Cykelbokslut TEKNIK OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Transkript

1 Cykelbokslut TEKNIK OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

2 2015 ur ett cykelperspektiv - Halmstads kommuns cykelbokslut Upprättat av teknik och fritidsförvaltningen Anna Reinholdz Anneli Johansson Med hjälp av Samhällsbyggnadskontoret Katarina Löfkvist Eriksson Stefan Lundh

3 Halmstads kommuns cykelbokslut 2015 Ett steg i att sätta Halmstad på (cykel)kartan! Halmstad satsar på cyklisterna! De senaste åren har Halmstads kommun satsat stort på att förbättra för cyklisterna, så även under Vi har kompletterat med ny cykelbana på sträckor där det saknats, detta för att knyta ihop nätet. Vi har arbetat med trafiksäkerhetsåtgärder och förbättrat servicen för cyklisterna. Den stora satsningen på cykel som påbörjades 2012 fortsätter även under denna planperioden det vill säga men förhoppningsvis även efter Detta är kommunens fjärde cykelbokslut. Här kan du läsa om våra insatser för Halmstads cyklister under Bokslutet är upprättat av teknik och fritidsförvaltningen, med hjälp från samhällsbyggnadskontorets avdelning för hållbart resande. Många av åtgärderna som gjorts under 2015 grundas i den cykelplan som antogs av teknik och fritidsnämnden Cykelplanen arbetades fram parallellt med kommunens transportplan handlingsprogram för hållbara transporter. Handlingsprogrammet antogs av kommunfullmäktige i början av Regional cykelplan I början av 2015 har den regionala cykelplan för Halland som arbetades fram under 2014 antagits. Region Halland har varit samordnare och alla halländska kommuner samt Trafikverket har deltagit. Den regionala cykelplanen visar vilka cykelvägar längs regionala vägar som ska byggas de kommande åren. Dessa cykelvägar finansieras till hälften av berörd kommun och till hälften av Trafikverket. Den cykelväg som finns med för Halmstad sträcker sig mellan Havardal och Harplinge och kommer att bli 2,8 km lång. Planeringsdirektiv I kommunens planeringsdirektiv framgår mål och budget för kommunens verksamheter. Under året har kommunen satsat femton miljoner kronor på åtgärder som främjar cyklandet. Kommunens målområden Resor och trafik utgör ett av kommunens nio målområden. De övergripande inriktningarna antas av kommunfullmäktige och formuleras med ett tidsperspektiv på tio år. I Halmstad är det lätt för människor att resa och förflytta sig. Alla invånare har goda förutsättningar att röra sig på ett tryggt och miljövänligt sätt. I hela kommunen finns ett väl utbyggt nät av gång och cykelvägar. Målområdet resor och trafik har ett konkretiserat mål som berör cykel: Möjligheterna att ta sig till och från skolan och arbetet på cykel ska öka genom att cykelvägnätet byggs ut. 3

4 Cykelplan 2010 Cykelplanen arbetades fram under 2009 och antogs av teknik och fritidsnämnden i oktober Cykelplanen visar utbyggnads- och utvecklingsbehov i hela kommunen. Fokus ligger på trafiksäkra cykelvägar som upplevs trygga och attraktiva av cyklisterna. Ambitionen är att genom fysiska åtgärder och bättre underhåll sänka antalet olyckor i enlighet med nollvisionen. Bättre underhåll tillsammans med bättre service till cyklisterna ska också ge ett trivsammare cykelnät som kan bidra till att fler väljer att cykla istället för att ta bilen. Vardagscyklandet ligger i fokus, vilket innebär goda villkor för i första hand skol- och arbetsresorna. Handlingsprogram för hållbara transporter Handlingsprogram för hållbara transporter beslutades av kommunfullmäktige i februari Handlingsprogrammet består av tre delar; strategidel, transportplanedel och genomförandedel. I strategi, plan och genomförande fastslås att vid planering ska utgångspunkten vara att skapa ytor för fotgängare först, därefter för cyklister, kollektivtrafik och slutligen bilister. Programmet har målbilden Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor Kommunen är enligt lag skyldig att ha ett handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. Aktuell handlingsplan beslutades av kommunfullmäktige i oktober Handlingsprogrammet lyfter fram utmaningar och visar de ambitioner och inriktningar som kommunen vill ge sitt säkerhetsarbete. Det ger också förslag på åtgärder. Under kapitlet vardagsolyckor tas olyckor med oskyddade trafikanter (gående och cyklister) upp. Förslag på åtgärder som finns med i programmet är: Ombyggnaden av säkrare korsningar och passager m.m. ska ske snabbare än idag. Underhåll av cykel- och gångbanor ska förbättras. Cykelplanens fyra delar: Planering Utveckling av cykelnät och passager Underlätta för cyklisten Påverka attityder och sprid kunskap Belysning vid cykel- och gångbanor ska förbättras. Under 2014 påbörjades arbetet med att revidera detta handlingsprogram. Det kommer slutföras Uppdraget ligger på stadskontoret. 4

5 Trafiksäkerhetsplan Kommunen har under 2015 antagit en trafiksäkerhetsplan som har arbetas fram av teknik-och fritidsförvaltningen. Trafiksäkerhetsplanen lägger ett stort fokus på oskyddade trafikanter dvs. gående och cyklister och har identifierat ett antal områden som behöver förbättras för att höja deras trafiksäkerhet. Det övergripande målet med denna handlingsplan är ett strategiskt trafiksäkerhetsarbete som hjälper Halmstads kommun i strävan mot Nollvisionen. Trafiksäkerhetsplanen ska visa vilka typer av åtgärder Halmstads kommun ska prioritera för att öka trafiksäkerheten, samt peka ut ett antal punkter i vägnätet som ska åtgärdas inom de närmsta åren. Trafiksäkerhetsplanen ska också innefatta beteendepåverkande åtgärder samt arbete med trafiksäkerhet kring skolor. Som ett hjälpmedel har Trafikverket tagit fram tio prioriterade insatsområden, så kallade indikatorer, som är utpekade som viktiga områden att jobba med. Av dessa tio är fyra särskilt utpekade som viktiga insatsområden för det kommunala trafiksäkerhetsarbetet, dessa är fetmarkerade i tabellen nedan. Prioriterade insatsområden för att nå Nollvisonen Hastighetsefterlevnad - statligt vägnät Hastighetsefterlevnad - kommunalt vägnät Nykter trafik Bältesanvändning Hjälmanvändning - cyklister och mopedister Säkra personbilar Säkra motorcyklar (ABS) Säkra statliga vägar Säkra GCM-passager (gång, cykel och moped) Drift och underhåll på cykelvägar i tätort Inom de utpekande områden för de kommunala vägnätet berör tre av fyra cykeltrafiken. Detta betonar ytterligare hur viktigt arbetet för Halmstads cyklister är kopplat till att förbättra trafiksäkerheten på det kommunala vägnätet. 5

6 Investeringar 2015 Budget 2015 för cykel uppgick till drygt 15 miljoner kronor, varav samtliga 15 miljoner var avsatta till utbyggnad enligt cykelplan Det var även avsatt 0,5 miljoner kronor för så kallade 4Tåtgärder, det vill säga åtgärder för att göra cykelstråken tillförlitliga, tillgängliga, trygga och trafiksäkra. Det finns även en summa avsatt för gator, trafik och säkerhet, vilket även det ger åtgärder som gynnar cyklisterna. Beläggningsunderhåll 2015 För åren fick teknik- och fritidsförvaltningen ett extra anslag på 10 miljoner kronor för underhållsasfaltering av gång- och cykelbanor. Under 2015 var beläggningsanslaget för gång- och cykelbanor cirka 3,5 miljoner. Under 2015 underhållsasfalterades 12 kilometer cykelbana. Drift och underhåll Sedan 2013 har kommunen nya rutiner för vinterväghållning för superstråken. Dessa sopas eller plogas, beroende på vilken typ av snö som ligger på gatan. Därefter saltas superstråken och i vissa fall kompletteras detta med kalkflis. Även övriga cykelbanor vinterväghålls. Dessa plogas och halkbekämpas med kalkflis eller grus. Investering cykel under åren k r) (k r o n ro K Krabban vår saltbil som används till superstråken

7 Mer hjärta i trafiken Vi har under de senaste åren gjort en bedömning att vi på kommunen behöver arbeta med beteende när det kommer till att förbättra trafiksäkerheten. Detta har vi kört igång med under 2015 där det övergripande temat för de kampanjer vi gör är Mer hjärta i trafiken. Stortavlor Under 2015 har vi under en period på våren haft en kampanj på våra stortavlor under temat Mer hjärta i trafiken. I bilden nedan lades fokus på vilka som är mjuka och vilka som bör vara ödmjuka i trafiken. Vårt fokus i dessa kampanjer ligger på att uppmärksamma hur viktigt det är med samspel i trafiken. Ögonkontakt mellan fotgängare, cyklister och motorburna trafikanter skulle förhindra många olyckor. Man måste både se och synas, och det är viktigt att visa hänsyn. Vi förespråkar helt enkelt mer hjärta i trafiken! Dialogmo ten Illustration - Mer hjärta i trafiken Under våren anordnades en trafiksäkerhetsdag med fokus på säker cykling och under parollen Mer hjärta i trafiken. Kampanjdagen hölls i Picassoparken och var ett samarbete mellan samhällsbyggnadskontoret, teknik & fritidsförvaltningen och Länsförsäkringar. Privatpersoner kunde få cykeln servad, tävla i trafikkunskap, få give-aways m.m. Bilder från Picassoparken där cykelservice fanns tillgänglig. Europeiska trafikantveckan Temat för Europeiska Trafikantveckan 2015 var kombinera mera. Tillsammans med Hållbart resande på Samhällsbyggnadskontoret och energioch klimatrådgivaren bestämde vi oss för att ge lite uppmuntran till Halmstadbor som tågpendlar till arbete eller studier. Många av dessa kommer med cykel till stationen. Det gjordes i form utav utdelning av frukostpåsar en morgon under trafikantveckan (som går av stapeln mellan september varje år). Invigningar Invigning av Kattegattleden gjordes under sommaren Den är den första nationella cykelleden och går mellan Helsingborg och Göteborg. Invigningen hölls i Slottsparken och där de flesta av kommunerna som leden går igenom fanns på plats. I Halmstads kommuns tält fanns bl.a. möjlighet att köpa de framtagna cykelrundorna i Halmstad, få give-aways m.m. Bild på stortavlan våren Under hösten 2015 lades fokus på reflexanvändning: Syns du inte finns du inte. 7

8 Cyklisternas säkerhet Ingen ska dödas eller skadas för livet i trafiken. Det är Sveriges nollvision. Riksdagen beslutade om ett nytt etappmål Det innebär att antalet dödade i trafiken ska halveras fram till 2020, och antalet svårt skadade ska minska med en fjärdedel till samma tidpunkt. Jämförelseåret är satt till Tendensen är att antalet dödade och svårt skadade i trafiken minskar. Noterbart är att antalet dödade och svårt skadade cyklister inte minskar i samma omfattning som bilisterna. Transportsstyrelsen poängterar vikten av att kommunerna arbetar med att skapa bättre förutsättningar för oskyddade trafikanter, däribland cyklister. Av det totala antalet polisrapporterade olyckor som inträffade 2015 skedde drygt hälften av olyckorna där kommunen är väghållare (Halmstad, Getinge och Oskarströms tätort). När det gäller olyckor med cykel inblandad skedde över 90 % av de polisrapporterade olyckorna där kommunen är väghållare. Detta bekräftar den nationella bilden att kommunerna måsta satsa på cyklisternas säkerhet. Många cykelolyckor kommer inte till polisens kännedom, vilket innebär att de inte ingår i den officiella statistiken. Under 2015 rapporterades runt 150 olyckor med cykel inblandad av akutsjukvården, medan enbart 35 rapporterades av polisen. Av de sjukhusrapporterade olyckorna var 89 % singelolyckor eller olyckor mellan oskyddade trafikanter. Säkra passager där cyklister korsar bilvägar Under 2015 hastighetssäkrades totalt 16 passager i Halmstads kommun, de flesta i Halmstads tätort. Nya cykelbanor har byggts vilket innebär att vissa av passagerna inte varit identifierade i cykelplanen. Sedan cykelplanen antogs 2010 har andelen tvärpassager i Halmstads tätort som klassificerats som dåliga ur trafiksäkerhetssynpunkt minskat från 25 till 14 %. Andelen med god standard har ökat från 34 till 54 %, vilket innebär 150 passager. Samma siffror för längsgående passager är att andelen med dålig standard har minskat från 2 % till 0 % och andelen god standard ökat från 44 % till 65 %. En passage med god standard innebär att Längsgående passager Tvärgående passager 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% God standard (30 km/h) Mindre god standard (30-40 km/h) Dålig standard (>40 km/h) eller definierade som saknade 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% God standard (30 km/h) Mindre god standard (30-40 km/h) Dålig standard (>40 km/h) eller definierade som saknade Cykelplan Cykelplan

9 ett motorfordon inte kan passera i högre hastighet än 30 km/h. Planera hållbart Under 2015 har kommunen aktivt arbetat med ca 15 detaljplaner. I planarbetet ges förutsättningarna för att skapa att hållbart och jämställt trafiksystem. Fotgängare och cyklister prioriteras redan i planarbetet vilket säkerställer att tillräckliga ytor avsätts för dessa trafikslag. Cyklisterna räknas! Cyklisterna räknas på sex olika platser i kommunen, dels på en plats utmed Kattegattleden och dels på de fem centrala broarna i Halmstad. Cykelräknare längs Kattegattleden Sedan december 2012 finns en räknepunkt utmed Kungsvägen strax norr om Frösakull. Antalet registrerade passager under 2015 var cyklister, vilket är 9 % färre än de som passerade Under juli passerade cyklister mätpunkten vilket är 20 % färre än de som passerade under En dålig sommar ur vädersynpunkt misstänks vara den främsta bidragande orsaken till att antalet cyklister är mindre 2015 än tidigare år. Cykelräknare över broarna i Halmstads tätort Sedan hösten 2009 räknas cyklisterna på de fem centrala broarna i Halmstads tätort. Räkningen ska ge en indikation på om antalet cyklister ökar eller minskar. Fem räknepunkter för cyklister i centrala Halmstad. Under 2014 hade vi driftsstörningar på flera av våra räknepunkter. Ny utrustning installerades i slutet av 2014 och dessa har fungerat bra under Detta gör att endast ett fåtal räknepunkter kan användas och är tillförlitliga. Utifrån dem kan vi se en ökning av antalet cyklister med 3 %. Cykelnätet utvecklas Från antagandet av cykelplanen 2010 tom har vi hunnit med att bygga ut en stor del utav cykelvägnätet som var utpekat i cykelplanen. Ombyggda korsningar 9 För att främst förbättra trafiksäkerheten bygger vi om korsningar. Under 2015 har korsningen mellan Brogatan och Karl XI:s väg byggts om för att förtydliga brogatans företräde samt för att förbättra framkomligheten för bussarna som trafikerar brogatan. Korsningen Brogatan Karl XI:s väg efter ombyggnad. Korsningen mellan Furuvägen och Frennarpsvägen har byggts om till en upphöjd korsning. Nybyggda cykelbanor Under 2015 har vi byggt cykelbana utmed Magnus Stenbocks väg, en sträcka på ca 1,1 km. I samband med detta har även samtliga längsgående passager som cykelbanan korsar hastighetssäkrats. Ängdalagatan har försetts med en 500 m lång Cykelbana på den norra sidan av gatan. Vi har byggt cykelbana utmed Kungsgatan mellan

10 Ströms gata och Fredsgatan en sträcka på 75 meter. Cykelbana utmed Ekebergsvägen i Getinge påbörjades och kommer att slutföras under Breddning av befintliga cykelbanor Utöver att vi bygger nya cykelbanor finns det ett behov av att befintliga cykelbanor breddas. Under 2015 har vi breddat cykelbanan utmed Enslövsvägen, en sträcka på ca 300 meter. Vi har även genomfört en breddning av cykelbanan utmed Wrangelsgatan i samband med att 2 st nya gcportar har anlagts under Wrangelsgatan. Även Storgatan har rustats upp under 2015, en sträcka på 100 meter. Gc-bana utmed Viktoriagatan ska rustas upp under 2016 och inför detta har ett förarbete inletts I samband med ombyggnationen av korsningen furuvägen-frennarpsvägen breddades en bit av Furuvägen. Belysning på befintlig cykelbana Det är viktigt med belysning utmed våra cykelvägar och därför försöker vi att förse våra cykelbanor med belysning i den mån det finns möjlighet för det. Under 2015 har Gamla banvallsleden försetts med belysning, en sträcka på 800 meter. Även Wrangelsgatan har kompletterats med ny belysning i samband med det breddningsarbete som gjordes för cykelbanan. Trafiksignaler I de signalreglerade korsningarna händer det många olyckor mellan svängande motorfordon och cyklister. En bidragande orsak till detta är att det inte alltid är tillräckligt tydligt att cyklisterna har en grön signal. Eftersom gående och cyklister rör sig med olika hastigheter har dessa olika gröntider i våra trafiksignaler. Cyklisterna har grönt en längre tid än vad de gående har. Det som ofta är synligt för motorfordonen är en röd gångsignal vilket de översätter till att både cyklister och gående har rött. För att förtydliga att cyklister har grönt i våra korsningar har en inventering av samtliga trafiksignaler genomförts under hösten Många av våra signalreglerade korsningar har ett behov av kompletterande cykelsignaler. Arbetet med att sätta upp signalerna kommer att genomföras under Resecentrum Arbetet med etapp 2 på resecentrum pågår. Etapp 2 innefattar en stadsbusscentral utmed Laholmsvägen med en gång och cykelbro över Laholmsvägen för att binda ihop regionbussterminalen och stadsbussterminalen. Detta för att underlätta byte mellan de två. Ett stort arbete i samband med byggnationen av resecentrum etapp 2 är att få en fungerande trafik under byggskedet. Detta gäller både biltrafik men även att se till att det kommer att fungera att ta sig fram med cykel. Vi bygger fler och bättre cykelbanor, men vi utvecklar även cykelnätet på andra sätt. Vägmarkering är ett omdebatterat ämne och många har synpunkter och önskemål om separering mellan fotgängare och cyklister, men även önskemål om målade kantlinjer utmed cykelbanorna. Vägmarkering utanför tätorten Några cykelbanor utanför tätort ska förses med kantlinjer, så att det blir lättare att följa banan i mörker. Vi kommer i första hand att vägmarkera ut till orter inom en radie på drygt 10 kilometer från Halmstads centrum, där det finns sammanhängande cykelbana hela vägen. Det innebär att vi vägmarkerar till Harplinge, Holm, Skedala och Eldsberga. Även cykelbanan till Haverdal och cykelbanan mellan Åled och Sennan har kantlinjer, dessa cykelbanor underhålls av Trafikverket och inte kommunen. Under 2014 vägmarkerades sträckan från Brogård till Skedala med kantlinjer. En sträcka på 1,8 km. Nu finns kantlinjer till Harplinge, Holm, Skedala och Eldsberga. 10

11 Superstråk i Halmstads tätort Superstråk är kommunens satsning på cykelstråk med hög standard. De ska fungera som en stomme i cykelnätet och vara cyklisternas gräddfiler genom Halmstad. Det mesta av superstråken är utbyggt, det som behövs till stor del är att bredda befintlig cykelbana för att uppnå målbilden som är uppsatt för de olika stråken. Ma luppfyllnad superstra k Ett superstråk ska ha god standard med avseende på bredd, belysning och trafiksäkerhet. Under 2014 togs ett måldokument för bredder och belysning fram för samtliga supertråk. Ma luppfyllnad bredder superstra k För att kunna separera fotgängare från cyklister krävs en bredd på 3,8 meter. Under 2014 togs det fram en målbild för superstråken. Det är inte ekonomiskt försvarbart att bredda samtliga superstråk till 3,8 meter. Målbilden för stråken visas till vänster. Exempelvis bedöms att befintliga broar har en acceptabel bredd. När det gäller ett annat stråk som det som går till Tylösand har en bredd på 2,8 bedömts som acceptabel av ekonomiska skäl. Utifrån den målbild som tagits fram återstår det 8,6 km cykelbana att bredda. Under 2015 har samtliga stråk och de sträckor där befintlig bredd understiger målbilden utretts och kostnadsbedömts. Bedömningar har gjorts i huruvida det är realistiskt att bygga enligt målbilden samt när en eventuell breddning är aktuell att genomföra. Ma luppfyllnad belysning superstra k Samtliga superstråk ska ha bra belysning. 6 av våra 10 superstråk uppfyller redan detta mål. Det som återstår är att komplettera de fyra sista stråken med belysning på de sträckor där det saknas. Målbild superstråk avseende bredd på cykelbanan. Grön färg motsvarar mins 3,8 meter bred cykelbana, gul färg 3-3,8 meter och röd <3 meter. Längd totalt Bredd uppfyller målbild Återstår att bredda Belysning uppfyller målbild Återstår att belysa Vägmarkering uppfyller målbild Återstår att vägmarkera Antal passager som återstår att åtgärda 45,6 km 37,0 km 8,6 km 36,5 km 9,0 km 16,0 km 29,6 km 81 % 19 % 80 % 20 % 35 % 65 % 22 st 11

12 Vagmarkering pa vara superstrak Det ska vara lätt att känna igen ett superstråk. Cykelpassager ska vara begripliga för både bilister och cyklister. Under 2013 togs principer fram för hur vägmarkering utmed superstråken ska göras. Kattegattleden I övrigt är Kattegattleden färdig genom Halmstads Under 2014 fick vi dispens för att upprusta befint- kommun. I kartan nedan syns Kattegattledens liga stigar i Gullbranna och Tönnersa naturreser- sträckning genom kommunen. Den ljusblå sträckvat till cykelbar standard. Detta arbete genomför- an i söder visar var leden kommer att gå tillfälligt, des i början av tills bron över Genevadsån är byggd. Under 2015 vägmarkerades 5 km superstråk. Nedan visas efterlevnaden av våra vägmarkerade superstråk. Upprustad stig på Kattegattleden i Tönnersa Naturreservat. En bild som visar att superstråkens vägmarkering har effekt. Kattegattleden invigdes under sommaren Eftersom att leden ännu inte är färdigställd i den planerade sträckningen fullt har den i dagsläget en tillfällig sträckning där ginstleden utnyttjas. Under året har vi arbetat vidare med att få tillstånd för att bygga en bro över Genevadsån, som kopplar samman cykelvägarna i Gullbranna och Tönnersa naturreservat. Denna planeras att bygggas under 2016 Trafikverket arbetar också för att färdigställa Kattegattleden i Halmstads kommun och ska bygga en gång- och cykelväg genom Steninge, längs Kustvägen. Byggnation Kattegattledens sträckning genom Halmstads kommun. Underlätta för cyklisten Revidering av cykelkartan Cykelkartan är en efterfrågad trycksak och den förra versionen var framtagen Vi bygger årligen nya cykelvägar och utvacklar Halmstads cykelnät. Eftersom många nya cykelvägar har

13 byggts upp sedan nytrycket av cykelkartan har den under 2015 genomgått en revidering för att bättre representera verkligheten. vägvisa utmed våra superstråk och även kopplingar mellan stråken samt målpunkter utmed stråken. Detta kommer att färdigställas under våren Cykelvägvisning i Halmstads kommun. under 2016 där Hallandstrafiken ensamma finansierar detta. En av cityvärdarnas arbetsuppgift är att flytta på felparkerade cyklar så att alla kan ta sig fram i staden. För att få en bättre kommunikation med berörda cyklister har vi tagit fram lappar att sätta på cyklar som är felparkerade eller misstänks vara övergivna. Dessa lappar ska på ett trevligt men bestämt vis berätta att en cykel antingen står olämpligt, har flyttats av framkomlighetsskäl eller har stått på samma plats väldigt länge och riskerar att transporteras bort. Nyreviderad cykelkarta inför säsongen Vägvisning för cyklister Under hösten och vintern 2015 har vi inlett ett arbete med att uppdatera vägvisningen för cyklister. Detta för att bättre följa de förändringar som vi har gjort i cykelvägnätet. Fokus har lagts på att Cykelparkering Var ska jag ställa cykeln när jag kommit fram dit jag ska? Det är viktigt att skapa bra, tillgängliga och attraktiva cykelparkeringar. Arbetet med att komplettera med bra cykelställ där det behövs pågår. I centrala Halmstad är behovet stort. Förra året kompletterade vi med cykelställ på Hantverksgatan och fortsätter att leta efter fler lämpliga placeringar för ytterligare ställ. Cityvärdar Sedan i slutet av april 2013 pågår ett projekt med cityvärdar. De ger service, trygghet, och trivsel inom stationsområdet, vid regionbussterminalen och i centrala Halmstad. Cityvärdar är ett samarbetsprojekt mellan kommunen, Hallandstrafiken, och Jernhusen. Under 2016 kommer inte kommunen vara delaktig i detta projekt längre. Cityvärdarna kommer att vara kvar under första halvåret Under 2015 har övergivna cyklar tagits bort under fyra tillfällen, maj, juni, september och november. Cityvärdarna har gjort ett stort jobb i att få ordning på den problematik som tidigare har varit runt stationsområdet. Påverka attityder och sprid kunskap Sedan 2012 finns en verksamhet inom samhällsbyggnadskontoret som arbetar med hållbart resande. Under 2015 har ett antal projekt och kampanjer utförts inom den verksamheten. Kampanjer för ökat cyklande Hållbart resande, samhällsbyggnadskontoret, har under året genomfört flera projekt. Projekten når inte enbart deltagarna i projektet utan även deras omgivning, liksom att publicitet om projekten når 13

14 ut och kan påverka allmänheten. Vintercyklist kampanj fo r att fa fler att cykla vintertid Cykling vintertid kan vara tufft, men med dubbar på däcken så kan fler våga sig ut trots snö och is. I projektet Vintercyklist har deltagarna, som vanligtvis inte cyklat vintertid tidigare, fått var sitt värdekort på dubbdäck inkl. montering, cykelbelysning och reflexväst. Det man i gengäld åtagit sig är att cykla minst 3 km minst 3 ggr i veckan och även att skicka in en rapport avseende hur mycket man cyklat och hur man upplevt vinterväghållningen. En grupp med 70 vintercyklister satte igång 8 december 2014 och höll på till den 28 februari På dessa månader cyklade de sammanlagt 2062 mil och sparade 3,9 ton koldioxidutsläpp. Året innan var även då en grupp vintercyklister igång. Projektperioden då var mellan 2 december 2013 och 31 mars av 68 deltagare svarade på en enkät som skickades ut ett år efter avslutat projekt. De fick bl.a. frågan hur mycket de cyklat vintern efter att de var med. 36 av dessa (88 %) cyklade 1-2 dagar eller mer per vecka vintern efter. Elcyklist prova pa att elcykla Steget från bil till cykel kan vara jobbigt. Men med en elcykel kan detta steg bli betydligt enklare, då du får lite extra hjälp av en elmotor som trotsar både uppförsbackar och motvind. Projektet Elcyklist ger Halmstadbor möjligheten att ställa bilen hemma och prova på att elcykla några månader. Under 2015 var Elcyklistprojektet uppdelat i de tre perioderna vår, sommar och höst. Varje period, som var på mellan två till tre månader, lånades 100 elcyklar ut. Tillsammans cyklade de 300 deltagarna över km och med det ersatte de väldigt många bilresor, vilket hjälpt till med att minska utsläppen, bullret och trängseln i Halmstad. Det har även getts andra effekter, som en av elcyklisterna skriver: Elcyklist var ett utmärkt sätt att få mig att komma igång och jag ser det som en seger både för mig, samhället och miljön. Jag har utmattningssyndrom och är överviktig. Cyklandet har gjort att jag kommit igång med träning, kommer ut och får frisk luft och ljus och mår mycket bättre. 14 Möjlighet fanns även att köpa ut cykeln som man använt, antingen direkt efter sin period eller efter projektets slut. Närmare en tredjedel valde att köpa ut en cykel, men över 80 % har i enkät som skickades ut efter projektet angett att man kommer fortsätta cykla i någon form. Dessutom angav ca 70 % av de som svarade på enkäten att man trodde sig ha påverkat människor i sin omgivning till att börja cykla/elcykla. Elcyklistprojektet genomfördes även under Detta bestod av en period på 6 månader och hade 100 deltagare. En uppföljning av 2014 års projekt har genomförts och där svarade 38 av dessa på en enkät. Hälften av dessa uppgav att de cyklat 3 dagar eller mer i veckan under det gångna sommarhalvåret, vilket är i linje med den långsiktiga målsättningen för projektet. Testcyklist la dcykel eller cykelka rra till fo r- skolan I projektet Testcyklist 2015 fick 30 personer/familjer chansen att prova på en ellådcykel eller en cykelkärra under en period. En lådcykel eller cykelkärra passar utmärkt att skjutsa barn i till förskolan, till stranden på sommaren eller bara in till stan. Under 2015 var Testcyklist uppdelat i de tre perioderna vår, sommar och höst. Perioderna var samma som i elcyklistprojektet, vilket innebar att de var på mellan två och tre månader. I varje period lånades fem ellådcyklar och fem cykelkärror ut.

15 Totalt cyklade testcyklisterna 5387 km och sparade in ca ett ton koldioxid. Alla personer som var med var nöjda med sitt deltagande i projektet. Efter projektet slut fanns även möjlighet till att köpa ut någon av de lådcyklar eller cykelkärror som använts. Samtliga deltagare valde att köpa ut sin cykel. Säkra skolvägar Samarbete fortgår mellan barn- och ungdomsförvaltningen, fastighetskontoret, samhällsbyggnadskontoret och teknik & fritidsförvaltningen angående säkra skolvägar. Syftet är att förbättra trafikmiljön vid skolor och öka andelen som går eller cyklar till skolan. Insatser görs kontinuerligt med skolor runt om i kommunen. Fördjupningsprojekt med Snöstorpsskolan påbörjades under 2014 och har resultaterat i så väl hårda som mjuka åtgärder i och vid skolan under Under året har arbete pågått med Hovgårdsskolan och Nyhemsskolan. Resvaneundersökningar och inventeringar genomförda. Dialog med föräldrar och skolorna. Arbetet med dessa skolor fortsätter även under Licens från november 2014 november 2015 för datorprogram för att genomföra resvaneundersökningar har köpts in för speciella medel för resvaneundersökningar. På egna ben 29 klasser från åtta skolor i Halmstad deltog i utmaningen På egna ben Projektet organiseras av Trafikkontoret i Göteborg och kommuner i Region Väst och Region Halland kan delta. Under vecka på hösten pågick den rafflande poängjakten där klasserna samlar poäng varje gång de går, cyklar eller åker kollektivt till skolan samt genom övningar inom trafikområdet. Klasserna tävlar kommunvis dels om veckopriser dels om fem slutpriser (övriga fick varsitt tröstpris). Utskick till nyinflyttade Alla som flyttade in till Halmstads kommun under 2015, 3850 personer, fick ett utskick med information om hållbart resande. Utskicken skedde varannan månad och innehöll välkomstbrev från kommunstyrelsens ordförande, cykelkarta, två veckors gratis resande med Hallandstrafiken, aktuell information om kommande projekt m.m. Mobility Management i byggskedet Resecentrum etapp 2 Under 2016 och 2017 kommer byggnadsarbetet med etapp 2 av resecentrum pågå. Under byggtiden (och innan) är det ett bra tillfälle att arbeta med Mobility Management-åtgärder (hållbart resande). Åtgärderna syftar till att underlätta byggprocessen genom att skapa ändrade resvanor från bil till gång, cykel och kollektivtrafik. Ambitionen är också att de förändrade resvanorna ska bli bestående. För att få hjälp med att ta fram olika lämpliga åtgärder anlitades en konsult (Sweco). De tog fram rapporten Mobility Management i samband med byggandet av resecentrum etapp 2 i Halmstad. Trafikverket stod för 15 merparten av kostnaden för konsultarbetet. Åtgärder som föreslagits i rapporten genomförs under 2016 och Halmstads kommun Kort vad vi har gjort under 2013! 4,4 km ny cykelbana har byggts 1,3 km befintlig cykelbana har rustats upp. 29 km cykelbana har fått ny beläggning. 51 passager har