BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1898.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner. Skogsstyrelsen ersattes 1883 av Domänstyrelsen Föregångare: Skogs-styrelsens underdåniga berättelse angående skogs- och jagtväsendet i Sverige intill år Stockholm : P.A. Norstedt & söner. - (Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet ; I) Detta häfte innehåller en översikt över skogs- och jaktlagstiftningen i Sverige från tiden före 1718 och fram till Här finns både om samhällsägda skogar och om den enskilda skogshushållningen. I tabellbilagan finns årliga uppgifter i vissa fall ifrån Efterföljare: Kungl. Domänstyrelsens förvaltning / av Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm : Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Domänverket / Kungl. Domänstyrelsen Det enskilda skogsbruket / av Kungl. Skogsstyrelsen. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Skogsstatistisk årsbok / Kungl. Skogsstyrelsen Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959 BISOS Q digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007 urn:nbn:se:scb-bi-q0-9801_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1899

4

5 Underdånig berättelse. Innehållsförteckning. Allmänna skogar. Kronoparker sid. I. Flygsandsplanteringar» II. Öfverloppsmarker och oafvittrade skogar» II. För statsverket utarrenderade egendomars samt militieboställens skogar» II. Civila boställens skogar» II. Ecklesiastika boställens skogar» II. Skogar till allmänna inrättningars hemman» II. Utbrutna stockfångstskogar» II. Statens till bergsbruket upplåtna skogar» II. Häradsallmänningar» II. Nybyggens och kronohemmans skogar» II. Afverkning och utsyning» II. Ordning för virkets försäljning» IV. Virkespris» IV. Virkets utdrifning» IV. Väganläggning» V. Flottleder» VI. Hägnader» VI. Frösättningen» VI. Skogsodling och återväxt» VI. Afdikning» VII. Skogseldar» VIII. Stormskador» VIII. Skogsinsekter» VIII. Öfriga skador på skogen» IX. Skogsåverkan» IX. Åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne» IX. Enskildes skogar. Åtgärder till förbättrad skogsskötsel» IX. Skogslagarnes tillämpning.» X. Skogsingeniörernas verksamhet» XI. Jagten. Jagtvård» XI. Skottpremier» XI. Åtalade förbrytelser mot jagtlagarne» XI. Rofdjur» XI. Roffoglar och kråkor» XI. Af rofdjur dödade husdjur» XI. Nyttigt vildt» XII. Skogsundervisningen. Skogsinstitutet» XII. Skogsskolor» XIII. Af trycket utgifna arbeten rörande skogs- och jagtväsendet» XIII. Skogsundersökningar och studieresor» XIII. Rapport au Roi. Table des matières. Forêts publiques. Forêts délimitées du domaine page I. Plaines de sables mouvants» II. Forêts non encore délimitées de l'état» II. Forêts des domaines affermés et des domaines militaires» II. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires civils» II. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires ecclésiastiques» II. Forêts appartenant aux bien-fonds des institutions publiques» II. Forêts de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» II. Forêts de l'état mises à la disposition des mines» II. Forêts de districts» II. Forêts du domaine mises à la disposition héréditaire des colons, etc.» II. Exploitation et marque du bois» II. Mode de vente du bois» IV. Prix du bois» IV. Transport du bois» IV. Travaux de voirie» V. Curage des cours d'eau pour le flottage» VI. Perchis» VI. Récolte des semences» VI. Reboisement et recroit» VI. Drainage» VII. Incendies» VIII. Ravages causés par les vents» VIII. Ravages causés par les insectes» VIII. D'autres ravages des arbres» IX. Délits forestiers» IX. Poursuites pour délits forestiers» IX. Forêts privées. Mesures prises pour l'amélioration des forêts» IX. L'application des lois pour la disposition des forêts» X. Activité des ingénieurs forestiers» XI. Chasse. Surveillance de la chasse» XI. Primes pour la destruction des carnassiers» XI. Poursuites pour délits de chasse» XI. Carnassiers» XI. Oiseaux de proie et corneilles» XI. Animaux domestiques tués par les carnassiers» XI. Gibier» XII. Instruction forestiêre. Institut forestier (Ecole supérieure de silviculture)» XII. Écoles forestières (inferieures)» XIII. Littérature forestière et cynégétique» XIII. Investigation des forêts» XIII.

6 Skogsadministrationen. Administration des forêts. För skogsväsendet anstäld personal sid. XIII. Personnel attaché au service des forêts publiques page XIII. Finanserna. Bilagor. Värdet af statens skogsegendom» XIII. Inkomster» XIII. Anslag» XIV. Utgifter» XIV. Besparingar å anslagen» XIV. Nettobehållning» XV. Ecklesiastika skogsmedel» XV. Markinköp för bildande af kronoparker» XV. N:o 1. Såldt och utsynadt virke från kronoparker m. fl. kronoskogar» 2.» 2. Såldt virke från civila boställsskogar, af hvilkas afkastning andel ingår till statsverket» 12.» 3. Såldt virke från ecklesiastika boställsskogar, af hvilkas afkastning medel ingå till löningsfond» 14.» 4. Såldt virke för ecklesiastika boställens skogsfond» 17.» 5. För kyrko- och prestgårdsbyggnad åt byggnadsskyldige utsynadt virke» 19.» 6. Såldt virke, åverkadt å nybyggen, kronohemman och stockfångstskogar m. fl.» 21.» 7. Afverkadt virke å statens till bergsbruket upplåtna skogar» 22.» 8. Från häradsallmänningar utlemnadt virke» 23.» 9. Utsynadt virke å nybyggen, kronohemman och utbrutna stockfångstskogar samt enskildes skogar med inskränkt dispositionsrätt» 27.» 10. Utsyning af vrakek och bok» 28.» 11. Virkespris i olika delar af landet» 30.» 12. Åverkadt virke å allmänna skogar» 37.» 13. Onyttiggjordt beslagsvirke å allmänna skogar» 39.» 14. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne» 40.» 15. Statens skogsingeniörers förrättningar» 43.» 16. Dödade rofdjur samt skottpenningar» 43.» 17. Husdjur dödade af rofdjur» 44.» 18. Elever och lärlingar vid skogsinstitutet och skogsskolorna» 44.» 19. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot jagtförfattningarne» 45.» 20. Statsverkets skogsmedel» 47.» 21. Anslag och utgifter» 50.» 22. Utgifter år 1898 från reservationsanslag till skogsväsendet» 52.» 23. Skogsmedel till presterskapets löneregleringsfond» 58.» 24. Skogsmedel till de ecklesiastika boställenas skogsfond» 63. Finances. Valeur des forêts de l'état» XIII. Revenu» XIII. Budget» XIV. Frais» XIV. Épargnes budgétaires» XIV. Revenu net» XV. Revenu des forêts des domaines ecclésiastiques» XV. Acheter de terre pour l'organisation de forêts delimitées du domaine» XV. Annexes. N:o 1. Bois vendu et marqué des forêts du domaine» 2.» 2. Bois vendu des forêts appartenant aux domaines à la disposition des fonctionnaires civils de l'état, mais dont les revenus entrent en partie dans les caisses publiques» 12.» 3. Bois vendu des forèts faisant partie des domaines à la disposition des fonctionnaires ecclésiastiques, et dont les revenus en partie passent au fonds d'appointements» 14.» 4. Bois vendu pour le compte du fonds forestier des domaines ecclésiastiques» 17.» 5. Bois marqué des domaines ecclésiastiques pour la construction des églises et des cures» 19.» 6. Bois vendu, séquestré dans les forêts des domaines mises à la disposition héréditaire des colons, etc.» 21.» 7. Bois coupé dans les forêts publiques mises à la disposition des mines» 22.» 8. Bois marqué des forêts de district» 23.» 9. Bois marqué soit des forêts du domaine mises à la disposition héréditaire des colons, soit de celles de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» 27.» 10. Hêtres et chênes de rebut, marqués» 28.» 11. Prix du bois dans les différentes parties du pays» 30.» 12. Délits forestiers: bois coupé dans les forêts publiques» 37.» 13. Bois séquestré et mis hors d'état d'être utilisé» 39.» 14. Poursuites pour délits forestiers» 40.» 15. Activité des ingénieurs forestiers» 43.» 16. Carnassiers tués et primes pour la destruction des carnassiers» 43.» 17. Animaux domestiques tués par les carnassiers» 44.» 18. Élèves et apprentis de l'institut forestier et des écoles forestières» 44.» 19. Poursuites pour délits de chasse» 45.» 20. Revenu des forêts de l'état» 47.» 21. Budget forestier» 50.» 22. Frais de l'administration des forêts, les appointements en salaires non compris» 52.» 23. Revenu des forêts des domaines ecclésiastiques» 58.» 24. Revenu des forêts des domaines ecclésiastiques» 63.

7 TILL KONUNGEN. LJomänstyrelsen får härmed i underdånighet afgifva berättelse om skogs väsendet i riket för år Allmänna skogar. KronoparJcernas ytvidd, som vid berättelseårets början omfattade 3,780,979oo har, har under året ökats med 290, har och utgjorde således vid dess slut 4,071, har. Denna ökning har uppstått: dels derigenom att en areal af 165,66"6-8 6 har blifvit vid afvittring af Juckasjärvi socken i Norrbottens län afsatt till kronopark; dels derigenom att följande stockfångstskogar genom aftal med vederbörande pri vil egieinnehafvare öfverlåtits till kronan, nemligen: i Kalix revir: Bondersby eller Gylgens stockfångstområde om S, har, Domänfttyrelsens berättelse för år i Råneå revir: Hvitåfors och Alfvafors stockfångstområden (3 st.) om 8,295'3 5 har, i Luleå revir: Ljusa och Selets stockfångstområden om respektive 4, och 7, har, i Norra Piteå revir: Selets stockfångstområde om 1, har samt Borgfors, Brattfors, Tvära och Helleströms stockfångstområden (5 st.) om 24,094'r o har, i Norra Arvidsjaurs revir: Borgfors stockfångstområde om har, i Fredrika revir: Håknäs (5 st.) och Hyngelsböle (3 st.) stockfångstområden om respektive 7, och 2, har, samt i Södra Ångermanlands revir: Lo och Kramfors stockfångstområden (25 st.) om 25,92fi-io har, eller tillsammans 87,001i7 har; dels derigenom att Emme grufskog i Askersunds revir med har afsatts till kronopark; i

8 II Allmänna skogarnes ytvidd. dels derigenom att vid tilländagången arrendeperiod kronoegendom i sin helhet eller del deraf blifvit till kronopark afsatt, nemligen: i Degerfors revir: ett skogsskifte om 44'«i kar tillhörande förra inajorsbostället Ytterhiske eller Hedlunda, i Norra Jemtlands revir: den till kronoegendomen Edes hemskog hörande Storön om 327T, c har samt 474'IG har utmark till kronoegendomen Asmundgården, i Gotlands revir: de å Visby stads område belägna förra hospitalslägenheterna N:o 22 Katthagen om 3026 har, N:o 95 Lylof Smiths hage om har och N:o 96 Gråbo äng och hage om 14T>O har, hvilka tillagts kronoparken Skogsholm, i Vadsbo revir: ett utmarksskifte till kronoegendomen Smedsbol om 23'2 5 har, som tillagts kronoparken Tiveden, i Kinne revir: utskogsskiftet till kronoegendomen Sunträlje X:0 6 Stora Bäckgård om 4'9 5 har, som tillagts kronoparken Stenåsen, i Svältomas revir: utmark till kronoegendomen Ubby N:o 1 Storegård om 44'o 5 har, som tillagts klonoparken Ollestad, eller tillsammans 993'69 har; dels genom inköp af mark till bildande af nya eller utvidgning af äldre kronoparker inom Luleå, Kopparbergs, Örebro, Köpings, Gotlands, Vadsbo, Vestbo, Värends och Blekinge-Ahns revir, tillsammans 36, har, för hvilka markinköp här nedan under rubrik»finanserna» närmare redogöres. Flijysandsplanteringarnas ytvidd är oförändrad och utgör l.oooas har. Arealen af ofcerloppsniarker och oafvittra.de kronomarker, hvilken vid 1S97 års slut utgjorde 955, har, har minskats med 2cS,000 har, hvilken ytvidd numera ingått i den vid afvittringen i Juckasjärvi socken nybildade kronoparken, hvadan öfverloppsmarkens och kronomarkens areal nu upptagas till 927, har. Kronans utarrenderade jordhrnksdomäner tillhörande skogar, såväl de hvilka åtfölja arrendet som de hvilka äro derifrån undantagna, hade vid berättelseårets utgång en sammanlagd ytvidd af 175, har, motsvarande 181, har föregående år, och har minskningen uppstått dels derigenom, att 77 st. mindre kronoegendomar med en utmarksytvidd af 4, har blifvit försålda, och dels derigenom att, såsom under rubriken»kronoparker» är nämndt, kronoegendomar i sin helhet eller delar deraf blifvit afsatta till kronoparkex, sammanlagdt 993'69 har utmark. Civila boställens utmarksytvidd utgör 14, har. Ecklesiastika boställenas utmarksytvidd har ej undergått någon förändring och utgör 345, har. Allmänna inrättningars hemman tillhörande skogar &ro till sin ytvidd oförändrade och utgöra 43, har. Stockfångstskogarna, som föregående år utgjorde 247, har, hafva, såsom under rubrik»kronoparkers är" nämndt, minskats med 87,001'17 har och utgöra derför vid årets slut 160, har. Statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar, som år 1897 utgjorde 32, har, hafva minskats med har, som omförts till kronopark, och utgöra vid berättelseårets slut 32, har. Härads allmänning ar, inberäknadt s. k. besparingsskogar eller sockenallmänningar i Norrbottens, Gefleborgs och Kopparbergs län, som föregående år utgjorde 596,171'97 har, hafva änder berättelseåret ökats med en vid afvittringen af Juckasjärvi socken derstädes afsatt allmänning om 45,581-4 har och utgöra vid årets slut 641,753'7i har. Nybyggens och kronohemmans skogar upptagas till oförändrad ytvidd 1,128, har. Sammanlagda ytvidden af de allmänna skogarna, som föregående år utgjorde 7,326, har, uppgick vid berättciseårets slut till 7,542, har. Hushållningsplaner hafva under året blifvit faststälda för 186 allmänna skogar mot 158 st. föregående år. Afverkning och utsyning å de allmänna skogar, från hvilka försäljning skett antingen för statsverkets eller för under statens förvaltning stäld fonds räkning, hafva, enligt från skogstjenstemännen till Domänstyrelsen inkomna uppgifter, husbehofsvirket oberäknadt, haft följande omfattning: a) å kronoparker, flygsandsplanteringar, o af vittrade marker och utarrenderade hemman (Bil. 1 A, B och C):

9 Afverkning och utsyning. III Sammanlagda kubikmassan häraf utgör 2,138,708-6 kbm., motsvarande 1,900,425-7 kbm. föregående år. Af det försålda virket, som sammanlagdt uppgick till 2,079,438-1 kbm. (Bil. 1 Å) och hvaraf 54 % utgjordes af sågtimmerträd, utsynades öfvervägande delen eller tillsammans 1,929,527-1 kbm. inom de norrländska länen och Dalarne. Motsvarande summor föregående år voro 1,859,944-7 och 1,708,685-4 kbm. Till utsyningsberättigade utlemnades 44,577-7 kbm. (Bil. 1 B), motsvarande 32,976-8 kbm. föregående år. Till diverse -ändamål, såsom till vissa allmänna byggnader äfvensom till väganläggningar, hägnader m. m. verkstälda utsyningar å allmänna skogar utgjorde under året 14,692-8 kbm. (Bil. 1 C), motsvarande 7,504-2 kbm. föregående år. b) å boställsskogar, af hvilkas behållna afkastning medel ingå till statsverket, hafva under året försålts (Bil. 2): Å ecklesiastika boställens skogar hafva derjemte till kyrko- och prestgårdsbyggnad för byggnadsskyldiges behof utsynats (Bil. 5): motsvarande 7,014-2 kbm. föregående år. c) å stockfångstskogar, nybyggens, kronohemmans och enskildes under inskränkt disposition varande skogar åverkadt och för kronans räkning försåldt virke har under berättelseåret utgjort (Bil. 6):. Motsvarande belopp föregående år utgjorde 8,272-5 kbm. Från sådana ecklesiastika boställen, af hvilkas afkastning medel ingå till presterskapets löneregleringsfond, hafva för denna fonds och boställshafvarnes räkning under berättelseåret försålts (Bil. 3): motsvarande kbm. föregående år. d) å statens till bergsbruk anslagna skogar har under berättelseåret af verkats (Bil. 7): motsvarande 20,609'3 kbm. föregående år. motsvarande 108,794-5 kbm. föregående år. För ecklesiastika boställenas skogsfonds räkning hafva jemlikt nådigt bref den 31 Mars 1876 försålts följande, genom berednings- och rensningshuggning afverkade, virkesbelopp (Bil. 4): e) å häradsallmänningar, som förvaltas af skogsstaten, hafva dels till delegarnes disposition, dels till diverse ändamål, såsom åt bevakarepersonalen, till hägnader m. m. utsynats följande belopp (Bil. 8): motsvarande 19,666-4 kbm. föregående år.

10 IV Virkesförsäljning. motsvarande 281,i52'7 kbm. föregående år. f) å utbrutna stockfänystskogar, å nybyggen och kronohemman samt hemman med inskränkt dispositionsrätt till skogen hafva på grund af 53 i nådiga förordningen den 26 Januari 1894 ät dertill berättigade utsynats (Bil. 9): motsvarande l,4t57,5t>3-5 kbm. föregående år. Af rrukrk och bok hafva efter ansökan från 2H0 innehafvare af kronojord, hvarå ek och bok icke må fallas utan vederbörligt medgifvande, följande utsyningsbelopp beviljats (Bil. 10): motsvarande respektive 3,(536 och 4,823 ekar samt 1,079 bokar om tillsammans 9,823"t> kbm. föregående år. Virkrftförsäljningarna hafva under året liksom det toregående lemnat gynsamt resultat. Visserligen sjönk priset a gran något, och i de orter af Norrland, der detta trädslag förekommer i större mängd, har auktionspriset af denna anledning utfallit något lägre, men öfver hufvud taget har priset, ehuru ej obetydliga partier rensningsvirke af mindre dimensioner ingått i försäljningarna, hållit sig uppe. (iroft talltimmer har öfverallt rönt liflig efterfrågan och betingat höga pris. Till följd af de i föregående årsberättelse omnämnda stormskador, som under senhösten år 1W7 drabbade skogarna inom de två nordligaste länens lappmarker, hafva stora (jvaiititeter vindfäldt virke afyttrats. Detta virke har af lätt insedda skäl icke varit lika lättsåldt som det öfriga. Sålunda kunde af 100,673 under November månad år 1X97 uppräknade och stämplade vindfällen endast (5.803 till antagliga priser under samma vinter afyttras och måste, i brist på köpare, de återstående qvarligga till följande vinter. Under berättelseåret såldes emellertid inom Norrbottens och Vesterbottens distrikt, inberäknadt ofvannämnda parti, ej mindre än 1,130,923 vindfälda, torra eller eljest mera skadade träd om tillhopa kbm. (se bilagan 1 A). Priset har dock mycket vexlat allt efter virkets dimensioner och belägenhet. En följd af dessa betydande extra afverkningar har varit att virkesförsäljningarna från kronans skogar öfverstigit det vanliga beloppet. Virkesmassan utgjorde nemligen nnder berättelseåret 2,079,438 kbm. emot 1,859,944 kbm. år Inom mellersta och sydliga delarna af landet hafva priserna ej allenast hållit sig uppe, utan äfven något stegrats, särskildt för vedvirke. Till hufvudsakligaste delen hafva försäljningarna skett genom auktion och å rot. A vissa skogar i mellersta och södra delarne af landet, i synnerhet å de till kronoparker inköpta, utföres dock afverkningen genom skogsförvaltningens försorg. Jeniväl kolning bedrifves å flere af dessa skogar. En kort redogörelse öfver förloppet af försäljningarna och utdrifningarna inom de särskilda distrikten torde efter denna allmänna öfverblick vara af intresse. Norrbottens distrikt. Det ordinarie afverkningsbeloppet inom distriktet betingade ett medelpris af 2-4 o kr. för träd eller kronor för kbm., motsvarande 2-4 o kronor för träd eller kr. för kbm. föregående år. Högsta priset erhölls för en försäljningspost i Kalix revir med kr. för träd. I Luleå och Södra Arvidsjaurs revir betingades, för revir räknadt, högsta medelpriset med 3i7 kr. för träd. För vindfällen betalades högsta priset i Gellivare revir med kr. för träd i medeltal för revir räknadt och lägsta priset i Tärendö revir med O45 kr. i medeltal för revir räknadt. För statsjernvägarnes behof hafva under hand försålts till ett efter årets auktionsresultat lämpadt pris ganska betydande virkespartier, nemligen till banbyggnaden Gellivare Riksgränsen 108,539 timmerträd och till Boden Mojärv 20,640 dylika träd, äfvensom till sliprar för Gellivare Luleåbanan 28,000 träd. Af under berättelseåret till försäljning utstämplade träd hade vid årets utgång 133,119 träd, till större delen vindfällen, ännu ej kunnat säljas. Utdrifningarna försvårades af ymniga snöfall och yrväder, så att betydliga timmerpartier blefvo qvarliggande: i Pajala revir 20,000 träd, i Jockmocks revir 25,000 träd, inom Arjeplougs revir 11,000 träd o. s. v. Flottningarna lyckades deremot i allmänhet väl till följd af den starka vårfloden. Vesterbottens distrikt. Medelpriset för den ordinarie afverkningen inom distriktet utgjorde 3' 16 kr. för träd eller kr. för kbm. mot kr. för träd eller 4-30 kr. för kbm. är I försäljningarna hafva ingått rensningsvirke i större mängd än de föregående åren. Högsta priset betingade en försäljningspost i Asele revir med 7-»i kr. för träd. Högsta medelpris för revir räknadt erhölls i Fredrika revir med 4uo kr. för träd. Af vindfällen, torra eller eljest mera skadade träd hafva 238,510 träd försålts till jemförelsevis goda priser dels å auktion dels under hand genom infordrande af skriftliga anbud. Oförsålda vid årets slut voro 45,177 träd.

11 Virkespris. Väganläggning. v Virkesutdrifningen försvårades äfven inom detta distrikt af snöstormar, så att här och hvar hyggesrester uppstodo. Flottningen gynnades af riklig vattentillgång. Mellersta Norrlands distrikt. För den ordinarie afverkningen inom distriktet har auktionspriset uppgått till 4os kr. för träd eller 6-2 o kr. för kbm. mot kr. eller 7-4o kr. för kbm. under Denna prisskilnad är beroende dels på prisfallet för gran, hvaraf betydande partier sålts, dels derpå att rensningsvirke medtagits i försäljningarne i större qvantiteter än förut. Vindfäld och torr skog har betingat ganska höga priser. Kolved, 22,423 kbm., har ock vunnit afsättning från välbelägna skogar. Betydande qyantiteter rensningsvirke hafva afyttrats från de till kronan återfallna stockfångstskogarna. Virkesutdrifningen försvårades af stora snöfall mot slutet af vintern, så att inom flera revir rester uppstodo å hyggena, som ej hunno utdrifvas. Flottningen försvårades äfven af sen och hastig snösmältning, men kunde till följd af riklig nederbörd fortgå längre under sommaren. Gefle Dala distrikt. Försäljningarna af virke å rot inberäknadt rensningsvirke betingade ett medelpris för revir af från till 648 kr. för sågtimmerträd, motsvarande 2-3i och 83c kr. föregående år. TJnderhandsförsäljningar hafva företagits i jemförelsevis mindre omfattning. Virkesutdrifningen försvårades under början af året genom mild väderlek och ringa tillgång på snö, men förhållandena ändrades längre fram på vintern, så att skogsdrifningarne i allmänhet hunno afslutas. Flottningsförhållandena förete liksom föregående år ej något anmärkningsvärdt. Bergslagsdistriktet. Virkets försäljning har i allmänhet försålts å auktion och med få undantag å rot. Medelprisen för virke å rot hafva varit: för sågtimmerträd 604 kr. för kbm. mot 5'7 8 kr. föregående år, för hustimmerträd 012 kr. för kbm mot 4-39 kr. föregående år, för kolvirke Tos till 2o4 kr. för kbm. mot I26 till I94 kr. föregående år samt för timmerdugligt virke och småvirke tillhopa kr. för kbm. mot 3-30 kr. föregående år. För upphugget virke var medelpriset för sågtimmer 7"83 kr., för hustimmer 641 kr. och för ved 3o6 (kolvirke 2-10 kr.) motsvarande 6-69, 5-92 och 2-54 kr., allt per kbm brutto. Virkesutdrifningen försvårades till en början af brist på kale och snö men gynnades längre fram på vintern af tjenlig väderlek. Östra distriktet. Ungefär 32 % af försåldt virke är såldt under hand, det öfriga å auktion. Endast i Stockholms och Gripsholms revir blefvo en del utbjudna virkesposter osålda. Uti fyra revir har virket till hufvudsakligaste del sålts afverkadt och upphugget. De under föregående år stegrade virkesprisen hafva bibehållit sig med undantag för grantimmer, hvarå prisen sjunkit. Vedprisen hafva deremot stigit. Virkesutdrifningen har endast med svårighet försiggått af brist på snö. Vestra distriktet. Det utsynade saluvirket har dels upphuggits före försäljningen, dels sätts rotstående. Endast obetydliga virkesqvantiteter voro, på grund af att nöjaktiga anbud ej afgifvits, vid årets slut osålda. Försäljningen har i allmänhet skett ä auktion men underhandsförsäl jning användts å vissa kronoparker och i fråga om mindre virke. Virkesprisen hafva i allmänhet varit något högre än föregående års. Virkesutdrifningen försvårades nästan hela vintern genom brist på snö och kale i marken. Det goda skick, hvari de större kronoparkernas vägnät befinna sig, bidrog dock att möjliggöra virkestransporten, så att största delen af det försålda virket blef från skogarne affördt. Smålands distrikt. A vissa kronoparker npphugges årsafverkningen före försäljningen, men i allmänhet säljes virket å rot. Största delen af det till försäljning utbjudna virket har vunnit afsättning. Samma höga pris som föregående år hafva i allmänhet erhållits. Inom ett och annat revir hafva de ytterligare stigit. Som mossar och kärr icke varit frusna och snö under största delen af vintern saknats, har virkesutdrifningen ej utan stor svårighet kunnat ske samt varit förenad med dryga omkostnader, i följd hvaraf rätt betydande virkesqvantiteter ej kunnat inom föreskrifven tid afforslas från de allmänna skogarne. Södra distriktet. Med undantag af hjelpgallringsvirke samt en del ved å vissa kronoparker, hvilket upphugges före försäljningen, har det utsynade virket sålts å rot. Smärre virkesposter och en del ekar hafva sålts under hand, men allt annat i allmänhet å auktion. Köplusten har varit lifiig, så att inga utbjudna virkesposter blifvit osålda. Prisen hafva för en del virkessortiment stigit, för andra något sjunkit sedan föregående år. Med några undantag har virkesutdrifningen verkstälts inom för afhemtning bestämda tider trots den snöfattiga och blida vintern. Virkesprisens vexlingar inom de olika reviren belyses närmare af Bil. 11. Väganläygningar. I Norrbottens distrikt hafva spångvägar och stigar anlagts eller förbättrats inom Pajala, Torneä, Råneå och Jockmocks revir till en sammanlagd längd af 21 km. för en kostnad af 428 kr. En 500 m. lång utfartsväg från det nyinköpta hemmanet Alträsk har derjemte blifvit bruten och grusad för en kostnad af 376 kr. I Mellersta Norrlands distrikt hafva spångning af skogsvägar utförts inom tre revir, hvarjemte i Gefle Dala distrikt arbetet med brytandet af en rid- och klöfjeväg ä Elfdalens kronopark upp efter Österdalelfven fortgått, och vägförbättringar å vissa andra kronoparker, såsom å Nisshyttan m. fl. blifvit utförda. I södra distrikten hafva följande vägarbeten under året blifvit utförda:

12 VI Flottleder. Skogstorp. Hägnader. Frösättning. Flottledsurbvten. I kronans flottleder inom Norrbottens distrikt, hafva följande arbeten under berättelseåret blifvit utförda: Pajalu revir. De vid isgången 1897 skadade byggnaderna i Kangosforsen i Lainio elf hafva blifvit ombyggda oeh reparerade, äfvensä byggnaderna i Kilangijoki, hvilket vattendrag dessutom rensats ytterligare l /2 mil längre upp. Vid årets isgång hafva inga skador uppstått. Tomeå revir. Genom stark isgång och ovanligt högt vattenstånd blefvo de vid Ekfors i Puostijoki flottled uppförda tvenne dammar jemte timmerränna och stenkistor försatta i oanvändbart skick. Anstalter vidtogos derför för byggnadernas iordningställande till 1899 års flottning, enär 30,000 timmer lågo i leden, försålda från närbelägna kronoparker. Det ofvannämnda, af kronan i och för flottning reglerade vattendraget har under året upplåtits till allmän flottled, och reglemente för flottningsförening har af Konungens Befallningshafvande fastställts. Iiåneå revir. Hvitträskbäckens reglering ansågs efter vissa omfattande tilläggsarbeten vid vårflottningen vara afslutad, men ytterligare förbättringar och förstärkningar å byggnaderna äfvensom bortröjning af skog å stränderna hafva dock under året utförts för att möjliggöra flottning af jemväl större virkespartier. Jockmoclcs revir. I Harsprånget går flottningen väl, sedan rensningsarbetena under året fullbordats. Försöksflottningen genom Porjusforsarna har visat, att dessa utan allt för stora kostnader kunna flottbargöras. Reparationsarbeten hafva utförts i Naustabäcken, Perlelfven, Appoelfven, Hamijaurbäcken och Lule elf. Norra Piteå revir. En del mindre reparationer i Telebäcken, Bölsmansån, Sikån och Hvitbäcken hafva verkstälts, hvarjemte strömbyggnaderna å Borgfors stockfångstområde, som under året öfverlåtits till kronan, besigtigats och uppgår deras värde till 13, kr. Norra Arvidsjaurs revir. I Pite elf, Trollforsarne, hafva under året rensningsarbeten i stor omfattning pågått. Södra Arvidsjaurs revir. Den i Sotträskbäcken uppförda dammen skar ut vid vårfloden. Separationer utfördes, men ytterligare förstärkningar äro af nöden. Af flottningsföreningar och bolag hafva en del elfrensningar verkstälts inom såväl Norrbottens som Vesterbottens län i sådana vattendrag som utgöra flottleder jemväl för kronans skogar. Särskildt omnämnas i det förra länet rensningar och byggnader i Perlelfvens öfre lopp samt i det senare länet omfattande arbeten i öfre delen af Ume elf. der flerårig afverkningsrätt å kronoparken Gunnaren blifvit upplåten. meter hägnad blifvit uppförd a de allmänna skogarne för en kostnad, förutom stängselmaterialets värde, af 12,000 kr. Frö sättning en hos tallen har under berättelseåret endast i vissa orter varit någorlunda tillfredsställande men i öfrigt dålig. Granen har i motsats till föregående år lemnat ringa eller ingen frötillgång. Nedanstående sammandrag af rapporter från distriktens bevakningstrakter utvisar den större eller mindre tillgången på kött i dessa bevakningstrakter hösten 1898, hvilken tillgång i sammandraget angifves i procent af distriktens samtliga bevakningstrakter: Skogsodling och åtgärder för återväxtens befrämjande. Såsom i föregående årsberättelser framhållits, har den nuvarande gynsamma konjunkturen beredt ökade tillfällen att genom hyggesrensningar tillgodose skogsföryngringen i de norrländska skogarne. I samma syfte hafva ock dikning af sankmarker samt bäckrensningar utförts på sätt här nedan under rubriken»dikningar» särskildt redogöres. Hvad skogsodlingsarbetena angår, hafva de fortgått på vanligt sätt och haft följande omfattning, nemligen: Skogstorpsanläggningarna å kronoparker i Norrbottens län hafva under året ökats med 12. Vid årets slut funnos 187 stycken dylika lägenheter upplåtna, förutom 9 till upplåtelse godkända men i brist på lämpliga sökande ej ännu upplåtna. För skogstorpsanläggning ansökta 16 lägenheter hafva under året blifvit undersökta. Hägnadsarbeten. Förutom reparationer å äldre hägnader för sammanlagdt 3,365 kr. har under året 115,900

13 Skogsodling. Dikning. VII Motsvarande summor föregående år voro 114,421 kr., hvaraf 84,464 kr. för fullständig kultur å 4,(559 har och 29,957 kr. för hjelpkultur å 2,405 har. Rörande ofvannänmda arbeten i öfrigt omnämnes från de olika distrikten följande: Norrbottens distrikt. Föregående årens sådder synas i allmänhet gått väl till, ehuru inom några revir, såsom Pajala och Luleå, de späda plantorna hafva lidit af torka. I sammanhang med afverkning af skadade träd inom timmerhyggena hafva särskilda rensningsåtgärder blifvit utförda. Vesterbottens distrikt. Årets sådder hafva gått väl till, men plantor efter föregående årens kulturer visa å flere ställen ett tynande utseende. Rensningshuggningar å äldre timmerhyggen hafva utförts. Kostnaden härför har betäckts genom rensningsvirkets försäljning. Mellersta Norrlands distrikt. Hyggesrensningar hafva utförts inom Norra och Södra Ångermanlands revir samt Medelpads revir. Grenom upplåtelse af vissa hyggestrakter för kolvedshuggning hafva dessa beredts till föryngring. Gefle Dala distrikt. Sådderna hafva visat sig lemna temligen goda resultat. Hyggesrensningar hafva utförts å de mera välbelägna skogarne. Bergslags-distriktet. Återväxten å de allmänna skogar, som äro stälda under skogsstatens vård och förvaltning, är fullt tillfredsställande. Resultatet af årets skogsodlingar har till följd af den rikliga nederbörden under våren och försommaren i allmänhet varit det mest gynsamma. Östra distriktet. Den regniga väderleken under våren och sommaren har varit gynsam för skogsodlingen, och uppgifves från alla revir nästan enstämmigt, att årets skogsodlingar gått väl till. Af bevakare på allmänna skogar hafva 173 kg. tall- och 318 kg. granfrö blifvit utklängda. Vestra distriktet. Återväxten å de allmänna skogarna anses god eller åtminstone medelmåttig. Den under våren och försommaren rådande starka nederbörden var gynsam för kulturerna, men på grund af den under sommaren i allmänhet rådande kalla väderleken har växtligheten af plantskogen varit mindre tillfredsställande. Smålands distrikt. Den äldre återväxten kan i allmänhet anses vara nöjaktig, om man frånser från de skogsodlingar, som för längre tid tillbaka utfördes med tyskt tallfrö, samt dem, som verkstälts å de allmänna skogarna i Laga- och Nissaåarnes dalgångar, der markförhållandena enligt senare undersökningar befunnits ogynsamma för skogskulturen. I följd af den särdeles lämpliga väderleken hafva årets skogsodlingar för det mesta gått väl till. Genom skogsförvaltningens och bevakningspersonalens försorg hafva under berättelseåret utklängts 542 kg. tall- och 312 kg. granfrö. Södra distriktet. Såväl äldre skogsodlingar som återväxten genom sjelfsådd kan i stort sedt sägas vara fullt tillfredsställande, om ock här ock hvar af olika orsaker, såsom skada å bokföryngring af råttor och ekorrar, olämpliga trädslag m. m., bättre resultat varit önskligt. För skogsodling och plantornas kraftiga utveckling har under berättelseåret våren och sommaren med rikliga nederbörden varit synnerligen lämplig. Inom reviren hafva utklängts 44 kg. tall- och 40 kg. granfrö. Dikningsarbeten å de allmänna skogarne. Som dylika arbeten under de föregående åren förekommit endast i mindre utsträckning inom de norra orterna, har särskild planläggning af hvarje sådant mindre dikningsarbete icke varit behöflig, utan har arbetet utförts enligt revirförvaltarnes anvisningar och föreskrifter. Men sedan fråga uppstått om arbetenas bedrifvande i större omfattning och för detta ändamål erhållits anslag af 65,000 kronor, afsedt särskildt för Norrbottens och Vesterbottens län, har det, då ju sankmarker af mera betydande areal nn komme att behandlas, blifvit nödvändigt att såväl undersöka, hvilka sankmarker i anseende till torflagrets beskaffenhet och djup samt till lutningsförhållanden kunde för torrläggning i och för skogsbörd vara tjenliga eller till förbättrande af angränsande skogsmark eller till förekommande af densammas försumpning böra mer eller mindre fullständigt afdikas eller åtminstone beredas nödigt aflopp, som ock att uppgöra planer för den afdikning, som å de undersökta sankmarkerna funnes efter omständigheterna erforderlig. Sedan planer i detta syfte upprättats, har Domänstyrelsen till utförande under berättelseåret godkänt följande, nemligen:

14 VIII Skogseld. Stormskador. Sjukdomar på skogen. För arbetenas utförande hafva entreprenörer i allmänhet ej kunnat erhållas till de beräknade kostnadsbeloppen, hvilka derföre måst mer eller mindre höjas. Arbetena äro påbörjade men ej af slutade, livadan exakta uppgifter om kostnaden ej nu kunna meddelas. Undersöknings- och planläggningsarbeten för sankmarkers utdikning inom de ifrågavarande två länen hafva under berättelseåret fortgått och omfattat en areal af 8,232 har. Smärre dikningar hafva ock i samma län, på sätt ofvan är nämndt, omedelbart af revirförvaltarne anordnats; och hafva dessa arbeten bestått i upptagande af nya diken eller utvidgning och fördjupning af förutvarande för en sammanlagd kostnad af 4,966 kj. 62 öre. Inom Mellersta Norrlands distrikt hafva dikningar och upprensningar af bäckar till förhindrande af försumpning verkstälts å Anundsjö kronopark samt å vissa till kronan återfallna stockfångstskogar samt å kronoparkerna Hafverö, Oxsjö, Laxsjö samt å Bremön för en kostnad af tillhopa 3,081 T, 5 kr. I de fem södra distrikten hafva årets dikningsarbeten bestått i upptagande af 128,770 meter nya och upprensning af 37,580 meter äldre diken, allt för en kostnad af 23,723 kronor. Skogseldarna. Sommarens i allmänhet fuktiga och regniga väderlek har lemnat godt skj r dd mot skogseldar. I Norrbottens distrikt har endast 29 har och i Vesterbottens distrikt 44 har skogsmark öfvergåtts af eld. Jeinväl i Mellersta Norrlands och (rene Dala distrikt hafva endast obetydliga skogseldar förekommit. I de södra distrikten omförmälas några mindre sådana, såsom å ft har i Vestra distriktet samt en af jernvägslokomotiv orsakad inom hvartdera af Smålands och Södra distrikten. Stormskador. Stormar jemförliga med dem under det föregående året hafva ej förekommit i öfre Norrland, der endast från några få revir mindre stormskador omförmälas. Skadorna af 1897 års svåra stormar hafva deremot visat sig betydligt mera omfattande än hvad man först antagit och verkningarna af desamma hafva ännu under berättelseåret gjort sig gällande, genom att en del träd, som af stormen rotryckts eller eljest skadats, kommit i ett sjukligt tillstånd. Stormskador omförmälas i öfrigt endast från Bergslagsdistriktet, der fröträd och gamla granar i större utsträckning kullblåst, samt från Vestra distriktet ehuru i mindre utsträckning. Skogsinsekter. Under berättelseåret hafva icke förekommit några andra omfattande insekthärjningar än af nunnan (Lymantria monacha L.) uti Södermanland, der insekten å skogstrakten Kolmården under Juli månad upptäcktes, förhärjande stora skogsområden å Vira bruks egendom. Under fjärilens svärmningstid uppträdde den sedermera utbredd å närliggande skogstrakter i oroväckande myckenhet, hvarförutom betydliga svärmar visade sig på långt derifrån belägna orter, såsom i Nyköping och i Stockholm. För att vinna utredning om faran lät Styrelsen a härjnings- området verkställa noggranna undersökningar om insektens starkare eller svagare äggläggning samt kartlägga detta, och befanns att i allt 8, har skogsmark, deraf 1,848'9a har inom Östergötland och 7,060c,6 har inom Södermanland, voro infekterade af insekten, af hvilka arealer 3,170-8s har komma på de allmänna skogarne, nemligen indragna mil. bostället Älherga, allmänningarne i Jönåkers, Oppunda, Lösings och Östkinds härader, samt 5,738'7 6 har på de enskildas, företrädesvis Stafsjö och Vira bruks skogar, Danbyholms och Gammelstads egendomar. Af hela härjningsområdet var skogen Efter erhållet nådigt bemyndigande förordnade Domänstyrelsen en skogstjensteman att genast afresa till Tyskland och Österrike för att der inhemta praktisk kännedom om mot nunnan verksamma åtgärder, hvarjemte hos Eders Kongl. Maj:t begärdes ett anslag af 200,000 kr. för nunnehärjningens bekämpande under år Granbarkborren (Tomicus typographus) har fortfarande uppträdt i Asele revir och inom Mellersta Norrlands distrikt, men möjligen till följd af för insektens utveckling ogynsam väderlek har den under föregående år omförmälda grantorkan varit på återgång. Utan att tillskynda skogarne någon afsevärd skada har i Vestra distriktet uppträdt snytbaggen (Hylobius abietis) å kronoparken Furubacken, ollonborren (Melolontha vulgaris) å kronoparken Östra Hillet, tallstekeln (Lophyrus pini) och grankottvecklaren (Tortrix strobilana) å kronoallmänningen Mösseberg samt röda tallstekeln (Lophyrus rufus) å några skogar inom Yartofta och Svältornas revir. I Smålands distrikt har den s. k. trädgårdsnunnan (Ocneria dispar) härjat ganska stora områden af enskild skog i södra delen af Kalmar revir emot gränsen till Blekinge, inom hvilken provins härjningen jemväl sträckt sig. Uti Södra distriktets samtliga revir hafva ollonborrarne anstalt ej ringa skada i plantskolorna äfvensom å planteringsfält. Från Hallands revir onmämnes att sprittmasken, som under några år förekommit i stor myckenhet å Skummeslöfs flygsandsfält, betydligt aftagit, att bokspinnaren (Dasychira pudibunda L.) aflöfvat bokarne å Ullasjö kronopark, att lilla ollonborren (Melolontha horticula) skadat granplanteringarne å Oxhults kronopark samt att tallskottvecklaren (Tortrix buoliana) uppträdt å kronoparken Tönnersjöheden. Någon mera afsevärd skada har dock härigenom ej åstadkommits. Parasitsvampar och lafvar. I Norrbottens distrikt har rostsvampen Chrysomyxa Ledi äfven under berättelseåret uppträdt inom några revir, men dess intensitet tyckes vara i aftagande. Inom Arjeplougs revir hafva en del 20-åriga tallbestånd varit angripna af Creoma pinitorquum, dock utan att afsevärd skada deraf uppstått. Samma svamp har äfven förmärkts å kronoparken Gallåsen i Vestra distriktet,

15 Skogsåverkan. Enskildes skogar. IX ehuru i ringa utsträckning. I Smålands distrikt omförmäles den skada, sannolikt förorsakad af svamp och säregna markförhållanden, hvarom under rubrik återväxt omnämnes rörande äldre kulturer i Laga- och Nissaåarnes dalgångar. I Södra distriktet namnes från Hallands revir Agaricus melleus, som å Tönnersjöhedens kronopark orsakat stora luckor i 12-åriga granbestånd, Caeoma pinitorquum, som å samma kronopark uppträdt isynnerhet å bergtallen i plantskolorna, lärkträdskräftan (Pezizza Willkommi), som dersammastädes börjat utbreda sig i de 20-åriga lärkträdsbestånden, samt granrosten, som hufvudsakligeu inom Blekinge-Ahus och delar af Malmöhus revir mycket uppträdt. ting och hushållningssällskap, som. understödja enskilda skogsodlare genom tillhandahållande af skogsfrö och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt biträde vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor att statsbidrag ieke må till något län utgå med högre belopp, än hvad landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera af dem för ändamålet anslagit, och ej heller till högre belopp än 4,000 kr. för hvarje landstingsområde. Detta anslag har fördelats på sätt nedanstående tabell utvisar. Annan skada och sjukdom på skogen. I Mellersta Norrlands distrikt sägas skador af snötryck förekomma hvarje år, dock under berättelseåret ej i afsevärd grad. I Bergslagsdistriktet skadades ej obetydligt med ungskogsstammar af snötryck i så hög grad, att de ej ånyo torde repa sig. Samma var förhållandet i Östra distriktet, der äfven rådjuret fortfarande gör skada å skogsodlingarna i Ombergs revir. I Södra distriktet hafva såväl sjelfsådder som sådder i plantskolor af bok- och ekollon mycket lidit af möss och sorkar. Skogsåverkan å de allmänna skogarne har i nämnvärd utsträckning förekommit endast i Norr- och Vesterbottens län, och utgör det olofligen afverkade virket (Bil. 12): Sammanlagda kubikinnehållet af detta virke har beräknats till 2,210-4 kbm., motsvarande 3,7473 kbm. föregående år. Med undantag af 97-6 kbm., som icke kunnat afyttras till antagligt pris utan blifvit onyttiggjordt, har det i beslag tagna virket blifvit försåldt. Genom slcogsstatens försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarna under berättelseåret uppgingo till 297, hvaraf 89 mål uppskjutna från föregående år, hvarvid svaranden i 194 mål fäldes, men frikändes i 20, medan 83 mål vid årets slut voro oafgjorda. Ädömda böter uppgingo till 4,520 kr., hvarjemte ådömts skadeersättning med tillsammans 3, kr. (Bil. 14). Motsvarande belopp föregående år utgjorde: 4,850 kr. i böter och 2, kr. i skadeersättning i 166 domfälda mål. Enskildes skogar. Det med föregående år till 50,000 kr. höjda extra anslaget för skogsodlingens befrämjande har för berättelseåret utgått med samma belopp för att tilldelas de lands- Domänstyrehem berättelse för år Af denna tabell inbemtas, att landsting och hushållningssällskap tillsammans anvisat 91,940 kr. till skogsodlingens främjande. Lägges härtill det på länen fördelade statsanslaget, 50,000 kr., uppgår hela beloppet för året till 141,940 kr., i hvilken summa likväl icke blifvit inräknadt det belopp, som i Södermanlands län anvisats för uppehållandet af en enskild skogsskola. Motsvarande belopp utgjorde föregående år 137,840 kr. Såvidt till Domänstyrelsens kännedom kommit, hafva landsting och hushållningssällskap under året vidtagit följande åtgärder: I Stockholms län hafva för statsanslaget jemte 2,500 kr. egna medel 446 har blifvit skogsodlade. I Upsala län bar för 1,492 kr. utom statsanslaget skogsodling verkstälts å 137 särskilda ställen, hvarvid planterats 247,378 st. trädplantor af olika slag samt utsatts 141 kg. skogsfrö. I Södermanlands län äro skogsodlade 157 har samt 42,000 plantor II

16 x Enskild skogsskötsel. Skogslagarnes tillämpning. och 191 kg. frö utdelade. I Östergötlands län äro skogsodlade 147 kar, 151 kilo frö utsådda och 197,000 plantor utsatta. I Jönköpings län har skogsodlats 255 har och kostnadsfritt utlemnats 65 kg. frö. I Kronobergs län har äfvenledes allmänheten tillhandahållits skogsfrö och plantor samt sakkunnigt biträde vid kulturernas utförande. I Kalmar län hafva skogsodlats dels 258 har inom Tjusts revir och dels å åtskilliga ställen inom Kalmar och Ölands revir. I Gotlands län äro utsådda 45 kg. frö och 76,000 plantor utsatta. I Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län hafva sammanlagdt skogsodlats omkring 2,500 har. I Göteborgs och Bohus län hafva skogsodlats omkring 925 har. I Elfsborgs län har skogsodlats en ytvidd af omkring 640 har. I Skaraborgs län har mot lågt pris tillhandahållits enskilda jordegare skogsfrö och plantor, men hafva dessa förmåner endast föga anlitats. I Vermlands län har utom anslagen till skogsodlingens befrämjande anslag lemnats till uppehållande af en skogsingeniörs verksamhet inom länet. 1 Örebro län skogsodlades 154 har kalmark och torrlades genom dikning 190 har vattensjuk mark. I Vestmanlands län hafva skogsodlingar verkstälts vid 38 särskilda ställen. I Kopparbergs och Gefleborgs län hafva äfven åtgärder vidtagits för kostnadsfri utdelning af dugligt skogsfrö samt biträde af sakkunniga personer vid utförande af skogssådder. 1 enlighet med den för enskildes skogar gällande lagstiftning hafva följande förrättningar och arbeten blifvit efter derom hos vederbörande skogstjenstemän gjorda ansökningar utförda, nemligen: 1) Undersökningar för utsyning af undermålig skog inom Vesterbottens och Norrbottens län enligt nådiga förordningen den 19 Mars 1888, hvilka förrättningar haft följande omfattning: Norrbottens distrikt: Motsvarande siffror år 1897 voro 1,146 och 1,051,633. 2) Utsyning och stämpling jemlikt 53 och 56 af nådiga förordningen den 26 Januari 1894, angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket, m. fl. författningar, å skatte- och frälsehemman inom lappmarkerna och Särna socken af Dalarne äfvensom å hemman med inskränkt dispositionsrätt till skogen inom öfriga delar af Norrland, för hvilka utsyningar redogöres i tabellbilagan 9 i sammanhang med utsyningar å nybyggen, kronohemman och stockfåugstskogar. 3) Skogsuppskattning samt upprättande af afverkningsplaner för ofvannämnda slag af hemman, hvilka förrättningar under året fortgått och omfattat: Under föregående år uppskattades skogen vid 438 hemman eller byar, innehållande 219, har. Stämpling af undermålig skog har dessutom verkstälts af jägmästaren i Torneå revir utefter vattendrag i Finland, hvarefter virket inom landet sålts och derifrån utskeppats. Af undermåligt virke hafva beslagtagits inom Norrbottens distrikt 12,777 stycken och inom Vesterbottens distrikt 29,110 stycken timmer och spärrar eller tillsammans 41,887 stycken, motsvarande 34,870 stycken under föregående år. Under berättelseåret hafva mot särskilda arvoden 20 assistenter varit anstälda för att biträda de ordinarie jägmästarne vid ofvannämnda förrättningar och arbeten. Jemlikt den för Gotland gällande nådiga förordning af den 30 Mars 1894, angående åtgärder till förekommande af skogsförödelse, har besigtning under året anstalts af vederbörande skogstjensteman å 4 hemmansskogar, der skogsförödelse anmälts hafva egt rum eller der återkallelse af saluafverkningsförbud blifvit sökt. Något nytt dylikt förbud har ej utfärdats. Ett äldre dylikt har återkallats. I Hallands, Blekinge-Åhus och Engelholms revir befintliga, enskilde tillhöriga flygsandsfält, hvilka stå under skogsstatens kontroll, äro till antalet 19. Under berättelseåret har å dessa fält meddelats utsyning för afverkning till ett sammanlagdt belopp af 2,142 kbm., motsvarande

17 Skogsingeniörer. Jagten. XI 1,851 kbm. föregående år. Ä flygsandsfälten hafva utplanterats 416,450 stycken diverse plantor samt utsatts 10 kg. diverse skogsfrö, hvarförutom i plantskolor satts en lika stor qvantitet. Skogsingeniörernas verksamhet. År 1898 hafva till enskildes tjenst varit anstälda 6 med statsmedel aflönade skogsidgeniörer. Deras verksamhet (Bil. 15) har omfattat 16 af rikets län. Förrättningarna hafva a 316 förrättningsställen upptagit sammanlagdt 599 dagar. Med afseende på förrättningarnas beskaffenhet hafva skogsingeniörernas arbeten bestått uti: hvarförutom undervisning i skogsskötsel vid landtbruksoch andra läroanstalter upptagit 17 dagar samt 70 dagar användts till andra förrättningar uti till skogshushållningen hörande frågor. Jagten. Enligt skogstjenstemftnnens uppgifter hafva till jagtvårdens främjande följande åtgärder vidtagits af landsting, hushållningssällskap, kommuner, jägarförbund m. fl. Norrbottens läns landsting har anslagit 500 kr. till åtgärder för elgens fredande och 300 kr. till skottpenningar för räf. Vesternorrlands läns landsting och hushållningssällskap hafva till premier för dödande af rofdjur anvisat ett förslagsanslag af 1,000 kr. Gefleborgs läns landsting och hushållningssällskap hafva som belöning för dödande af rofdjur betalat för räf 2 kr., för örn, dufhök och uf 1-50 kr. samt för kråka 15 öre. Vermlands läns landsting har anslagit medel till elgarnes fredande inom de nordliga Elfdalssocknarne samt 3,000 kr. till skottpenningar för dödade rofdjur. Örebro, Vestmanlands och Upsala läns landsting hafva anvisat anslag de två sistnämnda hvardera 3,000 kr. till skottpenningar för räf, berguf och dufhök samt för kråka i de två förstnämnda och för örn i Vestmanlands län. Stockholms läns landsting har utbetalt 1 kr. för räf, som dödats under tiden 15 Mars till 15 Augusti. Södermanlands och Östergötlands län. Dylika premier hafva utbetalts för räf, dufhök och kråka samt i det förra länet äfven för uf. Gotlands län. Dylika premier hafva utbetalts för räf, örn, dufhök, sparfhök, kråka och säl. Skaraborgs, Elfsborgs samt Göteborgs och Bohus läns landsting och hushållningssällskap hafva utbetalt skottpenningar för räf och inom förstnämnda län äfven för kråka, hvarjemte Skaraborgs läns jagtvårdsförening och Göteborgs jagtsällskap utbetalat premier för dödande af skadliga roffoglar. Kalmar, Jönköpings och Kronobergs läns landsting och det senare länets hushållningssällskap hafva tillsammans för län anvisat respektive 5,300, 4,500 och 3,000 kr. till skottpenningar för räf, örn, berguf och hönshök äfvensom för säl i Kalmar län, för sparfhök i Jönköpings län och för kråka i båda dessa län. Hallands läns landsting har på vissa vilkor anslagit 200 kr. till skottpremier för räf. Jemlikt 20 af nådiga jagtstadgan den 21 Oktober 1864 hafva under året af statsmedel i skottpenningar för dödad varg, lo och jerf utanordnats sammanlagdt 4,580 kr. (Bil. 16), motsvarande 1,725 kr. föregående år. Med afseende å dessa premier gäller samma erinran som i föregående årsberättelse eller att det utbetalda beloppet icke motsvarar summan af premierna för enligt sistnämnda bilaga under året dödade individer af ofvannämnda djurslag, emedan dels skottpenningar uttagits för rofdjur, dödade under år 1897, dels å andra sidan premier sannolikt icke uttagits för alla under året dödade djur. Af landsting, hushållningssällskap, menigheter och jägarförbund hafva under året utgifvits penningebelöningar för dödande af räf, uf, hök m. fl. skadliga djurarter till ett belopp af 56, kr. (Bil. 16), motsvarande 47, kr. föregående år. Åtalade förbrytelser mot jagtlagarna, hvilka under berättelseåret af skogspersonalen eller genom dess försorg anhängiggjorts vid domstol, uppgingo till 84, hvaraf 36 mål uppskjutna från föregående, år och af hvilka 46 slutbehandlades, hvarvid i 35 mål svaranden fäldes men frikändes i 11; öfriga 38 mål voro vid årets slut icke afgjorda (Bil. 19). Ådömda böter i jagtmål, der svaranden fälts, uppgingo till 2,025 kr. och ådömd skadeersättning till 225 kr., motsvarande respektive 2,065 och 205'5o kr. föregående år. Under berättelseåret hafva enligt från läns- och kommunalstyrelserna inkomna uppgifter inom landet dödats nedannämnda antal rofdjur, nemligen: 99 vargar, 34 lodjur, 114 jerfvar och 18,726 räfvar, 206 mårdar, 34 uttrar, 348 salar, 296 örnar, 476 ufvar, 13,078 hökar samt 125,810 kråkor. Motsvarande siffror föregående år voro: 80 vargar, 73 lodjur, 430 jerfvar, 18,372 räfvar, 178 mårdar, 22 uttrar, 256 salar, 319 örnar, 398 ufvar, 11,317 hökar samt 116,397 kråkor. Af björn, för hvilken skottpenningar numera ej utbetalas, hafva under året enligt skogstjenstemännens rapporter skjutits 4 st., af hvilka 2 i Jockmocks, 1 i Arjeplougs och 1 i Elfdals revir. Föregående år skötos 10 st. Till bedömande af den förlust, som rofjuren tillfoga landet genom husdjurs dödande, har Domänstyrelsen, med stöd af genom länsstyrelserna bekomna primäruppgifter, upprättat sammandrag, som utvisar att följande antal husdjur blifvit under berättelseåret af rofdjur dödade, nemligen: 1 nötkreatur, 7,508 får, 188 getter, 2,882 renar och

18 XII Skogsundervisningen. 58,873 fjäderfjä. Dessa djurs sammanlagda värde har uppskattats till 129, kr., motsvarande 129, kr. föregående år. Största penningeförlusten har uppstått i Norrbottens län, utgörande 18,356 kr. hufvudsakligast för 1,316 dödade renar. Af jemförelsen mellan det inom landet såsom premier för dödade rofdjur utgifna penningebeloppet 61, kr. och värdet af de utaf dödade husdjuren 129, kr. framgår betydelsen af att anslag beviljas till dylika premier. Angående nyttigt vildt meddelas: Elgen förekommer i Norrbotten i de flesta revir och drager sig norrut och upp mot fjällen, hvarigenom tillgången synes ökad. Under året hafva här dödats 229 st., hvaraf 44 fälts under förbjuden tid, motsvarande 211 och 30 st. föregående år. 1 Vesterbotten, hvarest totalt jagtförbud för elg gäller till den 1 September 1900, säges elgen hafva ökats å en del trakter, der stammen icke varit allt för svag. I Mellersta Norrlands distrikt, der tillgången på elg icke ökats trots den till en vecka årligen inskränkta jagttiden, hafva 124 djur blifvit fälda, motsvarande 182 st. föregående år. I Gefle-Dala distrikt är tillgången ganska god å passande lokaler och hafva under året fälts 230 djur, motsvarande 248 st. föregående år. I Bergslagsdistriktet är tillgången ock ganska god men uppgifves dock hafva minskats å en del orter till följd af allt för ifrig förföljelse. Minst 531 elgar hafva dödats, deraf 238 tjurar, 148 kor, 31 kalfvar och 114 af ej uppgifvet kön, motsvarande föregående år 600 elgar. I östra distriktet utom Gotland är elgtillgången rätt god och uppgifves här och hvar ökas. I Vestra distriktet har tillgången i allmänhet varit god eller medelmåttig och hafva åtminstone 108 st. fälts, mot 60 st. föregående år. I Smålands distrikt är tillgången sparsam å elg, som hufvudsakligen har sitt tillhåll å kronoparkerna. I Södra distriktet finnas elgstånd endast å några skogar inom Hallands revir. Rådjuren äro mycket fåtaliga i Bergslagsdistriktet och Södermanland men öka sig i Östergötland samt förekomma ganska allmänt i Vestra distriktet och mera allmänt i Smålands och Södra distriktet. Haren har haft en medelgod årgång i Norrbotten, god i Vesterbotten, medelmåttig i Mellersta Norrlands distrikt, dålig i Gefle-Dala distrikt, medelgod i Bergslags-distriktet, medelmåttig i östra distriktet, dålig i Vestra distriktet, god i Smålands distrikt och aftagande i Södra distriktet. Tjäder och orre hafva i hela landet haft dålig årgång, emedan ungfågeln öfverallt led skada af den regniga och kyliga väderleken under sommaren. Ripa och hjerpe hafva i Norrbotten haft små kullar och i öfrigt så långt de förekomma en klen årgång af samma orsak som den öfriga skogsfågeln. Rapphönsen hafva likaledes haft små och dåliga kullar, om de ock redt sig något bättre än skogsfogeln. Sjöfogel. Tillgången har varit dålig eller medelmåttig i hela Norrland men god i såväl Svea- som Götaland. Skogsundervisningen. Vid Skogsinstitutet var ordinarie elevernas antal under vårterminen 20 i högre kursen och 5 i lägre kursen. Af dessa utexaminerades 10 och afgick 1 utan examen från högre kursen samt utexaminerades 5 från lägre kursen, hvarigenom, sedan vid höstterminens början 11 elever antagits i högre kursen och 7 i den lägre, elevantalet vid berättelseårets slut utgjorde 20 i högre kursen och 7 i lägre kursen (Bil. 18). Dessutom hafva extra elever (norrmän) åtnjutit undervisning vid institutet. Såväl under vår- som höstterminen åtnjöto 4 ordinarie elever i högre kursen stipendier ä 250 kr. hvardera för år räknadt. Den teoretiska undervisningen har under föreläsningstiderna haft följande omfattning: Under dessa terminer utfördes åtskilliga arbeten, såsom upprättande af skogshushållningsplaner med tillhörande karterenovationer, afvägningsprofiler samt kostnadsförslag för väganläggning och torrläggning af vattensjuk mark. De praktiska öfningarna ute å marken hafva omfattat skogskulturarbeten å Bjurfors kronopark samt uppmätning

19 Skogsadministrationen. Finanserna. XIII och kartläggning, afvägning, skogsuppskattning, tillväxtundersökning, virkesutsyning äfvensom kolning och hjelpgallring, allt å Bjurfors kronopark. Till de praktiska öfningarna användes tiden 8 22 Maj oeh 15 Juli 9 Oktober. Af statens 6 skogsskolor: Ombergs i Östergötland, Bispgårdens i Jemtland, Marma i Upland, Bjurfors i Vestmanland, Hunneberg i Yestergötland och Kolleberga i Skåne, är den förstnämnda afsedd att förbereda till inträde vid skogsinstitutet, de öfriga fem att utbilda skogsbetjente. Kostnadsfri undervisning meddelas åt 10 lärlingar i hvarje skola (Bil. 18). Undervisning har meddelats i de ämnen, gällande läroverksstadga i fråga om skogsskolorna föreskrifver. Dessutom har staten lemnat understöd åt Skogshalls enskilda skogsskola i Södermanland. Rörande skogs- och jagtväsendet hafva nedannämnda publikationer under året utkommit:»tidskrift för skogshushållning», utgifven af C. G. Holmerz, 26;e årgången;»skogvaktaren, tidskrift för skogshushållning», utgifven af E. A. Hjelm, 8:e årgången;»svenska Jägarförbundets nya tidskrift», utgifven af K. Hanström, 36:e årgången;»svenska Kennelklubbens tidskrift», utgifven af Abr. Forsell, 7:e årgången;»jägaren, nordisk årsskrift», utgifven af H. Samzelius, 4:e årgången. Under året har enligt Domänstyrelsens förordnande lektorn vid skogsinstitutet, d:r Alb. Nilsson företagit en resa till sydvestra delarne af landet för att derstädes studera ljunghedarnes uppkomstsätt och beskaffenhet särskildt med afseende på betingelserna för skogsträdens trefnad, vidare skogsträdens sjukdomar, utbredning och förekomstsätt, isynnerhet bokens och granens, äfvensom vissa af kalamiteter träffade ungskogar af tall i Vestergötland och Småland, der torf- jemte s. k. sandmalsbildning förekommer, öfver hvilka undersökningar berättelse afgifvits. Derjemte har d:r Nilsson likaledes enligt Domänstyrelsens förordnande besökt Vira bruks skogar i Södermanland för undersökning af der börjande härjning af skadeinsekten nunnan (Lymantria monacha), hvaröfver berättelse likaledes afgifvits. Under året hafva mot åtnjutande af statsbidrag 5 skogstjenstemän företagit studieresor. Skogsadministrationen. Utöfver gällande stat, utgörande 9 öfverjägmästare-, 74 jägmästare- och 263 kronojägarebefattningar, var vid berättelseårets slut endast en jägmästare anstäld, nemligen tillförordnade jägmästaren i Daga revir. Utom ordinarie tjenstemän och betjente vid skogsstaten voro vid nämnda års slut anstälda 142 extra jägmästare, af hvilka 6 voro tillförordnade jägmästare (med årsförordnande), 8 biträdande jägmästare, 3 föreståndare för statens skogsskolor, 1 för enskild skogsskola, 6 skogsingeniörer och 75 innehade förordnande såsom assistenter; såsom extra kronojägare äro 174 personer anstälda. Dessutom voro vid de allmänna skogarna anstälda 138 extra bevakare, 78 krono- skogvaktare, 11 extra kronoskogvaktare och 36 skogvaktare, de senare hufvudsakligen å häradsallmänningar. Sammanlagda antalet tjenstemän åtgjorde 225 och antalet betjente 700. Inspektionsresor hafva under berättelseåret företagits af chefen för Domänstyrelsen å allmänna skogar inom Norrbottens, Vesterbottens, Jemtlands, Yesternorrlands, Grefleborgs, Kopparbergs, Örebro, Vestmanlands, Upsala, Östergötlands, Kronobergs, Hallands och Kristianstads län. Finanserna. De vid 1898 års slut befintliga kronoparker, flygsandsfält, öfverloppsmarker, kronomarker och återfallna stockfångstskogar äro enligt senast upprättade taxeringslängder åsatta ett taxeringsvärde af tillhopa 71,583,800 kronor. Under år 1898 uppgick sammanlagda beloppet af statsverkets skogsmedel till 7,591,325 kronor 89 öre (Bil. 20). En sammanställning af senaste femårsperiods skogsmedelbelopp utvisar följande stadiga ökning i statsskogarnas af kastning, nemligen: Berättelseårets skogsmeäel utgjordes af: Dragas från denna summa dels försäljningskostnader hufvudsakligen reseersättning åt anktionsförrättare 27,490 kronor 19 öre, dels restituerade statsverkets skogsmedel 1,126 kronor 49 öre, dels till boställshafvare utbetalda andelar af skogsafkastning från civila boställen 4,118 kronor 89 öre, dels afkortningar å arrenden 3,745 kronor 67 öre och dels till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet enligt Kongl. brefvet den 8 Juli ,000 kr., återstår ett belopp af 7,434,844 kronor 65 öre, som kunnat godtgöras statskontoret. De vida öfvervägande beloppen af statsverkets skogsmedel hafva influtit från de norra skogarne, nemligen i:

20 XIV Finanserna. Den enligt nådiga brefvet den 29 November 1889, angående skogsstatens nya reglering, statsverket nnder året tillgodokomna ersättning för skötsel af och utsyning å vissa skogar har utgjort: l:o) För skogsskötseln ä ecklesiastika boställen: Utgifterna för stogsväsendet hafva enligt Domänstyrelsens räkenskaper uppgått till följande belopp (Bil. 21 och 22): 2:o) För skogsskötseln å häradsall männingar: 3:o) Utsyningsafgifter för de norra För skogsväsendet under år 1898 beviljade, å riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda anslag eller eljest anvisade medel utgjorde (Bil. 21): Ordinarie anslag (7:de hufvudtiteln): Bestämdt anslag: Reservationsanslag: Besparingarne å anslagen utgjorde: Extra ordinarie anslag (7:de hufvudtiteln):

21 Finanserna. Markinköp. xv hvarjemte enligt Styrelsens räkenskaper behållning förefans vid årets slut dels å reservationsanslaget af 85,245 kr. 73 öre, hvaraf dock en del var disponerad, ehuru ej utbetald, och dels å anslagen till reglering af flottleder i Norrbottens län af 37,139 kr. 16 öre och till afdikningar å kronans skogar i Norr- och Vesterbottens län 3,062 kr. 48 öre. Sedan från bruttobeloppet af Statsverkets skogsmedel, 7,591,325 kr. 89 öre jemte 194,999 kr. 53 öre anslagen tillhörande uppbörd, afräknats samtliga utgifter, dels försäljningskostnader m. m. samt till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet anvisade medel, tillsammans 156,481 kr. 24 öre, dels ofvanstående 1,418,457 kr. 10 öre deri dock ej inbegripet anslaget till Domänstyrelsen uppstod för skogsväsendet en nettobehållning af 6,211,450 kr. 8 öre, motsvarande 4,170,427 kr. 28 öre år Af ecklesiastika skogsmedel från ecklesiastika skogar, stående under skogsstatens förvaltning eller kontroll, hafva under året influtit 651,925 kr. 95 öre, af hvilken summa från Vesterbottens län 32,151 kr. 5 öre, Jemtlands län 91,360 kr. 13 öre, Vesternorrlands län 172,320 kr. 48 öre, Gefléborgs län 100,090 kr. 44 öre, Kopparbergs län 43,196 kr. 60 öre, Vermlands län 68,166 kr. 13 öre o. s. v.; medan från sagda medel dels för skogsförsäljning, skogsföryngring, bevakning m. fl. kostnader utbetalades 41,054 kr. 7 öre, dels i ersättning för utgifna förskott vid skogsindelning omfördes 6,907 kr. 32 öre, hvarjemte till skogsföryngring, skogsindelning o. d. under året utbetalades 26,060 kr. 9 öre fråtf ecklesiastika boställenas skogsfond samt för uppbördskostnader och observationsarfvode m. m. 1,082 kr. 70 öre från presterskapets löneregleringsfond. Från 163 hithörande skogar utanordnades enligt faststälda hushållningsplaner eller eljest gällande bestämmelser andelar i skogs- afkastningen åt ecklesiastikstaten med tillhopa kr. 69 öre äfvensom öfverlemnades dels 17,869 kr. 22 öre till fonden för komministersbostället Rätansbyn, hvilken fond förvaltas af Hernösands stiftstyrelse, och 6,000 kr. från Madesjö ecklesiastika skogar till Madesjö pastorats regleringsfond, under domkapitlets i Kalmar förvaltning, dels ock 17,220 kr. 69 öre till åtskilliga församlingars kyrkoråd jemlikt särskilda nådiga beslut, hvarjemte 1,700 kr. restituerades. Af merberörda ecklesiastika skogsmedel öfverfördes derjemte till (Bil. 23 och 24): Vid årets slut fanns en behållning af dessa skogsmedel å 241,832 kr. 40 öre, hvaraf dock större delen var disponerad, ehuru ännu icke utbetald eller omförd. Af ifrågavarande fondmedel jemte behållningen från föregående år har statskontoret godtgjorts 360,000 kr., tillhörande presterskapets löneregleringsfond, 75,000 kr. ecklesiastika boställenas skogsfond, 25,354 kr. 80 öre Elfdals pastorats regleringsfond och 768 kr. 85 öre Brunskogs församlings aflöningsfond. Såsom ofvan är nämndt, hafva i öfverensstämmelse med nådiga beslut flere marhinköp för bildande af nya eller utvidgning af äldre kronoparker under året kommit till stånd. För såväl dessa som för förut verkstälda sådana köp redogöres i nedanstående tabell: Markinköp.

22 xvi Markinköp. Underdånigst F. CL:SON WACHTMEISTER. EDVARD KINBERG. J. O. AF ZELLÉN. J. MEVES. Stockholm den 25 November E. G. Sundberg.

23 BILAGOR. Domänstyrelsens berättelse för år Bilagor. 1

24 2 Bil. 1. Från kronoparker, kronans flygsandsplanteringar, öfverloppsmarker, oafvittrade skogar och utarrenderade hemman år A. Såldt virke. ') lläraf från Kengis kolskog 1,463'9 kbm. 2 ) Häraf från Björkfors och Ekfors stockfångstskogor 3140 kbm. 3 ) Häraf frän Selets och Ljnså stockf&ngstskogar 549'9 kbin. 4 ) Häraf från Borgfors stockfångstskog 10,751" kbm. 6 ) Häraf från Biire stockf&ngstskog 266'7 kbm.