BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. VII. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, 1877.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner. Skogsstyrelsen ersattes 1883 av Domänstyrelsen Föregångare: Skogs-styrelsens underdåniga berättelse angående skogs- och jagtväsendet i Sverige intill år Stockholm : P.A. Norstedt & söner. - (Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet ; I) Detta häfte innehåller en översikt över skogs- och jaktlagstiftningen i Sverige från tiden före 1718 och fram till Här finns både om samhällsägda skogar och om den enskilda skogshushållningen. I tabellbilagan finns årliga uppgifter i vissa fall ifrån Efterföljare: Kungl. Domänstyrelsens förvaltning / av Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm : Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Domänverket / Kungl. Domänstyrelsen Det enskilda skogsbruket / av Kungl. Skogsstyrelsen. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Skogsstatistisk årsbok / Kungl. Skogsstyrelsen Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959 BISOS Q digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007 urn:nbn:se:scb-bi-q0-7501_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. VII. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, KONGL. BOKTRYCKERIET, P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. Underdåning berättelse sid Skogarna» 1. Allmänna skogar» 1. Kronoparker» 1. Flygsandsfält» 2. Öfverloppsmarker och oafvittrade skogar» 2. För statsverket utarrenderade egendomars skogar» 2. Boställsskogar» 2. Skogar till allmänna inrättningars hemman» 2. Stockfångstskogar» 3. Till bergsbruk upplåtna skogar» 3. Häradsallmänningar» 3. Nybyggens och kronohemmans skogar» 3. Rågångar» 4. Afverkning och virkesförsäljning» 4. Virkesprisen» 6. Behållning på qv.ref och kub.fot» 8. Virketsutdrifning» 9. Väganläggning» 9. Strömrensning» 10. Hägnader» 11. Afdikning» 12. Fröinsamling» 12. Plantskolor» 13. Skogsodling och återväxt» 13. Hjelpgallring» 18. Skogseldar» 18. Stormskador» 20. Skogsinsekter» 20. Öriga skador och sjukdomar på skogen» 21. Skogsbevakning och skogsåverkan» 22. Betning och höslåtter» 23. Enskildas skogar» 24. Ytvidd» 24. Skogshushållning» 24. Skogsingeniörernas verksamhet» 33. Jagten» 34. Jagtvård» 34. Rofdjur» 35. Nyttigt vildt» 36. Skogsundervisningen» 39. Skogsinstitutet» 39. Skogsskolorna» 39. Skogsadministrationen» 41. För skogsväsendet anstäld personal» 41. Landets indelning med afseende å skogsförvaltningen» 42. Stadganden rörande skogs- och jagtsväsendet» 42. Inspektionsresor» 42. Table des matières. Rapport au Roi page Forêts» 1. Forêts publiques» 1. Forêts délimitées du domaine» 1. Plaines de sable mouvant» 2. Forêts non encore délimitées de l'etat» 2. Forêts des domaines affermés» 2. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires de l'etat» 2. Forêts appartenant aux biens-fonds des institutions publiques» 2. Forêts de l'etat mises à la disposition des scieries privilégiées» 3. Forêts de l'etat mises à la disposition des mines» 3. Ségrairies» 3. Forêts des domaines mises à la disposition héréditaire des colons, etc» 3. Lignes de démarcation» 4. Exploitation et vente du bois» 4. Prix du bois...» 6. Revenu net par»ref» carré et par pied cube» 8. Transport du bois» 9. Travaux de voirie» 9. Nettoyage des cours d'eau pour le flottage» 10. Enclos» 11. Drainage» 12. Récolte des semences» 12. Pépinières» 13. Reboisement» 13. Eclaircies» 18. Incendies» 18. Ravages par les vents» 20. Ravages par les insectes» 20. Autres ravages, et maladies des arbres» 21. Surveillance des forêts, et délits forestiers» 22. Pâture et fenaison» 23. Forêts appartenant aux personnes privées» 24. Etendue» 24. Economie forestière» 24. Activité des ingénieurs forestiers» 33. Chasse» 34. Surveillance de la chasse» 34. Carnassiers» 35. Gibier» 36. Instruction forestière» 39. Institut forestier (Ecole supérieure de sylviculture)...» 39. Ecoles forestières (inférieures)» 39. Administration des forêts» 41. Personnel employé pour les forêts publiques» 41. Division forestière administrative du pays» 42. Ordonnances concernant les forêts et la chasse» 42. Inspections» 42.

6 Sammanträde med skogsinspektörer Sid. 42. Af Skogsstyrelsen handlagda mål» 42. Finanserna» 43. Värdet af statens skogsegendom» 43. Inkomster» 43. Anslag» 43. Utgifter» 43. Besparingar å anslagen» 43. Behållning» 43. Bilagor» N:o 1. Kronoparker» 46.» 2. Flygsandsfält» 53.» 3. Kungsgårds, boställs- m. fl. publika hemmans skogar» 54.» 4. Indelade kungsgårdars och andra för kronans räkning utarrenderade egendomars skogar...» 60.» 5. Boställsskogar under skogsstatens förvaltning...» 63.» 6. Indelade boställsskogar under innehafvares eller arrendatorers vård» 64.» 7. Indelade skogar till allmänna inrättningars hemman» 71.» 8. Statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar» 72.» 9. Häradsallmänningar» 73.» 10. Sammandrag öfver allmänna skogarnas areal...» 77.» 11. Försåldt och utsynadt virke från kronoparker m. fl. kronoskogar» 78.» 12. Försåldt virke från boställsskogar, af hvilkas afkastning andel ingår till statsverket» 82.» 13. Försåldt virke från boställsskogar, hvilkas hela behållna afkastning tillfaller löningsfond» 82.» 14. Försåldt i beslag taget virke å kronohemman, nybyggen och stockfångstskogar» 83.» 15. Från häradsallmänningar utlemnadt virke» 84.» 16. Utsynadt virke å nybyggen, kronohemman och oafvittrade skattehemman» 86.» 17. Utsyning af vrakek» 87.» 18. Virkesprisen i olika delar af landet» 88.» 19. Behållna afkastningen pr qv.ref och pr kub.fot i olika revir» 91.» 20. Skogsodlad areal å de under skogsstatens förvaltning stälda skogar» 93.» 21. Åverkadt, i beslag taget eller onyttiggjordt virke å allmänna skogar» 94.» 22. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarna...» 95.» 23. Skogarnas ytvidd» 97.» 24. Privatskogarna i en del socknar» 98.» 25. Enskildas flygsandsfält, stälda under skogsstatens uppsigt» 106.» 26. Statens skogsingeniörers förrättningar» 106.» 27. Af staten utgifna belöningar för röfdjurs dödande» 107.» 28. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot jagtförfattningarna» 107. Congrès des inspecteurs des forêts page 42. Nombre des affaires traitées par l'administration forestière» 42. Finances» 43. Valeur des forêts de l'etat» 43. Revenu» 43. Budget» 43. Frais» 43. Epargnes sur le budget» 43. Revenu net» 43. Annexes» N:o 1. Forêts délimitées du domaine» 46.» 2. Plaines de sable mouvant» 53.» 3. Forêts des domaines affermés, ou dont l'etat dispose d'une autre manière» 54.» 4. Forêts aménagées faisant partie des domaines affermés» 60.» 5. Forêts, placées sous l'administration forestière, faisant partie des domaines à la disposition des fonctionnaires de l'etat» 63.» 6. Forêts aménagées, faisant partie des domaines à la disposition des fonctionnaires de l'etat et placées sous la garde des disposants ou des tenanciers» 64.» 7. Forêts aménagées appartenant aux biens-fonds des institutions publiques» 71.» 8. Forêts de l'etat mises à la disposition des mines» 72.» 9. Ségrairies» 73.» 10. Sommaire de l'étendue des forêts publiques...» 77.» 11. Bois vendu et marqué des forêts du domaine» 78.» 12. Bois vendu des forêts appartenant aux domaines à la disposition des fonctionnaires de l'etat, mais dont une partie des revenus entre dans les caisses publiques» 82.» 13. Bois vendu des forêts faisant partie des domaines à la disposition des fonctionnaires de l'etat, et dont les revenus passent aux fonds des appointements» 82.» 14. Bois vendu, sequestré dans les forêts des domaines mises à la disposition héréditaire des colons, etc» 83.» 15. Bois marqué des ségrairies» 84.» 16. Bois marqué, soit des forêts des domaines mises à la disposition héréditaire des colons, soit de celles appartenant aux fermes non encore délimitées» 86.» 17. Chênes de rebut, marqués» 87.» 18. Prix du bois dans les différentes parties du pays» 88.» 19. Revenu net, par "ref" carré et par pied cube, des différentes forêts» 91.» 20. Etendue reboisée, par semis ou plantation, des forêts publiques aménagées par l'administration des forêts» 93.» 21. Délits forestiers: bois coupé dans les forêts publiques» 94.» 22. Poursuites pour élits forestiers» 95.» 23. Etendue des forêts de la Suède» 97.» 24. Forêts appartenant aux particuliers dans certaines paroisses» 98.» 25. Plaines de sable mouvant, appartenant aux particuliers, mais placées sous la surveillance de l'administration forestière» 106.» 26. Activité des ingénieurs forestiers» 106.» 27. Primes de l'etat pour la destruction des carnassiers» 107.» 28. Poursuites pour délits de chasse» 107.

7 N:o 29. Elever och lärlingar vid skogsinstitutet och skogsskolorna Sid. 108.» 30. Skogspersonalen» 109.» 31. Landets indelning med afseende å de allmänna skogarnas förvaltning» 111.» 32. Värdet af statens skogsegendom» 116.» 33. Statsverkets skogsmedel» 117.» 34. Anslag och utgifter» 120.» 35. Skogsstatens aflöning» 121.» 36. Utgifter för skogsförvaltningen, oberäknadt ordinarie aflöningen» 128.» 37. Beskrifning till kartan öfver Norrbottens skogsdistrikt (med karta)» 132. N:o 29. Elèves et apprentis de l'institut forestier et des écoles forestières page 108.» 30. Personnel du corps forestier» 109.» 31. Division forestière administrative du pays» 111.» 32. Valeur des forêts de l'etat» 116.» 33. Revenu des forêts de l'etat» 117.» 34. Budget forestier» 120.» 35. Salaires et gages du corps forestier» 121.» 36. Frais de l'administration des forêts, les appointements non compris» 128.» 37. Description de la carte du district forestier de Norrbothnie (avec une carte)» 132. Tableau comparatif des poids et mesures et des monnaies en: Rättelser. Sid. 2, andra spalten, raden 3 nedifrån, står 535, läs 554.» 41,»»» 6»» 125,» 135.» 42, första»» 1 uppifrån,» 714,» 724.» 42,»»» 17»» 740,» 750.» 50, rad. 5 7 nedifrån samt sid. 51, rad. 1 uppifrån: Kronoparkerna Karlstrand och Ängra med tillsammans 38,430,35 qv.ref tillhöra Norra Helsinglands revir, hvarför arealsumman för detta revir är 203,087 qv.ref i stället för 164,656,65 qv.ref, hvaremot summan för Vestra Helsinglands revir är 70,762,85 qv.ref i stället för 109,193,20 qv.ref.

8

9 STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Till åtlydnad af föreskrift i gällande instruktion får Skogsstyrelsen härmed afgifva underdånig berättelse om skogs- och jagtväsendet samt skogsläroverken i Riket år Skogarna. Kronoparker. Allmänna skogar. Kronoparkernas ytvidd, hvilken i föregående berättelse upptagits sålunda: här under år 1875 ökats till 17,500,945,16 qv.ref (Bil. 1), motsvarande 31,9 % af samtliga allmänna skogarnes areal (Bil. 10); och här tillökningen hufvudsakligen uppkommit dels genom afsättande till kronopark af tvenne åbolediga krononybyggen i Råneå revir af Norrbottens distrikt med en areal af omkring 12,600 qv.ref, och dels genom inköp af mark till skogsbruk för kronans räkning. Sedan nemligen 1874 ars riksdag för sistnämda ändamål anslagit medel samt i anledning deraf, på Skogsstyrelsens föranstaltande, hembud blifvit ingifna af åtskilliga euskilda jordcgare, hafva efter Eders Kongl. Maj:ts nådiga godkännande köp under år 1875 afslutats om marker till bildande af följande nya kronoparker, i Svältornas revir: Bohus revir:

10 2 eller tillsammans 35,518: 50 qv.-ref för 127,614: 63 kr., oberäknadt de med egornas föregående undersökning, köpens afslutande m. m. förenade kostnader. Af dessa kronoparker äro Kynnefjell och Förarp belägna inom revir, som förut varit i saknad af kronopark. Den nya Veseneds kronopark är bildad af bemmanen Torpåkra, Horsered, Tångatorp, Krabbagärde och Aläng; Kynnefjell af hemmanen Östra Fjellet, Vestra Fjellet och Kedstadtegen; samt Ousby af hemmanen Eiretal och Kjersebränna. Nya hushållningsplaner hafva under året blifvit faststälda för följande kronoparker, nemligen Tysslingen, Fjätdalen och en del af Sårna norra kronopark i Bergslagsdistriktet, Ridö inom Östra distriktet samt Stenåsen, Hunneberg och Hälleberg i Vestra distriktet, med en sammanlagd areal af 140,681,55 qv.ref, motsvarande 0,8 %af kronoparkernas sammanlagda ytvidd. De kronan tillhöriga och af skogsstaten förvaltade flygsandsfálten hafva under året ej undergått någon förändring i afseende på areal, hvilken således, i likhet med föregående året, enligt Bil. 2 uppgår till 25,099,1 o qv.ref, utgörande (Bil. 10) 0,045 % af hela ytvidden allmänna skogar. Fälten äro belägna inom de tvenne sydligaste distrikten, nemligen i Eronobergs, Hallands, Blekinge och Kristianstads län. FJygsandäfalt. De af kronans öfverloppsniarker och oafvittrade kronomarker i de norra länen, som kunna beräknas komma att efter slutad afvittring fortfarande tillhöra kronan, hafva uti föregående årets berättelse angifvits innehålla 16,800,000 qv.ref. Denna siffra uttrycker dock endast den ungefärliga ytvidden, hvars verkliga storlek i följd deraf, att dispositionen af dessa trakter, som till stor del ej hunnit kartläggas, ännu ej blifvit bestämd, för närva- Öfverioppsmörker och oafvittrade skogar. rande är omöjlig att angifva. Ehuru ytvidden ökats under året med sex åbolediga nybyggen inom Norrbottens län, nemligen Rörbäek, Frostträsk, Backås, Dockas, Soubbat och Purnuträsk, upptages densamma äfven nu (Bil. 10) till 16,800,000 qv.ref, eller 30,6 % af allmänna skogarnas areal. Enligt uppgifter, hemtade dels från faststälda bushållningsplaner och dels från skogstjenstemännens berättelser och rapporter, utgör ytvidden af kungsgårdars och andra för statsverkets räkning utarrenderade eller kronan omedelbart förbehållna egcndomars skogar med inberäkning af hagmarker vid årets slut 505,538,2 7 qv.ref (Bil. 3), eller 0,9 % af samtliga kronoskogarnas ytvidd (Bil. För statsverket utarrenderade egendomars skogar. Sunnerbo revir: Åhas revir: 10). Häraf hafva under året 22,850 qv.ref, tillhörande 19 särskilda egendomar, hvilkas skogar förut^ej varit indelade eller der skoghushållningsplaner befunnits föråldrade, fatt nya planer faststälda, så att vid årets slut skogarne till 110 egendomar med tillsammans 163,978,02 qv.ref (Bil. 4), eller 32,4 % af samtliga här i fråga varande skogar, förvaltades efter hushållningsplan. Skogar vid för statsverkets räkning utarrenderade egendomar stå endast under skogsstatens uppsigt; hvaremot bevakning och skötsel handhafvas af arrendatorerna. Skogarna tillhörande sådana boställen, som af boställsdirektion eller konsistorium blifvit utarrenderade, uppgå, enligt vid skogsindelning upprättade kartor och beskrifningar samt skogstjenstemännens uppgifter i öfrigt (Bil. 3), för 1,694 militieboställen till en sammanjaga ytvidd af 1,902,382,45 qv.ref, och för 79 ecklesiastika boställen till 69,416,38 qv.ref, eller tillsammans för 1,773 boställen till 1,971,798,83 qv.ref, hvaruti boställenas bagmark i allmänhet jemväl ingår. Af skogar tillhörande lostadsboställen förefinnas, enligt samma källor, vid 299 civila boställen 291,168,74 qv.ref, vid 362 militieboställen 424,603,89 qv.ref samt vid 2,299 ecklesiastika 3,329,125,80 qv.ref, eller tillsammans vid 2,960 boställen 4,044,898,4 3 qv.ref. Ytvidden af samtliga boställsstcogama utgjorde sålunda vid årets slut 6,016,697,26 qv.ref vid 4,733 boställen, motsvarande (Bil. 10) 10,9 % af de allmänna skogarnes sammanlagda areal. Af dessa boställsskogar här under årets lopp ingen blifvit stäld under skogsstatens vård och förvaltning, hvarföre antalet af dem, som utaf skogsstaten skötas, vid årets slut var lika med det som i näst föregående berättelse uppgifvits, eller 15 stycken (Bil. 5), deraf 6 militie och 9 ecklesiastika, innehållande, efter på grund af vunnen närmare kännedom iakttagen rättelse, 268,335,8 9 qv.ref eller 4,4 % af samtliga boställsskogarnas areal. Af boställsskogar, som stå under boställsinnehafvares eller arrendatorers bevakning och skötsel och alldeles saknat hushållningsplaner, eller der dessa senare varit föråldrade hafva under året 37 stycken deraf 10 ecklesiastika, 24 militie och 3 civila med en ytvidd af 77,169,64 qv.ref crhållit faststälda nya planer; och utgjorde vid årets slut samtliga de till ordnad hushållning indelade dylika skogar (Bil. 6) 414 stycken med en sammanlagd ytvidd af 944,178,17 qv.ref, hvilket, då samtliga uuder innehafvares eller arrendatorers förvaltning stående boställsskogar innehålla (Bil. 3) 5,748,361,3 7 qv.ref, motsvarar 16,4 % af sistnämda areal. Enligt Bil. 3 omfatta de 535 skogar, som tillhöra allmänna inrättningars hemman, och öfver hvilkas förvaltning det åligger skogsstaten att utöfva kontroll, en Boställsskogar. Skogar till allmänna inrättningars hemman.

11 3 ytvidd af 403,042,8 7 qv.ref, eller 0,735 % af de allmänna skogarnas areal, och äro nppgifterna om dem jemväl hemtade dels fråu faststälda skogsindelningshandlingar, dels från revirförvaltarnes berättelser och rapporter. Sedan under året hashållningsplaner blifvit faststälda för 6 dylika skogar med en sammanlagd areal af 3,552,34 qv.ref, funnos vid årets slut dylika plauer, oberäknadt dem för Uppsala Akademiihemman, för 20 skogar, innehållande (Bil 7) tillsammans 19,499,81 qv.ref eller 4,8 % af samtliga hemmanens skogsareal. I fråga om skötseln af de allmänna skogar, som äro med hemmansbruk förenade, kan anföras, att de till ordnad kushållning indelade i allmänhet, ehuru med åtskilliga undantag, skötas i enlighet med upprättade och faststälda bushållningsplaner, men att husbehofsvirket på de icke indelade skogarna oftast uttages på ett mot god hushållning stridande sätt, hvartill kommer, att en stor mängd af dessa skogar äro för små för att uthålligt kunna fylla virkesbehofvet, hvaraf följden måste blifva, att husbehofvets tillgodoseende sker på bekostnad af skogskapitalet till ytterligare men för dettas afkastningsförmåga. Af dessa förhållanden, och då skogspersonalens fåtalighet utgör hinder för ett snabbare uppnående af det mål, att för samtliga allmänna skogar erhålla fullständiga hushållningsplaner, framgår nogsamt nödvändigheten deraf, att, i afvaktan på att dylika fullständiga och definitiva planer hinna upprättas, interimistiska planer utan skogens uppmätning och affattande å karta samt utan sådan utförlig skogsuppskattning, som vid fullständig indelning är föreskrifven, uppgöras för de skogstrakter, der sådant är erforderligt. Också här Skogsstyrelsen uti underdånigt memorial den 26 April 1875 anhållit om nådigt bemyndigande att låta upprätta dylika interims hushållningsplaner. ) Utbrutna stockfångstskogar. De till sågverk i ersättning för mistad privilegii-stockfångst definitivt upplåtna skogar i Norrbottens, Vesterbottens och Vesternorrlands län, hvilka skogar uti näst föregående underdåniga berättelsen upptogos i enlighet med norrländska skogskomiténs betänkande till en areal af 2,626,114 qv.ref, äro, då härtill komma de åt Lo och Kramfors sågverk sedermera inom sistnämda län ntbrutna 292,353,90 qv.ref, numera uti Bil. 10 angifna till 2,918,467,90 qv.ref eller 5,3 i af samtliga statsskogar; och utgör denna ytvidd ersättning för mistad privilegii-stockfångst af tillsammans 33,612,3 träd årligen. De med år 1874 under skogsstatens uppsigt stälda, till bergshandteringens understöd anslagna 36 skogarna inom Södra Norrlands, Bergslags och Östra distrikten utgöra (Bil. 8), enligt äldre kartor och inkomna upp- Statens till bergsbruk npplåtna skogar. ') Genom nådigt bref den 31 Mars 1876 här denna framställning bifallits. gifter, 310,033,6 6 qv.ref eller 0,5 6 % af samtliga publika skogar (Bil. 10). Enligt Bil. 9 uppgå de inom Bergslags samt Ostra, Vestra och Södra distrikten förekommande, på 60 härader fördelade 102 häradsallmänningarna till en sammanlagd areal af 1,794,279,26 qv.ref eller 3,26 % af de allmänna skogarnas hela ytvidd. Den skilnad, som förefinnes mellan nyssnämda areal och den i senast afgifna berättelse upptagna, härleder sig från de säkrare uppgifter om ytvidden af vissa allmänningar, som erhållits vid upprättande af nya hushållningsplaner för dem, dervid ock från hvad som förut upptagits såsom impediment afskiljts inom skogarnas yttergränser belägna, men sjelfva skogen icke tillhörande hemmansdelar och inegor. Härads allmänningar. Sedan bevakningen och skötseln af den inom Södra Möre härad af Kalmar län belägna häradsallmänningen, hvilken förut förvaltats af skogsstaten, öfvertagits af delegarne sjelfva, stodo vid årets slut 93 häradsallmänningar, innehållande 1,092,086,66 qv.ref eller 60,9 % af samtliga häradsallmänningars areal, under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, hvaremot skötseln af öfriga 9 allmänningar med 702,192,60 qv.ref, öfver hvilka skogsstaten dock fortfarande utöfvar uppsigt och kontroll, åligger deicgarne att ombesörja. För följande häradsallmänningar hafva under året hushållningsplaner blifvit af Skogsstyrelsen faststälda, nemligen: inom Bergslags-distriktet, Grimstens härads allmänning Vestra Tiveden, Norrbo samt två block af Torstuna häradsallmänningar, och, inom Ostra distriktet, ett block af Semminghundra häradsallmänning Långåsen, Erlinghundra häradsallmännings 2:a block, innefattande Kilen och en del af Långåsen, ett block af Åkers häradsallmänning, Gryts sockens andel af Daga häradsallmänning, fyra block af Jönåkers härads samt två block af Akerbo häradsallmänning; hvilka hushållningsplaner omfattat en sammanlagd areal af 105,945,90 qv.ref eller 5,9 '/. af samtliga allmänningarnes ytvidd. Af nybyggen och andra hemman, som innehafvas under stadgad åborätt, förefinnes den vida största delen uti Norrbottens, Vesterbottens och Södra Norrlands distrikt. Af deras egenskap, att under vissa vilkor få omföras till skatte, samt af det förhållande, att vid afvittringen i de norra länen fortfarande bildas nya nybyggen, framgår såsom en följd, att deras antal och sammanlagda skogsareal undergår en oupphörlig förändring. Härtill kommer, att en stor del af dem ännu ej genom afvittringen erhållit bestämda gränser, hvarföre en exakt arealuppgift om dem är omöjlig att åstadkomma. Enligt från revirförvaltarne under året inhemtade uppgifter skulle antalet af de nybyggen och kronohemman, hvilkas områden då voro bestämda ' Nybyggcns och krouohemmaus skogar.

12 4 Rågangar. uppgå till 1,279 styckcn med en sammanlagd ytvidd af 8,673,476,71 qv.-ref (Bil. 3), motsvarande (Bil. 10) 15,8 % af allmänna skogarnas areal. Dessa skogar stå endast under skogsstatcns uppsigt och kontroll. De arbeten med rågångars upprensning, uppgående och ändringar genom egontbyten m. m., som hafva egt rum under år 1875, äro följande. Kálix revir: Åtskilliga vid afvittringen ofullständigt upphuggna rågångar mellan kronomarkerna och enskildas skogar hafva blifvit upprensade. Degerfors re».: Rågångsrensningar hafva egt rum vid 16 kronoparker och 2 öfverloppsmarker till en sammanlagd längd af 468,500 fot, i hvilka arbeten angränsande jordegare deltagit till hälften. Kronans andel i kostnaden här uppgått till 237,20 kr. eller 5 öre pr 100 fot. Umeå rev.: Under året hafva omfattande rågångsrensningar mellan revirets kronoparker och närgränsande egor blifvit ntförda till en sammanlagd längd af 564,140 fot. Östra Jemtlands rev.: En del af rågångarna kring de till Bispgårdens militieboställe hörande hem- och Oxbölesskogarna hafva blifvit af landtmätare uppgångna. Herjeådalens rev.: Kring kronoparkerna Fjösåsen, Vesterelfven och Tunvågen hafva rågångarna under året blifvit upprensade. Södra Helsinglands rev.: Rågångsrensningar äro utfärda kring kronoparkerna Kronkilen, Vestersjötrakten och Ostersjötrakten. Uppsalarev.: Under året här verkstälts upprensning af rågångarna mellan kronoparken Högskogen och åtskilliga angränsande egor. Östkinds rev.: A Memmings härads allmänningar Störa och Lilla Åkemossen här rågångsrätning med egoutbyte försiggått mellan allmänningarna och angränsande egor, men förrättningen är ej ännu afslntad. Å Hammarkinds allmänning Asveden här fullständig gärdsgårdsdelning egt rum mot kringliggande hemman, som haft laga stängselvitsord. Vadsl o rev.: Under året hafva åtskilliga egontbyten å Södra Vadsbo härads allmänning Ostra Stöpen vunnit laga kraft, hvarigenom flera inom allmänningcn belägna lagliga intägter utbytts mot till allmänningen återfallna olagliga intägter och mot några i yttergränsen olämpligt belägna jordområden. SJättbygds rev.: Genom laga skifte å det till kronoparken Edsmären angränsande henimanet Blackeryd här en af nämda hemman brukad, olaga intägt af omkring 14 qv.-refs storlek blifvit till kronoparken utlagd. Å kronoparker, flygsandsfált, öfverloppsmarker och oafvittrade kronomarker, förutom oafvittrade hemmans husbehofs- och saluafverkning (Bil. 11): i kronoparker DI. fi.; Förutom hvad sålunda blifvit i vanlig ordning såldt här under år 1875, på grund af 1874 ars utsyningsförordning samt Eders Eongl. Maj:ts nådiga bref af den 13 oktober.1870, å kronomark omkring Lilla Luleå elf, Perl-elfven och Görgesån i Norrbottens län upplåtits afverkningsrätt intill år 1880 till 250,000 skadade träd med 9 11 dec.tums diameter 6 fot från roten, för ett pris af 1 kr. 8 öre trädet, eller enahanda pris, hvartill de å samma trakt befintliga större skadade sågtimmerträden blifvit år 1873 försålda. Från sådana boställsskogar, af hvilkas behållna afkastning viss andel ingår till statsverkets skogsmedel, hafva blifvit sålda (Bil. 12): a boställsskogar; Enligt revirförvaltarnes till Skogsstyrelsen afgifna virkesredogörelser här å de allmänna skogar, hvilka stå under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning eller från hvilka afkastning ingår till statsverket, afverkningen under året haft följande omfattning, oberäknadt dock husbehofsafverkning å allmänna bemmans skogar. Afrerkning och virkesför-, säljning:

13 5 Å de boställsskogar åter, hvilkas hela behållna afkastning tillfaller löningsfond, ntgjorde virkesförsäljningen under året (Bil. 13): Af i beslag taget virke, som åverkats å kronohemman, nybyggen och stockfångstskogar, bar under året för kronans räkning sålts (Bil. 14): i kronohemman m. fl.; fot på qv.ref, dervid dock impedimenter och annan till skogsbörd ej afsedd mark äfven ingått i beräkningen. På grund af 2 i nådiga förordningen af den 18 November 1874 angående utsyning och försäljning af a nybyggen och kronohetnman. skogsalster från kronans skogar i Kopparbergs län och de norrländska länen hafva, enligt hvad Bil. 16 utvisar, å nybyggen och kronohemman jemte oafvittrade skattehemman, med inbegripande af utsyning å utbrutna stockfångstskogar, blifvit under året utsynade i de norrländska länen inalles 299,858 bjelk- och timmerträd samt 14,246 lass virke; och hafva arvodeskostnaderna för dessa utsyningsförrättningar uppgått till ett sammanlagdt belopp af 30,001 kr. 66 öre. Vid pröfning af 217 till Skogsstyrelsen inkomna ansökningar från boställsinnehafvare och arrendatorer af allmänna hemman samt kronoåboer och kronoskattehemmansegare om utsyning af 24,074 vrakekar hafva (Bil. 17) 7,515 stycken dylika ekar blifvit bestämda att afverkas, hvaraf 4,821 till försäljning för kronans räkning och återstoden eller 2,694 stycken att användas till husbehof vid hemmanen, dervid återplantering föveskrifvits. Förhållandena med afseende å utsyning af vrakek hafva under näst föregående åren varit som följer: Utsyning af rrakek. A de häradsallmänningar, som förvaltas af skogsstaten, hafva dels till delegarnes omedelbara disposition, dels till hägnader ni. m. å allmänningarne samt till husbehof åt bevakarne följande virkesbelopp blifvit utsynade, nemligen (Bil. 15): i h&r&dsallraänningar; Jemföra med häradsallmänningarnes areal, här deras afkastning under år 1875 sålunda i medeltal utgjort 3,4 kub.- I de allra flesta fall försäljas skogsalstren å kronoskogarna på offentlig auktion till den högst bjudande; Sättet för virkets försäljning. dock här försäljning under hand äfven egt rum inom några revir, såsom Södra Arvidsjaurs i Norrbottens distrikt och Elfdals i Bergslagsdistriktet, inom sistnämda revir vid försäljning af torrskog, vindfâllen och affall efter timmerhuggningar på den störa under skogsstatens förvaltning stälda boställsskogen Ruskåsen, hvarvid kontrakt upprättats, då det varit fråga om kolning eller större virkespartier. Sedan emellertid genom jernvägsanläggning i närheten större täflan i köpeanbud uppstått å nämde skog, här Skogsstyrelsen på revirförvaltarens hemställan föreskrifvit, att större virkespartier skola på auktion i vederbörlig ordning utbjudas, men deremot försäljningen af mindre partier fortfarande ske under hand. Med hänsyn till egna lokala förhållanden här det å Böda kronopark på Öland visat sig vara fördelaktigast att sälja virket efter taxa, hvarigenom i allmänhet erhållits två till tre gånger mera betaldt för virket, än då försäljningen skett på auktion till den högst bjudande.

14 6 Vanligen' hållas virkesauktionerna i de norrländska länen under den tidigare delen af året, innan träden ännn blifvit ntstämplade. Att likväl detta förfaringssätt ej öfver allt anses förniånligast synes af följande utdrag nr årsberättelsen från Östra Jemtlands revir: Ingen virkesför- Bäljning här under året egt rum, enär antagliga anbud ej knnnat erhålla». Som orsak härtill anföres visserligen den tryck ta ställningen inom trävarumarknaden, ehuru ej i så hög grad, ty då virkesprisen sedan åren fallit med 25 à 35 %, hvilket prisfall dock egentligen galler mindre dimensioner och sekunda beskaffenhet, så här å andra sidan afverkningskostnaden under vintern stält sig ända till 50 % lägre än under nyss nämda år. Förnämsta orsaken till ofvannämda ogynsamma förhållande anses vara, dels att träden ej blifvit stämplade innan de utbjudas, dels att auktionerna hållas om våren och försommaren i stället för om hösten. Vore träden utstämplade och afdelade i lämpliga skiften före försäljningen, så kunde spekulanterna lättare göra sig underrättadc om virkets beskaffenhet, belägenhet till flottled m. m., hvarpå de fästa ett hufvudsakligt afseende, äfvensom jägmästaren genom under utstämplingen gjorda anteckningar blefve i tillfälle att kunna meddela noggrannare uppgifter om virkets beskaffenhet. De gynsamma resnltaten af virkesauktionerna åren , då ntstämplingen alltid föregick försäljningen, lemna bevis för det ofvan sagda, hvartill kan fogas, att vid en inemot slutet af berättelseåret anstäld auktion å ntstämpladt virke på skogen till Bispgårdens militieboställe kortväxta och i allmänhet mer eller mindre skadade sågtimmerträd betaltes med 2,5o kr. för stycket å hemskogen, och bjelk- och sågtimmerträd å öfriga delar af skogen öfver hufvud taget med 3,80 kr. per träd, ehuru afståndet från vattendrag var en half mil. Att auktionernas förrättande på senhösten och förvintern måste vara fördelaktigare framgår vidare deraf, att sågverksbolagen först vid den tiden börja uppgöra leveranskontrakter och bestämma afverkningsprisen, hvilka senare naturligtvis väsentligt inverka på de pris, som kunna betingas vid försäljningen på rot. Å de allmänna skogarna i nedre landet sker försäljningen dels af å rot stående träd, dels af upphugget och sorteradt virke, det senare hufvudsakligen i fråga om rensnings- och gallringsvirké. Åsigterna om det ena eller andra sättets företräde äro dock ej fullt stadgade. Så säges t. ex. i berättelsen från Örebro revir, att virkets försäljning å rot visat sig fördelaktigare, enär allmogen, utom fördelen att kunna använda skogseffekterna till det ändamål de önska och behöfva, derigenom äfven erhålla mera sysselsättning åt sina, i alla fall under vintern underhållna, tjenare och dragare. Deremot innehåller årsberättelsen från Vadsbo revir, att vid försäljning på auktion upphugget virke betalts bättre än å rot stående, uppgående skilnaden på allmänniogen Ostra Stöpen till nära 5 öre per kub.fot till förmån för den upphnggna skogen, då man äfven tager huggningskostnaden med i beräkning. Något för vära skogsförhållanden mindre vanligt, hvil ket särskildt torde böra omnämnas, är den försäljning af stubbar och stubbved, som med ganska gynsamt resultat under berättelseåret egt rum inom Vartofta och Slättl ygds revir i Skaraborgs län, der dylikt bränsle betingat ett pris i förstnämda revir af 9 öre pr kub.fot, och i det senare af 10 kronor pr famn, under det upphyggningskostnaden inskränkte sig till 4 kr. pr famn. Det i föregående årsberättelsen omnämda, betydliga aftagandet i trävararörelsens förra liflighet med deraf följande nedsättning af virkesprisen här äfven i allmänhet fortgått under det år, denna berättelse omfattar, och utöfvat ett ganska menligt inflytande på afkastningen af kronans störa skogsegendomar i de norra orterna. Sålunda är det derstädes egentligen inom Norrbottens län som virkesförsäljning från kronoskogarna atlmännare egt rum under året, då deremot, oafsedt ntstämplingen för flerårig af verkningsrätt, inom flertalet revir i Vesterbottens län, södra Norrland och Dalarne, ingen eller obetydlig försäljning af virke skett å kronoparkerna af den orsak, att de vid auktionerna gjorda anbuden varit allt för låga för att kunna antagas. Som medelpris vid försäljningen för året i de norra länen uppgifvas: I Vesternorrlands län hafva, enligt länsstyrelsens nppgift, å ecklesiastika boställen utsynade bjelk- och sågtimmerträd vid förrättade auktioner i slutet af året betingat ett medelpris af 3,27 kr. pr träd. Motsvarande medelpris under föregående året voro 2 à 3 kr. i Norrbottens län samt 2, 3 à 4 kr. i Vesterbottens län, och för bjelkträd till en del vida mera. Virkesprisen.

15 7 I mellersta och södra landet hafva förhållandena i detta afseende varit ganska olika och till en del alldeles motsatta, så att då från en del revir försäljningsprisen uppgifvas hafva varit i fortsatt nedgående, hafva de deremot å andra varit i stigande, på sina ställen till och med högre än någonsin förut. Som af nedanstående synes, hafva äfven i vissa trakter försäljningsprisen gestaltat sig vida fördelaktigare för skogarna under senare delen af året än under den förra. Som upplysande exempel på nu anförda förhållanden anföras efterföljande utdrag ur revirförvaltarnes berättelser. Örebro revir: I samma mån som virkestillgången å de privata skogarna minskas och anses böra sparas, här virkesförsäljningen å de allmänna skogarna årligen lemnat allt bättre resultat, hvilket framgår af en jemförelse mellan försäljningsprisen under åren 1870 och Så betaltes i kronor: Vesterås rev.: Vid auktionerna inom södra delen af reviret här virket betalts högre än 1874, nästan lika högt som 1873, men i norra delen här virkespriset nedgått i följd af tryckta kolpriser. Enköpings rev.: Försäljningsprisen hafva stält sig något gynsamniare än föregående år; på Hagunda allmänning här virket på rot i medeltal betingat 4,9 öre netto pr kub.-fot emot 3,4 öre föregående året; på Trögds allmänningar här vid försäljning på rot torrskog och vindfàllen inbragt den jemförelsevis höga behållningeu af 12,3 öre pr kub.fot. Jönåkers rev.: För en tolftunneläst kol, som under senare åren kunde afsättas till 12 à 14 kr., betalas nu ej mera än 6 à 7 kr. Sågtimmerprisen hafva fallit med omkring 25 %; vedprisen tyckas deremot i det närmaste bibehålla sig. Vadsl o rev.: På kronoparken Sundsmarken betaltes å offentlig auktion upphugget vindfallsvirke om våren med 5,63 öre pr kub.fot och om hösten (i november) med 12,2 öre pr kub.fot. Falbygds rev.: För gallringsvirke, som under förra året i medeltal betingade 0,9 öre pr kub.fot, här medelpriset under året varit 4 öre pr kub.fot. Kinne rev.: Den allmänna prisnedsättning å virke, som inträffade under 1874 och äfven gjorde sig gällande vid de tidigare hållna auktionerna under år 1875, efterträddes af en så mycket större prisstegring vid höstauktionerna, så att under det medelpriset pr 100 kub.fot för de fem åren var 6,6 9 kr., detsamma under år 1875 uppgick till 9,81 kr. eller högre, än det någonsin varit inom reviret. Slättbygds rev.: Virket här i allmänhet varit mycket begärligt och betalts högre än föregående år, nemligen i medeltal för hela reviret med 17 öre, å kronoparken Furubacken med 24 öre och å kronoparken Rådaås med 23 öre, allt pr kub.fot. Vestbo rev.: Genom virkesprisens nedgående och minskad täflan här vid auktion å en boställsskog (Bottnaryd) erhållits endast 14 öre pr kub.fot emot 21 öre år 1873 och 17 öre år Med ledning af Bil. 18 meddelas här nedan en öfversigt af dels försäljningsprisen på de allmänna skogarna, dels i orterna gångbara pris å vanligare förekommande virkessortiment till den utsträckning, som de inkomna årsberättelserna gifva vid handen. Gångbara pris å uppbilade bjeïkar: inom norra Piteå revir 60 öre pr kub.fot; Degerfors i Vesterbottens län 25 öre pr aln för 10 engelska tum i fyrkant, 36 öre dito för 12 tum o. s. v., samt vid mindre bivattendrag eller bäckar 15 % mindre; vid skeppsvarf i samma län 50 öre 1 kr. pr kub.fot; i norra Medelpad 35 öre pr sträckfot för 10 dec. tum i fyrkant med 5 öre höjning och sänkning för hvarje öfver- eller understigande tumtal; i södra Medelpad 65 öre pr aln för 12 tums med 10 öre ökning och sänkning pr tum; i östra Jemtland vid de större ådalarne 50 à 60 öre pr aln för 12 engelska tum med 10 öre höjning och sänkning; inom Jönåkers revir i Södermanland 9 18 kr. pr styck; i norra Vestergötland 65 öre pr kub.fot; i norra Kalmar län 50 öre till 1 kr. pr kub.fot; i Kronobergs län vid jemvägsstationerna 60 à 70 öre pr kub.fot för gröfre bjelkar och 20 à 25 öre för klenare dito. Gångbara pris å plank och l räder: Vid skeppsvarfven i Vesterbottens län 8 öre pr sträckfot för däcksplankor; vid jernvägsstation i norra Vestergötland 71 öre pr kub.fot för 3x9 tums plank; i norra Kalmar län 50 öre till 1 kr. pr kub.fot för sågadt virke i allmänhet; vid jernvägsstationer i Kronobergs län 60 à 70 öre pr kub.fot för dito. Sågtimmer hafva vid försäljning å de allmänna skogarna betalts med: 1,50 3,25 kr. pr styck i Norrbottens län; 3 9 kr. (vanligast 3 4 à 5 kr.) i Bergslags-distriktet; öfver hufvud taget à 5 kr. i Östra distriktet; à 10 kr. i Vestra distriktet samt à 10 kr. i Södra distriktet, allt pr styck. Lägsta priset här förekommit inom Marks revir i Elfsborgs län med 75 öre pr styck. Som gångbara pris å sågstockar uppgifvas: i norra Medelpad för 10 dec. tum i topp 13 öre pr sträckfot (= 12 öre pr kub.fot) med 2,5 öre höjning och sänkning för hvarje öfver- och understigande tumtal i groflek; i Södra Medelpad 30 öre pr aln för 12 v.ttims med 5 öre höjning och sänkning; i Östra Jemtland 25 à 30 öre pr aln för 12 eng. tum med 5 öre höjning och sänkning; vid de större vattendragen i Södra Helsingland 10 à 12 kr. pr tolft för 15 fot x 10 tum; i Vestra Dalarne 3 à 4 kr. pr styck för 21 fot x 10 tum, fritt levereradt vid flottled; i Vestmanland 3 5 kr. pr styck å rot; i norra Östergötland 3,so 5 kr. pr styck; vid Venerns lastageplatser på Vestgöta sidan 27 à 30 öre pr kub.

16 8 fot; i Halland en mil från kosten 3 kr. pr styck för 14 fot x 12 v.tnm; i Blekinge ända till 50 öre pr kub.fot för gröfre och 12 à 20 öre för klenare stockar. Försäljningsprisen å byggnadstimmer hafva i Norr- och Vesterbottens län vanligen varit 1 1,50 à 1,75 kr. pr styck, högst 2,so kr., i det öfriga landet i allmänhet 1,5o à 5 kr.; på Visingsö och i Kristianstads län här priset nppgått till 6 kr. samt i Malmöhu8 län ända till 10 kr., allt pr styck. Gångbara pris: i Umeå stad 5 öre pr sträckfot; i Södra Medelpad 15 à 20 öre pr aln för 7 v.tnm i topp; vid flottled i Vesterdalarne 2 4 kr. pr styck; i Norra Ostergötland (Östkinds revir) 3 4,so kr. pr styck; i Halland en mil från knsten 4,so kr. för 32 fot x 8 v.tnm i topp. Sparrar hafva betalts med 1 1,50 1,75 kr. pr styck i Norrbottens län, i mellersta och södra landet med 1 å 2, någon gång 3 kr., i Malmöhns län med 5 kr., allt pr styck. Lägre försäljningspris än 1 kr. hafva förekommit inom några få revir, det lägsta med 10 öre pr styck på kronoparken Trenningshnlt i Elfsborgs län. I sammanhang härmed må nämnas, att på denna kronopark försäljningsprisen å virke i allmänhet äro de lägsta inom hela landet, en följd af skogens särdeles ofördelaktiga belägenhet. Så här derstädes under året betalts: för sågtimmer 75 öre pr styck, för byggnads- ' timmer 50 öre dito, för vedfamn 50 öre, för ett lass gärdsel 30 oro och för 100 stör likaledes 30 öre. Följande gångbara pris å fiparrar finnas angifna, nemligen: i norra Piteå revir 25 öre pr kub.fot; i norra Medelpad för 5 dec. tnm i fyrkant 6 öre pr sträckfot; i södra Medelpad 25 öre pr aln för 8 v.tums med 5 öre sänkning för hvar understigande tnm; i Halland en mil från kusten 4 kr. pr styck för 32 fot x 6 v.tnm; vid jernvägsstation i Kronobergs län 20 å 25 öre pr kub.fot. Försäljningsprisen å kastved, beräknad efter famn om 144 kub.fot (= 6x8x3 fot) i yttermått hafva varit: i Norrbotten å 8 kr.; i mellersta och södra landet mycket omvexlande, men vanligen omkring à 10 kr., i Nerike, Uppsalatrakten och Marks revir af Elfsborgs län här vedfamnen betingat 15 kr. samt i Slättbygds revir af Skaraborgs län och i Kristianstads län 17 å 18 kr. Gångbara pris i några skilda delar af landet: Ved i allmänhet bar i Umeå stad galt 6 å 8 kr. pr 4-alnars famn, i södra Medelpad 6 å 7 kr. dito, i norra Ostergötland 10 à 15 kr. dito samt i vestra delen af Jönköpings län 5 kr. Barrved här i Gefle stad kostat 9 å 10 kr. pr 3-alnars famn om 108 knbiot (= 6 x 6 x 3 fot) i yttermått och 6 à 7 kr. inåt landet, vid Venerns lastageplatser 11 à 13 kr. pr 4-alnars famn, vid kusten af norra Kalmar län 10 å 12 kr. pr dito och ungefär hälften mindre inåt landet, vid jernvägsstationer i Kronobergs län 7 à 8 kr. pr dito, i Halland 9 kr. samt i Blekinge 12 å 15 kr. pr dito. Björkveä här i Gefle stad betalts med 13 å 15 kr. pr 3-alnars famn och 9 å 10 kr. pr dito inåt landet, i norra Vestergötland med 18 à 20 kr. pr 4-alnars famn, vid Veners lastageplatser med 17 à 20 t. o. m. 22 kr. pr dito, vid kusten af norra Ealmar län med 16 kr. pr dito och ungefär hälften mindre inåt landet, samt i Blekinge blandad björk och bok med 18 à 24 kr. pr dito. Bokveden här i Skåne galt kr. pr kubikfamn om 216 kub. fot (= 6 x 6 x 6 fot) i yttermått samt i Hallands städer 35 kr. för den der brukliga bokvedsfamnen om 288 kub. fot (= 8 x 6 x 6 fot) i yttermått. Reducerade efter 4-alnars famnmått hafva således bokvedsprisen i Skåne och Halland varit ungefär desamma som eller något högre än de här ofvan anförda björkvedsprisen. Ett lass gärdsel om 48 kub.fot i yttermått gbar i Norrbottens län betingat ett försäljningspris af 1 2 å 3 kr. samt i mellersta och södra landet l,so 2 3 å 4 kr., i Ostergötland 6 kr. Å 100 st. stäfver hafva försäljningsprisen i allmänhet stält sig något högre än å gärdsel, uppgående inom mänga revir till 5 à 6 kr., i Köpings revir t. o. m. till 10 kr. Taltåsar hafva i Skaraborgs län betalts med l,so 2,so kr. pr styck. Takspån här i Ostergötland galt l,io 1,4o kr. pr bundt. För jernvägssyllar uppgifvas i norra Vestergötland prisen hafva varit 0,4 6 1,5o kr. pr styck. Skeppsrötter hafva vid varfven i Vesterbottens län betalts med 2,5 o à 3,5 o kr. pr styck. Den i Vermland brukliga lángveden kolved, innehållande 16,5 storfamnar (4-alnars), här i Elfdals revir inom länet betalts med 4 31 kr. och i Karlstads revir med 50 kr., undantagsvis ända till 100 kr. Följande uppgifter finnas angående kolprisen: vidjbruken i Vesterbottens län 4 à 6 kr. pr tolftunnestig; i Gestrikland vid årets slut 6 8 8,50 kr. pr dito; vid bruken i Vesterdalarne 7 9 kr. pr dito; i Vermland kr. pr storstig om 24 tunnor; i Vestmanland (Sala revir) 70 öre pr tunna; vid bruken i norra Uppland (Örbyhus revir) 6 kr. pr tolftunneläst; i Södermanland (Jönåkers revir) 6 à 7 kr. pr tolftunneläst; i vestra Ostergötland 75 öre pr tunna; vid jernvägsstation i norra Vestergötland 15 à 17 kr. pr storstig; i norra Kalmar län 6 kr. pr tolftunneläst samt i vestra delen af Jönköpings län 4 à 7 kr. pr dito. Tjärnved här i Norr- och Vesterbottens län i allmänhet betalts med 15 a 20 öre pr lass. Å tjära uppgifves priset vid lastageplats i Vesterbottens län hafva varit 11 à 12 kr. pr tunna. För en del öfriga, mindre vanligt förekommande virkessortiment finnas prisen uppgifna i Bil. 18. Behållningen per qyadratref här, enligt hvad Bil. Behållning pr qv.ref och knb.fot. 19 utvisar, på kronoskogarna i Norr- och Vesterbottens län varit från 0,7 till 5,7 öre och öfver hufvud taget 1,5 à 1,8 öre, alltså betydligt lägre än under föregående året, då den inom dessa båda län i medeltal utgjorde 5 å 6 öre. Samma behållning utgjorde under året i Södra Norr.

17 9 landa distrikt från 10 till 190 öre och uppgick inom trenne revir till mer än 100 öre, afseende dock dessa högre belopp utstämpling af träd, som blifvit sálda med flerårig afverkningsrätt. För de öfriga distrikten kunna som medeltal för behållningen pr qv.ref uppställas: i Bergslagsdistriktet 50 à 60 öre med högsta beloppet af 93 öre; i Ostra distriktet öre, men inom 4 revir öfverstigande 100 öre; inom Vestra distriktet mera vexlande ifrån 2 4 och 7 öre inom 4 revir till nära och öfver 100 öre i likaledes 4 revir; samt i Södra distriktet äfven vexlande från 2 och 6 öre i 3 revir till högre behållning än 100 öre äfvenså i 3 revir, i medeltal ungefär 40 å 60 öre. De högsta behållningarna pr qv.ref hafva under året förekommit inom Kinda revir med 2,7 4 kr., Slättbygds rev. med 2,2o kr., södra Helsinglands rev. med l,9o kr., Eksjö rev. med 1,79 kr., Marks rev. med 1,72 kr. o. s. v. Föregående året voro motsvarande maxinia af behållningen pr qv.ref 3,07 2,43 1,80 1,72 l, o kr. o. s. v. Å de kronoparker, som bildats af till skogsplantering inköpta skoglösa marker, äfvensom å de halländska flygsandsfälten, der virke till försäljning ej förefinnes, men skogsodlings- och bevakningskostnaderna äro ganska dryga, hafva naturligtvis de jemförelsevis obetydliga inkomsterna af betning och höslåtter ej knnnat betacka utgifterna för året, likasom förhållandet äfven varit å de kronoparker, hvarest flerårig afverkningsrätt förut sålts, men afverkning under året i följd af de tryckta virkeskonjunkturerna ej egt rum. Såsom af samma Bil. 19 synes här l ehâllningen pr hul.fot under året ntgjort: i Norrbottens distrikt 2,4 7,4 öre; i Vesterbottens distrikt 6 10 öre; i södra Norrlands distrikt 5 21 öre; i Bergslags-distriktet 0,2 19 öre; i Östra distriktet 1 27 öre; i Vestra distriktet 0,9 28 öre; samt i Södra distriktet 3 56 öre. De högsta behållningarna pr kub.fot förekomma under året inom Värends revir med 56 öre, Tjust rev. med 33 öre, Åhus och Marks rev. med hvardera 28 öre, Jönåkers rev. med 27 öre, Kinda rev. med 25 öre o. s. v. Motsvarande rnaxima af behållningen pr kub. fot voro nnder näst föregående året och 19 öre. Kronoekplanteringarna på Visingsö lemnade under året en behållning af 40 öre pr qv.ref och 13 öre pr kub.fot. På något enda undantag när förmäles från reviren i Norrbottens län, att virkets nedforsling till vattendragen ej försiggått så fullständigt som under föregående året, en följd såväl af ringa snötillgång som af brist på dragare och arbetsfolk. Genom obetydlig tillgång på vatten i elfvarna var året äfven i allmänhet ogynsamt för flottningen dersammastädes. Af hvilken vigt göda flottningsförhållanden äro i dessa', aflägsna trakter kan bland annat Virkets ntdrifning. synas af det från södra Arvidsjaurs revir anförda sakförhåilandet, att det erfordras en tid af 4 till 5 år, innan timret hinner ned till kusten ifrån vestligaste delen af reviret, genom hvilken tidsutdrägt naturligtvis en stor del af virket tager skada. Deniot hafva, enligt hvad de inkomna årsberättelserna i detta afseende meddela, i Vesterbottens och de öfriga norrländska länen såväl utdrifningen af virket ur skogarna som flottningen af detsamma gatt särdeles väl i följd af gynsamma väderleksförbållanden samt god tillgång på skogsarbetare samt forslingsoch flottningsmanskap. Dock var i vissa trakter flottningen i bivattendragen förenad med störa svårigheter i anseende till otillräcklig vårflod. Så kunde t. ex. efter Gunnarsbäcken i Stensele socken inom södra Lycksele revir ett betydligt parti timmer endast flottas några få tusen fot under året. Ifrån mellersta och södra landet innehålla årsberättelserna endast få meddelanden rörande virkets utdrifning, och gifva dessa vid handen, att densamma försiggått väl, enär mossar och kärr tidigt tillfröso och godt slädföre var rådande under vintern. Från Kolmårdsallmänningarna uti Östergötland, hvarest virkets afhemtning af utsyningstagarne är beroende af Bråvikens tillfrysning, blef nästan allt afverkadt virke affördt, enär den stränga vintern gjorde denna hafsvik farbar under en längre tid. Likväl nämnes från Vestergötland, att virkesafforslingen betydligt försvårades af för mycken snötillgång. Arbetena med anläggning och i stånd sättande af större och mindre vägar på de allmänna skogarna hafva under år 1875 utförts till följande utsträckning. Råneå revir: Utefter en del allmänna stigar på kronoparkerna hafva under året gångspänger öfver myrar och enkla broar öfver bäckar blifvit byggda. Norra Arvidsjaurs rev.: En vinterväg här under hösten blifvit upphuggen ifrån Nästräsk till Åberget utefter norra sidan af Pite elf. Vesterdalarnes rev.: Å Grangärdes prestboställes skog här, efter lagligen gjordt egoutbyte, en ny väg blifvit anlagd mellan Stensbo by samt Sunnansjö by och bysamfàllighet. Elfdals rev.: Så kallade stockvandringar eller gångbroar af täljda stockar öfver sänka kärr och mossar hafva under året blifvit anlagd a på boställsskogen Störa Laggåsen till en längd af 3,222 fot för en kostnad af 26 öre pr famn samt på boställsskogen Knappåsen till en längd af 6,426 fot för en kostnad af 20 öre pr famn; således inalles en längd af 9,648 fot. Dessutom här på sistnämda skog den nnder förra året påbörjade körvägen mellan torpen Knappåsen och Myren blifvit grusad och fullbordad. Örel ro rev.: På kronoparken Hålahult hafva vägbyggnadsarbeten, bestående i stensprängning, dikning, stubbars och rötters uppbrytning, 5 stycken broars förfärdigande samt väggrusning, blifvit verkstälda till en sammanlagd väglängd af 6,600 2 Väganläggning.

18 10 fot, och här kronoparken derigenom erhållit obehindrad utfartsväg till allmänna landsvägen. Vesterâs rev.: Den år 1873 påbörjade, y 2 mil långa vägen mellan Klockartorp på Tuhnndra härads allmänning och Lillhärads sockenväg här under året blifvit i det närmaste fullbordad, ehuru ännu ej i sin helhet afsynad. Olands rev.: Å Olands härads allmänning här en tvärs öfver allmänningen fortlöpande, 16,900 fot lång, väg från Väsby till Hemniingsbyn blifvit'i stånd satt. Otnl ergs rev.: På den nyanlagda Tagen å Kungs Norrby kronopark hafva några förbättringar nnder året blifvit gjorda. A Göstrings härads allmänning äro ej obetydliga arbeten nedlagda på fortsättningen af den påbörjade sommarväg, som är afsedd att dragas genom allmänningens hela längd. Vadsbo rev.: En ny väg här planerats på kronoparken Sundsmarken till en längd af 3,400 fot, hvarjemte väggrnsning på nyanlagd väg verkstälts å en sträcka af 6,470 fot. A kronoparken Tiveden här vägen öfver Laxsjöbergen från Paradismossen till Vallängeri nnder året blifvit fulländad. Falbygds rev.: Den från kronojägarebostället Skyttaklefven till allmänna landsvägen ledande väg, hvilken kommer att fortsättas öfver häradsallmänningen Mösseberg intill kronoparken af samma namn för att tjena som afforslingsväg derifrån, här under året dels nndergått reparation och dels blifvit omlagd. Kinne rev.: På Östra Kinneskogens nedre block hafva nya vägar anlagte till en längd af 10,876 fot samt på Klyftamon till 3,930 fot. Den s. k. Flarkavägen på samma skogs mellersta block och atfartsvägen från Stenåsen hafva grnsats. Afforslingsvägarna på Ledsjömon och Ostra Kinneskogens öfre block äro reparerade, hvarjemte å Vestra Kinneskogens ntfartsväg en ny bro blifvit byggd öfver Qvarntorpsån. Såsom exempel på vägarnas nytta anföres, att på Östra Kinneskogens nedre block såldes under våren långved efter 5,i7 kr. pr famn i medeltal, medan samma sorts ved vid höstanktionerna, sedan vägarna blifvit färdiga, betingade ett medelpris af 10,46 kr. pr famn. Slättbygds rev.: Arbetena med ny väganläggning hafva nnder året fortgått till följande ntsträckningar, nemligen: å kronoparken Furubacken 5,775 fot, å kronoparken Edsmären 1,800 fot samt å kronoparken Östra Hillet 1,200 fot eller sammanlagdt 8,775 fot, hvarförutom på alla kronoparkerna de äldre vägarna blifvit i stånd sätta. Fördelen af ändamålsenliga väganläggningar å revirets kronoparker är särdeles märkbar, ty det här visat sig, att allt efter som vägsystemet hunnit utbildas tillkomma flere och nya speknlanter å virket., Hunnebergs rev.: Vägbyggnadsarbetena å kronoparken Halle- och Hnnneberg hafva nnder året hufvudsakligen.bestått uti: dikning, röjning af stenar och stubbar samt planering på en väglängd af 37,724 fot, hvilken vägsträcka äfven blifvit försedd med 48 styckeu vattenafledningstrummor dels af sten, dels af trä; fullbordande af 28,239 fot förut påbörjade vägar; samt jordfyllning m. m. på 15,838 fot äldre vägar, som genom källossningen efter föregående, ovanligt stränga vinter blifvit försätta nr tjenstbart skick; alltså in summa 81,801 längdfot vägbyggnadsarbeten, förutom gräfning, upprensning och fördjupning af vägdiken på en längd af 1,980 fot. En för virkets afforsling från Hälleberg till Lilleskogs jernvägsstation åstadkommen nedkörning i Björndalsklefven är till bcgagnande färdig att såväl sommar som vinter befaras med smärre eller halfva lass. Svältornas rev.: I och för virkesafforslingen hafva på kronoparken Edsmären nnder året vägar blifvit anlagda till en sammanlagd längd af 11,984 fot. Kalmar rev.: Å Handbörds kronopark bar utfartsvägen genom Bokhultet under året blifvit i stånd satt. olands rev.: På förstå blocket af Böda kronopark här en ny väglinie af 8,920 fots längd blifvit anlagd, hvarjemte en väglinie af ungefär samma längd påbörjats på andra blocket. Angående utförda arbeten och verkstälda syneförrättningar i och för vattendragens flottbargörande i de norra orterna innehålla de inkomna berättelserna följande meddelanden: JockmocTcs rev.: De af Luleå snickeriaktiebolag iöretagna elfrensningsarbetena med tillhörande byggnader hafva bedrifvits med den raskhet, att redan ej mindre än trenne af de genom Jockmocks störa kronopark flytande större vattendragen kunna anses fullt flottningsbara, nemligen Lilla Luleå elf, Appoelfven och Görjeån (ifrån Larvijanre), hvarjemte betydliga kostnader blifvit nedlagda vid Edefors, Porsiforsen och Hedens forsar i Störa Luleå elf. Sålunda här redan under sommarn virke kunnat framkomma från nämda kronopark till Luleå stad, då deremot förut behöfts en tid af 3 à 4 år dertill. Degerfors rev.: De i föregående årsberättelse omnämda, under år 1874 påbörjade, strömrensningsarbetena i Slipträskbäcken, föranledda af försåld afverkningsrätt å kronoparkerna Struten och Joppträskliden, hafva under året varit instälda i följd af höga dagsverkspriser. Södra LycL eïe rev.: Af strömrensningar här ett särdeles vackert arbete utförts vid Lom bäcken, hvilken genom en dyrbar och med svårighet anlagd timmerränna i förening med dammar blifvit flottbar, hvarefter endast få bäckar af mindre betydenhet ännu återstå att upprensa af Umans flodomràde. Norra Ângermanlands rev.: Efter förutgången flottregleringssyn å Bistaån i Anundsjö socken hafva alla dervid bestämda strönibyggnader blifvit under sommaren fullbordade enligt af länsstyrelsen forordnad afsyningsmans intyg. Södra Ångermanlands rev.: Strömbyggnadsarbeten hafva under året oafbrutet pågått i en mängd bivattendrag och bekostats af egarne till de större sågverken Dessutom äro efterföljande flottledsyner förrättade inom reviret, nemligen: å Strömrenaniiig.

19 11 Näckåns vattendrag i Långsele socken 1 mil; Gässjöbäcken i Bodums socken 1Y 2 mil; Taråns vattendrag 1 mil och Valåns dito l l / 2 mil uti Junsele och Eamsele socknar; Gåstjärns, Rösjöåns, Skälsjöåns, Långsjöns, Backsjöarnas, Storkulltjärns, Lommarnas och Mångmanåns vattendrag, tillsammans 37 2 mil, i Resele socken; samt Tnnsjöns, Salsjöns, Grönsjöns och Narrsjöarnas vattendrag, sammanlagdt 3 mil, i Ramsele, Edsele och Helgums socknar. Södra Medelpads rev.: En ny flottled här under året öppnats mellan Mörtsjön och Ljunga elf i Torps socken, men densamma berör ej någon af de allmänna skogarna. Herjeådalens rev.: Under året hafva syneförrättningar hållits i och för flottbargörande af Billsta an ifrån sjön Näckten till dess utlopp i Storsjön samt af Röfra an, som utfaller uti sjön Ytter Grucken. Norra Helsinglands rev.: Syner äro under året förrättade i och för upprensning af allmän flottled och dess öppnande uti Oppliån i Ljusdals socken samt i Grännings- och Tväringsåarna med flera biflöden till sjön Hännans vattendrag i Ramsjö socken, hvarigenom timmerflottning kan beredas från kronoparken Gränningsvallen samt särdeles störa skogssträckor, tillhörande enskilda. Södra Helsinglands rev.: A den nyanlagda flottleden från sjön Östra Jönsen i Bollnäs socken till Gefle förrättades under sommaren afsyning, men blef densamma i följd af några afvikelser från faststälda byggnadsplanen ej godkänd och öppnad till allmänt begagnande. För flottningen i Ljusne elf hafva nya strömrensningsafgälder blifvit faststälda, hvarigenom afgifterna för den långa vägen från öfre Herjeådalen till Ljnsnans utlopp nedsatts till det obetydliga beloppet af 4 à 5 öre, omkostnaderna för sjelfva flottningsarbetet naturligtvis oberäknade. GestriHands rev.: Undersökning och afsyning af nybyggda flottleder hafva under året företagits i vattendragen mellan Viksjön och Hamrånge fjärden samt i fortsättningen inom detta revir af flottningsleden från sjön Ostra Jönsen i Bollnäs socken utefter Testeboån till Geflefjärden. Om flottningsförhållandena i Södra Norrland i allmänhet innehåller shogsinspektörens berättelse följande: Med rensningar och byggnader i och för flottningsleders bildande hafva arbetena oafbrutet fortgått, och flera nya ansökningar om tillstånd till dylika arbetens företagande hafva till vederbörande länsstyrelser ingått, hvadan den förut varande rikliga tillgången å flottningsleder redan vnnnit samt kommer att vinna en värdefull tillökning. Säma rev.: Af sågverksbolaget Astrup & C:o, Störa Kopparbergs bergslags och Korsnäs sågverks aktiebolag hafva två dammar blifvit uppförda efter Huljåns vattendrag för underlättande af timmerdrifningen från Säma sockens oafvittrade kronomarker vid Löfåsen. Vidare äro af Särna aktiebolag under året två dammar uppförda efter G-olåns vattendrag, hvarjemte strömrensningar verkstälts efter Fuluelfven mellan dess båda bivattendrag Fulubågan och Stråfulan, allt för underlättande af timmerdrifningen från Särna sockens oafvittrade kronomarker. Den under år 1873 påbörjade och följande året fortsätta undersökning af flottningslederna från kronoskogarna i Norrbottens län här äfven under år 1875 pågått under ledning af skogstjensteman med biträde af en i strömbyggnader erfaren person och omfattat, under Juli månad: Piteå elf med deruti utfallande Svanaträskbäcken, Öfra och Nedra Pansikåarna, Öfra och Nedra Tväråarna, samt Mjövattenbäcken äfvensom Störa Luleå elf från Störa Lulejaur, der de egentliga skogarna börja, ned till Muddus elfvens utlopp; under Augusti månad: Störa Luleå elf, från Mnddus-elfvens utlopp utföre till och med Hedens forssar, de i Störa Luleå elf utfallande Muddus-elfven, Messauri-bäcken, Langnäs- eller Varjik-ån, Svartlå-elfven med Bredträsk- och Svanisträsk-bäckarne, samt Ljusån, äfvensom den i Råneå elf utfallande Abrahamsån; och under September månad: Råneå elf från dess utlopp i hafvet upp till Radnejaur äfvensom sagde elfs bivattendrag Djupsjöån, Sör-Lillån eller Randaträsk-elfven och Kaipabäcken. Efterföljande hägnadsarbeten å kronoparker, allmänningar och kronoflygsandsfált i mellersta och södra landet omtalas i revirförvaltarnes berättelser såsom utförda under år Uppsala revir: Hägnaderna å kronoparken Åsen hafva blifvit i stånd sätta, och på Ulleråkers härads allmänning hafva årshyggen till en areal af 196 qv.ref blifvit under året inhägnade. Stochholms rev.: Hägnader hafva under året delvis blifvit uppförda uti rågångarna till Sollentuna, Erlinghundra och Semminghundra samt Långhundra häradsallmänningar till en sammanlagd längd af 7,638 fot, genom hvilka hägnader vissa delar af nämda allmänningar blifva fredade från den oinskränkta betning, som förut egt rum derstädes till stor skada för återväxten. Finspånga rev.: På Akerbo häradsallmâmiing hafva samtliga hägnaderna i rågångarna under året blifvit i stånd sätta, der sådant varit erforderligt. Ombergs rev.: På Bobergs härads norra allmänning här under året hägnad uppförts å de trakter, der huggningarna för närvarande och under närmaste tid komma att fortgå. Vadsl o rev.: Hägnadsreparationer hafva under året verkstälts å kronoparkerna Sundsmarken och Tiveden samt å häradsallmänningen Östra Stöpen, hvarjemte vid den sistnämda ny ågångshägnad blifvit uppförd till en längd af 2,508 fot. Svältornas rev.: På kronoparken Edsmären äro hägnader, dels af jord och sten och dels af trä, uppförda kring ett kronojägareboställe och omkring de afverkade hyggena samt utefter den del af jernvägen, som genomlöper kronoparken, till en sammanlagd längd af 10,685 fot. Dessutom Hägnider.

20 12 äro & samma kronopark grindar och stängselbommar uppsatta vid de nyanlagda viigarna. På kronoparken Störa Svältan hafva 750 fot hägnad af jord och sten uppförts i yttergränsen och på kronoparken Lilla Svältan 925 fot hägnad blifvit nppsatt för infredning af skogsodlingsfälten. Halïands re».: Följande hägnader äro under året uppförda å kronans flygsandsfält, nemligen: å Lynga sandfält 1,968 fot stengård mot Villshärads egor, å Fammarps sandfält 2,010 fot stengård på båda sidor om en tångväg öfver fáltet samt å Eketånga sandfält 1,998 fot stengård. Blekinge rev.: Hägnaden omkring Torsö flygsandsfält här under året fullbordats, till en del medelst stenmur. DiJcningsarl eten i och för torrläggning af vattenejuk mark samt kärr och mossar på de allmänna skogarna hafva under det år, berättelsen omfattar, egt rum i efterföljande utsträckning inom de olika reviren, nemligen: Afdilningar. inom Askersunds revir: Örebro revir: Köpings revir: Åkers revir: Vadsbo revir: Kinne revir: Hunnebergs revir: inom Svältornas revir: Hallands revir: Ölands revir: Eksjö revir: Engelholms revir: hvarförutom efterföljande afdikningsarbeten, å hvilka ingå bestämda dikeslängder finnas angifna, blifvit verkstälda, nemligen: inom Olands revir: afdikningen af den så kalla- > de Häfvermossen på Olands häradsallmänning, hvilket arbete till större delen fullbordats under året; raoraqot lands rev.: en pågående större myrutdikning på skogen till Mullvalds komministerboställe; inom Fálbygds rev.: afdikning på kronoparken Mösseberg; inom Svältornas rev.: torrläggning genom den för vägbyggnaden verkstälda dikningen af omkring 30 qv.ref vattensjuk skogsmark på kronoparken Edsmären; samt inom Halïands rev.: torrläggning af 115 qv.ref på Lynga kronofiygsandsfält. Insamling af skogsfrö här under detta år endast inom några få revir kunuat bedrifvas i större skala, till följd af i allmänhet bristande tillgång på dugliga kottar. Hvad som blifvit vidgjordt i denna väg innehålles i följande utdrag ur revirförvaltarnes berättelser. Örébro rev.: På Glanshammars häradsallmänning äro af bevakaren insamlade omkring 190 kub.fot barrträdskottar för att under påföljande är utklängas. Enhöpings rev.: 25 kub.fot tallkott och 17 kab.fot grankott hafva under året blifvit insamlade. Ombergs rev.: Skogsfrö insamlas och utklänges inom reviret endast vid Ombergs kronopark, men der till en utsträckning vida utöfver ortens behof. Under vintern egde granen ovanligt rik frösättning, och syntes kottarna jemväl lemna mycket och godt frö, 4 l / 2 skålpund pr tunna. Olands rev.: På Böda kronopark hafva under året insamlats 8,28 kub.fot ekollon och 242 kub.fot tallkottar. Af grankottar fanns god tillgång, men enär de, likasom de föregående tvenne åren, befunnos angripna af Tortrix strobilana, kunde de ej användas. Eksjö rev.: Å Visingsö ekplanteringar här en mindre qvantitet lärkträdsfrö blifvit utklängdt i s. k. sollafvar. Engelholms rev.; Af lärlingarne vid Danielslunds skogsskola Fröinsamling.