BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1894.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner. Skogsstyrelsen ersattes 1883 av Domänstyrelsen Föregångare: Skogs-styrelsens underdåniga berättelse angående skogs- och jagtväsendet i Sverige intill år Stockholm : P.A. Norstedt & söner. - (Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet ; I) Detta häfte innehåller en översikt över skogs- och jaktlagstiftningen i Sverige från tiden före 1718 och fram till Här finns både om samhällsägda skogar och om den enskilda skogshushållningen. I tabellbilagan finns årliga uppgifter i vissa fall ifrån Efterföljare: Kungl. Domänstyrelsens förvaltning / av Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm : Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Domänverket / Kungl. Domänstyrelsen Det enskilda skogsbruket / av Kungl. Skogsstyrelsen. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Skogsstatistisk årsbok / Kungl. Skogsstyrelsen Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959 BISOS Q digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007 urn:nbn:se:scb-bi-q0-9401_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Underdånig berättelse. Innehållsförteckning. Skogarne. Allmänna skogar sid. I. Kronoparker» I. Flygsandsplanteringar» II. Öfverloppsmarker och oafvittrade skogar» II. För statsverket utarrenderade egendomars samt militieboställens skogar» II. Civila boställens skogar» II. Ecklesiastika boställens skogar» II. Skogar till allmänna inrättningars hemman» II. Utbrutna stockfångstskogar» II. Statens till bergsbruk upplåtna skogar» II. Häradsallmänningar» II. Nybyggens och kronohemmans skogar» II. Afverkning och utsyning» II. Ordning för virkets försäljning» IV. Virkespris» IV. Virkets utdrifning «IV. Väganläggning» VI. Strömrensning» VI. Hägnader» VI. Afdikning» VI. Fröår» VI. Skogsodling och återväxt» VI. Dagsverkspris» VII. Skogseldar» VIII. Stormskador» VIII. Skogsinsekter samt annan skada och sjukdom på skogen» VIII. Skogsåverkan» IX. Åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne» IX. Enskildes skogar» IX. Åtgärder till förbättrad skogsskötsel» IX. Skogsingeniörernas verksamhet..» XI. Jagten. Jagtvård» XI. Skottpremier» XII. Åtalade förbrytelser mot jagtlagarne» XII. Rofdjur» XII. Roffoglar och kråkor» XII. Af rofdjur dödade husdjur» XII. Nyttigt vildt» XII. Skogsundervisningen. Skogsinstitutet» XIII. Skogsskolor» XIV. Af trycket utgifna arbeten rörande skogs- och jagtväsendet» XIV. Meteorologiska försöksstationer» XIV. Rapport au Roi. Table des matières. Forêts. Forêts publiques page I. Forêts délimitées du domaine» I. Plaines de sables mouvants» II. Forêts non encore délimitées de l'état» II. Forêts des domaines affermés et des domaines militaires» II. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires civils» II. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires ecclésiastiques» II. Forêts appartenant aux bien-fonds des institutions publiques» II. Forêts de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» II. Forêts de l'état mises à la disposition des mines...» II. Forêts de districts» II. Forêts du domaine mises à la disposition héréditaire des colons, etc.» II. Exploitation et marque du bois» II. Mode de vente du bois» IV. Prix du bois» IV. Transport du bois» IV. Travaux de voirie» VI. Curage des cours d'eau pour le flottage» VI. Perchis» VI. Drainage» VI. Récolte des semences» VI. Reboisement et recroit» VI. Prix du travail à la journée» VII. Incendies» VIII. Ravages causés par les vents» VIII. Ravages causés par les insectes et autres ravages ainsi que maladies des arbres» VIII. Délits forestiers» IX Poursuites pour délits forestiers» IX Forêts privées» IX. Mesures prises pour l'amélioration des forêts» IX. Activité des ingénieurs forestiers» XI. Chasse. Surveillance de la chasse» XI. Primes pour la destruction des carnassiers» XII. Poursuites pour délits de chasse» XII. Carnassiers» XII. Oiseaux de proie et corneilles» XII. Animaux domestiques tués par les carnassiers» XII. Gibier» XII. Instruction forestêre. Institut forestier (Ecole supérieure de silviculture)..» XIII. Êcoles forestières (inferieures)» XIV. Littérature forestière et cynégétique» XIV. Stations météorologiques» XIV.

6 Skogsadministrationen. För skogsväsendet anstäld personal sid. XV. Af skogsstaten disponerade boställen och lägenheter...» XV. Stadganden rörande skogs- och jagtväsendet» XV. Inspektionsresor» XV. Finanserna. Värdet af statens skogsegendom» XV. Inkomster» XV. Anslag» XVI. Utgifter» XVI. Besparingar å anslagen» XVII. Nettobehållning» XVII. Ecklesiastika skogsmedel» XVII. Markinköp för bildande af kronoparker» XVII. Bilagor. N:o 1. Såldt och afsynadt virke från kronoparker m. fl. kronoskogar» 2.» 2. Såldt virke från boställsskogar, af hvilkas afkastning andel ingår till statsverket» 10.» 3. Såldt virke från ecklesiastika boställsskogar, hvilkas hela ordinarie behållna afkastning tillfaller löningsfond....» 11.» 4. Såldt virke för ecklesiastika boställena skogsfond» 13.» 5. För kyrko- och prestgårdsbyggnad åt byggnadsskyldige utsynadt virke» 15.» 6. Såldt virke, åverkadt å nybyggen, kronohemman och stockfångstskogar m. fl.» 17.» 7. Åverkadt virke å statens till bergsbruk upplåtna skogar» 18.» 8. Från häradsallmänningar utlemnadt virke....» 19.» 9. Utsynadt virke å nybyggen, kronohemman och utbrutna stockfångstskogar» 21.» 10. Utsyning af vrakek och bok» 22.» 11. Virkespris i olika delar af landet» 24.» 12. Åverkadt virke å allmänna skogar» 32.» 13. Onyttiggjordt beslagsvirke å allmänna skogar..» 32.» 14. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne» 33.» 15. Statens skogsingeniörers förrättningar» 36.» 16. Dödade rofdjur samt skottpenningar» 36.» 17. Husdjur dödade af rofdjur» 37.» 18. Elever och lärlingar vid skogsinstitutet och skogsskolorna» 37.» 19. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot jagtförfattningarne...» 38.» 20. Statsverkets skogsmedel» 40.» 21. Anslag och utgifter» 43.» 22. Utgifter från 1894 års reservationsanslag till skogsväsendet» 44.» 23. Skogsmedel till presterskapets löneregleringsfond» 50.» 24. Skogsmedel till de ecklesiastika boställenas skogsfond» 54.» 25. Värdet af statsverkets, under Domänstyrelsens förvaltning befintliga skogsegendom» 55. Administration des forêts. Personnel attaché au service des forêts publiques... page XV. Domaines à la disposition des fonctionnaires forestiers.» XV. Ordonnances concernant les forêts et la chasse...» XV. Inspections» XV. Finances. Valeur des forêts de l'état» XV. Revenu» XV. Budget» XVI. Frais» XVI. Épargnes budgétaires» XVII. Revenu net» XVII Revenu des forêts des domaines ecclésiastiques...» XVII. Acheter de terre pour l'organisation de forêts delimitées du domaine» XVII. Annexes. N:o 1. Bois vendu et marqué des forêts du domaine..» 2.» 2. Bois vendu des forêts appartenant aux domaines à la disposition des fonctionnaires de l'état, mais dont les revenus entrent en partie dans les caisses publiques » 10.» 3. Bois vendu des forèts faisant partie des domaines à la disposition des fonctionnaires ecclésiastiques, et dont les revenus passent au fonds d'appointements» 11.» 4. Bois vendu pour le compte du fonds forestier des domaines ecclésiastiques» 13.» 5. Bois marqué des domaines ecclésiastiques pour la construction des églises et des cures...» 15.» 6. Bois vendu, séquestré dans les forêts des domaines mises à la disposition héréditaire des colons, etc.» 17.» 7. Bois coupé dans les forêts publiques mises à la disposition des mines.» 18.» 8. Bois marqué des forêts de district» 19.» 9. Bois marqué, soit des forêts du domaine mises à la disposition héréditaire des colons, soit de celles de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» 21.» 10. Hêtres et chênes de rebut, marqués» 22.» 11. Prix du bois dans les différentes parties du pays» 24.» 12. Délits forestiers: bois coupé dans les forêts publiques» 32.» 13. Bois séquestré et mis hors d'état d'être utilisé.» 32.» 14. Poursuites pour délits forestiers» 33.» 15. Activité des ingénieurs forestiers» 36.» 16. Carnassiers tués et primes pour la destruction des carnassiers.» 36.» 17. Animaux domestiques tués par les carnassiers» 37.» 18. Élèves et apprentis de l'institut forestier et des écoles forestières» 37.» 19. Poursuites pour délits de chasse» 38.» 20. Revenu des forêts de l'état» 40.» 21. Budget forestier» 43.» 22. Frais de l'administration des forêts, les appointements en salaires non compris» 44.» 23. Revenu des forêts de domaines ecclésiastiques.» 50.» 24. Revenu des forêts des domaines ecclésiastiques» 54.» 25. Valeur des forêts de l'état» 55.

7 T ILL K O N U N G E N. Dmänstyrelsen får härmed i underdånighet afgifva berättelse om skogsväsendet i riket för ar Skogarne. Allmänna skogar. Kronoparkernas ytvidd, som vid utgången af år 1893 omfattade 3,457,721 os hektar, har under berättelsearet ökats med hektar och utgjorde sålunda vid årets slut 3,468, hektar. Denna ökning har uppstått: dels derigenom att vid tilländagangen arrendeperiod kronoegendom i sin helhet eller del deraf blifvit till kronopark afsatt, nemligen: Domimsiyrtlstns bträttelst för år i Norra Jemtlands revir: fyllnadsjorden till indragna militiebostället Dvärsätt n:o 6 i Rödöns socken hektar; utskogsskiftet till indragna militiebostället Böle n:o 2 i Lits socken hektar; i Ostra Jemtlands revir: fyllnadsjorden Singsjölandet, äfvensom den del af gårdsskiftet, som benämnes utskogen, till indragna oivilbostället Grytan n:o 2 i Brunflo socken hektar; i Vestra Jemtlands revir: utskogen till indragna militiebostället Hofvermo n:o 3 med Persåsen i Myssjö socken hektar; af indragna militiebostället Brasta n:o 2 i Hallens socken en del af hemskogsskiftet, det derintill be- 1

8 II Allmänna skogaraes ytvidd. Skogshushållningsplaner. Afverkning och utsyning. lägna Fftrjetorpet samt utskogsskiftet med undantag af ängsskiftet vid Raman, sammanlagdt 322"9i hektar; i Herjeadalens revir: indragna militiebostället Rätansbyn n:o 2 i Rätans socken 2, hektar; i Norra Helsinglands revir: indragna militiebostället Gärde n:o 2 i Ljusdals socken 200'87 hektar; i Olands revir: indragna militiebostället Ubby n:o 2 i Stafby socken, tillagdt kronoparken Ramningshnlt, 75 hektar; i Marks revir: utmarksskiftet till indragna militiebostället Tuskered n:o 1 i Bredareds socken, tillagdt kronoparken Weden, 4'14 hektar; i Bohus revir : indragna militiebostället Underslös n:o 1 i Tanums socken hektar; i Vestbo revir: hnfvudsakliga delen af utmarken till indragna militiebostället Bökelnnd n:o 1 i Sandviks socken hektar; indragna militiebostället Nennesmo n:o 4 Hagegården i Refteleds socken hektar; i Sunnerbo revir: indragna militiebostiillet Bjernhult n:o 1 i Nöttja socken, tillagdt Nöttja kronopark, hektar; indragna militiebostället Gräshult n:o 1 i Lidhnlts socken 167'29 hektar; i Blekinge-Akus revir: indragna militiebostället Lilla Ekon i Örkeneds socken hektar; i Hallands revir: indragna eivilbostället Ullasjö n:o 1 i Enslöfs socken B hektar; indragna eivilboställena Uddared n:o 1 i Knäreds socken hektar; dels derigenom, att aftal på grund af nådigt bref den 24 maj 1889 träffats om öfveriåtelse af Ostra Sjnlsmarks stockfangstskog i Bygdeå socken, Vesterbottens län, 108'44 hektar; dels oek genom inköp af mark till bildande af nya eller utvidgning af äldre kronoparker inom Luleå, Bolins, Kalmar, Snnnerbo, Blekinge-Ahns och Hallands revir, för hvilka markinköp här nedan under rubrik -»Finanserna» närmare redogöres, utgörande tillhopa 4, hektar. Hushållningsplaner hafva under året af Domän styrelsen faststälts för 21 kronoparker med en sammanlagd areal af hektar, hvaraf 1517, hektar skogsmark. Flygsandsplanferingrtrues areal har under berättelseåret icke undergått förändring och utgör således 1, hektar. Öfverloppsmarkers och onfvittrade kronomarkers areal är sedan föregående berättelseär oförändrad och anses i enlighet ined då lemnade uppgifter utgöra tillsammans 1,049, hektar. Kungsgårdar och andra för statsverkets rakning utarrenderade eller af kronan omedelbart disponerade egendomar hade vid utgången af år 1894 en sammanlagd utmarksareal af 207, hektar, motsvarande 218,5525'20 hektar föregående år; och har arealförändringen uppstått dels derigenom, att 71 kronoegendomar med en utmarksareal af 5,0(52-16 hektar blifvit försålda, dels derigenom att, såsom under rubriken»kronoparker» är nämdt, kronoegendomar i sin helhet eller delar deraf blifvit afsatta till kronoparker, sammanlagdt 6, hektar utmark, dels ock genom indragning till statsverket af ett militie och två civila boställen. Hushållningsplaner hafva under året faststälts för 132 hithörande hemmans skogar med en sammanlagd areal af 15, hektar, hvaraf 11, hektar skogsmark och 3, hektar impediment. Härjemte hafva kompletteringsplaner för återstående år af löpande arrendeperiod godkänts för 32 hemmans skogar. Militieboställen hafva till arealen minskats genom ett boställes indragning till statsverket och utgöra hektar. Civila bostadsboställen med utmark hafva under året minskats genom indragning af tvenne boställen och utgöra nu 16, hektar. Hushållningsplaner hafva under året faststälts för 14 sådana boställsskogar med en areal af 1, hektar, hvaraf 1, hektar skogsmark. Ecklesiastika med skogs- och hagmark försedda boställen äro till antal och areal oförändrade och utgöra 2,523 stycken med en areal af tillhopa 342, hektar. Under året hafva hushållningsplaner faststälts för 107 boställen med en areal af 18, hektar, hvaraf 14,805-] o hektar skogsmark och 3, hektar impediment. Skogar till allmänna inrättningars hemman, hvilka vid 1893 års slut voro 596 med en ytvidd af 33, hektar, hafva till antal eller areal under året ej förändrats. Hushållningsplaner hafva faststälts för 5 dylika hemmans-skogar med en areal af hektar, hvaraf hektar skogsmark. Stoekfångstskogame, hvilka under närmast föregående år utgjorde 175_ stycken med en areal af 267,468'62 hektar, hafva under berättelseåret icke undergått annan förändring till arealen, än att Östra Sjuismarks sågverks stockfangstskog hektar såsom ofvan är nämdt öfverlåtits till kronan, och utgjorde således dessa skogars areal 267,360" 18 hektar. Statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar utgöra liksom föregående år 38 stycken med en ytvidd af 40,603-7» hektar. Häradsfdlmänningorne, inberäknadt besparingsskogar eller allmanningar i Norrbottens, Gefleborgs och Kopparbergs län, utgöra liksom föregående är 105 stycken med en areal af tillhopa 431, hektar. Hnshåliningsplaner hafva under året faststälts för 9 häradsallmäiiningar med en areal af 11, hektar, hvaraf 9, hektar skogsmark. Nybygggens och kronohemmans skogar upptagas i likhet med föregående år approximativt till 1,684 stycken med omkring 1,471, hektars ytvidd. Sammanlagda ytvidden af de allmänna skogarne utgör alltså enligt nu lemnade uppgifter vid berättelseårets slut 7,330,162-6-? hektar, motsvarande 7,331, hektar föregående år. Afvcrkning och utsyning å de allmänna skogar, från hvilka försäljning skett antingen för statsverkets eller för under statens förvaltning stäld fonds räkning, hafva, enligt från skogstjensteniännen till Domän styrelsen inkomna uppgifter, husbehofsvirket oberäknadt, haft följande omfattning: a) å kronoparker, flygsandsplanteringar, oafvittra de marker oeh utarrenderade hemman (Bil. 1 A, B och C):

9 Afverkning och utsyning. III motsvarande 1,094,301-5 kubikmeter föregående år. Af det försålda virket, som sammanlagdt uppgick till 1,272,808-4 kubikmeter (Bil. 1 A) och hvaraf omkring utgjordes af sågtimmerträd, utsynades öfvervägande delen eller tillsammans 1,002,080-5 kubikmeter, inom de norrländska länen och Dalarne. Till utsyningsberättigade utlemnades 27,714-0 kubikmeter, motsvarande 20,084'4 kubikmeter föregående år (Bil. 1 B). Till diverse ändamål, såsom till vissa allmänna byggnader äfvensom till väganläggningar, hägnader m. m., beviljade utsyningar å allmänna skogar utgjorde under året 7,540-o kubikmeter, motsvarande 10,359-3 kubikmeter föregående år (Bil. 1 C). b) å boställsskogar, af hvilkas behållna afkastning medel inga till statsverket, hafva under året försålts (Bil. 2): För ecklesiastika boställenas.skogsfonds räkning hafva jemlikt nådigt bref den 31 Mars 1876 försålts följande, genom berednings- och rensningshuggning afverkade, virkesbelopp (Bil. 4): Å ecklesiastika boställens skogar hafva derjemte till kyrko- och prestgârdsbyggnad för byggnadsskyldiges behof utsynats (Bil. 5): Motsvarande belopp föregående år utgjorde 3,251-4 kubikmeter. Från sådana ecklesiastika boställen, af hvilkas afkastning medel ingå till presterskapets löneregleringsfond, hafva för denna fonds och boställshafvarnes räkning under år 1804 försålts (Bil. 3): Motsvarande belopp omfattade 5,3623 kubikmeter år c) å stockfångstskogar, nybyggens, honohemmans och enskildes under inskränkt disposition varande skogar åverkadt och för kronans räkning försaldt virke har under berättelseåret utgjort (Bil. 6):

10 IV Afverkning och utsyning. Virkets försäljning. Virkespris. d) å statens till bergsbruk anslagna skogar har under berättelseåret afverkats (Bil. 7): Af vrakek och bok hafva efter ansökan från 1(59 innehafvare af kronojord, hvarå ek och bok icke må fällas utan vederbörligt medgifvande, följande utsyningsbelopp beviljats (Bil. 10): e) å häradsallmänningar, som förvaltas af skogsstaten, hafva dels till delegarnes omedelbara disposition, dels till diverse ändamål, såsom ät bevakarepersonalen, till hägnader m. m., utsynats föliande belopp (Bil. 8): f) å utbrutna stockfångstskogar, å nybyggen och kronohemman samt hemman med inskränkt dispositionsrätt till skogen hafva pä grund af nådiga förordningen den 26 Januari 1894 som numera trädt i stället för 1874 års utsyningsförordning, åt dertill berättigade utsynats (Bil. 9): År 1893 omfattade dylik utsyning respektive 4,811 och 8,799 ekar samt 875 bokar om tillsammans 13,819-a kubikmeter. Någon afsevärd förändring i priserna å den allmänna trävarumarknaden under berättelsearet är ej att bemärka. Försäljningarne till utlandet försiggingo till ungefär samma priser, som betingades år Också har virkesafsättningen från kronoskogarne kunnat ega rum utan något störande inflytelser. Inom de tre nordligaste distrikten samt Smålands distrikt hafva dess bättre priserna något stegrats, beroende i första rummet på lifligare efterfrågan, men hvad Norrbottens distrikt beträffar tvifvelsutan jemväl derpå, att åtgärder vidtagits för virkesflottningens underlättande från kronoskogarne. Flere vattendrag hafva nemligen blifvit på kronans bekostnad flottbargjorda och tillfälle derigenom beredt för nya spekulanter att uppträda. Af 578,150 till försäljning å rot här utbjudna sågtimmerträd blefvo 547,093 afyttrade. Återstoden, 31,057 träd, utgörande hufvudsakligen sämre rensningshyggesvirke, blef i brist på antagliga anbud oförsåldt, men denna rest var betydligt mindre än föregående års. Medelpriset utgör för distriktet i sin helhet l -9 2 kr. pr träd. Motsvarande siffra var I45 kr. för 1893 och l-13 kr. för Högsta partipriset för timmerträd på rot nåddes inom Södra Arvidsjaurs revir med 3'43 kr. I medeltal för revir räknadt står Pajala främst med kr. för sågtimmerträd och 3'4 8 kr. för kubikmeter, dernäst Norra Arvidsjaurs med 2-10 kr. för träd och 2-80 kr. för kubikmeter samt Norra Piteå med 2-05kr. för träd och kr. för kubikmeter. Liksom de tvenne föregående åren hafva utom muntliga anbud äfven förseglade sådana fått afgifvas vid auktionerna; och har detta försäljningssätt fortfarande visat sig lämpligt. Såsom tillförene har genom jägmästarnes försorg underhandförsäljning af torr, vindfäld och eljest skadad skog eller af s. k. rensningsvirke egt rum, uppgående inalles till omkring 125,000 träd. Dessutom har genom Domänstyrelsens försorg under hand försålts 38,770 träd till Gellivarabanan. En ovanligt blid vinter med djup snö och ofta påkommande yrväder försvårade i hög grad afverkningen och utdrifningen, hvilken senare genom tidig vår måste inställas omkring en månad före vanlig tid. Med anledning af dessa förhållanden hafva afverkningarne ej fullständigt medhunnits, utan resthyggen mångenstädes uppstått. På senhösten hopletades dock större delen af dessa resterande virkesposter.

11 Virkets försäljning. Virkespris. v (renom den jemna snösmältningen tillfördes flottlederna, älven de smärre, riklig vattenmängd, hvarigenom flottningarna öfverallt gingo obehindradt och fort samt stälde sig ovanligt billiga. I Vesterbottens distrikt har virkesförsäljningeii skett å auktion samtidigt inför länsstyrelsen och i orten medelst såväl muntliga som skriftliga anbud, och ehuru i försäljningsposterna ingått ett betydligt antal undertryckta träd af smärre dimensioner, hafva priserna dock varit fullt tillfredsställande och ej oväsentligt högre än föregående berättelseårs. Medelpriset för sågtimmerträd a rot utgör för distriktet i sin helhet 2-84 kr. pr träd. Motsvarande siffra var 2-53 för 1893 och 2'87 är Högsta partipriset för timmerträd på rot nåddes inom Asele revir med 5'70 kr., lägsta priset var 0.70 kr. pr träd. I medeltal för revir räknadt står Asele främst med 3'4 4 kr, för sågtimmerträd och 5-12 kr. för kubikmeter; lägst står Burträsks revir med 1.13 kr. pr träd och l -50 för kubikmeter. Underhandförsäljningen genom revirförvaltarnes försorg har under året haft ovanligt stor omfattning, enär, förutom den vanliga försäljningen af vindfällen, torrskog och tjäruvirke, ratt betydliga partier af eld skadad skog mast under hand afyttras. AfVen för detta virke har tillfredsställande pris erhållits. Virkesdrifningen besvärades af djup snö med otillräckligt underfrusen mark, hvarigenom mycket virke måste qvarlemnas oafverkadt i skogen. Särskildt i lappmarkerna hafva många och betydliga resthyggen förekommit. Snösmältningen började redan i slutet af mars och första dagarne af april, och vattentillgången var riklig såväl till följd af den myckna snön som af jemn nederbörd, hvarigenom flottningarne gingo synnerligen väl. i" Mellersta Norrlands distrikt har det utsynade och utstämplade virket försålts å offentliga auktioner. Endast de skogseffekter, för hvilka antagliga anbud ej erhållits vid auktion, äfvensom torr och vindfäld skog och annat rensningsvirke, hafva försålts under hand. I allmänhet hafva emellertid fullt nöjaktiga pris erhållits. Medelpriset vid auktionsförsäljningarne inom distriktet i sin helhet, inberäknadt 77,408 träd från lappskattefjällen i Jemtland, utgör omkring 3'5o kr. pr sågtimmerträd. Motsvarande siffra var 3-17 kr. för år Högsta partipriset för timmerträd pä rot nåddes inom Södra Ångermanlands revir med 8-93 kr., lägsta förekom i Norra Jemtlands med l-i? kr. pr träd för virke från lappskattefjällen. I medeltal för revir räknadt står Herjeådalens revir högst med kr. för träd eller 6'61 kr. pr kubikmeter, Vestra Jemtlands revir lägst med 2-43 kr., motsvarande 3-24 kr. för kubikmeter. Virkesutdrifningen har à de flesta trakter försvårats eller rent af omöjliggjorts genom otillräcklig snötillgång och alltför tidigt inträffande töväder, hvadan resthyggen litet hvarstädes uppkommit. Flottningarne hafva deremot i allmänhet försiggått obehindradt, I Gefte-Dala distrikt har virke från de allmänna skogarne blifvit försåldt till fördelaktiga priser. Högsta partipriset för bjelkar â rot uppnåddes inom Särna revir med kr., och för sågtimmerträd inom Vestra Helsinglands revir med 7-is kr. I medeltal för revir räknadt står Särna och Vestra Helsinglands högst med resp kr. och 4-25 kr. samt Kopparbergs och Vesterdalarnes revir lägst med resp. 1'39 kr. och 2-92 kr. Underhandförsäljningen har omfattat vindfällen och torrskog. Virkesutdrifningen har i vissa delar af distriktet hindrats genom ymniga snöfall, som tidtals omöjliggjort allt arbete i skogarne. Brist på före och tidig snösmältning hafva äfven inverkat menligt på körslorna. I Bergslagsdistriktet försiggå virkesförsäljningarne i regel på auktion, hvarvid virke från lilädnings- oeh trakthyggen vanligen säljes å rot, medan deremot hjelpgallringsoch rensningsvirke afyttrats efter förntgången upphuggning, hvilken i allmänhet ombesörjes af skogsförvaltningen. 1 vissa lämpliga fall sker försäljningen under hand. Inom distriktet afverkadt och såldt hjelpgallringsvirke har betingat ganska tillfredsställande pris. Bästa resultatet har vunnits inom Köpings revir med 3'"2 kr. nettobehållning pr. kbm., motsvarande 4-17 kr. år 1893, det sämsta inom Olands revir, der samma behållning varit 0.32 kr. Medelprisen för upphugget virke hafva varit följande: för bjelkar 3'45 kr. pr st., för sågtimmer 2'32 kr. och för hustimmer 2-18 kr. För virke å rot hafva medelprisen varit: för bjelkträd (r74 kr. pr st., för sågtimmerträd 3o4 kr. och för hustimmerträd 1'8<J kr. pr st. Virkesutdrifningen säges hafva försiggått under temligen goda omständigheter. Visserligen var snötillgängen i allmänhet obetydlig och vårens inbrott tidigt, men sankmarkerna voro dock val tillfrusna och skogsvägarne försedda med isgata, hvarigenom största delen af det försaida virket hann blifva framförs! adt. Beviljande af förlängd afverkningstid har sålunda ifrågakommit blott i ett fatal fall. Endast i de nordligaste delarne af Vermlands län föll ovanligt mycket snö. Till följd af de ofantliga snömassorna samt snöns hastiga smältning uppkom en ovanligt hög flod i Klarelfven, hvarigenom pä flere ställen skadegörelse föranleddes. Ostra distriktet: Underhandförsäljniug har egt rum inom Stockholms revir med ungefär 21» af försåldt virke, inom Ombergs revir med nära 70 %, inom öfriga revir med smärre belopp af hufvudsakligen ek och vindfäld skog. I öfrigt hafva virkesförsäljningarne skett à offentliga aiiktioner. I Södermanlandsreviren och inom Ombergs revir säljes nästan allt virke upphugget, men i öfriga revir endast lä à 25 % i apterad form. Virkesprisen hafva under året något sjunkit med undantag för ved, som i allmänhet hållit sig uppe i pris. Härtill angifves såsom bidragande orsak det förhållandet, att brist på snö och kale i början af året mycket försvårade och delvis hindrade utdrifningen. Smålands distrikt: I allmänhet försäljes virket från distriktets skogar å rot, och endast undantagsvis såsom å Visingsö ekplantering och Ebbegärde kronopark sker upphuggning genom skogsförvaltningen före försäljningen, som oftast sker å offentliga auktioner. Virke från rensningsoch beredningshuggningar har i allmänhet blifvit försåldt under hand. Virket frän statsskogarne har under berättelseåret rönt större efterfrågan oeh blifvit bättre betaldt än under år Härtill anses hafva medverkat dels den

12 VI Väganläggning. Flottleder. Skogstorp. Hägnadsarbeten. Dikningsarbeten. omständigheten, att tillgången å gröfre virke väsentligen minskats a de enskilda skogarne, dela ock det förhållandet, att virkesutdrifningen underlättats genom väganläggningar. Den ytterst blida och snöfattiga vintern säges i hög grad hafva försvårat virkesutdrifningen, hvadan flere resthyggen uppkommit. Vestra distriktet. Gallrings- och rensningsvirke samt årsafverkningen från kronoparker i Vadsbo, Kinne och Slättbygds revir, äfvensom större delen af virket frän kronoparken Halle-Hunneberg, säljes i upparbetad form. Eljest sker försäljningen alltid â rot. Det till försäljning afsedda virket har i allmänhet utbjudits å offentliga auktioner. A kronoparkerna Skagersholm och Granvik har emellertid hela, och å kronoparken Halle-Hunneberg fjerdedelen af årsafverkningen blifvit försåld under hand. Virkesprisen hafva inom Svärtornas, Marks och Dalslands revir varit högre än under år 1803, medan i öfriga revir ingen afsevärd stegring förekommit. Vintern säges under berättelsearet hafva varit blid och medfört ringa sno, hvarigenom virkesutdrifningen försiggått endast med svårighet och fierestädes blifvit fördröjd. Södra distriktet. Virkesförsäljningen sker i allmänhet å auktion och beträffande äldre skog hufvudsakligen å rot, medan deremot gallringsvirke upphugges före försäljningen. Underhandförsäljningen har varit af ringa betydenhet, utom i fråga om ek- och bokpartier i Malmöhus revir. Ehuru vintern varit blid och snöfattig, har virket i allmänhet kunnat i behörig tid utdrifvas till följd af de mänga vägarne och oftast gynsamma terrängförhållandena. Till närmare belysning af virkesprisens olikhet och vexling inom landet har Bil. 11 upprättats. Väganläggningarna till skogsdriftens underlättande. Inom några af de norrländska länen hafva spångvägar anlagts. På Elfdals kronopark i Österdalarnes revir har brutits en klöfjeväg af 5 kilometers längd. Nya afforslingsvägar hafva anlagts inom Bergslagsdistriktet af tillsammans 618 meters längd, inom Östra distriktet 622, inom Smålands distrikt. 8,834, inom Vestra distriktet 8,043 och inom Södra distriktet 602 meters längd. För underhäll af förut befintliga vägar hafva erforderliga arbeten blifvit under året utförda. / kronans flottleder inom Norrbotten, hvarest en särskild flottledsingeniör älven detta ar varit anstäld för skogsväsendets räkning, hafva följande arbeten blifvit anordnade och utförda: i Fajala revir har upprensningen i Liviojoki och Siikajoki blifvit afslutad med undantag af vissa bommar och dammar; i Torneå revir har Puostijoki flottled, som ramponerades af vårfloden, åter satts i stånd, hvarjemte syn hållits i Svansteins vattendrag för dess upplåtande till allmän flottled; inom Råneå revir har syn hållits och kostnadsförslag upprättats för upprensning af Spikelfven samt Hvitträskbäcken och Vuotasbäcken; i Jockmocks revir hafva reparationerna i Perlelfven och Naustabäcken fortgått och delvis afslutats, hvarjemte besigtning rörande möjligheten af virkesflottning genom Harsprånget i Stora Lule elf verkstälts; inom Norra Piteå revir hafva åtskilliga reparationer och nybyggnader utförts i Hvitbäcken, Sikän, Bölsmansån, Varrisågrenarne, Pite elf och Telebäcken, och i Södra Arvidsjaurs revir hafva en del reparationer i Svärdelfven och Nuortijaurbäcken blifvit utförda. Af enskilda hafva dessutom utförts rensningsarbeten, såväl nybyggnader som reparationer, i vattendrag, som beröra kronans skogar inom Norra Piteå, Södra Arvidsjaurs, Arjepluogs, Fredrika, Vestra Helsinglands, Österdalarnes och Särna revir m. fl. Af de i föregående årsberättelse omförmälda skogstorpsanläggningar â kronoparker i Norrbottens län äro under året 93 stycken definitivt upplåtna, hvarjemte undersökning, kartläggning m. m. af ytterligare 73 dylika lägenheter under året pågått. Hägnadsarbeten å allmänna, under skogsstatens förvaltning stående skogar hafva under året förekommit inom 26 revir, tillhörande mellersta och södra delarne af landet, samt hafva hufvudsakligen afsett att bereda skydd åt skogsåterväxten. Nya trägärdesgårdar hafva uppförts till en sammanlagd längd af 66,900 meter samt äldre dylika reparerats till omkring 80,000 meters längd. Med galvaniserad jerntråd, uppfästad a stängselpålar, vanligen förfärdigade af ek, har inom 7 revir, belägna i södra delen af landet, inhägnats en sträcka af 9,055 meter, hvarjemte i samma trakter nya stenmurar inom 8 revir uppförts till en längd af 3,559 meter. Kostnaden för samtliga dessa hägnadsarbeten har uppgått till omkring 12,300 kr. Dikningsarbeten, bestående af såväl upptagande af nya som rensning af äldre diken för torrläggning af vattensjuk mark â de allmänna skogarne, hafva utförts inom 27 revir till en sammanlagd längd af 127,355 meter, hvaraf 92,750 meter nya diken. Kostnaden härför har" utgjort omkring 14,000 kr. Under berättelseåret har frösättningen hos tallen liksom under de närmast föregående åren varit ringa. Endast inom Vadsbo revir uppgifves undantag härifrån hafva egt rum, hvarjemte inom södra distriktet funnits någon tillgång på tallkott. Afven beträffande granens frösättning har året varit ogynsamt utom i Tjusts, Jönköpings, Vestbo, Sunnerbo och Värends revir, hvarest tillgången varit ganska god. Mindre insamlingar af kött hafva dock genom revirförvaltningens försorg egt rum i flera revir. Rörande skogsodling och åtgärder för återväxtens främjande innehålla distriktsberättelserna i hufvudsak följande: Norrbottens distrikt: Försökssådderna på olika slags mark hafva omfattat: inom Södra Piteå revir hektar, Gellivara 53, Norra Arvidsjaur 40-50, Råneå 14, Jockmock 12 och Luleå 6-78 hektar eller tillsammans hektar. Oaktadt torkan hafva sådderna i allmänhet gatt väl till; och har det härtill använda fröet, som inköpts från Söderfors i Gestrikland, visat sig fullt lämpligt för dessa nordliga orter. Plantorna af det år 1892 utsådda fröet af sibiriskt lärkträd äro i allmänhet lofvande, ehuru toppskotten här och hvar bara spär efter vårfrosterna. Inom Torneå revir hafva dock de flesta plantorna utgâtt. A kronoparkerna i södra delen af länet hafva ordnade rensnings- och ljushuggningar påbörjats, men svårigheten att afsätta virket har i väsentlig man begränsat dessa åtgärder.

13 Skogens föryngring. Dagsverkspris. VII Vesterbottens distrikt: För skogsåterväxtens befrämjande hafva en del afdikningar kompletterats samt markberedning skett genom svedjning och bortskaffande i rutor eller ränder af hinderlig markbetäckning â en areal af tillsammans 263 hektar, hvarjemte rensningshuggning å äldre timmerblädningshyggen blifvit utförda å 260 hektar. Inom Norra Lycksele och Norsjö revir utplanterade lärkträdsplantor hafva visat god trefnad. Mellersta Norrlands distrikt: Skogsodlingar hafva utförts: â kronoparken Stugnvattentjälen 20 hektar, kronoparken Ansjö 4, kronoparken Anderson 6, kronoparken Renålandet 65 hektar. A Hafverö kronopark hafva hyggesrensningar och hjelpgallringar utförts; å Hafverö kyrkoherdeboställe har afdikning af 30 hektar vattensjuk mark utförts. Den genom föregående årens skogsodlingar å Anderson uppkomna återväxten synes ganska lofvande. Åtgärder för återväxtens främjande hafva egt rum å kronoparkerna Ulfvik och Gultjäl. Hyggesrensningar och beredningshuggningar hafva, ehuru behöfliga, ej i större skala kunnat komma till utförande å de mera aflägset belägna kronoparkerna, enär smärre virkesdimensioner från dessa skogar icke kunna afsättas. Inom Gefle Bala distrikt hafva en del kulturer företagits; sa har inom Kopparbergs revir utförts sådd å tillhopa hektar, hvarjemte hjelpkultur utförts inom äldre hyggen; inom Gestriklands revir besåddes hektar, och hjelpkultiverades hektar; inom Vestra Helsinglands revir hafva å Karsvallens kronopark 50 hektar blifvit besådda samt inom öfriga revir tillsammans hektar. Bergslagsdistriktet : Skogens föryngring sker fortfarande hufvudsakligast genom sjelfsådd från vid trakthnggning qvarlemnade fröträd af tall i förening med hjelpkultur, der sådan varit behöflig. Fullständig skogsodling medels plantering användes dock å vattensjuk och mycket gräsbunden mark samt å annan mark, der fröträd saknas, rutsådd. Risbränning â hyggena användes numera mindre allmänt än förr. Fullständig skogsodling har verkstälts å hektar för en kostnad af 6, kr. eller i medeltal kr. för hektar, samt hjelpkultur å 522'60 hektar för en kostnad af 6, kr. eller i medeltal kr. per hektar. Ett flertal plantskolor hafva anlagts, hvarjemte åtskilliga andra arbeten för blifvande skogsodling vidtagits. Grynsam väderlek närmast efter sådden gjorde att plantorna kommo väl upp, men sedermera inträffande torka förstörde dem delvis. Planteringarne stodo sig deremot bättre. Ostra distriktet: De skarpa nattfroster, som inträffade omkring den 20 Maj, uppgifvas hafva förorsakat skada såväl i plantskolor som å kulturfält och nedsatt tillväxten, synnerligast hos granplantorna. Arets skogsodlingar hafva öfver hufvud lemnat medelmåttigt resultat. De största kulturerna hafva utförts inom Stockholms, Gripsholms, Finspångs och Jönåkers revir. Fullständig skogsodling har utförts å tillsammans 300'41 hektar och hjelpkultur â hektar, och utgör sammanlagda kostnaden 12,662 kr. 4 öre. Vestra distriktet: Skogens föryngring sker dels genom sjelfsådd från fröträd dels genom skogsodling, hvilken utföres såväl genom sådd som plantering. Sammanlagdt hafva fullständigt skogsodlats hektar för en kostnad af 17, kr. eller i medeltal for kr. per hektar, samt hjelpkultur utförts för en kostnad af 7, kr. De utsatta plantorna utgjorde 2,575,570 stycken; af skogsfrö utsåddes l,518'3o kg. Smålands distrikt: Der återväxt genom sjelfsådd icke är att påräkna, verkställes föryngringen i de flesta fall genom rutsådd, hvarvid afståndet mellan rutorna vanligen tages till 1 à 1-3 meter. Andra skogsodlingssätt, såsom plantering, och försöksvis bredsådd, användas äfven, der lokala förhållanden dertill föranleda. Till följd af bristande tillgång på inhemskt tallfrö har inom en del revir skogsodling ej kunnat ske till den utsträckning, som varit bestämd. Dock har fullständig skogsodling blifvit verkstäld â sammanlagdt hektar för en kostnad af 16, kr. eller i medeltal kr. per hektar, kulturfältens rödjning och inhägnande, der så erfordrats, häri inberäknade. Hjelpkultur har företagits å hektar för en kostnad af 2, kr. eller kr. per hektar. Väderleken har under berättelseåret varit ganska gynsam för skogsåterväxten. En del under 1893 med finskt tallfri) utförda skogssådder hafva dock, efter hvad man nu kan bedöma, gatt mindre väl till. Södra distriktet: Fullständig skogsodling har under året utförts â hektar, hvaraf å hektar genom plantering och â , hektar genom sådd. Hjelpkultur har utförts å hektar genom plantering och å30'15 hektar genom sådd eller tillsammans å hektar. Kostnaden för fullständig skogsodling har i medeltal utgjort kr. per hektar. Skogsodlingarne hafva i allmänhet gatt väl till under året, endast å de halländska ljungmarkerna hafva de visat ett mindre gynsamt resultat. Från Engelholms revir framhålles, att plantering går bättre till än sådd. Liksom under flera föregående år har det varit svårt att erhålla inhemskt tallfrö. Uppgifter om gängse pris å mansdagsverken för skogsarbeten under år 1894 föreligga i berättelserna från följande revir:

14 VIII Skador å skogen. Ökdagsverken hafva i Tärendö revir betalts med 3oo à 3.50 kr. om vintern, i Råneå 3-50 å 4-oo kr., i Norra Piteå 4 à 5 kr. (vid timmerdrifningar under vintern fi à 9 kr, för häst och 2 man), i Norra Arvidsjaurs 5 - oo å 7-50 kr., i Södra Arvidsjaurs 5 à 6 kr., i Norra Lycksele 4 à 5 kr. på sommaren, 3 à 4 kr. på vintern, i Asele 5 à 7 kr. (betingsarbete doek vanligast), i Norra Jemtlands 4'75 à 5oo kr. samt i Kalmar revir 3-50 à 4.00 kr. för par, 2-oo à 2-50 kr. för enbet. Skogseldarne hafva under berättelseåret genom den ovanligt starka värmen och ringa nederbörden under våren och försommaren tagit en vida större omfattning än år Oftast, har oförsigtighet med lägereld någon gång åskslag varit vållande till skogselden. I Pajala, Torneâ oeh Södra Arvidsjaurs revir af Norrbottens distrikt hafva mindre skogseldar förekommit. I Tärendö revir hafva 13 olika skogseldar yppat sig å hemmansskogar, der 400 hektar afbrunnit, hvarförutom 5 hektar kronoparksareal härjats. I Kalix revir hafva omkring 1,000 hektar skogsmark brunnit å Angeså kronopark; i Gellivara 437 hektar, hvaraf 145 å kronopark samt 292 å byaskogar oeh soekenallmänningar ; i Råneå 900 hektar, den största elden förekom å Hvitåfors stoekfångstskog; i Luleå 325 hektar, Joekmoeks 120, Norra Piteå 35, Södra Piteå 74, Norra Arvidsjaurs 191 oeh i Arjepluogs revir 350 hektar. Inom Vesterbottens distrikt hafva i Skellefteå revir 29-5 hektar härjats, i Norsjö 69-5, i Degerfors 184, i Lyekselereviren 437, i Fredrika 1,350 hufvudsakligen â kronoparken Storberget samt i Åsele revir 341 hektar. Inom Mellersta Norrlands distrikt hafva inalles 522 hektar blifvit öfvergångna af eld, hvaraf 30 i Norra Jemtlands revir, 175 i Östra Jemtlands, 200 i Medelpads, fi2 i Södra Ångermanlands, 40 i Norra Ångermanlands samt 15 hektar i Herjeådalens revir. Inom Gefle Bala distrikt liar i Österdalarnes revir löpeld härjat 164 hektar, hvarjemte i Särna revir åskslag förorsakat brand å 135 hektar och en mindre eld förekommit i Vesterdalames revir. I Karlstads revir har 1 hektar afbrunnit, i Grripsholms 0'6 hektar, i Jönåkers 0'10 i Jönköpings 5, i Vartofta 10, i Slättbygds O-50 samt i Engelholms revir 8-15 hektar. Sammanlagda arealen af de skogsområden, hvilka enligt för Domänstyrelsen tillgängliga uppgifter blifvit nnder berättelsearet af eld öfvergångna, utgör sålunda omkring 6,116 hektar. Skogsinsekter. Snytbaggen (Hylobins abietis) har äfven under berättelseåret, i likhet med många föregående år, uppträdt så talrikt på flere håll inom landet, att särskilda anstalter mast vidtagas för att infånga den oeh motverka dess skadegörande inflytande pä skogskulturer oeh skogsåterväxt. Ej mindre än omkring individer af denna insekt hafva sålunda insamlats, deraf 203,780 inom Örbyhus revir oeh omkring 148,000 inom Slättbygds revir. Insektens i föregående berättelse omnämnda ymniga uppträdande å kronoparken Mölleröd i Engelholms revir uppgifves hafva något aftagit. Arter af barkborren (Tomicus) hafva åstadkommit skadegörelse å kronoparken Lilla Djurgården inom Olands revir, dock i mindre utsträckning än hvad under andra år plägat ske. Inom Blekinge-Ahus revir hafva i Gärds och Villands härader ollonborrelarverna föröfvat stora härjningar och på ett par ställen inom det förstnämnda häradet i grund förstört skogskulturerna från år Tallstekeln (Lophyrus pini), hvilken under de senare åren mer eller mindre talrikt uppträdt till men för skogarne inom Vadsbo, Vartofta, Kinne, Slättbygds, Svältornas och Hunnebergs revir, har under berättelseåret aftagit i individantal, hvadan massförekomsten af denna art kan betraktas vara afalutad för denna gång. Ekvecklaren (Tortrix viriåana) har tillfälligtvis uppträdt å ekar inom vissa delar af Södermanland. Parasitsvampar. Svampskador â unga granar inom Luleå revir uppgifvas hafva iakttagits äfven under berättelseåret, ehimi någon afsevärd skadegörelse ej tros skola genom denna förekomst inträffa. Inom Vilhelmina socken i Asele revir har en svampsjukdom flerestädes förekommit, i det nemligen hela tallbestånd från det mogna timmerträdet till den späda plantan hafva angripits och förefalla liksom härjade af eld. Enligt revirförvaltarens förmenande torde dock ingen fortfarande skada häraf härflyta. A Grangärdes ecklesiastika boställens skog i Vesterdalames revir hafva yngre tallar något skadats af Hypoderma sulcigennm.»sehiitte» af lindrigare beskaffenhet har förekommit inom reviren i Södermanland. Melampsora pinitorqua hotar inom Skåne de yngre tallkulturernas fortkomst. Talrikast förekommer denna parasitsvamp, som är utbredd öfver hela Skåne, i Engelholms revir, men den har äfven spridt sig till Halland, der den under berättelseåret iakttagits â kronoparkerna Oxhult och Kila. Stormskador af svårare beskaffenhet omtalas hufvudsakligen från Norrbotten, hvarest inom Tärendö revir en i början af augusti uppkommen hvirfvelvind förhärjade en vidsträckt skogstrakt mellan Kalix och Torne elfvar. Vid detta tillfälle kullblåste omkring 17,000 st. timmerträd, deraf å kronopark 8,000 st. Jemväl i norra delen af Kalix revir hafva stormskador förekommit, äfvensom i Gellivara revir å socknens häradsallmänning. Under februari och mars månader, då inom Vestra distriktet ingen eller ringa kale fanns i marken, yppade sig skadegörande stormar i Vadsbo och Marks revir samt â kronoparkerna Rådaås och Halle-Hunneberg, hvarvid ej obetydligt med skog kullblåste. I Blekinge-Ahus revir hafva mindre stormskador förekommit å kronoparkerna Bäckaskog och Vesslarp, hvarjemte ett 40- årigt granbestånd å Engelholms kronopark lidit stor skada af storm. Pröträdsställningar hafva i mera anmärkningsvärd grad skadats i Vestra Helsinglands och Enköpings revir. Grawtorka, en följd af föregående årens stormar, har uppträdt flerestädes inom Vesterås, Enköpings och Elfdals revir. Öfriga skador på skogen. Genom snbhrott led ung tallskog inom Mellersta Ångermanlands revir ä vissa ställen skadegörelse, då i november och december månader blidväder inträffade efter rikliga snöfall. Äfven från Ombergs revir omförmäles dylik skada, uppkommen i oktober månad. De

15 Skogsåverkan. Enskildes skogar. IX hårda frostnätterna omkring den 20 maj, då temperaturen äfven så sydligt som i Småland nedgick till 5 6 under fryspunkten, hafva flerestädes förorsakat skador å plantskolor och â kulturfält. I Östra distriktet har särskildt granplantornas tillväxt härigenom blifvit mycket nedsatt, och i Smålands distrikt befaras, att yngre skogsodlingar af gran ej ens skola kunna öfvervinna skadorna under denna senfrost, då jemväl nyutslagna blad pä ek, bok.samt en del andra löfträd fullständigt affröso. Genom att af bryta eller af bita ung tallskog har elgen vållat skadegörelse inom Gripsholms revir samt å kronoparken Skaraborgs-Edsmären i Slättbygds revir. På liknande sätt har rådjuret förorsakat märkbara skador å sistnämnda kronopark samt inom Ombergs och Engelholms revir. I Hallands revir har haren vållat skador å flygsandsplanteringarne. Skogsåverkan â de allmänna skogarne har i nämnvärd utsträckning förekommit endast i Norrbottens och Vesterbottens län ; och utgör det olofligen afverkade virket enligt revirförvaltarnes uppgifter (Bil. 12): och i synnerhet af hushållningssällskap årligen anvisade. Landstingens och hushållningssällskapens gagnande verksamhet har vunnit på samma gång erkännande som den erhållit uppslag till vidare utveckling derigenom, att ett extra anslag af 25,000 kronor till skogsodlingens främjande vid 1889 års riksdag beviljades och sedermera årligen förnyats. Det ändamål, för hvilket ifrågavarande anslag blifvit anvisadt, har omfattats med synnerligt intresse, så att från de särskilda länen begärts andelar af anslaget, öfverstigande detsammas belopp. Vid den reduktion, som till följd häraf vid anslagets fördelning varit nödig, har det öfverskjutande beloppet afdragits à de till 1,000 kronor och derutöfver uppgående anslagsfordringarne, hvaremot begärda anslag, som understigit 1,000 kronor, till fulla beloppet beviljats. Efterföljande tabell utvisar för år 1894 såväl den summa, som hvarje landsting och hushållningssällskap erhållit i statsanslag som oek de belopp, landstingen och hushållningssällskapen sjelfva anvisat till skogsvårdens främjande. Sammanlagda kubikinnehållet af detta virke har beräknats till 2,725'2 kubikmeter, motsvarande 2,877'3 kubikmeter föregående år. Der å allmänna skogar åverkadt, beslagtaget virke icke kunnat afyttras till antagliga pris, har, till förekommande af försäljning till underpris, virket måst sönderhuggas eller på annat sätt onyttiggöras, hvilken åtgärd under berättelseåret vidtagits med tillsammans 35.4 kubikmeter, hufvudsakligast bestående af timmerträd och timmer (Bil. 13). Det under år 1893 onyttiggjorda beslagsvirket utgjorde 99-9 kubikmeter. Genom skogsstatens försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarna under år 1894 uppgingo till 310, hvarvid svaranden i 186 mål fäldes men frikändes i 33, medan 91 mål vid årets slut voro oafgjorda. Adömda böter uppgingo till 4,656 - oo kr., hvarjemte ådömts skadeersättning med tillsammans 2, kr. (Bil. 14). Motsvarande belopp utgjorde år 1893: 4, kr. i böter och 2, kr. i skadeersättning i 144 mål. Enskildes skogar. Beträffande arealen af dessa skogar far Domänstyrelsen åberopa hvad uti föregående berättelse är anfördt. Enligt den utredning, som i denna berättelse lemnades, antogs enskildes utmarksareal utgöra omkring ,600 hektar. I de föregående berättelserna har i korthet redogjorts för de åtgärder, hvilka, såvidt till Styrelsens kännedom kommit, blifvit af landsting och hushållningssällskap vidtagna till befrämjande af den enskilda skogsvården. Af dessa redogörelser framgår, att ej obetydliga belopp blifvit af landsting Domast)yrelseens berritulne for ar Af denna tabell inhemtas, att landsting och hushållningssällskap tillsammans anvisat 63,350 kronor till skogsodlingens främjande. Lägges härtill det på länen fördelade statsanslaget, 25,000 kronor, uppgår hela beloppet för året till 88,350 kronor, i hvilken summa likväl icke blifvit. inräknade de belopp, som i vissa län anvisats för skogsundervisningen. såsom i Vermlands, Örebro och Södermanlands län. Vid en blick på uppgifterna i tabellen finner man derjemte, att intresset för skogsodlingen är störst i de mera 2

16 X Enskildes skogar. skogsfattiga orterna, såsom i Göteborgs och Bohns, Elfsborgs och Hallands ra. fl. lan. De arbeten, som blifvit under året utförda, äro ock i synnerhet der ganska betj-dande. Sa har i det förstnämnda länet hushållningssällskapet till 511 reqvirent er utdelat 1,834 kg. skogsfrö samt a egna eller af sällskapet på viss tid disponerade marker låtit utså 116 kg, hvarjemte 1,500,000 plantor ntlemnats, hvarmed omkring 1,000 hektar blifvit skogsodlade. Inom Hallands län hafva â enskildes flygsandsfält ntplanterats 186,000 plantor samt i plantskolorna derstädes användts 6-5 kg. skogsfrö. Af den s. k. skogskommitén, som tillsatts af landstinget och hushållningssällskapet, hafva under året en planteringsförvaltare och 22 plantörer anstalts, genom hvilkas försorg till 950 personer kostnadsfritt utdelats 1,232 kg. frö och 3.817,000 skogsplantor, hvarmed skogsodlats 1,229 hektar. Inom Elfsborgs län hafva plantörer samt frö och plantor kostnadsfritt tillhandahållits allmänheten. Tillsynen och ledningen af skogsodlingsarbetena hafva handhafts af jägmästare. 1,500,000 plantor och 500 kg. frö hafva dervid användts. I Blekinge har en jägmästare varit anlitad under 47 dagar, och har derunder genom hushållningssällskapets bemedling utplanterats 330,650 st. skogsplantor. I Kristianstads län har äfven aflönad skogsförvaltare varit anstäld för att lemna kostnadsfritt bistånd och råd vid skogsodlingar och afverkningar. Genom skogsodlingsföreningens försorg hafva skogsodlats omkring 61 hektar med 20,300 plantor och 3 kg. frö. I Kalmar län hafva såväl dess södra som norra hushållningssällskap genom anställande af jägmästare och plantörer, hvilka gratis lemna råd och bistånd vid kulturerna, genom kostnadsfri utdelning af plantor och frö m. m. sökt åstadkomma intresse oeh håg för skogsodling oeh skogsvård, ehnrn hvad beträffar mindre jordegare ännn med ringa framgång. Åtskilliga hundra tusen plantor hafva dock utsatts. 1 Skaraborgs län har fortfarande genom hushållningssällskapets försorg kostnadsfri skogsodling företagits â sedan 50 år kal mark, då egaren endast behöft förbinda sig att under 10 år efter skedd skogsodling freda knltnrplatserna för betning och annan åverkan. Omkring 800 hektar nppgifves sedan 1890 vara skogsodlade. I Kronobergs län hafva ( st. skogsplantor utplanterats samt sådd utförts med 476 kg. frö, hvarvid biträde lemnats åt 102 jordegare. Inom Gotlands län har skogsplantören hos 20 reqvirenter tillsammans ntsâtt 7-5 kg. frö och utsatt st. skogsplantor, hvarmed omkring 25 hektar skogsodlats. Till anläggande af skyddshäckar kring gärdarae hafva från statens plantskolor gratis ntdelats gran- och bergtallsplantor, och har anläggandet af dylika häckar börjat ratt mycket vinna insteg i länets landsbygd. Inom Östergötlands län hafva en länsskogsman och tre plantörer lemnat biträde vid skogsknltnrer. hvarjemte skogsfrö oeh plantor afgiftsfritt ntlemnats till reqvirenter. En areal af tillsammans 168 hektar på 53 särskilda ställen har skogsodlats, deraf 104 hektar fullständig skogsodling och 64 hektar hjelpknltnr. 1 Södermanlands lan, der tre skogstjenstemän varit anstälda för att kostnadsfritt lemna råd och anvisningar vid utförandet af afverkningar och skogsodlingar, hafva plantor och frö utdelats till enskilda skogsegare och folkskolor samt föranstaltats om folkskolebarnens deltagande i skogsodlingsarbetena. Härvid hafva 122 hektar skogsodlats. I Vermlands län har skogsodlats 144 hektar å 32 olika ställen, dervid åtgått st. plantor och 101 kg. frö. Vid dessa skogsodlingsarbeten har sökanden erhållit 5 kg. frö till endast 10 % af inköpspriset samt sällskapet betalat öfverskjutande frömängd till samma pris, hvarjemte plantörens biträde erhållits kostnadsfritt under 2:ne dagar för hvarje Teqvirent. I Örebro län hafva eu skogstjenstemän och 7 plantörer varit anstälda, genom hvilkas försorg 83 hektar kal skogsmark återodlats, hvartill åtgått 355,000 plantor oeh 43 kg. skogsfrö, hvarjemte 64 hektar sumpmarker utdikats. Förrättningsställenas antal utgjorde 117. I Vestmanlands län hafva en skogsstatstjensteman samt flera plantörer varit anstälda för att tillhandagå enskilda skogsegare hufvudsakligast vid kulturarbeten. I Upsala län hafva kostnadsfritt tillhandahållits plantor och skogsfrö samt biträde af plantor. Skogssådd har utförts å 270 hektar, plantering å omkring 55 hektar, hvarförutom utplanterats 180,868 diverse plantor samt 392 parkträd. I Gefleborgs län har en skogstjenstemän lemnat rad om insamling af barrträdskottar och deras utklängning, hvarjemte kostnadsfritt lemnats hvarje reqvirent frö till besående af 5 hektar tillika med ett understöd till arbetets utförande. Fröklängningsaitstalteu i Storvik samt kolareskolan vrid Movikens bruk hafva äfven detta år varit i verksamhet, hvartill kommer att i Ljusdal en ny fröklängningsanstalt blifvit uppförd. Ersättning åt skogsingeniör för af skogsegare reqvireradt biträde har utbetalts af hushållningssällskapet. Äfven inom Kopparbergs län har hushållningssällskapet på reqvisition kostnadsfritt tillhandahållit frö och plantor samt biträde af plantor, hvilken anlitats på 12 olika ställen. I enlighet med den för enskildes skogar i de norra länen gällande lagstiftning hafva följande förrättningar oeh arbeten blifvit under året utförda, nemligen: dels undersökningar för ntstämpling af undermålig skog inom Norrbottens och Vesterbottens län enligt nådiga förordningen den 19 Mars 1888, hvilka förrättningar haft följande omfattning: motsvarande siffror år 1893 voro 973 och 604,534; hvarförutom under berättelseåret å finska sidan blifvit afstämplade 4,500 undermåliga träd för att förädlas inom Kalix socken;

17 Enskildes skogar. Jagten. XI dels utsyning och utstämpling â skatte- och frälsehemman inom lappmarkerna äfvensom ä hemman under inskränkt dispositionsrätt inom öfriga delar af Norrland, för hvilka förrättningar är närmare redogjordt i tabellbilagan 9; dels ock uppskattning af skog samt upprättande af afverkningsplaner för nyssnämnda slag af hemman, hvilka förrättningar under året fortgått och omfattat: Under foregående år uppskattades skogen vid 246 hemman eller byar, innehållande 224, hektar. Skogsingeniörernas verksamhet. Ar 1894 hafva till enskildes tjenst varit anstälda 6 med statsmedel aflönade skogsingeniörer. Deras verksamhet (Bil. 15) har omfattat 18 af rikets län, nemligen alla utom Norrbottens, Vesterbottens, Jemtlands, Elfsborgs, Gotlands och Kristianstads län. Förrättningarna hafva å 298 ställen upptagit sammanlagdt 711 dagar, hvaraf inom Skarags 124, Vermlands 102, Södermanlands 99, Upsala 90, Gefleborgs 85, Stockholms 59, o. s. v. Med afseende på förrättningarnes beskaffenhet hafva skogsingeniörernas arbeten bestått uti: hvarförutom undervisning i skogsskötsel vid landtbruks- och andra läroanstalter upptagit 9 dagar, samt 68 dagar användts till andra förrättningar, bestående i lemnade råd och upplysningar uti till skogshushållningen hörande frågor. Jagten. Enligt för Domänstyrelsen tillgängliga uppgifter hafva till jagtvårdens främjande följande åtgärder vidtagits af landsting, hushållningssällskap, kommuner, jägarförband m. fl. Norrbottens lans landsting har anvisat dels ett anslag af 300 kronor till aflöning och gratifikationer åt jagttillsyningsmän, förnämligast för elgens fredande, dels ytterligare ett anslag af 300 kronor att utdelas såsom skottpremier för dödande af räf. Vesternorrl ands lans landsting och hushållningssällskap hafva till premier för dödande af rofdjur anvisat ett förslagsanslag af 1,000 kronor att ntga under 5 är från och med 1893 med 2 kr. för hvarje under tiden 1 Maj 30 September dödad räf, 2 kr. för hönshök och berguf samt 20 öre för hvarje kråka. Kopparbergs lans landsting har lemnat 1,000 kronor till skottpremier, hvaraf 3 kronor utbetalats för räf, dödad under tiden 1 April 1 Oktober, samt 1 krona för hök och berguf. I Gefleborgs län hafva fortfarande utbetalats skottpengar för räf med 2 kr., för dufhök, berguf och örn med 1-50 samt för kråka 15 öre, hvarjemte för hvarje styrkt angifvelse om oloflig elgjagt utbetalats 50 kr. Vermlands lans landsting har utbetalat 3 kr. för dödad räf under hela året samt med 300 kronor bidragit till underhållande af s. k. elgpolis inom öfre Elfdalen. Dessutom hafva en del kommuner betalat 10 öre för hvarje dödad kråka. Örebro lans landsting har anvisat 3,500 kronor till skottpremier: för dödande af räf 3 kronor, dufhök och berguf 1 kr. och kråka 10 öre. Vestmanlands lans landsting har äfven under detta år utbetalat i skottpremier för räf och örn 3 kr. samt för hönshök och berguf 2 kronor. Inom Upsala län hafva 3,000 kronor af landstinget varit anslagna till premier för dödande af rofdjur, hvilka skottpremier utgjort 3 kr. för räf och berguf samt 2 kr. för hönshök. Dessutom har länets jagtvårdsförening utbetalat premier för dödande af rofdjur samt för vard om det nyttiga vilda, synnerligast rapphönsen, under för detsamma kritiska perioder. Inom Stockholms län har betalats 1-50 kr. för hvarje inom tiden 15 Mars till 15 Augusti dödad räf, hvartill landstinget anslagit 500 kronor. Södermanlands lans landsting, som anslagit 2,500 kronor till rofdjnrspremier, har för dödande af räf under tiden 1 April 1 Nov. betalat 2 kronor, för uf, örn och dufhök, som är fullfjädrad, 1 kr., äfvensom för kråka och dess ungar 10 öre. Östergötlands lans landsting betalar för dödande af räf under tiden 1 April 1 November 3 kr., under öfriga tider af året 1 krona; för dufhök 1.50 och för kråka 10 öre. Gotlands lans landsting har till länets skarpskytteoch jägaregilles förfogande stält ett anslag af 1,300 kronor att utbetalas i skottpremier med 3 kronor för räf och sal, 2 kronor för örn, 1 kr. för dufhök, 50 öre för sparfhök samt 10 öre för kråka. Skaraborgs lans landsting betalar för hvarje dödad räf 2 kronor. För räf dödad under tiden 1 April till och med 30 September betalar Elisborgs läns landsting 3 kronor, hvilket äfven Göteborgs läns landsting utbetalar. Göteborgs jagtsällskap har likasom föregående år för hvarje dödad kungsörn, hafsörn, jagtfalk, pilgrimsfalk, dufhök och berguf betalat 2 kronor samt för hvarje

18 XII Jagten. dödad lärkfalk, stenfalk, sparfhök och vrak 50 öre. I Kronobergs län betalar landstinget för hvarje dödad örn och berguf 5 kr. samt för bönshök och räf 3 kronor, för räf dock endast under tiden 1 April 1 Oktober. I Kalmar län betalas 3 kronor för dödad räf. Hallands lans landsting återbetalar till kommun, som utbetalat skottpremie för under tiden 1 April 1 Oktober dödad räf med minst 2 kronor, hälften af de sålunda utbetalade medlen. I skottpremie för dödad räf betalas äfven inom Blekinge län 2 kronor. Jemlikt 20 af nådiga jagtstadgan den 21 Oktober 1864 hafva under året af statsmedel i skottpenningar för dödad varg, lo och järf ntanordnats sammanlagdt 2,790 kr. (Bil. 16), motsvarande kr. föregående år. Med afseende å dessa premier gäller samma erinran som i föregående årsberättelse, eller att det utbetalda beloppet icke motsvarar summan af premierna för enligt sistnämnda bilaga under året dödade individer af ofvannämnda djurslag, emedan dels skottpenningar uttagits för rofdjur, dödade under år 1893, dels å andra sidan premier ieke uttagits för alla under året dödade djur. Af landsting, hushållningssällskap,menigheter och jagar-, förbund hafva under året utgifvits penningebelöningar för dödande af räf, örn, uf, hök, korp, kråka och skata till ett belopp af 50, kr. (Bil. 16), under det att för samma ändamål utbetaltes 48, kr. år Åtalade förbrytelser mot jagtlagarne, hvilka under berättelseåret af skogspersonalen eller genom dess försorg anhängiggjorts vid domstol, uppgingo till 104, af hvilka 47 slutbehandlades, hvarvid i 30 mål svaranden fäldes men frikändes i 17; öfriga 57 mål voro ännu vid årets slut icke afgjorda (Bil. 19). Ådömda böter i jagtmâl, der svaranden fälts, uppgingo till 3, kr. och ådömd skadeersättning till l,208oo kr., hvilka belopp under närmast föregående år utgjorde respektive 3, och 1, kr. Under berättelseåret hafva enligt från länsstyrelserna inkomna uppgifter inom landet dödats nedannämnda antal rofdjur, nemligen: 22 björnar, 71 vargar, 27 lodjur, 121 järfvar och 18,235 räfvar. Motsvarande siffror för är 1893 voro: 37 björnar, 47 vargar, 52 lodjur, 95 järfvar och 17,824 räfvar. Under år 1894 dödades 121,472 skadliga roffoglar (Bil. 16) nemligen: 310 örnar, 564 ufvar och 13,180 hökar, äfvensom 107,418 kråkor. Till bedömande af den förlust, som rofdjuren tillfoga landet genom husdjurs dödande, har Domänstyrelsen med stod af från länsstyrelserna inkomna primäruppgifter upprättat Bil. 17, som visar att följande antal husdjur blifvit under berättelseåret af rofdjur dödade, nemligen: 6 nötkreatur, 7,219 får, 168 getter, 3,563 renar och fjäderfä. Dessa djurs sammanlagda värde har uppskattats till 130, kr., motsvarande 115, kr. år Största penningeförlusten har uppstått inom Norrbottens län, utgörande 22, kr., hufvudsakligen för 1,873 dödade renar. Af jemförelsen mellan det inom landet såsom premier för dödade rofdjur utgifna penningebeloppet, 53, kr., och värdet af de utaf rofdjur dödade husdjuren 130, kr. framgår nogsamt betydelsen af att anslag beviljas till dylika premier. Beträffande rofdjnrens förekomst innehålla skogstjenstemännens berättelser hufvudsakligen följande: Björnen är ganska sällsynt i Norrbotten samt påträffas endast i de mest otillgängliga fjelltrakterna inom Torneå, Luleå och Piteå lappmarker. I Jemtland förekommer han här och der inom Ovikens, Offerdals och Undersåkers socknar. Ytterst sparsamt finnes han dessutom i norra och vestra trakterna af Dalarne och Helsingland och högst sällsynt i Norra Finnskoga socken i nordligaste Vermland. Vargens ökning har fortfarit under berättelseåret, så att detta rofdjur numera är talrikt förekommande inom hela Torneå och Luleå lappmarksområde. 1 början af året uppträdde den inom Degerfors revir af Vesterbottens distrikt och strök derifrån anda ned till kustlandet, utan att den dock sedermera syntes till derstädes. Inom Sorsele sockens fjellmarker har den beständigt stamhåll och brukar derifrån stryka nedåt den odlade bygden, dock endast i undantagsfall öfverskridande kulturlrnien. Talrik är den i Tärna kapellförsamling och Asele revirs fjelltrakter af samma distrikt samt ratt allmän i Jemtlands och Herjeådalens fjell samt i norra delen af Särna revir i Dalarne. Järfven är inom Norrbottens län allmän i fjellen och höglandet, förekommer här och der inom skogslandet men saknas fullständigt i kustsocknarne. I Vesterbottens län uppträder den periodvis, följande renhjordarnes flyttningar till och från fjellen. Järfven uppgifves vara talrik i Tärna kapellförsamling och hafva ökats i Asele revir i Vesterbottens distrikt. Lodjuret förekommer endast högst sparsamt i Jemtland, Dalarne och norra Vermland samt anträffas äfven, ehuru sällsynt, på Kroppefjell i Dalsland och norra Hallands skogsbygd. Bäfven angifves på flere hall vara stadd i ökning till numerären. En sådan ökning framhâlles särskildt från Vesterbottens och Vestra distrikten, äfvensom från östra och Smålands distrikt. I Norrbottens distrikt är räfven allmän, ehuru ej ymnigt förekommande i betraktande af de stora arealerna, i Mellersta Norrlands är den ganska talrik, i Gene-Dala och Bergslagsdistrikten allmän samt inom Södra distriktet talrik. Mår den förekommer temligen sparsamt i Norrbotten. I Herjeådalens revir säges den vara talrik, i Särna ratt talrik och i Medelpads ökad. I Bergslagsdistriktet är den mindre allmän, är fåtalig i östra distriktet men har ganska betydligt ökats i Smålands distrikt. Inom Vestra distriktet förekommer màrden i Kinne revir. Dufhöken säges vara ganska allmän i Bergslagsdiatriktet och allmän i de östra provinserna: talrik i Södermanlands och Stockholms län men något minskad i Östergötlands. Angående nyttigt vildt meddelas: Elgen. Den i föregående berättelse omnämnda ökningen i Norrbottens län af denna djurart har under året äfventyrats genom olofligt skytte på skarsnö om våren, då bevisligen 52 elgar fäldes, medan säkerligen minst lika många dödades i det fördolda. Under den för jagt tillåtna tiden dödades 43 djur.

19 Jagten. XIII Öfverjägmästaren framhåller i anledning af dessa skottlistor det påtagliga förhållandet, att elgstamman har blifvit väl hårdt beskattad. I Vesterbottens län är tillgången ock mycket anlitad. Inom Mellersta Norrlands distrikt skötos i Vesternorrlands län 22 elgar och i Jemtlands 170. d. v. s. inalles 192, motsvarande respektive 51 och 217 eller tillsammans 268 elgar under år Inom Gefle-Dala distrikt har tillgången ökats utom i norra, södra och östra Helsingland, der stammen år fåtalig till följd af ett ohejdadt skytte på hemmansskogarne. I Gästriklands revir är dock tillgången medelmåttig. I Bergslagsdistriktet håller stammen sig uppe och är flerstädes stadd i ökning. Minskad är den endast i östra delen af Vesterås revir. Talrikast förekommer den i Köpings, Örebro, Karlstads och Elfdals revir. I östra distriktet håller stammen sig jernväl uppe; ökning af stånden antecknas från Östergötland och södra delen af Södermanland. Inom Smålands distrikt utbreder sig elgen långsamt men säkert till orter, der den ej funnits förut. I Vestra distriktet finnes den talrik å kronoparkerna Halle-Hnnneberg samt Skaraborgs och Elfsborgs Edsmären. I Södra distriktet finnes elgen å kronoparkerna Oxhult och Tölö i Hallands revir. Kronhjorten, hvars stam trots all privat omvårdnad synes minskas i landet, finnes i större antal numera blott å Häckeberga skogar i Malmöhus län. Dofhjorten förekommer i Malmöhus och Engelholms revir, hvarest den uppgifves öka sig. I fullkomligt vildt tillstånd finnes den på Söderåsen i de nämnda reviren. Kanadahjorten, som utplanterats i Daga revir af Södermanlands län, uppgifves under året hafva haft en stam på 16 à 20 djur. Rådjuret har under året uppträdt i Grangärde socken af Vesterdalarnes revir. Inom Östergötlands län öka rådjuren sig anmärkningsvärdt raskt, särskildt inom Ombergs revir. I Småland är stammen stadd i tillväxt, likaså inom Vestra och Södra distrikten. I sistnämnda distrikt är râdjursstammen särdeles stark. Vildrenen har visat sig inom Särna revir, dit den invandrat från norska fjellen. Haren har haft god årgång i Norrbotten, särskildt inom kustreviren samt å holmar och skär, der tillgången i allmänhet är riklig. I Vesterbottens distrikt har förekomsten varit större än fallet varit under flere år, i mellersta Norrlands medelmåttig och i Gefle-Dala distrikt riklig. Sjukdom på djurarten har iakttagits i vissa trakter af norra Helsingland. I Bergslagsdistriktet har tillgången varierat: eller riklig traktvis men sparsam a andra hall. Dock har årgången i allmänhet varit temligen god. I Östra distriktet har den varit medelmåttig eller deröfver, i Smålands medelgod och i Vestra distriktet god. På Hallands flygsandsfält är haren ymnigt förekommande, i Malmöhus och Engelholms revir har tillgången varit temligen dålig. Tjäder och orre. Eran Norrbottens distrikt inberättas, att den från föregående år svaga stammen, oaktadt den tidiga och blida våren utan nattfroster samt den ovanligt varma sommaren, vunnit ringa tillökning. Endast under en kort tid på hösten, medan den ganska ymniga bärtillgången varade, iakttogs skogsfogel i flockar här och der, särskildt på öarne i skärgården. I Vesterbottens distrikt har årgången visat sig relativt god, medan mellersta Norrlands distrikt företett klen tillgång på skogsfogel, om än tjädern något ökats i Herjeådalen. I norra Jemtland har förekomsten af tjäder varit mycket god, på annan skogsfogel god. I Bergelagsdistriktet åter har den varit mindre god, förmodligen emedan agg och ungar blefvo ödelagda genom den i dessa trakter under våren och försommaren rådande kylan. I Östra distriktet har, liksom i Smålands och Vestra, tillgängen varit dålig. I Södra distriktet har skogsfogeln endast i Hallands revir haft medelgod årgång men deremot eljest under medelmåttan. Ripan har foga synts till i Norrbotten, om än förhållandet varit något bättre uppe i fjellen. I Vesterbottens län har tillgången varit mycket god, medan den i Jemtland och Herjeådalen varit medelmåttig eller traktvis god. I norra Vermland har ripan förekommit mycket sparsamt. Rapphönsen hafva inom mellersta Norrlands distrikt haft god årgång på de trakter, der de förekomma. I östra distriktet har stammen ökats och varierat på det satt, ätttillgången, visat sig god eller öfver medelmåttan i Stockholms, Gotlands och Kinda revir, medelmåttig i Gripsholms och Daga samt något under medelmåttan i Jönåkers och Ombergs. Inom Smålands distrikt har förekomsten varit ratt vexlande, dock öfvervägande god, medan den åter varit klen i Vestra distriktet. Från Södra distriktet anmärkes stammen vara ökad. Svanen är allmän vid Ekolsund och i Hjelstaviken samt i spridda par forekommande i smärre insjöar i Upsala, Vestmanlands och Södermanlands län. Anden har inom Norrbottens distrikt haft en i allmänhet dålig årgång. 1 Vesterbottens distrikt har den svag stam och uppträder ganska fåtaligt till följd af hänsynslös äggtägt. I Mellersta Norrlands distrikt har tillgängen varit mycket klen. Inom Bergslagsdistriktet har anden förekommit någorlunda talrik i fjärdar och kring holmar i större insjöar, medan den deremot på andra hall uppträder i beständigt minskadt antal. Flerestädes, der den förr var mycket allmän, är den nu ganska sällsynt. I Östra distriktet är tillgången minskad. I Vestra distriktet har anden haft god årgång, i Smalands medelgod. Morkallan förekommer ännu någorlunda allmän i östra Vermland, norra Vestmanland och norra Fpland samt i Halland och nordvestra delen af Blekinge-Ähus revir. I Östra distriktet har den aftagit samt finnes i stort sedt endast sparsamt inom landet. Skogsundervisningen. Vid Skogsinstitutet var elevernas antal under vårterminen 16, hvaraf 15 ordinarie. Af dessa utexaminerades med vitsord om godkända insigter i läroämnena 8 ordinarie och

20 XIV Skogsundervisningen. 1 extra elev, hvarigenom, sedan vid höstterminens början 7 ordinarie elever, hvaraf i i den lägre kursen, blifvit antagna, elevantalet vid berättelsearets slut utgjorde 14 (Bil. 18). Såväl under var- som höstterminen åtnjöto 4 elever stipendier à 250 kr. hvardera, för år räknadt. Den teoretiska undervisningen har under lektionstiderna haft följande omfattning: större milor kolats å Grönbo kronopark. Botaniska, zoologiska och geologiska exeursioner hafva företagits å Elfdalens oeh Grönbo kronoparker, och vid Elfkarleö samt Skutskärs sågverk hafva eleverna studerat och praktiskt fått deltaga i sägverkshandteringen. Af statens sex skogsskolor: Sillre i Medelpad, Marnia i Upland, Ombergs i Östergötland, Hunnebergs i Vestergötland, Boda å Öland och Kolleberga i Skåne, är Ombergs afsedd att förbereda till inträde vid Skogsinstitutet, de öfriga fem att utbilda skogsbetjente. Kostnadsfri undervisning meddelas at 10 lärlingar i hvarje skola. Lärokursen är jemlikt Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadgar för skogsläroverken den 13 April 1886 bestämd att taga sin början: vid Ombergs skogsskola den 1 Juli och vid de öfriga den 1 September samt fortgå till den 15 påföljande Juni. Sedan tran Ombergs skogsskola de från föregående ar qvarvarande lärjungarne afgätt med godkända insigter, antogos vid läroarets början 9 nya elever, hvaraf 2 extra, hvilka under höstterminen åtnjöto undervisning. Vid de öfriga skogsskolorna har lärlingarnes antal utgjort (Bil. 18): Under vår- och höstterminerna utfördes dessutom åtskilliga andra arbeten, såsom t. ex. upprättande af afvftgningsprofiler, transportprofiler och kostnadsförslag för väganläggning m. m. Be praktiska öfningarne ute å marken hafva omfattat skogsodling å Ramnigshults kronopark, virkesutsyningar samt olika former af mätning och skogsuppskattning å Grönbo och Ramningshults kronoparker. 160 hektar inegor blefvo dervid uppmätta och kartlagda samt 1,875 hektar utmark uppmätt och taxerad. Derjemte har liniestakning blifvit utförd à en sammanlagd längd af 32,000 meter å nyssnämnda kronoparker, och afvägningar utförts i och för sänkning af större sjöar och afdikning af mossar å Grönbo till en sammanlagd langd af 21,000 m. samt 2:ne Undervisning har meddelats i de ämnen, gällande läroverksstadga i fråga om skogsskolorna föreskrifver. Staten lemnar understöd åt tvä enskilda skogsslcolor. Skogshålls i Södermanland oeh Presternds i Vermland. Lärjugames antal var vid den förra under vårterminen 7, hvilka afgingo med godkända insigter, under höstterminen 10 ; vid den sistnämnda 10 ordinarie lärlingar. Börande skogs- oeh jagtväsendet hafva bland andra nedannämnda publikationer under året utkommit:»tidskrift för skogshushållnings, utgifven af A. T. Cnattingius, 22:dra årgången.»skogsvännen», utgifven af A. T. Cnattingius, 18:de årgången, begge med statsbidrag.»skogvaktåren. Tidskrift för skogshushållnings, utgifven af E. A. Hjelm. 4:e årgången.»svenska Jägarförbundets nya tidskrift», utgifven af A. Wahlgren, 32:dra årgången.»uppsatser i praktisk entomologi, med statsbidrag utgifna af Entomologiska föreningen i Stockholm», 4:e häftet.»svenska Kennelklnbbens tidskrifts, utgifven af Abr. Forssell, 3:dje årgången. Verksamheten vid de skogsmeteorologiska stationerna har under år 1894 fortgått efter den något förändrade plan, som i 1886 års berättelse omnämnes. Stationerna hafva varit desamma som under föregående år, nemligen: Spårhult, Hornsberg, Helde oeh Österplana i Skaraborgs län, Alderstugan, Lillhärad oeh Dingtuna i Västmanlands län, Dalboda i Upsala län, Äminne i Norrbottens län, Laxnäs i Vesterbottens län, Buttle och Barlingbo på Gotland, Skåre flodstation i Vermlands län samt