BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. IX. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, 1879.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner. Skogsstyrelsen ersattes 1883 av Domänstyrelsen Föregångare: Skogs-styrelsens underdåniga berättelse angående skogs- och jagtväsendet i Sverige intill år Stockholm : P.A. Norstedt & söner. - (Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet ; I) Detta häfte innehåller en översikt över skogs- och jaktlagstiftningen i Sverige från tiden före 1718 och fram till Här finns både om samhällsägda skogar och om den enskilda skogshushållningen. I tabellbilagan finns årliga uppgifter i vissa fall ifrån Efterföljare: Kungl. Domänstyrelsens förvaltning / av Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm : Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Domänverket / Kungl. Domänstyrelsen Det enskilda skogsbruket / av Kungl. Skogsstyrelsen. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Skogsstatistisk årsbok / Kungl. Skogsstyrelsen Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959 BISOS Q digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007 urn:nbn:se:scb-bi-q0-7701_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. IX. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, KONGL. BOKTRYCKERIET, P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. Underdånig berättelse. Skogarna. Allmänna skogar. Kronoparker sid. 1. Flygsandsplanteringar» 2. Öfverloppsmarker och oafvittrade skogar.» 2. För statsverket utarrenderade egendomars samt militieboställens skogar» 2. Civila och ecklesiastika boställens skogar» 2. Skogar till allmänna inrättningars hemman» 3. Utbrutna stockfångstskogar» 3. Statens till bergsbruk upplåtna skogar» 3. Häradsallmänningar» 3. Nybyggens och kronohemmans skogar» 3. Afverkning och utsyning» 3. Ordningen för virkets försäljning» 5. Virkespris» 6. Behållning på qv.-ref och för kub.-fot» 9. Virkets utdrifning» 9. Väganläggning» 10. Strömrensning» 11. Dagsverkspris» 12. Hägnader» 13. Afdikning» 13. Fröinsamling» 13. Plantskolor» 14. Skogsodling» 14. Återväxt» 17. Hjelpgallring» 21. Skogseld» 21. Stormskador» 22. Skogsinsekter» 23. Annan skada och sjukdom på skogen» 24. Skogsåverkan» 24. Betning och höslåtter» 25. Enskildas skogar. Ytvidd» 26. Skogar och flygsandsfält med inskränkt dispositionsrätt...» 26. Till ordnad hushållning indelade skogar» 26. Åtgärder till förbättrad skogsskötsel» 27. Skogshushållningen i öfrigt» 30. Åtgärder för underlättad virkestransport och flottning» 35. Skogseld, samt storm-, insekt- eller annan skada å skogarna» 35. Skogsingeniörernas verksamhet» 36. Table des matières. Rapport au Roi. Forêts. Forêts publiques. Forêts délimitées du domaine page 1. Plaines de sable mouvant» 2. Forêts non encore délimitées de l'état» 2. Forêts des domaines affermés et des domaines militaires» 2. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires civils et ecclésiastiques» 2. Forêts appartenant aux biens-fonds des institutions publiques» 3. Forêts de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» 3. Forêts de l'état mises à la disposition des mines» 3. Ségrairies» 3. Forêts du domaine mises à la disposition héréditaire des colons, etc» 3. Exploitation et marque du bois» 3. Mode de vente du bois» 5. Prix du bois» 6. Revenu net par "ref" carré et par pied cube» 9. Transport du bois» 9. Travaux de voirie» 10. Nettoyage des cours d'eau pour le flottage» 11. Prix du travail à la journée» 12. Enclos» 13. Drainage» 13. Récolte des semences» 13. Pépinières» 14. Reboisement» 14. Recru» 17. Eclaircies» 21. Incendies» 21. Ravages causés par les vents» 22. Ravages causés par les insectes» 23. Autres ravages, et maladies des arbres» 24. Délits forestiers» 24. Pâture et fenaison» 25. Forêts appartenant aux particuliers. Étendue» 26. Forêts et plaines de sable mouvant avce droit limité de disposition» 26. Forêts aménagées» 26. Mesures prises pour l'amélioration des forêts» 27. Économie forestière» 30. Mesures en vue de faciliter le transport et le flottage du bois» 35. Incendies, ravages par le vent et par les insectes, et maladies des arbres» 35. Activité des ingénieurs forestiers» 36.

6 Jagten. Jagtvård sid. 36. Rofdjur» 40. Nyttigt vildt» 41. Skogsundervisningen. Skogsinstitutet» 44. Skogsskolorna» 44. Af trycket utgifna arbeten rörande skogs- och jagtväsendet...» 47. Meteorologiska försöksstationer» 47. Skogsadministrationen. För skogsväsendet anstäld personal» 48. Landets indelning med afseende å skogsförvaltningen» 48. Stadganden rörande skogsväsendet» 48. Inspektionsresor» 48. Af Skogsstyrelsen handlagda mål» 49. Finanserna. Värdet af statsverkets skogsegendom» 49. Inkomster» 49. Anslag» 49. Utgifter» 50. Besparingar å anslagen» 50. Behållning» 50. Militie- och ecklesiastika boställenas skogsfonder» 51. Bilagor. N:o 1. Kronoparker» 2.» 2. Kronans flygsandsplanteringar» 11.» 3. Kungsgårds-, boställs- m. fl. publika hemmans skogar» 12.» 4. Indelade kungsgårdars och andra för kronans räkning utarrenderade egendomars skogar» 16.» 5. Indelade boställsskogar» Indelade skogar till allmänna inrättningars hemman» 31.» 7. Stockfångstskogar» Statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar» Häradsallmänningar» 36.» 10. Sammandrag öfver de allmänna skogarnas areal...» 40.» 11. Försåldt och utsynadt virke från kronoparker m. fl. kronoskogar» 43.» 12. Försåldt virke från boställsskogar, af hvilkas afkastning andel ingår till statsverket» 48.» 13. Såldt virke från boställsskogar, hvilkas hela ordinarie behållna afkastning tillfaller löningsfond...» 49.» 14. Såldt virke för ecklesiastika boställenas skogsfond» 50.» 15. Såldt virke för militieboställenas skogsfond» 51.» 16. För kyrko- och prestgårdsbyggnad åt byggnadsskyldige utsynadt virke» 52.» 17. Såldt virke, åverkadt å nybyggen, kronohemman och stockfångstskogar m. fl» 53.» 18. Från häradsallmänningar utlemnadt virke» 54.» 19. Utsynadt virke å nybyggen, kronohemman och utbrutna stockfångstskogar» 56. Chasse. Surveillance de la chasse page 36. Carnassiers» 40. Gibier» 41. Instruction forestière. Institut forestier (École supérieure de silviculture)» 44. Écoles forestières (inférieures)» 44. Littérature forestière et cynégétique» 47. Stations météorologiques» 47. Administration des forêts. Personnel attaché au service des forêts publiques» 48. Division forestière administrative du pays» 48. Ordonnances concernant les forêts» 48. Inspections» 48. Nombre des affaires forêts traitées par l'administration des» 49. Finances. Valeur des forêts de l'état» 49. Revenu» 49. Budget» 49. Frais» 50. Épargnes budgétaires» 50. Revenu net» 50. Fonds forestiers des domaines militaires et ecclésiastiques» 51. Annexes. N:o 1. Forêts délimitées du domaine» 2.» 2. Plaines de sable mouvant de l'état» 11.» 3. Forêts des domaines affermés, ou dont l'état dispose d'autre façon» 12.» 4. Forêts aménagées faisant partie des domaines affermés» 16.» 5. Forêts aménagées faisant partie des domaines à la disposition des fonctionnaires de l'état» 25.» 6. Forêts aménagées appartenant aux biens-fonds des institutions publiques» 31.» 7. Forêts de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» 32.» 8. Forêts de l'état mises à la disposition des mines» 35.» 9. Ségrairies» 36.» 10. Relevé de l'étendue des forêts publiques» 40.» 11. Bois vendu et marqué des forêts du domaine» 43.» 12. Bois vendu des forêts appartenant aux domaines à la disposition des fonctionnaires de l'état, mais dont les revenus entrent en partie dans les caisses publiques» 48.» 13. Bois vendu des forêts faisant partie des domaines à la disposition des fonctionnaires de l'état, et dont les revenus passent à divers fonds d'appointements» 49.» 14. Bois vendu pour le compte du fonds forestier des domaines ecclésiastiques» 50.» 15. Bois vendu pour le compte du fonds forestier des domaines militaires» 51.» 16. Bois marqué des domaines ecclésiastiques pour la construction des églises et des cures» 52.» 17. Bois vendu, séquestré dans les forêts des domaines mises à la disposition héréditaire des colons, etc.» 53.» 18. Bois marqué des ségrairies...» 54.» 19. Bois marqué, soit des forêts du domaine mises à la disposition héréditaire des colons, soit de celles de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» 56.

7 N:o 20. Åt privilegierade sågverk utsynadt virke från öfverloppsmarker och oafvittrade skogar sid. 57.» 21. Utsyning af bok och vrakek» 58.» 22. Virkespris i olika delar af landet» 60.» 23. Behållen afkastning på qv.ref och för kub.fot i olika revir» 67.» 24. Plantskolor å allmänna skogar» 70.» 25. Skogsodling å allmänna skogar» 72.» 26. Återväxt å allmänna skogar» 74.» 27. Hjelpgallring å allmänna skogar» 75.» 28. Åverkadt, i beslag taget virke å allmänna skogar» 76.» 29. Onyttiggjordt beslagsvirke å allmänna skogar» 77.» 30. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarna» 78.» 31. Mulbete och höslåtter å under skogsstatens förvaltning stälda skogar» 80.» 32. Skogarnas ytvidd» 82.» 33. Enskildas flygsandsfält, stälda under skogsstatens uppsigt» 83.» 34. Enskildas till ordnad hushållning indelade skogar» 84.» 35. Statens skogsingeniörers förrättningar» 85.» 36. Af staten utgifna belöningar för rofdjurs dödande» 85.» 37. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot jagtförfattningarna» 86.» 38. Elever och lärlingar vid skogsinstitutet och skogsskolorna» 87.» 39. Skogspersonalen» 88.» 40. Af skogspersonalen disponerade boställen och lägenheter» 90.» 41. Landets indelning med afseende å de allmänna skogarnas förvaltning» 95.» 42. Värdet af statens skogsegendom» 100.» 43. Statsverkets skogsmedel» 101.» 44. Anslag och utgifter» 104.» 45. Skogsstatens aflöning» 105.» 46. Statens utgifter för skogsförvaltningen, oberäknadt ordinarie aflöningen» 111.» 47. Militieboställenas skogsfond» 115.» 48. Ecklesiastika boställenas skogsfond» Beskrifning till kartan öfver Södra Norrlands skogsdistrikt (med karta)» 117. N:o 20. Bois marqué, pour les scieries privilégiées, des forêts non encore délimitées de l'état page 57.» 21. Hêtres et chênes de rebut, marqués» 58.» 22. Prix du bois dans les différentes parties du pays...» 60.» 23. Revenu net, par "ref" carré et par pied cube, des différentes forêts...» 67.» 24. Pépinières des forêts de l'état...» 70.» 25. Reboisement, par semis ou plantation, des forêts publiques.» 72.» 26. Recru des forêts publiques» 74.» 27. Éclaircies des forêts publiques» 75.» 28. Délits forestiers: bois coupé dans les forêts publiques» 76.» 29. Bois séquestré et mis hors d'état d'être utilisé» 77.» 30. Poursuites pour délits forestiers..» 78.» 31. Pâture et fenaison dans les forêts publiques aménagées par l'administration des forêts» 80.» 32. Étendue des forêts de la Suède» 82.» 33. Plaines de sable mouvant appartenant aux particuliers, mais placées sous la surveillance de l'administration des forêts» 83.» 34. Forêts aménagées appartenant aux particuliers» 84.» 35. Activité des ingénieurs forestiers» 85.» 36. Primes de l'état pour la destruction des carnassiers» 85.» 37. Poursuites pour délits de chasse» 86.» 38. Élèves et apprentis de l'institut forestier et des écoles forestières» 87.» 39. Personnel du corps forestier» 88.» 40. Domaines à la disposition des fonctionnaires forestiers» 90.» 41. Division forestière administrative du pays» 95.» 42. Valeur des forêts de l'état» 100.» 43. Revenu des forêts de l'état» 101.» 44. Budget forestier» 104.» 45. Appointements et salaires du corps forestier» 105.» 46. Frais de l'administration des forêts, les appointements et salaires non compris» 111.» 47. Fonds forestier des domaines militaires» 115.» 48. Fonds forestier des domaines ecclésiastiques» 116.» 49. Description de la carte du district forestier du Norrland méridional (avec une carte)» 117.

8 Tableau comparatif des poids, mesures et monnaies en: 1) La longneur du pendule à secondes, mesuré à la latitude de l'observatoire de Stockholm et à la temp. de 15º centigr., est = 3'35o64 pieds (fot) suédois. 2) Le poids d'nu pied cube suédois d'eau pure à son maximum de densité, mesuré dans l'air à moitié saturé d'humidité et d'une temp, de 15 centigr., ainsi qu'à la pression barométrique de 2 56 pieds (la temp, du mercure réduite à o ), est = 6i'522 livres (skålpund) suédoises. Les relations avec le système métrique sont données d'après les deruières comparaisons faites par l'académie des sciences de Suède. 3) Le jaugeage des navires par tons (tonnes) a été introduit en Suède par la loi du 15 mai L'unité de l`ancien système était le "nyläst", qu'on estimait équivaloir à environ 3`27 tons anglaises, mais une loi du 16 oct a fixé le nyläst d'un navire à voiles à 3'14 tons, et celui d'un bateau à vapeur à 4`5 tons. I nyläst était aussi en général considéré équivaloir à I'54 Commerce-læst norvégien, et à i I`63 Com.-læst danois. 4) Le poids d'une pièce de 10 kronor (monnaie à 9/10 d'or et 1/10 de cuivre) est, d'après la loi du 30 mai 1873, fixé à 4`4803 grammes. Rättelser. Sid. 24, raden 3 nedifrån, står trenne, läs tvenne.» 26,» 2 uppifrån,» utkog,» utskog 1 ).» 39,» 2 nedifrån,» Grustuna, läs Frustuna.» 40,» 24»» 2,455,628,» 2,455,678»»»»» 11,008,008,» 11,907,658

9 STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Till åtlydnad af föreskrift i gällande instruktion för med afgifva underdånig berättelse om skogsväsendet i riket Skogsstyrelsen och skogsstaten får skogsstyrelsen här- år Skogarna. Allmänna skogar. f^nnwparkcr. KroDoparkemas j'ividd, hvilken i föregående årsberättelser upptagits sålunda: år ,830,345,36 qv.rcf, «1872 8,860,669,13 «> ,450,769,66»» ,913,420,53 >. har under år 1877 ökats till 21,810,181,23 qv.ref (Hil. 1), motsvarande 36,36 % af samtliga allmänna skogarnas areal (Bil. 10), oeh har tillökningen sin hufvudsakliga grund dels «ti afsättande till kronopark af förut odisponerade iifver- A'. Skoffsstyrelsens berättelse för ar 1877, loppsmarkcr och åbolcdiga krononybyggen inom Rånca revir af Norrbottens distrikt, Norsjö, Burträsks och Umeå revir i Vesterbottens distrikt samt Norra, Mellersta oeh Södra Ångermanlands revir i Södra Norrlands distrikt med en sammanlagd ytvidd af 867,974,,i qv.ref; dels af 50,966,20 qv.ref utmark, afrösad från följande för statverkets räkning utarrenderade hemman, nemligen Ede i Ostra Jemtlands revir af Jemtlands distrikt, Vcstcrlösa n:o 1 i Ombergs revir af Östra distriktet, Virstad i Kalmar revir af Smålands distrikt och Puns i Malmöhus revir af Södra distriktet; samt dels genom inköp af hemmanet Heda i Vä rends revir af Smålands distrikt till skogsbruk för kronans räkning. 1

10 2 Sälanda under kronans omedelbara disposition stälda marker hafva dock delvis ej bildat sjelfständiga kronoparker, utan, der så funnits lämpligt med afseende på läge, bevakning, skötsel m. m., förenats med hvarandra eller förutvarande kronoparker. Hvad dessa sistnämnda beträffar, så hafva åtskilliga arealuppgifter nu blifvit ändrade i öfverensstämmelse med den närmare kännedom derom, som vunnits genom ny uppmätning eller eljest, hvarjemte intill hvarandra belägna, men i föregående berättelser särskildt upptagna kronoparker i de norra länen sammanförts under gemensamma benämningar. Nedannämnda af Eders Kongl. Maj:t i nåder godkända köp af enskild mark till skogsbruk för kronans räkning hafva under året blifvit afslutade, nemligen i Marks revir: Gämsen... 1,8.09,63 qv.ref för 10,000 kr., Värends revir: Heda...- 7,920,92»» 80,000» Kårestad Ygga-, Djursa oeh Knutsagårdar... 4,074,96»» 36,000» eller tillsammans 13,855,51 qv.ref för 126,000 kr., Allmänna skogarnes areal. deruti dock ej inberäknats öfriga kostnader, hvarmed egornas föregående undersökning, köpens afslutande m. m. varit fiirenade. Gämsen oeh Kårestad hade kronan ännu ej tillträdt vid årets slut. Tre revir, nemligen Norsjö, Burträsks oeh Värends, som förut saknat kronopark, hafva under året erhållit sådana. För följande kronoparker hafva nya fullständiga hushållningsplaner blifvit under år 1877 faststälda, nemligen Ede i Jemtlands distrikt, Nyäker oeh Östra Anundsjö i Södra Norrlands distrikt samt Hålahult i Bergslagsdistriktet, med en sammanlagd ytvidd af 181,686,07 qv.ref, motsvarande 1,2 % af samtliga kronoparkernas areal. Vid årets slut funnos hushällningsplaner för ett antal af 60 kronoparker, som tillsammans innehålla 1,307,438,4 7 qv.ref eller 6 ^ af samtliga kronoparkers ytvidd. Att sistnämnda siffra måste utfalla låg är lätt förklarligt genom det förhållande, att ej mindre än 98 % af kronoparkernas areal tillhör de 6 nordligaste länen oeh blifvit afsatt först under eu senare tidsperiod, hvilken varit för kort att derunder medhinna indelning af mer än en ringare del af dessa kronoparker. Frånvaron af hushållningsplaner har dock icke uteslutit tillgodogörande af den afkastning, kronoparkerna i mån af virkets afsättlighet oeh efter provisionel uppskattning kunnat lemna. De kronan tillhöriga oeh af skogsstaten förvaltade flygsandsplanteringarna, belägna inom Krono Flygsandsplnnterivgnr. bergs, Hallands, Blekinge oeh Kristianstads län, hafva ej undergått annan arealförändring, än att det af kronan inköpta hemmanet Ljungby Lillegård tillagts Ljungby plantering i Sunnerbo revir; oeh uppgick planteringarnas sammanlagda ytvidd, hvilken år 1876 utgjorde 25,127 qv.ref, vid 1877 års utgång till 2(j,795,80 qv.ref (Bil. 2), motsvarande 0,o4 i, af allmänna skogarnas areal (Bil. 10). De af kronans öfverloppsmarker oeh oafvittrade kronomarker i de norra länen, som kunna antagas komma att fortfarande, äfven efter slutad afvittring, bibehållas för kronans räkning, upptogos uti föregående års berättelse till 15,249,218,63 qv.ref. Under år 1877 har af denna ytvidd blifvit afsatt till kronopark omkring 484,000 qv.ref i Vesterbottens oeh 289,218,63 qv.ref i Södra Norrlands distrikt, hvaremot förut ej upptagna 440,000 qv.ref oafvittrad mark i Särna socken af sistnämnda distrikt oeh 328,448 qv.ref dylik mark i Hamra kapellförsamling af Södra Norrlands distrikt tillagts såsom antagligen tillfallande kronan, i följd hvaraf sammanlagda ytvidden nu uppförts (Bil. 10) med 15,244,448 qv.ref, eller 25,4»i af publika skogarnas hela areal. Ytvidden af skogar, tillhörande dels kungsgårdar oeh andra för statsverkets räkning utarrenderade eller af kronan omedelbart disponerade egendomar, dels militieboställen, hvilka i närmaste framtid komma att militiehostoiu boställen- Ofverînppsmarker ock oafvittrnth skojjtif. Skogar tillhörande fir stfusverhl jttari'snderade egendomnr smt till statsverket indragas, uppgick med inberäkning af hagmarker oeh med uteslutande, der så kunnat ske, af inom desamma belägen inrösningsjord, enligt vid skogsindelning uppgjorda kartor oeh beskrifningar samt skogstjenstemännens uppgifter i öfrigt, vid årets slut för 2,608 hemman till 2,838,757,38 qv.ref (Bil. 3), hvilken areal motsvarar 4,7 % af samtliga allmänna skogar (Bil. 10). Till samma kategori hafva jemväl utarrenderade landshöfdingehemman hänförts. Hushållningsplaner hafva under året blifvit faststälda föv 70 skogar med tillsammans 141,027,80 qv.ref (Bil. 4 oeh 5), så att vid årets slut skogarna till 482 egendomar med tillsaramans 871,047,78 qv.ref eller 30,7 % af samtliga här i fråga varande skogars areal sköttes efter hnshållningsplan. Under skogsstatens omedelbara vard oeh förvaltning voro stälda 18 af här omförmälda hemmans skogar med en sammanlagd ytvidd af 76,299,74 qv.ref; de öfriga stä under arrendatorers eller innehafvares egen vard. Af skogar jemte hagmark, tillhörande civila boställen, oeh hvilka (Bil. 3) till ett antal af.393 upptaga en sammanlagd areal af 245,490,08 qv.ref, hafva under berättelseåret 2 med en ytvidd af 3,678,6 6 qv.ref erhållit faststälda hushållningsplaner (Bil. 5), hvarefter vid årets slut sådana planer funnos för 33 skogar, innehållande 44,354,91! qv.ref eller 18,i % af samtliga civila boställsskogars Skoffnr "" civilt "'I ee/desii^'''' bnställf

11 Allmänna skogarnes areal. 3 areal. Alla dessa skogar skötas af innehafvarne under skogsstatens kontroll. Vid 2,429 ecklesiastika boställen finnes (Bil. 3) skogsoch hagmark till en sammanlagd ytvidd af 3,463,212/ji) qv.ref, hvaraf 174,222,46 qv.ref eller 5 % belöper sig på 163 genom myndighet utarrenderade boställen, hvaremot 3,288,990,4 4 qv.ref eller 95 % tillhör bostadsboställen. 12 skogar med tillsammans 230,356,2 4 qv.ref, motsvarande 6,6 % af här i fråga varande skogars ytvidd, stodo vid 1877 års utgång under skogsstatens omedelbara förvaltning, hvaremot de öfriga sköttes af innehafvare eller arrendatorer under skogsstatens kontroll. Sedan nya hushållningsplancr under året blifvit faststälda för 60 skogar, hvilka förut saknat planer eller haft föråldrade sådana oeh tillsammans innehålla 198,983,14 qv.ref, var antalet af dem, som vid årets slut sköttes planmessigt, 204 med en sammanlagd ytvidd af 708,426,9 9 qv.ref (Bil. 5), eller 20,4 % af samtliga ecklesiastika boställskogars areal. De 2,822 civila oeh ecklesiastika hoställsskogarna innehöllo alltså vid 1877 års utgång tillsammans 3,708,702,9s qv.ref, motsvarande (Bil. 10) 6,2 % af samtliga allmänna skogar. Af denna ytvidd tillhörde 6,6 % de civila oeh 93,4 % de ecklesiastika boställena, 20,3 % var till ordnad hushållning indelad oeh 6,2 % var stäld under skogsstatens förvaltning. Såsom Bil. 3 utvisar, omfatta de 602 skogar, som tillhöra allmänna inrättningars hemman, oeh öfver hvilkas förvaltning skogsstaten utöfvar kontroll, 392,373,17 qv.ref eller (Bil. 10) 0,7 % af de publika skogarnas areal. Den minskning i antal oeh ytvidd, som sedan föregående året egt rum, härleder sig från indragning till statsverket af hemman, som förut stått under Serafimerordensgillets vard. Sedan (Bil. 6) tre skogar med 7,810,6» qv.ref under år 1877 erhållit hushållningsplaner, funnos, oberäknadt dem för Upsala akademichcmman, sådana planer vid årets utgång för 20 skogar med 32,306,89 qv.ref, motsvarande 8,3 '/o af samtliga hemmanens skogsareal. hfjar Ull allmanna inrättningars hemman. Enligt uppgifter från skogstjenstemännen upptogo vid berättelseårets slut de till vissa sågverk i ersättning för mistad privilegierad stockfångst utbrutna skogar i Norrbottens, Vesterbottens oeh Vesternorrlands län (Bil. 7) en sammanlagd areal af 2,663,829,7 5 qv.ref, hvilket (Bil. 10) motsvarar 4,4 % af publika skogarna. '-tbrubut '' '"'tus till '" Ssbrtik 'Vl'/i'tlna skofjar. De under skogsstatens uppsigt stälda, till beigshandteringens understöd anslagna skogarna inom Södra Norrlands, Bergslags- oeh Östra distrikten utgöra (Bil. 8), enligt jägmästarnes uppgifter oeh den närmare kännedom, som vunnits vid skogsindelning, 315,957,3 6 qv.ref eller (Bil. 10) 0,5 % af samtliga allmänna skogarna. Hushållningsplan har under året faststälts för en skog, innehållande 12,511,95 qv.ref, hvarefter sådana planer funnos tor 194,269,80 qv.ref, hvilket utgör 61,5 /. af ifråga varande slag af skogar. Under skogsstatens förvaltning står Ofvansjö oeh Torsåkers socknars bergslagsallmänning med 57,776,60 qv.ref. De på 60 härader fördelade 102 häradsallmänningarna inom Bergslags- särat Östra, Vestra oeh Södra distrikten (Bil. 9) omfatta, enligt jägmästarnes uj)pgifter oeh faststälda hushällningsplaner, sammanlagdt 2,046,587,95 qv.ref, motsvarande 3,4 % af publika skogarna (Bil. 10). Tillökningen i areal vid jemförelse med motsvarande siflror i föregående årets berättelse härleder sig deraf, att inom Transtrands allmänning belägna oeh fornt ej till omfånget kända iupedimenter nu blifvit upptagna. Sedan vården af Hanekinds härads allmänning Persbo i Kinda revir af Ostra distriktet under berättelseåret öfvertagits af delegarne, stodo vid årets utgång 86 häradsallmänningar med 1,010,922,09 qv.ref eller 49,4 i> af samtliga häradsallmänningars areal under skogsstatens omedelbara förvaltning, hvaremot öfriga 16 allmänningar med 1,035,665,8 6 qv.ref eller 50,6 ^ sköttes af delegarne sjelfva under skogsstatens kontroll. För Hanekinds härads allmänning Persbo, som innehåller 3,303,9 7 qv.ref oeh hvars hushällningsplan var föråldrad, har ny husbållningsplan under året blifvit faststäld, och funnos sådana planer vid årets slut för 94 häradsallmänningar med tillsammans 1,132,046,72 qv.ref, eller 55,3 % af allmänningarnas areal. Iläradsnllmänningar. Enär krononybyggen oeh kronohemman i Norrland samt sådana kronohemman i södra landet, som innehafvas nnder stadgad åborätt, under vissa vilkor få omföras till skatte, samt nya nybyggen fortfarande vid afvittringen bildas, måste deras antal oeh ytvidd undergå beständig förändring; oeh då ett stort antal af dem ännu ej fått sina gränser bestämda genom afvittring, kunna säkra arealuppgifter om dem icke åstadkommas. Emellertid skulle, enligt meddelande från revirförvaltarne, dessa hemman vid 1877 års slut hafva uppgått till ett antal af 1,615 med en sammanlagd ytvidd af 10,996,354,4 9 qv.ref (Bil. 3), motsvarande (Bil. 10) 18,3 '/<, af publika skogarnas areal. ^'jàyggens ach krv»o~ hemmans skofjar. Här i fråga varande skogar förvaltas icke omedelbart af skogsstateu. Enligt jägmästarnes till skogsstyrelsen afgifna Af redogörelser har å de allmänna skogar, hvilka stå under skogsstatens omedelbara vard oeh förvaltning, äfvensom å sådana, hvilka lemnat afkastning till statsverket eller till fonder, som äro afsedda för skogshushållningens främjande, afverkningen under berättelseåret haft följande omfattning, oberäknadt dock husbehofsafverkning å allmänna hemmans skogar. verkning ock utsyning :

12 4 Afverkning å de allmänna skogarna. Å kronoparker, flygsandsplanteringar, öfverloppsmarker oeh oafvittrade kvonomarker, förutom oaivittrade hemmans husbehof»- oeh salaafverkning samt sågverkens privilegierade stockfångst, har utsynats (Bil. 11): rt kronoparker m. Jl.; bjelkträd oeh bjelkar 817 st. = 47,386 kub.fot, sågtimmerträd 14,116» =335,765» sågtimmer.- 284» = 4,331» hustimmer 90» = 3,620» sparrträd oeh spärrar 601» = 6,010» hägnadnadsvirke 1,317» ved oeh kolvirke 217,835» diverse virke 6,000» eller tillsammans 622,264 kub.fot, under det sådan försäljning omfattat: år ,325 kub.fot, o ,308,986 « ,210»» ,116,621» ,410». eller tillsammmaas 22,632,357 kub.fot. Motsvarande afverkning utgjorde: år _ ,028,093 kub.fot,» ,259,863» ,400,583»» ,307,064»» ,072,754». Från sådana boställsskogar, af hvilkas behållna afkastning viss andel ingår till statsverkets skogsmedel, hafva blifvit sålda (Bil. 12): à boställaskogar; ekar 922 st. = 9,307 kub.fot, bjelkträd oeh bjelkar » = 30,205» sågtimmerträd 4,124»=122,588 sågtimmer 108» = 3,469 «hnstimmerträd oeh hustimmer 592» = 9,361» sparrträd oeh spärrar 958» = 4,863 «ved oeh kolvirke = 51,833» diverse virke.- = 10,000» eller tillsammans 241,626 kub.fot, under det försäljningen utgjorde: år ,040 kub.fot, « ,167» w ,605»» , , A de boställsskogar åter, hvilkas hela behållna afkastning tillfaller löningsfond, uppgick (Bil. 13) virkesförsäljningen under året till: Ecklesiastika boställenas skogsfond har erhållit bidrag genom under året verkstäld försäljning af virke, som er hållits genom berednings- oeh rensningshuggning å prestboställen till följande belopp (Bil. 14): bjelkträd oeh bjelkar...- 1,285 st. = 62,236 kub.fot, sågtimmerträd 16,850» = 510,143 sågtimmer 1,958 «= 21,509 hustimmerträd oeh hustimmer 79» = 938 ved oeh kolvirke 494,984 diverse virke.. 82,784 eller tillsammans 1,172,594 kub.fot, mot 1,272,249 kub.fot år För militieboställenas skogsfond har efter beredningsoch rensningshuggning å militieboställen sålts (Bil. 15): bokar 259 st. = 12,950 kub.fot, bjelkar oeh bjelkträd 98» = 1,304 sågtimmerträd 884» = 29,721» sågtimmer 636» == 5,123» hustimmerträd oeh hustimmer...» = 2,362» ved oeh kolvirke 40,448» diverse virke _ 10,814» eller tillsammans 102,722 kub.fot, emot 95,460 kub.fot år För kyrko- oeh prestgårdsbyggnad har på ecklesiastika boställen utsynats åt byggnadsskyldiga kommuner (Bil. 16): sågtimmerträd 9,009 st. = 268,375 kub.fot, sågtimmer 1,715» = 49,760 «hustimmerträd oeh hustimmer 4,625» = 81,970» diverse virke 4,276 _;^. emot 305,139 kub.fot år eller tillsammans 404,381 kub.fot,

13 Afverkning och virkesförsäljning. 5 Af virke, som åverkats å kronoheimuan, nybyggen, stockfåugstskogar oeh enskikla skogar under inskränkt dispositionsrätt liar under år 1877 sålts (Bil. 17): bjelkträd 1 st. = 30 kub.fot, sågtimmerträd 75» = 2,250» sågtimmer 1,203» = 17,665» spärrar 933 «= 11,565» tjärvirke 5,865» plank oeh bräder 1,323» eller tillsammans 38,698 knb.fot, à ki'onokemmanm.jl-; emot ,432 kub.fot, ,140» ,628» ,815 « ,338». Ä sådana häradsallmänuingar, som stå under skogsstatens förvaltning, hafva under år 1877 dels till delegarnes omedelbara disposition, dels till hägnader m. m. ä allmäuningarna samt till husbehof åt bevakarne utsynats följande virkesbclopp, nemligen (Bil. 18): (( härudsillmänuinqar ; å,.,...,t... Tin hägnadijr lu. m. 1 ', ock åt bevakumasuelejrarne., ^ personalen. Stjcken. Kub.fot. Stycken. Kub.fot. bjelkträd oeh bjelkar ,994. sågtimmerträd 5, , ,538. sågtimmer 8, , ,990. hustimmerträd oeh hustimmer 9, , ,798. sparrträd oeh spärrar... 1, , hägnadsvirke-..: 61, ,235. slöjdvirke-... 1,662. ved oeh kolvirke 3,041, ,370. grenar oeh ris 14,900. diverse virke 602, ,239. eller tillsammans 4,310,141. kub.fot, hvilken slutsumma motsvarats: år 1871 af 4,148,999 kub.fot,» 1873.; 3,930,010» 1874 «4,209,812»» 1875» 3,761,237 «1876» 4,240,495». nybyggen Jemlikt 2 i nådiga förordningen af den 18 No m. ft. ; vember 1874 angående utsyning oeh försäljning af skogsalster från kronans skogar i Kopparbergs län oeh de norrländska länen hafva (Bil. 19) å nybyggen, kronohemman oeh till sågverk utbrutna stocktångstskogar blifvit under berättelseåret utsynade: bjelk- oeh sågtimmeiträd 402,332 st. = 11,78(J,891 kub.fot, ved oeh kolvirke 271,219 «tjärvirke 44,423» diverse virke 99,943» eller tillsammans 12,19G,47G knb.fot, emot 10,630,716 kub.lbt år Ät privilegierade sågverk hnfva luot stubböresafgift under år 1877 utsynats på öfverloppsiiiavker uf oeh oafvittrade skogar (Bil. 20) 10,154 sågtininicrtriid, motsvarande tillsammans 290,290 kub.tot, under det att år 1876 sådan utsyning omfattade 289,975 kub.fot. Vid pröfning af 174 till Skogsstyrelsen inkomna af ansökningar från innehafvare af kronojord om utsyning af 23,714 vrak ekar hafva (Bil. 21) 13,070 stycken sådana ekar beviljats till aiverkning, hvaraf 8,439 till försäljuing för kronans räkning oeh de öfriga, eller 4,631 stycken, att användas till husbehof vid hemmaneu, dervid återplantering föreskrifvits. Förhållandena med afseende å utsyning af vrakek hafva under näst föregående åren varit som följer: Beviljad iitsyuinö;,,., i j Begärd utsyning. t,ll forsaljmng for ^^^' UusWhof. kronans rakning. År ,218 st. 1,955 st. 1,302 st.» ,856 «8,283» 2, ,605» 3,346» 3,603»» ,074 >. 4,821 «2,694»» ,683 «7,575» 9,702» Ordniiifjen föi- försäljnina. privilegierntt stockfåntjst nöjvi-i'- loppsmnrker t)ckoafvit trade krunouiarker; Härvid torde dock böra erinras, att ekutsyningen före år 1876 jemväl omfattade en del kronoskattehcmman. vi'iikek och à o k. Utsyning af l)okar har, med anledning af 90 ansökningar, omfattat 739 stycken jemte 34,608 kub.fot bokvirke, emot C20 bokar samt 3,500 kub.fot bokved år Virkesförsäljningen å kronoskogarna i Norrland, virkeis Dalarne oeh Vermland, hvilken onibesörjes af länsstyrelsen ä offentlig auktion, har fortfarande skett på rot, å en del ställen med virket fördeladt i skiften eller försäljningsposter, hvarjemte i Kopparbergs, Vesterdalarnes oeh Fryksdals revir en del af årsafverkningen först upphuggits oeh sorterats. Dessutom har med vederbörligt tillstånd försäljning under hand af torrskog, vindfallen, tjärvirke oeh beslagsvirke skett genom revirförvaltarne inom Juekasjärvi, Pajala, Luleä, Norra Piteå, Södra Piteå, Norra Arvidsjaurs, 8ödra Arvidsjaurs, Arjeplogs, Skellefteå oeh Norsjö revir uti Norr- oeh Vesterbottens län, i Norra Medelpads revir samt inom Elfdals revir i Vermland. A Särna sockens i Dalarne oafvittrade kronomarker ombestyra socknemännen sjelfva försäljningen af det for året ntstämplade virket, levererad! vid vattendrag. De till försäljning utbjudna

14 6 trädens utstäuipling tore auktionen, hvilket förfarande tillämpats inom åtskilliga revir, är utan tvifvel i allmänhet fördelaktigare än att sälja ostämpladt virke, men medför dock icke alltid beräknad påföljd, såsom ett oeh annat exen)pel utvisar. Ett, som det visat sig, ganska ändamålsenligt satt vid försäljning af torr oeh vindfåld skog till kolning, hvilket användes å de stora boställsskogarna i Vermland, torde möjligen förtjena varda allmännare kändt. Det heter derom i årsberättelsen från Fryksdals revir, att denna försäljning, vid hvilken virket alltid beräknas i s. k. långvedar om ungefär 1,600 kub.fot fast matt, vanligen tillgår sålunda, att skogen, å hvilken försäljningen sker, indelas i ett visst antal kolningstrakter, inom hvilka all befintlig kolved till ungefärliga antalet långvedar uppskattas. Köparne erhålla rättighet att på stället förkola virket, hvilket fullständigt kuberas först sedan det blifvit hopkördt oeh inrest i mila, hvarefter köparen lemnar qvitto å det antal långvedar, som hvarje mila innehåller, hvilket qvitto sedermera för indrifning öfversändes till vederbörande uppbördsman. A de egentliga kronoskogarna (kronoparker, boställsskogar o. dyl.) i öfriga delar af mellersta så väl som i södra landet har, som vanligt, afverkningen genom hjelpgallring oeh rensningsluggning m. m. upphuggits i lämpliga sortiment före försäljningen. Den ordinarie afverkningen på årshyggena har deremot sålts på rot inom flertalet revir, hvarvid virket äfven fördelats i lotter af passande storlek, på sina ställen äfven med särskiljande af gagnvirke oeh vedbrand m. m. Upphugget oeh sorteradt har virket försålts blott inom Södermanlands trenne revir samt Ombergs revir i Östergötland. Dels pä rot oeh dels af upphugget virke har försäljningen skett inom Askersnnds, Köpings, Orbyhus, Vadsbo, Falbygds oeh Tjusts revir. Hvad angår sättet för årsafkastningens tillgodogörande å häradsallmänningarna, hvarest gallrings- oeh rensningsvirke äfven i allmänhet säljes på offentlig auktion, har den ordinarie afverkningen under året blifvit försåld å 8 allmänningar inom Bergslags-distriktet, å 21 allmänningar i Östra distriktet samt å samtliga allmänningar i Vestra oeh Smålands-distrikten. A öfriga häradsallmänningar har årsutsyningen fördelats in natura mellan delegarne. Bland härofvan uppräknade allmänningar förekomma dock några inom Bergslags- oeh Ostra distrikten, hvarest äfven en del af utsyningen fördelats in natura, hvarvid vanligen så tillgått, att timmerskogen sålts oeh vedskogen utdelats. Efter den något ökade lifaktighet i trävarurörelsen, som under en kortare tid af år 1876 förefanns, inträdde åter under loppet af det år, denna berättelse omfattar, mera tröghet med åtföljande prisfall å skogseffekter. Som Virkespris. Virkesförsäljning. hufvndsakliga orsaker till detta allmänna förhållande, från hvilket dock undantag gifvits, torde kunna uppställas: den i allmänhet tryckta afiarsställningen, inberäknadt dåliga jernkonjunkturer, öfverlylda trävarulager vid sågverken samt, hvad särskildt angår virkesförsäljningen å norrländska kronoskogarna, sågverkens fortsatta inköp af enskildas skogsskiften, hvarigenom de gjort sig mera oberoende af virket å kronoskogarna, oeh på en del ställen äfven öfverenskommelse mellan sägverksegarne att vid skogsauktionerna ej öfverbjuda hvarandra, utan inropa hvar sitt parti. Likväl hafva prisförhållandena under året varit ganska skiftande, särdeles i de norra orterna. Sålunda uppgifvas inom alla fyra norrländska skogsdistrikten försäljningsprisen å kronoskogarna hafva varit dels lägre, dels högre än föregående året, oeh dels ungefär jemnlika. Större täflan oeh allmogens uppträdande som spekulant vid virkesauktionerna, billig afverkningskostnad i följd af svag spanmålsskörd samt virkets utstämpling före försäljningen synas hufvudsakligen hafva på sina trakter föranledt de högre prisen. I mellersta oeh södra landet hafva, med ett oeh annat undantag, virkesprisen i det stora hela varit lägre än året förut. Den allmänna gången af prisförändringen under året synes hafva varit, att virkesprisen i början af året bibehöllo sig ungefär pä samma ståndpunkt som förut med ännu rådande temlig efterfrågan, att de började falla om våren, samt mot hösten oeh vintern voro laga med obetydlig efterfrågan. Granvirke, som för några år sedan gälde lika i värde med tallvirke uti den större trävarumarknaden, men under senaste åren fallit i pris, betingade under berättelseåret % (i mellersta Ångermanland endast 10 %) lägre pris än tallvirket i de norra orterna oeh rönte dessutom föga efterfrågan. Till närmare belysning af virkesprisens olikhet oeh vexling i skilda delar af landet meddelas, på satt i föregående berättelser varit öfiigt, följande utdrag ur revirförvaltarnes berättelser. Fajala revir: Försäljningsprisen hafva varit laga förnämligast derför, att sågverkens förlag varit öfverfylda; likvisst antog länsstyrelsen, på grund af den rådande missväxten, de laga anbuden för att derigenom bereda befolkningen arbetsförtjenst. Torneå rev.: De ytterst laga virkesprisen härröra dels af mindre gynsamma konjunkturer, dels oeh icke minst deraf, att sägverksegarne synas sinsemellan hafva träffat den öfverenskommelsen att köpa hvar sitt virkesparti, å hvilket alltså endast ett anbud gjorts. Tärendö rev.: Virkesprisen hafva betydligt nedgått, hvartill en väsentligt bidragande orsak varit, att ett som afnämare betydande sågverksbolag genom köp af tjuguårig afverkningsrätt å en stor mängd enskilda skogsskiften tillförsäkrat sig en tillräcklig virkestillgång för de

15 Virkespris. 7 närmaste åren. Gellivara rev.: Det under året erhållna kräftar den eljest inom reviret gjorda erfarenhet, att förpriset har varit icke obetydligt lägre än under förra året, säljning af virke på rot här är fördelaktigast. Örhylms en följd deraf att de förut täflande bolagen nu hade ingått rev.: Prisen å skogseffekter hafva i allmänhet varit i nedöfverenskommelse om ett gemensamt anbud, hvarefter de gående; under senare delen af året voro desamma i norra sinsemellan delade det sålunda inropade virket. Norra Upsala län: 33 öre pr tunna för träkol, 8 à 8,50 kr. fiir Piteå rev.: Virkesprisen hafva varit något högre än näst bavrvedsfamn och 12 à 13 kr. för björkvedsfamn vid jernföregående år, hvilket torde få tillskrifvas mindre enighet vägsstation. Vadsbo rev.: Det för kronans räkning föremellan trävaruhandlarne samt allmogens uppträdande som sålda virket har betalts med % mindre än förra året. spekulant på sådana trakter, der större träddimensioner Prisfallet har mindre drabbat sortimenten hustimmer, utbjudits. Arjeplogs rev.: Med hänsyn till den lång- sparrar, stör och famnved, som ieke mer bjelkar och sågvariga oeh kostsamma flottningen, som svårligen kan verk- timmer samt gallringsvirke. Det var först mot senhösten ställas på kortare tid än 3 à 4 år, bör det vid försäljningen som prisfallet inträffade, ty under sommaren var ännu ombetingade medelpriset af 1,51 kr. per träd anses som ganska sättningen af alla slags trävaror liflig med samma prishögt. Norsjö rev.: Under årets början var efterfrågan förhållanden som året förut, med undantag för träkol, hvilka på skogsprodukter liflig oeh i följd deraf virkesprisen höga, i följd af dåliga jernkonjunktnrer redan vid årets början men dessa nedgingo något mot våren och voro under hösten föllo betydligt i värde. Kinne rev.: Upptaxerad ståndoch vintern jemförelsevis låga; å kronans skogar betingade skog, som är 1870 betaltes på revirets kronoparker med dock virket ganska höga pris. Degerfors rev.: Timmer- i medeltal 6 öre pr kub.fot och år 1876 uppnådde sitt högsta prisen hafva i allmänhet varit mycket låga dels i följd af pris med 14,6 öre, har under det år berättelsen omfattar mindre gynsamma konjunkturer, dels och i väsentlig mån nedgått till 10,8 öre pr kub.fot. Detta betydliga prisfall beroende derpå, att sågverksegarne genom inköp af nästan förorsakades af den allmänna penningebrist, som inom orten alla skatteskogar tillsvidare gjort sig mindre beroende af varit och är rådande, hvartill äfven den klena skörden i köptimmer både från allmänna och enskilda skogar. sin mån bidragit. Marks rev.: Sedan virket från 1873 Vestra Asele rev.: Försäljningsprisen hafva varit något till 1876 betingat städse högre försäljningspris eller stigit högre än under förlidet år, nemligen för bjelkträd 12 öre från 4,5 till 11,8 öre pr kub.fot, inträdde med 1877 ett stort och för sågtimmerträd 9 öre mot resp. 10 oeh 7 öre, allt prisfall, i det virket vid årets auktion betaltes med blott per kub.fot; oeh har orsaken härtill varit liflig täflan mellan 4,9 öre för kub.foten. Tjusts rev.: Virkesprisen, hvilka hemmansegare oeh sågverksbolag. Östra Jemtlands rev.: i början af året bibehöllo sig vid nngefär samma ständ- Ä kronoskogarna hafva försäljningsprisen stält sig ganska punkt som år 1876, nedgingo ej obetydligt under årets fördelaktigt; och om man tager i betraktande virkets be- lopp, oeh vid slutet af året kunde knappt något virke förskaffenhet, kunna de vid höstauktionen erhållna prisen å säljas. Oafsedt ringa penningetillgång och andra likartade förut utstämpladt virke anses som 33 % högre än de vid förhållanden, torde dock en väsentlig orsak till detta prisvåranktionen bekomna för ostämpladt virke. Vester- fall fa sökas uti den under års vinter bedrifna, dalarnes rev.: Menligt inverkande omständigheter på årets ovanligt stora afverkningen å enskildas skogar, hvarigenom virkespris hafva varit: för sågtimmer prisfall under årets marknaden öfverfyldes af sådant virke, som i denna ort lopp å sågadt virke; för kolved de särdeles dåliga jern- vanligen apteras för tyska och danska hamnar. Äfven kol konjunkturerna, hvarigenom flera bruk måst betydligt in- och ved föllo under året i pris, ehuru ej i samma mån skränka sin jerntillverkning; samt för byggnadstimmer som värdefullare gagnvirke. Kalmar rev.: Alla skogsminskad grufdrift och minskad byggnadslust, Elfdals varor med undantag af grofva furubjelkar hafva saknat rev.: Virkesprisen hafva varit i nedgående, enär köparne efterfrågan, hvilket i förening med trög penningerörelsc inskränkt sig till de nödvändigaste behofven, oeh samma verkat betydlig nedsättning af alla skogseffekters värde. har förhållandet varit med kolprisen. Vesterås rev.: I Försäljningsprisen å de allmänna skogarna så väl sora revirets södra del hafva virkesprisen varit oförändrade gångbara pris i orterna å vanligare skogsprodukter hafva, under året, men i norra delen, der de helt och hållet rättas enligt hvad Bil. 22 utvisar, under året i allmänhet varit efter jernprisen, hafva träkol och andra skogseffekter be- följande: Ekar, sora försålts på rot å allmänna skogar, tydligt nedgått i saraband med jernprisens fallande. hafva betingat från 2 till 55 öre pv kub.fot. Upphugget Enköpings rev.: A de skogar, hvarifrån virkesförsäljning ekvirke har i allmänhet betalts med 0,50 1,5o kr. pr kub.- under året egt rum, hafva virkesprisen vexlat mellan 5,8o fot; särskildt i Malmöhus län har ektimmer till skeppsoeh 15,10 kronor för vedfamn å rot oeh 6,1)» 11,60 kr. byggnad gält 1 à l,5o kr. och okplank l,4o à 1,75 kr. pr för upphuggen vedfamn, hvilket förhållande i sin mån be- kub.fot. För mastespiror uppgifvas de gångbara prisen

16 8 till 20 à 75 kr. i Norrland och Dalarne, 150 à 200 kr. i Stockholms län och 75 à 100 kr. i norra Vestergötland, allt pr styck. A upphuggna bjelkar hafva vanliga prisen varit.% 60 öre pr kub.fot, men äfven uppgått till 1 krona; försäljningsprisen å kronoskogarna hafva dock nedgått till 14 öre i Norrland och ungefär 25 öre i nedre landet. BjdUräd på rot hafva vid försäljning å de norrländska kronoskogarna betingat från 3 till 18 öre för kub.foten och och i öfriga landet 6 33 öre. Upphuggna sågstockar, som uti Norrland, Dalarne och Vermland betalts med 0,7 5 o kr. pr styek, varande 2 kr. ungefärliga medeltalet, äro i mellersta landet sålda för 1 4 kr. pr styek och i södra landet för omkring 2 kr.; dock hafva försäljningsprisen derstädes både nedgått till 43 öre oeh uppstigit till.5,69 kr. pr styek. Gångbara pris hafva varit: i Norrland omkring 1,50 2,5o anda till 4 kr. pr st, i mellersta landet öfver hufvud 2 5 kr. samt i södra landet från 2 till 6 kr. pr styck. Pr tolft plankberäkning à 3x9'xl4' har priset på sågtimmer varit 18 kronor i södra Norrland. A rot sålda sågtimmerträd hafva i Norrbottens län Öfverhufvud betalts med 1 l,5o kr. pr styek eller 3 5 öre för kub.fot, hvilka försäljningspris i allmänhet varit något lägre äu de gångbara. I öfriga Norrland, Dalarne och Vermland har försäljningspriset i flertalet fall varit mellan 2 oeh 3 kr. för stycket, oeh inom nedre landet har det vanligen hållit sig omkring 3 à 5 kr. pr st., ehuru det varit både lägre oeh högre (i Finspångs revir ända till 9,53 kr.). Å upphuggna hustimmer hafva gångbara pris i de norra orterna varit från 0,7 5 till 2,80 kr. pr styck (i Vesterdalarne till oeh med 6 kr.) och i öfriga landet vanligen omkring 3 à 4 kr. Hustimmerträd på rot, som i Norrland galt från 1 till 3 kronor, äro i mellersta och södra landet vanligen betalda med omkring 2 à 3 kr., förekommande dock prisuppgifter anda ned till 15 öre och upp till 6 kr. pr styek. För sparrar torde som medelpris inom hela landet kunna uppgifvas 1 à 2 kr. pr styck ; dock har priset inom Stockholms län uppgått ända till 4 kronor. Ett hundra stör hafva i de norrländska länen gält från 1 till 3 kronor (vid Östersund 6 6,50 kr.); i mellersta landet hafva de i allmänhet betingat omkring 3 à 4 kr., men inom flera revir äfven uppgått till 5 à 6 kronor. Deremot hafva störprisen uti södra landet merendels varit något lägre, fastän de på ett par trakter uppgått ända till 8 kr. pr 100. För ett lass gärdsel om 33 '/s kub.fot fast matt har priset i Norrland varit ungefär detsamma som för 100 stör oeh i öfriga landet i allmänhet hållit sig omkring 2 à 4 kronor. Vedpris. Vid försäljning å de allmänna skogarna har en upphuggen 4-alnar8 famn (8' x 6' x 3 = 144 kub.fot i yttermått) kastved betalts med 0,8o 4,5ii kr. i Norrland samt i mellersta och södra landet betinga högst olika pris Virkespris. ned ifrån 1,83 kr. ända till 18 kr. (i Örebro revir); mellan 6 oeh 9 kronor synas dock halva varit de vanligare försäljningsprisen i dessa landsdelar. Som gångbara vedpris uppgifvas: för barrved (4-alnars famn) i medeltal 4 à 7 kr. (från 1 anda till 12) i Norrland och Dalarne samt 5 10 kr. i öfriga landet, på Gotland kr. oeh i Malmöhus län 15 à 16 kronor; för björkved (4-alnars famn) 10 kr. i Luleå, kr. i Ångermanland oeh Gestrikland, kr. vid Arvika, kr. i Östkinds revir, kr. på Gotland, 25 kr. i Bohus län, kr. i norra Kalmar län, 10 kr. i södra Kalmar län, kr. i Blekinge samt 20 kr. i Malmöhus län, utgörande medeltalet af dessa från olika landsändar hemtade prisuppgifter 15 à 16 kronor; för bokved (4-alnars famn) kr. i Blekinge, 19 kr. i Halland och 25 kr. i Malmöbus län (den i Halland brukliga bokvedsfamnen = 6'x6'x7'= 252 kub.fot i yttermått har galt 33 kr. = 18,86 kr. för 4-alnars famn). De nu anförda björk- och bokvedsprisen afse dock hufvudsakligen prisen i städer, vid hamnar oeh dylika platser. Gång bara pris «plank och bräder uppgifvas sålunda: inom Råneå revir i Norrbottens län 15 kr. pr tolft för 14' x 3" x 9"; inom Umeå revir 16 öre pr kub.fot för plank; i Södermanland 20 kr. pr tolft; på Gotland kr. pr tolft för plank och 8 10 kr. dito för bräder; i södra Småland 30 kr. pr tolft för plank och 14 kr. dito för bräder. Spingad eller klufven takspån har i Norrbotten (Råneå) kostat 1,75 kr. pr kubikaln oeh i Östergötland 1 à 2 kr. pr bundt om 100 stycken. Sågad och impregnerad takspån 4" x 19" har i Malmöhus län gält 6,50 kr. per tusen. Prisen å pitprops hafva varit: i Vermland ända till 23 öre pr kub.fot, i norra Kalmar län kr. pr 1,000 fot 3 à 4 tum i topp oeh 30 kr. dito för 5 tums topp samt i södra Kalmar län kr. pr 1,000 fot. För jernvägssyllar har betalts 1 1,10 kr. på Gotland, 1,50 i norra Vestergötland oeh 75 öre i norra Kalmar län, allt pr styck. Ekbark har i Skåne (Malmöhus län) betingat 30 à 40 öre pr kub. fot eller 2,5 o 3 kr. pr centner. I Vermland har eu långved (kolved) på rot gält från 5 till 25 kronor allt efter beskaifenhet oeh läge. Gångbara pris å en 12-tunneläst träkol hafva i olika delar af landet' varit: i Norrbotten (Råneå) 5 kr., i södra Helsingland 3,75 4,50 kr., i Gestrikland 5 6,5 0 kr., i Österdalarne 5 8 kr., i Vesterdalarne 5 10 kr., i Vermland 5 6 kr., i norra Upland 3,9o kr., i Södermanland (Åkers revir) 5,6o kr., i vestra Östergötland 6 kr., i norra Vestergötland 6 7 kr., i norra Kalmar län 5-6 kr. samt i vestra Småland 4 5 kronor, hvadan alltså medelpriset för hela landet kan beräknas till.5,50 kronor eller något lägre än år 1876, då det uppskattades till O kronor. Ett lass tjärvirke à 33 '/.i kub.fot har å kronoskogarna inom Norr- och Vesterbottens län i medeltal

17 betingat ett försäljningspris af öre (nedgått till 11 oeh uppstigit till 78 öre). En tunna tjära med häri bar i Pajala revir galt 12 kr. mot 14 kronor förra året. Likasom nti nästföregående års berättelse torde BehiiUning pä 'H'.i'ef ock för InbU/ot. äfven nu böra erinras, att behållna afkastningen på qv.ref (Bil. 23) blifvit sålunda beräknad, att icke blott de med afverkning, skogsodling, uppförande af hägnader, afdikning m. fl. åtgärder för skötseln af allmän skog, som står under skogsstatens omedelbara vard, förenade kostnader, utan äfven den på skogen i förhållande till dess areal duglig skogsmark belöpande andel af inspekterande, förvaltande oeh bevakande skogspersonalens aflöningar fråndragits inkorasterna från samma skog genom virkesförsäljning, mulbete, höslåtter ra. m., hvarefter den sålunda erhållna nettobehällningen för hela skogen delats med ytvidden af dennes dugliga skogsmark; dervid i fråga om häradsallmänningar, hvilkas virkesafkastning fördelats mellan delegarne oeh således icke sålts, afkastningen nppsknttats i penningar efter i orten gängse pris. Behållningen för kunlcfot har utrönts genom att från virkesinkomsterna afdraga förberörda utgifter och dela behållningen med antalet afverkade kub.fot. Enär inom rikets nordligare revir skogsafverkningen, eller den åtgärd, hvilken genom deraf föranledda inkomster är den verksammaste faktorn uti ofvan beskrifna beräkningar, vanligen för vinnande af lättare afsättning koncentreras till ett färre antal kronoskogar, äro uti Bil. 23 endast medeltalen för revirets samtliga under skogsstatens förvaltning stående skogar angifna; för öfriga riket deremot finnas de inom hvarje revir å särskilda dylika skogar uppnådda högsta oeh lägsta afkastningsbeloppen på qv.ref oeh för kub.fot upptagna. Ä vissa revir, såsom Luleå, Jockmocks oeh Norra Piteå i Norrbottens distrikt, Degerfors i Vesterbottens distrikt, Herjeådalens i Jemtlands distrikt, äfvensom Norra Ångermanlands, Norra oeh Södra Medelpads samt Norra, Vestra oeh Södra Helsinglands i Södra Norrlands distrikt, är rättighet upplåten åt enskilda personer eller bolag till afverkning af flere års afkastning, oeh då sådan afverkning vanligen uttages med flera års mellanrum eller till oeh med på en gång, till följd hvaraf under de öfriga åren ingen afverkning eger rum oeh alltså ingen inkomst for virke erhålles, så torde lätt inses, att de för dessa revir upptagna siflfror, uppgående t. ex. för Herjeådalens revir till 73 öres behållning oeh för Södra Helsinglands revir till 7,3 öres förlust på qv.refvet, icke kunna, lösryckta för ett år, gifva någon ratt föreställning om revirets afkastningsrormåga, hvilken endast kan vinnas genom sammanställning af motsvarande siffror för alla de år, afverkningsrätten "infattar. K. Skngsstyrelsens berättelse för år Behållning på qv.ref och för kub.fot. Virkets utdrifning. Att nettobehållning icke kunnat åstadkommas på de flesta flygsandsplanteringarna oeh på de kronoparker, som bildats af till skogsplantering inköpta skoglösa marker, hvilka sakna virke till afsalu, men erfordra dryga kostnader till skogsodling m. m., torde icke tarfva förklaring. Inom några revir har dessutom, i följd af tryckta virkeskonjnnkturer oeh deraf föranledd svårighet att annorlunda än till underpris sälja skogsprodukter, afverkningen inskränkts eller nppskjutits, hvarigenom ftirvaltningskostnaderna öfverstigit inkomsterna. Såsom af Bil. 23 inhemtas, har å öfriga under skogsstatens förvaltning stälda allmänna skogar behållningen )å qv.ref vexlat i Norrbottens distrikt mellan O, i och 2,4 öre (högsta sifi"ran i Norra Piteå revir), i Vesterbottens distrikt 1,1 3,5 öre (Umeå revir), i Jemtlands distrikt 9 öre (Ostra Jemtlands revir), i Södra Norrlands distrikt 4 13 öre (Mellersta Ångermanlands revir), oberäknadt de revir, hvarest flerårig afverkningsrätt upplåtits; i Bergslagsdistriktet 1,5 89 öre (högsta sifi'ran i Köpings revir), i Östra distriktet 0,1 158 öre (Kinda revir), i Vestra distriktet öre (Kinne revir), i Smålands distrikt 2,3 199 öre (Eksjö revir), oeh i Södra distriktet öre (Engelholms revir). Ar 1876 uppgick motsvarande högsta siffra till : i Norrbottens distrikt 3,7, Vesterbottens 0,8 8, Södra Norrlands, inbegripet Jemtlands 9, Bergslagsdistriktet 90, Östra 89, Vestra 70 oeh Södra distriktet, inbegripet Smålands distrikt, 63 öre. Behållningen för kub.fot har under 1877 utgjort: i Norrbottens distrikt 1,3 4,6 öre (Norra Piteå revir), i Vesterbottens distrikt 3,2 7,3 öre (Åsele revir), i Jemtlands distrikt 9 öre (Östra Jemtlands revir), i Södra Norrlands distrikt 0,15 7,6 öre (Mellersta Ångermanlands revir), i Bergslagsdistriktet 2,i 15 öre (Köpings revir), i Ostra distriktet 0,i U öre (Ombergs revir), i Vestra distriktet 1 10 öre (Kinne revir), i Smålands distrikt 0,G 12,9 öre (Eksjö revir) samt i Södra distriktet 8 10 Öre (Åhus revir) Motsvarande högsta siffror under år 1876 utgjorde i Norrbottens distrikt 5, Vesterbottens 5,4, Södra Norrlands 8,6, Bergslagsdistriktet 14, Östra 15,4, Vestra 16 oeh Södra distriktet 23 öre. Virkets utdrifning från de norrländska skogarna synes i allmänhet hafva försiggått mycket väl under berättelseåret, så väl i fråga om nedkörningen till vattendragen som med afseende på flottningen. Dels voro kärr och myrar väl tillfrusna, dels hade utdrifningskostuadeina, isynnerhet Kr körningar, nedgått i större grad än virkesprisen, oeh dels kunde i följd af vinterns långvarighet skogskörslorna fortsättas betydligt längre än under vanliga forhållanden. Om de särdeles gynsamma förhållandena 2 9 Virkets utdrifnirifj.

18 10 Väganläggning. för flottningen säges från ett par revir, att virket kunnat på ett år nedkomma till sågverken från trakter, hvarifrån flottningen förut varit 2 Sårig. Dock klagas från Joekmocks och Norra Lycksele revir öfver flottningens försvårande i följd af otillräcklig vattentillgång, likasom skogskörslornas hindrande genom för stora snömassor omförmäles från Norsjö revir i Vesterbottens län, Mellersta Ångermanlands revir samt Norra Hälsinglands revir. Sist nämda hinder för virkets utdrifning, nemligen ior mycken snö under den snörika oeh långvariga års vinter, synes hafva gjort sig mera gällande i mellersta landet oeh företrädesvis i Vesterdalarne, Vermland, Norra Uppland, Stockholms län, Södermanland oeh Norra Vestergötland. Eljest har virkets afforsling blifvit i vederbörlig ordning fullgjord inom mellersta oeh södra landet. Hvad särskildt angår Kolmårdsallmänningarna, å hvilka utsyningstagarne äro för virkesafhemtningen beroende af Bråvikens isbeläggning, var förhållandet gynsamt för Lösings Kolmård, men mindre fördelaktigt för Ostkinds. Väganläggning. De vägbyggnadsarbeten, som under år 1877 blifvit verkstälda å allmänna skogar, eller af hvilka dessa anses draga fördel, omtalas i efterföljande utdrag ur revirförvaltarnes årsberättelser. Skellefteå rev.: Mellan Jörns kyrka oeh Abborträsk by inom Arvidsjaurs socken är, såsåsoni i foregående årsberättelse omnämts, med understöd af allmänna medel en väganläggning under arbete, hvilken väg till ganska stor del sträcker sig öfver liera af revirets öfverloppsmarker, hvarför densamma antagligen kommer att inverka förmånligt på afsättningen af skogsalster från desamma. Elfdals rev.: Inom Laggås-skogen hafva gångspänger af täljda stockar öfver sumpiga marker oeh enkla broar öfver bäckar blifvit lagda å en sträcka af 4,512 fot helt oeh hållet ny väg för en betingskostnad af 20 öre pr famn, hvarjemte äldre sådana»vandringar» oeh broar blifvit iståndsatta. Vesterås rev.: Den i ett par föregående årsberättelser omtalade vägbyggnaden mellan Tuhundra härads allmänning och Lillhärads sockenväg har under det år, denna berättelse afser, blifvit fullbordad, oeh åtgärder vidtagits för densammas grusning. Örbylms rev.: A Tierps kronopark har en ny väg om 600 fots längd blifvit af skogsskolans lärlingar upptagen från nya skolhuset till allmänna landsvägen. Ombergs rev.: Till underhåll oeh förbättringar af vägar på kronoparken Omberg, företrädesvis å den nyi(5rvärfvade Vesterlösa marken, äro, förutom ett mindre penningebelopp, 99 fria eller mot naturaförmåner erhållna dagsverken använda. A Bobergs norra härads allmänning har en ny utfartsväg om 1,200 fots längd planerats. Till fortsättning af den förut omtalade, under anläggning varande, vägen längs igenom Göstrings härads allmänning äro under året 2,.300 fot nybrutna med en kostnad af 260 kr., hvarjemte 345 kr. nedlagts på förbättring af densamma. Denna väg är na framdragen genom 5:e och 6:e blocken och upptager en sammanlagd längd af omkring 25,000 fot eller vid pass 2/3 mil. Kinda rev.: Väganläggningen på Ycke kronopark har under året fortsatts på en sträcka af 3,200 fot med en kostnad af 272 kr. Östkinds rev.: På Östkinds Kolmårds första block har vägen från Damkärret till Hultstugau blifvit på en sträcka af 11,000 fot å ömse sidor afdikad och gruskörd utan annan kostnad för allmänningen, än att 400 kub.fot ståndskog, stående till hinder vid vägen, blifvit utsynad, hvaraf 120 kub.fot användts till broar, trummor och dylikt mera för vägens behof. Fortsättning af denna väg, som bildar utfart från ofvannämda block, öfver Damkärret till Björkholmen har till en längd af omkring 5,000 fot blifvit under året nyanlagd, dels iståndsatt, ehuru ännu ej tillräckligt grusad. Vadsbo rev.: Grusning och reparationsarbeten äro under året verkstälda på den nya hufvudvägen å kronoparken Sundsmarken, hvilken väg inom kronoparken upptager en längd af omkring 6,400 fot. Af det pågående vägbyggnadsarbetet å kronoparken Tiveden hafva under året 1,900 löpande fot väg med en bredd af 9 12 fot blifvit planerade, men ännu ej grusade. A häradsallmänningen Östra Stöpen har den öfver Fähnsmons odalegor ledande utfartsvägen pä en längd af 1,940 fot med fots bredd blifvit afdikad och planerad samt försedd med virkesupplagsplats. På samma allmänning äro förberedande arbeten vidtagna för en vägbyggnad mellan kronoskogvaktarebostället Carlsten och Tibro jernvägsstation. Kinne rev. : På kronoparken Vestra Kinneskogen är en ny, 3,000 fot lång afforslingsväg anlagd, hvarför kostnaden uppgår till omkring 14 öre pr famn. A kronoparken Stenåsen har likaledes en ny väg om 6,828 fots längd blifvit bygd for en kostnad af 574 kronor eller 50 Öre pr famn. Den betydliga skilnaden i kostnad mellan de båda vägarna härrör deraf, att den förra hufvudsakligen är afsedd för vinterkörslor, medan deremot den senare, som genomlöper Stenåsen och sammanbinder tvenne landsvägar, äfven är afsedd att kunna befaras om sommaren. Slättbygds rev.: På revirets kronoparker äro under året anlagda 4,476 fot ny väg for en kostnad af 652,3o kr. Hunnehergs rev.: Tvenne nya vägar äro under året anlagda på kronoparken Halle- och Hunneberg till en längd af 6,876 fot, hvarjemte äldre vägar blifvit genom jordfyllning förbättrade på en sträcka af 43,368 fot. Af de nyanlagda vägarna, som sträcka sig i riktningarna Fagerhult Högsäter och Taltorp Munkesten, har den förra bekostats med anslagsmedel oeh den senare utförts medelst fria dagsverken. Marks rev.: Den under år 1876 påbörjade väganläggningen å kronoparken Veden har under berättelseåret fortsatts medelst

19 Strömrensning. 11 uppbrytning oeh planering af 2,719 fot i längd till 12 fots bredd med 2 à 3 fots diken å ömse sidor för ett ackorderadt pris af l,3o- l,7o kr. pr famn, hvilket pris betingats af den stenbundna oeh till stor del med gammal skog beväxta marken. Stensprängning tor vägen har särskildt bekostats oeh utförts genom dagsverken à 1,75 2,25 kr., dä kronan tillsläppt erforderlig materiel. Scäiiornas re».; Inom kronoparken Edsmärens andra block bar anläggning af vägar fortsatts på en sträcka af 2,966 fot med 12 fots bredd inom 4 fots diken, hvarvid 6 större stentrnmmor i förening med 679 sträckfot diken af 4 fots bredd mast anläggas för vattnets afledande. På andra delar af krono- I)arken hafva vägforbättringar egt rum dels medelst grusning på en sträcka af omkring 2,600 fot oeh dels genom upptagande af 214 fot afloppsdiken för vattnets afledning från vägarna. Kalmar rev.: A utfartsvägen från Handbörds kronopark öfver Alsterån har en ny brobyggnad, bestående af stenkar oeh öfverbyggnad af trä jemte stensättning till landfästen, utförts under året för en entreprenadkostnad af 450 kronor. Värends rev.: För underlättande af virkestransporten har på skogen till Fägerstad kyrkoherdeboställe under året anlagts ny väg till en längd af 10,392 fot samt 3,075 fot äldre väg förbättrats. Blekinge rev.: På Torso flygsandsfält har en väg blifvit anlagd till 1,.566 fots längd oeh 10 fots bredd, i hvilket arbete angränsande hemmansegare deltagit med framkörning af sten oeh med jordschaktning. Kronans andel i kostnaden utgör 365,2 9 kronor. Engelholms rev.: På Engelholms kronoflygsandsplantering har en väg af 1,760 fots längd blifvit anlagd af lärlingarna vid Danielslunds skogsskola. De under år 1877 företagna strömrensningsarhetcna, hufvudsakligen vidrörande skogarna inom de norra orterna, hafva enligt ingångna årsberättelser bestått Stromre7isninrj. uti efterföljande. Gellivara revir: Strömrensningsarbeten hafva endast så till vida egt rum, att sågverksbolagen låtit verkställa mindre sprängningar i några af de för timmerfiottningen mest hinderliga forssarne. JockmocJisrev.: Strömbyggnadsarbeten hafva utan afbrott bedrifvits i samtliga vattendrag inom Jockraoeks kronopark. Södra Arvidsjaurs rev.: Ytterfors aktiebolag har under året fortsatt oeh fullbordat de under förra året påbörjade dambyggnaderna. Arjeplogs rev.: I Skellefteå elf hafva under året utlagts timmerbommar, som i betydlig mån underlättat flottningen genom att hindra virkets indrifvande i vikar, från hvilka det endast med svårighet kunnat utdrifvas. Norsjö rev.: Temligen betydliga strömbyggnader äro under aret uppförda i Skellefteå elf inom Mala kapellförsamling, hvarjemte strömrensningsarbeten bedrifvits i Bjurbäcken, Södra Karsbäcken oeh några andra mindre bäckar till stort gagn såväl for enskilda som för kronan. Norra Lycksele rev.: Ej obetydliga rensningsarbeteu äro under året verkstälda uti Vindelelfven, hvarjemte början gjorts med att försätta den från Olsträskct flytande Olsbäcken och den från Abbmoträsket kommande Abbmobäcken i flottningsbart skick, allt i Sorsele socken. Östra Jemtlands rev.: Upprensning af den s. k. Sandsjö- eller Sörviks-ån, som förenar Sandsjön med Refsundsjön och berör skogen till Stamnäs militieboställe, har under årets höst påbörjats, och har Skönviks aktiebolag erhållit Skogsstyrelsens medgifvande att anlägga en timmerränna öfver nämde skog. Hos länsstyrelsen är redan ansökan gjord om flottreglering till näst instundande sommar i sagde vattendrag, i hvilket virke från ofvan nämda boställsskog kommer att flottas. Östersunds rev : Efter Singån, som berör tvenne boställsskogar inom reviret, nemligen prestbolets i Brunflo och kronofogdeboställets Håkansta i samma socken, verkställcs af Vifsta Varfs trävarubolag en större strömrensning, hvilken inom nämda skogar upptager en längd af omkring 4,000 fot, hvaraf ungelar 1,800 fot kanaliseras och resten flottbargöres genom rännhyggnader. Mellersta Ångermanlands rev.: Under året har Kläppsjöån på en sträcka af omkring 2 mil, hvaraf nära 1/2 mil genomflyter Ostansjö kronopark i Junsele socken, blifvit flottbargjord af Locknö sågverksegare, och är kostnaden härför uppskattad till 30,000 kronor. Södra Ångermanlands rev. : Efterföljande vattendrag hafva under året varit föremål för undersökning i och för reglering af trävaruflottningen eller deras inrättande till allmänna flottleder, nemligen: l:o) Hösjöån, som upprinner ur Hösjön m. fl. vatten inom Ströms socken i Jemtland och flyter i sydostlig riktning genom vestra delen af Fjellsjö socken i Ångermanland samt utfaller i Vindelelfven; i detta vattendrag, som har en längd af omkring 3 mil och redan blifvit till större delen upprensadt och försedt med nödiga byggnader, kommer äfven att flottas virke från Regansjö och Tallarants stockfångstskogar; samt 2:o) Eunån, Kälån oeh Finnans vattendrag med33/4 mils längd inom Hellgums socken, upprinnande inom Edsele, Hellgums oeh Ramsele socknar å landthöjden mellan Indals- och Faxelfvarne samt flytande nti ostlig riktning till utloppet i Ledinge elf, uti hvilket vattendrag bland annat förekommer virkesflottning från Vestby oeh Rnneåbergs stockfångstskogar samt Hellgums prestbolsskog. Vestra Helsinglands rev.: Strömrensningar hafva under året fortgått på gemensam bekostnad af Marma och Hudiksvalls trävaruaktiebolag utefter den i sitt nedersta lopp vid utflödet i Ljusne elf så kallade Skarpån, i hvilken virke kommer att flottas från skogarna till Färila kyrkoherdeboställe och Storbyns f. d. löjtnantsboställe. Under juli månad har flottledssyn egt rum utefter Hofva ån i Loos socken i ändamål att fä detta vattendrag förklaradt för

20 12 Strömrensning. allmän flottled. Österdalarnes rev.: Det inom orten bildade flottningsbolaget har verkstält strömrensningar och byggnader i åtskilliga vattendrag, uti hvilka framdeles kommer att flottas virke äfven från närliggande allmänna skogar. Särna rev. : Under hösten hafva flera dambyggnader blifvit uppförda i Björnån af de bolag, som inköpt årets utstämpling för afsalu å Särna sockens oafvittrade kronomarker. Vesterdalarnes rev.: Den under föregående året påbörjade rensningen af Arån, som utgör flottled för skogseffekter från en stor del af Lima kronopark, har under året fortgått, och har taxa för flottningsafgift dera blifvit af länsstyrelsen faststäld. Fryksdals rev.: Ransäters bruksbolag har under året låtit upprensa flottleden i den s. k. Ranån mellan Ransjön och Klarelfven, hvilken upprensning kommer att förmånligt inverka på virkesafsättningen från Snnne-Hasselbols utskog, som gränsar intill Ransjön. Hunnebergs rev.: Genom upptagande af större floddiken i förening med särskilda byggnads- oeh sprängningsarbeten har å kronoparken Halle- och Hunneberg flottled åstadkommits, som sträeker sig från södra ändan af Bergsjön till Byklefsfallen och upptager en längd af 18,000 fot, af hvilka 6,375 fot under berättelseåret varit föremål för arbete. Den år 1873 började och derpå följande åren fortsatta undersökning af flottningslederna från kronoskogarna i Norrbottens distrikt har äfven under 1877 års sommar pågått under ledning af skogstjensteman med biträde af en i strömbyggnader erfaren person, dervid undersökningen omfattat: den i Skröfelfven utfallande Kattan, den i Landsån utlöpande Bönelfven med dess källfloder Vesterån och Risån med Rautajoeki samt dess biflod Muggån, hvilken åter upptager Qvarnån och Lombergsån; derefter undersöktes Kalix elf, från sammanflödet med Ängeså-elf vid Ofverkalix kyrka uppför till öfre ändan af Nauslunkoski, jemte följande i hnfvudvattcndraget utfallande vattenflöden, nemligen: Mjöträskbäcken; Ytter-Alsån med Pilkån; Limingån; Lanaàn med Kanjocki; Björkån; Qvarnån; Tenrajoeki eller Finnijocki med Myllyjoeki, Riesujocki, Lahtamajocki, Suaningijocki, Kivioja, Päjocki eller Luojocki, Jerijocki eller Korpilombolojocki, Otanajocki, Letimajocki, Takajocki och Typpyröjocki; Äjhämäjocki med Krikinpojanjocki; Narkån med Koinujocki, Päsusenjocki, Mentyoja och Pajnasjocki; Tärendöelf med deruti infallande Merasjoeki och Vuostijoeki, Käntuoja, Vaikujocki, Jormijocki, Hanhijocki och Kaitum-elf med dess biflod Tjatjasjocki. Vidare undersöktes Torneå-elf på sträckan mellan Juckasjärvi och sammanflödet med Muonio-elfven jemte deruti under samma sträcka utströmmande: Äjhäjocki; Vittangi-elf; Ounisjocki; den från Torneå- till Lainio elf rinnande armen Pipiöjocki; Dagsverkspris. Lainio-elf med dess tillflöden Aineltajocki, Nuoksajocki med bifloden Leipiojocki, Nelkesjoeki med bifloden Patsangijocki, Rauvosjocki, Käräntyjoeki med bifloderna Kukkasjocki oeh Hiäjocki, samt Ulosjocki; Käijmäjoeki med Lombolojocki; samt Liviöjocki; hvarefter undersökning företogs af de i Muonio-elf utfallande: Parkajoeki med tillflöden Vajajocki, Amajocki oeh Kitkiöjocki; Alainen Kilangijocki samt Kaiinisjocki med Arreajocki oeh Kursujocki, oeh utsträcktes till de i Torneå-elf, nedanför sammanfiödet med Muonio-elf, utmynnande: Tupajocki med Päjocki; Penläsjocki med Kimajocki, Karrhujocki oeh Aapuajocki med dess bivatten Luomijocki; Särväjocki med Jylhäjoeki oeh Pillojoeki; Jnovijocki med Ylinenjocki jemte dess biflod Kamnusjocki; samt Armasjocki eller Puostijocki med dess tillflöden Isojocki, Haisujoeki oeh Mustajocki jemte Pirtijocki. Slutligen undersöktes äfven den ett särskildt vattendrag bildande Sangis-élf med bifloderna Muckajocki oeh Rönsjärf bäcken ; hvarefter, då inom Norrbottens län veterligen icke återstodo oundersökta andra till flottleder för skogseffekter från kronans marker tjenliga vattendrag, än gränselfvarna mot Finland samt några i distriktets sydvestra del belägna smärre vattendrag, som tillhöra Skellefteå oeh Umeå elfvars vattensystem i Vesterbottens distrikt, undersökningarna inom Norrbottens distrikt kunde anses i det närmaste fullbordade. Om dagsverksprisen vid skogsarbeten i Norrland meddelas följande af mera särskild natur, nemligen: från Råneå revir: att vid flottning efter Råne elf, som till större delen skett på ackord, arbetarne kunnat förtjena anda till 5 kr. pr dag; frän Norra Lycksele rev.: att utaf de här nedan upptagna dagsverksprisen det lägre galt strömrensnings- oeh det högre flottningsarbelen, samt att i fråga varande dagsverkspris varit de högsta oeh i förhållande derefter för mindre skickligt manskap; från Mellersta Ångermanlands rev.: att i skogsbygden, der dock det mesta arbetet sker på ackord, en van timmerhuggare kan om en vinterdag i medeltal göra sig en dagspenning af 3,50 1 kr. samt vid flottningen under vår oeh sommar förtjena 35 à 40 öre pr timme; att vid sågverken, der äfven arbetet utgöres på ackord, en duglig arbetare förtjenar pr dag 3,50 4 kr.; samt att vid lastageplatserna sommardagspenningen är 30 à 40 öre pr timme; från Norra Hélsinglands rev.: att skogsarbeten så väl som dagsverken vid flottningar oeh strömbyggnader i allmänhet betalas betydligt högre än jordbruksarbeten, oeh att likaså dagsverksprisen inåt landet äro högre än vid kusten, hvarest lifsförnödenheterna äro billigare; samt från Särna rev.: att de här nedan angifna dagsverksprisen gälla strönibyggnadsarbeten. Dagsverkspris.