FoU rapport Öppna Jämförelser som underlag för verksamhetsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU rapport Öppna Jämförelser som underlag för verksamhetsutveckling"

Transkript

1 FoU rapport Öppna Jämförelser som underlag för verksamhetsutveckling Projekt för utveckling av den egna kommunens arbete med hjälp av analyshandbok för öppna Jämförelser inom socialtjänsten. Sep 2012-dec 2012 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten

2 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten

3 FoU rapport Löpnummer: 2013:09 Projekt för utveckling av den egna kommunens arbete med hjälp av analyshandbok för Öppna Jämförelser inom socialtjänsten. Sep 2012-dec Ett samarbetsprojekt mellan Region Västerbotten FoU samt Memeologen, Västerbottens läns landstings utvecklingsenhet. Projektledning och text: Anders Edström och Kristina Nordmark Eventuella synpunkter på denna rapport hänvisas till Februari 2013 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten

4 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten

5 Innehållsförteckning Inledning... 1 Handbok för Öppna Jämförelser inom socialtjänsten... 1 Arbetsprocess... 3 Möte 1 Inledande möte för att prova teknik... 5 Möte 2 Förberedelser... 6 Möte 3 Initial analys och prioritering av indikatorer... 8 Möte 4 Fördjupad analys... 9 Möte 5 Framtagande av förbättringsförslag Möte 6 Beslut, genomförande och uppföljning av förbättringar Förslag till förbättringar Bilaga 1 Exempel på manus Bilaga 2 Förberedelsematerial Bilaga 3 Självskattning av förberedelser inför ÖJ Bilaga 4 Handlingsplan Bilaga 5 Formulär för snabbanalys Bilaga 6 Identifierade indikatorer Prioritering av indikatorer för fördjupad analys Bilaga 7 Typ av indikator Bilaga 8 Underlag för prioritering av förbättringsområden Bilaga 9 - A Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten

6 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten

7 Inledning Öppna jämförelser (ÖJ) syftar till att öka tillgången till jämförbar information om kvalitet, resultat och kostnader på lokal, regional och nationell nivå inom olika välfärdsområden. Genom att öppet publicera jämförbar information främjas förbättringsarbete, en mer faktabaserad diskussion som kan påverka ledning och styrning och dessutom ökar kunskapen om offentligt finansierad verksamhet. ÖJ bidrar till ökat fokus på kvalitet, vem verksamheten är till för och vad den ska åstadkomma. Kort sagt, ökat fokus på resultat som är viktiga för brukarna/klienterna/patienterna. ÖJ är ett av flera verktyg som beslutsfattare på olika nivåer i kommuner och landsting kan använda för ledning och styrning av den offentligt finansierade verksamheten. Jämförelserna är öppna, det vill säga lika och tillgängliga för alla. ÖJ bidrar därmed till att ge ett mer faktabaserat underlag för kunskap och diskussion om vad skattemedel används till. Hösten 2011 erbjöd Sveriges Kommuner och Landsting fem län i landet möjligheten att få särskilt stöd i utvecklingsarbete med ÖJ som underlag, varav Västerbotten var ett av länen. Stödet utgick från överenskommelsen om evidensbaserad praktik inom socialtjänst. I Västerbotten startade utvecklingsarbetet den 8-9 september med att FoU Västerbotten arrangerade en workshop tillsammans med kommunernas socialtjänst och berörda delar av landstingets hälso- och sjukvård i Västerbotten, representanter för Sveriges Kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen. Denna workshop utgjorde starten på ett arbete med syfte att utarbeta en bra process för att ta emot ÖJ och omsätta resultaten till konkreta förbättringsarbeten. November 2011 startade en serie lärandeseminarier för att konkret arbeta med att genomföra förbättringar i identifierade förbättringsområden ur Öppna Jämförelser. Seminarierna leddes av FoU Västerbotten och landstingets utvecklingsenhet Memeologen. SKL och Socialstyrelsen fanns tillgängliga för dialog under projekttiden. Som modell valdes genombrottsmetodiken. Läs mer om Genombrott som metod på SKL: s hemsida. FoU Västerbottens har utöver detta publicerat sammanställningar över Västerbottens resultat i ÖJ från och med slutet av 2011, för att på ett överskådligt sätt presentera varje kommuns resultat. De regionala rapporterna inom det sociala välfärdsområdet har belyst vård och omsorg om äldre, barn och unga, missbruk och beroendevård, hemlöshet, brottsoffer, stöd till personer med funktionsnedsättning samt ekonomiskt bistånd. Rapporterna finns på FoU Västerbottens hemsida. Handbok för Öppna Jämförelser inom socialtjänsten Under året har även en handbok i ÖJ för Socialtjänsten tagits fram som hjälp för att analysera sina resultat i ÖJ och omsätta dessa i konkreta utvecklingsarbeten där behov finns. Hypotesen bakom framtagandet har varit att de flesta kommuner vid avstämningar av sina planerings- och uppföljningsprocesser redan har fulla agendor och att det därmed inte alltid är självklart hur nya underlag som t.ex. ÖJ ska integreras i det redan pågående strategiska planerings- och uppföljningsarbetet. Handboken är framtagen av tre kommuner från Västerbotten (Nordmaling, Lycksele och Umeå) tillsammans med SKL, FoU Västerbotten, Memeologen och konsultfirman Health Navigator. Handboken och mer information om den finns att hämta på Syftet med analyshandboken är att visa på olika arbetssätt för att förbättra förmågan att omsätta de egna resultaten i ÖJ till konkreta och strategiska utvecklingsarbeten. I bästa fall bidrar analyshandboken till ökad kunskap och förståelse, vilket i sin tur ökar den faktabaserade diskussionen och underlättar beslutsfattande på alla nivåer. Genom att aktivt följa handbokens Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 1

8 olika steg är förhoppningen att integreringen av resultaten från ÖJ i den befintliga planerings- och uppföljningsstrukturen underlättas. En central del av handboken är att skilja på beredande arbete och strategiska beslut utifrån underlag. Därför vänder sig analyshandboken och dess frågeställningar samtidigt till högsta ledning, stödfunktioner och förvaltning inom kommuner, oavsett storlek och förutsättningar Förberedelser Initial analys och prioritering av indikatorer Figur 1. Arbetssteg i handbok för ÖJ inom socialtjänst. Fördjupad analys Framtagande av förbättringsförslag Beslut, genomförande och uppföljning av förbättringar Även om analyshandboken i sig försöker vara tydlig i sin beskrivning av de olika arbetsstegen, har FoU Västerbotten gjort bedömningen att det behövs stöd för att komma igång och använda den i praktiken. Därför erbjöds ett antal kommuner i Västerbotten och Jönköping att delta i ett pilotförsök hur kommuner som inte sett analyshandboken tidigare kan lotsas framåt i sitt arbete med att analysera resultat i ÖJ och initiera strategiska förbättringar där det behövs. Följande rapport beskriver det valda arbetssättet närmare samt deltagarnas åsikter om upplägget. Vi vill påminna om att många av de praktiska stegen endast är använda på gamla ÖJ-rapporter och att de arbetssätt, metoder och verktyg som gåtts igenom i detta projektarbete kommer till full användning först i samband med kommande års publiceringar av ÖJ. Vår förhoppning är att denna rapport ska vara till hjälp både för verksamhetsansvariga chefer och ledare liksom för personer med utvecklingsuppdrag. Har arbetet haft effekt? Deltagarna har besvarat en enkät om sina arbetssätt för att hantera ÖJ och dess resultat. Enkäten delades ut både före och efter projekttiden. Följande tabell redovisar den genomsnittliga skattningen av huruvida de har etablerade arbetsprocesser för ett antal moment i hanteringen av ÖJ. Svaren angavs på en skala 1-5. före efter Vi har en bra process för att samla in data inför inrapportering till ÖJ 3,4 3,6 Vi har en tydlig organisation för mottagande, snabbanalys och kommunikation 2,3 3,4 Vårt arbetssätt för att identifiera och prioritera angelägna indikatorer för fördjupad analys fungerar bra 2,0 3,0 Våra fördjupade analyser leder fram till konkreta förbättringsområden 2,3 2,6 Vi har ett arbetssätt där vi systematiskt letar förbättringsförslag 2,5 3,6 Prioriterade förändringar genomförs och följs regelbundet upp utifrån uppsatta mål 2,4 3,5 Uppnådda resultat av förändringsarbete kommuniceras 2,3 3,3 Jag skulle rekommendera det här arbetssättet (video) till någon annan 4,5 Västerbotten, februari 2013 Projektledningen; Kristina Nordmark och Anders Edström Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 2

9 Arbetsprocess I augusti 2012 gick en inbjudan ut från FoU Västerbotten till alla kommuner i Västerbotten och Jönköpings län att med hjälp av analyshandboken utveckla strukturer och arbetssätt för att integrera ÖJ i befintliga planerings- och uppföljningsprocesser i den egna kommunen. Upplägget baserades på Handbok i Öppna Jämförelser för socialtjänsten och gick ut på att under och efter projekttiden ha etablerat; Rutiner för kvalitetssäkring av data En fastställd mottagarorganisation En etablerad analysfunktion En etablerad struktur för prioritering och beslut utifrån ÖJ En etablerad arbetsform för implementering av förändringar samt avstämningsstruktur Deltagande kommuner har varit Lycksele, Robertsfors, Skellefteå, Umeå, Nordmaling, Eksjö, Värnamo och Gislaveds kommun. Projekttiden bestod av sex mötestillfällen via videokonferens och dator med internetuppkoppling. På dessa träffar deltog personer/funktioner med möjlighet att bygga upp och genomföra processen för hantering av ÖJ i respektive kommun. En viktig del av det arbetet var att fatta beslut för verksamheten utifrån de analyser som gjordes. Därför var det av största vikt att de personer som deltog i arbetet hade säkerställt forum och avstämningstillfällen mellan sig själva och formellt ansvariga ledare. Deltagarna skulle ha; Stark koppling till ledningsgrupp Förmåga och tidsutrymme att genomföra analyser Koppling till verksamheter med beredskap att genomföra förändringar av rutiner och arbetssätt Mellan sammankomsterna arbetade deltagarna med hemuppgifter för att säkerställa hanteringen av ÖJ på hemmaplan. Under arbetets gång presenterades också metoder, verktyg och frågeställningar för fördjupade analyser av respektive kommuns resultat. Nedanstående bild visar arbetsprocessen och respektive stegs huvudsakliga innehåll över tid. Möte 1 28 sep 08:30-10:00 Möte 2 19 okt 08:30-12:00 Möte 3 1 nov 08:30-12:00 Möte 4 16 nov 08:30-12:00 Möte 5 30 nov 08:30-12:00 Möte 6 5 dec 08:30-12:00 Presentation Teknik Förberedelser Kvalitetssäkring av data Insamling av data Aktivt mottagande Initial analys Prioritering Fördjupad analys Prioritera förbättringsområden Identifiera och prioritera förbättringsförslag Planering av utvecklingsarbete Hemarbete under mellanperioder Figur 2. Arbetsprocess Den metod som valts för detta arbete kan beskrivas som lärande seminarier på distans via video. Ett principiellt upplägg för ett lärseminarium innehåller en del erfarenhetsutbyte, en del kunskapsöverföring samt tid för arbete i den egna gruppen. Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 3

10 Vi har också under arbetet använt en gemensam grupparbetsplats för att spara filer och sköta viss kommunikation. Grupparbetsplatsen på Internet har varit ett viktigt hjälpmedel och underlättat mycket av den administration vi annars tvingats ha. För detta arbete användes projectplace.se som tillhandahölls av SKL. Mötesdeltagarna ombads även se till att ha en dator med internetkoppling tillgänglig på varje möte. Internet användes för att hämta material på hemsidor som socialstyrelsen och Skl och titta på egna data via bland annat kolada.se. För att det ska fungera smidigt över video krävs noggrann planering inför och struktur på själva mötet. Noggrannhet med hur deltagarna skulle förbereda sig inför varje möte, tydlighet med tider och arbetsuppgifter samt säkerställd tillgång till arbets- och annat material behöver förberedas av en arrangör. För detta projekt skrevs ett detaljerat manus med ovanstående delar inför varje videoträff (se exempel bilaga 1). Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 4

11 Möte 1 Inledande möte för att prova teknik Projektet har valt att jobba med korta, effektiva möten över video för att minimera tidsåtgång för möten i projektet och därmed möjliggöra deltagande även för kommuner med sämre förutsättningar att sätta av tid. Av olika skäl är tillgång till och erfarenheter av att använda videoteknik olika mellan kommuner - från kommuner som använder video regelbundet till sådana som inte har egna system utan lånar av andra organisationer. För att säkerställa att handhavandet av tekniken skulle störa arbetet så lite som möjligt genomfördes det första mötet enbart med fokus på att bli vän med den teknik och de hjälpmedel som skulle användas under projektet. Mötet innehöll handfasta övningar så som att logga in, ladda ner och upp dokument, koppla upp och koppla ner och koppla ihop sig med varandra via videosystemet. Tekniken har i stort sett fungerat väl, förutom att det krävs en viss inlärningsperiod innan man är bekväm med hanteringen. En viss svårighet uppstod vid något tillfälle med att koppla samman olika fabrikat av videokonferenssystem samt ett oväntat kabelbrott inträffade under ett pågående möte. Deltagarna har utvärderat värdet av att mötas över video utifrån nedanstående frågor. Utvärdering av distansmöten via video Vad har varit positivt med att mötas via video? Nytt arbetssätt och visst kontaktskapande Tidsvinst, ett bra sätt att mötas på och även få in andra kommuner utanför kransen En jättebra möjlighet till utbyte med kollegor dör de geografiska avstånden ofta omöjliggör det Underlättat att inte behöva resa. Möjligheter att möta kommuner "långt" bort. Det har övervägande fungerat smidigt Inget Trevligt att få se de personer (kommuner) som deltar i utbildningen. Ställer krav på en själv att göra en bra presentation när man "står öga mot öga" Möjlighet till att träffa nya kommuner som man i övrigt inte har någon kontakt med. Tidsaspekten är positiv, man behöver inte resa för att ta sig till utbildningstillfällena, vilket gör att man kan minimera kringtiden runtom utbildningarna. Det har nästan varit en förutsättning för att kunna medverka. Skapar också goda möjligheter för flera personer i kommunen att delta Att möta kommuner spridda över landet med minsta möjliga tidsåtgång! Vad har varit negativt med att mötas via video? Teknikstrul! Något opersonligt ibland Dialogen med övriga deltagare blev sämre än om vi mött varandra fysiskt. Gång 5 kopplades vi samman två och två, det kunde vi gjort någon mer gång. Det förutsätter också att tekniken verkligen fungerar Inget Teknikstrul Teknikfel vid ett tillfälle Inget annat än att vi är ovana vid tekniken och inte haft tid och möjlighet att lära oss mer. Tack och lov hade vi Britt-Marie som ett tekniskt geni. De gånger hon inte var med hade vi problem. Vissa saker lyckades vi lösa själv då men fick ropa efter henne vid ett möte. Den videoutrustning som vi nyttjat tillhör hälsocentralen och är oftast bokad. Vi har pratat om att ha en egen utrustning i kommunen. Det behövs för framtiden Tekniken har inte alltid fungerat vilket gör att kvaliteten på utbildningen blir sämre gentemot om man träffas personligen. Detta måste man dock väga mot fördelarna som jag tycker överväger det negativa. Det är en utmaning att kommunicera med varandra om projekt och dylikt när man inte kan visa material m.m. vilket ställer högre krav på kursdeltagarna Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 5

12 Möte 2 Förberedelser De resultat som presenteras i ÖJ baseras till liten del på kommunrapporterad registerdata, en varierande grad av data från externa källor så som brukarundersökningar, webbgransningar osv samt i relativt stor omfattning från kommunrapporterad enkätdata. Därför är det av största vikt att validera att de data som levereras och utgör grunden för ÖJ stämmer med den egna kommunens verklighet. Det är negativt om data saknas från någon del av verksamheten eller om olika personer som levererar in data har tolkat uppgiften olika. I analyshandboken ingår därför ett moment att kvalitetssäkra data inför inrapportering. ÖJ inom socialtjänst förändras fortfarande genom att indikatorer byts ut eller förtydligas och fler områden för ÖJ har tillkommit över åren, så det är ett arbete under utveckling. Trots det har flera organisationer erfarenhet av ett stort medialt intresse för de lokala resultaten. De kommuner som ännu inte hittat en arbetsform för att ta emot resultaten, kommunicera dem och beskriva vilka åtgärder man tänker vidta, kan bli överraskade när befolkning eller media hör av sig. Därför rekommenderar analyshandboken en översiktlig analys och att förbereda svar på eventuella frågor. Lärandemål för möte 2 (steg 1a och 1b) har varit att etablera en tydlig insamlingsprocess och mottagarorganisation samt en strategi för att stå rustade i samband med publicering. Källor och hjälpmedel använda under möte 2 Analyshandboken Öppna Jämförelser inom socialtjänsten (länk) Metodhandbok/Metodbeskrivning för respektive ÖJ (länk) Årshjul med fastställda datum för enkätutskick, sista inlämningsdag och publicering ÖJ 2012/2013 Blankett Förberedelsematerial (bilaga 2) Blankett Självskattning av förberedelser inför ÖJ (bilaga 3) Blankett Handlingsplan (bilaga 4) Blankett Formulär för snabbanalys (bilaga 5) Utvärdering av möte 2 Steg 1a) - Vi har en bra process för att samla in data inför inrapportering till ÖJ Steg 1a) Möte 2 har bidragit till att vi utvecklat vårt arbetsätt I viss mån Nej Vet inte Stämmer inte alls Stämmer helt Ja före efter Kommentarer Vi har medvetandegjort vikten av att kvalitetssäkra insamling av data och övriga förberedelser för mottagande. Frågan har varit uppe på ett förvaltningsledningsmöte med positiv respons. Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 6

13 Ökad systematik och tydlighet Denna fråga kan vi inte svara på. Jag som har erfarenhet av arbetet med ÖJ var inte med denna gång och för områdeschef (ny sådan), var det första gången hon fick djupare kunskap om ÖJ. Vi har börjat ta fram en checklista som är lyft i ledningsgruppen Vi har fått en tydlig bild och uppfattning om hur vårt arbetssätt bör se ut. Men vi är inte där ännu. Men vi har en ambition. Det har blivit än tydligare av vikten av att kvalitetssäkra data vid insamlandet inom organisationen för att man även ska ha någon nytta av det man samlar in. Har fått enkla underlag för att kunna föra en diskussion inom enheten som ska samla in data, var vi behöver lägga fokus och var det finns förbättringsområden som kan utvecklas. I dagsläget finns inte processen kring öppna jämförelser med i något övergripande "årshjul". Samtliga steg i öppna jämförelser ska in i årshjulet för 2013 där man också kan specificera mer tydligt vad, av vem och när det ska göras Steg 1b) - Vi har en tydlig organisation för mottagande, snabbanalys och kommunikation Steg 1b) Möte 2 har bidragit till att vi utvecklat vårt arbetssätt I viss mån Vet inte Nej Stämmer inte alls Stämmer helt Ja före efter Kommentarer Arbetar med en checklista för ÖJ när, var, hur och vem. Svårigheten är att få checklistan optimal pga olika inlämningsdatum från varje år. Viktigt att få hjälp att framföra detta till socialstyrelsen. Vi har gjort en processkartläggning om hur enkäter kommer till kommunen. Vi har identifierat vissa personer som tar emot. Vi har diskuterat oss fram till vem som bör ta emot. Vi har fört in detta i vår lokala handlingsplan för ÖJ. Vi är medvetna om att vi ska göra en snabbanalys men har ännu inte bestämt vem, var och hur. Vi vill ha en ledningsgrupp för detta utan att bilda någon ny grupp. Vårt förslag är den lokala FoU-styrgruppen men vi måste se över så att "rätt" personer ingår där. Vi har fått verktyg för att arbeta med snabbanalys, vilket sannolikt ska förankras mer i en kommande ny kvalitets- och utvecklingsenhet som framöver kommer att ha huvudansvar för arbetet om öppna jämförelser. Arbetet har inte kommit igång, men planeras att nyttjas under 2013 och framöver. Vi har tagit fram en rutin för mottagandet av resultaten som ska presenteras för ledningen. Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 7

14 Möte 3 Initial analys och prioritering av indikatorer Alla områden i ÖJ kan av praktiska skäl inte utvecklas samtidigt. För att underlätta initial analys och prioritering av områden presenterar ÖJ resultaten för varje kommun på ett sådant sätt att det ska vara lätt att jämföra sig med liknande kommuner och där det är möjligt, med tidigare uppnådda resultat. Hur de röda områdena ska prioriteras behöver bestämmas av respektive kommun. Inte minst med tanke på att det kan skilja två år mellan den strategiska planen för det kommande året och de data som presenteras i senaste ÖJ. Många förbättringsområden kan redan vara åtgärdade eller nya förutsättningar kan ha tillkommit. Av den anledningen har det betydelse att det sker en initial prioritering så att kloka beslut kan fattas om vilka de mest angelägna indikatorerna är för vidare analys. Lärandemål för möte 3 har varit att etablera ett arbetssätt där bruttolistor med tänkbara områden för fördjupade analyser snabbt sorteras fram utifrån en överenskommen prioriteringsordning. Källor och hjälpmedel använda under möte 3 Analyshandboken Öppna Jämförelser inom socialtjänsten (länk) Metodhandbok/Metodbeskrivning för respektive ÖJ (länk) Respektive kommuns verksamhetsplan/övergripande målsättningar Kommun- och Landstingsdatabasen Kolada (www.kolada.se) Respektive ÖJ resultatredovisning i Excel (hämtas på socialstyrelsens eller SKLs hemsidor) Definition kommungruppsindelning (länk) Regionala ÖJ-sammanställningar/-rapporter där det funnits sådana (exempel) Blankett Identifierade indikatorer Prioritering av indikatorer för fördjupad analys (bilaga 6) Utvärdering av möte 3 Steg 2a och 2b) - Vårt arbetssätt för att identifiera och prioritera angelägna indikatorer för fördjupad analys fungerar bra Steg 2a och 2b) Möte 3 har bidragit till att vi utvecklat vårt arbetssätt Vet inte 6 I viss mån Nej Ja Stämmer inte alls Stämmer helt före efter Kommentarer Vi har fått en verktygslåda för vårt fortsatta arbete samt kunskap och medvetande om problem som kan uppstå Ökad kunskap i att jämföra kommuner emellan samt att göra sökningar Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 8

15 Ökad kunskap hur vi kan jämföra oss med övriga jämförbara kommuner. Översiktsmatrisen för prioritering av indikatorer underlättar arbetet Vi har ökat vår kunskap om hur vi ska identifiera och prioritera men här måste vi fortsätta vårt arbete Har gett större inblick i socialstyrelsens exceldatabaser samt Kolada. Bra att få kunskap om olika indelningar av kommungrupper m.m. och att det skiljer sig mellan de olika områdena inom öppna jämförelser. Ett framtida arbete blir att gå igenom samtliga områden inom öppna jämförelser för att ta fram bruttolista på intressanta indikatorer. Mallen över en matris på identifierade indikatorer ger en bra överblick. Dock har vi inte arbetat speciellt mycket med den just nu, men tanken är att man ska kunna nyttja den framöver. Kursen har gett oss större insikt och bättre kunskap om HUR man kan jobba med det. Vi kommer att jobba med den delen nu under våren i en kvalitetsgrupp Möte 4 Fördjupad analys Den fördjupade analysen strävar efter att öka kunskapen om de prioriterade indikatorerna. Vad är det för typ av indikator och hur kan den påverka verksamheten? Vilka uppgifter bygger indikatorn på och hur tillförlitliga är resultaten? Pratar vi om förutsättningar, arbetssätt eller det som en brukare i slutänden upplever? Med en ökad förståelse för en indikators uppbyggnad ökar också möjligheterna att hitta bra lösningar på identifierade problem. Det kan också ha stor betydelse att resonera kring vad som påverkar eventuella resultat och en enskild kommuns möjligheter att påverka dem. Det är heller inte ovanligt att ett resultat för kommunen som helhet inte alls behöver spegla utfallet i en enskild verksamhet. Kanske finns det redan en lösning på ett problem inom den egna kommunen, men den har inte fått tillräcklig spridning. I slutänden leder en väl genomförd fördjupad analys fram till att tydliga och angelägna förbättringsområden klargörs. Dessa behöver sedan prioriteras och fastställas av ansvariga ledare utifrån strategiska avvägningar. Lärandemål för möte 4 har varit att etablera arbetsformer som leder till ökade kunskaper om prioriterade indikatorer och på ett tydligt sätt pekar ut prioriterade förbättringsområden utifrån de slutsatser som dras av analysen. Källor och hjälpmedel använda under möte 4 Analyshandboken Öppna Jämförelser inom socialtjänsten (länk) Metodhandbok/Metodbeskrivning för respektive ÖJ (länk) Blankett Typ av indikator (bilaga 7) Blankett Underlag till prioritering av förbättringsområden (bilaga 8) Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 9

16 Utvärdering av möte Steg 3a, 3b och 3c) - Våra fördjupade analyser leder fram till konkreta förbätringsområden Steg 3a, 3b och 3c) Möte 4 har bidragit till att vi utvecklat vårt arbetssätt Vet inte I viss mån Ja Stämmer inte alls Stämmer helt Nej före efter Kommentarer Vi deltog ej pga av teknikstrul vid tillfälle 4 men gjorde vår hemläxa. Vi har fått med oss tanken kring avd det innebär med prioritering av indikatorer och vad som kan påverka det enskilda resultatet. Våra kunskaper har fördjupats. Fått bra verktyg för vårt fortsatta arbete med ÖJ. Verktygen känns tydliga och användbara Ökad kunskap om och förståelse för olika typer av indikatorer (struktur/process/resultat). Men även att vi har "vidgat" vårt synsätt kring betydelse av fördjupad analys. Vi har förstått innebörden av fördjupad analys och vi förstår värdet av det. Men vi måste arbeta mer med detta. Indelningen av struktur-, process-, och resultatindikatorer är användbart. Här finns potential för vidareutveckling inom kommunen för att se den röda tråden igenom indikatorerna och ut till såväl verksamheter som till övriga mål inom kommunen. En sådan nedbrytning finns inte idag, men utifrån att fortsätta arbetet med den fördjupade analysen finns goda förutsättningar till detta. Får bli ett arbete under Vi behöver också arbeta mer med frågorna i 3b och framförallt kommunicera ut informationen mer än vad som gjorts tidigare. Kursen har gett oss större insikt och bättre kunskap om HUR man kan jobba med det. Vi kommer att jobba med den delen nu under våren i en kvalitetsgrupp Möte 5 Framtagande av förbättringsförslag Med utgångspunkt från tydliggjorda förbättringsområden behöver tänkbara lösningar identifieras. Det är inte ovanligt att arbetsgrupper sätts samman för det. Lösningar eller delar av lösningar finns ofta inom ramen för den evidensbaserade praktiken. Men trots att det finns både litteratur och praktiska erfarenheter av redan genomförda lösningar kan förkärleken för de egna goda idéerna ta över mest för att vi gillar våra egna idéer bäst. I analyshandboken slås ett slag för att använda ÖJ och andra källor till att hitta förändringsförslag. Ett mycket enkelt sätt är att kontakta en liknande kommun som redan löst problemet och fråga dem vad de gjort. Ytterligare en utmaning i ovanstående är att det ibland kan vara svårt att förmedla alla diskussioner om avvägningar och vägval till beslutsfattare. En strukturerad plan där den röda tråden hur det är Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 10

17 tänkt i de olika stegen underlättar betydligt för den som ska prioritera förbättringsförslag och sedan ansvara för att genomföra förändringar inom valda områden. Lärandemål för möte 5 har varit att hitta arbetssätt för att identifiera förbättringsförslag och beskriva dessa så tydligt att beslut och formulerade handlingsplaner underlättas. Källor och hjälpmedel använda under möte 5 Analyshandboken Öppna Jämförelser inom socialtjänsten (länk) Respektive ÖJ resultatredovisning i Excel (hämtas på socialstyrelsens eller SKLs hemsidor) Kommun- och Landstingsdatabasen Kolada (www.kolada.se) Regionala ÖJ-sammanställningar/-rapporter där det funnits sådana (exempel) Blankett Handlingsplan (bilaga 4) Blankett A3 (bilaga 9) Utvärdering av möte Steg 4a och 4b) - Vi har ett arbetssätt där vi systematiskt letar förbättringsförslag Steg 4a och 4b) Möte 5 har bidragit till att vi utvecklat vårt arbetssätt Vet inte I viss mån Nej Stämmer inte alls Stämmer helt Ja före efter Kommentarer A3:an bidrar till ett nytt tankesätt inför problem och förbättringsområden Enkelt, översiktligt, användbart och tydligt även för medarbetare som inte sett det tidigare A3 ger en bra struktur för att planera och följa upp aktiviteter för att komma från "nuläge" till "önskeläge" Ja, vi har till viss del ett systematiskt arbetssätt där vi letar förbättringsförslag. I Senior alert arbetar vi med genombrottsmetodik men inte än för ÖJ Har inte använt A3 specifikt inom öppna jämförelser. Däremot har vi arbetat med A3 i andra projekt som vi håller på med inom kommunen. Det skapar en bra grund för dialog och på ett översiktigt sätt kommunicera ut info om projekten. Sociala sektorn i kommunen är inne i ett intressant skede där vi dels är med i Leda för Resultat och dels har genomfört utbildningen inom öppna jämförelser, vilket skapar mycket bra förutsättningar för förbättringsarbete som vi förhoppningsvis kommer att se effekt av 2013 och framåt. Dessa gemensamt har skapat ett synsätt på att det är oerhört viktigt att erhålla kvalitetssäkrad data som sedan ska kunna nyttjas för att mäta, följa upp och styra verksamheterna dels ur ett strategiskt perspektiv för de mer långsiktiga frågorna och dels utifrån ett operativt perspektiv för det mer löpande arbetet. Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 11

18 Möte 6 Beslut, genomförande och uppföljning av förbättringar Beslut om förändringar ska inte förväxlas med att de identifierade problemen är lösta. Det är först när ett utvecklingsarbete förändrar arbetssätt som det finns en chans att påverka resultat. Någon måste göra något annorlunda i sin vardag för att resultaten ska förbättras, vilket i sin tur kommer att kräva konkreta aktiviteter av uppföljande karaktär på arbetsplatser. Har vi gjort det vi sagt att vi ska göra? Påverkar det processen? Ser vi några skillnader i det vi tycker är viktigt? Ju enklare former för dessa avstämningar desto mer tid och fokus kan läggas på att förändra arbetssätt för att uppnå ett annat resultat än idag. Slutligen slår analyshandboken ett slag för att komma ihåg att kommunicera uppnådda resultat - internt för att sprida lärdomar till beslutsfattare och verksamheter samt uppmärksamma dem som lyckats förbättra sina resultat. Allmänhet och media kan också behöva veta att förbättringar uppnåtts och inte minst andra kommuner som kanske har jobbet kvar. Lärandemål för möte 6 har varit att initiera arbetssätt som förenklar beslut om förbättringsarbete och skapar strukturerade handlingsplaner för systematiskt förändringsarbete/etablering av avstämningspunkter. En önskvärd effekt av möte 6 och hela arbetet är fler ryggar sträckta av stolthet och fler firade framgångar. Källor och hjälpmedel använda under möte 6 Analyshandboken Öppna Jämförelser inom socialtjänsten (länk) Blankett Handlingsplan (bilaga 4) Blankett A3 (bilaga 9) Utvärdering av möte 6 Steg 5a och 5b) - Prioriterade förändringar genomförs och följs regelbundet upp utifrån uppsatta mål Steg 5a och 5b) Möte 6 har bidragit till att vi utvecklat vårt arbetssätt Vet inte I viss mån 3 2 Ja Stämmer inte alls Stämmer helt Nej före efter Kommentarer Vissa delar upplevde vi som lite svårare att koppla till arbetet med ÖJ. Rutinsnurran tror vi på Kommer att använda rutinsnurran och förbättra bla. analysen. Ni har fått oss att tänka lite i andra banor än tidigare. Lite utanför boxen som det så fint heter. Ja, kopplat till A3 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 12

19 Kunde tyvärr inte delta på kurstillfälle 6, så har svårt att uttala mig specifikt om kurstillfället. Utifrån kursmaterialet så verkar det finnas matnyttiga saker som kan vara till hjälp för vårt arbetssätt Vi jobbar rätt bra med det redan, men inte utifrån ÖJ och det kommer det nu att bli ändring på Steg 5c) - Uppnådda resultat av förändringsarbete kommuniceras Steg 5c) Möte 6 har bidragit till att vi utvecklat vårt arbetssätt Vet inte 6 5 I viss mån Nej Ja Stämmer inte alls Stämmer helt före efter Kommentarer Vi kommer att tänka mer på vikten av att kommunicera uppnådda resultat samt se arbetet som en återkopplingsprocess (hjul) snarare än en linjär företeelse Vi har fått verktyg att jobba vidare på Sammanfattningsvis att man behöver ett "brett" tänk kring förändringsarbete, att återkommande analysera om våra ansträngningar verkligen leder till avsedda förbättringar Kunde tyvärr inte deltaga på kurstillfälle 6, så har svårt att uttala mig specifikt om kurstillfället. Utifrån kursmaterialet så verkar det finnas matnyttiga saker som kan vara till hjälp för vårt arbetssätt. Inom Leda för Resultat har vi haft utbildning om kommunikation och en hel del verkar vara liknande saker som i utbildningsmaterialet för öppna jämförelser. Vi har börjat upprätta kommunikationsplaner i projekt för att berörda personer ska få del av den information de behöver Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 13

20 Förslag till förbättringar I den avslutande enkäten fick deltagarna ange förslag till förbättringar riktat till detta projekt. För den som tänker genomföra något liknande redovisas synpunkterna här; Deltagarnas förslag till förbättringar Säkerställa tekniken. Kunde vara tydligare att det krävdes ganska mycket tid mellan utbildningstillfällena. Vi är helt nöjda med detta arbetssätt. kanske lite mer tid att jobba mellan uppkopplingarna Det var ibland lite mycket text i PP bilderna... men å andra sidan var det ju det ni förmedlade i text. Något längre intervaller mellan kurstillfällena Kortare tid för redovisning per kommun Att inbjudan kommer i god tid innan våra almanackor är fullbokade. Att ni informerar deltagare att avsätta ordentligt med tid både före och efter videomöten. Att deltagare förbereder vilket område och indikator de ska arbeta med. Att ha heldagar med eget arbete i kommunen är bättre än halvdagar. Att ha en instruktion om Projectplace. Det har varit mycket bra. Bra att ni lägger ut material på Projectplace innan själva utbildningstillfällena så att man har möjlighet att förbereda sig. För oss har det varit svårt att se t.ex. pp-bilder och när ni i realtid visat hur man t.ex. söker på Kolada m.m. eftersom skärmen är såpass liten. Lite längre mellan tillfällena då det ibland blev oerhört tajt med tid Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 14

21 Bilaga 1 Exempel på manus Möte 3 DATUM: 1/11 09:30-12:00 Förberedelse Frågeställning Outcome Blankett/*Verktyg Input Övningar på mötet Frågeställning Outcome Blankett/*Verktyg Välj ut vilken ÖJ det fortsatta arbetet ska handla om Ta fram verksamhetens övergripande mål kring just det området Ha tillgängligt det material som gäller för det vada området (excelfil osv) Skriv ut material 2a) Jämför resultat med andra kommuner och tidigare uppnådda egna resultat - Initial analys Bruttolista med indikatorer att förbättra Analyshandboken Öppna Jämförelser inom socialtjänsten Metodhandbok/Metodbeskrivning för respektive ÖJ Respektive kommuns verksamhetsplan/övergripande målsättningar Kommun- och Landstingsdatabasen Kolada Respektive ÖJ resultatredovisning i Excel (hämtas på socialstyrelsens eller SKLs hemsidor) Definition kommungruppsindelning Regionala ÖJ-sammanställningar/-rapporter - Skillnader mellan olika ÖJ och dess färgkodningar - Kommungruppsindelning (Kolada/Skl) 2a - Vilka ska man jämföra sig med? Hitta kommuner som lämpar sig för jämförelser 2a - Hur står sig resultaten? Jämfört över tid? Jämfört med likvärdiga? Jämfört med landet som helhet? Excel 2b) Identifiera och genomför initial prioritering av indikatorer för vidare analys Förslag till prioriteringsordning Blankett Identifierade indikatorer Prioritering av indikatorer för fördjupad analys; - Kommunens övergripande mål utskrivna vart och ett i klartext - Pågående strategiska satsningar - Bedömning av kostnader för kommunen (låga, medel, höga) - Bedömning av antalet invånare som påverkas negativt (få, medel, många) - Andra faktorer som gör indikatorn relevant för prioritering - Kommunicering av beslut Input - Matrisen 27 Övningar på mötet Hemarbete 2b - Underlag för prioritering Vilka faktorer är relevanta för att kunna göra bra prioriteringar? 2b - Presentation av bruttolista för beslut Hur ska listan presenteras? När? Var? Till vem? Färdigställa underlag för prioritering i matrisen Presentera prioriteringsunderlag för beslutsgrupp Säkerställa beslut om indikatorer att gå vidare med för fördjupad analys Program 08:30 Hej/Upprop, bild 2 09:00 bild :30 Fika 09:50 bild 6 10:15 bild 7-8 Deltagare Skellefteå Nordmaling Lycksele Värnamo 10:20 bild 9 10:30 bild :00 bild :30 Redovisning 11:45 Hemarbete Robertsfors Umeå Gislaved Eksjö Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 15

22 Bilaga 2 Förberedelsematerial Förberedande kartläggning/beskrivning av nuvarande hantering av Öppna Jämförelser Beskriv kortfattat hur ÖJ hanteras idag kvalitetssäkring mottagning analys prioritering och beslut avstämning av beslutade förändringar Beskriv kortfattat vilka utmaningar er kommun ser när det gäller hanteringen av ÖJ. Beskriv kortfattat vilka forum/mötesplatser ni har i er kommun för att diskutera långsiktiga/strategiska utvecklingsfrågor (och där ÖJ är/borde vara en del av det som diskuteras). Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 16

23 Bilaga 3 Självskattning av förberedelser inför ÖJ Barn och unga Är det tydligt hur insamling går till? Är det tydligt vem samlar in/vem lämnar in? 1a) Insamling av data 1b) mottagande av ÖJ Gemensam förståelse för indikatorerna? Inte alls fullt ut Ingår alla relevanta verksamheter? Vet ej Är det tydligt vem som tar emot resultat? Är det tydligt vem som svarar på frågor? Missbruk/beroende Inte alls fullt ut Vet ej Äldre Inte alls fullt ut Vet ej Funktionsnedsättning Inte alls fullt ut Vet ej Ekonomiskt bistånd Inte alls fullt ut Vet ej Hemlöshet Inte alls fullt ut Vet ej Brottsoffer Inte alls fullt ut Vet ej Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 17

24 Bilaga 4 Handlingsplan Steg Problem/utmaning Aktivitet Ansvarig Status/Avstämning Förberedelser Ex Hitta mötestider som funkar Ex Boka fasta tider för projektet 1a Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 18

25 Bilaga 5 Formulär för snabbanalys Plocka ut ett negativt resultat ur ÖJ. Gör frågorna under 1b i handboken. Angeläget resultat Tillförlitligt? Pågår aktiviteter? Vilka? Övriga kommentarer Sammansatt svar Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 19

26 Bilaga 6 Identifierade indikatorer Prioritering av indikatorer för fördjupad analys Identifierad indikator Relaterat till övergripande mål Pågående satsningar Kostnader: 1. Kvalitetsbristkostnader 2. Förändringskostnader (LÅGA/MEDEL/HÖGA) Antal invånare som påverkas (L/M/H) Kommentarer/annat Prio (1/2/3) Beslut Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 20

27 Bilaga 7 Typ av indikator Område för ÖJ: 1. Vår bedömning Definition enligt metodbilaga struktur process resultat struktur process resultat Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 21

28 Bilaga 8 Underlag för prioritering av förbättringsområden Indikatorer Kartläggning av nuläge Analys av bakomliggande orsaker Påverkansmöjlighet egen organisation (LÅG/MEDEL/HÖG) Föreslaget förbättringsområde Prio 1/2/3 Beslut Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 22

29 Bilaga 9 - A3 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 23

30 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten

31 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten

32 FoU rapport 2013:09 Öppna Jämförelser som underlag för verksamhetsutveckling Projekt för utveckling av den egna kommunens arbete med hjälp av analyshandbok för öppna Jämförelser inom socialtjänsten. Sep 2012-dec 2012 Februari 2013 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten

Handbok för Öppna jämförelser inom socialtjänsten

Handbok för Öppna jämförelser inom socialtjänsten Handbok för Öppna jämförelser inom socialtjänsten Sveriges Kommuner och Landsting Reviderad 20131211 Innehåll Introduktion till Öppna jämförelser och handboken s 2 Vägledning till arbetsprocessen s 11

Läs mer

- stöd för analys och förbättring

- stöd för analys och förbättring Öppna jämförelser - stöd för analys och förbättring Västerås, 22 maj 2014 mia.ledwith@skl.se Öppna jämförelser väcker känslor Lita på Förstå Använda Öppna jämförelser signalsystem fokus på kvalitet och

Läs mer

Öppna jämförelser ett verktyg för verksamhetsutveckling

Öppna jämförelser ett verktyg för verksamhetsutveckling Öppna jämförelser ett verktyg för verksamhetsutveckling Funktionshinder i tiden Staffan Söderberg, Henrik Ahlgren, Marie Lissäng 2014-02-17 Syftet med öppna jämförelser är att: Resultaten ska stimulera

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

Rutin hantering av öppna jämförelser

Rutin hantering av öppna jämförelser Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (av vem och datum) Magdalena Patriksson, utvecklingsledare, 2013-12-06 Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 2012-06-03... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling

En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling Micael Ljuslinder, Ortopedkliniken, NorrlandsUniveritetssjukhus Anders Edström, Memeologen, Västerbottens

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle.

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2015. Carolina Björkman SKL Charlotta Fondén Socialstyrelsen

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2015. Carolina Björkman SKL Charlotta Fondén Socialstyrelsen Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2015 Carolina Björkman SKL Charlotta Fondén Socialstyrelsen SYFTE stimulera till kunskapsutveckling med god kvalitet MÅL verksamhetsförbättringar som kommer

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan

Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

Öppna jämförelser stöd i strategisk utveckling KONKRETA EXEMPEL FRÅN FEM LÄN

Öppna jämförelser stöd i strategisk utveckling KONKRETA EXEMPEL FRÅN FEM LÄN Öppna jämförelser stöd i strategisk utveckling KONKRETA EXEMPEL FRÅN FEM LÄN Förord Med den här skriften vill vi ge dig som jobbar med Öppna jämförelser inspiration att utveckla det arbetet. Vi vill lyfta

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Förenkla helt enkelt

Förenkla helt enkelt FÖR ER SOM GENOMFÖR Förenkla helt enkelt INFORMATION OM GENOMFÖRANDET Förenkla helt enkelt 1 Utbildningens syfte Ett bra lokalt företagsklimat bidrar till sysselsättning och att det skapas resurser till

Läs mer

Fokusprocessen -instruktioner 1

Fokusprocessen -instruktioner 1 Fokusprocessen -instruktioner 1 Inför Fokusprocessen Med resultatet i hand börjar nu den viktigaste delen i processen, nämligen att förbättra ert arbetsklimat. I ett första steg ska ni diskutera resultatet

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2015. Carolina Björkman, SKL

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2015. Carolina Björkman, SKL Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2015 Carolina Björkman, SKL SYFTE stimulera till kunskapsutveckling med god kvalitet MÅL verksamhetsförbättringar som kommer brukaren till gagn Öppna jämförelser

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 4-11 december Jättebra och inspirerande. Bra upplägg. Nu är jag peppad att jobba vidare och jag har

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-01-12 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen kontakta: Mia Ledwith, mia.ledwith@skl.se Bakgrund En särskild utvecklingssatsning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete Foto: Från Google HabQ Koordinatorsträff 2016-09-22 Maria Johansson, Utvecklingsledare, Qulturum, Region Jönköpings län Qulturum - Qvalitet Utveckling Ledarskap

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

FoU rapport Öppna Jämförelser

FoU rapport Öppna Jämförelser FoU rapport Öppna Jämförelser Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten November 2011- maj 2012 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten FoU rapport Löpnummer:

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

INTERN STYRNING OCH KONTROLL KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer

INTERN STYRNING OCH KONTROLL KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer www.pwc.se Revisionsrapport INTERN STYRNING OCH KONTROLL Hans Axelsson Göran Persson- Lingman Juni 2016 KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Handbok 1 för Jämtlands län gällande arbetet med öppna jämförelser (ÖJ) inom äldreområdet 2013-2014

Handbok 1 för Jämtlands län gällande arbetet med öppna jämförelser (ÖJ) inom äldreområdet 2013-2014 1 Handbok 1 för Jämtlands län gällande arbetet med öppna jämförelser (ÖJ) inom äldreområdet 2013-2014 1 Antagen av Sociala vård- och omsorgsgruppen den 17 maj 2013 2 Innehåll Förord... 4 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,

Läs mer

Vad menar vi med ett innovationssystem?

Vad menar vi med ett innovationssystem? Vad menar vi med ett innovationssystem? 1 Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 16555-1:2013 Ett ledningssystem för innovation är en vägledning för en organisation för att leda och organisera innovation Kan

Läs mer

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Fastställd av regionstyrelsen 2016-12-08, 2 Inledning Hela arbetsmarknaden och inte minst hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning

Patient- och närståendeutbildning Patient- och utbildning En uppdatering av PNU-processen med återkopplingsmodell för ömsesidigt lärande mellan patienter, och verksamheten. INTRODUKTION Välkommen och tack för att du tar dig tid att läsa

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop

Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop Västra Götaland 49 kommuner 1,5 miljoner invånare Västra Götalandsregionen: Hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur, miljö, kollektivtrafik,

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Datum 2013-11-04 Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan 2013: Inom EBH-området (EBH = efterbehandling och avser arbete med förorenade områden) är det

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Utbildningen Förenkla - helt enkelt För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Tillväxtverket erbjuder alla kommuner i Sverige en utbildning,

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Ks 382 Dnr Kommunstyrelsen beslutar. Beskrivning av ärendet

Ks 382 Dnr Kommunstyrelsen beslutar. Beskrivning av ärendet 2014-10-20 2 Ks 382 Dnr 2014.0297.007 Uppföljning av granskning av kommunens mottagande av ensamkommande flyktingbarn Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

INTERN STYRNING OCH KONTROLL. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer

INTERN STYRNING OCH KONTROLL. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer www.pwc.se Revisionsrapport INTERN STYRNING OCH KONTROLL Hans Axelsson Göran Persson- Lingman Juni 2016 KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN LIDKÖPINGS KOMMUN - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens

Läs mer