BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. V. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, 1875.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner. Skogsstyrelsen ersattes 1883 av Domänstyrelsen Föregångare: Skogs-styrelsens underdåniga berättelse angående skogs- och jagtväsendet i Sverige intill år Stockholm : P.A. Norstedt & söner. - (Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet ; I) Detta häfte innehåller en översikt över skogs- och jaktlagstiftningen i Sverige från tiden före 1718 och fram till Här finns både om samhällsägda skogar och om den enskilda skogshushållningen. I tabellbilagan finns årliga uppgifter i vissa fall ifrån Efterföljare: Kungl. Domänstyrelsens förvaltning / av Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm : Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Domänverket / Kungl. Domänstyrelsen Det enskilda skogsbruket / av Kungl. Skogsstyrelsen. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Skogsstatistisk årsbok / Kungl. Skogsstyrelsen Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959 BISOS Q digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007 urn:nbn:se:scb-bi-q0-7301_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. V. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehållsförteckning. Underdånig berättelse sid Skogsväsendet» 2. Inkomster och utgifter» 2. Kronoparker» 4. Flygsandsfält» 11. Kronomarker» 11. Häradsallmänningar» 12. Öfriga allmänna skogar» 14. Afverkning och virkesförsäljning» 20. Strömrensning och väganläggning» 28. Skogsodling och återväxt» 30. Afdikning» 35. Hjelpgallring» 36. Mulbetning och höslåtter» 36. Rågångar och upphuggning» 37. Hägnader» 37. Skogseldar» 37. Stormskador» 38. Insekthärjningar och annan skada å skogen» 39. Skogsbevakning och skogsåverkan» 41. Åtal i skogsåverkansmål» 43. Enskildas skogar» 43. Jagtväsendet» 52. Jagtvård» 52. Rofdjur» 53. Tillgången på nyttigt vildt» 54. Skogsundervisningen» 56. Skogsinstitutet» 56. Skogsskolorna» 57. Skogsstyrelsens, skogsstatens och skogsläroverkens personal» 59. Skogs- och jagtförfattningar» 59. Inspektioner» 60. Ombud vid internationel skogskongress» 60. Af Skogsstyrelsen handlagda mål» 60. Bilagor» N:o 1. Till statsverket influtna skogsmedel» 61.» 2. Aflöningar» 61.» 3. Utgifter för skogsförvaltningen, oberäknadt ordinarie aflöningen» 62.» 4. Sammandrag af kronoparkernas areal» Sammandrag af flygsandsfältens areal» 66.» 6. Sammandrag af häradsallmänningarnes areal» 66.» 7. Försåldt och utsynadt virke å kronoskogarne» Försåldt virke å andra publika skogar» Utsynadt virke å häradsallmänningar» 70.» 10. Virkesprisen i olika delar af landet» 71. Table des matières. Rapport au Roi pag Les forêts» 2. Budget forestier» 2. Forêts délimitées du domaine» 4. Plaines de sable mouvant» 11. Forêts non encore délimitées de l'état» 11. Ségrairies» 12. Forêts publiques non comprises parmis les susdites» 14. Exploitation et vente des bois» 20. Mesures pour faciliter le transport du bois» 28. Reboissement» 30. Drainage» 35. Eclaircie» 36. Pâturage et fenaison» 36. Élargissement des lignes de démarcation» 37. Des enclos» 37. Incendies» 37. Ravages par les vents» 38. Ravages par les insectes etc.» 39. Garde des forêts et délits forestiers» 41. Procès faits aux délits forestiers» 43. Forêts appartenant aux personnes privées» 43. La chasse» 52. Garde de la chasse» 52. Carnassiers» 53. Gibier» 54. Instruction forestière» 56. L'institut forestier» 56. Les écoles forestières» 57. Le personnel de l'administration forestière, du corps forestier et de l'instruction forestière» 59. Ordonnances concernant les forêts et la chasse» 59. Inspections» 60. Commissaire au congrès forestier international» 60. Nombre d'expéditions traitées par l'administration forestière» 60. Appendices» N:o 1. Revenu de l'état par les forêts» 61.» 2. Gages» 61.» 3. Les frais de l'administration des forêts, les appointements non compris» 62.» 4. Étendue des forêts delimitées du domaine» 65.» 5. Étendue des plaines de sable mouvant» 66.» 6. Étendue des ségrairies» 66.» 7. Bois vendu et marqué des forêts du domaine» 67.» 8. Bois vendu des autres forêts publiques» 69.» 9. Bois marqné des ségrairies» 70.» 10. Le prix du bois dans les différentes parties du pays» 71.

6 N:o 11. Nettoafkastningen pr qv.ref och pr kub.fot i olika revir sid. 73.» 12. Skogsodlad areal å allmänna skogar» 74.» Åverkadt virke å publika skogar» 75.» 15. Af skogspersonalen åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne» 76.» 16. D: d:o mot jagtförfattningarne» 77.» 17. Öfversigt af skogsstatens fördelning» 78. N:o 11. Le revenu net de ref carré et de pied cube dans les forêts différentes pag. 73.» 12. Étendue reboisée par semence ou plantation des forêts publiques» 74.» Bois coupé par délits forestiers dans les forêts publiques» 75.» 15. Procès faits aux délits forestiers» 76.» 16.»»»» de chasse» 77.» 17. Aperçu de la distribution du corps forestier» 78. i Tableau comparatif des poids et mesures et des monnaies en:

7 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Jemlikt stadgande i gällande instruktion för Skogsstyrelsen och Skogsstaten far Skogsstyrelsen härmed afgifva underdånig berättelse om skogshushållningen och jagtväsendet samt skogsläroverken i riket år K. Skogsstyrelsens berättelse för år

8 2 Skogsväsendet. Inkomster. Anslag. De å Sjunde Hufvudtiteln beviljade anslag för skogsväsendet, hvilka under hvardera af de tre fc"iregâende åren utgjort 350,778: 06 R:dr., hafva år 1873 uppgått till följande belopp nämligen: å ordinarie stat: extra anslag för 1873: Besparingar.

9 3 Utgifter. Behållning. ReserViUionsanslaget för skogsväsendet.

10 4 Kronoparker. Vid 1873 års slut upptogo Kronoparkerna, som förefinnas inom 43 af de 76 skogsreviren, en ytvidd (Bil. 4) af 8,958,770,85 qvadratref, inberäknadt impedimenter, med följande fördelning å särskilda skogsdistrikt och revir, nämligen i Norrbottens distrikt.

11 Vesterbottens distrikt. 5

12 6

13 7 Södra Norrlands distrikt.

14 8

15 9 Bergslags-distriktet. K. Skogsuf yrehens berättelse för är lx~,i. 2

16 10 Östra distriktet. Vestra distriktet.

17 11 Södra distriktet. Nya kronoparker hafva under âret blifvit bildade inom Norrbottens distrikt i Luleâ revir af krononybyggena S vana, Flarkå och Svartliden; i Kalix revir af krononybyggena Gråna, Granträsk, Harrboträsk, Talljärv, Westerås, Bönnäs, Tvärbäck, Bergträsk, Opiselet och Hannumäki samt i Råneå revir af krononybygget Brännhufvudet. Inom Vestra distriktet här kronoparken Vestra Hillet tillkommit såsom ny för året och här densamma bildats af öfverloppsmarker af förra kronoallmänningen Hillet. Uti samma distrikt här kronoparken Tiveden i Vadsbo revir erhâllit tillökning i areal i det skogen till kronojägarebostället Brunterud utlagts till kronoparken. I Malmöhus revir af Södra distriktet här till kronopark blifvit afsatt fäladsmark af Dalby kungsgård. Skogshushållningsplaner hafva under âret blifvit faststfdlda för kronoparken Gräningsvallen i Södra Norrlands distrikt, för kronoparken Granâdal i Bergslagsdistriktet samt för Sörby kronopark i Östra distriktet med en sammanlagd areal af 285,398,04 qv.ref, hvarjemte arbete med skogsindelning pågâtt â kronoparkerna Ansjö, Sårna vestra, Varaskogen samt Halle- och Hunneberg. Kronan tillhöriga flygsandsfiilt förefinnas endast inom fyra revir af de två sydligaste skogsdistrikten, der de till et t antal af 10 och med en areal af 24,591,09 qv.ref (Bil. 5), hafva följande fördelning, nämligen : Kronnns flygsand» fult. Vestra distriktet. Södra distriktet. Någon närmare kännedom om ytvidden af kronans öfverloppsmarker och kronomarker i de norra länen, än den uppgift derom, som i föregâende ârens berättelser intagits efter norrländska skogskomiténs betänkande, enligt hvilken dessa marker beräknats till omkring tjugo millioner qvadrat-ref i de fem norra länen, här ej ännu erhållits och lärer ej heller kunna vinnas, förrän afvittringarne derstädes fullbordats. OlVerioppsniark(.T och oafv!ttr.t(le

18 12 Hiiradsalliiiiuiiiiiigar. Häradsallmänningarne, som förefinnas inom 55 härader, uppgå till en areal af 1,842,256,77 qv.ref (Bil. 6), hvaraf under vård och förvaltning af skogsstaten äro ställda 1,142,607,79 qv.ref samt under skötsel och bevakning af allmänningsstyrelser ehuru under skogsstatens tillsyn och kontroll 8 allmänningar, innehållande 699,648,98 qv.ref. De förra äro följande, nämligen: Bergslags distriktet. Östra Distriktet.

19 13

20 14 Vestra distriktet. Södra distriktet. Bergslags-distriktet. Östra distriktet. Vestra Distriktet. Södra distriktet. liostiilläskog.tr. För trenne skogsblock af Humla och Àkers häraders allmänningar samt. för Gullbergs härads östra och vestra allmänningar med sanimanlagd areal af 14,733,?8 qv.ref hafva nya hushållningplaner under är 1873 blifvit fastställa. Af boställsskogai ne, som i Skogsstyrelsens underdåniga berättelse af år 1862 upptagas till 5,GG8,880 qv.ref, hafva intill 1873 ars utgång följande med en sammanlagd ytvidd af 243,4i)0,<ii qv.ref blifvit ställda under»skogsstatens omedelbara värd och förvaltning, nämligen: Södra Norrlands distrikt.

21 15 Bergslags-distriktet. Södra distriktet. Af de öfriga boställsskogarne, â hvilka skötseln och vården handhafves af boställsinnehafvarne sjelfva eller arrendatorer, äro för närvarande följande med en areal af 423,108,53 qv.ref till ordnad skogshushållning indelade, nämligen: Södra Norrlands distrikt. Bergslags- distriktet.

22 16 Östra distriktet.

23 17 Vestra distriktet. Södra distriktet. A'. Skojs$tyrehens berättelse för ur

24 18 För 3 af här förut upptugna, under skogsstatcns omcdelbara vård och förvaltning stiilda bostälksskogar med en areal af 61,170,% qv.ref samt för 45 af öfriga uppräknade b,oställen med en samnninlagd areal af 132, qv.ref hafva hushållningsplaner under året blifvit faststälda. Hvad boställsskogarnes skötsel angår, kan som ett allmänt förhållande framhållas, äfven om ett eller annat undantag gifves, att de indclade skogarne numera behandlas i öfverensstämmelse med fur dem upprättade och faststälda hushållningsplaner. Deremot lemnar skötseln af de icke indelade boställsskogarne mycket öfrigt att önska. Endels äro de ofta af så obetydlig storlek, att husbehofsvirket ej kan åstadkommas utan öfverafverkning; vidare skötas de gemenligen medelst planlös blädning utan afseende på skogens framtida bestånd och återväxtens främjande; slutligen äro de äfven mångenstädes i hög grad utsätta för åverkningar, allt olägenheter, som ej torde i någon väsentlig mån kunna förekomma», så länge ingen särskild bevakningspersonal finnes anstäld för dessa skogar, hvilka till följd af sitt spridda läge och störa antal, vanligen uppgående till mera än ett hundratal inom

25 hvarje revir i nedra landet, omöjligen kunna i tillräcklig mån öfvervakas och besigtigas af revirförvaltarne. Af de skogar, som tillhöra kungsgârdar samt andra för statsverkets räkning utarrenderade egendomar, och hvilka upptaga en areal af inemot qv.ref, äro följande med en ytvidd af ,9S qv.ref till ordnad hushållning indelade, nämligen: 19 Vörst.itsvcrkct iitnircnduratle i jjpndojj).-! rs ákog.ir. Bergslags-distriktet. Östra distriktet. Vestra distriktet.

26 20 Södra distriktet. Skolår till allmänna inriittningar.4 hemman. För 10 af dessa skogar med en sammanlagd areal af 10,327,38 qv.ref äro hushållningsplaner faststälda år Af 740 för statsverkets rakning vid ingången af är 1873 utarrenderade egendoraar, af hvilka 443 utarrenderats efter den 11 april 1867, voro vid hemmanens utarrendering skogsarrenden enligt 17 af Kongl. Förordningen den 29 juni 1866, angående hushållningen med de allmiinna skogarne i riket, åsatte 24 st. med ett sammanlagdt belopp af 1,587 rdr jemte 85 kub.fot råg och 85 kub.fot korn. Af skogar tillhörande allmänna inrättningars hemman, hvilka tillsammans upptaga en ytvidd af 370,720 qv.ref, äro för närvarande blott följande till ordnad hushållning indelade, nämligen: Östra distriktet. Vestra distriktet. Södra distriktet. Afverkning och virkesföraiiljning: t kronoparker m. m. Beträffande de trenne senare slagen af allmänna hemmans skogar torde böra anmärkas, att, utom de här ofvan nämda, hafva hushållningsplaner enligt äldre skogsindelningsmetoder blifvit för åtskilliga af dessa skogar upprättade, innan åliggandet att efter behörig granskning fastställa dylika planer uppdrogs åt Skogsstyrelsen. I allmänhet hafva dock dessa hushållningsplanar ej blifvit af hemmansinnehafvarne vederbörligen tillämpade. Förutom den virkesutsyning, som egt rum â oafvittrade hemmans och nybyggens omrâden, här, enligt till Skogsstyrelsen inkomna virkesredogörelser för de särskilda reviren, å kronoparker, kronoöfverloppsmarker och oafvittrade kronomärke!- samt kronans flygsandsplanteringar, nedannämde skogseffekter utsynats och afverkats (Bil. 7).

27 21 Jemte hvad sålunda å förbemälde skogar i stadgad ordning blifvit försåldt, här genom försäljning dels på offentlig auktion i enlighet med 19 af utsyningsförordningen, dels under hand i öfverensstiimmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 13 oktober 1870 flerårig afverkningsrätt blifvit upplåten å följande inom Vesterbottens, Vesternorrlands, Jemtlands och Gefleborgs lan belligna kronoparker, nämligen: Vesterbottens distrikt. Södra Norrlands distrikt. och hafva samtliga dessa upplåtelser, likasom de, hvilka under föregående âren egt rum, endast afsett fullmogne och skadade träd af minst 12 decimaltums diameter sex fot från roten.

28 & bostiillssltogar m. in. 22 A kronoparkerna Kronokilen, Hemmyrberget samt Öster- och Vestersjötrakterna inom Södra Helsinglands revir, å hvilka skogar afverkningsrätten till den friska timmerskogen redan är 1870 försåldes, här under innevarande år jemväl afverkningsrätt till de skadade träden blifvit upplåten, för ett pris af 35 à 70 öre för hvarje träd. Härförutom här â kronomark omkring Lilla Luleå elf, Perlelfven och Görgesân inom Jockmocks revir af Norrbottens distrikt afverkningsrätt under 12 är blifvit upplåten å omkring 1,000,000 skadade och öfvermogna bjelk- och»sâgtimmerträd af minst 11 decimaltums diameter sex fot från roten till ett pris af 1 rdr 8 öre för hvarje träd, uti hvilken upplåtelse jemväl är inbegripen skyldighet för köparen att på egen bekostnad samt under skogsstatens tillsyn och kontroll ombesörja alla för timrets utdrifning erforderliga strömrensningar och dambygnader, beräknade att kosta 325,000 rdr. Från de boställsskogar, af hvilkas afkastning viss andel ingår till statsverkets skogsmedel, hafva 83,167 kubikfot virke blifvit försâlda, och här från de under skogsstatens förvaltning stälda boställsskogar, hvilkas behållna afkastning i sin helhet tillfaller löningsfonder, försäljningen omfattat 1,308,986 kubikfot, hvarjemte af i beslag taget åverkadt virke å skogar till kronohemman, nybyggen samt stockfångst- och ökeskatteskogar för kronans räkning försålts 60,140 kubikfot, hvilket virke hufvudsakligast bestått af bjelkar, bjelkträd, timmer, plank, ved och tjäruvirke (Bil. 8). a härndsnll inänuingar. o A de under skogsstatens förvaltning och vård stående häradsallmänningarne hafva följande virkesbelopp blifvit utsynade dels till delegarnes omedelbara disposition, dels till hägnader å allmänningarne och till husbehof åt bevakningspersonalen, nämligen: (Bil. 9) Utsyning af vrakelc. Vid pröfning af 216 till Skogsstyrelsen inkomna ansökningar från boställsinnehafvare och arrendatorer af publika egendomar samt kronoåboer och kronoskattehemmansegare om utsyning, i öfverensstämmclse med Kongl. Förordningcn den 9 december 1870, af 36,856 vrakekar här, enligt nedanstående tabell, ett antal af 11,103 dylika ekar blifvit af Styrelsen till afverkning beviljadt, hvaraf 8,283 till försäljning för kronans räkning och 2,820 till hemmanens husbehof med skyldighet att återplantera dubbla antalet.

29 23 Bergslags-dislriktet. Östra distriktet. Vestra distriktet. Södra distriktet.

30 Undersökning af kronans ekoch furuskog Sättet fur vir- Veta forsäljning. Virkesprisen. 24 Sedan Eders Kongl. Maj:t uti förenämde nådiga Bref förordnat, att de genom Kongl. Brefven den 26 mars och 17 september 1861 föreskrifne undersökningar angående kronans ek- och furuskog, hvilka ålegat mariningeniör-staten, i stället skulle utföras af skogsstaten, så hafva sådana undersökningar under o år 1873 blifvit af skogsstatens tjensteman fortsatte och afslutade inom Finspånga, Daga, Akers, Jönåkers, östkinds och Kinda revir af östra distriktet samt Värends revir i Södra distriktet. I allmänhet här virke, i likhet med hvad tillförene egt rum, försålts på offentlig auktion. Likväl här inom några revir försäljning under hand af en del virke efter nådigt medgifvande tillämpats, hvarvid det visat sig, att virket på detta sätt betalats bättre än vid försäljning på auktion. Så här förhållandet varit inom Hunnebergs, Marks och ölands revir, och, hvad särskildt det sistnämda beträffar, framställcs försäljningen under hand som det enda möjliga sättet att kunna med någon afsevärd fördel afyttra virket från den derinom belägna Böda kronopark. Äfven synes trädens försäljning på rot stundom vara förmånligare än att derförinnan låta fälla och upphugga dem. Inom Helsinglands södra revir här vid försäljning af virke från ett par boställsskogar försök gjorts att, efter uppmätning af trädens diameter vid 6 fots höjd, sälja träden efter beräknad virkesmassa, hvarvid fördelaktigt resultat vunnits, i det att brandskadade träd, delvis med blå yta och med en minimidimension af ända ned till 10 engelska tum vid 6 fots höjd, betalats med 2,70 à 2,77 rdr pr träd, oaktadt vägen för virkesutdrifningen varit ganska lång. Virkesprisen hafva under det år, som berättelsen omfattar, varit i ett fortsatt stigande, så att från större delen af kronoskogarne virket kunnat afyttras till betydligt högre pris än under föregâende år. Som exempel härpå anföras efterföljande meddelanden i revirförvaltarnes berättelser. Piteå södra rev.: nettobehållningen pr kubikfot här ökats med mera än 100 % sedan föregâende året. Râneâ rev.: ungefär 100 % högre betalning pr träd här erhållits i jemförelse med de föregâende âren. Gellivare rev.: försäljningspriset här uppgått till det högsta, som hittills erhållits inom rcviret. Lycksele norra rev.: medelprisen å försâlda bjelkträd och sågtimmerträd hafva befunnit sig i ett oafbrutet stigande under de sista fem âren och ökats till resp. 3,57 och 2,17 rdr ifrån 1,25 och 0,<5 rdr år Jeintlands östra rev.: allt å kronoparkerna utsynadt virke här sålts på auktion till särdeles fördelaktiga pris, så att i medeltal betalats pr träd från 3,43 till G,n rdr samt i medeltal för alla kronoparkerna 4,Gy rdr. På en ganska aflägset belägen kronopark, Renâlandet, hvarest under föregâende åren bjudits endast 75 à so öre för träd, här i år betalts 2,55 rdr. På några kronoparker bjödos till och med 9 à 10 rdr för bjelkträd. Härvid är äfven att märka, det en stor del af de försâlda skogseffektcma erhållits från skadad och öfvermogen skog, samt att afståndet till flottled för större delen varit omkring en mil. Orebro rev.: som exempel på virkesprisens ökning sedan år 1870 anföras följande pris, som betalats på kronoparken Hâlahult: Vesterås rev.: det på auktion försâlda virket här betalats ganska högt, som exempel hvarpå kan anföras, att årshygget på Siende allmänning, utgörande endast 7 qv.ref, betalats med öfver 700 kronor, och att flera är gamla vindfällen, som på en boställsskog upphuggits till kolved, betalats med lo öre pr kubikfot. Vadsbo rev.: på kronoparken Sundsmarken betaltes för stândskog 13,7 öre och för upphuggen kastved 10,7 öre pr kubikfot, de högsta pris som hittills erhållits. På häradsallmänningcn östra Stöpen betaltes upptaxerad stândskog med 12,7 öre, upphugget timmer med 33,«, dito stäfver med 25,3 öre, allt pr kubikfot. Kinne rev.: som bevis på virkesprisens stigning anföras medeltalen af försäljningsprisen pr kubikfot för upptaxerad stândskog på samtliga kronoparkerna inom reviret under de

31 4 senaste åren, utgörande för 1870 = 6 öre, för 1871 = 10 öre, för 1872 = 9,9 öre och för 1873 = 12,1 öre. Det högsta priset erhölls på Ledsjömon år 1873, nämligen 21,5 öre beräknadt för hela årshygget, och för smärre poster ända till 25 öre pr kubikfot. Marks rev.: på kronoparken Veden företedde virkesprisen på auktion en stegring af omkring 70 %; på allmänningen Brevikshult här värdet af det försålda virket stegrats med omkring 100 %. Inom några få af de norrländska reviren här virkesförsäljningen likväl varit ofördelaktig, hufvudsakligen en följd dels af brist på täflan mellan köpare och dels af dâliga afforslingsleder. Så förmäles från Ärvidsjaurs revir, att stubböresafgifterna varit låga i förhållande till dem i andra revir, dels derför att vattendragen för det mesta äro oupprensade, dels af brist på täflan mellan spekulanter; från Burträsk rev., att intet af det i utsyningsförslaget upptagna virket blifvit afyttradt, enär de vid auktion gjorda anbuden befunnos allt för låga; från Lycksele södra rev., att i likhet med förra året här virket efter Umans vattendrag, hvarest täflan i efterfrågan är liflig, kunnat afyttras till skäligt pris, då deremot efter Öre vattendrag, der endast ett sågverk inköper virket, för låga anbud åter gjordes; samt från Âsele rev., att antagliga anbud ej afgåfvos på 4,500 träd af det till försäljning för året föreslagna virket. Enligt den i Bil. 10 meddelade öfversigten af virkesprisen inom olika delar af landet, hvarvid hufvudsakligen afses försäljningspris å de allmänna skogarna, hafva dessa varit ungefär följande i fråga om olika virkessortiment. Vid försäljning af bjelkträd från kronoskogarna i Norrland hafva prisen vexlat högst betydligt eller ifrån oo öre ända till 10 rdr pr stycke. Som exempel på de gângbara prisen pr kubikfot för bjelkar uppgifves: från Norrbotten, Piteå revir, oo öre, vid âdalarna i Vesternorrland och Jemtland öre samt vid jernvägsstation i södra Småland so 75 öre. För sågtimmer här betalts från 75 öre till 4 rdr pr stycke vid försäljning från kronoskogarna i Norrland, och kunna som medeltal antagas 2 3 rdr. Vid de större âdalarna i Vesternorrland och Jemtland här gângbara priset varit öre pr sträckaln för sågstock om 12 engelska tum i topp, hvilket gör omkring 4 rdr pr stock. Ungefär samma här gângbara priset varit vid Ljusne elf, der stockarna värderas efter plankberäkning, i enlighet hvarmed en stock om 21 fots längd och 10 dec.tum i topp betalats med 4,40 4,50 rdr; vid nedre Ljusne elf (Söderhamn) omkring 10 % högre. I mellersta och södra landet här sågtimmer i allmänhet gällt omkring 3 4 à 5 rdr och på flera ställen uppgått till 6 7 8, ända till 10 rdr, i Askersunds revir 10,2!) rdr, men priset här äfven flerstädes understiga 2 rdr, och inom Sunnerbo revir här sågtimmer försålts för till och med endast so öre. På byggnadstimmer här priset i Norrland i medeltal varit 1 2 rdr; i det öfriga landet, der detsamma vexlat från 75 öre till 6,so rdr, kan som medelpris antagas 3 rdr. Sparrar hafva i Norrland betalats med 1 1,75 rdr pr st., i öfriga landet vanligen med 1 l,so 2,50 till och med 3 rdr. I vissa trakter af Skaraborgs, Elfsborgs och Kronobergs län hafva sparrar dock ej betingat högre pris än 25 so öre för stycket. I fråga om kastveden finnas, hvad de norrländska länen angår, sifferuppgifter endast från Norrbotten, angifvande prisen till 6 10 rdr för en famn om 100 kubikfot fast mått, hvilka pris äro jemnhöga med de vanliga i nedre landet och äfven öfverstiga dessa på flera ställen. Ett ytterligare bevis på de genom öfverdrifven afverkning och uppjagad dagsverkslega framkallade höga vedprisen i Norrland är, att i Jemtland markegångspriset på en famn ved varit under året högre än i flera af landets mellersta och södra provinser. I de sistnämda hafva vedprisen vexlat ganska betydligt, men kunna som medelvärden uppgifvas rdr; och då prisen â ena sidan uppgått till 18 rdr (för björkved rdr) hafva de â andra sidan ned- K. Skoi/sttyreUens berättelse för år A 25

32 26 gatt ända till io öre, utvisande dessa siffror hufvudsakligen försäljningsprisen på de allmänna skogarna. I städerna här veden i allmänhet betingat en vida högre betalning. Bokved här i norra Skâne, Engelholms revir, betalats med rdr för famn och i Halland med 35 rdr för famn om 288 kubikfot löst mått. Ekved här försålts från Visingsö ekplanteringar till 18 rdr pr famn om 100 kubikfot fast mått. Likasom i föregående årsberättelse nämnes, här äfven under detta år en anmärkningsvärd skilnad i vedpris någon gång förekommit inom ett och samma revir, något som skarpast framträdt inom Marks revir i Elfsborgs län, der priset för vedfamnen varit från 40 öre till 15 rdr. Ett lass gärdsel om 33J kub.fot här i Norrbotten betalats med 1 3 rdr, i mellersta och södra landet vanligen med 2, rdr; i norra och östra östergötland (Finspångs och östkinds revir) här priset uppgått ända till 6 rdr, men i Marks revir af Elfsborgs län utgjort endast öre. För 100 stör här priset i allmänhet varit ungefär lika som för ett lass gärdsel; dock på vissa trakter öfverstigande priset på detta senare, och i Köpings revir här priset på stör uppgått ända till 10 rdr. För ekstafver, som försålts från Visingsö ekplanteringar, här betalats 4,50 rdr pr 100 st. och för ekpålar 14,30 rdr pr dito. Ekbark här från samma ställe försålts till ett pris af 53 öre pr kub.fot. Försäljningspriset å jernvägssyllar här varit 1,37 rdr pr st. inom Vadsbo revir och 2,49 rdr inom Hunnebergs revir. Rörande kolprisen hafva endast några få uppgifter inkommit från revirförvaltarne, och angifva dessa att priset på en tunna kol inom Vesterås rev. varit 1,80 rdr, inom Sala rev. 75 öre, inom Ombergs rev. 90 öre, inom Hunnebergs rev. l,o:> rdr samt inom Vestbo rev öre. Behållen afkastniiiif. Angående prisen å öfriga, mindre ofta till försäljning från kronoskogarna förekommande, virkessortiment, finnas de erhållna uppgifterna antecknade i Bil. 10. Det torde förtjena framhållas, hurusom, medan virkesprisen nästan öfverallt i landet stigit till en förut icke uppnådd höjd i följd af förbättrade afforslingsleder och skogarnas uthuggning jemte stegrad efterfrågan i verldsmarknaden, det dock finnes en och annan afskild trakt äfven i södra landet, hvarest virket ännu måste afyttras till efter nutida förhållanden högst ringa pris. Så här varit händelsen inom en del af Marks revir i Elfsborgs län, der sågtimmer betalats med 1,25 rdr, hustimmer med 75 öre, sparre med 25 öre, vedfamnen med <o öre, gärdsellasset med 35 öre och 100 stör likaledes med 35 öre. Äfven inom Värends revir af Kronobergs län hafva jemförliga pris förekommit. Enligt den öfversigt af den behållna afkastningen pr qv.ref och pr kub.fot, som Bil. 11 meddelar, synes att behållningen pr qv.ref varit ungefär densamma som föregående år ifråga om Norr- och Vesterbotten eller från 2 6 öre, hvaremot den i södra Norrland ökats något och uppgått till högst 3t> öre inom Jemtlands östra revir. I Bergslags-distriktet här den utgjort i medeltal omkring so co öre, i Östra distriktet dito oo 70 öre, i Vestra distriktet dito 1 rdr och i Södra distriktet dito öre. Den högsta behållning pr qv.ref, som förekommit, här varit inom Slättbygds revir med 3,72 rdr, inom Eksjö rev. med 3 rdr, inom Kinda rev. med 2,9? rdr, inom Vadsbo rev. med 2,20 rdr, inom Upsala rev. med 2,0? rdr o. s. v. Den största behållning pr qv.ref på någon allmän skog här förekommit på Skälsnäs boställsskog inom Värends revir med 8,20 rdr, hvilken ovanligt störa behållning uppstått med anledning af en tillfällig särdeles stor tillgång på vindfälda träd. Deremot här förlust uppstått på några kronoskogar inom södra landet, nämligen på kronoparken Mösseberg i Vartofta revir med 7 öre pr qv.ref, på kronoparken Trennihgshult inom Marks revir med ii öre pr qv.ref, på kronoparkerna Störa och Lilla Svältan i Svältornas revir med resp. 25 och 35 öre pr qv.ref, på Handbörds kronopark inom Kalmar revir med 8 öre pr qv.ref samt på kronans flygsandsfält i Hallands län med 1 till or» öre pr qv.ref.

33 Behållningen pr kubikfot här utgjort: i Norrbottens och Vesterbottens distrikt från 2 till «öre, i södra Norrlands distrikt 1,7 21 öre, i Bergslags-distriktet O, i 21 öre, i Östra distriktet 2 33 öre, i Vestra distriktet 5 26 öre samt uti Södra distriktet 4 22 öre. Den högsta behållning pr kub.fot här förekommit inom Kinda revir med 33 öre, Finspângs rev. med 29 öre, Slättbygds rev. med 20 öre, Upo sala rev. med 24 öre, Ahus rev. med 22 öre, Värends, Marks, Vester-Dalarnes och Jemtlands östra revir med 21 öre i hvarje o. s. v.; föregående året utgjorde den högsta behållningen pr kub.fot endast öre. Inkomsterna af kronoskogarna hafva i allmänhet fortfarande varit störst i de norrländska reviren och företrädesvis inom Norrbottens län. Sålunda här Piteå södra revir under året haft en bruttoinkomst af 90,500 rdr, Luleå rev. 63,600 rdr, Arvidsjaurs rev. 45,300 rdr, Lycksele norra rev. 43,800 rdr, Gellivare rev. 39,200 rdr, Jockmocks rev. 35,700 rdr o. s. v., allt i runda tal. Dessa siffror öfverstiga ganska betydligt de motsvarande för föregående året, och på ett par få undantag när hafva alla norrländska revir lemnat högre bruttoinkomst än 20,000 rdr. Der försäljning med flerårig afverkningsrätt förekommit, här inkomsten varit ännu större än här ofvan angifna högsta siffertal. Deremot hafva inkomsterna från flera af kronoparkerna inom nedre landet icke så obetydligt understigit desamma för föregående året. De största hafva varit från Kinne revir med 28,200 rdr, från Hunnebergs revir med 25,000 rdr, från Slättbygds rev. med 21,700 rdr, från ölands rev. med 17,100 rdr, från Ombergs rev. med 17,000 rdr och från Eksjö rev. med 13,300 rdr. Hvad särskildt angår Visingsö ekplanteringar, här hela penningeafkastningen af desamma under året utgjort 8,551,64 rdr, utaf hvilka en ren behållning af 4,190 rdr uppstâtt, då värdet af fria dagsverken ej medräknas. I sammanhang med framställningen om skogsafverkningen och virkesförsäljningen på de allmänna skogarna torde förtjena frarahållas de numera egendomliga förhållandet som inträdt med afseende på den virkesutsyning från kronoparker i nedre landet, hvilken på grund af äldre privilegier eger rum till dertill berättigade. Den sedan gammalt faststälda penningeersättning, som utsyningstagarne skola lemna för det erhållna virket, utgâr nämligen efter äldre, jemförelsevis med nuvarande förhållanden ofantligt, låga virkespris, hvaraf den naturliga följden blifvit, att ifrågavarande kronoparker, med hänsyn till virkets nuvarande höga värde, göra en ganska betydlig förlust på nämda utsyningar. Revirföfvaltarnes berättelser innehålla i detta hänseende ett par framställningar, som äro väl förtjenta att beaktas. Så säges från Ombergs revir: Det anmärkningsvärda förhållandet här inträffat, att den utsyning, som från Kungs Norrby kronopark utlemnas till Kungs Norrby kungsgårds rå- och rörshemmans bönder, efter nuvarande virkespris i det närmaste motsvarar den skatt, som nämde rå- och rörsbönder erlägga till staten, och säkerligen är den tid icke aflägsen, då det för staten vore större fördel att skänka dessa kronohemman till deras nuvarande brukare, emot skyldighet för dem att afstå utsyningsrätten på kronoparken. Och från Hunnebergs revir: Kronoparken (Halle- och Hunneberg) gör en betydande årlig förlust genom utsyning af virke till utsyningsberättigade hemman och boställen inom Elfsborgs och Skaraborgs län. Sålunda utgör för året nettobehållningen pr kub.fot af det utsynade virket endast I af den för det försålda virket, och inalles motsvarar kronans förlust genom ifrâgavarande utsyning 5,026 rdr, då utsyningsvirket beräknas efter nu gällande pris. Väderleksförhållandena hafva under året i allmänhet öfver hela landet varit ogynsamma för virkets utdrifning ur skogarna, i öfre Norrland i följd af ovanligt mycken snö under vintern, men deremot i nedre Norrland och det öfriga landet i följd af brist på snö och genom den blida väderleken, så att kärr och mossar ej tillfrusit. Det oaktadt här virkesutdrifningen fortgått med ovanlig ihärdighet inom ett och annat revir, t. ex. Skellefteå, Angermanlands södra, Örebro och Hunnebergs, hvarest Virkets atdrifning.