FoU rapport Öppna Jämförelser

Transkript

1 FoU rapport Öppna Jämförelser Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten November maj 2012 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten

2 FoU rapport Löpnummer: 2012:07 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten. Ett samarbetsprojekt mellan Region Västerbotten FoU samt Memeologen, Västerbottens läns landstings utvecklingsenhet Projektledning och text: Anders Edström och Kristina Nordmark. Eventuella synpunkter på denna rapport hänvisas till kristina.nordmark@regionvasterbotten.se. oktober 2012 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten

3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lycksele kommun... 3 Malå kommun... 5 Robertsfors kommun... 8 Storuman kommun Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten

4 Inledning Hösten 2011 erbjöds fem län i landet möjligheten att få särskilt stöd i utvecklingsarbete med Öppna Jämförelser varav Västerbotten var ett av länen. Utvecklingsarbetet startade den 8-9 september med att FoU Västerbotten arrangerade en workshop tillsammans med kommunernas socialtjänst och berörda delar av landstingets hälso- och sjukvård i Västerbotten, representanter för Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Denna workshop utgjorde starten på ett projekt med syfte att utarbeta en bra process för att ta emot Öppna Jämförelser och omsätta resultaten till konkreta förbättringsarbeten. November 2011 startade en serie lärandeseminarier för att konkret arbeta med att genomföra förbättringar i identifierade förbättringsområden ur öppna jämförelser. Seminarierna leddes av FoU Västerbotten och landstingets utvecklingsenhet Memeologen. SKL och Socialstyrelsen gav handledning under projekttiden. Som modell valdes genombrottsmetodiken. Läs mer om Genombrott som metod på SKL: s hemsida. Deltagare De kommuner som deltog i projektet var Malå, Lycksele, Robertsfors och Storumans kommun. Malå, Robertsfors och Storumans kommun valde att förbättra en indikator ur vård och omsorg om äldre. Lycksele kommun arbetade med ekonomiskt bistånd och hemsidan med inriktning mot IFO. Projektupplägg Projekttiden bestod av två lärandeseminarier i internatform där deltagarna träffades under två dagar, samt ett avslutande spridningsseminarium. På dessa träffar deltog analys- och förbättringsteam utsedda av ansvarig verksamhetschef från respektive kommun. Deltagarna arbetade som enhetschefer eller tjänstemän i centrala staber i sina kommuner. Mellan sammankomsterna arbetade deltagarna med fördjupade analyser av förbättringsområdena utifrån identifierade problem från egna data ur Öppna Jämförelser. De genomförde också planering och förankring av förändrade rutiner och arbetssätt i mellanperioderna. Workshop LS 1 Team avstämning Team avstämning Avstämmningsrapport LS 2 Slutrapport Spridningsseminarium 8-9/9 Umeå 24-25/11 Lycksele 13/12 Telefon möte 7/2 Telefon möte 24/ /3 Lycksele 10/5 24/5 Lycksele På det avslutande spridningsseminariet presenterade alla 5 team sitt resultat för inbjudna deltagare. Under spridningsseminariet presenterade även Handbok i Öppna Jämförelser för Socialtjänsten som hjälp för att jobba systematiskt med analyser av resultat i ÖJ. Handboken är framtagen av tre kommuner från Västerbotten (Nordmaling, Lycksele och Umeå) tillsammans med SKL, FoU Västerbotten, Memeologen och konsultfirman Health Navigator. Läs mer om handboken på Upplägg och innehåll lärande seminarier; Förberedelser Seminarium 1 Seminarium 2 Ramverk (syfte, mål och uppföljningskriterier) Mötestruktur mellan analys- och förändringsteam och ansvariga ledare Rapportstruktur (A3-modell) Analys av tillgänglig data (Kolada) Processkartläggning Intervjuer Lära av andra Förändringskunskap Rapportstruktur Förändringskunskap Spridning/implementering Mätning/redovisning (Excel) Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 1

5 Projektets resultat och effekter Resultaten åstadkoms via förändrade beteenden och processer som kommer från genomförda aktiviteter. Därför har stort fokus lagts på att förankra nya rutiner och deras syften. Samtliga deltagande kommuner har på den relativt korta tiden lyckats komma igång med planerade aktiviteter och förväntar sig att de ska leda till nya arbetssätt. Flera kommuner följer också i vilken takt nya arbetssätt implementeras. I slutänden är förhoppningen att resultaten i öppna jämförelser ska förbättras på just de indikatorer som var ursprunget till detta arbete. På följande sidor redovisas de slutrapporter som deltagande team lämnat in i samband med projektets slut. Redovisningen är upplagd utifrån A3-modellen 1. Den syftar till att illustrera förändringsarbetets tankekedja där varje enskild del av rapporten bygger på innehållet från ovanstående rubrik. Vår förhoppning är att det tydligt ska framgå hur respektive deltagande kommun har tänkt i sitt arbete. I respektive teamrapport finns uppgifter om teamets kontaktperson för den som är intresserad av att ta del av extra material som beskrivs i rapporten, men som inte redovisas här. //Projektledningen Kristina Nordmark och Anders Edström 1 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 2

6 Lycksele kommun Beskriv ert förbättringsområde Hemsida Ekonomiskt bistånd Beskriv de problem ni sett Hemsidan Besökaren kan inte förbereda sig inför mötet pga bristande information Besökaren kan inte planera sina besök Besökaren vet ej vilken han/hon skall vända sig till eftersom uppgifter saknas Ekonomi Ingen gemensam syn på användandet av orsakskoder Klienter ges inte tillräcklig information för att förbereda sig inför besöket Grundutredningarna görs olika beroende på handläggare För lite omvärldsbild till andra kommuner Beskriv utgångsläget Hemsida Information om väntetider efter sökt hjälp stöd - SKL Information om ansvarig chef och nyckelpersoner - SKL Information om eventuella avgifter - SKL Presentation av brukarundersökningar - SKL Information om var man skall vända sig vid akuta problem - SKL Ekonomi Felkodning som redovisas vid ekonomiträffar, Källa: systemförvaltaren Högt tal vid mycket långvarigt och långvarigt beroende av bidrag Kolada Förbättringsområden Kolada, fråga andra kommuner Analys Hemsidan Webbredaktörerna är för långt från verksamheten Saknar kunskap om vikten av att informera medborgarna via hemsida Få fler klienter att förbereda mötet med hjälp av hemsida Ekonomi För lite delaktighet i statistiken hos handläggare Handläggare använder inte samma orsakskoder Klienten är inte förberedd inför första mötet Mål med förbättringsarbetet Mätbart mål Fler besökare på hemsidan Alla klienter förbereder sig inför första mötet med handläggaren Indikatorer Statistik hemsidan Alla nybesök besvaras enligt frågeformulär Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 3

7 Samtliga handläggare använder samma orsakskoder Åtgärder Aktivitet Ändrat text på hemsidan Skapat lista på orsakskoder Skapat frågeformulär Statistik från systemförvaltare Syfte/hypotes Ge besökare aktuell information Samtliga handläggare lämnar samma statistikuppgift Effektivare möte handläggare klient Framgångsfaktorer Webbredaktörernas förankring i verksamheten skapar tillgänglighet. För att genomföra arbetet ska det vara förankrat samt att alla i arbetsgruppen och ledningen är delaktiga i förbättringsarbetet. Kontaktperson Namn: Arbetsplats: e-post: Telefon: Övriga deltagare: Berit Johanson Socialförvaltningen Lycksele Kommun Berit.johansson@lycksele,se Annika Andersson, Ewa Östergren, Sussie Oskarsson Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 4

8 Malå kommun Förbättringsområde Äldreomsorgen i Malå har dålig statistik i öppna jämförelser när det gäller upprättanden och delaktighet i genomförandeplaner. Problem beskrivning Brukarna är inte delaktiga i upprättandet av genomförandeplaner. Missnöjda brukare. Kontaktpersonens ansvar och uppdrag är otydligt för brukarna. Utgångsläge Personer med äldreomsorgsinsats som varit delaktiga i utformandet av sin genomförandeplan, andel i Malå 3,1 %, de bästa kommunerna ligger på 100 %. Medelvärdet i kommunerna ligger på 73,5 %. Personer i äldreomsorg med minst en uppdaterad genomförandeplan som de varit delaktiga i att utforma där minst en plan följdes upp sista halvåret, andel i Malå 0,8 %. Bästa kommunerna har 100 %, medelvärdet i landet är 45,3 %. (Detta enligt siffror ur Kolada) Analys Vi har idag dåliga och bristfälliga rutiner gällande upprättande av genomförandeplan. Det är oklart vem som ska göra vad, när det ska göras, hur det ska göras, uppföljningar och hur det aktivt ska användas. Kontaktpersonens arbetsuppgifter är i dag oklara, kontaktpersonerna tar inte sitt ansvar, kunskap saknas hur de ska göra en genomförandeplan, hur den ska se ut, skrivas och användas. Mål med förbättringsarbetet Mätbart mål Alla brukare ska ha en aktuell genomförandeplan. Alla brukare ska vara delaktig i upprättandet av genomförandeplanen. Indikatorer Mäta antal upprättade genomförandeplaner två gånger per år. Mäta antal genomförandeplaner där brukaren har varit delaktig. Åtgärder Aktivitet Information om vårt arbete för omsorgsnämnd, chef och kollegor. Samla information från andra kommuner om deras genomförandeplan, rutiner, ansvarsfördelning, kontaktmannaskap m.m. Syfte/hypotes Öka kunskapen och förstå betydelsen av att få ett fungerande kontaktmannaskap och bra rutiner i upprättande av genomförandeplaner. Detta för att få kunskap i hur andra kommuner arbetar runt dessa områden. Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 5

9 Se över planens utformning/revidering av nuvarande genomförandeplan och göra en lathund. Vi har utsett representanter från personalgrupperna, dokumentationsombud. Vi har gjort en nulägesanalys av processen i upprättandet av genomförandeplan. Enkätundersökning till all personal om nulägeskunskaper, rutiner och innehåll i genomförandeplanen är genomförd. Detta för att det ska bli tydligare och lättare för personalen att utföra sina åtaganden. Dessa ombud ska fungera som stöd för sina kollegor i processen gällande genomförandeplaner. För att se vad som i dagsläget fungerar och vad som behöver förbättras. Kartlägga personalen nulägeskunskaper. Resultat/effekter Resultat/effekt Kommentar På två av boendena har en personal tilldelats möjlighet att arbeta med genomförandeplanerna. Detta syns tydligt i statistiken. Av de genomförandeplaner som gjorts har samtliga brukare varit delaktiga i utformningen. Antingen själva eller via god man/anhöriga Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 6

10 Framtiden Förankra våra nya fastställda rutiner gällande genomförandeplaner i personalgrupperna. Tydliggöra vikten av kontaktpersonens ansvar och engagemang genom att diskutera i personalgruppen, ta upp det som en viktig punkt i medarbetar- och senare även i lönesamtal Framgångsfaktorer Vi har lärt oss nya metoder att använda oss av i samband med förändringsarbete. Kontaktperson Namn: Åsa Eriksson Arbetsplats: Malå Kommun Sörgården e-post: asa.eriksson@mala.se Telefon: Övriga deltagare: Marie Önnerlöv-Näslund och Ulrika Lundberg Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 7

11 Robertsfors kommun Beskriv ert förbättringsområde Antalet aktiviteter i Robertsfors kommuns äldreboenden, Lövlunden, Nysätragården och Edfastgården, är idag enligt ÖJ 1-3 aktiviteter/vecka och målsättningen är 1 aktivitet/dag även helger. Beskriv de problem ni sett De boende erbjuds för få aktiviteter vilket leder till att de inte upplever en meningsfull vardag samt att de boende inte är delaktig i sin planering av gemensamma aktiviteter. Beskriv utgångsläget ÖJ visar att boende på äldreboendena erbjuds för få aktiviteter per vecka. Vi når inte upp till målet att 90 % av de boende ska vara nöjda med aktiviteterna. Konsekvensen för de boende blir, utifrån resultatet i ÖJ, att de inte upplever en meningsfull och aktiv vardag utifrån sina förutsättningar. Detta styrks även i Kolada, där finns data för 2010 som visar att Robertsfors kommun har Nöjd Kund Index, äldreboende social samvaro och aktiviteter 53 (NKI) jämfört med 56 (NKI) för alla. Kvantitativ mätning har genomförts i form av en enkätundersökning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med de boende för att kartlägga deras upplevelse av de aktiviteter som erbjuds på boendena. För att göra de boende mer delaktiga i förbättringsarbetet har ett boenderåd (en grupp representanter för alla boende) sammankallats och tillfrågats om vilka aktiviteter de önskar. Analys Vi har sett följande problemområden: Behov av att utveckla och öka antalet aktiviteter på boendet. Behov av att skapa strukturer som gör de boende delaktiga i planeringen och genomförandet av de gemensamma aktiviteterna (inklusive fysisk aktivitet). Behov av att få svar på om våra insatser lett till ökat rehabiliterande och aktiverande synsätt samt en meningsfull vardag för de boende. Aktiviteter görs idag men behöver tydliggöras för de boende och deras anhöriga. Skapa förutsättningar och möjliggöra för personalen att arbeta med aktivering för de äldre. De fysiska och psykiska förutsättningarna att kunna delta på aktivitet varierar hos de boende, vilket innebär att alla inte vill/kan delta vid aktivitet. Mål med förbättringsarbetet Mätbart mål 1 gemensam aktivitet per dag (kvantitativ mätning) 90 % av de boende ska vara nöjd med de aktiviteter som erbjuds. Åtgärder Aktivitet För att skapa förutsättningar har vi försökt informera på arbetsplatsträffar, diskuterat och Indikatorer Det erbjuds 1 gemensam aktivitet per dag enligt uppföljning av veckoschema Enkät till de boende, där vi frågar om nöjdhet med innehållet och antalet aktiviteter som erbjuds. Syfte/hypotes Skapa delaktighet, förankra, få fram nya idéer Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 8

12 reflekterat på omvårdnadsträffar samt i aktivitetsgrupperna. En del arbetsgrupper har åkt på studiebesök för att få inspiration. Mätningar genomförs för att se utvecklingen av antalet gemensamma aktiviteter/dag. Intervjuer har också gjorts med de boende där en undersköterska har ställt standardiserade frågor och där svaren sammanställts och analyserats. Utifrån innehållsanalysen har ett aktivitets schema upprättats. Boenderådet är informerat och tillfrågats om vilka aktiviteter de vill ha. Aktivitetsschema uppsatt i entrén till boendena. Inköp av aktivitetsmaterial t.ex. wii, mentex, filmer, inomhus boule och bowling, bingobrickor, mm Inspiration för personalen Samla kvantitativ fakta under projektperioden. Samla kvalitativ fakta under projektperioden. Delaktighet Delaktighet Delaktighet Delaktighet Resultat/effekter v49 v50 v51 v52 v1 Resultat/effekt Gemensamma aktiviteter Robertsfors kommuns äldreboenden v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 v9 v10 v11 Antal dagar med gemensamma aktiviteter/vecka Nysätrag. Antal dagar med gemensamma aktiviteter/vecka Lövl.. Antal dagar med gemensamma aktiviteter/vecka, Edfastg. Mål, antal dagar med gemensamma aktiviteter/vecka Före förändring i snitt 2 gemensamma aktiviteter/vecka v12 v13 v14 Kommentar Utgångsläget var 2 dagar/vecka med gemensamma aktiviteter. Vårt uppdrag har varit att titta på gemensamma aktiviteter, men vi ser på registreringarna att även antalet individuella aktiviteter har ökat under projekttiden. Samtliga boenden har ökat antalet gemensamma aktiviteter/dag. Ett boende har mätt felaktigt, vilket innebär att deras resultat inte redovisas förrän de tre sista veckorna. Vissa dagar kan personalen glömt registrera de gemensamma aktiviteter som gjorts. Det kan förekomma dagar när det enbart har varit vikarier i tjänst, ex under jul och nyår, det är oklart om dessa varit informerade om förbättringsarbetet och registreringen av aktivitetsutförandet. Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 9

13 Är du nöjd med de aktiviteter som ordnas på boendet idag? 100% 80% 60% 40% 20% Mätning 2 visar att fler äldre, 94 % jmf med tidigare 68 %, är nöjda med aktiviteterna som ordnas på äldreboendena. Den första mätningen gjordes i mitten av projektet och mätning 2 gjordes i slutet av projekttiden. 0% Mätning1 Mätning 2 Är du nöjd med antalet aktiviteter som ordnas på boendet idag? 100% 90% 80% 70% 60% Enkäterna visar att många äldre är nöjda med antalet aktiviteter och ingen större förändring kan ses, 88 % jmf med 89 %. Den första mätningen gjordes i mitten av projektet och mätning 2 gjordes i slutet av projekttiden. 50% Mätning1 Mätning 2 Kvalitativa intervjuer har genomförts med de boende i mitten av projekttiden för att kartlägga deras upplevelse av de aktiviteter som erbjuds på boendena. De flesta av de boende i Robertsfors kommun tycker att: de har det väldigt bra om dagarna. de har friheten att välja vad de vill göra och att det finns tillräckligt med aktiviteter. besök av nära anhöriga och vänner är väldigt viktigt för att de ska känna meningsfullhet i sin vardag. Men även sång, musik, djur och natur gör att de känner välbehag och glädje. de har en längtan av att besöka andra platser som t.ex. hemmet, stugan eller att åka på utflykt till skogen. Frisk luft och promenader efterfrågas. personalen är av stor betydelse för de äldres liv och därför tycker många att det är viktigt att personalen är vänlig, humoristisk, visar hänsyn och är lyhörd. de inte kan få det bättre. Intervjuerna visar att de flesta äldre är nöjda med innehållet i sin vardag och med de aktiviteter som erbjuds. Personalens möjlighet till att ordna utflykter är begränsade pga. ekonomiska ramar. Möjligheterna att påverka anhöriga att besöka sina släktingar på äldreboende är också begränsade. Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 10

14 Framtiden Sätta upp LED-skärmar i boendets entréer, där alla aktiviteter anslås. Utveckla aktivitetsgruppen (aktivitetsombudsrollen). förbättra samarbetet med externa aktörer kring aktivering på boendet, Vuxenskolan, PRO, SPF mfl. Utbilda och inspirera personalen att jobba för att skapa en meningsfull och aktiv vardag för de boende. Verka för att aktivering tas upp på IP, GP, APT, omvårdnadsträffar, anhörigträffar samt i boenderåden mfl. Verka för inköp av en minibuss till kommunens äldreboenden, avsedd att nyttjas vid utflykter. Framgångsfaktorer Kommunikation samt avsatt tid för arbetsprocessen. I förbättringsarbetet på ett av boendena har förutom boendechefen också undersköterskor som tidigare arbetat enligt genombrottsmetodiken varit engagerade, detta har lett till snabbare resultat samt en förståelse över att mäta före och efter förändring, de har kunnat driva på och informera övrig personal om förbättringsarbetet i det dagliga arbetet. Kontaktperson Namn: Hans Björkman Arbetsplats: Lövlundens äldreboende e-post: hbn@robertsfors.se Telefon: Övriga deltagare: Lena Andersson, Ann-Christin Johansson, Ann-Christin E-Andersson, Jenny Boström Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 11

15 Storuman kommun Vårt förbättringsområde, bemötande och inflytande Öppna jämförelser 2010 visar dåligt resultat med hur nöjda brukarna är med personalens bemötande och inflytande i deras hjälpinsatser. Att i arbetsgruppen få ökad förståelse för vikten av ett bra bemötande och att brukarnas inflytande är av stor betydelse. Det är viktigt att brukarna känner sig trygga och att de får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Att brukaren upplever att personalen lyssnar på deras synpunkter och önskemål och att det finns möjlighet att utifrån deras förutsättningar få sina behov tillgodosedda. Beskriv de problem ni sett I brukar intervjuer har det framkommit att brukarna upplever att de inte har möjlighet att påverka hjälpinsatserna och även tiden när de vill ha sina insatser. Brukarna upplever att personalen är stressad och har tidsbrist. Därför är det väldigt viktigt att personalen funderar på vilka värderingar och synsätt som blir synliggjort i mötet med våra vårdtagare. Beskriv utgångsläget Öppna jämförelser 2010 visar lågt resultat med hur nöjda brukarna är med personalens bemötande 68 % i hemtjänst och 69 % i särskilt boende, och inflytande hade 60 % i hemtjänst och var bättre i särskilt boende 64 %. Brukarintervjuer är gjorda, flera tycker att de har små möjligheter att påverka vad de behöver/vill ha hjälp med. Flera tycker att de har liten möjlighet att påverka vilken tid hjälpen ska ges. Analys Brukarna känner sig inte delaktig eller kunna påverka sina hjälpinsatser och tid. Det handlar mycket om bemötande och attityder hos personalen mot brukare och arbetsgivare. Det är viktigt att personalen tar problemen med ledningen och arbetsgruppen och inte till brukarna. Mål med förbättringsarbetet Mätbart mål Målet är att vi ska vara bland de 25 % bästa i landet vilket ger grön färg i öppna jämförelser. Detta gör att vi får fler nöjda brukare. Åtgärder Aktivitet Aktuell genomförandeplan där brukaren är delaktig. Kontaktman ska få utbildning i hur genomförandeplanen ska upprättas. Indikatorer Öppna jämförelser, egna intervjuer med brukare inom äldreomsorgen. Vi kommer att fortsätta att göra intervjuer 1 ggr/år och är det möjligt samma brukare. Vi intervjuade 28 brukare inom särskilt boende och hemtjänst, både i Tärnaby och i Storuman området. Syfte/hypotes Öka brukarens medbestämmanderätt. Personalen ska få förståelse för vad en genomförandeplan innebär. Varje enhetschef ska informera och utbilda kontaktmännen i hur genomförandeplaner ska upprättas och hållas Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 12

16 Studiecirklar för all personal inom äldre och handikapp omsorgen. Materialet ska fyra enhetschefer samlas och välja endera det goda mötet eller Äldreomsorgens nationella värdegrund ett vägledningsmaterial utgivet av Socialstyrelsen. Värdegrundsgaranti som är känd av alla. Vi har träffat och informerat enhetschefer som godkänt de åtgärder som vi i förbättringsteamet förslagit. Även ledningsgruppen har gett sitt godkännande. aktuell. Öka samsyn och förståelse i bemötandet personalen emellan och mot brukarna. En värdegrund byggs på gemensamma värderingar hur vi ska bemöta varandra. Att all personal arbetar för att brukarna ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Att personalen bemöter varandra på ett värdigt sätt För att lyckas i ett förändringsarbete krävs att alla delar i organisationen är delaktiga och där har chefen en mycket viktig roll. Resultat/effekter Det resultat vi hitintills ser är att inom chefsgruppen vill de verkligen satsa på dessa studiecirklar där varje chef kommer att delta i mesta möjliga mån i arbetsplatsens studie cirkel. Att ändra attityder och värderingar tar tid och vår plan är att under hösten 2012 och våren 2013 avsätta tid för studiecirklar och kortare föreläsningar för cirkelledarna. För att få gemensamma värderingar där alla skall trivas och fungera krävs det empati och samspel människor emellan, därför är utbildning viktig och det ger en attraktivare kommun Mätningen är gjord i februari månad brukare är intervjuade. Framtiden Studiecirklarna ska schemaläggas från och med hösten 2012, vi har haft kontakt med kommunens olika studieförbund för hjälp med att utbilda våra studieledare, vi in väntar svar för att kunna lägga upp arbetet inför hösten. Förslag till studiecirkelledare är de sittande Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 13

17 etikombuden/etikstudiecirkelledare som redan finns på många av våra arbetsplatser. Stickkontroller på att genomförande planerna upprättas. Stickprovskontroller görs av förbättringsteamet och respektive enhetschef. Intervall en gång i kvartalet. Uppföljande intervjuer med brukarna, (om möjligt samma brukare som intervjuades i omgång 1)Förbättringsteamet ska göra dessa intervjuer 1ggr/år. Framgångsfaktorer Det är viktigt med information, utbildning och att personalen är delaktig tidigt i ett förändringsarbete, även om förändringen är liten. Kontaktperson (Svarar på frågor) Namn: Lena Carlsson/ Anna Kroik Arbetsplats: Kommunkontoret e-post: Lena.carlsson@storuman.se / anna.kroik@storuman.se Telefon: Övriga deltagare: Elly Lönn , Adine Reponen Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten 14

18 FoU rapport Öppna Jämförelser 2012:07 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten Oktober 2012 Kvalitetsarbete med hjälp av Öppna Jämförelser i Socialtjänsten