BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1899.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner. Skogsstyrelsen ersattes 1883 av Domänstyrelsen Föregångare: Skogs-styrelsens underdåniga berättelse angående skogs- och jagtväsendet i Sverige intill år Stockholm : P.A. Norstedt & söner. - (Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet ; I) Detta häfte innehåller en översikt över skogs- och jaktlagstiftningen i Sverige från tiden före 1718 och fram till Här finns både om samhällsägda skogar och om den enskilda skogshushållningen. I tabellbilagan finns årliga uppgifter i vissa fall ifrån Efterföljare: Kungl. Domänstyrelsens förvaltning / av Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm : Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Domänverket / Kungl. Domänstyrelsen Det enskilda skogsbruket / av Kungl. Skogsstyrelsen. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Skogsstatistisk årsbok / Kungl. Skogsstyrelsen Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959 BISOS Q digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007 urn:nbn:se:scb-bi-q0-9901_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 Underdånig berättelse. Innehållsförteckning. Allmänna skogar. Kronoparker sid. I. Flygsandsplanteringar» II. Öfverloppsmarker och oafvittrade skogar» II. För statsverket utarrenderade egendomars samt militieboställens skogar» II. Civila boställens skogar» II. Ecklesiastika boställens skogar» II. Skogar till allmänna inrättningars hemman» II. Utbrutna stockfångstskogar» II. Statens till bergsbruket upplåtna skogar» II. Häradsallmänningar» II. Nybyggens och kronohemmans skogar» II. Afverkning och utsyning» II. Ordning för virkets försäljning» IV. Virkespris» IV. Virkets utdrifning» IV. Väganläggning» V. Flottleder» VI. Hägnader» VI. Frösättningen» VI. Skogsodling och återväxt» VII. Afdikning» VII. Skogseldar» IX. Stormskador» IX. Skogsinsekter» X. Öfriga skador på skogen» X. Skogsåverkan» X. Åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne» X. Enskildes skogar. Åtgärder till förbättrad skogsskötsel» XI. Skogslagarnes tillämpning» XI. Skogsingeniörernas verksamhet» XII. Jagten. Jagtvård» XII. Skottpremier» XII. Åtalade förbrytelser mot jagtlagarne» XIII. Rofdjur» XIII. Roffoglar och kråkor» XIII. Af rofdjur dödade husdjur» XIII. Nyttigt vildt» XIII. Skogsundervisningen. Skogsinstitutet» XIV. Skogsskolor» XIV. Af trycket utgifna arbeten rörande skogs- och jagtväsendet» XIV. Skogsundersökningar och studieresor» XV. Rapport au Roi. Forêts publiques. Table des matières. Forêts délimitées du domaine page I. Plaines de sables mouvants» II. Forêts non encore délimitées de l'état» II. Forêts des domaines affermés et des domaines militaires» II. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires civils» II. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires ecclésiastiques» II. Forêts appartenant aux bien-fonds des institutions publiques» II. Forêts de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» II. Forêts de l'état mises à la disposition des mines» II. Forêts de districts» II. Forêts du domaine mises à la disposition héréditaire des colons, etc» II. Exploitation et marque du bois» II. Mode de vente du bois» IV. Prix du bois» IV. Transport du bois» IV. Travaux de voirie» V. Curage des cours d'eau pour le flottage» VI. Perchis» VI. Récolte des semences» VI. Reboisement et recroit» VII. Drainage» VII. Incendies» IX. Ravages causés par les vents» IX. Ravages causés par les insectes» X. D'autres ravages des arbres» X. Délits forestiers» X. Poursuites pour délits forestiers» X. Forêts privées. Mesures prises pour l'amélioration des forêts» XI. L'application des lois pour la disposition de forêts» XI. Activité des ingénieurs forestiers» XII. Chasse. Surveillance de la chasse» XII. Primes pour la destruction des carnassiers» XII. Poursuites pour délits de chasse» XIII. Carnassiers» XIII. Oiseaux de proie et corneilles» XIII. Animaux domestiques tués par les carnassiers» XIII. Gibier» XIII. Instruction forestiêre. Institut forestier (Ecole supérieure de silviculture)» XIV. Êcoles forestières (inferieures)» XIV. Littérature forestière et cynégétique» XIV. Investigation des forêts» XV.

6 Skogsadministrationen. För skogsväsendet anstäld personal sid. XV. Administration des forêts. Personnel attaché au service des forêts publiques page XV. Finanserna. Värdet af statens skogsegendom» XV. Inkomster» XV. Anslag» XV. Utgifter» XVI. Besparingar å anslagen» XVI. Nettobehållning» XVI. Ecklesiastika skogsmedel» XVI. Markinköp för bildande af kronoparker» XVII. Bilagor. N:o 1. Såldt och utsynadt virke från kronoparker m. fl. kronoskogar» 2.» 2. Såldt virke från civila boställsskogar, af hvilkas afkastning andel ingår till statsverket» 12.» 3. Såldt virke från ecklesiastika boställsskogar, af hvilkas afkastning medel ingå till löningsfond.» 14.» 4. Såldt virke för ecklesiastika boställens skogsfond» 17.» 5. För kyrko- och prestgårdsbyggnad åt byggnadsskyldige utsynadt virke» 19.» 6. Såldt virke, åverkadt å nybyggen, kronohemman och stockfångstskogar m. fl.» 21.» 7. Afverkadt virke å statens till bergsbruket upplåtna skogar» 22.» 8. Från häradsallmänningar utlemnadt virke» 23.» 9. Utsynadt virke å nybyggen, kronohemman och utbrutna stockfångstskogar samt enskildes skogar med inskränkt dispositionsrätt» 27.» 10. Utsyning af vrakek och bok» 28.» 11. Virkespris i olika delar af landet» 30.» 12. Åverkadt virke å allmänna skogar» 37.» 13. Onyttiggjordt beslagsvirke å allmänna skogar» 39.» 14. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne» 40.» 15. Statens skogsingeniörers förrättningar» 42.» 16. Dödade rofdjur samt skottpenningar» 42.» 17. Husdjur dödade af rofdjur» 43.» 18. Elever och lärlingar vid skogsinstitutet och skogsskolorna» 43.» 19. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot jagtförfattningarne» 44.» 20. Statsverkets skogsmedel» 46.» 21. Anslag och utgifter» 49.» 22. Utgifter år 1899 från reservationsanslag till skogsväsendet» 50.» 23. Skogsmedel till presterskapets löneregleringsfond» 56.» 24. Skogsmedel till de ecklesiastika boställenas skogsfond» 62. Finances. Valeur des forêts de l'état» XV. Revenu» XV. Budget» XV. Frais» XVI. Épargnes budgétaires» XVI. Revenu net» XVI. Revenu des forêts des domaines ecclésiastiques» XVI. Acheter de terre pour l'organisation de forêts delimitées du domaine» XVII. Annexes. N:o 1. Bois vendu et marqué des forêts du domaine» 2.» 2. Bois vendu des forêts appartenant aux domaines à la disposition des fonctionnaires civils de l'état, mais dont les revenus entrent en partie dans les caisses publiques» 12.» 3. Bois vendu des forèts faisant partie des domaines à la disposition des fonctionnaires ecclésiastiques, et dont les revenus en partie passent au fonds d'appointements» 14.» 4. Bois vendu pour le compte du fonds forestier des domaines ecclésiastiques» 17.» 5. Bois marqué des domaines ecclésiastiques pour la construction des églises et des cures» 19.» 6. Bois vendu, séquestré dans les forêts des domaines mises à la disposition héréditaire des colons, etc.» 21.» 7. Bois coupé dans les forêts publiques mises à la disposition des mines» 22.» 8. Bois marqué des forêts de district» 23.» 9. Bois marqué soit des forêts du domaine mises à la disposition héréditaire des colons, soit de celles de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» 27.» 10. Hêtres et chênes de rebut, marqués» 28.» 11. Prix du bois dans les différentes parties du pays» 30.» 12. Délits forestiers: bois coupé dans les forêts publiques» 37.» 13. Bois séquestré et mis hors d'état d'être utilisé» 39.» 14. Poursuites pour délits forestiers» 40.» 15. Activité des ingénieurs forestiers» 42.» 16. Carnassiers tués et primes pour la destruction des carnassiers» 42.» 17. Animaux domestiques tués par les carnassiers» 43.» 18. Élèves et apprentis de l'institut forestier et des écoles forestières» 43.» 19. Poursuites pour délits de chasse» 44.» 20. Revenu des forêts de l'état» 46.» 21. Budget forestier» 49.» 22. Frais de l'administration des forêts, les appointements en salaires non compris» 50.» 23. Revenu des forêts des domaines ecclésiastiques» 56.» 24. Revenu des forêts des domaines ecclésiastiques» 62.

7 TILL KONUNGEN. JL/omänstyrelsen får härmed i underdånighet afgifva berättelse om skogsväsendet i riket för år Allmänna skogar. Kronoparkernas ytvidd, som vid berättelseårets början omfattade 4,071, har, har under året ökats med 376, har och utgjorde således vid dess slut 4,448, har. Denna ökning har uppstått: dels derigenom att vid disposition af öfverloppsmark i Arvidsjaurs socken en areal af 295, har blifvit enligt Kongl. Bref af den 20 Oktober 1899 afsatt till kronopark och att, sedan afvittringen i Jockmocks socken i anledning af besvär återförvisats i vissa delar, en areal af 2, har blifvit vid afvittringens slutliga behandling till kronopark ytterligare afsatt; Domänslyvehens berättelse för Ar 1S9U. dels derigenom att följande stockfångstskogar genom aftal med vederbörande privilegieinnehafvare öfverlåtits till kronan, nemligen: i Burträsks revir: Qvarnfors stockfångstomräden (2 st.) om 3, har, i Degerfors revir: Baggböle. stockfångstomräden (7 st.) om 10, har och Säfvars stockfångstomräden (7 st.) om 2, har, i Södra Ångermanlands revir: Förse stockfångstomräden (8 st.) om 6,11384 har, samt i Norra Jemtlands revir: Sporrsjönäs stockfångstområde om har, eller tillsammans 23, har; dels genom inköp af mark till bildande af nya eller utvidgning af äldre kronoparker inom Herjeådalens, Vestra Helsinglands, Vesterdalarnes, Örebro, Daga, Finspångs, i

8 II Allmänna skogarnes ytvidd. Kinda, Vestbo, Eksjö, Värends, Sunnerbo, Tjusts, Kalmar, Blekinge-Ahus och Malmöhus revir, tillsammans 55, har, för hvilka markinköp här nedan under rubrik»finanserna» närmare redogöres. Flygsandsplanteringarnas ytvidd är oförändrad och utgör 1, har. Öfverloppsmarker och oafvittradc kronomarker, som vid 1898 års slut utgjorde 927,67099 har, har minskats med 295, har, hvilken ytvidd numera ingått i den vid afvittringen i Arvidsjaurs socken nybildade kronoparken, men deremot ökats vid ofvannämnda slutliga behandling af afvittringen i Jockmocks socken med 9, har, hvadan öfverloppsmarkers och kronomarkers ytvidd nu upptagas till 641, har. Kronans utarrenderade jordbruksdomäner tillhörande skogar, såväl de hvilka åtfölja arrendet som de hvilka äro derifrån undantagna, hade vid berättelseårets utgång en sammanlagd ytvidd af 173, har, motsvarande 175,37283 har föregående år, och har minskningen uppstått derigenom, att 47 st. mindre kronoegendomar med en utmarksytvidd af 2, har blifvit försålda. Civila boställens utmarksytvidd utgör 14, har. Ecklesiastika boställenas utmarksytvidd har ej undergått någon förändring och utgör 345, har. Allmänna inrättningars hemman tillhörande skogar äro till sin ytvidd oförändrade och utgöra 43, har. Af stockfångstskogarna, som föregående år utgjorde 160, har, hafva, såsom under rubrik»kronoparker; är nämndt, 23, har öfverlåtits till kronan, hvadan deras areal vid årets slut utgör 136, har. Statens till bergshandteringrns understöd anslagna skogar, utgöra vid berättelseårets slut 32,57227 har. Häradsallmänningar, inberäknadt s. k. besparingsskogar eller sockenallmänningar i Norrbottens, Gefleborgs och Kopparbergs län, som föregående år utgjorde 641, har, hafva under berättelseåret å ena sidan minskats med 3, har, som vid här ofvan omförmälda slutbehandling af afvittringen i Jockmocks socken frångått allmänningen i denna socken, men å andra sidan ökats med 2, har, som vid afvittringen i Arvidsjaurs socken i anledning af härnedan omnämnda nybyggesanläggningar tillagts dervarande allmänning, och utgöra således vid årets slut 640, har. Nybyggens och kronohemmans skogar, som föregående år upptogos till 1,128,04435 har, hafva ökats med 6,61184 har derigenom, att ett flertal nybyggen blifvit till anläggning beviljade i Arvidsjaurs socken, men deremot hafva dessa skogar genom nybyggens skatteomföring minskats med 2,41140 har och upptagas derför vid berättelseårets slut till 1,132, har. Sammanlagda ytvidden af de allmänna skogarna, som föregående år utgjorde 7,542, har, uppgick vid berättelseårets slut till 7,610, har. Hushållningsplaner hafva under året blifvit faststälda för 164 allmänna skogar mot 186 st. föregående år. Afverkning och utsyning å de allmänna skogar, från hvilka försäljning skett antingen för statsverkets eller för under statens förvaltning stäld fonds räkning, hafva, enligt från skogstjenstemännen till Domänstyrelsen inkomna uppgifter, husbehofsvirket oberäknadt, haft följande omfattning: a) å kronoparker, flygsandsplanteringar, oaf'vittrade marker och utarrenderade hemman (Bil. 1 A, B och C): Sammanlagda knbikmassan häraf utgör 2,129,992-5 kbm., motsvarande 2,138,708-G kbm. föregående år. Af det försålda virket, som sammanlagdt uppgick till 2,067,003-1 kbm. (Bil. 1 A) och hvaraf 55 % utgjordes af sågtimmerträd, utsynades öfvervägande delen eller tillsammans 1,912,585-4 kbm. inom de norrländska länen och Dalarne. Motsvarande summor föregående år voro 2,079,438-1 och 1,929,527-1 kbm. Till utsyningsberättigade utlemnades 52,761-5 kbm. (Bil. 1 B), motsvarande 44,577-7 kbm. föregående år. Till diverse ändamål, såsom till vissa allmänna byggnader äfvensom till väganläggningar, hägnader m. m., verkstälda utsyningar å allmänna skogar utgjorde under året 10,227-9 kbm. (Bil. 1 C), motsvarande 14,692-8 kbm. föregående år.

9 Afverkning och utsyning. III b) d boställsskogur, af hvijkas behållna afkastning medel inga till statsverket, kafva under aret försålts (Bil. 2): c) å stockfdnystskogar, nybyggens, kronohemmans och enskildes under inskränkt disposition varande skogar äverkailt och för kronans räkning försåldt virke liar under berättelseåret utgjort (Bil. 6): Motsvarande belopp föregående år utgjorde 5,5264 kbm. Från sådana ecklesiastika boställen, af hvilkas afkastning medel ingå till presterskapets löneregleringsfond, hafva för denna fonds och boställshafvarnes räkning under berattelseåret försålts (Bil. 3): motsvarande kbm. föregående år. d) å statens till bergsbruk anslagna skogar har under berättelseåret af verkats (Bil. 7): motsvarande 24,726'9 kbm. föregående år. motsvarande 106,265-3 kbm. föregående år. För ecklesiastika boställenas skogsfonds räkning hafva jemlikt nådigt bref den 31 Mars 1876 försålts följande, genom berednings- och rensningshuggning afverkade, virkesbelopp (Bil. 4): e) cl häradsallmänuingar, som förvaltas af skogsstaten, b af va dels till delegarnes disposition, dels till diverse ändamål, såsom åt bevakarepersonalen, till bägnader m. ni., utsynats följande belopp (Bil. 8): motsvarande 23,886'3 kbm. föregående år. A ecklesiastika boställens skogar hafva derjemte till kyrko- och prestgårdsbyggnad för byggnadsskyldiges behof utsynats (Bil. 5): motsvarande 8,7409 kbm. föregående år. motsvarande 2ot>,110'3 kbm. föregående år.

10 IV Virkesförsäljning. f) å utbrutna stockfånystskoyar, å nybyggen och kronohemman samt hemman med inskränkt dispositionsrätt till skogen hafva på grund af ä'å i nådiga förordningen den 2ti Januari 1894 at dertill berättigade utsynats (Bil. 9): motsvarande 1,406,665-9 kbm. föregående år. Af vrakeli och bok hafva efter ansökan från 210 innehafvare af kronojord, hvarå ek och bok icke må fällas utan vederbörligt medgifvande, följande utsyningsbelopp beviljats (Bil. 10): motsvarande respektive 3,205 och 5,558 ekar samt 1,075 bokar om tillsammans 9,5604 kbm. föregående år. Virkesförsäljningarna hafva under aret liksom det föregående lemnat gynsamt resultat, i det något högre pris i allmänhet erhållits, om ock ungefär lika stora virkesrester som föregående är blifvit oförsålda. Detta senare förhallande beror hufvudsakligen pä den omständigheten att stora mängder vindfällen tillvaratagits och utbjudits men mött svårigheter att afyttra, i synnerhet som arbetsprisen vid utdrifningen stält sig mycket höga. Under året såldes emellertid inom Norrbottens och Vesterbottens distrikt 887,369 vindfälda, torra eller eljest skadade träd om tillhopa 384,364 kbm. (se bilagan 1 A), motsvarande 1,130,923 st. om 538,224 kbm. föregående är, dä äfven en myckenhet vindfäldt virke efter 1897 års höststormar afyttrades. En följd af dessa betydande extra afverkningar har varit, att virkesförsäljningarna frän kronans skogar inom de två nordligaste länen liksom föregående är öfverstigit det vanliga beloppet. Hela den försålda virkesmassan för dessa län utgjorde nemligen under berättelseåret 1,392,762 kbm. och under år ,454,537 kbm., medan motsvarande siffror utgjorde för ar ,093,455, för ar ,045,396, för ar ,985 kbm. o. s. v. Till hufvudsakligaste delen hafva försäljningarna skett genom auktion och å rot. A vissa skogar i södra delarne af landet, i synnerhet ä de till kronoparker inköpta, utföres dock afverkningen genom skogsförvaltningens försorg. J em väl kolning bedrifves å flere af dessa skogar. Öfver förloppet af försäljningarna och utdrifningarna inom de särskilda distrikten lenmas här nedan en kort redogörelse. Norrbottens distrikt. Af från kronoskogarne å auktion försålda 518,009 träd voro 339,554 st. ständskog och 178,455 vindfällen. För de förra var medelpriset 2-82 kr. för träd eller 441 kr. för kbm., motsvarande 2-45 kr. för träd eller 382 kr. för kbm. föregående år, och för de senare 114 kr. för träd eller 1-77 kr. för kbm., motsvarande 110 kr. for träd eller 1'94 kr. för kbm. föregående år. Högsta partipris för ständskog nåddes inom N. Piteå revir med 5'41 kr. och lägsta betalades inom Torneå revir med 1 kr. för träd. Bland reviren stå i fråga om medelpris för ståndskog N. Jockmoeks revirdel främst med 3-83 kr. och Torneå sist med 168 kr. för träd. För vindfällen betalades mest i Ö. Gellivare revirdel med i medeltal 163 kr. och minst i M. Jockmoeks revirdel med 047 kr. för träd. För statsjernvägarnes behof hafva under hand försålts till ett efter årets auktionsresultat lämpadt pris ganska betydande virkespartier, nemligen till ban byggnaden Gellivare riksgränsen 104,903 träd och till bansträckan Gellivare Luleå 25,650 träd, hvarjemte till telegrafverket försålts 11,500 träd. Af under berättelseåret till försäljning utstämplade träd hade vid årets utgång 124,034 träd, till större delen vindfällen, ännu ej kunnat säljas. Motsvarande parti föregående år var 133,119 träd. Virkesutdrifningarne lyckades synnerligen väl genom särdeles gynsamma väderleksförhållanden. Endast i Malmesjaurs revirdel har större resthygge uppstått, i det ej mindre än 79,000 år 1898 försålda vindfällen måst i skogen qvarlemnas på grund af i Mars och April månader inträffade starka snöfall. På höstvintern upptogos åter drifningarna af vindfällen ej blott inom Malmesjaur utan öfver allt i de norra reviren, der sådana ännu lemnats qvar, och gynnades af lagom snö på starkt kälad mark. Genom den Jånga och kalla våren hann snövattnet småningom rinna bort, hvarigenom i alla mindre vattendrag svårigheter uppstodo för virkesflottningen, som ock på flera ställen afstannade helt och hållet. Afven i de större elfvarne var vattenmängden liten och minskades ytterligare under en ovanligt torr försommar. Bland större virkesposter, som blifvit qvarliggande i flottlederna, märkas: i Perlelfven 80,000, i Livas- och Spikelfvarne 30,000 40,000 och i Eggelatsjaur c:a 40,000 timmer. En bidragande orsak till att så mycket timmer qvar-' blef i vattendragen uppgifves vara det sätt, hvarpå flottningen bedrifves, i det att timret ej under vårfloden hålles ut från stränderna och i tid länsas undan utan får hopa sig i brötar. Vesterbottens distrikt. Högsta medelpriset för revir har uppnåtts inom Asele revir med 5-16 kr. för träd eller 7-68 kr. för kbm. och lägsta inom Burträsks med 142 kr. för träd eller eller 1-89 kr. för kbm. Likaså har högsta priset för virkespost erhållits inom Asele revir med 9-70 kr. och lägsta inom Burträsks revir med 0-54 kr. för träd. Virkesutdrifningarne försvårades i början af året genom kall, snörik och stormig vinter, men kunde till följd af den sena våren fortgå nära nog en månad längre än vanligt, så att afverkningsresterna ändock ej blefvo stora. Under November och December var väderleken både till temperatur och snömängd mycket fördelaktig för skogskörslor, hvilket kom synnerligen väl till pass för tillvaratagande af en massa under hösten vindfälda träd. Flottningsarbetena under året hafva i de flesta fall varit gynnade af lämplig och riklig vattentillgång under en ej för hastig snösmältning, så att

11 Virkespris. Väganläggning. v med undantag för virket från Vilhelmina, hvilket i vanliga fall ej hinner nedflottas till kusten inom samma år, blefvo vattendragen ganska fria från qvarliggande virke. Mellersta Norrlands distrikt. Från kronans skogar äro å auktion försålda 223,807 st. dels friska dels skadade och torra sågtimmerträd samt under hand 219,801 träd, förutom koloch vedvirke. Större delen af de under hand försålda träden hafva utgjorts af vindfällen. Vid årets slut qvarlåg det oaktadt en ganska betydlig mängd vindfällen i skogarne, då möjlighet ej funnits att tillvarataga dem, innan för mycket snö kom. A kronans virkesauktioner har under året erhållits ett pris för träd af i medeltal 4-80 kr., motsvarande 4-03 kr. föregående är. Vindfällen hafva betalts med pris motsvarande växande skog. Afven mindre virkessortiment och i all synnerhet pappersved röna efterfrågan och betalas till följd af den rådande konkurrensen högt. Kolved har äfven stigit i pris och har på välbelägna skogar nära jernväg betingat 1-50 ä 2 kr. för famn om 144 kbfot löst mått. Utdrifningsförhållandena hafva varit goda, oaktadt snön låg ovanligt djup i skogarne. Endast obetydliga resthyggen förekommo och dessa mest beroende på svårighet att erhålla skogsarbetare för rimliga priser. Flottningarne gingo synnerligen väl. Gefle Bala distrikt. Virkesförsäljningarne hafva i fråga om alla betydande virkesposter skett å auktion. Högsta medelpriset för revir räknadt har erhållits i Österdalarnes revir med 7'36 kr. för träd eller 995 kr. för kbm., och lägsta i Vesterdalarnes revir med 4'25 kr. för träd eller 6 É 36 kr. för kbm. Virkesutdrifningarne försvårades i hög grad genom de ymniga snöfallen, särskildt inom Gefleborgs län. Flottningen deremot gick jemnt trots den väldiga vårfloden. Bergslags-distriktet. Virkets försäljning har i allmänhet skett å auktion och i regel å rot. För virke å rot hafva medelprisen varit: för sågtimmerträd 697 kr. för kbm. mot 6-04 kr. föregående år, för hustimmerträd 499 kr. för kbm. mot 5'12 kr. föregående år, för kolvirke 2-03 till 2-42 kr. för kbm. mot 1-05 till 204 kr. föregående år samt för timmerdugligt virke och småvirke tillhopa 3'70 kr. för kbm. mot 3-38 kr. föregående år. För upphugget virke var medelpriset för sågtimmer 8'45 kr., för hustimmer 7-32 kr. och för barrved 3-50 (kolvirke 3-41 kr.), motsvarande 783, 6-4l och 3-06 (2-10) kr., allt för kbm. brutto. Virkets utdrifning har kunnat ske under ganska gynsamma förhållanden, till följd hvaraf endast obetydliga virkesbelopp blefvo å skogarne qvarliggande. Östra distriktet. Af under året dels å auktion dels under hand såldt virke är omkring en tredjedel upphugget. Resten såldes å rot. De höga virkesprisen hafva under året ytterligare stigit i synnerhet å ved och träkol. Virkesutdrifningarne försiggingo i början af året under mindre gynsamma väderleksförhållanden, så att mycket virke blef qvarliggande öfver sommaren, men under årets sista månader har virkesutfbrslingen gått obehindradt. Vestra distriktet. Det utsynade saluvirket har dels upphuggits före försäljningen, dels sålts rotstående. Försäljninningen har i allmänhet skett å auktion, men underhandsförsäljning användts å vissa kronoparker och i fråga om mindre virke. Virket har afyttrats till pris, som inom de flesta reviren varit något högre än fjolårets. A kronoparken Tiveden äfvensom å några andra kronoparker och boställsskogar blef dock en del virke oförsåldt i anseende till allt för låga anbud. Virkesutdrifningen försvårades nästan hela vintern genom brist på snö och kale i marken, Smålands distrikt. A de flesta skogarne sälj es virket ä rot, men å vissa kronoparker upphugges en del af årsafverkningen liksom rensningsvirket före försäljningen, hvilken merendels sker å offentlig auktion. Endast å Boda kronopark har afyttrandet af virke på grund af särskildt nådigt bref hittills uteslutande skett under hand,- men har äfven der auktionsförsäljning från och med berättelseårets höst blifvit införd. Största delen af det till försäljning utsynade virket har vunnit afsättning, med undantag dock af virket från Boda kronopark, der till följd af befolkningens ovana vid det nya försäljningssättet ej hela afverkningsbeloppet såldes. Virket har eljest betalts särdeles högt och hafva prisen i vissa revir ställt sig högre än under sistförflutna året. Trots den snöfattiga och blida vintern vid årets början har med några få undantag virkesutdrifningen kunnat ega rum inom derför bestämda tider. Under December månad gynnades utdrifningen deremot af tjenligare väderlek. Södra distriktet. I allmänhet upphugges endast hjelpgallringsvirket och säljes såväl detta som det å rot stående i regeln å offentliga auktioner. Endast vindfällen, smärre virkesposter och en del ekar säljas under hand. Virkesprisen hafva varit ungefär lika med närmast föregående år utom i Hallands revir, der prisen sjunkit till följd af större virkesförsäljningar ä enskildes skogar. Trots den snöfattiga vintern har virkesutdrifningen utan hinder försiggått, så att endast några få försäljningsposter vid afhemtningstidens slut funnits qvar. Virkesprisens vexlingar inom de olika reviren belysas närmare af Bil. 11. Väljanläggningar I likhet med hvad under föregående år varit fallet hafva för underlättande af samfärdseln mellan olika skogstrakter i Norrbottens distrikt gångvägar uppröjts och spångats. Vägen mellan Bis]iden och Teleträsk i Norra Piteå revir har grusats. Inom Mellersta Norrlands distrikt hafva följande vägarbeten utförts: röjning och spångning af vägen mellan Grrubbe och Lägsta, 1 mil, en ny väg å Ulfviks kronopark af 4 km:s längd, fullbordandet af vägen genom Örasjö och Säters kronoparker af 8 k:ms längd. Inom Grefle Dala distrikt hafva å Hamra, Ofvansjö och Elfdalens kronoparker förut påbörjade vägarbeten under året fortsatts. A G-rangärde kronopark i Vesterdalarnes revir hafva gångvägar blifvit spangade, hvarjemte v äg för bättringar inom kronoparken Nisshyttan vitförts. I södra distrikten hafva följande vägarbeten under året blifvit utförda:

12 VI Flottleder. Skogstorp. Hägnader. Frösättning. Mattanr- och Ribbraur-strömniarne i Skellefte elf, hvarjemte köparen af det vindfälda virket vid Karats jemlikt köpevil koren flottbargjort Perl elf vens öfre distrikt i enlighet med uppgjord regleringsplan. I det senare länet bafva Mattabäcken och Moscumbäcken i Stensele, samt Ume elf från Stor-Umans utlopp till Åskilje, der Juktån utmynnar i samma elf, blifvit för flottning reglerade. Flottledsarbeten. I kronans flottleder inom Norrbottens distrikt hafva följande arbeten under berättelseåret blifvit utförda: Torneå revir. I Puostijoki flottled, der dambyggnaderna vid Ekfors af 1898 års vårflod raserades, hafva uppförts ny dam, nya rännor och stenkistor, hvarjemte en del sprängningsarbeten längre norrut i samma flottled (Haisojoki) blifvit påbörjade. Sammanlagda kostnaden för dessa arbeten uppgår till 12, kronor. Norra Jockmocks revirdel. Vid Harsprånget samt mellan Pakko och Ligga i Lule elf hafva kompletterings- och ombyggnadsarbeten blifvit utförda för en kostnad af 2,600 kr. Mellersta Jockmocks revirdel. I Perlelfven vid Portaoch Vuojatfallen samt vid elfvens utlopp i Purkijaur hafva de äldre kistbyggnaderna dels tillökats, dels förstärkts, hvarjemte i sistnämnda sjö en ny kistbyggnad med stödkar uppförts för den här utlagda insamlingsbommen, hvilka arbeten befunnits nödvändiga, enär flottgodsets mängd i denna led betydligt ökats genom försäljning af vindfällen vid Karats. Dessutom hafva en del regleringsarbeten verkstälts från Koltaselet till utloppet. Kostnaderna för samtliga arbeten uppgå till 3, kr. Södra Jockmocks revirdel. En större spardam för Vojmatsjön har påbörjats och arbetena dermed så fortskridit, att grund och bankar lagts, virke, grus och sten framkörts; derför belöpande kostnaden uppgick vid årsslutet till något öfver 10,000 kr. Norra Piteå revir. I Bölsmansån, Sikån och Hvitbäcken hafva reparationsarbeten utförts, för sammanlagdt 1,17052 kr. Malmesjaurs revirdel. I Pite elf hafva nybyggnadsarbeten utförts å sträckan Nedre Trollsele Jägnajaur samt reparationer och förbättringar å sträckan Öfre Ljusselet Nedre Trollselet. Genom dessa arbeten hafva 50 km. flottbargjorts. Kostnaden härför uppgår till 52, kr. Dammen vid Malmesjaurs utlopp, som af vårvattnet svårt ramponerades i det högra banken upprefs till en längd af 20 meter, har under hösten reparerats samt en ytterligare sluss insatts i den nya strandvallen för att lättare kunna göra sig af med öfverflödigt damvatten vid starkaste tillströmningen af vårfloden. Kostnaden härför belöper sig till 4, kr. Södra Arvidsjaurs revir. Några mindre reparationsarbeten hafva utförts i Sotträskbäcken. Af flottningsföreningar och bolag hafva en del elfrensningar verkstälts inom såväl Norrbottens som Vesterbottens län i sådana vattendrag, som utgöra flottleder jemväl för kronans skogar. Särskildt omnämnas i det förra länet rensningar och byggningar i Pite elfs öfre lopp samt i Skogstorpsanläggningama å kronoparker i Norrbottens län. Vid årets slut voro 193 skogstorp definitivt upplåtna och kontrakt upprättade om ytterligare 6, ehuru ej ännu af innehafvarne undertecknade. 38 ansökningar om torpupplåtelse hafva under året inkommit och äro under utredning. Vid årets slut var byggnadsskyldigheten fullgjord å 66 skogstorp, af hvilka 12 under året blifvit bebyggda, och hafva respektive torpare härför uppburit stadgadt statsanslag med sammanlagdt kr. Hägnadsarbeten. Förutom reparationer å äldre hägnader for sammanlagdt 2,500 kr. har under året 101,000 meter ny hägnad blifvit uppförd å de allmänna skogarne för en kostnad, förutom stängselmaterielets värde, af 13,000 kr. Frösättningen hos tallen har under berättelseåret i allmänhet varit mindre god, dock något bättre än föregående år. Granen har icke lemnat någon afsevärd frötillgång. I fråga om tallens frösättning i landets olika delar hafva Gefle Dala och Östra distrikten lemnat det jemförelsevis bästa samt Vestra distriktet det sämsta resultatet. Nedanstående sammandrag af rapporter från distriktens bevakningstrakter utvisar den större eller mindre tillgången på kött i dessa bevakningstrakter hösten 1899, hvilken tillgång i sammandraget angifves i procent af distriktens samtliga bevakningstrakter;

13 Skogsodling. Dikning. VII Skogsodling och åtgärder för återväxtens befrämjande. Såsom i föregående årsberättelser framhållits, har den nuvarande gynsamma konjunkturen beredt ökade tillfällen att genom hyggesrensningar tillgodose skogsföryngringen i de norrländska skogarne. I samma syfte hafva ock dikning af sankmarker och bäckrensningar utförts på sätt här nedan under rubriken»dikningar» särskildt redogöres. Hvad skogsodlingsarbetena angår, hafva de fortgått på vanligt sätt och haft följande omfattning, nemligen: mycket försvåras. Resultatet af årets skogsodling anses vara långt bättre än som med hänsyn till den ovanligt torra våren och sommaren kunde väntas. Östra distriktet. Våren var synnerligen gynsam för skogsodlingar, men en ovanligt varm sommar med sträng torka inverkade menligt på kulturerna, i synnerhet sådderna. De största skogsodlingarne äro utförda i Stockholms, Gripsholms och Ombergs revir med resp. 211, 180 och 210 har. Vestra distriktet. Den under våren och sommaren rådande starka torkan har menligt inverkat på all återväxt, i synnerhet årets kulturer, som i de flesta revir gått mindre väl till eller alldeles misslyckats, utom i Kinne och Svältornas revir, der de lemnat ett godt resultat. Smålands distrikt. I ansende till den torra väderleken hafva årets skogsodlingar lemnat ett dåligt resultat. Af bevakningspersonalen hafva under året utklängts och levererats 268 kg. tall- och 72 kg. gtanfrö. Södra distriktet. Arets kulturer hafva i följd af den starka frosten vid pingsttiden samt den hela sommaren ihållande torkan i allmänhet tagit mycken skada, synnerligast å sandfälten samt de ryar, der ljungen varit låg och gles. Motsvarande summor föregående år voro 102,750 kr., hvaraf 71,893 kr. för fullständig kultur å 4,028 har och 30,857 kr. för hjelpkultur å 2,194 har. Rörande ofvannänmda arbeten i öfrigt omnänmes från de olika distrikten följande: Norrbottens distrikt. Rensning oeh markberedning hafva under året utförts inom två revir. Den sena våren och en torr försommar hafva i S. Piteå revir menligt inverkat på sådder och kulturer. De höga arbetsprisen och svårighet att få folk för skogsodling hafva gjort, att dessa arbeten för närvarande ej kunnat utföras i den omfattning, som varit önsklig. Vesterbottens distrikt. För befrämjande af skogsåterväxten hafva berednings- och rensningshuggningar blifvit utförda, och har i de flesta fall försäljningen af det härvid afverkade virket betäckt arbetskostnaden. Mellersta Norrlands distrikt. Den äldre återväxten har i sin utveckling under året lidit af ovanligt sen vår och ogynsam väderlek under sommaren. Utom kulturerna inom distriktet hafva under året inom Medelpads revir ganska vidsträckta hyggesrensningar företagits samt i och för risbränning en del brandgator upphuggits. Gefle Dala distrikt. Resultaten af skogssådderna hafva i allmänhet utfallit väl, synnerligast inom södra Dalarne. Dessutom hafva utförts hyggesrensningar och risbränningar inom stora arealer å kronoparker i Vesterdalarnes och Gestriklands revir. Bergslags-distriktet. Skogsåterväxten är tillfredsställande, i synnerhet hvad de större skogarne beträffar, dock med undantag af södra delen af Enköpings revir, der marken, som består af lerhaltig jordmån, gräsbinder sig efter afverkningen i så hög grad, att uppdragandet af återväxt Dikningsarbeten å de allmänna skogarne. I föregående årsberättelse omförmäldes. att dikningsplaner för 28 särskilda myr- och sankmarkslägenheter å kronoparkér i Norrbottens och Vestertoottens län blifvit godkända för utförande under år 1898, men att i anseende till rådande höga arbetspriser entreprenörer endast för en del af arbetena kunnat erhållas och i många fall först efter förhöjning i kostnadsförslagen. Arbetena påbörjades, men kunde icke under året afslutas, helst flere voro af ej ringa omfattning. Jemte det att dessa arbeten under år 1899 fortsatts, hafva under nämnda år ftfven nya dikningsföretag påbörjats; och meddelas i nedanstående tabell en sammanställning af samtliga lägenheter, för hvilka dikningsplaner godkänts till utförande, med uppgift tillika om lägenheternas areal och beräknad dikningskostnad samt hvad som blifvit utbetaldt för utfördt arbete vid slutet af år Liksom föregående år hafva arbetsprisen äfven under berättelseåret varit synnerligen höga, och då de entreprenörer, som erhållits, icke kunnat till rimligt pris anskaffa tillräcklig arbetshjelp, hafva arbetena i allmänhet endast långsamt fortskridit. Inom samma län hafva ock, utan att särskilda planer derför upprättats, smärre dikningar af revirförvaltarne anordnats och bestått i upptagande af nya diken eller utvidgning och fördjupning af förutvarande. Kostnaden härför har uppgått till 2,758 kr. Derjemte har undersökning och planläggning för sankmarkers utdikning å kronoparkerna under berättelseåret fortgått och omfattat en areal af tillhopa 5,409 hektar. Samtliga nu omnämnda arbeten hafva bestridts med medel från det extra anslaget till utdikningar å kronans skogar i Norr- och Vesterbottens län.

14 VIII Dikning.

15 Dikning. Stormskador. IX I Mellersta Norrlands distrikt hafva dikningar företagits inom Östra Jemtlands, Herjeådalens, Medelpads, Norra, Mellersta ock Södra Ångermanlands revir, i det sistnämnda i sammanhang med hyggesrensningar, och belöpa kostnaderna sig till 8, kronor. I Grefle Dala distrikt hafva smärre dikningar utförts för en kostnad af 1, kronor. I de fem södra distrikten hafva årets dikningsarbeten bestått i uppptagande af 167,333 meter nya diken för en kostnad af 24,442 kr. och upprensning af 81,ö68 meter äldre diken för en kostnad af 4,907 kr. Skogseldarne. Under den starka torka, som rådde på försommaren, uppkommo talrika skogseldar eller tillbud dertill, i flera fall förorsakade af åskeld. I Norrbottens distrikt härjades 1,400 har i Joekmock af skogseld, men å öfriga trakter släcktes eldarna, innan de hunnit göra någon af sevärd skada. I Vesterbottens distrikt hafva endast 114 har öfvergåtts af eld, ehuru tillbud, som observerats i tid och dämpats, icke saknats. I Mellersta Norrlands distrikt hafva ej några större skogseldar förekommit, endast 40 har af brändes å Anundsjö kyrkoherdeboställes skog, orsakadt af gnistor från lokomotiv. I Grefle Dala distrikt omnänmes ett farligt tillbud till skogseld förutom tre skogseldar, som öfvergått sammanlagdt 80 har kronopark. I Bergslags-distriktet hafva å sju ställen mindre skogseldar uppstått, i några fall till följd af åskslag. 1 Östra distriktet hafva förekommit endast några obetydliga skogseldar, hvaraf en genom åskslag, och i Vestra distriktet en skogseld, likaledes genom åska. I Smålands distrikt hafva två mindre skogseldar a kronoparker orsakats af lokomotiv, och i Södra distriktet hafva fem mindre skogseldar förekommit samt ett svårare eldstillbud i närheten af Uddareds kronopark. Vomäitgtyrehens berättelse fur ur Stormskador. Den 20 och 21 Oktober öfvergicks Vesterbottens distrikt af en orkanlik vestlig storm, hvilken äfven sträckte sig till de båda angränsande distrikten, ehuru Norrbottens distrikt, der marken redan hunnit starkt kalas, endast ringa berördes af stormens verkningar. Dessa voro dess mer kännbara i Vesterbottens distrikt, der, med undantag af Burträsks, Norsjö och Skellefteå revir, stormen anstälde betydliga härjningar inom skogsbestånden. Svårast synes förödelsen hafva varit inom Asele och en del af Fredrika revir. Den omständigheten att den förut af ymnigt regn upplösta marken var otillräckligt eller alls icke tillfrusen Sorsele socken dock härifrån undantagen bidrog naturligtvis i väsentlig grad att försvaga trädens motståndskraft. Häraf förklaras, att denna storms verkningar blefvo förödande äfven i yngre skogsbestånd. För att under vintern kunna tillvarataga så mycket som möjligt af de vindfälda träden vidtogos genast åtgärder för deras utstämpling, hvilken pågick så länge snö ej hindrade. Inom Mellersta Norrlands distrikt har samma storm äfvensom en senare höststorm den 27 November åstadkommit betydliga skador å skogarne, ehuru ej jemförligt med dem i Vesterbotten, men en massa både äldre och yngre skog uppgifves hafva nedblåst, hvarjemte torka väntades uppstå i rotryckta granbestånd. Äfven inom Grefle Dala distrikt hafva våldsamma stormar uti Oktober och November anstalt betydande härjningar. Så hafva å Hamra kronopark knllfälts 10,561 träd, som utsynats och försålts, och å Elfdalens kronopark omkring 14,000 träd, hvarförutom uppgifves från Särna, att å Fuludalens kronopark och derintill angränsande enskilda skogar stormfälts omkring 80,000 ä 100,000 träd. I Bergslagsdistriktet i synnerhet inom Örebro, Elfdals, Karlstads och Olands revir hafva såväl vindfällen som grantorka allmänt förekommit. I Östra och Vestra distrikten hafva mindre II

16 x Skogsinsekter. Skogsåverkan. stormskador uppstått, men inga nämnvärda i de två sydligaste distrikten. Shogninsekter. Den i föregående årsberättelse omnämnda nunne-härjningen å Kolmården på gränsen mellan Södermanland och Östergötland har under berättelseåret fortgått och föranledt mycket omfattande arbeten. Af den vid föregående års slut för härjningsområdet angifna arealen, 8, har, behandlades ej mindre än 6,444 har medelst utglesning och undanhnggning af underväxten samt limning af alla qvarvarande träd, hvarjemte i en del hårdt angripna bestånd granskogen till stor del eller helt och hållet afverkats. Äfven om dessa åtgärder ej verkat derhän, att den öfver så stor vidd utbredda insektshärjningen upphört, visade det sig dock, att äggläggningen ej oväsentligt minskades i jemförelse med förra året. Undersökning derom i slutet af berättelseåret gaf nedannämnda resultat, nemligen: af hela härjningsområdet var skogen Under året hafva tvenne nya härjningshärdar upptäckts, dels å indragna militieboställena Alsta n:r 1 och 2 i Nikolai socken af Södermanland, der å 28 har skogen blifvit till hälften afbarrad och der för att motverka härjningen granskogen nedhuggits, samt dels på egendomarne Björksund och Måstena i Tystberga och Bälinge socknar af Södermanland, der skogen blifvit Den i förra årsberättelsen från Kalmar revir omnämnda härjningen af trädgårdsnunnan torde genom verksamma åtgärder nu vara häfd. Oaktadt svärmningsår för ollonborrarne hafva dessa ej uppträdt i någon oroväckande större mängd. Flitigt insamlande samt skyddandet af råkor, kajor, starar och kråkor anses verkat till insektens minskning. Parasitsvampar och lafvar. I Norrbottens distrikt har rostsvampen (Chrysomyxa Ledi) uppträdt inom Pajala och Östra Tärendö revirdel och har i det senare starkt angripit en del bestånd. Inom Malmesjaurs, Södra Arvidsjaurs och Arjepluogs revir uppgifvas yngre tallbestånd till ganska stor utsträckning varit angripna af någon obekant svampsjukdom, som kommit dels enstaka träd dels grupper att tyna ut. För öfrigt omnämnas ej några svampskador annat än från Södra distriktet, der honungsskiflingen och gråbarrsjukan uppträda på vissa orter ganska allmänt, äfvensom lärkträdssvampen (Peziza Willkommi). Annan skada och sjukdom på skogen. I Östra distriktet göra rådjuren ganska märkbar skada å föryngringstrakter på Lysings och Gröstrings häradsallmänningar samt å Ombergs kronopark. I Södra distriktet omnämnes från Hallands revir skada af orre och tjäder, rådjur och harar, hvilka senare särskildt anställt skada å Hallands Yäderö, samt från Malmöhus revir skadegörelse af möss, ekorrar, kronhjort och rådjur. Skador af snötryck omnämnas ingenstädes inom landet under berättelseåret. Skogsåverkan å de allmänna skogarne har i nämnvärd utsträckning förekommit endast i Norr- och Vesterbottens län, och utgör det olofligen afverkade virket (Bil. 12): Samtliga statens kostnader för åtgärderna emot denna skadeinsekt jemte de föregående året vidtagna förberedande arbetena hafva uppgått till 221,041 kr. 78 öre. (irranbarkborrens (Tomicus typographns) skadegörelse har varit mindre omfattande än föregående år, ehuru sådan iakttagits såväl i Vesterbotten som inom Mellersta Norrlands samtliga revir. Till följd af betydliga stormfällningar af skog befarades visserligen insektens spridning, men väderleken blef genom en sent inträffande vår för barkborren ogynsam. Afven inom Norra och Vestra Helsinglands samt Elfdals och Örebro revir hafva granbarkborrarne under året förorsakat skada. I Smålands distrikt har tallstekeln (Lophyrus pini) förekommit i Tjusts revir. Sammanlagda kubikinnehållet af detta virke har beräknats till 3,889-4 kbm., motsvarande 2,210-4 kbm. föregående år. Med undantag af 1435 kbm.,.som icke kunnat afyttras till antagligt pris utan blifvit onyttiggjordt, har det i beslag tagna virket blifvit försåldt. Genom skogsstatens försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarna under berättelseåret uppgingo till 253, hvaraf 83 mål uppskjutna från föregående år, hvarvid svaranden i 147 mål tåldes, men frikändes i 24, medan 82 mål vid årets slut voro oafgjorda. Ädömda böter uppgingo till 4, kr., hvarjemte ådömts skadeersättning med tillsammans l,159-8fi kr. (Bil. 14). Motsvarande belopp föregående år utgjorde: 4,ö20 kr. i böter och 3,76tv64 kr. i skadeersättning i 194 doinfälda mål.

17 Enskild skogsskötsel. XI Enskildes skogar. För att emot vissa vilkor och i mån af tillgång tilldelas landsting och hushållningssällskap, som understödja enskilde skogsodlare genom tillhandahållande af skogsfrö och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt biträde vid skogsodlingsarbeten, har under berättelseåret liksom föregående år ett anslag af 50,000 kr. varit anvisadt; och har detta anslag fördelats på de särskilda länen och dess landsting samt hushållningssällskap på sätt nedanstående tabell utvisar. Af denna tabell inliemtas, att landsting och hushållningssällskap tillsammans anvisat 96,970 kr. till skogsodlingens främjande. Lagges härtill det på länen fördelade statsanslaget, 50,000 kr., uppgår hela beloppet för året till 146,970 kr., motsvarande 141,940 kr. föregående år. Såvidt till Domänstyrelsens kännedom kommit, hafva landsting och hushållningssällskap under året vidtagit följande åtgärder för främjande af skogsskötseln å enskildes skogar: I Stockholms län har skogsodling utförts å 280 har och hjelpkultur å 240 har, för en kostnad af 4,100 kr. I Upsala län har skogsodling verkstälts å 27 olika ställen, hvarvid utsatts 198,476 trädplantor och användts 133 kg. skogsfrö. I Södermanlands län äro skogsodlade 140 har, hvarjemte kostnadsfritt utdelats frö och plantor m. ni. Kostnaden härför har utgjort 4,561 kr. I Östergötlands län äro skogsodlade 183 har. I Jönköpings län hafva för de anslagna medlen skogsodlats 185 har. I Kronobergs län har allmänheten tillhandahållits skogsfrö och plantor samt sakkunnigt biträde vid kulturernas utförande. I Kalmar läns norra landstingsområde hafva skogsodlats en till 330 har beräknad ytvidd, hvartill åtgått 3,055 kr. af anslagna 3,650 kr. I Kalmar läns södra landstingsområde har skogsodling verkstälts å 79 särskilda ställen, deraf 12 på fastlandet och 67 på Öland, för en kostnad af 1,817 kr., som bestridts af för året anslagna medel 1,200 kr. jemte öfverskott från föregående år. I Gotlands län har biträde vid skogsodling lemnats åt skogsegare, hvarjemte plantskolor anlagts vid folkskolorna. I Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län beräknas sammanlagdt hafva skogsodlats 2,562 har. I Göteborgs och Bohus län anses omkring 770 har kalmarker hafva försatts i skogbärande skick. I Elfsborgs län hafva xitplanterats tillsammans 1,364,100 plantor samt utsatts 1,007 kg. frö. I Skaraborgs län hafva mot lågt pris tillhandahållits enskilda jordegare skogsfrö och plantor, hvarjemte 150 har skogsodlats och kulturer egt rum på några större egendomar. I Vermlands län har till enskilda skogsegare lemnats kostnadsfritt biträde vid skogssådd samt billigt skogsfrö, hvarjemte bidrag lemnats till en skogsingeniörs verksamhet inom länet. I Örebro län hafva 148 har skogsodlats, hvarjemte genom dikning torrlagts eller förbättrats 205 har vattensjuk mark. I Vestmanlands län hafva 86 har skogsodlats, och hafva kostnaderna för årets kulturarbeten äfvensom öfriga utgifter för skogsodlingens befrämjande uppgått till 3,086 kr. af anslagna 3,101 kr. I Kopparbergs och Gefleborgs län hafva äfven åtgärder vidtagits för kostnadsfri utdelning af skogsfrö samt biträde vid utförande af skogssådder. I enlighet med den för enskildes skogar gällande lagstiftning hafva följande förrättningar och arbeten blifvit utförda efter derom hos vederbörande gjorda ansökningar och anmälningar, nemligen: 1) Undersökningar för utsyning af undermålig skog enligt den för Norrbottens och Vesterbottens län gällande nådiga förordningen af den 19 Mars 1888, hvilka förrättningar haft följande omfattning: Norrbottens distrikt: Vesterbottens distrikt:

18 XII Skogslagarnes tillämpning. Skogsingeniörer. Jagten. Motsvarande siffror ar 1898 voro 1,301 hemmansskogar och 1,173,016 träd utsynade. Dessutom har af jägmästaren i Tornea revir undermåligt virke blifvit i Finland påstämpladt för försågning inom Norrbottens län. Vid sågar och lastageplatser hafva beslagtagits inom Norrbottens distrikt 8,780 och inom Vesterbottens distrikt 14,800 st. undermåliga timmer och spärrar, tillsammans 23,580 st., motsvarande 41,887 st. under föregående år. 2) Utsyning och stämpling, jemlikt 53 och 56 af nådiga skogsförorduingen den 26 Januari 1894, m. fl. författningar, å skatte- och frälsehemman inom lappmarkerna och Sär na socken af Dalarne äfvensom å skattehemman med inskränkt dispositionsrätt till skogen inom öfriga delar af Norrland, för hvilka ntsyningar redogöres i tabellbilagan 9 i sammanhang med utsyningar å nybyggen, kronohemman och stockfångstskogar. A hemmans- och nybyggesskogar med inskränkt dispositionsrätt hafva beslagtagits 5,128 olagligen afverkade sågtimmer i Norrbottens distrikt. 3) Skogsuppskattning samt upprättande af afverkningsplaner för de under punkt 2 omförmälda slag af hemman, hvilka förrättningar under året omfattat: Under föregående år uppskattades skogen vid 574 hemman eller byar, innehållande 192, har utmark. Under berättelseåret hafva mot särskilda arfvoden 17 assistenter varit anstälda för att biträda revirförvaltarne vid ofvannämnda förrättningar och arbeten. 4) Jemlikt den för Gotland gällande nådiga förordning af den 30 Mars 1894, angående åtgärder till förekommande af skogsförödelse, har besigtning under året anstalts af vederbörande skogstjensteman å 17 egendomar, men har skogsförsäljningsförbud endast meddelats för 3 af dessa; ä ett ställe har förut meddeladt förbud återkallats. 5) I Hallands, Blekinge-Ähus och Engelholms revir befintliga, enskilde tillhöriga flygsandsfält, hvilka stå under skogsstatens kontroll, äro till antalet 19. Under berättelseåret har å dessa fält meddelats utsyning för afverkning till ett sammanlagdt belopp af 1,302 kbm., motsvarande 2,142 kbm. föregående år. A flygsandsfälten hafva utplanterats 269,300 st. diverse plantor och i plantskolorna derstädes utsatts 2-8 kg. diverse frö. Skogsingeniörernas verksamhet. Är 1899 hafva till enskildes tjenst varit anstälda 6 med statsmedel aflönade skogsingeniörer. Deras verksamhet (Bil. 15) har omfattat 17 af rikets län. Förrättningarna hafva å 314 förrättningsställen upptagit sammanlagdt 546 dagar. Med afseende på förrättningarnas beskaffenhet hafva skogsingeniörernas arbeten bestått uti: hvarförutom undervisning i skogsskötsel vid landtbruksoeh andra läroanstalter upptagit 16 dagar samt 37 dagar användts till andra förrättningar uti till skogshushållningen hörande frågor. Vesterbottens distrikt: (jrefle-dala distrikt: Jagten. Till jagtvärdens befrämjande hafva under berättelseåret liksom under föregående år vissa åtgärder vidtagits af landsting, hushållningssällskap, kommuner, jägareförbund ni. fl.; och meddelas här nedan enligt skogstjenstemännens uppgifter en kort redogörelse för denna verksamhet rörande jagtvården. Norrbottens läns landsting har anslagit 500 kr. till åtgärder för elgens fredande och 300 kr. till skottpenningar för räf. Vesternorrlands läns landsting och hushållningssällskap hafva äfven till premier för dödande af rofdjur anvisat medel.

19 Jagten. XIII Gefleborgs läns landsting har dels som belöning för dödandet af rofdjnr anslagit 3 kr. för säl, 150 kr. för räf, dufhök, örn och berguf samt 15 öre för kråka, dels anvisat 500 kronor till beifrande af olaga elgjagt, för hvilket ändamål bidrag äfven lemnats af Sv. Jägareförbundets afdelning i Södra Helsingland. Vermlands läns landsting har anslagit medel till elgarnes fredande inom de nordliga Elfdalssocknarne samt till skottpenningar för dödade rofdjnr, nemligen 3 kr. för räf och berguf samt 2 kr. för dufhök. Derjemte har utbetalts 10 öre för kråka. I Örebro, Vestmanlands och Upsala läns landsting hafva anvisats anslag till skottpremier för räf, berguf och dafhök samt för kråka i de två förstnämnda och för örn i Vestmanlands län. Stockholms läns landsting har utbetalt 1 kr. för räf, som dödats under tiden 15 Mars till 15 Augusti. Södermanlands läns landsting har beviljat 3,500 kr. att utgå med 2 kr. för räf under tiden 1 April 1 November, 1 kr. för hök och örn samt 15 öre för kråka. I Östergötlands län hafva dylika premier utbetalts för räf, dufhök och kråka. I Gotlands län har landstinget beviljat anslag särskildt för dödade salar. Premier hafva utbetalts för räf, örn, dufhök, sparfhök, kråka och säl. Skaraborgs, Elfsborgs samt Göteborgs och Bohus läns landsting och hushållningssällskap hafva utbetalt skottpen ningar för räf och inom förstnämnda län äfven för kråka, hvarjemte Skaraborgs läns jagt vårdsförening och Göteborgs jagtsällskap utbetalat premier för dödande af skadliga roffoglar. Kalmar, Jönköpings och Kronobergs läns landsting och det senare länets hushållningssällskap hafva för hvarje län anvisat respektive 5,778, 4,500 och 1,500 kr. till skottpenningar för räf, örn, berguf och hönshök äfvensom för säl i Kalmar län, för sparfhök i Jönköpings län och för kråka i båda dessa län. Hallands läns landsting har på vissa vilkor anslagit 200 kr. till skottpremier för räf. Jemlikt 20 af nådiga jagtstadgan den 21 Oktober 1864 hafva under året af statsmedel i skottpenningar för dödad varg, lo och jerf utanordnats sammanlagdt 10,510 kr. (Bil. 16), motsvarande 4,580 kr. föregående år. Med afseende å dessa premier gäller samma erinran som i föregående årsberättelse eller att det utbetalda beloppet icke motsvarar summan af premierna för enligt sistnämnda bilaga under året dödade individer af ofvannämnda djurslag, emedan dels skottpenningar uttagits för rofdjur, dödade under år 1898, dels å andra sidan premier sannolikt icke uttagits för alla under året dödade djur. Af landsting, hushållningssällskap, menigheter och jägareförbund hafva under året utgifvits penningebelöningar för dödande af räf, uf, hök m. fl. skadliga djurarter till ett belopp af 62,110 kr. (Bil. 16), motsvarande 56, kr. föregående år. Åtalade förbrytelser mot jagtlagarna, hvilka under berättelseåret af skogspersonalen eller genom dess försorg anhängiggjorts vid domstol, uppgingo till 75, hvaraf 25 mål uppskjutna från föregående år och af hvilka 50 slutbehandlades, hvarvid i 42 mål svaranden fäldes, men frikändes i 8; öfriga 25 mål voro vid årets slut icke af gjorda (Bil. 19). Adömda böter i jagtmål, der svaranden fälts, uppingo till 4,360 kr. och ådömd skadeersättning till 920 kr., motsvarande respektive 2,025 och 225 kr. föregående år. Under berättelseåret hafva enligt från läns- och kommunalstyrelserna inkomna uppgifter inom landet dödats nedannämnda antal rofdjur, nemligen: 79 vargar, 39 lodjur, 122 jerfvar och 23,682 räfvar, 392 mårdar, 42 uttrar, 654 salar, 328 örnar, 515 ufvar, 13,664 hökar samt 125,133 kråkor. Motsvarande siffror föregående år voro: 99 vargar, 34 lodjur, 114 jerfvar, 18,726 räfvar, 206 mårdar, 34 uttrar, 348 salar, 296 örnar, 476 ufvar, 13,078 hökar samt 125,810 kråkor. Af björn, för hvilken skottpenningar numera ej utbetalas, hafva under året enligt skogstjenstemännens uppgifter skjutits 11 st., af hvilka 10 i Norrbottens och 1 i Vesterbottens län. Föregående år skötos 4 st. Till bedömande af den förlust, som rofdjuren tillfoga landet genom husdjurs dödande, har Domänstyrelsen, med stöd af genom länsstyrelserna bekomna primäruppgifter, upprättat sammandrag, som utvisar, att följande antal husdjur blifvit under berättelseåret af rofdjur dödade, nemligen: 6,659 får, 122 getter, 2,992 renar och 70,123 fjäderfä. Dessa djurs sammanlagda värde har uppskattas till 130, kr., motsvarande 129,626'72 kr. föregående år. Största penningeförlusten har uppstått i Norrbottens län, utgörande 14, kr. hufvudsakligast för 1,092 dödade renar. Af jemförelsen mellan det inom landet såsom premier för dödade rofdjur utgifna penningebeloppet 72,62010 kr. och värdet af de utaf rofdjur dödade husdjuren 130,29736 kr. framgår betydelsen af att anslag beviljas till dylika premier. Angående nyttigt vildt meddelas: Elgen förekommer i Norrbotten i de flesta revir. Fasta stånd saknas dock i Södra Piteå och S. Arvidsjaurs revir. Under året hafva här dödats 202 st., af hvilka 26 fälts under förbjuden tid, motsvarande 229 st. och 44 st. föregående år. I Vesterbotten, hvarest totalt jagtförbud för elg gäller till den 1 September 1900, säges elgen hafva ökats å en del trakter der denna djurart finner trefnad. I Mellersta Norrlands distrikt minskas tillgången på elg trots den till en vecka årligen inskränkta jagttiden. I Gefle Dala distrikt är elgtillgången i Norra och Vestra Helsingland ytterst klen, hvaremot elgen i Gestrikland och Dalarne ökats, och hafva under året fälts 221 djur, motsvarande 230 st. föregående år. I Bergslags-distriktet är tillgången god. I Östra distriktet utom Gotland, der elg icke förekommer, är elgtillgången mycket god. I Vestra distriktet har tillgången i allmänhet varit god eller medelmåttig, dock hafva endast 50 st. fälts, mot 108 st. föregående år. Af mjeltbrand omkommo dessutom inom Kinne revir 19 och i Vartofta 2 st. I Smålands distrikt är tillgången å elg, som hufvudsakligen har sitt tillhåll å kronoparkerna i Värends revir, sparsam. I Södra distriktet finnas elgstånd endast å några skogar inom Hallands revir samt i Blekinge-Ahus revir.

20 XIV Jagten. Skogsundervisningen. Rådjuren äro mycket fätaliga i Bergslags-distriktet, öka sig i Stockholms, Södermanlands och Östergölands län samt förekomma ganska allmänt i Vestra distriktet utom Bohus län och mera allmänt i Smålands och Södra distriktet, der tillgången är god. Haren har haft en medelgod årgång i Norrbotten och Vesterbotten, dålig i Mellersta Norrlands och Grefle Dala distrikt, medelgod i Bergslags-distriktet, god i Östra distriktet, god i Vestra distriktet, utom Vartofta, Slättbygds och Svaltornas revir, god i Smålands distrikt och medelgod i Södra distriktet. Tjäder och orre hafva i hela landet haft dålig årgång, emedan öfverallt ungafveln led afbräek genom den sena och kyliga våren. Ripa och hjerpe hafva haft dåliga årgångar, dock tyckes ripan lidit minst af kylan under äggtiden. Rapphönsen hafva likaledes haft medelmåttig årgång i Bergslags-distriktet, men f. ö. voro kullarne små och dåliga, om de ock redt sig något bättre än skogsfogeln. 1 Östra distriktet har årgången varit god liksom i Smålands och Södra distrikten. Sjöfogel. Tillgången har varit dålig eller medelmåttig i hela Norrland men god i såväl Svea- som Götaland. Det länge observerade aftagandet af sjöfogelstillgängen uppgifves fortfara i Norrbotten och Vesterbotten. Skogsundervisningen. Vid Skogsinstitutet var ordinarie elevernas antal under vårterminen 20 i högre kursen och 7 i lägre kursen. Af dessa utexaminerades 9 från högre kursen samt 7 från lägre kursen, hvarigenom, sedan vid höstterminens början 10 elever antagits i högre kursen och 11 i den lägre, elevantalet vid berättelseårets slut utgjorde 21 i högre kursen och 11 i lägre kursen (Bil. 18). Dessutom hafva extra elever (norrmän) åtnjutit undervisning vid institutet. Såväl under vårsom höstterminen åtnjöto 4 ordinarie elever i högre kursen stipendier ä 240 kr. hvardera för år räknadt. Den teoretiska undervisningen har under föreläsningstiderna haft följande omfattning: Under dessa terminer utfördes åtskilliga arbeten, såsom upprättande af skogshushållningsplaner med tillhörande karterenovationer, afvägningsprofiler samt kostnadsförslag för väganläggning och torrläggning af vattensjuk mark. De praktiska öfningarna ute å marken hafva omfattat skogskulturarbeten å Bjurfors kronopark under tiden Maj samt särskildt för yngre afdelningen under ledning af en assistent uppmätning och kartläggning, afvägning, skogsuppskattning å Bjurfors kronopark under tiden 15 Juli 1 September äfvensom kolning och hjelpgallring, äfvenledes å Bjurfors kronopark under tiden 1 September 9 Oktober och särskildt för äldre afdelningen under ledning af vederbörande lektor skogsuppskattning och indelningsrevision, skogsvärdering å Ofvansjö-Torsåkers kronopark under tiden 15 Juli 9 Oktober. Samtidigt med å dessa kronoparker pågående öfningar företogos botaniska, geologiska och zoologiska exkursioner under vederbörande lektors ledning, hvarjemte eleverna den 1 8 Juni under direktörens och vederbörande lektors ledning studerade den af nunnan anstälda härjningen å Kolmården. Af statens 6 skogsskolor: Ombergs i Östergötland, Bispgårdens i Jemtland, Manna i Upland, Bjurfors i Vestmanland, Hunneberg i Vestergötland och Kolleberga i Skåne, är den förstnämnda afsedd att förbereda till inträde vid skogsinstitutet, de öfriga fem att utbilda skogsbetjente. Kostnadsfri undervisning meddelas -åt 10 lärjungar i hvarje skola (Bil. 18), hvarjemte, der utrymmet medgifvit, extra lärjungar mottagits, nemligen 4 vid Bispgårdens och 1 vid Marma. Undervisning har meddelats i de ämnen, gällande läroverksstadga i fråga om skogsskolorna föreskrifver. Dessutom har staten lemnat understöd åt Skogshalls enskilda skogsskola i Södermanland. Rörande skogs- och jagtväsendet hafva nedannämnda publikationer under året utkommit:»tidskrift för skogshushållning», utgifven af C. Gr. Holmerz, 27:e årgången;»skog-