BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. XI. SKOGS-STYRELSENS FÖR ÅR 1879.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. XI. SKOGS-STYRELSENS FÖR ÅR 1879."

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner. Skogsstyrelsen ersattes 1883 av Domänstyrelsen Föregångare: Skogs-styrelsens underdåniga berättelse angående skogs- och jagtväsendet i Sverige intill år Stockholm : P.A. Norstedt & söner. - (Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet ; I) Detta häfte innehåller en översikt över skogs- och jaktlagstiftningen i Sverige från tiden före 1718 och fram till Här finns både om samhällsägda skogar och om den enskilda skogshushållningen. I tabellbilagan finns årliga uppgifter i vissa fall ifrån Efterföljare: Kungl. Domänstyrelsens förvaltning / av Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm : Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Domänverket / Kungl. Domänstyrelsen Det enskilda skogsbruket / av Kungl. Skogsstyrelsen. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Skogsstatistisk årsbok / Kungl. Skogsstyrelsen Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959 BISOS Q digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007 urn:nbn:se:scb-bi-q0-7901_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. XI. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, KONGL. BOKTRYCKERIET, P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. Underdånig berättelse. Skogarna. Allmänna skogar. Kronoparker sid. 1. Flygsandsplanteringar» 3. Öfverloppsmarker och oafvittrade skogar» 3. För statsverket utarrenderade egendomars samt militieboställens skogar» 3. Civila boställens skogar» 3. Ecklesiastika boställens skogar» 3. Skogar till allmänna inrättningars hemman» 3. Utbrutna stockfångstskogar» 3. Statens till bergsbruk upplåtna skogar» 4. Häradsallmänningar» 4. Nybyggens och kronohemmans skogar» 4. Afverkning och utsyning» 4. Sättet för virkets försäljning» 6. Virkespris» 6. Behållning på qv.ref och för kub.fot...» 7. Virkets utdrifning» 7. Väganläggning» 7. Strömrensning» 8. Dagsverkspris» 9. Hägnader» 9. Afdikning» 9. Fröinsamling» 10. Skogsåterväxt» 10. Plantskolor» 12. Skogsodling» 12. Hjelpgallring» 13. Skogseld» 13. Stormskador» 14. Skogsinsekter» 14. Annan skada och sjukdom på skogen» 15. Skogsåverkan» 16. Betning och höslåtter» 16. Enskildes skogar. Ytvidd» 17. Skogar och flygsandsfält med inskränkt dispositionsrätt...» 17. Till ordnad hushållning indelade skogar» 17. Åtgärder till förbättrad skogsskötsel» 18. Skogshushållningen i öfrigt» 20. Åtgärder för underlättad virkestransport och flottning» 22. Skogseld samt storm-, insekt- eller annan skada å skogarne» 22. Skogsingeniörenas verksamhet» 22. Table des matières. Rapport au Roi. Forêts. Forêts publiques. Forêts délimitées du domaine page 1. Plaines de sable mouvant» 3. Forêts non encore délimitées de l'état» 3. Forêts des domaines affermés et des domaines militaires..» 3. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires civils» 3. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires ecclésiastiques» 3. Forêts appartenant aux biens-fonds des institutions publiques» 3. Forêts de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» 3. Forêts de l'état mises à la disposition des mines» 4. Ségrairies» 4. Forêts du domaine mises à la disposition héréditaire des colons, etc» 4. Exploitation et marque du bois» 4. Mode de vente du bois» 6. Prix du bois» 6. Revenu net par "ref "carré et par pied cube» 7. Transport du bois» 7. Travaux de voirie» 7. Nettoyage des cours d'eau pour le flottage» 8. Prix du travail à la journée» 9. Enclos» 9. Drainage» 9. Récolte des semences» 10. Recru» 10. Pépinières» 12. Reboisement» 12. Eclaircies» 13. Incendies» 13. Ravages causés par les vents» 14. Ravages causés par les insectes» 14. Autres ravages, et maladies des arbres» 15. Délits forestiers» 16. Pâture et fenaison» 16. Forêts appartenant aux particuliers. Étendue» 17. Forêts et plaines de sable mouvant avec droit limité de disposition» 17. Forêts aménagées» 17. Mesures prises pour l'amelioration des forêts» 18. Économie forestière» 20. Mesures en vue de faciliter le transport et le flottage du bois» 22. Incendies, ravages par les vents et par les insectes, et maladies des arbres» 22. Activité des ingénieurs forestiers» 22.

6 Jagten. Jagtvård sid. 23. Rofdjur» 26. Af rofdjur dödade husdjur» 29. Nyttigt vildt» 29. Skogsundervisningen. Skogsinstitutet» 32. Skogsskolor och landtbruksskolor» 33. Af trycket utgifna arbeten rörande skogs- och jagtväsendet» 35. Meteorologiska försöksstationer» 35. Skogsadministrationen. För skogsväsendet anstäld personal» 35. Af skogsstaten disponerade boställen och lägenheter» 36. Stadganden rörande skogs- och jagtväsendet» 36. Inspektionsresor» 37. Af skogsstyrelsen handlagda mål» 37. Expeditionslösen» 37. Finanserna. Värdet af statsverkets skogsegendom» 37. Inkomster» 38. Skogs- och jagtarrenden» 38. Anslag» 38. Utgifter» 38. Besparingar å anslagen» 39. Behållning» 39. Militie- och ecklesiastika boställenas skogsfonder» 40. Bilagor. N:o 1. Kronoparker» 2.» 2. Kronans flygsandsplanteringar» 14.» 3. Indelade kungsgårdars och andra för kronans räkning utarrenderade egendomars skogar» 15.» 4. Indelade boställsskogar» 33.» 5. Indelade skogar till allmänna inrättningars hemman» 44.» 6. Stockfångstskogar» 45.» 7. Statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar» 48.» 8. Häradsallmänningar» 49.» 9. Sammandrag öfver de allmänna skogarnes areal» 54.» 10. Såldt och utsynadt virke från kronoparker m. fl. kronoskogar» 62.» 11. Såldt virke från boställsskogar, af hvilkas afkastning andel ingår till statsverket» 68.» 12. Såldt virke från boställsskogar, hvilkas hela ordinarie behållna afkastning tillfaller löningsfond» 69.» 13. Såldt virke för ecklesiastika boställenas skogsfond...» 71.» 14. Såldt virke för militieboställenas skogsfond» 73.» 15. För kyrko- och prestgårdsbyggnad åt byggnadsskyldige utsynadt virke» 74.» 16. Såldt virke, åverkadt å nybyggen, kronohemman och stockfångstskogar m. fl» 75.» 17. Afverkadt virke å statens till bergsbruk upplåtna skogar» 75.» 18. Från häradsallmänningar utlemnadt virke» 76.» 19. Utsynadt virke å nybyggen, kronohemman och utbrutna stockfångstskogar» 78. Chasse. Surveillance de la chasse page 23. Carnassiers» 26. Animaux domestiques tués par les carnassiers» 29. Gibier» 29. Instruction forestière. Institut forestier (École supérieure de silviculture)» 32. Écoles forestières (inférieures) et d'agriculture» 33. Littérature forestière et cynégétique» 35. Stations météorologiques» 35. Administration des forêts. Personnel attaché au service des forêts publiques» 35. Domaines à la disposition des fonctionnaires forestiers» 36. Ordonnances concernant les forêts et la chasse» 36. Inspections» 37. Nombre des affaires traitées par l'administration des forêts» 37. Coût des actes» 37. Finances. Valeur des forêts de l'état» 37. Revenu» 38. Fermages des forêts et de la chasse» 38. Budget» 38. Frais» 38. Épargnes budgétaires» 39. Revenu net» 39. Fonds forestiers des domaines militaires et ecclésiastiques..» 40. Annexes. N:o 1. Forêts délimitées du domaine» 2.» 2. Plaines de sable mouvant d'létat» 14.» 3. Forêts aménagées faisant partie des domaines affermés» 15.» 4. Forêts aménagées faisant partie des domaines à la disposition des fonctionnaires de l'état» 33.» 5. Forêts aménagées appartenant aux bien-fonds des institutions publiques» 44.» 6. Forêts de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» 45.» 7. Forêts de l'état mises à la disposition des mines...» 48.» 8. Ségrairies» 49.» 9. Relevé de l'étendue des forêts publiques» 54.» 10. Bois vendu et marqué des forêts du domaine» 62.» 11. Bois vendu des forêts appartenant aux domaines à la disposition des fonctionnaires dé l'etat, mais dont les revenus entrent en partie dans les caisses publiques» 68.» 12. Bois vendu des forêts faisant partie des domaines à la disposition des fonctionnaires de l'état, et dont les revenus passent à divers fonds d'appointements» 69.» 13. Bois vendu pour le compte du fonds forestier des domaines ecclésiastiques» 71.» 14. Bois vendu pour le compte du fonds forestier des domaines militaires» 73.» 15. Bois marqué des domaines ecclésiastiques pour la construction des églises et des cures» 74.» 16. Bois vendu, séquestré dans les forêts des domaines mises à la disposition héréditaire des colons, etc.» 75.» 17. Bois coupé dans les forêts publiques mises à la disposition des mines» 75.» 18. Bois marqué des ségrairies» 76.» 19. Bois marqué, soit des forêts du domaine mises à la disposition héréditaire des colons, soit de celles de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» 78.

7 N:o 20. t privilegierade sågverk utsynadt virke från öfverloppsmarker och oafvittrade skogar sid. 79.» 21. Utsyning af bok och vrakek» 80.» 22. Virkespris i olika delar af landet» 82.» 23. Behållen afkastning på qv.-ref och för kub.fot i olika revir» 90.» 24. terväxt å allmänna skogar» 93.» 25. Plantskolor å allmänna skogar» 94.» 26. Skogsodling å allmänna skogar» 96.» 27. Hjelpgallring å allmänna skogar» 98.» 28. verkadt, i beslag taget virke å allmänna skogar» 99.» 29. Onyttiggjordt beslagsvirke å allmänna skogar» 100.» 30. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne» 101.» 31. Mulbete och höslåtter å under skogsstatens förvaltning stälda skogar..» 103.» 32. Skogarnes ytvidd» 105.» 33. Enskildes flygsandsfält, stälda under skogsstatens uppsigt» 106.» 34. Enskildes till ordnad hushållning indelade skogar» 107.» 35. Statens skogsingeniörers förrättningar» 108.» 36. Dödade rofdjur, samt skottpenningar» 109.» 37. Husdjur, dödade af rofdjur» 111.» 38. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot jagtförfattningarne» 113.» 39. Elever och lärlingar vid skogsinstitutet och skogsskolorna» 114.» 40. Skogspersonalen» 115..» 41. Af skogspersonalen disponerade boställen och lägenheter» 117.» 42. Värdet af statens skogsegendom» 122.» 43. Statsverkets skogsmedel» 123.» 44. Skogs- och jagtarrenden å statsverkets utarrenderade egendomar» 127.» 45. Anslag och utgifter» 132.» 46. Skogsstatens aflöning» 133.» 47. Statens utgifter för skogsförvaltningen, oberäknadt ordinarie aflöningen (reservationsanslaget)» 140.» 48. Militeboställenas skogsfond» 146.» 49. Ecklesiastika boställenas skogsfond» 147.» 50. Beskrifning till kartan öfver Finspångs revir (med karta)» 148.» 51. Beskrifning till kartan öfver Värends revir (med karta)» 149. N:o 20. Bois marqué, pour les scieries privilégiées, des forêts non encore délimitées de l'état page 79.» 21. Hêtres et chênes de rebut, marqués» 80.» 22. Prix du bois dans les différentes parties du pays» 82.» 23. Revenu net, par "ref" carré et par pied cube, des différentes forêts» 90.» 24. Recru des forêts publiques» 93.» 25. Pépinières des forêts de l'état» 94.» 26. Reboisement, par semis ou plantation, des forêts publiques» 96.» 27. Éclaircies des forêts publiques» 98.» 28. Délits forestiers: bois coupé dans les forêts publiques» 99.» 29. Bois séquestré et mis hors d'état d'être utilisé» 100.» 30. Poursuites pour délits forestiers» 101.» 31. Pâture et fenaison dans les forêts publiques aménagées par l'administration des forêts» 103.» 32. Étendue des forêts de la Suède» 105.» 33. Plaines de sable mouvant appartenant aux particuliers, mais placées sous la surveillance de l'administration des forêts» 106.» 34. Forêts aménagées appartenant aux particuliers» 107.» 35. Activité des ingénieurs forestiers» 108.» 36. Carnassiers tués et primes pour la destruction des carnassiers» 109.» 37. Animaux domestiques tués par les carnassiers» 111.» 38. Poursuites pour délits de chasse» 113.» 39. Élèves et apprentis de l'institut forestier et des écoles forestières» 114.» 40. Personnel du corps forestier» 115.» 41. Domaines à la disposition des fonctionnaires forestiers» 117.» 42. Valeur des forêts de l'état» 122.» 43. Revenu des forêts de l'état» 123.» 44. Fermages des forêts et de la chasse des domaines affermés publiques» 127.» 45. Budget forestier» 132.» 46. Appointements et salaires du corps forestier» 133.» 47. Frais de l'administration des forêts, les appointements et salaires non compris» 140.» 48. Fonds forestier des domaines militaires» 146.» 49. Fonds forestier des domaines ecclésiastiques» 147.» 50. Description de la carte du cantonnement forestier de Finspång (avec une carte)» 148.» 51. Description de la carte du cantonnement forestier de Värend (avec une carte).» 149. K. Skogsstyrelsens berättelse fôr år II

8 Tableau comparatif des poids, mesures et monnaies en: 1) La longueur du pendule à secoudes, mesuré à la latitude de l'observatoire de Stockholm et h îa temp, de 15^ centigr., est ^= pieds (fot) suédois. 2) Le poids d'au pied cube suédois d'eau pure à son maximum de densité, mesuré dans l'air à moitié saturé d'humidité et d'une temp, de 15'' centigr., ainsi qu'à la pression barométrique de z'^6 pieds (la temp, du mercure réduite à 0 ), est =~ 6i'i;z2 livres (skalpundi suédoises. Les relations avec îe système métrique sont données d'après les dernières comparaisons faites par l'académie des sciences de Suède. 3) Le jaugeage des navires par tons (tonnes) a été introduit en Suède par la loi du 15 mai L'unité de l'ancien système était le "nyläst", qu'où estimait équivaloir à environ 3'27 tons anglaises, mais une loi du 16 oct. 1S74. a fixé le nylâst d'un navire à voiles à yi^ tons, et celui d'un bateau à vapeur à 4.5 tons, i nylâst était aussi en général considéré équivaloir à i'54 Commerce-lsest norvégien, et à i'63 Com.-laest danois. 4) Le poids d'une pièce de 10 kronor (monnaie à '/lo ^'"'^ ^. Vio ^^ euivi'cl est, d'après la loi du 30 mai 1873, fixé à 4'48o3 grammes.

9 STORMÄGTIGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Enligt gällande instruktion för Skogsstyrelsen och skogsstaten, får Skogsstyrelsen härmed i underdånighet afgifva berättelse om skogstäsendet i riket år Allmänna skogar. Kronoparkernas ytvidd, i föregående årsberättelser angifven till nedanståcnde belopp, år ,830,345,36 qv.ref,» 1872 " 8,866,669,13» >' ,450,769,16»» ,913,420,63»» ,231,264,68», ''w nnder år 1879 ökats med 2,387,270,84 qv.ref, men deremot minskats med 10,629,o5 qr.ref, på grund hvaraf deras K S'iogufynUen, beräitelte för är ^"noparier. Skogarna. i nästföregående årsberättelse angifna summa erhållit en tillökning af 2,376,641,79 qv.ref, oeh omfatta således samtliga kronoparker vid 1879 års slut en ytvidd af 25,607,896,4 7 qv.ref (Bil. 1), motsvarande 41,i % af samtliga allmänna skogarnes ytvidd (Bil. 9). Tillökningen, som haft sin grund uti dels nya kronoparkers bildande, dels vid nymätning eller eljest vunnen närmare kännedom om vissa kronoparkers verkliga ytvidd, har egt rum uti nedanstående skogsdistrikt oeh revir: 1

10 2 AlImänna skogarnes areal. Norrbottens distrikt. Qv.ref. Luleå revir: Kronoparken Djnpsjö har ökats med 1,851,60. Norra Piteå» 14 nya kronoparker, uppkomna vid Qv.ref. afvittring } 1,995,528,38. 1,997,379,88. Södra»» 6 nya kronoparker, uppkomna vid afvittring Vesterbottens distrikt. Burträsks revir: 12 nya kronoparker (f. d. öfverloppsmarker). 45,630,83. Jemtlands distrikt. Östra Jemtlands revir: Kronoparken Brattbyn har ökats med 1,443,00. Södra Norrlands distrikt. Vestra Helsinglands revir: Hamra nya kronopark, uppkommen vid afvittring 328,448,00. Berglags-distriktet. Särna revir: Fuludals kronopark (Drefdagsskiftet) har Arvika» Kinda ökats med _ 660,66. Åstenskogs kronopark har ökats med nya kronoparken Emneskog 3,215,00. Gullsjö, ny kronopark 2,201,86. 6,077,61. Östra distriktet. revir: Gaddstigen, ny kronopark, f. d. bergslagsallmänning 2,160,80. Gotlands» Skogsholm, inköpt ny kronopark 2,126,11. 4,286,91. Smålands distrikt. Vestbo revir: Stora Bosarp, ny kronopark 3,874,05. Sunnerbo i Ljungby kronopark har ökats med ,60. 3,976,65. Södra distriktet. Malmöhns revir: Dalby kronopark har ökats med... 27,92.»» Puns»»»»... 0,14. 28,06. Samma qv.ref 2,387,270,84. Minskningen deremot, som uppstått i följd af inegors fråndragning eller vid nymätning vunnen närmare kännedom, har egt rum uti nedanstående skogsdistrikt och revir: Norrbottens distrikt. Qv.ref. Qv.ref. Luleå revir: Kronoparken Fisklösträsk har minskats med ,00.»»» Lilla Lappträsk»»» , ,50. Vesterbottens distrikt. Degerfors revir: Kronoparken Aman har minskats med 4,902,12. Jemtlands distrikt. östra Jemtlands revir: Kronop:n Bispgården har minskats med 162,11. Östersnnds»» Söre » 79, ,31. Södra Norrlands distrikt. Norra Helsinglands revir: Kronoparken Gäddsjö har minskats med 106,80. Bergslags-distriktet. Särna revir: Kronoparken Transtrand har minskats med 2,119,78. Fryksdals»» Skinnargården»»» 7,80. 2, Östra distriktet. Olands revir: Kronoparken Ramningshult har minakats med 104,47. Åkers»» Obygdön a»» 11,15. Ombergs»» Omberg»»» 10, ,62. Vestra distriktet. slättbygds revir: Kronoparken Fnrnhacken har minskats med 29,67.»»» Edsmären»»» 533,33 Marks»» Veden»»» 5,67 568,67. Smålands distrikt. Tjusts revir: Kronoparken Malmö har minskats med... 15,65. Jönköpings»» Tolarp»»» ,83. Vestbo»» Bubbarp »... 27,50. Snnnerbo»» Förarp»»» ,50. Tärends»» Heda»»»... 2, ,76. Södra distriktet. Hallands revir: Kronoparken Oxhnlt hsr minskats med ,80. Åhus»» Eickarum»»» ,45.»»» Ousby»»» ,59. 1,403,84. Snmma qv.ref 10,629,05. I Gotlands revir, der kronopark förut saknats, har såsom ofvan nämnts Skogsholms nya kronopark under år 1879 bildats. Följande inköp af enskild mark till skogsbruk för kronans räkning hafva under året beslutats: inom Askersunds revir: Sjöstorp 1,774,42 qv.ref för 8,000 kronor, Hvitthnlt Vestregård N:o 1» Östregård N:o 2 inom Värends revir: " Mellangård N:o 3 I ^^,^^^^^ ^^^^^ j.^ j^g_g3o ^,» ÖdegSrd N:o 4 Granhnlt Norregård N:o 1 Af Elmeshnlt och Glosäng ett ntskifte Summa 23,539,03 qv.ref för 184,830 kronor. Ofvan angifna inköpta skogsmarker öfvertagas af staten först midfastan 1880, då hemmanet Sjöstorp tillägges kronoparken Tysslingen. Nya hnshållningsplaner hafva under år 1879 faststäts för 5 kronoparker med en sammanlagd ytvidd af 134,534,05 qv.ref, utgörande 0,5 2 % af samtliga kronoparkers ytvidd. Vid årets slut funnos hushållningsplaner för 93 kronoparker med en sammanlagd ytvidd af 2,067,434,03 qv-refmotsvarande 8,7 % af samtliga kronoparkers ytvidd. Det förhållande att hushållningsplaner ej blifvit upprättade för större del af kronoparkerna, beror derpå att at dessa skogar,î;som från år 1870 till 1879 års slut ökats från 4,830,345,36 qv.ref till 25,607,896,47 qv.ref eller med

11 20,777,551,11 qv.ref, 438 parker med en areal af 25,071,682,19 qr.ref, utgörande 97,9 % af samtliga kronoparkers ytvidd, äro belägna i de sex norra länen, der uppskattning af skogstillgången, särskildt beträffande timmerträd, i stor skala verkstälts, sä att erforderlig kännedom vunnits om en betydlig del af dessa skogars såväl nuvarande virkesbelopp, som framtida ungefärliga afkastning, hvarigenom fullständiga hushållningsplaner ftsr de vidsträckta skogsmarkerna åtminstone till en tid kunna undvaras, samt fijrsäljningar af skogsalster derifrån alltefter rådande konjunkturer ändock ega rum. Kronans flygsandsplanteringar hafva under år 1879 ej undergått annan förändring än att arealen för flygsandsfaltet Gamla Espet befunnits vid nymätning innehålla 27,22 qv.ref mindre ytvidd än i föregående årsberättelse angifvits, i följd hvaraf samtliga flygsandsplanteringarnes ytvidd under året minskats från 24,600,15 qv.ref till 24,573,4 s qv.ref (Bil. 2), utgörande 0,04 % af samtliga allmänna skogarnes ytridd (Bil. 9). Inom Burträsks revir hafva under året 12 öfverloppsmarker med en areal af 25,373,56 qv.ref ren skogsmark förklarats vara kronoparker. Genom slutad afvittring inom Piteå socken af Norrbottens län hafva kronomarkernas summa minskats med 1,995,528,3 8 qv.ref, hvaraf 1,546,991,12 qv.ref ren skogsmark, af hvilken areal under året bildats 20 nya kronoparker. I följd af under året slutadt storskifte inom Hamra kapellag af Gefleborgs län hafva likaledes under året 328,448 qv.ref kronomarker inom vestra Helsinglands revir omförts till kronoparker. På grund af dessa förändringar har ytvidden af kronoöfverloppsmarkerna oeh de oafvittrade kronomarker, som efter slutad afvittring anses förblifva kronans tillhörighet, under året minskats med sammanlagdt 2,369,607,21 qv.ref eller från 16,044,(»2,3 6 qv.ref 'ill 13,673,804,32 qv.ref, utgörande 21,96 % af samtliga allmänna skogarnes ytvidd (Bil. 9). Uti denna summa ingå dock icke större impedimenter. '^lanimngar. Ifitrhppaufiitlrade bonomarier. «ojnr, till- ' "»1 / > "'" ndt- "it egen-»nar, mi- ''"''"mllen '"" land>~ Ytvidden af de skogar, uppgående till ett antal af 2,730 stycken (Bil. 9), som tillhöra kungsgårdar oeh andra för statsverkets räkning utarrenderade eller af kronan omedelbart disponerade egendomar, äfvensom ännu ej indragna militieboställen samt utarrenderade landshöfdingehemman, uppgår till 2,828,652,85 qv.ref, utgörande 4,52 % af samtliga allmänna skogarnes jt- ^'dd (Bil. 9). Enligt uppgifter från vederbörande skogs- 'jenstemän hafva vid upprättande af skogshushållningsplaner änder året 48 hithörande hemman, som förut ej ansetts ega "ägon skogsmark, befunnits innehafva sådan. Hushållningsplaner hafva (Bil. 3 oeh 4) under året fast- ^«Its för 378 hithörande egendomars skogar med en sammanlagd ytvidd af 335,075,3 9 qv.ref. Vid årets slut funnos husshållnidgsplaner gällande för 821 till statsverket indragna Allmänna skogarnes areal. hemmans skogar' med en sammanlagd ytvidd af 1,165,491,49 qr.ref (Bil. 3), utgörande 41,2 % af samtliga i fråga varande skogars ytvidd. Dessutom förefunnos sådana planer för 103 ännu ej till statsverket afträdda militieboställen med en sammanlagd areal af 97,940,29 qv.ref (Bil. 4). Antalet civila boställen, till hvilka skogs- eller hagmark finnes, angifves (Bil. 9) till 386 stycken med en sammanlagd areal af 216,058,60 qv.ref. Under året hafva hnshållningsplaner faststälts för 29 hithörande hemmans skogar med en areal af 35,567,72 qv.ref. Vid årets slut voro 72 civila boställens skogar, omfattande inalles 84,882,36 qv.ref, till ordnad hushållning indelade (Bil. 4), utgörande 39,3 % af samtliga hithörande skogars ytvidd. Alla dessa skogar skötas af innehafvare under skogsstatens^kontroll. Skogs- oeh hagmarken till samtliga ecklesiastika boställen, uppgående till ett antal af 2,484 stycken, belöper sig till 3,476,239,20 qv.ref (Bil. 9). Häraf stå 2,277 stycken, omfattande 3,002,516,40 qv.ref under boställsinnehafvarnes vard oeh förvaltning, 188 stycken deremot med 191,994,52 qv.ref under arrendatorers skötsel oeh vård, samt endast 19 hithörande skogar med en sammanlagd ytvidd af 281,728,28 qv.ref under skogsstatens omedelbara vard oeh förvaltning. Under år 1879 hafva hnshållningsplaner faststälts för 172 ecklesiastika boställsskogar med en areal af 223,316,70 qv.ref. Vid årets slut voro till ordnad hushållning indelade 494 ecklesiastika boställsskogar med en sammanlagd areal af 1,102,452,88 qv.ref, utgörande 36,4 % af samtliga hithörande skogars ytvidd (Bil. 4). Skogs- oeh hagmarken till 578 allmänna inrättningars hemman omfattar en ytvidd af 358,626,44 qv.ref, motsvarande 0,5 8 % af samtliga allmänna skogarnes ytvidd. Hushållningsplan har ej under året faststälts för någon hithörande skog. Vid 1879 års slut funnos derför oberäknadt de skogar, som tillhöra Uppsala akademi i likhet med föregående år hushållningsplaner faststälda för endast 24 hithörande skogar med en sammanlagd ytvidd af 41,533,12 qvref (Bil. 5), motsvarande 11 %af samtliga i fråga varande skogars areal. Ingen skog, tillhörande allmän inrättnings hemman, står under skogsstatens omedelbara vard oeh förvaltning, utan öfva skogstjenstemännen deröfver endast kontroll. De 147 åt vissa sågverk inom Norrbottens, Vesterbottens oeh Vesternorrlands län till ersättning för mistad privilegierad stockfångst utbrutna skogar hafva ej under år 1879 undergått någon förändring. De utbrutna stockfångstskogarne omfatta en sammanlagd areal af 2,664,132,83 qv.ref (Bil. 6), åtgörande 4,3 «af samtliga allmänna skogarnes ytvidd (Bil. 9). 3 Civila bohålun. Ekskleêiaatika boställen. Skogar iill ailmänna inrättningar hemman. (Ttbrutna stockfångst" skogar.

12 4 Allmänna skogarnes areal. statens bergsbruk upplåtna skogar. till Under âr 1879 har ytvidden för statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar minskats med 154,161,30 qv.ref, utgörande ytvidden för bergslagsallmänningen Gaddstigen, som under året ingått bland kronoparkerna. Hithörande 37 skogar omfatta en ytvidd af 311,151,7 qv.ref (Bil. 7), utgörande 0,5 % af samtliga allmänna skogarnes areal (Bil. 9). De på 62 härader fördelade 106 häradsallmänningarna omfatta en sammanlagd ytvidd af 2,508,036,5 0 qv.ref (Bil. 8), motsvarande 4,oi % af samtliga allmänna skogarnes ytvidd (Bil. 9). Under skogsstatens omedelbara vard oeh förvaltning stå 86 häradsallmänningar med en areal af 964,929,12 qv.ref (Bil. 8 A), nnder det 20 häradsallmänningar med en sammanlagd areal af 1,543,107,48 qv.ref (Bil. 8 B) stå under allmänningsdelegarnes egen skötsel oeh vard. Under år 1879 hafva genom afslutadt storskifte i Orsa socken i Kopparbergs län oeh Hamra kapellag i Gefleborgs län tvenne nya häradsallmänningar uppstått med en sammanlagd ytvidd af 473,254,94 qv.ref, stående under allmänningsdelegarnes egen förvaltning. Transtrands häradsallmänning har deremot genom fråndragning af inom allmänningen belägna skattlagda lägenheter, som förut inräknats i dess areal, minskats med 13,683,30 qv.ref. I följd af dessa förändringar hafva de under allmänningsdelegarnes egen vard oeh förvaltning stälda häradsallmänningar under året ökats med 459,571,64 qv.ref. De under skogsstatens vård oeh förvaltning stående häradsallmänningar hafva deremot, i följd af vid nymätning eller eljest vunnen närmare kännedom om vissa allmänningars verkliga ytvidd, under året undergått en minskning af 8,653,33 qv.ref. Samtliga häradsallmänningarnes ytvidd hafva derför under år 1879 ökats med 450,918,31 qv.ref. Pnllständiga hushållningsplaner hafva under år 1879 faststälts för 8 häradsallmänningar med en ytvidd af 81,332,05 ffärads' aîlmânningar. qv.ref. Vid årets slut funnos hushållningsplaner gällande för 95 häradsallmänningar med en sammanlagd ytvidd af 1,129,615,36 qv.ref, motsvarande 45,04 % af samtliga hithörande skogars ytvidd. De 11 häradsallmänningars ytvidd, för hvilka ännu ej hushållningsplaner upprättats, belöper sig till 1,378,421,24 qv.ref, motsvarande 54,96 96 af samtliga i fråga varande skogars ytvidd. Af sistnämda summa omfatta de 5 allmänningarne, Muonio i Norrbottens län, Orsa i Gefleborgs, samt Transtrands, Lima oeh Orsa i Kopparbergs län en sammanlagd ytvidd af 1,343,560,72 qv.ref oeh hafva i senare tid blifvit afsatta, så att hushållningsplaners upprättande för dessa vidsträckta skogstrakter ännu ej medhunnits. Sammanlagda ytvidden för de af skogstjenstemännen uppgifne 1,603 skogar, tillhörande nybyggen oeh kronohemman, belöper sig till 10,638,588,70 qv.ref (Bil. Nybyggttu oeh kronokemman$ $logar. 9), utgörande 17, o s % af samtliga allmänna skogarnes ytvidd. Under året hafva hithörande skogar minskats med 6,251,0 5 qv.ref i följd af 7 nybyggens omförande till skatte. Por Juekasjärvi, Norra oeh Södra Lycksele samt Vestra oeh Ostra Asele revir har i följd af oafslutad afvittring tillförlitlig kännedom ej kunnat vinnas angående hithörande skogars antal oeh ytvidd. Enligt jägmästarnes till skogsstyrelsen afgifna redogörelser har afverkningen hvartill dock ej husbehofsvirket inberäknats å de allmänna skogar, hvilka stå under skogsstatens omedelbara vard oeh förvaltning, äfvensom I sådana, hvilka lemna afkastning till statsverket eller till fonder, som äro afsedda för skogshushållningens främjande, eller hvilkas afkastning i sin helhet tillfallit löningsfond, haft följande omfattning: Å kronoparker, flygsandsplanteringar, öfverloppsmarker oeh oafvittrade marker hafva under året utsynats m. f.: (Bil. 10).., m-ii j. Till levalarebo- TiU forsaljnmg for Till ttteymnge- ^^^ 5,-4,, tronana rakning. rattigsde. ^ fl. änaamål. Stycken. Knb.foC Stycken. Knb.fot. Stycken. Knb.fot. Ekai , ! Bjelkaro.hjeltträd 1, , , , Sagtimmerträd , é, , , ,890. Sâgtimmer 43, ,863. 1, , ,89i. Hnstimmer o. linstimmerträa. 8, ,434. 2, ,575. 7, ,764. SpaTtar o. sparrträd 8, , , ,559. Torrskog o. vindfällen 25, , HägnadsTirke 44,436. 4, ,732. Ved o, kolvirke... 1,934, , ,911. Tjärvirke, stnbbar oeb rötter 664, ,475. Diverse virke.^ 109, _ j ^ Summa 11, ^ ,954 knb.fot. Motsvarande afverkning utgjorde: år ,028,093 kub.fot,» ,307,064»» ,072,754»» ,622,357» ,509,458»". Från sådana boställsskogar, af hvilkas behållna afkastning viss andel ingår till statsverkets skogsmedel, hafva blifvit sålda (Bil. 11). Afverhit^ och UtSJjKti^; Sågtimmerträd 1,950 st. = 62,384 knb.fot, Sågtimmer 80» = 1,240» Hnstimmer oeh hnstimmerträd... 1,028» = 16,247 " Spärrar 921» = 5,277 " Vindfällen oeh torrskog 33,032 sits"'

13 Afverkning å de allmänna skogarne. 5 Hägnadsvirke HO kub.fot, Ved och kolvirke 69,365» Diverse virke - 36,566» Summa 224,221 kub.fot. Motsvarande försäljning utgjorde: år ,040 kub.fot,» ,664»» ,216» ^> ,626»» ,215». Virkesförsäljningen frän de ecklesiastika boställsskogar åter, hvilkas hela behällna afkastning tillfaller löningsfond, här under året haft följande omfattning (Bil. 12). Bjelkar och bjelkträd 2,430 st. = 102,071 kub.fot, Sägtimmerträd 11,774» = 351,249» Sågtimmer 703» = 10,889» Hustimmer o. hustimmerträd-.. 2,123» = 41,859» Veå och kolvirke 152,092» Tjärvirke 165» Kol _ 560» Diverse virke., 100,441» Summa 759,326 kub.fot. Liknande försäljning utgjorde: år ,325 kub.fot,» ,116,621 >' ,410»» ,264» ,011,400». Från ecklesiastika boställens skogar, der på grund af lådigt Bref den 31 Mars 1876 virkesförsäljning för nämde boställens skogsfonds räkning egt rum, bar under år 1879 genom berednings- och rensningshuggningar afverkats (Bil. 13): Bjelkar och bjelkträd 216 st. = 9,901 kub.fot, Sägtimmerträd 7,442» =226,573» Sågtimmer 800» = 14,105» flnstimmer o. hustimmerträd 586» = 9,660» '^indfällen och torrskog 372» = 18,694 Ved och kolvirke 679,108» Diverse virke 113,745» "oder det motsvarande försäljning omfattade: Summa 1,071,786 kub.fot. år 1876.""1,272,249 kub.fot,» ,172,594» ,136,274 För militieboställenas skogsfonds räkning bar från dit-»brande skogar försålts (Bil. 14): Bjelkar och bjelkträd 10 st. = 1,050 kub.fot, Sågtimmerträd 90» = 5,376» Hustimmer och hustimmerträd 116» = 3,000» Ved oeh kolvirke 22,340 Diverse virke 3,500» Dylik fbrsäljning omfattade: Summa 35,266 kub.fot. år ,460 kub.fot,» ,722 « ,174 Till kyrko- och prestgårdsbyggnad här utsyning å ecklesiastika boställens skogar egt rum för byggnadsskyldiges räkning till följande belopp: Bjelkar och bjelkträd 238 st. = 12,313 kub.fot, Sågtimmerträd 2,630» == 77,936 Sågtimmer 204» = 6,340» Hustimmer o. hustimmerträd 1,278» = 23,078» Sparrar 375» = 3,815» Ved och kolyirke.. 167» Diverse virke 9,291» Summa 132,940 kub.fot, mot liknande utstämpling: år ,139 kub.fot,» ,381» ,817» Af åverkadt virke å stoekfångstskogar, kronohemman och nybyggen samt å enskildes skogar med inskränkt disposition här under året försålts (Bil. 16): Bjelkar och bjelkträd 9 st. = 305 kub.fot. Sågtimmer 860» = 10,530 Sparrar 73» == 1,095» Vindfällen 9» = 300 Ved och kolvirke 1,165» Tjärvirke 18,050 Diverse virke 174» Liknande försäljning utgjorde: Summa 31,619 kub.fot. år ,432 kub.fot,» ,815» ,338»» ,698» ,144 ö stockfångstskogar, nybyggen m, fl, af åverlcadt virke; Å statens till bergverkens understöd anslagna skogar här afverkats (Bil. 17): Storverksträd 3 st. = 150 kub.fot, Bjelkar och l^elkträd 96» = 3,840» Sågtimmerträd 1,780» = 61,330» å statens till bergsbruk upplåtna skogar;

14 6 Afverkning. Virkesförsaljning. Virkespris. Sågtimmer 1,522 st. == 20,136 knb.fot, Hnstimmer o. hnstimmerträd... 4,086» = 92,057» Sparrar 2,026» = 16,701 Hägnadsvirke 9,917» Ved och kolvirke 1,064,075» Diverse virke 2,484» motsvarande Summa 1,270,690 kub.fot. _,.,,...,, Till hlgnader m. m. och Till allmann.pgädelegarne. åt faevaknidgsperaomlen. SSgtimmerträd 3,785»t. = kab.tot. 133 st. = 3,839 knb.fot. Sågtimmer 5,897» = 87,198» 45» = 753» Hnstimmer o. hnstimmerträil 10,702» = 184,533» 172» = 3,070» Sparrar 2,520» = 24,670» 14» = 90» Vindfällen o. torrskog 19,368» HSgnadsTirke 75,943» » Ved och kolrirke 2,643,440» » Diverse virke 1,032,883» 2,282» Snmma knb.fot ,534 knb.fot kub.fot. & stockfångsttkogarbyggen Jcronohemman, Dylik utsyning omfattade: år ,148,999 kub.fot,» ,761,237» ,240,495 «" ,310,141» ,367,525». utbrvtna ny Å de till vissa sågverk på grund af mistad privilegierad stockfångst ntbrntna skogar samt å nybyggen och och kronohemman bar jemlikt 2 i nådiga förordningen af den 18 November 1874, angående utsyning och försäljning af skogsalster från kronans skogar i Kopparbergs län och de norrländska länen, utsyningen under året utgjorts af (Bil. 19). år ,360,463 kub.fot. hårads- Å de häradsallmänningar (Bil. 8 A), som stå under skogsstatens vård och förvaltning, här under år 1879 utsynats (Bil. 18): å aumånningar; Bjelkar och bjelkträd 27 st. = 945 knb.fot, Sågtimmerträd 338,706» =-- 9,882,940 Skadade sågtimmerträd 506» = 15,180 Ved och kolvirke 14,900» Tjärvirke 51^359 Slöjdvirke.. 95,357 «under det liknande utsyning utgjort: Summa 10,060,681 kub.fot. år ,630,716 kub.fot,» ,196,476»» ,829,357 Åt privilegierade sågverk hafva mot stubböresafgift under år 1879 å öfverloppsmarker och oafvittrade kronomarker utstämplats (Bil. 20): Sågtimmerträd 10,186 st. = 289,605 kub.fot, hvilken summa motsvarats af år ,975 kub.fot,» ,290» ,380 Efter ansökningar af 284 innehafvare af kronojord om utsyning af ek och bok till husbehof eller till försäljning, här vid pröfning af ansökningarne utsyning beviljats af (Bil. 21): Ek. Bok. '^"'f- Till ftoäljni^t Till hnsbeåof. benor. för kronan. 6,100 st. 9,387 st. 2,017 stycken och 5,6 fmr oeh 5 lass, emot år ,. 1,302 st. 1,955 st.» ,694» 4,821»» ,702» 7,575» 620 st. o. 3,500 kub.fot,» ,631» 8,439» 739»» 34,608»» ,081» 9,431» 2,765»» 28,800 >'. Den årliga virkesförsäljningen från statsskogarne ombesörjes i de flesta fall af länsstyrelserna. Då större å öjverlopptmarker aamt oafnitrait kronomatker till prinltgierade sågneri. af vrakel och hök. virkesparti utbjudas, verkställes virkesauktion samtidigt i orten, der virket förefinnes, af dertill förordnad kronobetjening och inför länsstyrelsen. Enligt gällande utsyningsförordning för de sex norra länen skall timmerträdens försäljning å rot, grundad på af vederbörande revirförvaltare uppräftadt utsyningsförslag, verkställas, innan träden med kronomärke utstämplas. A kronoskogarne i mellersta och södra provinserna säljes den ordinarie afverkningen i de flesta fall å rot, hvarvid virket fördelas i lotter af passande storlek, hvilka noggrannt taxeras. Mindre värdefullt virke upphugges deremot ofta före försäljningen. Virkesafkastningen frän de häradsallmänningar, som stå under skogsstatens vård och förvaltning, här antingen fördelats in natura mellan allmänningsdelegarne eller försålts, än å rot i mindre poster, än efter verkstäld upphuggning. FÖrdelaktigast synes i allmänhet hafva varit, att med särskiljande af timmer från andra skogseffekter, försälja virkesafkastningen. Å den utrikes marknaden rönte försågade skogsalster särdeles under årets förra hälft högst ringa efterfrågan. De norrländska sågverkens trävaruupplag wro med anledning deraf öfverfylda, och sågverksbolagen k«i"^ då ej inköpa större qvantiteter virke. På grund af dessa omständigheter stodo timmerprisen under år 1879 lägre a Sättet får virketi försäljning. Virkeipri'-

15 Virkets utdrifning. Behållning pr qv.ref och för kub.fot. Virkets utdrifning. Väganläggning. 7 under de senaste tio åren. Under denna tidrymd voro Sverige så ringa snö, att alla skogskörslor försvårades. Vid timmerprisen högst 1873 samt våren 1874, hvarefter de jultiden inträffade ett så starkt oeh ihållande töväder, att ständigt fallit. Under senare hälften af år 1879 tycktes snön i skog och på falt försvann. Från flera revir i meldoek afsättningen af skogsalster lättare försiggå oeh virkes- lersta oeh södra landet, uâsom Stockholms, Ostkinds, Varprisen stiga. tofta oeh Falbygds revir skildras äfven väglaget hafva varit Bil. 22 lemnar närmare uppgifter såväl à de pris, an- för skogskörslor ofördelaktigt. Vintern 1878^ 1879 fanns gifna med större siffror, som erhållits vid virkesförsälj- nemligen derstädes ingen kale i jorden under den djupa snön, ningar från kronoskogarna i landets olika delar, som ock å oeh under senare hälften af år 1879 saknades snö alldeles, de i öfrigt gångbara virkespris betecknade med smärre så att virkesutdrifningen måste ega rum medelst hjuldon. siffror. Följande vägbyggnadsarbeten, egnade att befrämja Bilagan 23 redogör för den behållning eller förlust? virkesutdrifningen frän allmänna skogar, hafva under som de under skogsstatens förvaltning stående skogar året utförts: Tärenäö revir: Under sommaren 1879 uppbröts inom de skilda reviren lemnat under året. För reviren inom IV4 niil landsväg mellan Korpilombolo oeh Nuxojärvi byar. de sex norra länen, der i allmänhet endast timmerafverk- Anslag till fortsättning af nämde väg, som kommer att samning, ofta koncentrerad å en eller några kronoparker, eger manbinda Korpilombolo oeh Tärendö kyrkoplatser, har errum, angifves liksom i föregående årsberättelser i en summa hållits, oeh enär densamma genomstryker en stor del af medelbehållningen för samtliga under skogsstatens förvalt- kronoparkerna Viitavara oeh Ajhämä, kommer den att blifva ning stående kronoskogar i reviret. För reviren inom de af väsentligt gagn för virkesutdrifning från dessa skogar. öfriga länen deremot, der olika skogsbrukssätt finna använd- STtellefteå revir: Den i föregående berättelse omnämde, öfning oeh hvarjehanda virkesslag afsättning, har den lägsta ver flera af revirets kronoparker gående väg mellan Jörns oeh högsta behållningen, som under året erhållits från krono- kyrka oeh Aborrträsks by, är under året i det närmaste afskogarna, införts i nämnde bilaga. I anteckningskolumnen slutad. Norra Lyehsele revir: Jtfed statsbidrag, till belopp lemnas uppgift huruvida oeh till hvilka belopp utgifterna af 343,780 kronor, anlägges för närvarande en nära 21 mil för revirets skogar samfäldt eller tsr vissa af dem öfver- lång häradsväg i Vindelelfvens ådal, gående från Strycksele skjutit inkomsterna. gästgifvaregård till Sorsele kyrka. Afgiftsfri afhemtning af BiUUning pr {t.tef oeh för iah.fot. I följd af den ringa virkesförsäljningen, som under år erforderliga byggnadsmaterial, trävirke, grus oeh fyllnads verkstälts å kronoskogarne samt de laga virkesprisen, ämnen för en del af de vägbyggnader, som genomlöpa har behållningen såväl pr qv.ref som för kub.fot varit ovan- kronans marker, har beviljats. Södra Lycksele revir: ligt låg. Med undantag af Norrbottens län i sin helhet, hafva Emellan Lycksele oeh Stensele kyrkoplatser är en häradsendast fyra af de öfriga 22 i Norrland belägna reviren un- väg af 9 mils längd under arbete. Södra Medelpads ucr året lemnat behållning. revir: Arbetet å norra stambanan, hvilken till en längd I likhet med föregående år har för hvarje revir behåll- af 11,000 qv.ref genomlöper Vassnäs kronopark, har under nmgen på qv.ref beräknats sålunda, att nettobehållningen året påbörjats. Parallelt med jernvägen har inom sagda iraa kronoskogarne' delats med ytvidden af deras samman- park anlagts en 19,000 fot lång materialväg, som af allmän- agda dugliga skogsmark. Virkesafkastningens värde från heten trafikeras. Norra Eelsinglands revir: I oeh for ue häradsallmänningar, å hvilka årsafverkningen fördelas in norra stambanans sträckning genom Gränningsvallens krono- Datnra mellan allmänningsdelegarne, har beräknats efter det park oeh Eamsjö kyrkoherdeboställes egor har skog blifvit äiyerkade virkets värde i orten. undanröjd till en bredd af 120 fot. Banans sammanlagda Behållningen för kub.fot har erhållits genom att dela längd genom dessa bada allmänna skogar utgör omkring % len uträknade nettobehållningen med afverkad virkesmassa. mil. Elf dals revir: Till underlättande af framkomsten öf- Såväl vinterföret som vårfloden uppgifvas i revir- ver mossar oeh kärr samt större bäckar hafva stoekvanförvaltarnes årsberättelser för 1879 hafva för virkes- dringar oeh broar blifvit anlagda till en längd af 1,090 "tttnfningen i allmänhet varit gynsamma. Från Kalis, Joek- famnar ny väg, deraf 536 tillkomma Ruskåsen, 342 Öna- oeh "locks oeh Degerforg revir omtalas till oeh med timmerutdrif- 212 famnar Laggåsskogen. Kostnaden härför belöpte sig lingen hafva försiggått med sällsynt lätthet. Från Tärendö, till 16 öre pr famn. Arvika revir: Falu Göteborgs jernoara Arvidsjaurs oeh Lycksele revirer klagas öfver att en vägsanläggning, som genomlöper revirets sydligaste del, har ovanlig myckenhet snö föll tidigt på hösten 1878 oeh hin- nnder året afslutats. Örehro revir: För fullbordande af rade kölden att nedtränga till jorden, så att alla skogs- den nyanlagda utfartsvägen från kronoparken Hålahult, har gar våren 1879 måste först tilltrampas, innan hästar kunde dels grusning med 200 lass egt rum å 800 fot inom parken, komma fram. Under hösten 1879 deremot föll i norra dels stenbrytning, dikning oeh planering verkstälts å 3,564 Väganläffgningt

16 8 Väganläggning. Strömrensningar. fot utom kronoparken, med en kostnad för kronan af 150 kronor. Stockholms revir: Utfartsvägen från kronojägareboatället å Lofö kronopark här under året färdigbygts, hvarvid 672 fot nyanlagts. Ombergs revir: k kronoparken Omberg hafva 3,800 fot vägar omlagts samt 3,500 fot förbättrats medelst uppbrytning af stenar, planering och afdikning. En ny väg om 4,000 fots längd här anlagts öfver Vesterlösa och Skogsby skogar i ändamål att bilda kommunikationsled mellan kronoparken Ombergs båda delar. Till dessa arbeten hafva användts 251V2 mansdagsverken och 16 hästdagsverken, och hafva samtliga förutom 13 mansdagsverken utgjorts mot natnraförmåner. Å Bobergs södra häradsallmänning hafva återstående 7,000 fot af den under anläggning varande vägen längs allmänningen planerats för en kostnad af 420 kronor. Ä Lysings häradsallmänning hafva 900 fot, och å Dals allmänning 2,500 fot ny vinterväg anlagts. Kinda revir: k Ycke kronopark här en 912 fot lång väganläggning under året verkstälts. Yadsho revir: Grusning och reparation här under året egt rum å 6,400 fot inom kronoparken Sundsmarken nyanlagda vägar. Ä kronoparken Tiveden bar upptagits 526 famnar ny väg af tolf fots bredd. Vägens anläggning afser att underlätta transporten af kol och gallringsvirke inom vissa delar af parken. Å häradsallmänningen Östra Stöpen fortsattes med 476 längdfamnar den under förra året påbörjade vägen från Fähusmon öfver skogvaktarebostället Karlsten till Tibrons jernvägsstation. Falhygds revir: k kronoparken Mösseberg här med en kostnad af 97,o9 kronor förbättrlngar af äldre afforslingsvägar under året verkstälts. Den på häradsallmänningen Gryten under föregående år påbörjade väg från allmänna landsvägen till de trakter, hvarest afverkningarne under de närmaste åren komma att pågå, här nu så till vida fullbordats, att densamma kunnat användas vid virkesutdrifning. Den sålunda i ordning stälda vägen npptager en sträcka af 6,300 fot och kostnaden derför uppgiek till 109,5o kronor. Kinne revir: På kronoparken Varaskogen här en 5,346 fot lång virkesafforslingsväg nybygts för 241,6 7 kronor. På Östra Kinneskogen här en 6,140 fot lång väg likaledes nyanlagts för en kostnad af 283,5 o kronor. Dessutom bar reparationer af redan förut befintliga vägar inom de allmänna skogame verkstälts för en sammanlagd kostnad af 953,is kronor. Slätthygds revir: k kronoparkerna Furnbaeken och Edsmären hafva större reparationer af äldre vägar blifvit gjorda. Marhs revir: Genom dels nyanläggning och dels utvidgning af gammal väg här en ntfartsväg söderut från kronoparken Veden, förbi hemmanet Gamsen, kommit till stånd af 8,034 fots längd och 10 fots bredd med 2 fots sidodiken, der sådana ansetts erforderliga, för ett pris af öfverhufvud taget 37 öre pr 6 fot. Af denna väglängd ligga omkring 4,900 fot inom kronoparkens gränser, hvaremot återstoden leder genom dels komministerbostället Hjelmryd Östergårds skog och dels enskilda skogar till närheten af sjön Sefven och till allmän ntfartsväg åt Bredareds socken, hvilken senare väg jemväl till en längd af 5,500 fot blifvit genom öfverenskommelse med närboende hemmansegare stenbruten och utvidgad. För kronoparken Veden här vidare öfver kronoparken Trenningshult åt Norunga socken påbörjats en ntfartsväg af 6,534 fots längd och 12 fots bredd med 2 6 fots diken, hvilket arbete öfverhufvud taget kostat 46 öre pr 6 längdfot. Svaltornas revir: k kronoparken Edsmären här 12 fots bred väg inom 4 fots diken anlagts inom l:sta bloeket på en sträcka af 1,016 fot och inom 3:dje blocket 1,643 fot. Testho revir: I enlighet med faststäld hushållningsplan här å kronoparken Bubbarp anlagts en 600 fot lång väg. Ahus revir: Inom skogen till utarrenderade, indragna trumpetarebostället Ulfshult här arrendatorn, hvilken mot skogsarrende eger dispositionsrätt af virkesöfverskottet, låtit anlägga en virkesafforslingsväg. Gellivara revir: Uti den s. k. Tväråforssen, genom hvilken en stor del af virket från Gellivara revir måste passera, här under året en dyrbar och ändamålsenlig stenarm blifvit bygd, visande sig betydligt underlätta timmerflottningen. Norra Piteå revir: Strömbyggnadsarbetena i Piteå elf hafva under året med omsorg fortsatts. Norra Ärvidsjaurs revir: Strömrensningar, föreskrifna vid den fleråriga afverkningsrättens försäljning, hafva under året skett i Ljnsbäcken och Abborrträskbäcken. Norsjö revir: Mindre strömrensningar och strömbyggnadsarbeten hafva på sågverksegares bekostnad under året utförts i Petikån, Skäppträskån, Karsbäeken och Skellefteå elf, hvarigenom flottningen i dessa vattendrag nnderlättats. Östra Jemtlands revir: I och för reglering af trävaruflottningen hafva på grund af länsstyrelsens förordnande syner förrättats i Sundsjö eller Sörviksån uti Sundsjö socken, samt i Qvarnån och Jerilån uti Ströms socken, efter hvilka vattendrag virke kommer att flottasfrån kronoparkerna Ede och Stamnäs, militiebostället Jonsgården samt Ströms och Alanäsets kyrkoherdeboställen. Södra Ängermanlands revir: Ganska betydande reparationer å nnder vårfloden skadade eller förstörda flottledsbyggnader hafva under året verkstälts i en del vattendrag. Vestra Beh singlands revir: Strömbyggnadsarbetena i Skarpån hafva nnder år 1879 afslutats mellan Sånghussjön och Ljusne elf, så Strönremttingar. att timmerflottning frånlfskiften, tillhörande Färila kyrkoherdeboställe samt Storbyns f.'^d. löjtnantsboställe, nu kan verkställas. Österdalarnes''revir: Syner tör beredande åt reglerad flottning hafva egt rum i följande vattendragl:o) Österdalelfven från Särna rågång ned tih'siljan; 2:o)SaDdsjöån inom Orsa flnnmark, tilcdess^den utfaller i Öre elf, 3:o) Öre elf ned tilcjurudals bruk; samt 4:o) Unån inoid Orsa socken. Särna revir: TJndersökningar i och för b^'

17 Strömrensnigar. Afdikning. 9 höfliga strömbyggnader och derför erforderliga kostnader samt flottningstaxas bestämmande hafya under året försiggått såväl i Öster- som Vester-dalelfven. Vesterdalarnes rem: Under året här undersökning i och för flottledsreglering egt rum efter hela Vesterdalelfven, alltifrån riksgränsen till dess sammaniöde med Osterdalelfven; samt efter den i Vesterdalelfven utfallande, till en del genom Lima häradsallmännings förstå block rinnande, Närån. De på grund af nådigt Bref den 7 Februari 1873 anbefalda undersökningarne af de vattendrag inom Norrbottens län, hvilka utgöra flottleder från kronoskogarne derstädes, hafva, jemlikt nådigt Bref af den 7 December 1877, under år 1879 utsträckts äfven till vattendrag inom Vesterbottens län och omfattat fbljaude hufvudvattendrag med bivatten: Beräknadt Tirkea- Beräknad kostnad behof till flottleda- för strömbygg-. byggnader. nader. 1. Btireelf med Renbergsån ocb Lappbäokeu samt Eisån med Klintbäcken 227,194 kub.fot. 44,085,67 kronor. 2. Njaätraåo med Slaikån ocb XJtteibäcken 372,879» 37,788,28» 3. Eickleån med TvärSn; Korfbäcken; Tallln med dess tilliöden: Hältjernbäeken, Aggbäcken, Gorknbäcken och Öhrfräakbäcken; samt Sikaån med tillfiödena: Holmträskbäcken, tappbäcken, Spölträskän, Holmtjern bäcken, QTarnbäeken, Järfbäcken, Utiborsbäcken, Hemträäkän och Kägellidbäcken 1,095,106» 104,395,81»» Datkailåelfven, högre upp kallad Äknlla- och Sjnlmarksln, med Vester- och Bjensjöån 286,012» 33,881,98» 6. Rathnbäckea 31,061» 3,210,49» b. Säfvarelfyen med JohannisforsSn, Klappmarkshäcken, GrofSn, Gärd-»jöbäeken, Brännbäcken, Ml&n m. Kråka- eller Hammarsjöbäcken, Qvarabäcken med Kåtatjernbäcken, Värtjernbäcken, Hundtjernbäcken, Vildsjöbäcken, Ek&n, Lilla Eenträakbäeken, Knipån, Petiaträsks Qvarån, Längtjernbäcken samt Upphnsbäcken,..,. 509,925» 80,350,08» Summa 2,522,177 kub.fot. 303,711,71 kronor. I ofvannämda vattendrag hafva efter hand ganska be- WHga rensnings- och byggnadsarbeten redan verkstälts, så ätt vattendragen sedan längre tid tillbaka kunnat till flottning begagnas. Särdeles uti Säfvarelf med en del dertill "örande bivatten samt uti Rickleåelfvens samtliga vattendrag, "öen äfven delvis uti Bureelf samt. Nysätra- och DalkarlåslfveD, hafva kistor förut byggts, samt stensprängningar och fensningar verkstälts..ehuru sålnnda under föregående åren etydliga strömrensningsarbeten blifvit i och för flottning i K. BkogutsreUent herätteut för år dessa vattendrag verkstälda, här dock uppgift å kostnaderna härför ej kunnat erhålias med undantag för Säfvarelf, hvaruti af Säfvar sågverksegare under de senaste 15 åren på byggnader af dammar och kistor samt stensprängnings- och rensningsarbeten nedlagts en kostnad af 122,000 kronor förutom det enligt uppgift långt högre belopp, som dessförinnan af Säfvar bruks egare alltsedan 1787 skall hafva blifvit nedlagdt å vattendragets upprensning. På grund af minskadt arbete i skogarne och öfverflöd på arbetskrafter voro dagsverksprisen vid skogsarbeten under år 1879 lägre än de nästföregående åren. Från nedanstående revir angifvas mera bestämda dagsverkspris vid arbeten inom de allmänna skogarna: Om sommaren Om vintern. Inom Skellefteå revir 1,25 l,bokr. 0,75 l,ookr.» Norsjö» 1,50» 1,00 B» Norra Lyeksele» 2,oo» l,5o»» Mellersta Ångermanlands» l,37-:r-2,25» 1,25 1,7 5» Bagtverksprit.» Elfdals» 1,00 1,25» 0,75 1,00»» Vadsbo» 0,75 1,25» 0,5o l,oo»» Falbygds» 1,25» 0,75 l,oo»» Marks» 1,25 1,50» l,oo»» Vestbo» 1,25» 0,83 B B Malmöhus» 1,2 5 2,oo» l,oo B Omkring eller inom de allmänna skogarne, som stå under skogsstatens vård och förvaltning, hafva under året uppförts 144,472 längdfot nyhägnader, hvaraf 10,394 fot stengård eller jordvall. Dessutom hafva 27,020 längdfot trägärdesgård blifvit omsätta eller reparerade. Sammanlagda längden af uppförda hägnader belöpte sig sålunda till 171,492 fot. Att hägnaderna å allmänna skogar inom mellersta och södra landet äro af ganska betydlig utsträckning, kan synas deraf, att inom Kinne revir 131,000 fot hägnader underhållas endast inom kronoparkerna. För att, med bibehållande af mulbete å de under skogsstatens förvaltning stälda skogar, dock kunna bereda tillräckligt skydd åt ungskogen, hafva för detta ändamål hägnadsarbeten inom dessa skogar under år 1879 verkstälts för en kostnad af 11,161,30 kronor (Bil. 31). I och för torrläggning af mark, duglig till skogsbörd, hafva under år 1879 utdikningsarbeten verkstälts inom allmänna skogar till en utsträckning af sammanlagdt 223,378 längdfot. Häraf hafva nya diken upptagits till en längd af 199,568 fot, under det upprensning af äldre diken omfattat 23,810 fot. De mest betydande ntdikningarne hafva förekommit inom följande revir: Enköpings 32,758 fot, Ombergs 27,062 fot, Slättbygds 23,904 fot, Askersunds 22,438 fot, Kinne 20,850 fot. Genom dessa arbeten anses hafva vunnits sammanlagdt 5,568,7 7 qv.ref ny skogsmark. 2 Hägnader. Afdikning.

18 10 Fröår. Fröinsamling. Skogsåterväxten. Frösättningen å vara vanliga skogsträd angifves i samma lätthet, hvarför skogsodling derstädes blir mera nödnästan samtliga revirberättelserna under år 1879 hafva vändig. Återväxtens beskaffenhet å de allmänna skogame varit svag. Serdeles barrträden oeh isynnerhet gran omför- inom mellersta oeh södra landet skildras i revirberättelserne ' malas hafva satt ytterst få kottar. Endast inom Ombergs sålunda: Elfdals revir: Yngre samt mera försigkommen återrevir omtalas kottbildningen å gran varit riklig. Från En- växt å de allmänna skogarne, som naturen ensam framalstrat, köpings, Uppsala, Åkers, Vadsbo oeh Svältornas revir sägas är öfver hufvud taget tillfredsställande. Skogsfrösådder hafva löfträden hafva visat temligen riklig frösättning. ' dock under året verkstälts å321,4o qv.ref, en visserligen obetyd- På grund af det dåliga fröåret isynnerhet för barrträd lig areal i förhållande till härvarande stora skogsmarker, men äfvensom med anledning af ganska betydliga fröbesparingar dels äro hittills blott få ordinarie trakthyggen afverkade, från föregående år hafva insamlingar af skogsfrön samt ut- dels manar virkeseffekternas ringa värde i orten till sparklängning deraf genom skogspersonalens försorg endast egt samhet med mera dyrbara kulturåtgärder. Arvika revir: rum inom följande revir: EnMpings revir: Endast 12 kub.- Sommarens rika regntillgång befrämjade i hög grad skogsfot tallkott hafva genom skogspersonalens försorg insamlats. återväxten, hvilken under året ej heller hämmats af de van- I souafvar utklängdes 15 kub.fot tallkott, lemnande 65 % liga, hastiga temperaturvexlingarne. Karlstads revir: Iterrent frö. Kostnaden härför belöpte sig till 92 öre pr %. växten å de skogar, hvarå boställs- eller nyttjanderättsinne- Uppsala revir: Af grankottar, insamlade af skogsbevakarne hafvare ålagts ombesöija sådan, har åstadkommits dels geoch utklängda medelst solvärme, hafva erhållits 20 % gran- nom sjelfsådd från angränsande träd, dels genom skogsodfrö. Stockholms rev.: Mängden af insamladt skogsfrö, som ling efter förut skedd risbränning, oeh är i allmänhet god. i allmänhet utklänges medelst solvärme i de hvarje boställe Frylcsdals revir: Den genom sjelfsådd uppkomna återväxten tillhörande kottlafvar, har i år på grund af dåligt fröår varit är i allmänhet tillfredsställande, hvarför högst obetydliga vida mindre än vanligt. Ombergs rev. : Vid fröklängnings- hjelpknltnrer äro behöfliga, oeh försäljning af plantor till enanstalten på Omberg äro under året utklängda 1,100 a tall- skilde från å allmänna skogar anlagda plantskolor har kunnat oeh 150 S granfrö. Priset har varit 2 kr. för tall- oeh 0,75 verkställas. ÄsJcersunds revir: Återväxten å kronoparker kr. för granfrö pr «. Svältornas rev.: I lådor utklängdes oeh allmänningar är tillfredsställande. Örebro revir: Åter- 74 % tallfrö. För uppdragning af brandmantlar insamlades växten å allmänna skogar är god. Årets kulturer hafva gatt 80 S björkfrö, samt för sådd i plantskolor 50 % oxelbär, 10 väl till. Vesterås revir: Endast å Norrbo häradsallmän- «rönnbär, 5 S almfrö, 10 a askfrö, 20 «lönnfrö, 40 «ning har återväxt i följd af den grytiga oeh bergiga marken Fröår. Fröinsamling hästkastanier, 5 «alfrö oeh 4 «hagtornsfrö eller tillsam- svårt att uppkomma. Å öfriga skogar visar den sig ganska mans 224 «löfträdsfrö. Sunnerbo rev.: Af de under år vacker. Sala revir: På äldre hyggen inom Torstuna hä inköpta 114,5 tunnor tallkottar hafva vid utklängning radsallmänning, hvarå förut verkstälda sådder visat dåligt dels i solvärme oeh dels i badstuga erhållits 245 «frö. resultat, har under året klimpplantering påböijats. Genom Engelholms rev.: Af läriingarne vid Danielslunds skogsskola qvarlemnande af fröträd å yngre hyggen, tyckes återväxten hafva under år 1879 insamlats 45 «hästkastanier, 20 a ek- å dessa betryggad. Å stora trakter af Sala silfververks bergsollon, 12 «lönnfrö oeh 30 % hagtornsfrö. allmänning, der skogseldar öfvergått, saknas ännu återväxt.-- Med undantag af Norrbottens län, der skogsåter- EnMpings revir: Återväxten å de, till en sammanlagd areal växten i allmänhet uppkommer med mera svårighet än i de af 13,732 qv.ref, efter hand verkstälda hyggena, har åstadflesta öfriga delar af landet, omtalas i revirförvaltarnes års- kommits genom dera qvarlemnade fröträd. Af denna areal berättelser återväxten efter timmerblädning å allmänna sko- anses 66 % vara försedd med god, 11 % med medelmåttig oeh gar vara genom sjelfsådd betryggad oeh i de flesta fall till- 7 % med dålig återväxt, hvarjemte 16 % utgöres af kalmarkfredsställande. Endast å trakter, der skogseldar upprepade För åvägabringande af återväxt å äldre kalmarker inom gånger härjat, eller der i följd af afverkningssättet talrika häradsallmänningarne Sneden, Hammar oeh Hornö, hafva beskuggande medelålders eller äldre träd, isynnerhet granar, under året flera plantskolor anlagts. TJppsäla revir: Den qvariemnats, är återväxten serdeles af tall af dålig beskaf- återväxt saknande arealen å kronoparkerna har under året fenhet oeh gles. Då sålunda skogens föryngring i Norrland minskats med 5 qv.ref. Olarids revir: Till befrämjande af äfvensom i Dalarae i följd af det derstädes brukliga skogs- barrträdsåterväxt å kronoparken Eamningshult har utgallring brnkssättet i allmänhet genom naturens egen försorg åväga- af björk utförts inom l:sta periodshygget å 107,45 qv.m bringas, förekommer skogsodling samt plantskolors anlag- samt marbuskar undanröjts å 24 qv.ref. Å Kasbo häradsgande derstädes mera sällan. I öfriga delar af landet, allmänning har röjning oeh risbränning egt rum å 195,20 der trakthuggning allmännare användes å de publika sko- qv.ref. På Olands häradsallmänning har röjning verkstälts garna, uppkommer återväxten å hyggena ej sjelfmant med å l,009,6o qv.ref äldre hyggen, hvaijemte röjning med ris- Àtervaxt)en.

19 Skogsåterväxten. II bränning egt rum på senare hyggen å 195,5o qv.ref. Stockholms revir: Skogsäterväxten, som i allmänhet ombe- Börjts genom fröträdsställning i förening med risbränning, här tinder året å samtliga allmänningar visat sig så jemn och lofvande, att borttågande af fröträd kunnat i större mängd företagas. Äkers revir: Äterväxten, som består till största delen af tall, är i allmänhet god så väl till växtlighet som slntenhet. A yngre hyggen, der återväxt åstadkommits genom plantering med jordklimp, visar sig denna vida bättre än å äldre hyggen. Daga revir: Återväxten befordras hufvudsakligen genom fröträdsställning i förening med risbränning och hjelpkultur, om sådan finnes behöflig. Å gräsbnnden mark ntföres fullständig skogsodling medelst plantering- Å Oppunda häradsallmänning finnas mycket vaekra åriga skogsbestånd, uppkomna genom plantering. Ombergs revir: Vidsträckta kalmarker fijrefinnas å kronoparken Omberg, men äro under året åtgärder vidtagna för kalmarkens försättande i skogbärande skick. Tyngande betesservituter å kronoparken nödvändiggöra kulturplatsernas iafredande. Utom å Lysings häradsallmänning, der återväxten endast är medelmåttig, kan densamma å öfriga allmänna skogar under skogsstatens förvaltning kallas god. Kinda revir: Återväxten å allmänna skogarne kan öfver hufvad taget anses vara tillfredsställande. Östhinds revir: De tvenne sista årens kulturer å Kolmårdens allmänning äro serdeles vaekra och lofvande. Återväxten å häradsallmänningarne kan med skäl sägas vara fullt nöjaktig, med undantag af allmänningarne Gisätter och Lilla Vispolen, der i följd af markens steniga beskaffenhet, synnerligast hvad den förstnämda beträfifar, återväxten, oaktadt upprepade hjelpkulturer, långt ifrån är tillfredsställande, och hjelpkulturer å de för gräsväxt benägna hyggena ännu betöfliga å 25 ä 50 %. Vadsbo revir: De år 1878 af»schfitte» starkt hemsökta kulturerna hafva mot förmodan betydligt repat sig under det för återväxten så gynsamma året Yartofta revir: Årets kulturer hafva visat sig gå väl till. Tallplantorna ledo dock under våren af solbränd. Falbygds revir: Den sjelfsådda återväxten å de gamla brandfälten inom allmänningen Gryten är till största delen af vacker beskaffenhet, om än på sina ställen ojemn. De verkstälda skogsodlingarne hafva i allmänhet lemnat godt resultat, ehuru de ingå plantorna, isynnerhet inom Mössebergs kronopark, lidit betydligt af skadeinsekter och snötryck. Äfven bar mulbetet, 'Synnerhet inom häradsallmänningen Gryten, menligt inverkat på återväxten. Kinne revir: Återväxten å hyggena inom fevirets samtliga kronoparker kan öfver hufvud taget sägas vara god. Den mark, som vid årets slut saknade återväxt, "tgör 3,5 % af samtliga inom reviret belägna allmänna skogarnes areal. Slätthygds revir: Föregående ars plantering ä kronoparken Fnrubacken bar ej obetydligt skadats af snytbaggar samt af beteskreatur. Å kronoparken Rådaåa haiva kultnrerna, belägna å en hög grusås, lidit men af torka. I öfrigt visa de yerkstälda planteringarne temligen godt resultat. Med undantag af kronoparken Vestra Hillet, som ännu här större skoglösa fält, är kalmarken å de under skogsstatens förvaltning stående skogarne af ringa vidd. Marks rev.: Å kronoparken Veden visar sig återväxten god, med undantag för den mera syrliga marken. Å kronoparken Trenningshult förefinnes mindre god återväxt endast å 1873 och 1774 ars planterade hyggen. Svältornas revir: Ungskogen, särdeles af tall, visar sig i allmänhet växtlig. Crranen företer å Eds-,mären och Ollestad ganska god trefnad. Å Störa och Lilla Svältan synea den deremot trifvas endast i den mån, den erhåller skydd för de härda vindarne. Löfträdsplanteringarne å samma kronoparker visa ännu svag växtlighet. Tjusts revir: Årets kulturer hafva i följd af göda väderleksförhållanden gatt särdeles väl till. Kalmar revir: I följd af den under försommaren rådande torra och värma väderleken vlsade sådderna å de afverkade hyggena ej nöjaktigt resultat. Eksjö revir: De unga ekplanteringarne å Visingsö, som under flera fdregående är varit angripna af larvema till ekvecklareiqäriln (Tortrix viridana), hafva nu åter repat sig och förete god och kraftig växt. Jöriköpings revir: Årets kulturer å kronoparkerna hafva lyckats särdeles väl. Sunnerbo revir: De under året företagna skogsodlingarne visa tillfredsställande resultat, Eallands revir: De äldre tallfrösådderna och planteringarne såväl å kronoparkerna som flygsandsfälten visa god framgång. Den myckna nederbörden under år 1879 skadade dem dock på åtskilliga ställen, isynnerhet å Skummeslöfs flygsandsfält, der af 1878 ars planteringar de ettåriga plantorna visat vida bättre resultat än de tvååriga. BleMnge revir: Utaf samtliga allmänna heramans sfcogsmarksareal utgör kalmarken 21 % Orsaken till detta ogynsamma förhållande är att söka deruti, att Torsö flygsandsfält öfvertogs af staten alldeles skoglöst, samt att ingen skog finnes å utmarken till boställena Thorhamn och Ramdala. Höststormarne under de tvenne senaste åren hafva ej obetydligt skadat de äldre tallplanteringarne å Torsö flygsandsfält. Ahus revir: Den under sommaren 1879 regniga väderleken här visat sig särdeles gynsam för planteringarne såväl å flygsandsfältet Gamla Espet som å revirets kronoparker. Engelholms revir: Gräsväxten visar sig ganska hindersam för skogsodlingarnes framgång. Sedan plantorna blifvit något äldre och hunnit undan gräsväxtens ogynsamma inflytande, hafva de deremot god växtlighet. Malmöhus revir: Årets skogsodling kan isynnerhet med hänsyn till skogsmarkens dåliga beskaffenhet anses hafva lyckats temligen väl. Bil. 24 angifver den ytvidd af ren skogsmark å de allmänna skogarne i mellersta och södra landet, hvarå återväxt saknats vid 1879 ars ingång och vid dess slut. Af

20 12 Plantskolor. Skogsodling. nämde bilaga framgår, att oaktadt kalmarkernas areal ej obetydligt nndergått förändring inom flera reyir, likväl deras sammanlagda areal för samtliga revir, hvarifrån uppgifter föreligga, under året bibehållit sig vid samma siffra eller 119,826 qv.ref. I ändamål att uppdraga skogsplantor dels till utplantering å kalhyggen eller andra skogstomma lucker inom statsskogarne, dels till försäljning eller afgiftsfri utdelning åt enskilde skogsegare, anläggas årligen nya eller underhållas plantskolor å de allmänna skogarne. Enligt Bil. 25 nppgingo plantskolornas antal å allmänna skogarne vid 1879 ars början till 1,202 styeken, omfattande en ytvidd af 501,5 3 qv.ref. Under året anlades 349 nya plantskolor med 95,24 qv.refs ytvidd; deremot igenlades under året till skogsmark eller annat ändamål 176 styeken med en sammanlagd ytvidd af 48,6 9 qv.ref Vid årets slut utgjorde således plantskolornas antal 1,375 styeken, innefattande en ytvidd af 548,19 qv.ref. Plantskolorna hafva således under året ökats med ett antal af 173 styeken och med en areal af 46,66 qv.ref. Liknande tillökning omfattade under år 1878 ett antal af 253 styeken och en areal af 81, i a qv.ref. Utaf de sex skogsdistrikten, der plantskolor å allmänna skogar anlagts, förefunnos största antal inom Östra distriktet eller 720 styeken med en areal af 186,05 qv.ref samt inom Vestra distriktet eller 310 med 158 qv.ref. Inom de olika reviren var plantskoleantalet eller deras sammanlagda ytvidd vid årets slut störst inom: Svältornas revir 186 styeken med 58,3 7 qv.ref; Ombergs revir 186 styeken med 41,90 qv.ref; Köpings revir 154 styeken med 38,33 qv.ref; Åkers revir 112 styeken med 32,4 7 qv.ref; samt Hunnebergs revir, der antalet endast utgjorde 9 styeken, men deremot ytvidden 54,14 qv.ref. Fröåtgången vid sådd i dessa plantskolor uppgicfc inom hela landet sammanlagdt till 3,589,3 skålpund, hvaraf endast inom vestra distriktet 1,123,95 skålpund. Bland samtliga reviren var fröåtgången störst inom: Hunnebergs 639,5, Engelholms 406,4, Köpings 313, Sunnerbo 254, Åhus 154, Finspångs 135, Svältornas 132,7, Hallands 128, Marks 118,7 5 samt Ombergs 107 skålpund. Uti plantskolorna omskolades under 1879 ars lopp 3,117,184 plantör. Största antalet 1,009,676 plantör omskolades i Östra distriktet, 852,635 i Södra distriktet samt något öfver en half million i hvardera af Bergslags- och Vestra distrikten. De vidlyftigaste omskolningarne egde rum inom följande revir: Engelholms 422,935 plantör, Ombergs 385,800, Köpings 363,185, Blekinge 192,000, Hunnebergs 174,708, Åhus 161,000, Svältornas 130,157, Åkers 122,400, Slättbygds 112,000, Sunnerbo 109,956, Enköpings 105,960 samt Daga revir 103,261 plantör. Från plantskolorna å allmänna skogar hafva under året till enskilde fdrsålts 589,206 plantör och kostnads- Plantsholor. fritt utdelats 1,121,001 styeken. Största antalet plantör här försålts från Engelholms revir 202,174, Hunnebergs 115,347 samt Svältornas revir 112,886 styeken. Kostnadsfritt hafva de flesta plantör utdelats från: Östkinds revir 318,000, Kinne 256,000, Engelholms 251,014, samt Sunnerbo och Svältornas revir omkring 100,000 plantör från hvardera. Bil. 26 redogör för de skogsodlingsåtgärder, som under år 1879 verkstälts å de allmänna skogarna. Hnfvndsakligen är det i de mellersta och södra delarne af landet som skogsodling i någon större utsträckning egt rum. Af nämde bilaga framgår, att plantering verkstälts å nära dubbelt så stor areal som sådd eller å 11,520,14 qv.ref mot 5,957,7 4 qv.ref. Hvad fullständig skogsodling beträffar, d. v. s. der skogsodling företages å större sammanhängande fält, visar sig handsådd haft något större utsträckning än plantering, då den förra funnit användning å 4,209 qv.ref, men den senare å 4,081,08 qv.ref. Vid hjelpkultur å hyggen, der återväxt antingen förmedelst verkstäld skogsodling eller genom å hyggena qvarlemnade eller närstående träd redan delvis förefinnes, anses i allmänhet plantering vara att föredraga framför sådd, emedan det är för tillväxten befrämjande, att plantorna å samma tält äro så likåldriga som möjligt. Med anledning deraf här plantering vid hjelpkultur efter skogsodling användts å 5,359, i o qv.ref samt vid hjelpkultur efter sjelfsådd ä 2,079,9 6 qv.ref; då deremot i liknande fall sådd verkstälts å endast 357,5 7 qv.ref och å 1,373,34 qv.ref Beträffande ofvannämda arealsummor för skogsodling vid hjelpkultur, åsyfta dessa siffror endast den yta, som de utsätta plantorna eller de upphackade såningsrutorna upptaga å det skogsodlade fältet och icke detta i sin helhet, i hvilket senare fall vida större siffror erhållits. BlcogsoåW^. Vid jemförelse mellan de båda olika skogsodlingssättens användning inom skilda delar af landet vid fullständig skogsodling, visar ofvan nämda Bil. 26, att handsådd föredrages framför plantering i hela Vermland och Nerike, samt i Vesterås, Olands, Åkers, Finspångs, Östkinds, Vadsbo, Vartofta, Falbygds, Kinne, Sunnerbo och Värends revir. Plantering här deremot egt rum till större utsträckning inom de öfriga reviren, och inom hela Södra distriktet användes nästan uteslutande detta skogsodlingssätt. Antalet af de under året vid skogsodling utsätta plautorna uppgiek enligt Bil. 26 till 4,462,668 styeken. Häraf voro 4,417,562 barrträdsplantor och endast 45,106 löfträdsplantor. Af barrträdsplantorna voro 2,369,798 tall- och 2,001,894 granplantor, samt 45,870 andra barrträd. Löfträdsplantorna utgjordes af: 2,170 ekar, 5,160 bokar och 37,776 andra löfträd. Den vid sådd å allmänna skogar under året använda frömängden uppgiek inalles till 2,305,6o skålpund, h^»''''

21 Hjelpgallring. Skogseld. 13 1,208,45 skålpund tall-, 999,i5 gran-, samt 79 skålpund an- revir 515,22 kronor. Största nettebehållningen pr qy.ref erdra barrträds frön, förutom 19 skålpund frön af löfträd. hölls inom: Eksjö revir 4,26 kronor, Slättbygds 3,61 kronor, Kostnaden för fullständig skogsodling belöpte sig under Engelholms 2,92 kronor, Hunnebergs 2,55 kronor, Enköpings året till ll,871,io kronor, samt för hjelpkultur 10,449,84 kro- 2,47 kronor, Vadsbo 2,28 kronor, Karlstads 2,i5 kronor oeh nor eller inalles 22,320,94 kronor. Kostnaden pr qv.ref för Ombergs revir 2,04 kronor. Mellan 1 oeh 2 kronor i nettohjelpknltur blir i allmänhet under lika skogsodlingssätt nå- behållning pr qv.ref gäfvo dessutom 10 revir samt under 1 got dyrare än vid fullständig skogsodling, enär arbetet är krona 9 revir. Behållningen för kub.fot af de under år 1879 mera splittradt oeh transporten svårare. På kostnaden in- å allmänna skogar verkstälda hjelpgallringarne kan öfverhufverkar i allmänhet förutom dagsverksprisens storlek väsent- vud sägas hafva varit 3 à 4 öre pr kub.fot. Största nettoligt: plantskolornas aflägsenhet från det fält, som skall skogs- behållningen för kub.fot erhölls med 10 öre inom Jönåkers odlas; plantornas ålder oeh storlek; huruvida de äro omsko- revir oeh lägsta O,i öre inom Hallands revir, lade eller ej; samt om de utplanteras med fastsittande jord- Oaktadt den i Norrland under 1879 års sommar råklimp eller med bara rötter. Med anledning af dessa in- dande ovanligt torra väderleken i sin mån borde bidragit verkande omständigheter vexlar såsom Bil. 26 utvisar kost- till skogseldarnes stora utsträckning derstädes, hafva dock nåden för skogsodling pr qv.ref ganska betydligt. flera revirförvaltare i sina årsberättelser kunnat tbrklara, Bil. 27 angifver hjelpgallringarnes omfattning så- att ingen skogseld under året härjat å allmänna sko- Täl till ytvidd sora virkesmassa å de allmänna skogarne gar inom deras revir; hvartill de söka orsaken uti allnnder år 1879, äfvensom nettobehållningen i sin helhet samt mogens ändrade åsigter angående skogens, deras hufvudpr qv.ref oeh för kub.fot inom de skilda reviren. Samman- näringskälla, nödvändighet för dem sjelfva. Följande skogslagdt hjelpgallrades å Kronans skogar under året 9,110,15 eldar hafva likväl enligt revirförvaltarnes uppgifter verkqv.ref, hvarvid uttogs en virkesmassa af 429,412 kub.fot. stält skada å allmänna skogar: Pajala rev.: Pyra skogs- Det hjelpgallrade virkets värde uppgick till 19,249,40 kro- eldar hafva under år 1879 härjat å tillsammans 9,560 qv.ref, nor; arbetskostnaderna för virkets fällning belöpte sig till hvaraf omkring 9,400 qv.ref voro beväxta med timmerskog 6,156,40 kronor, hvarför nettobehållningen utgjorde 13,093 oeh timmerämnen. De trakter, hvarå eldarne härjat, äro i kronor. Största utsträckningen visade hjelpgallringarne inom afvittringsförslaget tilldelade enskildes hemman eller socöstra oeh vestra distrikten. Inom det förstnämda öfver- kenallmänning. En af dessa skogseldar, som öfvergiek gingo gallringarne 3,432,48 qv.-ref, lemnande en virkesmassa 1,550 qv.ref, hade uppkommit genom oförsigtighet vid tjäraf 127,.S96 kub.fot, utgörande ett värde af 6,780,7 6 kronor, bränning; en annan, hvarigenom 7,500 qv.ref skogsmark afmedförande en kostnad deremot af 2,118,39 kronor, gifvande brändes, hade anlagts af en mindre vetande person. således en nettobehållning af 4,612,37 kronor, hvilka sum- Torneå rev.: Inom Öfver-Torneå kronopark hafva följande mor inom vestra distriktet motsvarades af 4,725,71 qv.-ref, trakter under den ovanligt torra sommaren skadats af 223,909 kub.-fot, i värde af 9,889, i o kronor, vallande en skogseld: Pahamaa 2,500 qv.-ref, Puistismänniskö 625 qv.- kostnad af 3,138,48 kronor samt lemnande i nettobehållning ref, Vähävaara 3,500 qv.ref, Ouistisvaara 3,200 qv.ref samt 6,750,62 kronor. Utaf de skilda reviren hjelpgallrades största Tnulenpisamaa 1,700 qv.ref. Af dessa voro de bada förstarealen inom: Vartofta 1,620 qv.ref, Ombergs 1,036 qv.-ref, nämda trakterna bevästa med ganska god äldre tallskog; Hnnnebergs 992,68 qv.-ref, Kinne 728 qv.ref. Åkers 679,87 de öfriga deremot med sämre gran- oeh tallskog, blandad qv.ref, Svältornas 529 qv.ref oeh Stockholms revir 500 qv.ref. med björk. Tärendö rev.: Några mindre skogseldar hafva Största virkesmassan, beroende af skogens ålder samt skogs- under året uppstått å kronoparkerna, men snart blifvit släckta. beståndens täthet uttogs inom: Hnnnebergs 59,887 kub.-fot, Kalix rev.: Skogseldar hafva under året rasat å krono- Ombergs 56,984 kub.fot, Vartofta 54,.533 kub.fot, Eksjö 25,013 parkerna Narken, Ängeså oeh Törefors, å Björkfors privilegiekub.fot, Elfdals 24,728 kub.fot, Enköpings 24,450 kub.fot skog, å Kilisjärfs, Kypasjärfs, Öfvermorjärfs oeh Gallbergssanit Svältornas revir 23,229 kub.fot. Högsta värdet egde träsks byskogar. Sammanlagdt antagas omkring 17,000 qv.- det hjelpgallrade virket inom: Hunnebergs 3,592,17 kronor, ref härjats af elden. Minsta skadan vållades af elden å Ombergs 2,980,07 kronor, Vartofta 2,179,7.-, kronor, Vadsbo kronopar"kerna, med undantag af Ängeså, der en större 1,340,05 kronor, Eksjö 1,265,83 kronor, Enköpings 1,262,33 mängd vacker ungskog förstördes. Å Öfvermorjärfs oeh Galll^ronor samt Svältornas revir 1,130,43 kronor. Största netto- bergsträsks skogar gjorde elden så stor skada, att omkring behållningen gåfvo: Hnnnebergs revir 2,531,4 5 kronor, Om- 60,000 enligt Norrbottenslagen undermåliga sågtimmer genast bergs 2,115,34 kronor, Vartofta 1,537,45 kronor, Eksjö 920,86 måste afverkas för att nyttiggöras, hvarom också ansökan kronor, Enköpings 826,83 kronor, Vadsbo 802,37 kronor, i behörig ordning inlemnats. ~ Geiiwara rev.; Trenne större Svältornas 722,63 kronor, Jönåkers 524,35 kronor oeh Kinne skogseldar hafva under året verkstält skada å tillsammans EjeîpgaUring. Skogseld.

22 14 Stormskador. Skogsinsekter. omkring 10,000 qv.ref skogbeväxt mark. Båneå rev.: socken, af svåra Btormar, som otvifvelaktigt, derest marken I närheten af Vnoddas nybygge öfvergick skogseld omkring varit ofrusen, skulle åstadkommit större skada, än nu lyck- 6,000 qv.ref kronomark. Ungskogen å derstädes ntfdrda ligtvis blef fallet, då det hufvudsakligen var skadad skog, hyggen förstördes alldeles. Ärjeplogs rev.: De allmänna som afbröts eller splittrades. Skéllefteå rev.: I medio af skogarne inom reviret hafva under året hemsökts af flera December rasade härstädes under loppet af några dagar en skogseldar. Den största drabbade Ärjeplogs kyrkoherde- ovanligt häftig storm, hvaraf isynnerhet granskogarne lidit. boställes skog, inom hvilken omkring 1,350 qv.ref härjades Morsjö rev.: På mera exponerade lägen kullblåste eller af elden, innan tillkommande manskap bann att dämpa den- afbrötos under de i slutet af året rådande orkanlika, vestsamma. Degerfors rev.: Omkring 100 qv.ref af fyllnads- liga stormarne en mängd äldre, de flesta dock skadade, träd, skogen till Böleå militieboställe härjades under året af skogs- å såväl allmänna som enskildes skogar. Norra Lyckséle eld. Norra Lyckséle rev.: Å icke mindre än sju olika rev.: Upprepade gånger under året inträffade häftiga storställen å kronomarkerna hafva skogseldar under sommaren mar. De våldsammaste rasade dock i midten af December 1879 nppstått, och sammanlagdt öfvergått omkring 2,500 månad. Som marken då var på högre belägna ställen ringa qv.ref skogsmark. Vestra Åsele rev.: Trenne mindre skogs- kalad, upprycktes en mängd träd med röttema, och der på eldar hafva under året härjat en sammanlagd ytvidd af om- sankare ställen tillfrysning egt rum, blefvo grofva sågtimkring 260 qv.ref. Södra Ångermanlands rev.: Skogseld merträd afbrutna på midten och qvarstående 16 å 20 fots öfvergick omkring 50 qv.ref af skogen till nybygget Bad- pelare vittna om stormens våldsamhet. Östra Jemtlanäs stnguhöjden, hvarvid den yngre skogen förstördes. Kinda rev.: I följd af de under hösten år 1879 rådande häftiga rev.: En obetydlig skogseld öfvergick 6 qv.ref af Maljeryds stormarne hafva å flera allmänna skogar ett betydligt antal boställsskog. Kalmar rev.: Skogseld, uppkommen å hem- vindfällen uppstått; isynnerhet synas kronoparkerna Södra manet Abbetorps egor, öfvergick kronoparken Handbörds rå- Hellesjökilen, Alanäset och Ansjö varit utsätta för stormgång och härjade omkring 1,700 qv.refs areal. Skogen der- skador. Norra Medelpads rev.: Under hösten, i Septemstädes bestod af glest stående äldre tallar med underväxt af ber och Oktober, öfvergingo tvenne orkanlika stormar orten, årig skog af samma trädslag. Den yngre skogen hvarvid rätt betydliga skador tillfogades skogarne. 1 en förstördes. En del stammar, dugliga till pitprops, hafva under skogstrakt i norra deien af Boda kronopark kuukastade de vinterns lopp hopsamlats och försålts. Sunnerbo rev.: vestliga stormarne 161 till sågtimmer användbara träd, för- Skogseld, fdrorsakad af ett jernbanståg, uppstod den 15 Maj utom en mängd yngre skog. EnMpings rev.: k Håbo å Ljnngby nya kronopark och öfvergick en areal af 135 och Torsviudds allmänningar kullblåste under året en mängd qv ref. Skadan var af mindre betydenhet, enär skogen var fröträd, lemnande vid upphuggning från den förra 35 och gles och af dålig beskaffenhet. Hallands rev.: Å Skum- från den senare allmänningen 18 famnar. StocTiholms rev.: meslöfs norra kronoflygsandsfält öfvergick skogseld omkring Stormskador hafva flerestädes inträffat, hvarför upphuggning 115 qv.ref, hufvudsakligen med ljung beväxt mark. af de vindfälda träden verkstälts och ännu pågår. Om- Under berättelseåret rasade isynnerhet i de norra hergs rev.: A Ombergs kronopark kuukastades eller afbrötos orterna orkanlika stormar, som vållade ganska betydlig skada. af en häftig stormvind en mängd träd under någon af årets Revirförvaltarnes berättelser innehålla derom följande: Eåwed sista dagar. Östkinds rev.: En stark storm vid jultiden rev.: Genom under årets sista månader rådande stormar kullblåste en mängd fröträd å Memmings och Hammarkinds kullblåste på höglända marker en myckenhet skog, eller af- allmänningar. ~ Kinne rev.: Den 29 December rasade en bröts den, enär den hårdt tillfrusna marken oftast hindrade svår vegtsydvestlig storm, hvarvid å allmänna skogar nedrotfållning. Jockmocks rev.: Stormar hafva under senare brötos omkring 400 famnar hufvudsakligen sämre granskog. delen af året rasat med en sådan våldsamhet, att skogen, ehuru tätsluten, på mera exponerade iokaler lidit ansenligt. Med undantag af att larven till en liten malqäril Såsom exempel på stormarnes framfart må anföras, att (Tortrix strobilana) uti Torneå revir angripit grankottarne, inom Jockmocks socken högst få hemmansåbyggnader'före- omtalas icke i revirförvaltarnes berättelser från Norriand, finnas, som ej mer eller mindre svårt skadats De nord- Dalarne, Nerike och Vestmanland att någon skada af skogsvestliga stormarne visade sig våldsammast. - Södra Ärvids- insekter under året visat sig å skogarne. Från öfriga delar jams rev.: Svåra stormar hafva rasat under sista delen af af landet deremot omförmälas följande skogsinsekter ha va året. Marken var dock lyckligtvis frusen. Mänga träd af- ^örorsakat skada. Stormskador. Siojsio'^'' ' brötos, och en stor mängd erhöllo svårare skador genom kärn- Granbarklorren eller grafsticjcaren (Tomieus typogr»- sprickor, som här på orten kallas «\ossm«. Ärjeplogs rev.: phus) här under året ej anmärkningsvärdt uppträdt. De Ö 1 December månad hemsöktes reviret, isynnerhet Ärjeplogs meddelanden derom äto nedanatkende: FrgJcsdals rev.: Sed»^

23 Skada af skogsinsekter m. m. en stor del af den torra oeh vindfålda skogen bortrensats, är den s. k. grantorjcan i aftagande, ehuru på flera skogar, t. ex. Sunne utskog oeh Norra Ambergsskogarne granbarkborren fortfarande förorsakar icke obetydlig skada. En- Mpings rev.: Den i granskogen, isynnerhet å Lagunda allmsnnings norra block oeh Hornö allmänning, år efter år uppträdande granbarkborren har jemväl under detta år förekommit såväl derstädes som å Håbo allmänning, dock ej så talrikt, som under åtskilliga föregående år. Den s. k. grantorkan har det oaktadt ej uteblifvit, gifvande stod för antagandet att barkborren ej är primära orsaken till granens å en del växtorter benägenhet för aftyning oeh förtorkning. De med anledning af sagda orsaker påkallade betydliga rensninghuggningarne, hvilka jemväl omfatta mycken under de närmast föregående åren förtorkad skog, hafva egt rum å Håbo allmänning med 562 famnar, å Lagunda häradsallmännings norra block med 115 famnar, å allmänningen Hammar med 147 famnar oeh à allmänningen Hornö med 89 famnar eller inalles 913 famnar. Vadsbo rev.: A kronoparken Sundsmarken fäldes under året fångträd för granbarkborren, hvarigenom all nämnvärd insektsskada afhölls från skogen. Angående den i landet allmänt förekommande märghorrens (Hylesinus piniperda) uppträdande under året omförmäles från Falhygds rev.: att omfattande åtgärder, bestående uti den skadade ungskogens fällning oeh användning som fångträd, under året såväl som under flera föregående år fidtagits å kronoparken Mösseberg för märgborrens utrotande, utan att dock resultatet varit tillfredsställande. Likaledes omtalas från Tjusts rev.: att märgborren å militiebostället Norra Qvills skog fortfarande anställer skada, "ch att upprensning af torr samt af insekter skadad skog fortgår. I öfrigt omnämnes denna insekt hafva uppträdt i skilda delar af landet, utan att dock den af honom verkstälda skadan varit dess mera i ögonen fallande. Angående den vanliga snythaggens (Hylobius abietis) skadliga uppträdande å allmänna skogar under året, samt "6 åtgärder, som mot densamma vidtagits, namnes från Örhftus rev.: att å Tierps kronopark insamlats 7,450, å Tierps allmänning 4,000 samt å Norunda allmänning 26,300 fullbiluade individer; från Omhergs rev.: att å Bobergs såväl oorra som södra allmänning barrträdsplantorna under våren angripits oeh hårdt skadats af snytbaggar. Då de trakter, ^ hvilka dessa skador skett, afverkats redan år 1876 eller luigare, oeh senare hyggen ej funnos i närheten, hade man nock haft anledning hoppas, att kulturerna derstädes skulle "fvit befriade från dessa skadedjurs härjningar; från Kinda ^^^ : att snytbaggarne å kronoparken Malmskogen aftagit i antal, oeh att under året derstädes insamlats 3,300 stycken; "~" "ån Kinne rev.: att snytbaggen under året uppträdt å vestra Kînneskogen samt östra Kinneskogens mellersta block, oeh isynnerhet å förstnämda skog förorsakat märkbar skada; frän Marhs rev.: att nämde insekt visserligen under året ej varit särdeles allmän, men att dock å kronoparken Trenningshnlt insamlats oeh dödats 5,330 stycken. Den s. k. sprittmashen eller larven till vanliga tallstekeln (Lophyrus pini) har under året uppträdt ganska allmänt inom Vartofta revir, oeh innehåller årsberättelsen derom följande: Å kronoparken Haboskogen hafva 25 qv.ref trettioårig tallskog härjats af sprittmasken, som uppätit barren. Den uppträder isynnerhet fram på hösten, efter att dock redan på sommaren hafva visat sig. Äfven à Häradsallmänningen Hökensås, företrädesvis å 4:de oeh 5:te blocken, har gamma insekt anställt skada å en ganska vidsträckt areal, uppgående till omkring 300 qv.ref. Ehuru redan på eftersommaren grönskan aftog i topparne på träden allt efter larvernas arbete, kunde man dock ej föreställa sig att insekthäijningen skulle erhålla ett sådant omfång, som sedan på senhösten visade sig. För andra skadedjur hafva skogarne under år 1879 varit temligen befriade. Visserligen omförmäles elgen inom Åkers revir hafva nedbrutit yngre skog oeh rådjuren inom Åhus revir hafva afbitit knoppar oeh skott, men någon större skada har likväl ej derigenom åstadkommits. Sorkar omtalas hafva skadat tallplanteringarne inom Kinne revir oeh ek- oeh lärkträdsplanteringarne inom Eksjö revir. Den särdeles för plantskolorna fruktade sjukdomen»scmtte» har lyckligtvis, liksom föregående året, ej heller under det år berättelsen afser, haft någon större utbredning. Den omnämnes endast från Jönåkers revir. I sammanhang med denna sjukdom, må anföras en dermed beslägtad, som inom Norra Medelpads revir under året vållat stor skada. Berättelsen från nämde revir innehåller derom följande: Den mest anmärkningsvärda skada, som tillfogats skogarne under året, är, att å större delen af de skogstrakter, som ligga på något längre afstånd från ådalen eller enligt allmogens uttryckssätt»till Cells», nästan alla tallplantor intill 5 års ålder gatt förlorade. Exempelvis må nämnas, att å ett större hygge på Oxsjö östra kronopark, der timmerafverkning verkstälts åren , oeh hvarå plantaterväxt efter afverkningarne hade ratt vackert uppkommit, det var mycket sällsynt att vid början af årets sommar anträffa någon enda lefvande tallplanta. Orsaken härtill må uteslutande tillskrifvas väderleksförhållande under årets vår. A de högre belägna skogstrakterna var nämligen under vintern snön mycket djup, men lös oeh luftgenomsläppande; redan tidigt på våren inträffade dock mycket starkt töväder med dess emellan långa mellantider af kall väderlek, hvarvid snön icke allenast låg sammanpackad till en fast massa, utan äfven å öppna platser oeh i gles skog bildade isskorpa. Antagas 15 ^nnan sjcada oeh sjuîcdom hos skogen.

24 16 Skogsåverkan. Mulbete och höslåtter. kan derför, att de tallplantor, som icke med sina toppar natt npp nr den packade snöbetäckningen så att säga förqväfts. Denna förklaringsgrund synes desto mera antaglig, som detta tallplantornas utdöende egde rnm endast å sådana trakter, der snön legat särdeles djup, men icke å de intill ådalarne belägna skogarne, der snöfallet alltid är vida mindre. Torka omtalas inom Norr- oeh Vesterbottens län under 1879 års sommar hafva varit ogynsam för återväxten. Frost omförmäles från flera hall hafva skadat skogarne. Särskildt omnämnes från Vartofta revir, att den vid jultiden 1879 särdeles blida väderleken lockade växtverlden till lif oeh att till oeh med barrträdens knoppar började svälla oeh spricka ut, men förstördes vid första frost. Snötryck säges under året hafva å allmänna skogar vållat skada inom Herjeådalens, Åkers, Jönåkers, Falbygds oeh Kinne revir. Enhälligt omtalas i revirberättelserna, att skogsåverkan aftagit å de allmänna skogarne. Skoffsåverkan. Af Bil. 28 framgår äfven att beloppet af det å allmänna skogar under året åverkade oeh i beslag tagna virket varit till kubikinnehållet mindre än föregående år, om än den vigtigaste posten eller timmerträden under året öfverstigit nästföregående års, beroende detta på att inom Elfdals oeh Orsa oafvittrade socknar uti Österdalarnes revir 1,376 träd, antagligen af okunnighet om gällande bestämmelser, afverkats till husbehofsvirke, hvilka träd jägeritjenstemän tagit i beslag oeh för socknarnes gemensamma räkning försålt. Hela beloppet af under året i beslag taget virke å allmänna skogar har enligt Bil. 28 utgjorts af: 40 stycken bjelkträd oeh bjelkar, 8,446» timmerträd oeh timmer, 1,099» sparrträd oeh spärrar, 4Ö» plankor, 30,194 kubikfot ved oeh tjärvirke, 11,185» diverse virke, oeh uppgick sammanlagda kubikinnehållet häraf till 182,961 kubikfot mot 214,352 kubikfot år Hum förhållandet varit under en följd af år med den vigtigaste af ofvanstående virkesposter, nemligen timmerträd oeh timmer framgår vid jemförelse af följande belopp: år ,075 stycken,» ,150»» ,347» ,532»» , ,294 B ,483» ,301» âr ,256 stycken,» ,446». Onyttiggöranäet af sådant feeslagstimmer, som ej kunnat till antagligt pris afyttras, har under året behöft vidtagas i sammanlagdt 14 revir inom Norr- oeh Vesterbottens samt Jemtlands län, oeh uppgick beloppet (Bil. 29) till 37,957 kubikfot, utgörande mindre än hälften af det virkesbelopp, 77,463 kub.fot, som under år 1878 onyttiggjordes. Antalet timmerträd eller timmer, som under de olika åren mast onyttiggöras har uppgått till: år ,826 stycken,» ,778»» ,084»» ,034» ,847 '» «1876 2,636»» ,463»» ,566» ,464» Då det under år 1879 i beslag tagna virket inom Norroch Vesterbottens samt Jemtlands län uppgick till 139,257 kub.fot, oeh under samma tid derstädes onyttiggjorts 37,957 kub.fot, har denna åtgärd således vidtagits med 27 fo af det i beslag tagna virket, mot 43 % under år Bil. 30 upplyser om de af skogspersonalen eller genom dess försorg under berättelseåret inför domstol åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne, hvaraf framgår, att målens sammanlagda antal uppgick till 501, af hvilka 298 under året afgjorts oeh de öfriga 203 uppskjutits. I 46 mal af de afgjordas antal frikändes svaranden, men fäldes i 252 stycken. De ådömda böternas belopp uppgick till 12,192 kronor oeh skadeersättningen till 4,066,9 2 kronor. Motsvarande summor under år 1878 voro 10,446,6 o kronor böter, och 1,472,03 kronors skadeersättning, I likhet med föregående år har äfven under år 1879 mulbetesrätten oeh höslåttern å allmänna skogar inom 53 revir bortarrenderats. I mellersta oeh södra landet, der betningen iakttagits vålla en mera i ögonfallande skada å återväxten än i de norra orterna, inhägnas ofta de afverkade hyggena. Kostnaden för uppförande af sådana nödvändiga hägnader å allmänna skogarne hafva under året belöpt sig till 11,161,30 kronor (Bil. 31). Största utgifterna härftir hafva förekommit inom Olands revir 5,367,22 kronor, Ombergs 2,172,98 kronor, Köpings 635,55 kronor. Slättbygds 547,74 kronor oeh Kinne revir 517,8o kronor. Inalles 5,520 kreatur hafva mot afgifter betat å de allmänna skogaroe. Inkomsterna af mulbetet uppgingo till 19,016,62 kronor samt för höslåttern oeh löftägt till 8,687,94 kronor eller sammanlagdt 27,704,56 kronor mot 31,501,46 kronor under år Sedan från inkomsterna dragits hägnadskostnaden, nppsto Uilàtli'-

25 således för året en nettobehållning af 16,643,26 kronor, mot 16,337,20 kronor under år Största nettobehållningen lemnade Enköpings revir 4,255,74 kronor, Ombergs 2,736,i7 kronor, Eksjö 2,213,5 9 kronor, Ölands 1,915,4 9 kronor, samt Östkinds revir 1,596,6o kronor. Inom fem revir öfverskjöto ntgifterna i oeh för hägnad inkomsterna med sammanlagdt 5,796,55 kronor, hvaraf endast inom Olands revir 5,111,47 kronor. Enskildes skogar. YMdd. Till ledning vid jemförelse mellan de publika oeh enskilda skogarnes ytvidd har Bil. 32 upprättats. Af denna framgår att landets hela ytvidd, fastland oeh öar, beräknats omfatta 461,380,124,81 qv.ref. Härutaf skulle skogarnes ytvidd, inberäknadt hagmarkerna samt inom dem befintliga impedimenter, utgöra 407,157,000 qv.ref. Den skogbärande marken skulle innehålla 186,529,957,60 qv.ref. De publika skogarne med inberäknade impedimenter upptaga en ytvidd af 62,307,761,15 qv.ref, utgörande 15,3 '/, af hela landets skogsareal. Af samma areal skulle således 84,7 % utgöras af enskildes skogar, hvilka med impedimenterna inberäknade omfatta en ytvidd af 344,849,241 qv.ref. På grund af den särskilda skogsförordningen för Norrbottens län af den 29 September 1874 hafva nr.der år 1879 inom Pajala revir utstämplats 1,420 tinderraåliga timmer, afverkade inom finskt område, men öfverförda oeh till försågning försålda inom Sverige. Äfvenledes uppgifver revirförvaltaren inom Torneå revir, att lian, i oeh för utstämpling af enligt Norrbottenslagen under- Bâligt timmer samt för kontroll, under året tillryggalagt 20,5 mil. A skattehemman med inskränkt disposition till skogen, "Ppkomna af nybyggen antingen efter utfärdandet af förordningen den 29 Juni 1866 eller af äldre sådana, som på grund f i föreskrifven tid ej fullgjorda odlings- oeh byggnadsskyldigheter förklarats förlustiga oinskränkt rätt till skogshygge å esamma, utsynades af vederbörande revirförvaltare den år- 'ga afrerkningen med beräkning af skogens afkastningsförmaga,hvarför också hushållningsplaner på egarnes begäran efter hand upprättats oeh af Skogsstyrelsen faststälts för flere af hithörande skogar. På grund af den för Gotland gällande nådiga förord- "'ogen af den 10 September 1869 hafva under år 1879 skogsesigtnmgar företagits derstädes vid följande fyra hemman: Vis mantal Koparfve i Hejde socken, Vie» Klinte» ^o^e^» In» Laxatfve»»» /SM» Dyple» Tofta», %ar oeh fwdifält ^<i mkrành Enskildes skogar. hvarvid dock ingen af dessa hemmans skogar blifvit stäld under saluförbud. A de under skogsstatens uppsigt stående enskildes flygsandsfält i Halland, Blekinge oeh Skåne, hvilkas areal, uppgående till 35,574,2 3 qv.ref (Bil. 33), under de fyra senaste åren ej förändrats, hafva under året följande skogsodlingsoch afdikningsarbeten verkstälts: Hallands revir: A Halmstads vestra flygsandsfàlt hafva 30 qv.ref planterats med ettåriga tallplantor, hvarjemte 10 skålpund tallfrö utsatts i plantskola. A Gullbränna fält äro 6 qv.ref planterade med ettåriga tallplantor, oeh i plantskola utsådda 1,5 skålpund tallfrö. A Tönnersa fält hafva tallplantor utsatts å 24 qv.ref, oeh 4,5 skålpund tallfrö utsatts i plantskola. A Tjerby fält hafva 7 qv.ref planterats med ettåriga tallplantor, oeh i en plantskola utsatts 1,7 5 skålpund tallfrö. Å Skummeslöfs fält äro i åtta olika plantskolor utsådde 4 skålpund tall- oeh 0,5 skålpund granfrö. Å Himmeslöfs na. fl. fält hafva ettåriga tallplantor utplanterats å 44 qv.ref, hvarjemte 15 skålpund tallfrö utsatts i plantskolor. De å samtliga dessa fält under året utsatta tallplantorna hafva i allmänhet gatt väl till, oeh de under de senaste tio åren å samma fält verkstälda skogsodlingarna se fortfarande lofvande ut. För torrläggning af vattensjuk mark äro under året à Halmstads vestra fält upptagna 2,328 fot nya diken, hvarförutom 1,920 fot äldre sådana upprensats. Å GuUbränna fält hafva likaledes nydikats 336 längdfot oeh 1,242 fot upprensats. Å Tönnersa fält har förstnämda åtgärd verkstälts å 990 fot, hvarjemte upprensning egt rara af 19,164 fot diken. De under flera år å dessa fält fortsatta dikningsföretag hafva redan visat särdelens godt inflytande på skogens tillväxt oeh trefnad. Med vederbörligt tillstånd har inskörd af gräs egt rum å Tönnersa oeh Tjerby flygsandsfàlt, för hvilken grässkörd å auktion betaltes 141 kronor å förra oeh 10 kronor å sistnämda fält. Ähus revir: Å flygsandsfåltet Nya Espet hafva under året utplanterats 30,000 samt å fältet Furuboda 50,000 tallplantor. A flygsandsfälten Nya Espet, Yngsjö Backar oeh Furuboda hafva utstämplingar egt rum, grundade på afverkningsberäkning i de för dessa fält uppgjorda hushållningsplaner. Derjemte har â de bada Ähus Täppena, för hvilka ännu ingen hnshållningsplan upprättats, utstämpling verkstälts af såväl torrskog till planteringsvaktaren enligt nåd. Bref den 28 December 1866, som ock af torra oeh öfverraogna träd till Åhus byamän enligt länsstyrelsens resolution den 20 September Om utsträckningen af ensuldes till ordnad hushållning indelade skogar lemnar Bil. 34 uppgifter från 32 revir. Enligt nämde bilaga finnas inom landet inalles 351 enskilda skogar, ined en sammanlagd areal af 8,205,345,91 ^^S'tSrOttn. beräftelk för âr mi ordnad huthàllning indefade skogar.

26 18 Enskildes skogar. qv.ref, utgörande 2,4 % af de enskilda skogarnes hela ytvidd, för hvilka hnshållningsplaner äro upprättade. Flertalet af dessa, hvilka äfven till arealen äro de största, äro belägna inom Bergslags- oeh Ostra distrikten. Inom det förra skötas rationelt 93 skogar med en sammanlagd areal af 4,181,540,26 qv.ref oeh inom det senare 173 skogar, innehållande 2,482,205,33 qv.ref. Bland de skilda reviren äro de flesta oeh största enskilda, till ordnad hushållning indelade, skogar belägna inom: Örebro revir 59 skogar med 2,428,720 qv. ref, Karlstads 22 med 1,098,216 qv.ref, Finspångs 9 med 628,019,7 3 qv.ref, Stockholms 23 med 592,513,1 o qv.ref, Örbyhns 7 med 505,459,io qv.ref, Vadsbo 11 med 420,853,51 qv.ref, Åhus 8 med 274,841,36 qv.ref samt Eåneå revir 14 skogar med 203,140 qv.ref. Säkerligen finnas inom landet vida flera enskilda skogar än de förut af vederbörande revirförvaltare uppgifna, å hvilka afverkningens storlek åtminstone i någon mån är beräknad efter skogarnes afkastningsförmåga. till Följande, af landsting, hushållningssäusjcap eller gillen m. m. under året vidtagna åtgärder till en t(5rbättrad skogsskötsel hafva kommit till Skogsstyrelsens kännedom : Genom Vesterbottens lans hushållningssällshaps försorg har skogsingeniör under 30 dagar af sommaren gatt skogsegare tillhanda med upprättande af planer för skogsafverkning samt med råd oeh upplysningar i hvad som rörer skogs Åtgärder en förbättrad skogsskötsel. skötsel. Likaledes hade revirförförvaltaren i Norsjö revir erhållit förordnande att i Norsjö kyrkoby åt allmänheten lemna upplysningar oeh råd uti skogens skötsel. Efter derom på vederbörligt sätt gjordt tillkännagifvande infann sig nämde tjensteman å ort oeh ställe fyra särskilda dagar, utan att dock någon af ortens befolkning infann sig för att draga fordel af hans upplysningar oeh råd. Å skogen till Vesterbottens läns landtbrnksskola har under året undersökning i oeh för indelning till ordnad hushållning verkstälts af tillkallad skogsingeniör. Gefleborgs lans hushållningssällskap har genom reqvisition af skogsingeniör samt genom tillhandahållande af skogsfrö sökt befrämja intresset för rationelt skogsbruk. Vermlands lans landsting oeh hushållningssällskap hafva under år 1879 i likhet med föregående år gemensamt anslagit 1,000 kronor till bekostande af en skogsingeniör inom länet. För att bland allmogen sprida kännedom om de bästa kolningsmetoder har Jernkontorets praktiska kolareskola äfven under berättelseåret varit förlagd å Uddeholms bruksbolags skog inom Ny socken. Tio lärlingar samt tvenne bergsskole-elever från Filipstad genomgingo kursen. Örebro lans landsting oeh hushållningssällskap hafva under året anslagit medel till Inköp af lättfattliga böcker uti skogsskötsel, samt till underhåll af Örebro oeh Vermlands gemensamma skogsskola. Vestmanlands lans landsting oeh hushållningssällskap hafva under år 1879 gemensamt anslagit 1,500 kronor till plantering å kalmarker inom länet. För detta ändamål hafva å tolf olika enskilda hemmans mark plantskolor anordnats till en sammanlagd ytvidd af 11,06 qv.ref. I dessa plantskolor hafva utsatts 5 skålpund tallfrii, 10 skålpund granfrö oeh 100 skålpund lärkträdsfrö, samt från utmark upptagits 112,000 björkplantor. För det beviljade anslaget komma 650 qv.ref kalmarker, belägna i närheten af jernvägsstation, annan allmän besökt plats eller invid allmän landsväg för att mera falla i ögonen oeh mana till efterföljd, att till skog omvandlas. Största delen af dessa kalmarker ligga inom Köpings revir, oeh har revirförvaltaren derstädes öfveruppsigt öfver dessa skogsodlingsföretag, hvartill dock dessutom en särskild plantor är anstäld. Upsala lans landsting har för år 1879 liksom närmast föregående år anvisat ett reservationsanslag af 1,500 kronor, som efter hushållningssällskapets pröfning användes till utgifter för skogsodling å enskildes mark. Med anledning deraf hafva under revirförvaltningens i Upsala revir öfverinseende åtskilliga skogssådder oeh planteringar under årets lopp verkstälts å enskildes marker, äfvensom plantskolor derstädes anlagts. På hushållningssällskapets i Stockholms län bekostnad har, under året undervisning i skogsskötsel samt i sättet för skogsfröns insamling meddelats åt enskilde skogsegare. Södermanlands lans hushållningssällskap har äfven för år 1879 beviljat ett anslag af 1,000 kronor att användas: dels till inköp af skogsfrö åt mindre hemmansegare, som vilja odla skog, hvarvid biträde af sakkunnig person af hnshållningssällskapet bekostas; dels till utdelning af frön oeh plantor vid folkskolor, hvarest barnen kostnadsfritt undervisas i skogskuitur oeh skogsvård; samt dels till premier för väl vårdade, ej öfver 10 år gamla, ungskogsbestånd. Sa hafva åt enskilde personer inom Kjula oeh Jäders socknar genom hushållningssällskapets försorg kostnadsfritt utdelats 124 skålpund tall- oeh granfrö, lika mycket af hvarje, till sådd, som verkstälts å omkring 291 qv.ref, till största delen belägna å de inom nämde socknar belintliga grusåsar. Äfven Åkers oeh Selebo gemensamma hushållningsgille har under året verkat för en förbättrad skogsskötsel genom att utdel» skogsfrön oeh belöningar till skolbarn för verkstäld skogsodling, hvaruti undervisning åt dem meddelats. Ostergo - lands lans hushållningssällskap aflönar trenne skogspiaotörer, som, mot husrum oeh fri kost hos den enskilde reqf'- renten, verkställer sådd oeh plantering samt anläggande a plantskolor, hvartill hushållningssällskapet kostnadsfritt lemnar nödigt skogsfrö. Från Ombergs revir omförmäles, at en af dessa skogsplantörer endast inom detta revir van qvirerad till 13 ställen, hvarvid användts 31 förrättningsdagar. Gotlands lans hushållningssällskap har äfven un året sökt verka för den enskilda skogshushållningen genom kostnadsfritt tillhandahållande af skogsfrön åt enskilde, so»

27 önska skogsodla, samt af biträde dervid, men har hågen för skogsodling ännu ej vaknat hos befolkningen derstädes. Skaraborgs lans hushâllningssallslcap bekostar reseersättning oeh dagarvode för jägmästares, hvar oeh en inom sitt revir, biträde åt enskilde skogsegare, som anhållit om råd oeh upplysningar i skogsskötsel. Kinnefjerdings härads södra kretsafdelning har för år 1879 anslagit medel för skogskultnrer, som under revirförvaltarens tillsyn utförts å sådana kala fält, som ej i mannaminne burit skog. ^ Elfshorgs lans landsting har under år 1879 till skogshushållningens främjande inom länet anslagit den betydliga summan af 30,000 kronor att fördelas på fem år. På de häda hushållningssällslcapens inom länet bekostnad hafva till 168 jordbrukare under året utdelats betydliga qvantiteter skogsfrön samt till 66 jordbrukare 99,931 tall- oeh granplantor från kronans plantskolor inom Svältornas revir, hvilka plantor utsatts å skogsmark under ledning af kunniga plantörer. Göteborgs oeh BoJius lans hushåuningssällslcaji har äfven under år 1879 under lednilig af en särskildt anstäld länsforster vidtagit storartade åtgärder för skogsplantering oeh sådd ä dels inköpta dels på viss tid arrenderade kalmarker. Kalmar lans södra hushållningssällshap har äfven under berättelseåret sökt väcka håg för befrämjande af skogsåterväxt, särdeles å Öland, men äfven på fastlandet, genom att kostnadsfritt tillhandahålla mindre hemmansegare skogsfrön samt genom reqvisition af skogsingeniör till under- Tisning oeh råd vid utförandet af sådder oeh planteringar, bvarjemte vissa belöningar pr tunnland skogsodlad mark utdelas till de jordegare, som å minst tre tunnlands areal uppdragit oeh under viss tid vårdat ungskog. Jönicöpings läns landsting oeh hushållningssällslcap hafva gemensamt nnder år 1879 liksom föregående år anslagit 3,000 kronor, dels till bestridande af kostnaderna för skogskultur å skoglös mark, som af enskilda enligt ingångna kontrakt härtill "pplåtes, dels att såsom premier tilldelas dem, som styrka sig ej allenast genom sådd eller plantering uppdragit ungskog af tall oeh gran på ett något större område, utan ock derefter vårdat densamma. Dessutom har hushållningssällskapet beviljat ett anslag af 300 kronor till skogvaktareskolan å Eåslätt, hvarest förefinnes en fröklängningsanstalt 1 större skala. Kronobergs lans hushållningssällsmp har ' 11 befrämjande af skogsodling under år 1879 liksom före- S&ende år anslagit medel till premier åt enskilde för verkstäld skogsodling, men har ingen under berättelseåret an-»wt sig till erhållande häraf. Hallands lans landsting oaf nnder året till kostnadsfri utdelning af tall- oeh granplantor åt enskilde inom länet utbetalt 722,17 kronor oeh '^'^ts hushållningssällshap till samma ändamål 361,08 kronor. Dessutom har på Hallands stcogsoälingssällshaps beostnad från trycket utgifvits oeh till allmänheten utdelats Enskildes skogar. 19 en liten uppsats, benämd»kortfattad handledning vid sådd oeh plantering af skog». Sällskapet har derjemte under året inköpt tall- oeh granfrön, samt inom skilda delar af länet anlagt plantskolor till uppdragande af plantor i oeh för utdelning åt enskilde. Blekinge lans hushållningssällsjcap bidrager fortfarande till spridning af en förbättrad skogsskötsel genom att årligen anslå 3,000 kronor: dels till anläggande af egna plantskolor, hvaraf för närvarande 5 förefinnas, från hvilka skogsträdsplantor mot ingen eller ringa ersättning utdelas åt enskilde; dels till anläggning af enskilda tillhöriga plantskolor, hvaraf för närvarande 8 finnas; samt dels till aflöning af sakkunnig person för biträde vid skogsförrättningar hos enskilde. Sålunda hafva under året från hushållningssällskapets egna plantskolor utdelats 143,200 plantor samt från enskildes plantskolor 313,300 plantor, hvarmed skogsodlats 1,141,25 qv.ref med 5 fots plantafstånd. Dessutom har frösådd å skogsmark verkstälts å 72 qv.ref, förutom å 200 qv.ref, tillhöriga egendomen Johanneshus oeh Karlskrona stad, hvilka ej begagnat sig af ofvanberörda anslag. Hela den å enskildes mark under året skogsodlade arealen uppskattas sålunda till något öfver 1,400 qv.ref. Kristianstads lans hushållningssällsjcap har under år 1879 till en hemmansegare utdelat 50 kronor såsom premium för visad vard om ungskog. Om mera ensmlda åtgärder till en förbättrad skogsskötsel, bestående uti företagna skogsodlingar, ändamålsenlig oeh varsam afverkning, sparsamhet i virkesförbrnkning oeh dylikt, omförmäles i nedanstående årsberättelser följande: Norra Ångermanlands revir: Från egaren till Grnbbe kronoskattehemman har under året ansökan ingått att få hemmanets skog till ordnad hushållning indelad eller åtminstone noggrannt taxerad i oeh för årsafverkningens bestämmande. Mellersta Ångermanlands revir: Under året hafva hushållningsplaner upprättats för hemmanen Billtjern, Stenbittjern, Norra oeh Södra Tväjsjö samt Jnssjö, tillhöriga Björka bruk. Södra Medelpads revir: Sundsvalls stads drätselkammare har under året lemnat anslag till skogsodling å stadens utmark. Vesterdalarnes revir: A nästan alla bruksskogar ombesörj es återväxten genom fröträdsställningar, oeh å de i revirets sydligare del belägna äfven genom skogsodling samt afdikning af vattensjuk skogsmark. Ungskogarne hjelpgallras på ett ändamålsenligt satt, hvarjemte sådan skog, som anses vara mogen kolskog, år gammal, som förr kalhuggits, numera, om den innehåller timmerämnen, endast starkare hjelpgallras i oeh för erhållande sedermera af sågtimmer. A Klotens aktiebolags skogar har under år 1879 plantering verkstälts å 570 qv.ref samt sådd å 692 qv.ref, hvarjemte återväxten å 85 qv.ref underhjelpts genom Å nämde skogar finnas för när Fröklängning har derstädes under marbuskars bortröjning. varande 19 plantskolor.

28 20 Enskildes skogar. senare åren egt rum, lemnande tillräckligt frön för brukets behof. Sparsamhet i virkesförbrnkningen eftersträfvas genom införande af besparingsspislar, genom boningshusens omsorgsfollare uppbyggande samt genom användande af sten eller slaggtegel vid ladugårdars uppförande. Stenkol användes å jernvägarna samt vid flera bruk i blandning med träkol. Med torf eldas äfven i arbetarebostäder samt uti lokomobiler. Mfdals rev.: Större omvårdnad om skogen visa endast de större brnksegame, ehuru inom södra delen af reviret äfven bland allmogen kan spåras omtanke om skogens bestånd. Uddeholms bruksbolags kulturer, som med anledning af den stora arealen verkställas medelst rutsådd, hafva under året omfattat omkring 4,200 qv.ref. Elfsbacka bolag, hvars skogsareal uppgår till 134,000 qv.ref, utför äfvenledes skogskulturer à omkring 1,120 qv.ref årligen. Frylcsäals rev.: De större bruksskogarna skötas i allmänhet väl. A Mölnbacka bruksskogar har enligt uppgift fullständig plantering egt rum å 600 qv.ref, hvarförutom vid hjelpkulturer användts 43,700 tvååriga tallplantor, 21,000 treåriga, omsko lade granplantor samt 122 åttaåriga, tre gånger omskolade, cembratallar. Hjelpgallringar hafva derstädes blifvit verkstälda å omkring 2,000 qv.ref. Nya diken hafva upptagits till en längd af 1,602 fot, hvarjemte 9,300 längdfot gamla diken upprensats. A Ransäters bruksskogar har hjelpkultur medelst rutsådd egt rum å omkring 100 qv.ref. Köpings rev.: Plantering börjar alltmera vinna insteg vid skogsodling äfven å enskildes skogar, utaf hvilka brnksskogarne i allmänhet skötas med omsorg. Som exempel må anföras att vid Surahammars bruk uti plantskola under året omskolats 27,000, vid Röfors' 25,000, vid Lisjö 96,000 samt vid Gisslarbo oeh Jönsarbo bruk 288,000 plantor, eller sammanlagdt omkring en half million skogsplantor, Vesterås rev.: Skogarna till de sju i förra årsberättelsen angifna bruksegendomarne skötas af särskildt anstälda skogsförvaltare, oeh ombesörjes återväxten dera förmedelst qvarlemnande af fröträd, samt genom hjelpkultur, der så erfordras. Vid flertalet af de större landtegendoraarne skötas deremot skogarne af länsforatern. Enköpings rev.: Endast vid några större egendomar ifrågakommer skogsodling, oeh äfven der högst obetydligt. Till utplantering å Enköpings stads egor hafva från kronans plantskolor gratis utlemnats 5,000 tallplantor, hvarjemte å nämde marker utsatts 9,5 skålpund barrträdsfrö. Olands rev.: A egendomen Östra Vallby har vid rutsådd å skogsmark under året användts 10 skålpund tall- oeh 10 skålpund granfrö, hvarjemte utplanterats 5,000 tvååriga plantor. I plantskolor hafva omskolats 2,000 tvååriga granplantor, 500 ettåriga lärkträds- oeh 300 ettåriga björkplantor, hvarförutom 250 almplantor deruti uppdragits. Örbyhus rev.: Brukens oeh de större egendomarnes skogar äro i allmänhet stälda under forstlig behandling. Om än de smärre hemmansskogarne icke få åtnjuta sådan vard, anlitas de dock ej, i stort sedt öfver tillvästförmågan. Jönäkers rev.: På flera egendomar utföres sådd oeh plantering, oeh i allmänhet tillgodogöres torr oeh skadad skog mera än förut. Detta ändamålsenligare användande af skogsprodukterna har ej obetydligt ökat penningeafkastningen från skogarne. Onibergs rev.: Åtgärder till befrämjande af skogsaterväxt företagas något mera allmänt af de större skogsegarne samt jemväl understundom af egare till smärre skogslotter. Vadsho rev.: Vid de större egendomarne anlitas allt mer oeh mer i skogsskötsel sakkunnige män vid de skogsodlingsarbeten, som derstädes börjat verkställas i större skala. Marks rev.: Inom Marks härad, hvaraf omkring 35 proc. af ytvidden befinnes skoglös, förekommer god skogsskötsel å en stor del hemman, oeh, om än ett motsatt förhållande mångenstädes eger rum, har brist på gröfre virke dock ej ännn förmärkts i norra oeh östra delarne af häradet. ^ Svältornas rev.: Intresse oeh omsorg om skogsåterväxt vinner så småningom allt större utbredning hos allmogen, hvartill landstinget oeh de bada hushållningssällskapen väsentligt bidragit. Tjusts rev.: Kulturer hafva utförts å städerna Vesterviks oeh Vimmerbys skogar, å Ankarsrums oeh Eds brnksskogar m. fl. ställen. ÅAus rev.: Skogarne till de större herrgårdarne skötas i allmänhet väl oeh betydliga skogsodlingsarbeten utföras, hvaribland må nämnas Vanas egendom, der plantering med gran under året verkstälts å 117 qv.ref. A Karsholms skog hafva utplanterats 40,000 tall- oeh granplantor. Uti de norrländska länen oeh Dalarne, der afverk ningsrätten till väl hälften af hemmanens skogar är på viss tid upplåten åt sågverksegare, kan någon egentlig skogshushållning, bestående uti beräkning af skogens årliga tillväxt, uti vid afverkningen vidtagna åtgärder till befrämjande af återväxt eller uti skogsodling, icke sägas förekomma. Genom åtskilliga af de äldre kontrakt, som vid skogsköp nppgjordes mellan sågverksegare oeh hemmansegarne, försåldes all skog utan bestämmelse af dess groflek, oeh ansågs a hemmansegarnes sida detta vara af mindre vigt, enär de tu vattendrag nedkörda timmerstockarnes storlek temligen be stämdt förestafvades af utdrifnings- oeh flottningskostnaderna. Då emellertid uti senare tider äfven smärre dimensioner rönte efterfrågan oeh vunno afsättning, måste de hemmansegare, som ännu hade sin skog osåld, vara betänkta på att uti Kontrakten inrymma bestämmelse om minimidimensionen ai träd, som skulle i köpet ingå. Till en början var denna dimension temligen stor, vanligen 11 eng. tum vid 10 alna ^ höjd, men nedgick snart till 10 à 8 tum vid nämde höjd, eller till oeh med vid 6 fot från marken. Från norra He - singland säges, att minimidimensionen vid de skogsköp, under de senare åren kommit till stånd, har varit 9 vers Skojshuiiåi!- ningm i'f<^f

29 vid 6 fot från roten. A skogar, der äldre köp verkstälts, hafva nya sådana mast uppgöras å det s. k. undermålstimret, så att nn afverkas rotstockar, som ej hålla mer än 8 verktum vid 16 fot. Inom Jemtland har minimidimensionen uti senast uppgjorda kontrakt nedgått till 10 verktum vid 1 à 2 fot från marken. Inom granbestånden, der efter afverkningen de qvarlemnade träden stundom taga skada af torka, kan denna afverkning under sådana förhållanden anses ändamålsenlig. På grund af ringa efterfrågan af virke å utrikes marknaden, öfverfylda brädgårdar, samt olämpligt vinterföre afyerkades i de norrländska skogarna sannolikt 50 % mindre knbikmassa än under de närmast föregående åren i medeltal. Angående sparrjiyggets utbredning omförmäles från följande revir: Skellefteå revir: Sparrhygget har under år 1879 florerat i högre grad än de föregående åren, i följd af den nya förordningen om barkning af flottningsvirke. Sägverksegarne hafva nemligen bjudit så laga pris för obarkadt sågtimmer, att skogsegaren ansett för sig förmånligare att upptälja sitt virke till spärrar, enär kostnaden för detta arbete ej i betydlig man öfverstiger barkningskostnaden oeh spärrar numera stå i väsendtligt högre pris än sågtimmer. Ur skogarna uttagas derför träd med sä små dimensioner, att största antalet spärrar vid leveransplatserna haft en groflek af endast 4 à 5 tum. Södra Medelpads rev.: Sedan Sundsvall Torpshammar-banan tillkommit, har upphuggning af spärrar blifvit mera allmän än förut. Sågtimmer afverkas ej till lägre dimensioner än 8 tum vid 16 fot. Äfven andra smärre virkessortiment frän de norrlänska skogarna hafva börjat röna afsättning, hvarom berättas från Mellersta Ångermanlands rev., att smärre virke, anda ned till 2 tums toppdiameter på 14 fots höjd, börjat till ganska stora qvantiteter nppköpas af sågverksegare på platsen eller af agenter för handelshus i Holland oeh England, samt att priset för detta ^ifke, framfördt till Ångermanelfven, uppgått till 1,60 à 2 kr. pr tolft; från Södra Helsinglands rev., att utefter" norra stambanan hemman uppköpts, der skogen i oeh för kolning kalhnggits, så att ej ens stor, långt mindre fröträd, qvarstå. För att så fort som möjligt få kol till försäljning, var ej tid att anlägga ordentliga kolbottnar, utan den nedhuggna skogen "upprestes på den frusna marken. Denna industri har dock ej ännu hunnit antaga någon större omfattning. Att oaktadt hvad i det föregående nämts, angående lands- 'Dgens, hushållningssällskapens samt större enskilda godsägares sträfvan att genom penningeanslag oeh föredöme mana "' en bättre skogsvård, dock en sådan ännu ej vunnit in- ^g vid de flesta af enskildes skogar inom mellersta oeh «orf'-a delarne af landet, framgår af följande meddelanden fan vederbörande revirförvaltare: ArviJca rev.: Under be- ' "^Iseårets senare hälft, då virkesprisen stego, afverkades 60 betydlig mängd skog till pitprops, kol oeh timmer. Den Enskildes skogar. 21 farliga, men ganska lönande pitpropsafverkningen, som verkställes der kommunikationerna sådant medgifva, har dock i visst hänseende verkat godt, derigenom att den förr brukliga svedjningen, hvarvid ung oeh medelålders skog faldes oeh brändes, numera nästan upphört. Stockholms rev.: Intresset för oeh insigt uti en förbättrad skogsskötsel kan visserligen sägas vara i tilltagande, isynnerhet vid de större skogsegendomarna, men vid de smärre åtgöres endast undantagsvis något för skogsåterväxt eller skogsvård i allmänhet. Flerestädes säljas skogarna på viss afverkningstid utan några bestämmelser om qvarlemnande af fröträd eller markens röjning efter afverkningen. En oinskränkt betning af får oeh andra kreatur skadar äfven återväxten. Åkers rev.: Allmogen i orten visar intet synnerligt intresse att draga fördel af den undervisning i skogsodling eller af det kostnadsfria tillhandahållande af skogsplantor, som länets hushållningssällskap erbjuder. Östkinds rev.: Under året hafva de enskildes skogar, äfven de mindre egendomarnes, serdeles hårdt anlitats. Inom Bankekinds härad utmed jernbanan Norsholm Vestervik kan till och med skogssköfling, i större skala sägas ega rum. Marks rev.: Inom Kullings härad, som till omkring 60 % af ytvidden är skoglös, anträffas helt få skogar, der ej öfverafverkning eger rum, oeh från hvilka gröfre virke kan erhållas. Inom Vedens härad förefinnes ej någon sparad skog, hvarför de i marknaden derifrån utförda såg- oeh byggnadstimmer visa allt smärre dimensioner. Tjusts rev.: Ännu har ingen verklig skogsskötsel införts å enskildes skogar inom detta i allmänhet skogrika revir. Gröfre virkessortiment anträffas allt mera sällan, oeh med temlig säkerhet kan man förutse att inom några få år skall gröfre skog förefinnas endast å kronoskogarna oeh några få större egendomars skogar. Kalmar rev.: Någon skogshushållning gör sig icke gällande bland skogsegarne, -hvarken till de större eller mindre hemmanen, inom reviret. Skogrika egendomar uppsökas begärligt af virkeshandlande oeh inköpas antingen under full eganderätt eller endast med afverkningsrätt till skogen. Dessa köp gå sedermera ur hand i hand, till dess ur skogen nttagits äfven de minsta virkessortiment. Äfven skogsegarne sjelfva afverka utan beräkning på framtiden vanligen så mycken skog, som årligen kan med hemmanets arbetskrafter utdrifvas, till dess marken blir skoglös. Hela kustlandet företer endast afverkade, skoglösa marker, oeh med hvarje år fortskrider skogssköflingen allt längre inåt landet. Eksjö rev.: Virkesförsäljningarna, som i följd af de senare årens laga virkespris något afstannat, vaknade åter till lif under årets senare hälft, då stora qvantiteter»grufstöttor» rönte afsättning. Jönköpings rev.: Den behandling, de enskilda skogarna undergå, kan ej annat än vara för dem ruinerande. Serdeles under årets sista hälft har ett förödande skogshygge af»pitprops»

30 22 Enskildes skogar. och andra smärre träd till s. k. slipved för pappersmasseberedning varit rådande. Äfvenledes hafva tusentals famnar yngre och medelålders björk försålts till fabriken vid Torssernm. Komtner nu härtill att den grfifre och mindre timmerskogen hejdlöst sköflas, sä måste man, för så vidt denna öfverafverkning fortgår, med oro se framtiden till mötes. Vestbo rev.: I följd af den ringa efterfrågan, som virke i allmänhet under året rönt, samt af brist på snö i skogarna, här årsafverkningen å enskildes skogar egentligen varit inskränkt till pitpropshuggning. Sunnerbo rev.: Skogssköflingen å enskildes skogar här under året fortgått som förut, oaktadt de låga virkesprisen. Med undantag af tre större egendomar, hafva, så vidt kändt är, ingen skogsodling verkstälts å enskild mark. Värends rev.: Enär skogsodling efter afverkning endast ä några få bruks- och landtegendomars skogar företages, och flertalet mindre jordegare ej ens qvarlemna fröträd, så blir en följd att den här för återväxt ej lätt mottagliga marken under en längre tid blir skoglös, hvarefter det är förenadt med stort besvär och kostnad att derstädes åter få skog. Hallands rev.: Skogshushållningen å enskildes skogar här ej under året förbättrats. Afverkningen i bokskogarna verkställes fortfarande utan omsorg om återväxt, och ekskogen anlitas hårdt för barkens tillgodogörande. Barrskogsodling å de käla Ijungmarkerna börjar alimogen dock omfatta med mera intresse. Blehinge rev.: Skogsvården å enskildes skogar inom länet måste anses stå på en låg ståndpunkt. Skogarna anlitas öfver tillväxten, och sköflas mångenstädes. Utmarkerna styckas i små lotter, som utarrenderas till backstugusittare, som svedja skogsmarken, hvilken derefter bekläder sig endast med ljung. Exempelvis må anföras, att oaktadt skogsmarken inom Thorshamns socken omfattar en ytvidd af 21,650 qv.ref, för närvarande 50 % deraf är skoglös, 40 % beväxt med ringa skog och endast 10 % med skog till hemmanens behof. Ingenstädes finnes skog till afsalu. Åhus rev.: Å de mindre hemmansskogama, synnerligast inom norra delen af reviret och framförallt i Östra Göinge härad, bar skogssköfling på grund af den tryckta penningeställningen sedan flera är egt rum. Utmarkerna derstädes, som förr varit beväxta med sluten, högstammig furuskog, äro nu öde Ijungfålt, svårt mottagliga för skogsåterväxt. Åtgärder för underldttad transport och Jlotlniitg af virke. På grund af den tryckta penningeställningen och den ringa virkesutdrifning, som under år 1879 egt rum, hafva högst få större strömbyggnadsloretag i och för flottning af virke från enskildes skogar under nämde tid varit under arbete. Förutom hvad som ofvan vid allmänna skogar i detta hänseende redo^orts, hafva dessa arbeten i allmänhet inskränkt sig till underhåll af äldre strömbyggnader samt sprängning i förut flottbara vatten. Från Östersunds revir omförmäles dock, att Singån under året blifvit försatt i fullgodt flottbart skick, och att den timmertillgång som torde komma att framflottas i detta vattendrag, uppgår till omkring 700,000 stoekar. Under året hafva dessntom flera virkesegare hos vederbörande länsstyrelse gjort ansökan om tillstånd att försätta i flottbart skick de båda ganska störa vattendragen Nästan och Orån med den senares bivatten, Ösjöån. Från skogseldar samt andra skador omtalas uti nästan samtliga revirberättelser de enskildes skogar under året varit nästan alldeles befriade. Den regniga väderleken, isynnerhet i mellersta och södra delarna af landet, torde förutom den större varsamhet, hvarmed vallhjon, skogsarbetare m. fl. numera umgås med elden, vara orsaken till denna lyekliga omständighet. Från södra Medelpads revir omförmäles dock en stark löpeld hafva i slutet af Augusti månad utbredt sig å en skogstrakt inom Sköns socken och fortgått i flera dagar, omfattande i omkrets omkring en mil, innan det lyckades eldsläckningsmanskapet, som uppgick till omkring 200 man, att under revirförvaltarens ledning släcka densamma. Skogseld $ant stom', instu- tlltr anatin skéa å thg^n. Under år 1879 hafva de till enskildes tjenst anstälda, med statsmedel aflönade, fem skogsingeniörer utöfvat följande verksamhet (Bil. 35). Med undantag af Norrbottens, Jemtlands, Gotlands samt Göteborgs och Bohus län hafva under året skogsingeniörerna verkstält förrättningar inom landets Öfriga 20 län. Deras förrättningar hafva tillsammans upptagit 434 dagar vid 145 olika ställen. Med afseende å den använda tiden hafva de vidlyftigaste arbetena utförts i Vermlands län, upptagande 110 dagar vid 19 förrättningsställen, Uppsala 52 dagar vid 14 ställen, Stockholms 44 dagar vid 20 ställen, Östergötlands 42 dagar vid 15 ställen, Södermanlands likaledes 42 dagar vid 14 ställen och Kalmar län 29 dagar vid 17 ställen. Siogiinjtniörenu verhatu- De förrättningar, som dessa skogsingeniörer på skogsegarnes begäran verkstält, hafva enligt Bil. 35 bestått uti: upprättande af skogshushållningsplaner... å 102,409,97 qv.ref, revision af äldre» --» 38,588,55» skogsodling jemte plantskoleanläggning» 2,560,70 " torrläggning af skogsmark» l,500,oo» anordning af sjelfsåningshyggen» 2,226,75 "»» olika slags gallringar» 5,460^oo ^ Summa 162,745,9 7 qv.ref, hvarförutom undervisning i skogsskötsel vid landtbruks- e e andra läroanstalter, föredrag vid landtbruksmöten, eller eljes offentligt, upptagit 34 dagar, samt 95 dagar användts ti andra förrättningar, bestående uti lemnande af praktiska r och upplysningar uti alla till skogshnshållningen böran e delar.

31 Jagten. Under nästföregående året hade en sammanlagd areal af 155,939,63 qv.ref eller i det närmaste lika stor ytvidd 23 som under berättelseåret varit föremål för skogsingeniörernes verksamhet. Jagten. Jagivàrd. Följande åtgärder af mera offentlig natur, förutom de i allmän gällande jagtstadga gjorda bestämmelser till jagtvårdens tefrämjanäe hafva under år 1879 vidtagits af nedanstående landsting, hushållningssällskap, kommuner oeh jägareförbund: Vesterbottens lans landsting har beviljat ett anslag till premier af högst 50 kr. för hvarje behörigen styrkt angifvelse af oloflig elgjagt. Inom Jemtlands län har en jagtfvrening under året bildats med hufvudsakligt syfte att stä^a oloflig elgjagt, mm under senare åren haft stor omfattning. Ät Vesternorrlands jagtvårdsförening, bildad under året, har länets landsting oeh hushållningssällskap gemensamt beviljat ett årligt anslag af 1,000 kr. till premier för rofdjurs dödande, utgörande 2 kr. för räf oeh dnfhök samt 10 öre for hvarje kråka, då minst fem samtidigt uppvisats. Änundsjö Icommun inom norra Ångermanland betalar.en extra premie af 50 kr. för hvarje derinom af sockenbo dödad björn. Kopparbergs lans landsting har för året anslagit 500 kr. till skottpenningar för räf, hönshök oeh berguf, utgående med 1 kr. för de bada sistnämde samt 3 kr. för räf, som dödats under sommarmånaderna. Dahrnes jägareförbund verkar fortfarande till jagtvårdens befrämjande. I likhet med foregående år har Vermlands lans landsting till rofdjurs utrotande anslagit 1,000 kr. att Wgå med 3 kr. för räf under hvilken årstid som helst, samt 1 kr. 50 öre för berguf oeh hönshök. Endast inom Elfdals revir hafva under året utbetalts skottpenningar för 157 räfsar, 78 hökar oeh 4 bergufvar. Till förekommande af oloflig elgjagt har revirförvaltningen inom Elfdals revir under året anordnat en skidlöpande elgpolis, bestående af fyra med länsstyrelsens förordnande försedda polismän, hvilka i och för kontroll af jagtlagarnes efterlefnad jemte biträdande följeslagare under våren användt d40v2 dagsverken. För ^täckande af omkostnaderna dervid har länsstyrelsen lem- 'lat nnderstöd med 150 kr. oeh återstoden eller 109 kr. till- JBtitg af länets jagtvårdsförening. Örebro lans landsting»welar fortfarande i skottpenningar 3 kr. för räf, ung eller eaaimal, under tiden 1 Maj 1 December, samt 1 kr. för ) berguf oeh hönshök. Tvenne jägareförbund, arbetande ^ jagtvårdens bästa, finnas inom länet. Vestmanlands lanslandstinghar äfven för 1879 anslagit 2,500 kr. till skottpenningar för inom länet dödade rofdjur, hvarvid betalas 6 kr. för räf, ung eller gammal, dödad under tiden 1 April 1 November, samt 3 kr. för hönsbök oeh berguf. Uppsala lans landsting har för året anvisat 2,000 kr. till skottpremier, utgående med 3 kr. för räf samt 2 kr. för berguf oeh hönshök. Stockholms lans landsting utbetalar fortfarande skottpremier af 3 kr. for räf, dödad under tiden 1 April 1 Oktober, samt 2 kr. för hök. Länets hushållningssällskap utbetalar äfven extra premier till de personer, som mest vinnlagt sig om räffångst. Södermanlands lans landsting har för året beviljat ett anslag af 1,400 kr. till skottpenningar, utgående med 3 kr. för räf, dödad under tiden 1 April 1 November, 2 kr. för örn, berguf oeh hönshök, samt 10 öre för kråka, ung eller gammal. Norra Södermanlands jägareförbund samt Jönåkers oeh Eönö häraders jägaregillen verka fortfarande till jagtvârdens främjande. Östergötlands lans landsting har för året till skottpenningar anslagit 4,000 kr. att utgå med 3 kr. för räf oeh 2 kronor för hönshök. Östergötlands- samt Svenska jägareförbundet i Norrköping utdela fortfarande premier för upptäckande oeh lagförande af förbrytelser mot jagtlagarne, utgående från sistnämda förbunds kassa med 6 kr. åt den, som upptäcker, oeh 10 kr. åt den, som lagfor förbrytaren oeh får honom fäld. Inom länet söka äfven Kinda oeh Ydre jägargillen att befrämja jagten. Gotlands lans landsting har för rofdjurens utrotande anslagit 750 kr. Skottpremierna utgå fortfarande med 2 kr. 50 öre for räf, 2 kr. för örn, 1 kr. för hönshök, 50 öre för sparfhök, 10 öre för kråka oeh 5 öre för kråkägg. Skaraborgs lans landsting har under året beslntit att som skottpremie utbetala 5 kr. för hvarje fullväxt samt 3 kr. för hvarje ung räf. Elfsborgs lans landsting har till skottpremier för rofdjurs dödande beviljat ett anslag af 5,000 kr., oeh utbetalar 3 kr. för dödad räf. Göteborgs oeh Bohus lans hushållningssällskap har åt skytte- oeh jägareförbundet derstädes för året öfverlemnat 500 kr. att utgå till belöningar för upptäckande af öfverträdelser mot jagtstadgan. Kalmar lans norra landsting utbetalar belöningar for räfvars oeh hökars utrotande. Jönköpings lans landsting betalar fortfarande 4 kronor för räf, dödad under tiden 1 Mars -1 November, I kr. för räf, dödad under vintermånaderna, samt

32 24 Jagten. 1 kr. för berguf oeh hönshök. Såväl Kronobergs lans landsting som hushållningssällstcap hafva för dödandet af rofdjur anslagit medel till skottpremier, hvilka genom Södra Smålands jagtförenings försorg utbetalas. Hallands lans landsting utbetalar premier af 4 kr. för hvarje räf, dödad under tiden 1 Mars 1 Oktober. BleMnge lans landsting betalar i skottpremier 2 kr. för räf oeh 1 kr. för hök. Det för året beviljade anslaget utgjorde 600 kr., hvilket dock på grund af det stora antalet skjutna rofdjur mast öfverskridas. Bil. 36 lemnar uppgift på beloppet af de belöningar för rofdjura dödande, som under de fyra sistlidne åren utbetalts såväl af statsmedel som landstings- eller andra medel. Af nämde bilaga framgår, att under det de af statsmedel utbetalde skottpenningarne för hvarje är minskats, deremot de belopp, som för detta ändamål utgått från landsting, hushållningssällskap m. m. årligen stigit. De af statsmedel utbetalde skottpenningarne uppgingo nemligen år 1876 till 7,670 kronor, 1877 till 7,445, 1878 till 6,955 samt år 1879 till 6,175 kronor, beroende minskningen på de större rofdjurens aftagande. Skottpenningarne, som utgått af andra medel, uppgingo deremot år 1876 till 26,469,74 kronor, år 1877 till 26,826,18, år 1878 till 35,926,17 samt år 1879 till 41,166,24 kronor, beroende ökningen på höjda skottpremier f^r räf ocb roffoglar samt det stigande antalet af dödade sådana. Största beloppet af de från statsmedel under år 1879 utgående skottpenningar ntbetaltes från Norrbottens län med 1,885 kronor, Jemtlands med 1,045 kr., Vesternorrlands med 1,450 kr. samt Vermlands län med 610 kr. Utaf landstings- eller andra medel utgingo för nämde år de största beloppen från Östergötlands län med 6,104 kronor, Vermlands med 5,004,50, Kalmar med 3,857,50, Elfsborgs 3,847,o5, Skaraborgs 3,569, Stockholms 3,102,6 o, Vestmanlands 3,074, Göteborgs oeh Bohus län med 3,425 kronor, samt öfverstego för öfrigt 1,000 kronor i fem andra län. Om jagtvårdens tillstånd Î6T öfrigt inom landets skilda delar, jagtförfattningarnes efterlefnad, rofdjurs utrotande, jagtarrendens förekomst oeh dylikt meddela revirberättelserna i korthet följande: Hvad Norrland i sin helhet oeh Balarne beträffar, kan någon jagtvård i egentlig mening ej sägas derstädes förefinnas, utan beror det i de flesta fall på kontrollens skärpa huruvida jagtlagama efterlefvas eller ej. I allmänhet följas derstädes jagtstadgans föreskrifter vida mer beträffande det mindre villebrådet, hare oeh skogsfogel, än angående elgjagt. Anledningen härtill är i allmänhet den, att allmogen mera sällan till föda sjelf använder de förra djnrslagen, oeh derför ej ofta förbrukar krut oeh bly derpå, utan infångar dem i snaror eller giller först på senhösten, då de utan att skadas kunna tala den vanligen långa transporten till närmaste stad eller ännu längre. Utan öfverdrift torde man kunna saga att endast några få procent af all den skogsfogel, som från norrländska hamnar eller med jernvägen kommer till Stockholm eller utskeppas till annan ort, dödats genom skott, oeh att de allra flesta funnit sin död i snaror eller giller. Dessa snaror utsättas oeh Tittjas af ofvan angifna orsak öfverhufvudtaget endast under den lofgifna tiden, men genom försummelser att före vinterns slut borttaga dem, faller ej obetydligt skogsfogel oeh äfven harar offer deruti under vårens oeh sommarens lopp. Vidkommande äter elgjagten i de norra orterna, så hör den snart sagdt till ordningen för dagen, oaktadt de höga bötesbelopp oeh skadeersättningar, som ådömts personer, fälda för öfverträdelser af jagtstadgans föreskrifter härutinnan, oeh fastän ej obetydliga belopp i de norra länen årligen anslagits till extra skogsbetjente att under vårtiden, dä den olofliga elgjagten på den frusna skaren lättast försiggår, genom vandringar i de vidsträckta skogarna söka upptäcka oeh beifra jagtöfverträdelser. Jagtarrenden förekomma sällan i Norrland oeh Dalarne oeh endast å brukens omfattande skogsområden, der särskilda skogvaktare äro anstälda, röner elgen oeh öfrigt villebråd fred oeh skydd under den för jagt förbjudna tiden. I ett hänseende har dock under året äfven i Norrland från allmänhetens sida något vidgjorts till det nyttiga villebrådets förökande genom att, på grund af de genom vederbörande landsting anslagna belöningar, mera beflita sig om rofdjnrens utödande genom utsättande af fångstsaxar, utläggande af förgiftadt bete eller på annat satt. Inom Vermland hafva under året öfverträdelser af jagtlagarna, såväl beträffande oloflig elgjagt, som utsättande af de i närade provins oeh det öfriga mellersta oeh södra landet förbjudna snaror oeh giller varit talrikare än de föregående åren. Brist på arbete samt på medel till inköp af födoämnen hafva härtill väsentligt bidragit. A de större egendomarne samt i provinsens södra del skötes dock i allmänhet jagten ganska väl. Beträffande jagtvården i mellersta oeh södra delarne af landet, från Nerike, Vestmanland oeh Uppland till Skåne, Halland oeh Blekinge, kan det omdöme fällas, att jagtlagarna i allmänhet noggrannt efterföljas oeh att å de större egendomarne jagten skötes med eftertanke, så att vildstammen ej alltför hårdt anlitas. Detsamma kan också i ännu högre grad sägas om de trakter, hvarå jagträtten arrenderas af jagtklubben, jägareförbund, mindre jagtsällskap eller enskilde, som under jagtens utöfvande i bog grad tillgodoser vidstammens ökande genom att spara ho' norna af det nyttiga vilda, för så vidt dessa ej äro öfveråriga eller s. k. galldjur, genom att ej anställa jag' djurarter, som för tillfället å vissa orter sparsamt för«' komma samt genom att derstädes i stället genom ntpla"' tering söka öka stammen. Sådan utplantering af t. ex.

33 rapphsns verkstäldes under år 1878 flerstädes inom landet vir: Vid årets ingång var elgstammen inom reviret ovannämligast oeh lemnade också gynsamt resultat. Eofdjuren, förligt stor. Redan i Februari månad började skare bilda sig räf, efterhållas der noga så väl förmedelst jagt med stöfvare oeh klappjagter som ock genom utsättande af på den djupa snön, oeh med den de olofliga förföljelserna. Extra bevakare anstäldes i de trakter, der elgarne förnämligast sax eller utläggande af förgiftadt bete. Särskildt under år vistades. På flera ställen bevakades inringade hjor 1879 har de skjutna räfvarnes antal varit ovanligt stort, dar af 10 till 15 stycken. Så länge djuren uppehöllo sig uppgående för hela riket till 12,251 stycken, hvarom närmare redogöres i det följande. Utförligare skildring angående omfattningen af élgjagten tillsammans i flockar, var bevakningen jemförelsevis lätt. Lyckades deremot tjufskyttarne skingra dem, blef denna nästan omöjlig, oeh djuren efter en kort jagt nedskjutna, serdeles i de norra orterna under såväl oloflig som loflig eller dödade med spjut oeh klubba. Att bevakningen ej tid lemnas härnedan, grundad på revirförvaltarnes uppgifter. Nästan enhälligt instämma dessa deruti att detta högdjur under år 1879 varit utsatt för ovanligt stor förföljelse, icke varit utan resultat, framgår deraf, att under den förbjudna tiden togos i beslag hela eller delar af 31 elgkreatur, men antagligt är att ännu flera olofligen dödats. Under den lofgifna minst under den otillåtna tiden. tiden skjötos derjemte inom reviret 48 stycken. I Begerfors revir: Af de uti föregående årsberättelse omnämde flockar af elg,- uppgående anda till 50 stycken å Bfverloppsmarken N:o 17 oeh dess omnejd, synas numera efter senaste vårs förföljelse på skidor endast några få återstå. Umeå revir: Tillgången på elg hade till följd af föregående års ringa snötillgång, hvarigenom dess förföljande på skidor omöjliggjordes, betydligt ökats, men under vårmånaderna betraktande af dessa höga siffror måste man antaga att elgstammen under året på ett betänkligt satt minskats. Ös^ra Åsele revir: Stora jagtsällskap hade under våren bildat sig till gemensam elgjagt. Af dessa skötos under den förbjudna tiden 24 stycken oeh under den tillåtna 12 elgar. Antalet till 1880 års ting instämda elgmål utgöra 20 stycken. Vestra Aséle revir: Elgen har under året varit utsatt för år 1879, då djup snö med skare förefanns, dö stor förföljelse. Till revirförvaltningens kännedom har kom dades under förbjuden tid minst 5 stycken, hvaraf tvenne mit att under den förbjudna tiden skjutits 9, samt under tagits i beslag. De öfriga förföljdes utom revirets gränser, den lofgifna 28 elgar. Östra Jemtlands revir: Under den men återvände dit delvis, oeh på kronoparkerna inom Bjurholms socken antagas 12 stycken vistats senare hälften af år Norra Lychsele revir: Elg fanns icke härstädes för 20 år tillbaka. Förföljd oeh oroad i angränsande södra lofgifna tiden har ett betydligt antal elgar skjutits inom re viret. Elgskyttar flnnas härstädes, som under denna tid årligen fälla 6 à 8 stycken. Östersunds revir: En i reviret anstäld kronojägare har från årets början till den 15 Maj i beslag län sökte den sig här en fristad. Under årens lopp förökade tagit hela eller delar af 16 elgar. Af revirförvaltningen upp den sig, tills den för 4 à 5 år sedan började ifrigt gifvas 39 fullväxta elgar samt 12 kalfvar under nämde tid eftersökas som jagtbyte. Egentligen är det dock först under blifvit dödade. Tolf tjufskyttar äro stälda under åtal. de tvenne sistförflutna åren, som jagten dera bedrifvits systematiskt. Gamla oeh unga bland den bofasta allmogen eller lösa skogsarbetare hafva skaffat sig remingtonstudsare oeh många dyrbara elghundar, hvilka, i allmänhet infôrda från Jemtland, hafva betalts med anda till 200 à 300 kronor stycket. Under jagttiden hitkommo troppar af löst folk från andra socknar, till oeh med från andra län. Ingen tanke på afveln eller stammens bibehållande gör sig vid deras jagter gällande. itogtiga kor eller sådana med spädkalfvar ned SKJntas, hvarefter de senare omkomma. Följden har blifvit "en, att å trakter, hvarest elgarne för några år sedan hade ständiga tillhåll, oeh der man alltid var säker träffa färska %pår, synas nu vara utblottade derpå. Först då afvitt- "ngen blir afslntad, oeh således jagten å dessa vidsträckta Barker ej längre blir fri för hvar oeh en, kan man hysa Vestra Jemtlands revir: Tillgången på elg är oaktadt de många förföljelserna fortfarande god. Under Mars oeh April månader föröfvades oloflig elgjagt, oeh anträffades af bevakarne 6 dödade elgar. Herjeådalens revir: Dels af jagtlust, dels af brist på arbete oeh uppehälle, enär all afverkning i skogarne under året var instäld, föröfvades oloflig elgjagt i stor skala. Ett ovanligt stort antal elgar nedlades på våren af tjufskyttar, ehuru extra bevakare voro anstälda inom nästan hvarje kommun. Vemdalens socken afiönade ensam 6 stycken sådana. De trakter, der elgarne förut talrikt uppehållit sig oeh funnit trefnad, hafva på grund af den förföljelse, för hvilken de varit utsatta, af dem nu alldeles öfvergifvits. Utaf de trenne revirberättelserna från Ångermanland framgår att vid årets början temligen riklig tillgång på elg förefanns, men att den i följd af lämpligt ftirhoppning om att erhålla ett godt elgstånd. Kungörelsen skidföre under vårmånaderna varit utsatt för ett fullkomligt den 26 September 1879 angående totalt förbud â utrotelsekrig. I Norra Ångermanlands revir blefvo i Mars jagt af detta djurslag intill den 1 September 1882 bör väl äfven i Bin mån härtill bidraga. Södra Lycksele reoeh April månader i beslag tagna 15 skjutna elgar. Från Mellersta Ångermanlands revir omtalas äfven oloflig elgjagt K. Bkogi4tyreUmê ieräiteue för år Jagten. 25

34 26 Jagten. hafva under året förekommit, isynnerhet uti mera aflägsna skogstrakter inom Lidens oeh Jansele socknar, hvarvid många djnr blifvit dödade. Åtskilliga åtal vid tinget i Sollefteå blefvo deraf en följd. Under den tillåtna tiden skötos dessutom inom reviret minst 20 elgar. Inom Södra Ångermanlands revir hafva bevisligen under oloflig tid 28 elgar blifvit skjutna, samt inom den tillåtna 40 stycken. Tillgången dera serdeles i Ijellsocknarna uppgifves derför numera vara temligen ringa. Från såväl norra som södra Medelpads revir skildras tillgången å elg hafva under året på grund af förföljelse "minskats. Många tjufskyttar omtalas hafva slagit sig tillsammans till gemensam jagt, oeh dödades derunder af ett sådant band 7 elgar samt af ett annat 12 stycken. Endast inom Lidens socken uti Norra Medelpads revir skötos under den förbjudna tiden 3, samt inom den tillåtna tiden 4 elgar. Uti de trenne revirberättelsema från HeMngland uppgifves elgen vara i aftagande samt till oeh med endast sparsamt förekomma. Under sommarens lopp genomströfva elgskyttarne ofta med elghnnd skogarne i alla riktningar för att förvissa sig om, hvarest elgarne helst uppehålla sig oeh så fort den tillåtna jagtiden går in, börjar elgens förföljelse. Inom vestra Helsinglands revir sägas 9 elgar skjutits under den lofgifna tiden. Jagtlagame efterlefvas ej heller här, oeh mången elg nedskjutes under den förbjudna tiden. Uti Balarne är tillgången å elg temligen god, isynnerhet i provinsens norra oeh vestra delar. Elgen uppgifves vara talrik inom Särna, men deremot sparsam inom Transtrands socken. Uti Särna revir omförmälas 41 elgar blifvit skjutna under lofgifven, samt 4 inom förbjuden tid. Elgarnes antal inom Vermland har under året ökats på grund af den starka kontrollen af jagtöfverträdelser. Inom Elfdals revir hafva dock under förbjuden tid skjutits tvenne elgar, samt inom lofgifven tid 5 stycken. Inom Frylcsdals revir fåldes under den tillåtna jagttiden 6 elgar. Uti Vestmanland säges elgen under året hafva ökats oeh förekommit allmänt. Inom Vesterås revir skötos under lofgifven tid 20, oeh uti endast tre socknar af Sala revir 13 stycken, förutom 1 under den förbjudna tiden. Utaf revirberättelserna från Uppland framgår, att elgen bibehållit sig i temligen stort antal oeh till oeh med ökats uti Enköpings oeh Upsala revir. Uti det förstnämda reviret skjötos under året 11 elgar, hvaraf 8 i tillåten oeh 3 i förbjuden tid. I Örbyhus revir säges att elgen å flera ställen har fast stånd, oeh att blott några få under året skjutits. Från Olands revir omtalas denna djurart hafva minskats. Under året skötos derstädes under lofgifven tid 10 elgar. Uti Södermanland samt öfriga provinser af mellersta oeh södra landet, der elg förekommer, omförmäles i vederbörande revirberättelser, att dess antal under året i allmänhet ökats oeh att elgen derstädes finner skydd å häradsallmänningar, kronoparker samt andra allmänna skogar. Uti Ombergs revir i Östergötland äro under året skjutna 5, samt inom Vadsbo revir i Vestergötland 11 stycken elgar. Bil. 38 angifver närmare de under år 1879 af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot jagtförfattningarne jemte beloppet af de ådömda böterna oeh skadeersättningarne. Häraf framgår, att 155 mål, af hvilka de flesta gälde oloflig elgjagt, varit föremål för domstols behandling, mot 106 mål år Af dessa 155 mål blefvo 95 stycken af olika orsaker uppskjutna till år 1880, hvaremot 60 stycken under året afgjorts. Utaf de afgjorda målen frikändes den anklagade i 17, men faldes i 43 mål. Största antalet jagtmål förekom inom Jemtlands distrikt 53 stycken, Vesterbottens 37, Södra Norrlands distrikt 29 samt Bergslagsdistriktet 17 stycken eller sammanlagdt i dessa fyra distrikt 136 mål, mot inalles 19 i hela öfriga landet. De flesta jagtöfverträdelserna anhängiggjordes inom följande revir: Ostra Jemtlands revir 30 stycken, Östersunds 14, Östra Åsele oeh Södra Ångermanlands 13, Österdalames 9, samt Herjeådalens, Norra Ångermanlands oeh Särna revir 7 stycken. Antalet af de mål, uti hvilka förbrytaren under året faldes, var störst uti Jemtlands distrikt 13 mål, Vesterbottens 12 oeh södra Norrlands distrikt 7 stycken. Bland reviren faldes de flesta förbrytare inom Östra Jemtlands revir nemligen i 11 mål, samt inom Skellefteå, Östra Åsele oeh Södra Ångermanlands revir uti 3 mål. De ådömda böterna uppgingo inom hela landet till 4,235 kronor oeh skadeersättningen till 729,85 kronor. Högsta bötesbeloppen ådömdes inom Södra Norrlands distrikt, uppgående till 1,255 kronor, Vesterbottens 1,120 kronor. Bergslagsdistriktet 765 kronor oeh Jemtlands distrikt 645 kronor. Bland de olika reviren ådömdes de högsta böterna inom Södra Ångermanlands revir 850 kronor. Östra Jemtlands 595, Särna 465, Östra Åsele 400, Skellefteå 314, Södra Lycksele 195 (1 mål), Norra Ångermanland 180 (1 mål), Uppsala 175 (1 mål) samt uti Råneå, Vestra Helsinglands, Österdalames oeh Arvika revir 150 kronor uti ett mål för hvardera reviret. De största skadeersättningarne ådömdes inom- Ö^a Jemtlands revir 303 kronor, Norra Ångermanlands 200 oeh Arvika revir 150 kronor. Angående rofdjurens förekomst inom landet torde sofii"'- Rc/di"- med stod af revirberättelserna samt af de uppgifter a inom landet under de senaste fyra åren dödade rofdjur, hvilka uppgifter, för föregående år upptagna i Kongl. Maj:t8 Befallningshafvandes femårsberåttelser, numera skola enlig' nådigt Bref den 12 Juni 1880 införas i Skogsstyrelsens årsberättelser från oeh med, år 1879, följande omdömen vara berättigade.

35 Björn. De provinser, hvaruti björnen allmännast förekommer, äro Norrbotten, Jemtland oeh Herjeådalen, norra Dalarna samt vissa delar af Vesterbotten. Inom Vesternorrlands, Gefleborgs oeh norra delen af Vermlands län skjutas numera årligen endast några få björnar inom hvarje län. Enligt Bil. 36, som lemnar uppgift om antalet dödade rofdjur, samt skottpenningarna derför, hvad de fyra senaste åren beträffar, hafva under året i hela landet dödats 52 björnar eller samma antal som år 1878, mot 81 stycken år 1877 oeh 66 stycken år De under året skjutna björnarnes antal har för de olika länen varit 12 inom Norrbottens län, 14 inom Vesterbottens, 13 inom Jemtlands, 10 inom Kopparbergs samt 3 inom Gefleborgs län. Björnen har under de senaste femtio åren inom hela landet minskats betydligt. Under denna tid hafva inalles i Sverige skjutits 4,883 björnar, hvaraf under det första decenniet, åren , dödats 1,355 stycken oeh under det senaste decenniet, åren , endast 575 stycken. Till belysning af björnens olika minskning" inom de skilda länen, införes här det antal björnar, som under ett år af hvarje decennium af det senaste halfva seklet skjutits inom landet. Jagten. 27 Varg. Detta rofdjur förekommer numera endast i de 're nordligaste länen, Norrbottens, Vesterbottens oeh Jemtlands län. Den lemnar sällan de trakter, der renarne uppehålla sig. Vissa år stryker dock en eller annan individ»ed till de mera söderut belägna länen. Under år 1879 uar ingen varg dödats utom i landets tre nordligaste län, nemligen 25 stycken i Norrbottens, 6 i Vesterbottens oeh 12 ">om Jemtlands län eller inalles 43 vargar, mot 40 stycken ^r 1878, 17 år 1877 oeh 47 år 1876 (Bil. 37). Äfven rörande denna djurart framlägges här en öfversigt af dess minskning inom landet under de senaste 50 åren. Jerfvens egentliga tillhåll är Norrbotten samt vestra delen af Vesterbotten. Endast inom Tärendö, Norra Arvidsjaurs oeh Arjeplogs revir inom Norrbottens län säges den under året hafva mera sparsamt förekommit; ntt de öfriga reviren inom samma län deremot varit allmän. Inom vestra Åsele revir i Vesterbottens län omtalas jerfven under året hafva ökats oeh uppträdt ganska talrikt. Mindre allmän eller mera sparsamt ideremot säges den inom nämde län förekommit i Skellefteå, Södra Lycksele oeh Östra Åsele revir. Inom Degerfors oeh Umeå revir omförmäles den ej under året hafva varit bemärkt. Inom norra Jemtland samt norra Ångermanland dödas vanligen några jerfvar årligen, liksom stundom på deras ströftåg söderut inom vestra Helsingland, Dalarne oeh norra Vermland. Enligt Bil. 36 hafva inalles under år 1879 inom hela landet dödats 132 jerfvar, hvaraf 94 inom Norrbottens, 33 i Vesterbottens, 3 i Jemtlands samt 1 inom hvardera af Kopparbergs oeh Vermlands län, mot 142 stycken år 1878, 124 år 1877 samt 120 år Om detta nordliga rofdjnrs förekomst under de senaste femtio åren torde kunna sägas, att det under nämde tid,-att döma af de dödades antal, icke förminskats, ntan snarare ökats, eller åtminstone bibehållit sig vid samma antal. Lo förekommer med undantag af Norrbottens län temligen allmänt i hela öfriga Norrland samt Dalarne oeh Verm-

36 28 land. En oeh annan skjutes årligen äfven inom mellersta Sveriges provinser, oeh i Elfsborgs län, hufvudsakligen i Dalsland, är den en ständig gast. På 1830-talet skötos de flesta loar i mellersta oeh södra delarna af landet, från Helsingland till oeh med Småland. Nu är deremot undantagsfall, om någon lo anträffas söder om Vermland. I Vesterbotten är den serdeles allmän oeh synes der intaga samma plats som vargen oeh jerfven i Norrbotten. De årligen skjutna loarnes antal är fortfarande ganska betydligt, om än ej så stort som på 18Ä)- och 1830 talet. År 1827 skötos t. ex. inom landet 268 loar, år 18; stycken samt ännu år stycken. År 1879 skjötos 164 loar, hvaraf 100 inom Vesterbottens län, 24 inom Vermlands, 9 stycken inom hvarje af Jemtlands, Vesternorrlands oeh Gefleborgs län, men endast 4 inom Norrbottens oeh 3 i Kopparbergs län. Så långt söderut som i Göteborgs oeh Bohus län dödades samma år 4 loar oeh i Elfsborgs län 3 stycken..\r 1878 fäldes inom hela landet 156 lodjur, år stycken samt år stycken (Bil. 36). Räfven är vårt allmännaste rofdjur oeh uppgifves i revirförvaltarnes berättelse talrikt förekomma anda från Norrbotten till Skåne. Sedan genom Kungörelsen den 29 Januari 1869 de skottpremier borttagits, som enligt 1864 års jagtstadga skulle för dess dödande utgå af statsmedel, hafva räfvarne något ökat sig oeh varit mindre efterhållne. Som exempel på minskningen uti de dödades antal torde få anfiîras, att medan under femårsperioden från år 1864 till oeh med år 1868, då skottpremier för räf ntbetaltes, årligen inom landet dödades i medeltal omkring 16,000 räfvar, detta antal nedsjönk redan år 1869 vid belöningarnes borttagande till 10,595 räfvar. År 1876 dödades 10,233 oeh år 1877 endast 9,823 räfvar. Sedan landsting, hushållningssällskap m. fl. numera betala premier för dödade räfvar, åtminstone för under vissa tider af året skjutne, har de dödades antal åter blifvit större. År 1878 dödades sålunda 11,566 räfvar oeh år ,251 stycken. Talrikast torde räfven förekomma i de mera befolkade, med åker, bagmark oeh skog omvexlande, trakterna i mellersta oeh södra Sverige. Att döma efter de under de senare åren dödades antal synes räfven vara allmännast inom Vermlands, Södermanlands, Elfsborgs oeh Skaraborgs samt Kalmar län, oeh fällas inom hvarje af dessa län årligen minst 1,000 räfvar. Under år 1879 (Bil. 36) understiger 'de skjutna räfvarnes antal 300 stycken endast uti Jemtlands län der 234 stycken, Gotlands 141 samt Blekinge län 270 stycken dödats. För nämde år föreligga inga uppgifter härom från Östergötlands oeh Jönköpings län, men torde de dödade räfvarnes antal i intetdera af dessa län understiga 400 stycken. Mård, som mycket skjutes eller fångas i sax för det dyrbara skinnets skull, finnes sparsamt öfverallt i landets nordligare skogar, men anses under de senare åren aftagit i Jagten. antal. De uppgifter om dödade sådana, som införts i Bil, 36, grundade på från kommunerna infordrade upplysningar, torde ej motsvara verkligheten. Häruti uppgifves mård endast vara skjuten inom landets bada nordligaste län. Uti årsberättelsen från Särna revir omtalas dock att derstädes 12 stycken under året blifvit dödade. Utter förekommer inom alla län, men torde ej under år 1879 till antalet hafva ökats. Allmän uppgifves han från Torneå oeh Tärendö revir. Illern förekommer här oeh der i de mellersta oeh södra landskapen oeh säges i Skåne hafva ökats. Eermelin eller lehatt finnes temligen allmänt i alla provinserna. Hundar oeh kattor, ehuru tama rofdjur, åstadkomma dock ofta nog i skog oeh å fält ganska betydlig skada å det matnyttiga vilda. Särskildt i Norrland föröfva de under hela sommarens lopp i skogarne vid fåbodevallarne sig uppehållande hundarne helt säkert à villebrådet å vissa orter större skada än alla öfriga rofdjur derstädes tillsammans. Redan i midten af Juni, då skogsfogeln ännu ej utkläckt sina ägg oeh harungarne äro små, utdrifves boskapen i vall oeh hnndarne medtagas. En stor del af dessa hundar, som utan tillsyn irra omkring, förfölja icke villebrådet under skall såsom inöfvade stöfvare, utan tyst spåra de upp detsamma oeh lyckas ofta så plötsligt öfverrumpla det, att ingen möjlighet till räddning förefinnes. Liknande skada, som hunden vållar i skogen, föröfvar katten å fält oeh i hagmark. I synnerhet rapphönsen äro föremål för dess anfall, men många harar oeh annat vildt dödas af kattor. Sal förekommer ännu temligen allmänt i Bottniska viken, men har dock år 1879 något minskats till antal. I medeltal torde man kunna saga att under de senaste trettio åren årligen öfver 2,000 stycken dödats vid kusten af Norrbottens, Vesterbottens oeh Gefieborgs län. Enligt Bil. 36 dödades ännu år 1876 derstädes 2,189 salar, år ,936 stycken, år ,824 stycken samt under berättelseåret 1,554 stycken. De allra flesta af de sistnämda eller 1,449 stycken dödades i Vesterbotten. Örn förefinnes sparsamt i de skogrika oeh bergiga Boioçio' trakterna af landet. Endast från Särna revir omtalas den under året hafva uppträdt ganska talrikt. Berguf häckar hufvudsakligen i de mera nordliga oeh mellersta delarne ai landet. Dock omfdrmäles han ännu i Halland ej vara sällsynt. Duf- eller hönshöjcen, den allmännaste af vara större rofibglar, förekommer talrikt i alla delar af landet. Sedan år 1869 de i 1864 års jaglstadga utfåsta belöningar för roffoglars dödande borttagits, minskades i hög grad de årligen skjutna roffoglamas antal, så att, medan åren inom landet i medeltal årligen dödades inemot 20,000 roffoglar, deras antal redan år 1869 nedsjönk till endast 6,539 stycken. Genom de af landsting, hushållningssällskap

37 m. fl. numera utsatta premier för dödade roffoglar, hafva dessa under de senaste åren åter blifvit erforderligen efterhållaa. Enligt Bil. 36 dödades år ,158 roffoglar, är ,528 stycken, år ,014 stycken oeh år ,760 stycken. Största antalet dödades i Skåne, uppgående under är 1879 till 7,761 stycken. Inom Stockholms, Södermanlands, Gotlands oeh Kalmar län fällas årligen inom hvarje län omkring 1,000 roffoglar. Kråkor räknas numera äfven till roffoglarne eller anses åtminstone som skadedjur för vildafveln, serdeles skogs- oeh sjöfogeln. Såsom ofvan under jagtvärd nämdes hafva derför åtskilliga hushållningssällskap utsatt premier för kråkors dödande, utgående merändels med 10 öre för hvarje skjuten sådan, hvarjemte i vissa orter dessutom erlägges 5 öre för hvarje kråkägg. Af rofdjur àûàttde husdjur. Till bedömande af den förlust rofdjuren vålla landet genom husdjurs dödande, har Skogsstyrelsen, på grund af nådiga Brefvet den 15} Juni 1880, för hvarje af de fyra senaste åren upprättat sammandrag häröfver (Bil. 37), grundade på speeialuppgifter, som af länsstyrelserna blifvit från samtliga kommuner infordrade oeh till Skogsstyrelsen öfversända. Af denna bilaga framgår att under nämde tid följande tnsdjur blifvit af rofdjur dödade: «^'- l.f:l ï/ttef K-- ^i'^aerffi. «-tôt?''" ÅflSre ,308. 2,384 32, ,828,00. " 18Î'? ,157. 2, , ,092,26.» ,635. 2, , ,927,75. " 1879 _ 21. 9, , ,383,00. Af ofvanstående siffror synes, att antalet af dödade större husdjur, hästar oeh nötkreatur, under de senare åren aftagit samtidigt med de större rofdjnrens starka förminskning inom landet, om man möjligen frånser de allra nordligaste länen. Under femårsperioden dödades t. ex. inom landet 127 hästar oeh 1,422 nötkreatur. I Norrbottens, Vesterbottens oeh Jemtlands län tyckes deremot den skada margen oeh jerfven derstädes föröfvar å renhjordarne under "6 senare åren hafva snarare till- än aftagit. Största an- 'alet renar dödas inom Norrbottens län, uppgående under år ^879 till 1,860 stycken. Antalet dödade får oeh getter, beroende hufvudsakligen på lodjurets oeh räfvens angrepp, ar under de senare åren bibehållit sig vid ungefår samma Wra. De flesta får dödas inom mellersta oeh södra Sve- "ge oeh faller der offer för räfven..största antalet får ocli lam har under år 1879 dödats inom följande län: Krono- ''efgs län 1,675 stycken, Blekinge 1,130 stycken, Kalmar 986 stycken, Jönköpings 898 stycken, Elfsborgs 805 stycken, Halands 613 stycken oeh Kristianstads län 509 stycken. Antalet af dödade tama Qäderfä (höns, ankor, dufvor, gäss oeh koner), uppgående under de senare åren till i medeltal Jagten ,000 stycken, har under år 1879 något ökats, nemligen till 36,469 stycken. Dnfhöken torde deri hafva minst lika stor del som räfven. Den årliga penningeförlnst, som genom husdjurs dödande af rofdjur drabbar landet, har i medeltal iör de senare åren beräknats till öfver 90,000 kronor. Elg. Angående elgens förekomst inom landet, kan sägas, att detta adla djurslag synes hafva benägenhet att, om ej förföljelsen vore så stor, sprida sig både åt norr oeh Nyttigt vildt. söder. Under senare åren har elgen uppehållit sig i så nordliga trakter af Norrbottens län att han der icke förr, åtminstone i mannaminne, visat sig. Dess egentliga stamhåll inom detta län äro kronomarkerna i Tärendö, Gellivara oeh Kalix socknar. Uti Vesterbottens län fanns vid årets början god tillgång å elg, men de under oloflig tid efter densamma verkstälda jagterna hafva gjort starkt afbräck i hans tillökning. Detsamma kan också sägas om Jemtlands oeh Ve sternorrlands län. Det genom Kungörelse den 26 September 1879 utfärdade förbud å all jagt efter elg inom Norrbottens, Vesterbottens oeh Jemtlands län, gällande intill den 1 September 1882, skall efter all sannolikhet å nyo befrämja detta djurslags förökning derstädes. Inom Gefleborgs län har tillgången å elg under de senare åren minskats oeh i länets vestra oeh södra delar varit ganska sparsam. Inom Kopparbergs län förekommer elgen oaktadt all förföljelse ännu temligen talrikt, utom i södra oeh sydöstra delen af Kopparbergs revir. Uti revirberättelsema från Vermland uppgifves elgarnes antal hafva under året ökats oeh god tillgång dera under året förefunnits. Inom Vestmanlands, Uppsala oeh Södermanlands län omförmäles elg ganska talrikt förekomma oeh ej under året undergått minskning. Uti Östergötland säges elgen hafva ökats, serdeles å fideikommisset Adelsnäs' fredade skogar. Äfven uti Dalsland omförmäles elgen under året hafva ökats, oeh inom Vadsbo revir i Skaraborgs län har den ej förminskats. Å kronoparken Edsmären inom Svältornas revir har ett elgpar under året uppehållit sig. Uti revirberättelsen från Göteborgs oeh Bohus län omtalas elgarne betydligt hafva tilltagit under de senare åren, oeh att märken efter dem synas öfverallt i skogarne. Från Tjusts revir i Kalmar län säges elgen finna god trefnad i norra delen, oeh några hafva under året skjutits. Inom Kalmar lans södra landstingsområde är all jagt å elg förbjuden intill den 1 September Uti Vestbo revir i Jönköpings län samt både Sunnerbo oeh Värends revir inom Kronobergs län omförmälas elgar under årets lopp varit sedda på vidt från hvarandra skilda ställen, hvarför deras antal måste hafva varit icke så obetydligt. Huruvida elgen inom dessa län har något fast stånd, anse sig revirförvaltarne ej med säkerhet kunna uppgifva. I Halland lär äfven elg under året varit synlig. Elgen synes således under året hafva spridt sig ej obetydligt söderut.

38 30 Jagten. Angående kronhjortens förekomst inom landet anföres från Malmöhus revir att tillgången dera är fortfarande god samt från Tjusts revir i Kalmar län att den der sparsamt fijrekommer. En oeh annan individ förirrar sig stundom till nordligare län. Som rådjurens stamhåll kunna numera betraktas ej blott Skåne, Halland samt Kronobergs län, utan äfven delar af Jönköpings, Elfsborgs oeh Skaraborgs län. Från dessa landsdelar sprider sig nämde djurart oeh anträffas derför stundom både i Östergötland oeh till oeh med i Södermanland. Hurudant dess förekomst varit under år 1879 synes af följande utdrag ur revirförvaltarnes berättelser. Köpings revir: Under året har ett rådjur varit synligt inom reviret. Vadsho rev.: Inom Lyrestads socken äro under året skjutna tvenne rådjur; ett annat är senare sedt å kronoparken Sundsmarken. Vartofta rev.: Omkring 20 stycken rådjur uppehålla sig i Sandhems oeh Utvängstorps socknar. Falbygds rev.: Ett oeh annat rådjur har under året iakttagits. Marks rev.: Rådjuren sprida sig. De hafva fortfarande ett stamhåll å kronoparken Veden. Svältornas rev.: Å kronoparken Edsmären hafva några rådjur uppehållit sig under året. Jönköpings rev.: Rådjur anträffas inom reviret här oeh der. Vestbo rev.: I södra oeh mellersta Vestbo hålla rådjur fortfarande till. Sunnerbo rev.: Rådjuren hafva under året vunnit temligen stor tillökning. Värends rev.: Rådjnren synas fortfarande sprida oeh föröka sig. Hallands rev.: Å rådjur är tillgången inom södra delen af länet fortfarande god. JAMS rev.: Rådjnrsstammen synes i allmänhet under året varit i tilltagande å de större herrgårdarne, såsom Vidtsköfle, Maltesholm, Vanas, Karsholm m. fl.; äfven inom Ovesholms område börjar en stam af rådjur bilda sig. Ä kronofiygsandsfåltet Gamla Espet hafva rådjnren ökats, men deremot aftagit å flygsandsfâltet Nya Espet. Engeîholms rev.: Tillgången å rådjur har under år 1879 varit medelmåttig. Malmöhus rev.: Å rådjur har fortfarande funnits god tillgång. Haren har, öfver hufvud taget, under år 1879 vunnit stark tillökning, i synnerhet i norra oeh mellersta landet. Endast från Gotland omtalas den lefversjukdom, som under midten af 1870-talet på många orter nästan utrotade haren, å nyo börjat visa sig å harar, skjutna på öns södra hälft. Inom Norrbottens län har tillgången å hare varit bättre än föregående år, i vissa revir såsom Juekasjärvi, Torneå, Råneå, Luleå oeh Arjeplogs revir till oeh med god. I Gellivara oeh Norra Piteå revir inom Norrbotten förefanns deremot under året knapp tillgäng å hare. Inom Vesterbotten synes haren under året varit allmän i såväl lappmarken som vissa knstrevir. God oeh ökad tillgång omnämnes nemligen i revirberättelserna från Vestra oeh Östra Åsele, Skellefteå oeh Degerfors revir; i de öfriga reviren inom länet var tillgång å hare under året medelmåttig. Inom Jemtlands län hade haren under år 1879 ökats och förekom allmänt inom Östersunds oeh Herjeådalens revir. Medelmåttig men dock ökad tillgång förefanns inom Ostra Jemtlands revir, hvaremot ringa tillgång omförmäles från Vestra Jemtlands revir. Inom Ångermanland, Medelpad oeh Helsingland säges tillgången å hare under år 1879 hafva varit god oeh ökad. Medelmåttig årgång förefanns inom Gestrikland. Uti Dalarne var haren under året allmän, till oeh med talrik inom Särna revir; från Kopparbergs revir omtalas likväl årgången varit ojemn, så att, medan god tillgång å hare fanns i vissa trakter, den deremot var sällsynt i andra. Inom Vermland säges haren varit allmän oeh betydligt hafva ökats inom Fryksdals oeh Arvika revir, i hvilket senare tillgången dock var ojemn; knapp tillgång uppgifves deremot från Karlstads revir. Inom Örebro län var under år 1879 riklig tillgång å hare. Uti Vestmanland omförmäles haren under året hafva varit långtifrån allmän, men dock något hafva ökat sig, i synnarhet i länets sydligare del. Uti samtliga revirberättelser från Uppland, Södermanland, Öster- oeh Vestergötland säges haren under året hafva tillväxt i antal, oeh tillgången i allmänhet hafva varit god, delvis t. ex. inom Daga revir ymnig. Inom några revir i södra landet omtalas äfven haren förekomma allmänt, nemligen i Eksjö (Visingsö), Vestbo samt Sunnerbo oeh Värends revir. Från Kalmar revir säges deremot, att haren sedan flera år varit i aftagande, att den är sällsynt vid kusten, men något allmännare inåt landet. Uti Göteborgs oeh Bohus län, Jönköpings, Blekinge samt Ahus revir har denna djurart under året förminskats. Inom Hallands, Engelholms oeh Malmöhus revir har tillgången varit under medelmåttan, men dock något ökats. Om skogsfogeln, tjäder, orre oeh hjerpe, gäller, hvad år 1879 beträffar, samma allmänna omdöme som förut omnämts angående haren, eller att den i stort sedt inom hela landet haft stark tillökning oeh i allmänhet förekommit rikligt- Hjerpen tyckes dock icke hafva ökats i samma proportion som tjäder oeh orre. Vidkommande skogsfogelns förekomst inom landets skilda delar under år 1879 förtjenar följande anföras. Från de flesta revir af Norrbottens län omnämnes tillgången å skogsfogel, isynnerhet tjäder, men äfven orre, hafva varit mycket rikligare än de närmast föregående aren. Endast inom Juekasjärvi revir säges den hafva medelmåttigt förekommit oeh till oeh med minskats. Inom några revir, såsom Pajala, Tärendö, Kalix, Norra oeh Södra Piteå revir säges skogsfogeln förekommit högst ojemnt, antydande a den under året verkstält flyttningar från en trakt till en annan. Upplysande härutinnan synes vara, att under db inom Tärendö oeh Kalix revir fanns god tillgång å skogsfogel under sommarens oeh höstens lopp, den nästan a'w^' les försvann, då vinteru inträdde. Tvärtom omförmäles från

39 Jagten. 31 Pajala oeh Piteå revir, att under sommaren foga tillgång å skogsfogel förefunnits, men att deremot densamma mot senhösten oeh vintern derstädes förekommit talrikt. Inom knstreviren af Vesterbottens län omförmäles ökad oeh god tillgång å skogsfogel Uti lappmarksreviren derstädes säges deremot ringa tillgäng dera förefunnits. Uti årsberättelsen från Norsjö revir antydes skogsfogeln äfven inom detta län under året företagit flyttningar, i det tillgången derstädes å fogel under sommarens lopp varit särdeles god, men deremot under vintern nästan ingen. Inom Jemtland var tillgången å skogsfogel god eller riklig; endast från vestra Jemtland säges skogsfogeln varit mindre allmän. I norra Ångermanland uppgifves skogsfogeln endast sparsamt förekommit. Från mellersta oeh södra Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Gestrikland, Dalarne oeh Vermland säges under året mycket god tillgång å skogsfogel förefunnits, rikligare än på många år. Skörden i utsatta snaror oeh giller var derför särdeles stor. Äfven från dessa provinser, nemligen nti revirberättelserna från Norra Helsinglands oeh Arvika revir talas om skogsfogelns flyttningar under året. Inom Nerike, Vestmanland, Uppland oeh Södermanland hade skogsfogeln under år 1879 väsentligt ökats, oeh fanns dera god tillgång. Från Jönåkers revir omnämnes särskildt att kullarna under året varit ovanligt stora samt att i desamma hönskycklingarnes antal varit betydligt öfvervägande. Uti Öster- oeh Vestergötland, der hjerpen börjar blifva mera sällsynt, omförmäles tillgången å tjäder oeh ' orre under året hafva varit god. Inom Göteborgs oeh Bohus län säges tjädern ökas, orren deremot minskas. Detsamma omnämnes från Jönköpings revir. Inom Kalmar län säges tillgången å skogsfogel under året varit mindre än föregående år. Uti Eksjö revir var skogsfogeln ganska talrik. Öfver medelmåttan eller god tillgång dera omnämnes äfven från Vestbo, Snnnerbo oeh Värends revir. Inom Halland var tillgången å orre god, tjäder medelmåttig, men hjerpe saknades alldeles. Från Ahns revir säges tjädern hafva varit sparsam oeh orren 1 aftagande. Uti Engelholms revir var tillgången å orre under året dålig. Från Malmöhus revir omnämnes orren under aret något ökats, men att tjäder endast sällsynt förekommit i länets norra oeh östra del. Angående ripor omförmäles ej samma ökning hafva under «ret egt rum, som med ^äder oeh orre varit fallet. God oeh «kad tillgång af denna fogejart uppgifves dock från Torneå, åfendö, Skellefteå oeh Herjeådalens revir. Inom Östersunds fevir säges fjellripan allmänt hafva förekommit inom Hotagens och norra samt vestra delen af FöUinge socken, då dalripan wemot under året något minskats. Inom Ostra Asele revir " '^"ades fjellripan fem mil nedom de egentliga fjellen.»»"pan omnämnes haft medelmåttig årgång inom Särna " Minskad tulgång dera omtalas från Norra Arvidsjaurs samt Arjeplogs revir. Sparsamt förekom denna fogel under år 1879 i Norsjö, de trenne Ångermanlands samt Norra oeh Vestra Helsinglands revir. Ytterst knapp tillgång uppgifves från Juekasjärvi revir. De ogynsamma vintrar för rapphönsens bestånd, som under de senare åren, isynnerhet året , varit rådande, hafva haft till följd att denna fogelart nästan i landets alla delar högst betydligt förminskats, oeh till oeh med på sina ställen alldeles dödt ut. Äfven under berättelseåret har rapphönsstammen öfver hufvud taget varit särdeles liten. Stark ökning oeh någorlunda god tillgång omnämnes endast från vissa revir i Vestergötland nemligen Falbygds oeh Marks revir, samt egendomligt nog från de nordliga reviren, Östersunds oeh Herjeådalens revir. På vissa slätter i Norra Helsinglands revir, t. ex. Ljnsdalsslätten, hafva flera kullar uppehållit sig. Från Gestrikland, Dalarne, Vermland, Nerike, Vestmanland, Uppland oeh Södermanland sägas rapphönsen hafva endast sparsamt, till oeh med sällsynt förekommit. Inom flera af dessa landskap hade infångade rapphöns utplanterats hösten 1878, utan att någon nämnvärd ökning kunde förspörjas. Angående rapphönsens förekomst uti Östergötland säges från Ombergs revir, att tillgången varit ringa oeh under året förminskats; från Kinda revir, att i följd af den milda vintern stammen något ökats, samt från Östkinds revir, att rapphönsen voro sällsynta, utom der utplantering af sådana föregående år egt rum, hvilka dock svårt lidit af den oerhörda nederbörden. Å Gotland hafva rapphönsen under året ökats. Af från England införskrifna ägg hafva derstädes omkring 40 rapphönskycklingar utkläckts oeh släppts i grannskapet af Visby. Inom Vartofta oeh Slättbygds revir uti Vestergötland har under år 1879 varit knapp tillgång. Uti Göteborgs oeh Bohus län voro rapphönsen nästan utdöda. Uti Kalmar län hafva rapphönsen ökat sig i kusttrakterna, men anträffas sällan inåt landet. Uti Jönköpings län omförmäles denna fogelart under året något ökat sig. Ringa tillgång dera fanns uti Kronobergs län. Uti Blekinge, der rapphönsen sedan år 1875 nästan varit utdöda, har någon ökning under året egt rum. I Åhus revir sägas rapphönsen lidit mycket af den regniga väderleken oeh tillgången dera varit knapp. I Engelholms oeh Malmöhus revir förefanns ringa tillgång å rapphöns oeh uti det sistnämda hade dessa under år 1879 i hög grad till antalet minskats. Angående morhilla ock beckasin sammanstämma uppgifterna, isynnerhet hvad den senare beträffar, om en sparsam oeh knapp tillgång. Från Vermland oeh Östergötland säges likväl tillgången å morkulla hafva varit temligen god. Då denna fogelart vida mindre än hönsfoglarna är utsatt för någon egentlig jagt, föreligga ej uti revirberättelserna tillräckliga uppgifter, att deraf någon slutsats om dess spridning kan med bestämdhet dragas.

40 32 Skogsundervisningen. Vidkommande sjöfågelns förekomst under år 1879 inom landets skilda delar kan Öfverhufvud taget sägas, att dess antal förminskats. Å dykänder var dock tillgången god i de norrländska elfvarne. Gräsänder hafva under året talrikt förekommit inom vissa delar af Vermland oeh Vestmanland. Från Olands, Tjusts oeh Åhus revir omförmäles äfven årgången varit ganska god. I södra delen af landet var tillgången i allmänhet medelmåttig. Einga tillgång uppgifves dock från Värends revir. Hvad ejdern beträffar uppgifves den under året hafva temligen allmänt förekommit såväl vid östra som vestra kusten. Orsakerna till sjöfogelns förminskning kunna för de norra orterna sökas uti uppdämning af vattendragen om vårarna i oeh för timmerflottning, samt uti dennes störande inverkan. I södra landet deremot försvinna allt mer oeh mer genom utdikningsföretag oeh uppodlingar de vattendränkta trakter, som förr utgjorde sjöfogelns oeh vadarnes förnämsta tillhåll. Gångpara pris å matnyttigt vildt hafva i allmänhet med anledning af den rikliga tillgängen stått temligen lågt. I detta hänseende föreligga uti revirberättelserna uppgifter från följande revir: Båneå revir: Tjäder 3 kronor, orre l,6o kr. paret, hjerpe oeh gräsand 25 öre oeh hare 75 öre stycket. Joclemocks revir: Tjäder 2,50 kronor, orre 1,50 kr. paret; hjerpe oeh ripa 15 à 25 öre stycket. Norra Lycksele revir: Vid marknaderna i orten betaltes med anledning af den ringa tillgången för tjäder 4,BO à 5 kronor samt för orre 3 kr. paret. Hjerpen kostade 75 8re oeh ripa 50 öre stycket. Östra Jemtlands revir: Tjäder 2,26 à 2,4o kronor, orre 1,10 à 1,2 0 kr. paret. För hjerpe betaltes 37 à 40 öre oeh för hare 76 à 90 öre stycket. Södra Ångermanlands revir: Tjäder 3 kronor, orre l,5o kr. paret. Hjerpen gälde i pris endast 25 öre. GestriMands revir: Tjäder 3 kronor, orre 2 kr. paret; hjerpe 0,75 à 1 kr., hare 1 à 1,25 kr. stycket. Ösfhinds revir: Tjäder 5,5o kronor, orre 2,5o kr. paret, hare 1,2B kr., morkulla 1 à 1,26 kr. stycket. Tjusts revir: Tjäder 5 à 6 kronor, orre 3 à 4 kr. paret; gräsand 50 à 76 öre stycket. Vestbo revir: Tjäder 5,5o kronor, orre 3 kr. paret; gräsand 67 öre stycket. Pris å skinn uppgifvas från Jockmocks revir: björnhudar 60 à 70 kronor, jerfhndar 7 à 8 kr., räfskinn 5 kr., hermelinsskinn 25 öre oeh ekorrskinn 10 à 15 öre stycket. Gestriklands revir: Käfskinn 5 à 7 kronor, mårdskinn 15 à 17 kronor. Skogsundervisningen. Skog»- Vid skogsinstitutet utgjorde (Bil. 39) elevernas aninmutet. j^j jjjj^gj. yârterminen 19 ordinarie oeh 11 extra. Af de ordinarie utexaminerades vid terminens slut 11 ordinarie oeh 6 extra elever. Utan afgångsbetyg afgick 1 ordinarie oeh 1 extra elev. I Juni månad antogos 14 till ordinarie elever oeh 1 till extra elev. Vid årets slut uppgick sålunda de ordinarie elevernas antal till 21 oeh de extra elevernas till 5 stycken. Till nationaliteten hafva de extra eleverna varit: 1 svensk, 9 norrmän oeh 2 finnar. Stipendier å 250 kronor hafva under både vår- oeh hösttermin uppburits af fyra elever. Den teoretiska undervisningen har under år 1879 meddelats uti nedanstående ämnen under följande antal timmar: vårterminen Höstterminen äldre yngre äldre yngre IcBTsen; kutaen; knisen; kursen; timmar. timmar. skogsskötsel skogstazation 24 skogaindeîningsarbete »kogsteknologi vårterminen Höstterminen äldre yngre äldre pg" korsen; tursen; kursen; kursen; timmar. timmar. skogsmatematik ^ forstlig byggnadskonst 24 skogsbotauik 12 4g 18 SO mastologi ~~ entomologi geodesi 24 ^ klimat- ocli jordmsnslära 24 ~" kemi ^ fysik författningaknnskap ^^ nationalekonomi jagtknnafcap 24 1" kartritning geometrisk konstruktionsritning.. 20 msiskjutning J ^ Summa 3T2 372 ^ ^,J^ 744 ilg 1,3S2 timmar,

41 Skogsundervisningen. 33 oeh hafra under lektionerna för skogsindelningsarbeten blifvit till ordnad hushållning indelade 140,689,51 qv.ref skogsmark, samt skogskartor oeh indelningshandlingar renoverade för en areal af 91,765,6 9 qv.ref. De pramiska öfningarne under året hafva omfattat: skogsodlingsarbeten, bestående uti sådd, omskolning, nppqvistning oeh plantering af såväl barr- som löfträdsplantor, afvägning oeh målskjutning inom institutets område; skogsmätning oeh skogsuppskattning af åtskilliga skogar, uppgående till: i Norrland 72,243,15 qv.ref, å Öland 40,673,34» Summa 112,916,49 qv.ref. Till dessa arbeten hafva, inberäknadt resedagarne, användts: för skogsmätning af kronoparker i Norrland dagar,»» af Boda kronopark å Öland 40» 67 dagar, förutom den tid, som tagits i anspråk för de praktiska arbetena å institutets eget område. Elevernas uppförande oeh flit under året har ej gifvit anledning till någon anmärkning. Statens Vid statens sjcogssholor (Bil. 39) har undervisningen fortgått i vederbörlig ordning, oeh innehålla årsberättelserna derom följande: Siiire; Sillre skogsskola i Medelpad besöktes under vårterminen af 10 ordinarie oeh 3 extra lärlingar, oeh utexaminerades samtliga i Juni månad med betyg om godkända insigter. Under höstterminen var ordinarie antalet 10 förutom 2 extra lärlingar. Alla de 10 ordinarie lärlingarne åtnjöto stipendier. Den teoretiska undervisningen, som upptagit 102 dagar, meddelades, dels med användande af tryckta läroböcker 1 de föreskrifna ämnena dels genom skrifna kompendier eller muntliga föredrag, till det omfång, som härför i de olika ämnena finnes stadgadt. De praktiska öfningarne, som tagit 88 dagar i anspråk, uafva bestått uti: virkesintumning, märkning oeh kubering, hvarvid 126 spiror, 336 spärrar samt 182 sågtimmer varit oremål för undersökningar oeh beräkningar; mätning oeh og8taxering, hvarvid 114 qv.ref inegor blifvit uppmätta dels med stativ dels med korstafla, samt derjemte 222 qv.ref ogsmark, hvarå ståndskogen taxerats; dessutom har skogs- "Ppskattning utförts å 960 qv.ref skogsmark ;-inresning, ris- 'Dg, stybbning oeh utrifning af en mila; afvägningar jemte PPntande af profiler öfver de afvägda sträckorna; kartrit- 8j bestående hufvudsakligen i kopiering af äldre kartor. plantskolor hafva 19,380 plantor hvaraf 8,000 gran- oeh '200 tallplantor omskolats oeh 8,380 plantor inslagits i oeh för längre transport varit föremål fbr lärlingarnes behand- K SKojMKyrri»ei«beråttdte för &r Ung. A skogsmark har utplanterats 2,000 granplantor, hvarjemte 3 qy.ref besatts med granfrö. Undervisningen har äfven omfattat målskjutning med skolans gevär. Under vårterminen uppgick lärlingarnes antal till 15, af hvilka 10 voro ordinarie oeh 3 extra. Vid höstterminens början antogos 10 ordinarie samt 4 extra lärlingar förutom 3 studenter, som i oeh för inträde vid skogsinstitutet anhållit få genomgå sitt praktiska år vid skogsskolan härstädes. Stipendier hafva såväl vår- som hösttermin uppburits af de ordinarie lärlingarne. Tierp; Under såväl vår- som höstterminen har undervisningen varit så anordnad, att lärlingarne samlats i undervisningssalen kl. 6 f. m. oeh arbetat derstädes till kl. 8, hvarefter, med afbrott för måltiderna, utarbeten anordnats till kl. 6 e. m. då lärlingarne äter varit samlade i nndervisningssalen till kl. 8 e. m., oeh har genom en sådan anordning fordringarna på teoretisk undervisning blifvit nöjaktigt till godo sedda, på samma gång som nödig tid vunnits för de praktiska öfningarne. Så hafva lärlingarne, oafsett de utarbeten, som direkt afsett öfning i sysslor tillhörande bevakningstjenstgöringen, under berättelseåret nedlagt ej obetydligt arbete vid planeringen af oeh öfriga anordningar å den nya, från skogsmark uppbrutna, skoltomten, hvarigenom utgifter från statsverket inbesparats. Under vårterminen bevistades Omhergs skogsskola Omberg; i Östergötland af 10 ordinarie oeh 3 extra lärlingar, hvilka samtliga i Juni månad erhöllo fullständiga afgångsbetyg. Vid höstterminen antogos af 29 sökanden 10 ordinarie elever, som alla erhöllo stipendium, samt tvenne studenter till extra elever. Den teoretiska undervisningen har, oafsedt den tid, som lärlingarne användt till öfverläsning samt räkne- oeh skriföfningar, upptagit 200 timmar. De praktiska öfningarne hafva upptagit 150 dagar samt bestått uti: insamling af skogsfrön af olika trädslag, hvaribland 47 kannor bokollon, 11 kannor ekollon, 34 kannor hagtornsbär, oeh 12 kannor lönnfrön m. m.; uppbrytning, beredning oeh besåning af plantskolor; sådd å skogsmark; utsättning oeh nedläggning af 500 stöplar oeh sättqvistar af poppel- oeh pilarter; omskolning af 260,000 plantor af olika trädslag; nyplantering à 45 qv.ref samt hjelpplantering å 50 qv.-ref hvarvid blifvit utsatte 25,000 omskolade plantor med vidfästad jordklimp, samt 3,000 med bara rötter; utmärkning af fröträd; röjning å hyggen; hjelpgallring å 70 qv.ref planterad granskog samt gallring i skottskog af al; uppqvistning samt beskärning af yngre oeh äldre ekskog; insamling af skadliga skogsinsekter; kolning af en mila; skogsuppskattning oeh kubering af virke ; liniestakning samt mätning med korstafla oeh stativ; jagt å räf oeh hare; samt uti biträdande tjenstgöring vid bevakning af oeh utsyning inom kronoparken. 5

42 34 Vid Hunnebergs skogsskola i Elfsborgs län åtnjöto under vårterminen 13 lärlingar undervisning, af hvilka 3 voro extra. Vid terminens slut afgingo 12 med intyg om godkänd kunskap. Vid höstterminens början antogos 10 ordinarie, som alla åtnjutit stipendium, oeh 2 extra lärlingar. ffunneberg; Den teoretiska undervisningen, som fortgått i den ordning, stadgarne föreskrifva, har upptagit 747 undervisningstimmar. Den praktiska undervisningen har omfattat: utstakning af linier oeh hyggen; kartritning oeh uträkning af 210,5 qv.ref dels skogbärande dels kal mark, hvarvid blott kedja, korsbricka, passare oeh skala begagnats; kubering af fàlda oeh stående träd samt virkesstaplar; utraärkning af fröträd oeh markens beredning till sjelfsådd; insamling af G55 skålpund löfträdsfrön samt deras beredning i och för bevarande öfver vintern; plantskolors anläggning oeh skötsel; olika sådd- oeh planteringssätt; hjelpgallring; samt bevakaretjenstgöring. Vid Boda skogsskola å Öland var lärjungarnes antal änder vårterminen 11, äf hvilka 1 extra, oeh utexaminerades alla under året med intyg om godkända insigter. Vid höstterminens början antogos 10 nya lärjungar. Stipendier hafva under bada terminerna uppburits af 10 ordinarie lärlingar. I'öda; Skogsundervisningen. Den teoretiska undervisningen, omfattande de i läroverksstadgan föreskrifna ämnen, har meddelats under 237 timmar, förutom den tid under morgnar oeh aftnar, som läi-- lingarne varit sysselsatta med räkne- oeh skriföfningar, öfverläsningar m. m. Den praktiska undervisningen har utgjorts af: omgräfning oeh tillredning af plantskolor; plantering af 614,970 tall-, 107,840 granplantor, 75,160 veymouthstallar, 15,000 svarttallar, 5,749 lärkträd, 632 silfvergranar, 9,580 askar oeh almar, 120 rödekar, 220 spetslönnar, 750 sykomorlönnar, 136 afvenboks- oeh 70 gråalplantor; frösådd af 15 skålpund tallfrö, 1 skålpund granfrö, 10 skålpund afvenboksfrö oeh 20 skålpund almfrö, samt stratifiering af 26 kub.fot ekollon; kubering af timmer oeh stående träd samt virkes- eller rishögar; mätning af skogsmark med kedja oeh korstafla, äfvensom kartläggning af några utaf årets kulturplatser; utstakning af linier oeh vägar; utbläokning oeh stämpling af träd vid utsyningar; rensningshuggningar oeh hjelpgallringar; utmärkande å marken afskilda skogsbestånd; bevakningstjenstgöring. Vid Danielslunås skogsskola i Kristianstads län funnos under vårterminen 10 ordinarie oeh 7 extra lärlingar, oeh lemnade 16 lärlingar skolan i Juni månad med intyg om godkänd kunskap. Under höstterminen uppgick antalet till 10 ordinarie oeh 6 extra, af hvilka en under hösten slutade skolan med godkända betyg. Stipendier hafva under bada terminerna uppburits af de 10 ordinarie lärlingarne. Dttniehland, Enshîîda slcogsskoiot: Skogshsll Förutom den teoretiska undervisningen, som omfattat 512 lektionstimmar, hatva de praktiska öfningarne tagit i anspråk 1,607 timmar, hvilka användts till: utstakning oeh uppmätning af linier oeh ytor; kubering af stående ocli fälda träd samt virkesstaplar; insamling oeh beredande till förvaring af skogsfrön; plantskolors anläggning oeh skötsel; upptagande å Engelholms flygsandsfält af 95,528 plantgropar samt plantering af 111,044 plantor; sådd å 25,26 qv.ref oeh plantering å 30 qv.ref samt hjelpkultur efter sjelfsådd å 22,47 qv.ref inom kronoparken stora Mölleröd: kolning å 400 kubikfot fast vedmassa, lemnande i kolutbyte 345 kub.fot; samt bevakningstjenstgöring. Enskilda skogsskolan vid SJcogshall i Södermanland, hvilken åtnjuter understöd af allmänna medel, hade under förra oeh större delen af berättelseåret 13 lärlingar, hvilka samtliga godkändes i afgångsexamen den 21 Oktober. Vid höstterminens början den 1 November antogos 13 lärlingar, af hvilka 8 voro frilärlingar, de öfriga betalande. Den teoretiska undervisningen har upptagit 1,500 timmar oeh de praktiska öfningarne 2,000 timmar. De senare hafva omfattat: mätning af en skogstrakt, tillhörig Tummelsta säteri; utstakning af årshyggen; ntstämpling af skog; uppskattning af såväl enskilda träd som mindre skogsparker; kubering af nedlaîdt eller stående virke; olika skogsodlingssätt, sådd å 35 qv.ref samt plantering; uppbrytning, stängning oeh sådd af en plantskola om 3,600 qvadratfot; insamling af skogsfrön; rensningshuggningar oeh hjelpgallringar; skogsbevakning; jagt. Vid Fresteruds skogsskola i Vermland hafva under året 9 ordinarie oeh 9 extra lärlingar åtnjutit undervisning. Årskursen räckte derstädes från den 1 November 1878 till 22 Oktober Undervisningsdagarnes antal har varit 240, med i medeltal omkring 10 timmar per dag eller sammanlagdt 2,408 timmar. Förutom den teoretiska undervisningen hafva de praktiska öfningarne bestått uti; mätnmg; afvägning; kart- oeh profilritning; arealuträkning; uppgörande af dikningsplaner; plantors uppdragning oeh skogsodling; insamling oeh beredning af skogsfrön; förfärdigande af kultur- oeh kolningsredskap; gallringar; uppqvistning af enstaka träd oeh skogsbestånd; utmärkande af berednings- oeh blädningshyggen; huggning af kolved med qvarlemnande af fröträd; virkes aptering oeh kubering; timmerutdrifning; skogstaxeringar; stängseluppsättning; trädgårdsskötsel, ympning, okulering: kolning af 6 kolmilor; bevakningstjenstgöring; jagt oeh skjutkonst. De extra lärlingarne undervisades n skolan endast under tiden 1 Maj 1 Augusti, under hvilken tid hufvudsakligen praktiska öfningar oeh arbeten otfdrdes, såsom skogsodlingar oeh kolning. Uti ofvannämda skogsskolor, statens som enskildes, na ingen anmärkning mot lärlingarnes uppfarande oeh flit nn ^ Prestinii

43 Skogsadministrationen. 35 året förekommit. Skogaskolornas gagnande verksamhet inses stationer i verksamhet, belägna i Vesterås län, nemligen såsom af allmänheten, oeh till de flesta inkomma årligen an sökningar om antagande som lärling från ett mycket större skogsstation Alderstugan å Tuhundra häradsallmänning samt såsom deremot svarande slättstation Dingtuna vid kyrkan antal personer än skolans utrymme oeh anslag medgifver. af samma namn. Slättstationen vid Österplana ersattes Vid Varplösa IqndtbruJcsslcola på Gotland, hvilken till aflöning åt en lärare i skogshushållning äfven under år 1879 åtnjutit ett understöd af 1,000 kronor, utgående från reservationsanslaget till skogsväsendet, har undervisning i nämde ämne under året meddelats. Åf trycket under året tttgifna arbe ten rörande dögs- och jdslväsendel Bland de arbeten rörande skogs- och jagtväsendet, som under år 1879 utgifvits frän trycket, torde böra anföras : Vägiedning i skogshushållning af C. 6. Holmerz. Vägledning i naturkunnighet af A. E. Holmgren. Tidskrift för skogshushållning, utgifven af A, Cnattingius; 7:de årgången. Skogsvännen, utgifven af A. Cnattingius; 4:de årgången. Svenska Jägareförbundets nya tidskrift, utgifven af J. W. Lindblad; 16:de årgången. Om verksamheten vid de i oeh för skogsvetenskap för liga ändamål inrättade meteorologiska stationerna har af meteorologiska centralanstalten lemnats följande meddelanden, gällande för år De skogsmeteorologiska stationerna voro under år 1879 desamma, som under förra året, nemligen Danielslund oeh Skörpinge i Skåne, Spårhult oeh Österplana i Vestergötland samt Dalboda i Upland. Dock hafva under årets lopp de förändringar beträffande stationernas lägen som i förra årsberättelsen omnämdes blifvit satta i verket. Dessa förändringar äro följande. Varplösa landtbruksskola. Mettorohgitha försöksikimtr ihgsvetenändamål. Stationerna Danielslund oeh Skörpinge, hvilkas läge ej hefnnnits för ändamålet fullt lämpligt, indrogos med årets slut. I deras ställe trädde redan i September tvenne nya redan vid början af året med en dylik vid Helde i Göteneds socken, hvilken är belägen närmare intill motsvarande skogsstation vid Spårhult. Dock upphörde icke derigenom observationerna vid Österplana, ty nederbördsobservationer derstädes ansågos böra fortfarande tillhöra observationssystemet, hvarjemte observatören erbjudit sig att kostnadsfritt tills vidare fortsätta öfriga observationer. Iakttagelserna i skogen hafva under året utvidgats på det satt att numera verkställas sådana på tvenne särskilda lokaler, nemligen dels under träden, dels på en öppen plats i granskapet af den förra lokalen, hvarigenom det blifver möjligt att bestämma trädens direkta inflytande. Utom ofvannämda mera fullständiga stationer utföras för hithörande ändamål iakttagelser endast öfver nederbörden vid stationerna Hornsberg i en skogstrakt en half mil söder om Spårhult, samt vid Aminne oeh Storbaeken i Norrbottens län. De hittills använda afdunstningsmätarne hafva utbytts mot en ny af Amanuensen D:r Hamberg konstruerad modell, hvilken, ehuru fritt utställd, tillåter uppmätning af afdunstningen äfven under regndagar. Önskvärdheten att införa observationer af jordtemperaturen å stationerna har föranledt D:r Hamberg att konstruera en ny, för vårt klimat passande modell till jordtermometer, hvilken försökts vid Gen trål-anstal ten. *) Samtliga hittills utförda observationer hafva blifvit granskade oeh beräknade, hvarjemte flera olika slags bearbetningar af observationsmaterialet pågå. Till åvägabringande af ofvan uppräknade förändringar oeh anordningar hafva under året alla de fullständiga stationerna besökts af D:r Hamberg. *) Jordtemiometrar hafya under år 1880 införts å de skogsmeteorologiska stationerna. För skogsva sendet Skogsadministrationen. SJcogssfyrelsens personal utgjordes under det år, berättelsen omfattar, afi.chefen och såsom föredragande, gjordes vid utgången af år 1879 (Bil. 40) af inspekterande tjenstemän: 9 skogsiuspektörer och 3 öfverjägmästare; af ^1 sekreterare, en kamrerare och en biträdande sekreterare: förvaltande tjenstemän: 85 ordinarie jägmästare med revir, ^'afjemte en registrator, en revisor samt 5 och under vissa ^'ar af året ytterligare 11 extra ordinarie tjensteman. 85 extra jägmästare, af hvilka 16 tjenstgjorde uti skogsstyrelsen oeh 9 hade anställning såsom vikarierande jägmästare, Den till skogsstaten i orterna hörande personal, uti hvars samt 2 frän förra skogs- oeh jägcristaten qvarstående extra J^ietgöringaområde ingen ändring under året egt rum, nt- ölverjägare; af bevakande personal: 209 lironojägare, 126

44 36 Skogsadministrationen. skogvaktare, af hvilka senare 102 tjenstgjorde â de nnder skogsstatens vard oeh förvaltning stående häradsallmänningar oeh 24 deremot å de under allmänningsdelegarnes skötsel oeh vard stående allmänningar, 85 extra kronojägare oeh skogvaktare, 45 uppsyningsman, 97 tillfälliga bevakare, hufvudsakligen anstälde i de norra länen nnder viss tid af året, 9 planteringsvaktare, 30 fasta skogsarbetare, anstälda med skyldighet att jemväl biträda vid skogsbevakningen, samt 8 grindvaktare; eller tillsammans 793 personer. Hvad skogsläroverkens personal angår, utgjordes den under år 1879, vid skogsinstitutet af: 1 direktör, 2 lektorer oeh 3 extra lärare, af hvilka senare en derjemte tjenstgjort i skogsstyrelsen, samt en planteringsvaktare; vid statens slcogsskolor: 6 föreståndare, äfven anstälde såsom revirförvaltare, samt 6 skogsrättare; vid enshilda shogssholor med statsbidrag: 2 föreståndare, af hvilka den ene jemväl är extra jägmästare, samt 2 skogsrättare. 5 skogsingeniörer voro under året i tjenstgöring till biträde åt enskilde skogsegare. Den för skogsväsendet under år 1879 anstälda personal, inbegripet skogsstyrelsens 1 ordinarie oeh 2 extra vaktbetjente, uppgick således inalles till 823 personer. Bil. 41 lemnar uppgift om antalet, arealen samt den Åf skogsstattn disponerade boställen oeh lägenheter. uppskattade afkastningen af de boställen oeh lägenheter, som under året disponerats af skogsstatens tjenstemän oeh betjente. Jemte de nådiga föreskrifter oeh bestämmelser rörande slcogsväsendet, som uti speciela fall blifvit skogsskogsstyrelsen delgifna, hafva nnder år 1879 följande stadganden af mera allmän natur meddelats styrelsen, dels genom i Svensk författningssamling införda kungörelser oeh skrifvelser, dels genom till styrelsen särskildt stälda nådiga bref: Bref till Skogsstyrelsen af den 31 Januari 1879 angående afsättande till kronopark af skogen till Ribbingelunds kungsgård. Kungörelse af den 7 Mars 1879 angående förändrade föreskrifter i afseende på sättet för bestämmande af boställsinnehafvares andel i boställes skogsafkastning. Bref till Skogsstyrelsen af den 21 Mars 1879 angående afsättande till kronopark af skogen vid indragna fanjunkarebostället Ammer N:o 1. Bref till Skogsstyrelsen af den 4 April 1879 angående tjenstemännens vid skogsstaten resepenningar. Bref till Skogsstyrelsen af den 16 Maj 1879 angående inköp för kronoparks bildande af åtskilliga hemman i Uppvidinge härad af Kronobergs län. Bref till Skogsstyrelsen af den 16 Maj 1879 angående disposition af öfverloppsmarker oeh åbolediga nybyggen i Piteå socken oeh Elfsby kapellförsamling. Stadganden rörande skogs- oeh jagtcäsendet. Bref till Skogsstyrelsen af den 13 Juni 1879 angående afsättande till kronopark af indragna sergeantbostället Karsholmen. Bref till Skogsstyrelsen af den 27 Juni 1879 angående grunder för afvittring oeh storskifte i Särna socken med Idre kapellag. Bref till Skogsstyrelsen af den 23 Augusti 1879 angående inköp för kronans räkning af hemmanet Sjöstorp i Hidinge socken af Örebro län. Bref till Skogsstyrelsen af den 19 September 1879 angående afsättande till kronopark af Åtvidabergs kopparverks del af bergslagsallmänningen Gaddstigen. Bref till Skogsstyrelsen af den 19 September 1879 angående skogsafvittring inom Orsa socken oeh Hamra kapellag. Kungörelse af den 31 Oktober 1879 angående skyldighet för landtmätare att vid vissa förrättningar hos länsstyrelsen begära förordnande för skogstjensteman att vid förrättningen närvara. Kungörelse af den 31 Oktober 1879 angående ändring af 7 i nådiga kungörelsen den 4 Maj 1827 om beräkning oeh fördelning af den ersättning, som boställsinnehafvare, i anledning af verkstälda egoskiften, för husflyttning, odling, hägnad, dikning, ståndskog oeh plantering kunna erhålla eller få vidkännas, m. m. Bref af den 21 November 1879 angående användandet af kronans disponibla öfverloppsmarker i Bygdeå socken. Kungörelse af den 12 December 1879 angående förändrade bestämmelser i afseende å tiden för aflemnande till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande oeh insändande till Skogsstyrelsen af den lokala skogsförvaltningens räkenskaper. Af nådiga stadganden rörande jagten, som under året utfärdats torde böra anföras: Kungörelse af den 26 September 1879 angående ändrad fridlysningstid för vissa djurslag, hvaruti förbjudes: all jagi efter elg inom Norrbottens, Vesterbottens, Vesternorrlands, Göteborgs oeh Bohus samt Elfsborgs län äfvensom inom Kalmar läns södra landstingsområde intill den 1 September 1882; all jagt efter rådjur inom Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Göteborgs oeh Bohus samt Skaraborgs län från 1880 års början intill den 1 September 1882; samt jagt under vissa tider af året å nedannämda djurslag: morkulla från oeh med den 1 Februari till oeh med den 10 Maj; svan, enkel oeh dullel heckasin samt änäer of andra slag än dykänder inom Norr- oeh Vesterbottens län ira" oeh med den 16 Mars till oeh med den 20 Juli, samt i öfriga delar af riket från den 16 Mars till oeh med den 10 Juli; vildren från oeh med den 1 Januari till oeh med den 31 Augusti; hare, tjäder, orre, hjerpe, dal- oeh fjellnp"' Norr- oeh Vesterbottens län från oeh med den 16 Mars "

45 Skogsadministrationen. och med den 20 Augusti och i öfriga delar af riket från och med den 15 Februari till och med den 10 Augusti. Kungörelse af den 17 Oktober 1879 angående förbud mot jagt å Canada-hjort inom Södermanlands län intill den 1 Januari Inspektioner hafva af Skogsstyrelsens chef under år "'"'' företagits inom följande revir: Blekinge, Ombergs, Vesterås, Örbyhus, Olands, Luleå, Degerfors, Norra och Södra Lyeksele, Engelholms, Svältornas, Marks och Stockholms revir; hvarjemte Tierps och Ombergs skogsskolor inspekterats. Af skogsinspektörer och öfverjägmästare hafva under året inspektionsresor företagits inom: Luleå, Norra och Södra Arvidsjaurs, Södra Piteå; Degerfors, Burträsks, Norra och Södra Lyeksele, Umeå; Herjeådalens, Vestra Jemtlands, Östersands, Ostra Jemtlands; Södra Angermanlands, Norra och Södra[.Medelpads; Vesterdalarnes, Kopparbergs, Askersunds, Sala, Jönlkers, Åkers, Olands, Ombergs, Kinda, Östkinds; Vestbo; och Blekinge revir. Enligt af Skogsstyrelsen särskildt afgifven arbetsredogörelse här antalet af de mål, som Skogsstyrelsen under år 1879 handlagt, varit följande: Af de 4,432 mål, som är 1879 afgjorts, hafva 1,176 hand- '^gts af sekreteraren, 1,5.34 af kamreraren och 1,658 af biif ihogihyrwiea handhgå(t mål Näd. iref och skrifvelser Nådiga Allmänua frän stats- remiaser. mål. departementen, Balanserade mål frän år Inkomna eller genom Skogsstyrelsens initiativ föranledda mål ,522. 4,723. Summa ,288. 5,502. Deraf afgjordes under år ,236. 4,432. Balans till år 188Q ,052. 1,070. Summa ,288. 5,502. Finanserna. trädande sekreteraren, hvarjemte 64 mål fordrat handläggning dels af två dels af tre föredragande. Med afseende ä beskaffenheten hafva ärendena varit 33 angående kronoparkers bildande, 444» arrendeärenden, 779» skogsindelning, 63» boställsinnehafvares andel af skogsafkastning, 98» skogsförvaltningsförslag, 129» virkesförsäljning, 16» virkesafhemtning, 237» kronans ekskog, 162» virkesutsyning, 1,355» redogörelser och arvodesräkningar, 154» tjensteberättelser och rapporter, 439» skogspersonalens tjenstgöring, 107» skogsingeniörernas verksamhet, 14» skogsläroverken, 121» skogsstatens boställen, 71» besvärsmål, 15» jagtmål, 195» åtskilliga till ofvannämde grupper ej hän- 4,432 förliga embetsärenden. 592 skogshushållningsplaner hafva under året blifvit faststälda till efterrättelse dels för tio och dels för tjugo år. Såsom expeditionslösen för utaf Skogsstyrelsen utfärdade 582 resolutioner, jemte protokollsutdrag, antagningsbevis och afskrifter, här under år 1879 till statsverket inlevererats 1,474 kronor 39 öre. Skogsstyrelsens diarium utvisar: Handlagda Afgjorda Balanserade äreuden. mål. mål. för år ,120. 2, »» ,657. 3, »» ,145. 3, ,828. 4, Expeditionslösen. Värdet af statens skogsegendom På grund af Kong!. Bref den 30 December 1874 här Skogsstyrelsen äfven för 1879 uti Bil. 42 beräknat ^ärdet af de under styvelsens förvaltning stälda kronans ^^"gsegendomar, nemligen kronoparkerna, kronans flygsands- P'anteringar, kronoöfverloppsmarkerna samt den del af oaf- ^"trade kronomarker, som ansetts vid afvittringen för- Finanserna. blifva kronans tillhörighet. Deremot ingå ej i beräkningen värdet af de allmänna skogar, som äro förenade med jordbruksfastighet, såsom skogarne till de för statsverket och vissa löningsfonder ntarrenderade egendomar, boställsskogar, skogar till allmänna inrättningars hemman, samt till nybyggen och kronohemman, enär skogsvärdet redan är inbegripet

46 38 Finanserna. uti dessa egendomars taxeringsvärde, ej heller de till sågoch bergverk eller till menigheter såsom allmänningar anslagna skogar. Värdet har liksom förut beräknats sålunda, att kronoparkerna i Norrland oeh Dalarne uppskattats årligen afkasta ett timmerträd à 1 krona på 28 qv.ref (5 t:ld), kronoparkerna oeh kronoflygsandsplanteringarne i mellersta oeh södra landet 40 kab.fot i värde af 1,25 kr. på 5,6 qv.ref (5 t:ld), samt Sfverloppsmarkerna oeh de oafvittrade kronomarkerna ett timmerträd à 1 kr. på 33,6 qv.ref (6 t:ld), hvarefter afkastningsbeloppen kapitaliserats efter en räntefot af 4 procent. Efter sådan beräkning skulle värdet af statens ofvan uppräknade skogsegendomar under år 1879 belöpa sig till 35,552,000 kronor, hvaraf kronoparkerna i Norrland oeh Dalarne skulle ega ett värde af 22,385,000, kronoparkerna i mellersta oeh södra landet jemte kronoflygsandsplanteringarne 2,993,000 kronor samt öfverloppsmarkerna oeh kronan efter afvittringen tillfallande del af ännu oafvittrade kronomarker 10,174,00 kronor (Bil. 42), medan värdet upptogs år 1875 till 30,062,(X)0 kronor,» 1876» 32,162,000»» 1877» 33,039,000»» 1878» 35,142,000» Derest dessa skogsegendomars värde beräknats efter saluvärdet vid gynsamma konjunkturer af nu befintlig virkesmassa, hvilken beräkningsgrund dock vore olämplig, skulle skogsvärdet emellertid blifva mångdubbelt större. Inkomster. Statsverkets bruttoinkomst af skogsmedel har enligt rikshufvndboken tor år 1879 belöpt sig till 571,441 kronor 16 öre i följande olika poster (Bil. 43): af skogsförsäljningsmedel oeh stubböresafgifter 541,006,73 kronor,» betesmedel samt försäljningsmedel ior höslåtter 17,460,26»» Arrendemedel 5,,507,34» Diverse 7,466,83» Summa 571,441,16 kronor, Efter afdrag af omkostnader... 2,316,o3», uppgår återstoden till 569,125,13 kronor (Bil. 43.) Statsverkets skogsmedel uppgingo deremot år 1875 till 1,022,535,85 kronor,» 1876» 1,093,479» 1877» 1,072,325,08»» 1878» 1,039,772,83». Statsverkets inkomst af skogsmedel för år 1879 hade således i jemförelse med de närmast töregående årens väsentligt nedgått, beroende på ringa efterfrågan å virkeseffekter samt ovanligt laga virkespris. Vid de utlysta auktionerna af virke från kronoskogarne, hufvudsakligen i de norra orterna, uppträdde få elller till oeh med stundom inga spekulanter, oeh vederbörande länsstyrelser fnnno sig i mänga fall nödsakade att förkasta de laga anbud, som afgåfvos. Under år 1880 hafva deremot inkomsten af statens skogsmedel åter stigit till 1,281,793,42 kronor eller det största belopp, som skogsmedlen lemnat, med undantag af år 1873, då statens skogsmedel uppgingo till 1,356,769,92 kronor. Förutom skogsmedlen hafva såsom skogs- oeh jagtarrenden å 185 statsverkets utarrenderade egendomar under år 1879 till statsverket influtit 32,335,33 kronor, af hvilka 70 kr. utgöra jagtarrende, förutom 97 knb.fot spanmål (Bil. 44). Största beloppen erlades uti Jemtlands distrikt för arrende af den årliga virkesafkastningen från 11 hemmans skogar med inalles 10,310,23 kronor, oeh uti Smålands distrikt för 72 skogar med 8,962,14 kr. (Bil. 44). De för skogsväsendet å 7:de hufvudtiteln under år 1879 beviljade anslag uppgingo sammanlagdt (Bil. 45) till skogsstyrelsen 34,680, kronor,» skogsstaten 391,612,97»» statens skogsskolor... 22,800,»» skogsinstitutet 27,515,22»» enskilda skogsskolor 11,400,»» skogsingeniörer 15,000,»» undersökning af vattendrag i Norrland 7,000,»» befrämjande af skogsväsendet i allmänhet 222,453,40»» postafgifter för skogsstyrelsens oeh skogsinstitutets tjenstebref 1,494,27»» vikariatsarfvoden ra. m. 2,231,68» ^ Summa 736,187,54 kronor, hvilken summa motsvarades år 1870 af 362,978,06 kronor, «1875» 892,590,82»» 1876» 921,400,6 2»» 1877-» 777,516,3 7»» 1878» 765,752,9 7» Utgifterna för skogsväsendet under år 1879, uppgående sammanlagdt till 728,630,8 6 kronor, hafva på de olika anslagen varit fördelade sålunda (Bil. 45). Af det bestämda anslaget (=445,712,9 7 kr.) hafva användts 433,083,78 kronor.» reservationsanslaget till skogsväsendet (=275,000 kr.) hafva användts 285,969,17 "» besparingar, anslag till postafgifter oeh till ekutsyningar för flottans räkning sammanlagdt 9,577,9j! ^6 ^' '""'' Liknande utgifter uppgingo år 1870 till 317,266,4 e kronor,» 1875» 644,168,8 2 >» 1876» 840,078,94 «Skog$- ot\ jagtarreitdn, Anslafj. Utgijtf-

47 år 1877» 824,522,73 kronor,» 1878» 755,973,29». Utgifterna i oeh för skogsstyrelsen, skogsstaten oeh skogsläroverken hafva under året varit: För skogsstyrelsen: aflöning oeh expenser 30,161,05 kronorj dyrtidstillägg 3,380,» postafgifter 1,494,27» Arfvoden oeh gratifikationer 14,523,99» 49,559,31 kronor. För skogsstaten: aflöning oeh resepenningar (Bil. 46) 380,128,03 kronor, vikariatsarfvoden 2,231,68» Arfvoden, gratifikationer, rese- oeh traktamentskostnad 14,284,86» Extra skogsbevakning 32,842,94» 429,487,5 1 kronor. För skogsläroverken: skogsinstitutet 26,749,24 kronor, statens skogsskolor 24,664,70» enskilda» 8,600,» 60,013,94 kronor. Af reservationsanslaget hafva under året till nedanstående ändamål utgått följande belopp (Bil. 47). Till inköp af skogsmark 45,965,30 kronor,» indelning oeh reglering af kronoparker 11,405,76»» undersökning oeh uppskattning af skog 12,843,oi»» skogsafverkning 17,141,32»» skogsodling oeh skogsvård 22,743,78»» vägars anläggning oeh underhåll 4,793,24»» stängselkostnader 5,265,o2»» dikningsarbeten 3,520,42»» nybyggnader oeh reparationer 24,044,37»» inventarier 1,267,44»» skatter oeh onera 3,799,22»» extra skogsbevakning 32,842,94»» arfvoden oeh gratifikationer 28,808,85»» rese- oeh traktamentskostnader 715,6o»» skogsinstitutet 26,749,24» " statens skogsskolor 1,870,» " enskilda» 8,600,» " statens skogsingeniörer 12,108,65» " meteorologiska stationer 2,037,33» flottledsandersökningar i Norrland 5,715,65» bidrag i oeh för utgifvande af skogslitteratur 6,530,55» " «iimse 7,201,58» 285,969,17 kronor. Finanserna. Besparingar hafva under år 1879 uppstått till följande belopp (Bil. 45): Â skogsstyrelsens stat 1,138,95 kronor.» skogsstatens» 11,487,94»» skogsskolornas» 5,3o» 12,629,19 kronor. Enligt Bil. 45 uppgick den från år 1879 till år 1880 balanserade behållning till 249,741,39 kr. oeh.understeg således den från år 1878 balanserade, hvilken utgjorde 254,813,90 kr., med 5,072,51 kronor. Denna minskning har berott derpå att utgifterna i oeh för de med reservationsanslaget afsedda ändamål, hvilka belöpt sig till 285,969,17 kr., öfverstigit reservationsanslaget (275,000 kr.) jemte uppbörden (7,023,56 kr.) samt föregående års behållning från skogsinstitutet (1,345,06 kr.), utgörande tillsammans 283,368,62 kr., mgd 2,60U,56 kronor. Den från år 1878 balanserade behållningen för undersökning af kronans ekskog har under året minskats med 1,126,90 kr., hvarjemte föregående års behållning från skogsinstitutet, utgörande 1,345,06 kr. under året blifvit använd. Sammanläggas ofvannämda 2,600,5 5 kr., l,126,9o kr. oeh 1,345,05 kr., erhålles en summa af 5,072,51 kr., angifvande skilnaden mellan 1878 oeh 1879 års balanserade behållning. Af den senare, hvilken såsom ofvan nämts uppgick till 249,741,39 kronor, voro vid årets slut 44,000 kr. disponerade oeh 105,462,02 kr. förskjutne till indelning vid utarrenderade allmänna hemman oeh boställen samt 100,279,37 kr. odisponerade. Enär utgifterna för skogsväsendet under år 1879 uppgingo till 728,630,86 kronor oeh inkomsterna af statsverkets skogsmedel till endast 569,125,13 kronor, så har det ofördelaktiga förhållandet inträffat, att utgifterna då dessa senare minskats med 45,965,30 kronor, som användts till inköp af mark för bildande af nya kronoparker, oeh således qvarstå som ett nedlagdt kapital öfverstigit skogsmedlen med 113,540,43 kronor. Behållning har deremot uppstått år 1870 af 84,263,21 kronor,» 1875» 452,190,54»» 1876» 474,930,06»» 1877» 380,865,19»» 1878» 325,013,61». På satt skogsstyrelsen i sin årsberättelse för år 1878 ådagalagt, visar dock jemfiirelsen mellan utgifterna för skogsväsendet oeh skogsmedien ingalunda den afkomst statens skogar egentligen lemna, enär å ena sidan en stor del af utgifterna tillhöra kommuners oeh enskildes skogar, hvarifrån inga»skogsmedel» inflyta, oeh å andra sidan inkomster af kronans skogar tillflyta andra inkomsttitlar än skogsmedlen. Följande uppställning af de allmänna skogarnes afkastning oeh utgifterna för desamma visar deremot i rundt tal 39 Besparingar å anslagen sumt Srels utgående balans. Behållning.

48 40 Finanserna. den behållning, som skogsförvaltning. i sjelfva verket uppstått af 1879 års Skogsafkastning års influtne skogsmedel Oersatt värde af servituter Skogsarrenden Sågverksskogarne Bergverksskogarne Ecklesiastika boställsskogarnes bidrag till prestlöneregleringsfonden m. fl. fonder Ecklesiastika boställsskogarnes omedelbara bidrag till prestaflöningen Värdet af husbehofsvirket samt mulbetet å statsverkets utarrenderade hemman samt å boställen Värdet af husbehofsvirket oeh mulbetet å allmänna inrättningars hemman Häradsallmänningarne Värdet af saluntsyningen å nybyggen oeh kronohemman Inkomst till militieboställenas skogsfond...»» ecklesiastika»» Utgifter för skogsförvaltningen, 569,000 kronor. 24,000» 32,000» 120,000» 50,000» 90,000» 30,000» 400,000» 40,000» 140,000» 270,000» 4,000» 16,000 _» 1,785,000 kronor. Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet oeh nit, efter afdrag dels af 50,000 kronor, som kunna anses hafva användts till befrämjande af bättre hushållning å enskildes skogar, dels af 46,000 kronor, utgörande köpeskilling oeh omkostnader vid inköp af mark till nya kronoparker utgöra i runda tal: för skogsstyrelsen 46,000 kronor, för skogsstaten 429,000»» skogsundervisningen 40,000» förvaltningskostnad 125,000» 640,000 kronor! Öfverskjutande skogsafkastning 1,145,000» 1,785,000 kronor. Den år 1876 grundlagda militieboställenas skogsfond (Bil. 48), hvars tillgång vid årets början var 18,431,50 kronor, har under året ökats till 22,411,85 kronor. Militk och echuiiaiih bostälkm sjcogsfondtr' Behållningen i den samtidigt grundade ecklesiastika boställenas skogsfond utgjorde vid årets början 105,015,91 kronor samt vid årets slut 110,756,4? kronor. Under året hade visserligen genom virkesförsäljning en inkomst iniîutit af 31,646,6 9 kronor, men utgifterna för skogsförvaltningen, inköp af boställe åt en predikant m. m. deremot uppgått till 25,906,13 kronor, hvadan tillgångarne under året ökats med 5,756,47 kronor. Jemte 49 statistiska bilagor åtföljes denna underdåniga årsberättelse af två situationskartor, nemligen öfver Finspångs revir i Östergötlands oeh Värends revir uti Kronobergs län, begge kartorna med tillhörande beskrifningar (Bil. 50 oeh 51) samt utvisande skogspersonalens tjenstgöringsområden tillika med derinom belägna olika slag af publika skogar, äfvensom kommunikationsleder. Stormägtigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste tjenare oeh undersåter C. Å. T. BJÖRMAN- E. f. E. G. Sundberg. Stockholm dea 29 December B. f. C. A. Hollgren. E. f. J. Meves.

49 BILAGOR.

50 2 Bil. 1. Kronoparker, år 1879.

51 Forts. af Bil. 1. 3

52 4 Forts. af Bil. 1.

53 Forts. af Bil. 1. 5

54 6 Forts. af Bil. 1.

55 Forts. af Bil. 1. 7

56 8 Forts. af Bil. 1.

57 Forts. af Bil

58 10 Forts. af Bil. 1.

59 Forts. af Bil

60 12 Forts. af Bil. 1.

61 Forts. af Bil

62 14 Bil. 2. Kronans flygsandsplanteringar, år 1879.

63 Bil 3. Kungsgårdars och andra för kronans räkning utarrenderade egendomars skogar, som blifvit till ordnad hushållning indelade intill slutet af år

64 16 Forts. af Bil. 3.

65 17 Forts. af Bil. 3. 3

66 18 Forts. af Bil. 3.

67 Forts. af Bil

68 20 Forts. af Bil. 3.

69 Forts. af Bil

70 22 Forts. af Bil. 3.

71 Forts. af Bil

72 24 Forts. af Bil. 3.

73 Forts. af Bil

74 26 Forts. af Bil. 3.

75 Forts. af Bil

76 28 Forts. af Bil. 3.

77 Forts. af Bil

78 30 Forts. af Bil. 3.

79 Forts. af Bil

80 32 Forts. af Bil. 3. Aam. De skogar, för hvilka hnshsiiningsjilaneiis fastställelsesr Ur betecknadt med engelska typer, äro endast interimistiskt indelade.

81 33 Bil. 4. Boställsskogar, hvilka blifvit till ordnad hushållning indelade intill slutet af år

82 34 Forts. af Bil. 4.

83 Forts. af Bil

84 36 Forts. af Bil. 4.

85 Forts. af Bil

86 38 Forts. af Bil. 4.

87 Forts. af Bil

88 40 Forts. af Bil. 4.

89 Forts. af Bil

90 42 Forts. af Bil. 4.

91 Forts. af Bil

92 44 Bil. 5. Allmänna inrättningars hemmansskogar, som blifvit till ordnad hushållning indelade intill slutet af år 1879.

93 Bil. 6. Stockfångstskogar, utbrutna åt privilegierade sågverk, intill slutet af år ¹)Upplåten endast intill år ²) " " till och med år 1933.

94 46 Forts. af Bil. 6.

95 Forts. af Bil

96 48 Bil. 7. Statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar vid slutet af år ¹) Under skogsitntens vård och förvaltning.

97 49 Bil. 8. Häradsallmänningar, år A. Under skogsstatens vård och förvaltning. 7

98 50 Forts. af Bil. 8.

99 Forts. af Bil

100 52 Forts. af Bil. 8. B. Under allmänningsdelegarnes bevakning och skötsel.

101 Forts. af Bil

102 54 Bil. Sammandrag öfver de allmänna

103 9. skogarnas areal år

104 56 Forts. af

105 Bil

106 58 Forts. af

107 Bil

108 60 Forts. af

109 61 Bil. 9. 9) Häruti ingd 464,83 qy.-ref, tilihörande kronolägeaheten Djargärden, utarrenderad för Landshöfdinge-regleringsfonden. 10)» ' 42,554,77» tillhörande landsliöfdingehemmanet Roma kungsgård, samt Gotska Sandön (40,000 qv.-rcf). 11) "» 2,800,00» tillhörande Karlsborgs fästning. 12) "» 526,40 " tillhörande landshöfdingehemmanet Elfsborgs kungsgård. 13) "» 2,690,00» tillhörande landahöfdingeliemmaaet Skällby. 14) "» 7,908,70» tillhörande landshöfdingehemmanet Kronoberg. 15) "» 7,139,18» tillhörande tre landshofdingehemman (Biskopstorp, Halmstads slotisjord oeh Tjrlöudden).

110 62 Bil. 10. Från kronoparker, kronansflygsandsplanteringar,öfverloppsmarker och oafvittrade skogar, år 1879, A. Såldt virke.

111 Forts. af Bil

112 64 Forts. af Bil. 10.

113 Forts. af Bil. 10. B. Till utsyningsberättigade utlemnadt virke. 65 9

114 66 Forts. af Bil. 10. C. Till diverse ändamål användt virke.

115 Forts. af Bil

116 68 Bil. 11. Såldt virke från boställsskogar, af hvilkas afkastning andel ingår till statsverket, år 1879.

117 Bil. 12. Såldt virke från ecklesiastika skogar, af hvilkas afkastning medel ingå till presterskapets löneregleringsfond, år

118 70 Forts. af Bil. 12.

119 Bil. 13. Såldt virke för ecklesiastika boställenas skogsfond, år

120 72 Forts. af Bil. 13.

121 Bil. 14. Såldt virke för militieboställenas skogsfond, år

122 74 Bil. 15. För kyrko- och prestgårdsbyggnad åt byggnadsskyldige utsynadt virke å ecklesiastika boställen, år 1879.

123 Bil. 16. Såldt virke, åverkadt å stockfångstskogar, nybyggen, kronohemman och enskilda skogar med inskränkt disposition, år Bil. 17. Afverkadt virke å statens till bergsbruk upplåtna skogar, år 1879.

124 76 Bil. 18. Från häradsallmänningar, som stå under skogsstatens vård och förvaltning, under år 1879 utlemnadt virke. A. Till delegarnes omedelbara disposition.

125 Forts. af Bil B. Till diverse ändamål användt virke.

126 78 Bil. 19. Enligt 2 utsyningsförordningen utsynadt virke å utbrutna stockfångstskogar, nybyggen och kronohemman, år 1879.

127 Bil Åt privilegierade sågverk utsynadt virke från öfverloppsmarker och oafvittrade skogar, år 1879.

128 80 Bil. 21. Utsyning af bok och vrakek, år 1879.

129 Forts. af Bil

130 82 Bil. Prisen på de vanligast förekommande skogs-

131 22. effekterna i olika delar af landet, år

132 84 Forts. af

133 Bil

134 86 Forts. af

135 Bil

136 88 Forts. af Tlllägg, innehållande pris på sortiment, som ej kunnat i förestående tabell inrymmas.

137 Bil

138 90 Bil. 23. Behållen afkastning på qv.-ref och för kub.-fot å skogar under skogsstatens förvaltning, år 1879.

139 Forts. af Bil

140 92 Forts. af Bil. 23.

141 Bil Återväxten å allmänna skogar, år ¹) Häruti ingå 2,617,76 Qv.-ret gammal kalmark.

142 94 Bil. 25. Plantskolor å allmänna skogar, år 1879.

143 Forts. af Bil

144 96 Bil. Verkstäld skogsodling å de

145 26. allmänna skogarna, år

146 98 Bil. 27. Hjelpgallring å allmänna skogar, år 1879.

147 Bil. 28. Åverkadt, i beslag taget virke å allmänna skogar, år

148 100 Forts. af Bil. 28. Bil. 29. I brist på köpare onyttiggjordt beslagsvirke å allmänna skogar, år 1879.

149 101 Bil. 30. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarna, år 1879.

150 102 Forts. af Bil. 30.

151 Bil. 31. Mulbete och höslåtter å under skogsstatens förvaltning stälda skogar, år

152 104 Forts. af Bil. 31. Anmärkningar. 1) Örebro revir: öfterskjntande ntgifter 104,60 kronor. 2) Köpings B»» 192,25» 3) Örbyhös» nti inkomstsnmman är ej infördt det beräknade Tärdet (1,480 kr.) för 550 st. betande kreatur 8 IN"' mnda häradsallmänning. 4) Olands»»» 5,111,47» orsakade genom omfaltande hägnader å kronoparken Eamningshnlt oeh Easbo häradsallmänning. 5) Vartofta»»» 240,66»»»»» â Hôkensâs häradsallmänning. 6) Falbygds» Betningen afgiftsfri, men kan beräknas till 640 kr. 7) Marks»»» 147,67» 5,796,66 kronor. *) Öfverskjutande nigifter för Bergslaga-distriktet 197,88 kronor.

153 Bil. 32. Skogarnes ytvidd år

154 106 Bil. 33. Enskildes flygsandsfält, stälda under skogsstatens uppsigt, år 1879.

155 Bil. 34. Enskildes till ordnad hushållning indelade eller under indelning varande skogar, år

156 108 Forts. af Bil. 34. Bil. 35. Statens skogsingeniörers förrättningar under år 1879.

157 Bil. 36. Dödade rofdjur, samt skottpenningar. 109

158 110 Forts. af Bil. 36. ¹) Uppgift & dödade räftar oeh roffsglar saknas. ').Uppgifterna från länet i hög grad bristfihlga. ') Uppgifterna äro från Södra Smålands Jagtfof Anm. Uppgifterna knnna i allmänhet ej anses vara fullt ezacta.

159 Bil. 37. Husdjur, dödade af rofdjur. 111

160 112 Forts. afbil.37.

161 Bil. 38. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot jagtförfattningarne, år

162 114 Bil. 39. Elever och lärlingar vid skogsinstitutet och skogsskolorna, år ) Af de sammanlagdt 12 extra elerer, aom under 1879 ars lopp varit antagna vid skogsinstitatet, voro 9 till nationaliteten norrmän, 2 finnar samt 1 svensk. 2) Tvenne afgingo till skogsinstitntet. 3) Egentliga stipendier atdelas ej, men af de antagne lärlingame voro 8 frilärlingar, hvilka åtnjutit stat in natura; de betalande erlägga deremot i allmänhet en afgift af 2Ô0 Kronor, men en elev, såsom tillhörande länet, endast 190 Kronor.

163 115 Bil 40. Skogspersonalen i riket vid utgången af år 1879.

164 116 Forts. af Bil. 40.

165 Bil. 41. Af skogsstaten disponerade boställen och lägenheter, år ¹) Mindre siffror angîfys den afkastning, boställe eller lägenhet ansetts lemna, der laglig uppskattning ej skett.

166 118 Forts. af Bil. 41.

167 Forts. af Bil

168 120 Forts. af Bil. 41.

169 Forts. af Bil

170 122 Bil. 42. Värdet af statsverkets under skogsstyrelsens förvaltning befintliga skogsegendom vid slutet af år 1879.

171 123 Bil. 43. Statsverkets skogsmedel, år ¹) ¹) Hemtadt qr ISnens räkenskaper.

172 124 Forts. af Bil. 43.

173 Forts. af Bil ¹) Skogsmedlen för år 1880 hafva uppgått till 1,281,793,42 kronor.

174 126 Forts. af Bil. 43. Sammandrag. ¹) Skogsmedlen för âr 1880 hafva uppgått till l,281,793,42 kronor.

175 Bil. 44. Skogs- och jagtarrenden å statsverkets utarrenderade egendomar, år

176 128 Forts. af Bil. 44.

177 Forts. af Bil

178 130 Forts. af Bil. 44.

179 Forts. af Bil

180 132 Bil. 45. Anslagen till skogsväsendet och med dem bestridda utgifter, år 1879 ¹). ') Hemtadt ur Statakontorets, länens och Skogsstyrelsens rakenskaper.

181 133 Bil. 46. Skogsstatens aflöning, år 1879 ¹). ) Hemtadt nr länens räkenaktper. ') Dessutom öfrer stat anordnadt älderstillägg, 500 kronor.

182 134 Forts. af Bil. 46. ¹) Desstom öfver stat smoiånadt vikariatssrvode till en kronojägsre, 23 kronor 60 öre.

183 Forts. af Bil

184 136 Forts. af Bil. 46.

185 137 Forts. af Bil

186 138 Forts. af Bil. 46. Sammandrag.

187 Forts. af Bil. 46. Sammandrag. 139

188 140 Bil. Utgifter från reservationsanslaget

189 till skogsväsendet, år 1879.

190 142 Forts. af

191 Bil

192 144 Forts. af

193 145 Bil

194 146 Bil. 48. Militieboställenas skogsfond, år 1879 ¹). ¹) Hemtadt nr Statskontorets oeh länens räkenskaper.

195 Bil. 49. Ecklesiastika boställenas skogsfond, år ¹) 147 1) Hemtadt ur Statskontorets oeh länens räkenskaper. 2) Deraf 3,505 kr. 34 öre omförda från Elfdals pastorats regleringsfond. 3) Deraf 2,570 kr. 85 öre»»»»»

196 148 Bil. 50. Beskrifning till kartan öfver Finspångs revir.

197 149 Bil. 51. Beskrifning till kartan öfver Värends revir. 20

198 150 Forts. af Bil. 51.

199

200

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. IX. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1877. STOCKHOLM, 1879.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. IX. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1877. STOCKHOLM, 1879. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. XVII. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1885.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. XVII. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1885. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. VII. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1875. STOCKHOLM, 1877.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. VII. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1875. STOCKHOLM, 1877. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. XX. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1888.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. XX. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1888. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. XVIII. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1886.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. XVIII. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1886. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1899.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1899. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1894.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1894. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1897.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1897. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1893.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1893. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1901. STOCKHOLM.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1901. STOCKHOLM. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1905. STOCKHOLM.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1905. STOCKHOLM. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄNSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1910.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄNSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1910. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

DOMÄN-STYRELSENS SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. SKOGSVÄSENDET 1907. Q) STATENS DOMÄNER. UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE BIDRAG STOCKHOLM RÖRANDE FÖR ÅR TILL

DOMÄN-STYRELSENS SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. SKOGSVÄSENDET 1907. Q) STATENS DOMÄNER. UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE BIDRAG STOCKHOLM RÖRANDE FÖR ÅR TILL INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. V. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1873. STOCKHOLM, 1875.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. V. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1873. STOCKHOLM, 1875. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1896.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1896. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. III. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE 1871. STOCKHOLM, 1873.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. III. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE 1871. STOCKHOLM, 1873. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. IV. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, 1874.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. IV. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, 1874. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR STOCKHOLM.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR STOCKHOLM. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1909. STOCKHOLM.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1909. STOCKHOLM. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

LANDTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR

LANDTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Med förvaltningsområdet för finska och meänkieli (förvaltningsområdet) avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner.

Med förvaltningsområdet för finska och meänkieli (förvaltningsområdet) avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner. : 1999:1176 Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet D Rubrik: Lag (1999:1176) omrätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar Utfärdad: 1999-12-09

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Kongl. Maj:ts utslag på de besvär Provinsialläkaren i Brösarps distrikt C. J. Törnqvist underdånigst anfört deröfver, att, sedan klaganden i en till Kongl. Medicinalstyrelsen ingifven skrift yrkat åläggande

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

NOTIS- OCH ANNONSBLAD UTGIFVET AF NORRLANDS SKOGSVÅRDSFÖRBUND ^U // / os>

NOTIS- OCH ANNONSBLAD UTGIFVET AF NORRLANDS SKOGSVÅRDSFÖRBUND ^U // / os> 1914 SEPTEMBER N:r 9. NOTIS- OCH ANNONSBLAD UTGIFVET AF NORRLANDS SKOGSVÅRDSFÖRBUND ^U // / os> Red. och ansvarig utgifvare: Jägmästare A. HOLMGREN, Östersund, Tel. 302. #f«~^"»?*»^ Tjänster och förordnanden.

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-7001_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-7001_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910.

Läs mer

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm.

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. Statens jernvägstraflk. Tillhör Cirkulär N:r 50? Instruktion for bevakninrj och trafikerande a f vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. i. För skötande af grindar och fast signal vid

Läs mer

SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS)

SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) RolfAllan Norrmosse, SCB Dagordning. Bakgrund 2. Digitaliseringsprocessen Bildfångst och bildfiler OCRtolkning

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910.

Läs mer

STADGAR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA <I^M^ FÖR af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse. LOVISA ~()Btr» 1897

STADGAR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA <I^M^ FÖR af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse. LOVISA ~()Btr» 1897 STADGAR FÖR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA mcd den ändrade lydelse af 2, som enligt resolution af den 2 Januari 1897 af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse.

Läs mer

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831.

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1891-1894 var serien

Läs mer

Besparings- och Allmänningsskogar i Sverige.

Besparings- och Allmänningsskogar i Sverige. 161 Besparings- och Allmänningsskogar i Sverige. -Tillkomst och ide bakom dessa En essä skriven våren 1996 av: Staffan Härdelin 162 Inledning Begreppet allmänningsskog har urminnes hävd och definieras

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB samlingar Digitaliserad år 203 salu Till genom _llnrsmans Eugene Egendnms-Agentu Clara Nzo Bergsgatan 23 V.._m _.? Landtar: Christianstads lätta kommunikaväl bebygd,, 80 tunnl. areal, bördig jordmån,

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910.

Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

Styrelsen för folkbiblioteket och läsesalen.

Styrelsen för folkbiblioteket och läsesalen. 187 IX. Styrelsen för folkbiblioteket och läsesalen. Den af styrelsen för folkbiblioteket och läsesalen till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för år är, med undantag af längre fram intagna tabeller,

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Till Hans Kejserliga Majestät,

Till Hans Kejserliga Majestät, kö N:o 2. Komitébetänkande. 1891. (( METSÄT I S TE E LL T N E Till Hans Kejserliga Majestät, från komitén för revision af stadgandena angående vilkoren vid försäljning af sågtimmer från kronoskogarne

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6901_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6901_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår:

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår: INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK 1. TRAFIK-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1862. STOCKHOLM, 1864.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK 1. TRAFIK-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1862. STOCKHOLM, 1864. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1864-1913. Täckningsår: 1862-1910. Styrelsen för statens

Läs mer

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o lt. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel till bestridande af landtdagskostnader. Stormäktigste, flllernådigste

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 173: X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelse för året är, med undantag af tvenne längre

Läs mer

STATENS UTARRENDERADE DOMÄNER

STATENS UTARRENDERADE DOMÄNER STATISTISKA MEDDELANDEN SER. A. BAND I: 2 STATENS UTARRENDERADE DOMÄNER ARRENDEÅRET 1910 1911 AF KUNGL STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1913 [123040] Statistiska

Läs mer

NOTIS- OCH ANNONSBLAD '"^

NOTIS- OCH ANNONSBLAD '^ I ^ 1915 DECEMBER N:r 12. NOTIS- OCH ANNONSBLAD '"^ DTGIFVET af NORRLANDS SKOGSVÅRDSFÖRBUND ^: Uj ^ Red. och ansvarig utgifvare: Jägmästare A. HOLMGREN, Östersund, Tel. 302. Tjänster och förordnanden.

Läs mer

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831.

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1891-1894 var serien

Läs mer

'notis- och annonsblad] " ^UTGIFVET AF NORRLANDS SKOGSVÅRDSFÖRBUND

'notis- och annonsblad]  ^UTGIFVET AF NORRLANDS SKOGSVÅRDSFÖRBUND I H 1914. MAJ N:r 5. 'notis- och annonsblad] " ^UTGIFVET AF NORRLANDS SKOGSVÅRDSFÖRBUND. ^V *^ ^ =21 Red. och ansvarig utgifvare: Jägmästare A. HOLMGREN, Östersund, Tel. 302. Semester har åtnjutits Tjänster

Läs mer

Statistisk tidskrift / Efterföljare: Journal of official statistics : JOS Anmärkning:

Statistisk tidskrift / Efterföljare: Journal of official statistics : JOS Anmärkning: INLEDNING TILL Statistisk tidskrift / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : Norstedt, 1860-1919. H. 165, utg. 1919 utgör register till 1860-1913. I Statistisk tidskrift årgångarna 1871-1913

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1891-1894 var serien

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

LÖSNING AF UPPGIFTER

LÖSNING AF UPPGIFTER LÖSNING AF UPPGIFTER i ARITMETIK OCH ALGEBRA, TILL LEDNING VID UPPSATSSKRIFNING, AF K. P. HORDLUND. TTtg-ifTrareäas förlag. GEPLE 1896. GOLTi-POSTENS TRYCKERI^ Föreliggande arbete är afsedt att vara ett

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-s0-8101_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-s0-8101_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. S, Allmänna arbeten. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910 = 1-39. Den underdåniga berättelsen angående allmänna

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska

Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1864-1913. Täckningsår: 1862-1910. Styrelsen för statens

Läs mer

VÄGBELÄGGNIN GAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1941

VÄGBELÄGGNIN GAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1941 S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM RAPPORT 13 VÄGBELÄGGNIN GAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1941 1 94 1 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C

Läs mer

FINANSDEPARTEMENTETS KONTROLL- OCH JUSTERINGSBYRÅ

FINANSDEPARTEMENTETS KONTROLL- OCH JUSTERINGSBYRÅ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. V, Brännvins tillverkning och försäljning. Underdånig berättelse af Byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter för tillverkningsåren... Stockholm

Läs mer

Jernvägsarbetenas. skridande intill. års riksdag.

Jernvägsarbetenas. skridande intill. års riksdag. betsförtjenst på fremmande ort. Den arbetsstyrka, som icke på detta sätt erhölles, borde sedan fyllas från arméen, och inan borde isynnerhet använda soldater i och omkring städerna, enär det i allmänhet

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..

Läs mer

B, : P. A. 1860-1913. 1857/58-1912 = N.F., 1-15:1, XV:2-LV.

B, : P. A. 1860-1913. 1857/58-1912 = N.F., 1-15:1, XV:2-LV. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer

U t r e d n i n g 2000-03-01

U t r e d n i n g 2000-03-01 U t r e d n i n g 2000-03-01 1 Vatten, fiske och samfälligheter till Rö by i Högsjö, inom Härnösands kommun. Rö by, ursprungligen omfattande c:a 170 hektar markareal och skattlagd för 9 seland,är belägen

Läs mer

DIALOGUE PARIS ET CHIFFRES 1 Duhamel Georges ( ); écrivain français

DIALOGUE PARIS ET CHIFFRES 1 Duhamel Georges ( ); écrivain français DIALOGUE PARIS ET CHIFFRES 1 Duhamel Georges (1884-1966); écrivain français hur lång är du? tu mesures combien? jag är 1,77 meter lång je mesure 1 mètre 77 hur mycket väger du? tu pèses combien? jag väger

Läs mer

reglemente för älvdalens besparingsskog

reglemente för älvdalens besparingsskog reglemente för älvdalens besparingsskog LAG OM ALLMÄNNINGSSKOGAR I NORRLAND OCH DALARNA reglemente för älvdalens besparingsskog Fastställt av länsstyrelsen i Dalarnas län att gälla från och med den 1 oktober

Läs mer

FÖRSKOLANS FRAMTID. EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages:

FÖRSKOLANS FRAMTID. EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: FÖRSKOLANS FRAMTID LFSL förskola: En svensk förskola på franska Skolan tar över 5 åringarna Förskolans läggs ned École maternelle EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages:

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

n SVENSKA SKOGSVÀRDSFÔRENINGENS FÖRLAG

n SVENSKA SKOGSVÀRDSFÔRENINGENS FÖRLAG ##8,ŠKOLSTVO,J:ŠVEDSKI ANVISNINGAR I SKOGSBRUK n SVENSKA SKOGSVÀRDSFÔRENINGENS FÖRLAG PRIS HAFT. 3:-, KART. 4:-. fielt #NNANVISNING I SKOGSBRUK Avsedda for iindervisning vid skogsvdrdskurser lantmannakurser

Läs mer

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från 206 XIV. Trädgärdsnämnden. Den af Trädgårdsnämnden för år 1900 till Drätselkammaren inlemnade berättelsen är af följande lydelse: Nämndens sammansättning under sagda år har varit följande: frimansattnmg.

Läs mer

Statistisk tidskrift / Efterföljare: Journal of official statistics : JOS Anmärkning:

Statistisk tidskrift / Efterföljare: Journal of official statistics : JOS Anmärkning: INLEDNING TILL Statistisk tidskrift / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : Norstedt, 1860-1919. H. 165, utg. 1919 utgör register till 1860-1913. I Statistisk tidskrift årgångarna 1871-1913

Läs mer