LÄGESRAPPORTER Självutvärdering Hösten 2005 SOCSAM i Haninge

Transkript

1 Teckning: Ritva Nordin LÄGESRAPPORTER Självutvärdering Hösten 2005 SOCSAM i Haninge

2 2

3 Innehåll Förord... 5 Kuratorer och terapeuter på vårdcentral... 6 Södertörns samtalsmottagning...15 Försäkringskassan på vårdcentral inkl. PROHAB Insatser vid försäkringskassan ResursRådet Af-rehabilitering i samverkan med försäkringskassan TOLVAN Moringen Boendekedjan Fyren Manscentrum Nya Vyer Servicegruppen, Myrorna

4 4

5 Lägesrapport och självutvärdering av SOCSAM i Haninges aktiviteter och insatser SOCSAM i Haninge har allt sedan 2001 använt sig av självutvärderingar i alla aktiviteter och insatser alltefter som de har startat. Utvärderingarna har sammanställts i en årlig rapport. Insatserna har själva stått för utvärderingarna, men med metodstöd och hjälp i analysarbetet av SOCSAMs utvärderare. Självutvärderingarna ska vara en process och ett dokument som är till hjälp att fortlöpande analysera insatserna/aktiviteterna för att utveckla verksamheten. Denna process måste få ta tid och det är viktigt att acceptera att alla utvärderingar i nuläget inte är helt kompletta. Så långt det har varit möjligt har fokus lagts på resultat och reflektioner kring resultaten. Följande rubriker ligger till grund för redovisningarna: Uppdraget Upplägg, tidsram och syftet med insatsen. Förväntade effekter/resultat Mål på lång respektive kort sikt. Resultat så här långt Hur många? Vilka? Vad blev de av/vad har man uppnått? Effekter? Analys av varför det blev som det blev. Vad var bra och vad var mindre bra? Reflektioner inför framtiden Vad krävs och vad behöver förändras? Utvärderingen syftar till att skaffa kunskap om insatsernas effekter. Valet av självutvärdering har gjorts i syfte att fördjupa denna kunskap i första hand hos dem som bedriver verksamheterna. De har ofta inte själva bedrivit ett direkt utvärderingsarbete tidigare, och ett resultat av självutvärderingen är att förstärka intresset och kunskapen om utvärdering. Dessa självutvärderingar har vid ett par tillfällen under SOCSAM-försöket kompletterats med mera övergripande utvärderingar inom delar av eller hela SOCSAM:s verksamhet genom t.ex. personalenkäter, intervjuer etc., som redovisats tidigare. En sammanfattning av försöksledaren av de olika insatserna följer nedan. Haninge Åsa Halvarsson Olov Berggren 5

6 Självutvärdering hösten 2005 Sammanfattning Försäkringskassan på vårdcentral inkl. PROHAB Försäkringsbedömare från Försäkringskassan (FK) finns på vårdcentralen en dag i veckan för att träffa patienter som läkaren bokat in till dem. Arbetet ser lite olika ut på de olika vårdcentralerna. Effekten av att läkare, patient och försäkringsbedömare träffas innebär tydliga planeringar och prognoser i ärendet, vilket leder till snabbare avslut, eftersom parterna är överens om vad som ska ske i ärendet och tidsperioden för detta. När försäkringsbedömare finns på vårdcentralen och arbetar närmare läkarna underlättar det både informationsutbyte och kunskapsöverföring. En viktig vinst är att alla parter tillsammans med patienterna lägger upp en plan för rehabilitering och återgång i arbete. PROHAB En utveckling av arbetet med FK:s försäkringsbedömare på vårdcentralen har blivit PROHAB. Försäkringskassesamordnaren träffar patienterna redan inför en eventuell sjukskrivning för att fånga upp problem som kan och bör lösas på annat sätt än med sjukskrivning. Samordnaren kartlägger personens situation (SASSAM-dokument) och informerar om sjukoch rehabiliteringsförsäkringen. Uppföljningen visar att många fler än väntat inte påbörjat någon sjukskrivning. I de fall de är sjukskrivna blir sjukskrivningsperioden kort. Insatser vid Försäkringskassan I Haninge har man genom omfördelning av budgeten fler handläggare på försäkringskassan för att arbeta med utredningar och samordning av rehabilitering. Det nya arbetssättet kan troligtvis förklara att sjukfallen minskar inom alla intervaller för medborgarna i Haninge. Under perioden januari 2003 till september 2005 har kostnaderna för sjuk- och rehabpenning minskat med mkr i Haninge(35,6%). Under perioden jan 2003 till sept har kostnaderna för sjuk- och rehabpenning minskat med mkr i länet (33,0%). Med motsvarande utveckling för länet som i Haninge skulle länet ha minskat med tkr i stället för tkr, d.v.s. en besparing på tkr. ResursRådet ResursRådet arbetar med personer som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter, vare sig hos enskilda huvudmän eller i enskilda samverkansinsatser. ResursRådet kan köpa utrednings- eller rehabiliteringstjänster i de fall ingen av huvudmännen har möjlighet att köpa en tjänst. Målsättningen är att insatsen ska resultera i att personen får arbete och underlätta att han/hon får arbete, eller att personen får rätt ersättning. Köp som har gjorts syftar till att förbereda för arbete, förbättra/öka arbetsförmågan, klargöra om och i vilken grad arbetsförmåga finns och/eller rätt ersättning. 6

7 Kuratorer och Terapeuter på Vårdcentralerna Tidig upptäckt och adekvata åtgärder i primärvården kan motverka upprepat vårdsökande till höga kostnader. Patientgruppen som är i behov av samtalsbehandling har ofta komplexa besvär med såväl medicinska, psykologiska och sociala inslag. På varje vårdcentral i Haninge har man tillgång till kurator och terapeut. Av kuratorernas patienter är 45% heltidssjukskrivna vid start. De heltidssjukskrivnas andel har minskat till 31% vid avslut. 37% av terapeuternas patienter är heltidssjukskrivna vid start och av dessa är 22% heltidssjukskrivna vid avslut. Arbetsförmedlingen Haninge Arbetslivsinriktad rehabilitering för arbetslösa och/eller partiellt sjukskrivna personer. En handläggare arbetar heltid med uppdraget och har fullföljandeansvar för ett 30-tal arbetssökande boende i Haninge, som blivit steg-5 bedömda och således ej är föremål för arbetslivsinriktad rehabilitering via det gemensamma FK-teamet. Nästan alla har funnit nya yrkesområden och sammantaget kan man säga att fokus har flyttat från den arbetslöses funktionshinder och osäkerhet till dess förmåga och möjligheter. 10 tillfälliga lönebidrag Tillsammans med Arbetscentrum i kommunen har ca 10 personer per 6 månader (sammanlagt ca 20 personer under året) fått anställning om 6 månader med tillfälliga lönebidrag. De personer som fått denna möjlighet är mycket positiva och har fått nytt självförtroende och dessutom breddat sitt yrkesområde, vilket stärkt dem betydligt i sitt fortsatta jobbsökande. TOLVAN Primärbehandlingen på Tolvan bygger på behandlingsmetodik enligt 12-stegsprogrammen. Efterbehandlingen fortlöper under 6 månader med 1,5 timmes gruppsamtal i veckan. Anhörigprogrammet innefattar information i form av föreläsningar och filmer samt gruppsamtal. Även enskilda samtal vid behov förekommer. Jämfört med tidigare år har vi sett en viss ökning av patienter i åldersgruppen 20-30, vilket är ett resultat av vårt samarbete med Socialtjänstens ungdomsenhet samt Hanna-mottagningen. Moringen Syftet med insatserna är att förbättra patienternas/klienternas levnadsnivå, minska missbruket och förbättra patienternas/klienternas psykiska välmående. Vilket även leder till minskade vårdkostnader. Tidsramen är på lång sikt ca 1,5 till 2 år innan gott resultat kan utvärderas. Moringen har 10 patienter, men två patienter är vilande. Idag finns en väntelista på ca 80 patienter, vilka idag inte är möjliga att ta in i teamet. 7

8 Boendekedjan/Västergården Målsättningen är att erbjuda ett självständigt boende i en drogfri miljö, för att på sikt ha möjlighet att få en egen lägenhet på öppna bostadsmarknaden. Vi har 20 platser för vuxna, 3 platser för ungdomar och 3 jourplatser. Ekonomiska vinster kan ses varje år sedan Västergården kom till i form av minskade placeringskostnader. Mänskliga vinster är en ökad trygghet, stöd att klara ett drogfritt liv och därmed kunna bli självständiga individer, vilka på sikt kan bli självförsörjande och gå vidare i boendekedjan genom tränings- och försökslägenhet. Fyren Målgruppen är psykiskt funktionshindrade med psykosproblematik. Fyren erbjuder boendestöd, psykiatrisk behandling och rehabilitering i öppenvård. Insatserna styrs av klienternas behov och grad av funktionshinder. Samarbetet ska leda till att förhindra försämring och minska behov av sluten psykiatrisk vård. Samverkan på Fyren sker både formellt och informellt. Närheten till varandra har ökat förståelsen för respektive specialitet. Det är lätt att snabbt och smidigt konsultera varandra. Manscentrum Ett centrum där män kan söka professionell hjälp och stöd i krissituationer. Manscentrum initierar och bedriver förebyggande arbete för män, grupper av män och de behov dessa uttrycker. Man samverkar med olika frivilligorganisationer, företag; statliga, kommunala och landstingsorgan m.m. i frågor som gäller män och mansrollen i ett föränderligt samhälle. Manscentrum möter män i kris och arbetet är i hög utsträckning förebyggande när det gäller frågan om våldet inom familjen. Frågan måste i högre grad belysas och det är rimligt att även manliga organisationer erhåller statligt stöd för sina insatser. Nya Vyer Syftet med Nya Vyers verksamhet är att underlätta för kvinnor att återvända till arbetsmarknaden/studier. Kvinnorna som deltar i verksamheten har ofta varit isolerade och uppgivna kring sin situation och utanför arbetslivet under lång tid. Resultaten visar att kvinnor som deltagit i Nya Vyer ökar sina möjligheter att återgå till arbetsmarknaden. Resultaten visar även att deltagarna upplever en ökad hälsa efter att ha deltagit i verksamheten. Myrstigen Uppdraget var att skapa en serviceenhet integrerad i Myrornas befintliga verksamhet med individuellt anpassade arbetsuppgifter såsom matlagning, städning tvätt m.m. för kvinnor med invandrarbakgrund och i behov av särskilt stöd. Att få ökat självförtroende, att kunna gå upp i arbetstid från 4 till 6 timmar per dag, tala bättre svenska och få framtidstro är sådana effekter som vi tydligt kan se hos deltagarna. 8

9 Kuratorer och terapeuter på vårdcentral 9

10 Inledning I processanalysen som föregick beslutet att inrätta tjänster med kuratorer och psykoterapeuter på vårdcentral skrev man: Människor med psykologiska eller psykosociala problem vänder sig framförallt till primärvården när de saknar egna sociala nätverk. Tidig upptäckt och adekvata åtgärder i primärvården kan därför motverka upprepat vårdsökande till höga kostnader. Patientgruppens besvär är ofta så komplexa med såväl medicinska, psykologiska och sociala inslag. För att kunna erbjuda den vårdsökande verksamma åtgärder behövs ett utvidgat samarbete mellan olika vårdgivare och kring olika hjälpinsatser. Patienter med bakomliggande psykisk och psykosocial problematik, 30-35% av de vårdsökande på Haninges vårdcentraler, utgör ett komplext och tungt vårdområde. Kuratorer och psykoterapeuter har funnits på vårdcentralerna i Haninge sedan andra hälften av I den här rapporten redovisas arbetet dels övergripande för samtliga vårdcentraler och dels varje vårdcentral för sig, eftersom arbetet har kommit att till del skilja sig åt mellan vårdcentralerna. 10

11 Resultat för samtliga kuratorers och terapeuters patienter Materialet består av 352 patienter som varit aktuella hos terapeuterna under första halvåret 2005 och 417 patienter som varit aktuella hos kuratorerna under samma tid. 79% av patienterna är kvinnor och 21% män. Förhållandena gäller för både kuratorer och terapeuter. Diagram 1. Åldersfördelning i grupper, kuratorer och terapeuters patienter. Procent Terapeuter Kuratorer år år år år 60- år Av terapeuternas patienter är 45% 39 år eller yngre. Motsvarande siffra för kuratorenas patienter är 39%. Tabell 1. Patienternas sjukskrivningsgrad i procent. Kuratorer start Kuratorer slut Terapeuter start Terapeuter slut 0 % ss % ss % ss % ss % ss % av kuratorernas patienter är heltidssjukskrivna vid start. Av dessa är 31% heltidssjukskrivna vid avslut. 37% av terapeuternas patienter är heltidssjukskrivna vid start och av dessa är 22% heltidssjukskrivna vid avslut. 11

12 Vad tycker patienterna? Patienterna har fått besvara en enkät efter avslut hos kuratorer och terapeuter. På frågan om hur man tycker att man blivit bemött svarar man på en femgradig skala i genomsnitt 4,84. På frågan hur man tycker att resultatet blev svarar man 4,31 på samma skala. En fråga gäller hur man tycker att det varit att få den här typen av hjälp på vårdcentral, där man svarar i genomsnitt 4,78. En fråga gäller var man hade vänt sig om man inte fått den här hjälpen. 45 % anger att de inte skulle sökt alls eller vänt sig till vänner/anhöriga. Övriga anger annat som t.ex. företagshälsovård, privat terapeut eller annan vårdpersonal. En mycket stor andel av dem som svarat på enkäten har också skrivit kommentarer till sina svar. Några representativa kommentarer har valts ut och presenteras nedan. Om att få hjälp på vårdcentralen En ovärderlig hjälp som har förändrat hela mitt liv från mörk till ljus tillvaro. Ett måste för alla som mår dåligt själsligt. Det har varit en stor trygghet i att få träffa en terapeut på hemmaplan. Tillräckligt enkelt för att man ska ta steget. Utan hjälpen hade jag inte levt idag. Jättebra! Om det fanns resurser borde alla få ta del av det här. Ni är suveräna som jobbar med helheten människa. Inte bara skickar hem en och säger att man mår bra. Doktorn ska också ha en stor eloge. Att kunna få sån professionell hjälp så nära är till mycket bra hjälp. Vad som varit positivt Nu kan jag leva mer normalt liv som innan jag blev sjuk. Jag har lärt mig om tankemönster/fel och ändrat mina tankar till plus. Jag mår mycket bättre. Kan fungera som människa, och inte sitta inlåst hemma. Jag har snabbt blivit bra och kan fungera normalt på jobbet. Regelbundna tider och inga höga kostnader. Fått en bra kontakt med psykiatrin, tack vare terapeuten på vc. Kommit till insikt med [mig] själv och vad jag bör göra åt saker, bl.a. på arbetet. Det finns någon som lyssnar fast det kanske låter löjligt. Jag känner mig trodd. Mycket bra. Hade nog inte kommit tillbaka lika snabbt utan hjälp. Vad som varit negativt Lång väntetid. Vill helst gå varje vecka alltid! Det har varit mycket bra, men alldeles för kort period! Jag hade velat gå längre än 10 ggr. Att det är svårt att komma vidare med behandlingen, då vc inte har resurser. För kort tid med 10 ggr. Tar minst 3 ggr att lära känna varandra. Behöver stödsamtal någon gång i månaden under lång tid. Är nära utbrändhet, men har kunnat klara heltidsarbete med hjälp av samtalen. 12

13 Övriga kommentarer Mycket bra personal inom vården. Tack vare terapin kan jag leva ett mycket lyckligare och normalare liv. Kommer att vara evigt tacksam att jag fick hjälp av min psykoterapeut! Tusen tack! Att bli hjälpt till självhjälp är nog det bästa. Kanske skulle jag inte äta Cipralex idag om jag blev hjälpt för sex år sedan. Utan denna hjälp vet jag inte vad jag skulle ha gjort. Ni har gett mig skäl att leva igen, och att njuta av livets glädjeämnen. Om det är någonting vården ska satsa på är det på den mentala vården. Samarbetet mellan terapeut och husläkare har varit en mycket stor trygghet. Återigen på hemmaplan! Mycket viktigt att vanliga människor via skattemedel kan få möjlighet att få hjälp när livet är svårt. Att gå till en privat terapeut är ekonomiskt tungt, speciellt om du kanske redan är sjukskriven för dina besvär. 13

14 14

15 Södertörns samtalsmottagning Utvärdering januari juli

16 Sedan januari 2005 har vi fört statistik på vår verksamhet. Detta ärensammanställning för det första halvåret. Från och med november 2005 kommer vi att använda oss av patientenkäter av samma slag som de andra terapeuterna på vårdcentralerna runt om i kommunen gör. Resultat från dessa kommer att redovisas i nästa utvärdering. Övergripande syfte med mottagningen Södertörns samtalsmottagning vänder sig till privatpersoner, företag, organisationer och myndigheter. Vi erbjuder psykoterapi, enskilt eller i grupp, familjerådgivning, stödsamtal, handledning för personalgrupper och chefshandledning, samt konsultationer för att få feedback eller råd och stöd i en speciell fråga. Mottagningen har funnits sedan ca 3 år. Vi är tre samtalsterapeuter som driver mottagningen. Uppdrag inom Socsam Förutom privata patienter har vi sedan hösten 2003 upparbetat ett samarbete med Tungelsta Husläkarteam KB. Bedömningar samt behandling, där en standardram är 3 bedömningssamtal samt 10 behandlingsamtal. Vi har i enstaka fall även tagit emot patienter från andra vårdcentraler, om man där tillfälligt haft en vakans på kurator- eller psykoterapeuttjänst. Patientbeskrivning Mottagningen har haft 58 remisser från husläkare. Fler kvinnor än män har remitterats. 63% kvinnor och 21% män samt 16% par. Sedan slutet av november 2004 finns en stödgrupp för kvinnor, som redan haft en serie med enskilda samtal, men som behöver mer för att orka vidare framåt. I gruppen får de hjälp att fortsätta utveckla sin självkänsla och sitt självförtroende. Åldersmässigt är fördelningen på remitterade patienter följande: Personer födda mellan år: = 18 st = 17 st = 22 st = 18 st. Det är svårt att veta något om hälsan i dessa åldersgrupper utifrån dessa siffror, men det är dock en övervägande del unga människor. Siffrorna kan visa vilka som har lättast att söka hjälp för sina besvär, andra förklaringar finns också. Fördelningen mellan könen är rätt lika i alla åldersgrupper. När det gäller privatpersoner har de flesta samtal gällt parsamtal/familjerådgivning. Personer har även vänt sig till mottagningen för rådgivning om vart i samhället man vänder sig för att få hjälp i en viss fråga. 16

17 Sjukskrivningar Av de patienter som remitterats till oss var vid behandlingsstart 39% sjukskrivna till 100%, 10 % av patienterna var sjukskrivna mellan 25% och 75%. Runt 8% hade sjukersättning på 100% och 2,5% av patienterna hade sjukersättning på 50%. Varannan patient var alltså sjukskriven. Många av de patienter som inte var sjukskrivna var på gränsen att bli det, eller oroliga för att bli det, utifrån ekonomiska och/eller moraliska aspekter. Vi avslutad behandling visade det sig att 9,5% av patienterna fortfarande var sjukskrivna till 100%. Av dessa var 8% sjukskrivna till 50%, 5,5% var sjukskrivna till 25%. 9% hade sjukersättning till 100%, och 3% hade sjukersättning till 75% eller 50%. Generellt kan man säga att sjukskrivningarna gått ner markant i samband med behandling. Den senaste statistiken, som gjorts i samarbete med Soscam, (under perioden t.o.m ) visar att sjukskrivningarna minskat med 23% i de ärenden vi fått förtroendet att arbeta med. Den visar också att även relativt blygsamma insatser om ca 13 samtal kan höja livskvaliteten för patienter, som vid behandlingsstarten varit sjukskrivna för exempelvis utmattningsdepression och arbetsrelaterade problem. Sjukersättningstalet hade gått upp något, vilket var väntat. Anledning till remittering Det stora flertalet av patienter som kommer till oss via remiss från husläkare har någon form av stressrelaterade symtom. Det kan yttra sig som t.ex. olika former av ångesttillstånd, tvångstankar och/eller fobier som är handikappande i vardagen. Livskriser i form av skilsmässa eller förlust av nära anhörig, samt omställningar på arbetsplatsen kan när flera förändringar kommer samtidigt resultera i det som ofta benämns som utmattningssyndrom. Ramen för behandling är 3 bedömningssamtal plus 10 behandlingssamtal. Ofta kan det räcka för att komma vidare, men vid t.ex. utmattningssyndrom behövs ibland en längre behandling, kanske inte så intensiv men tiden och längden är avgörande. De flesta med kraftiga symtom har någon form av medicinering vid behandlingsstart eller behöver det som stöd under vissa perioder av terapin. Vid avslutad behandling har medicineringen trappats ner eller avslutats i de flesta fall. Framtidsvisioner En alltmer profilerad satsning på företagen i Haninges och Nynäshamns kommuner med sikte bl.a. på rehabilitering för anställda i olika företag. Att vara en användbar resurs även för övriga vårdcentraler i kommunen. Exempelvis då vakanser på kuratorstjänst eller psykoterapeuttjänst ev. uppstår, så att dessa vårdcentralers patienter ej blir utan samtalskontakt eller behöver vänta på samtal alltför länge. Snabba och flexibla lösningar kommer både patient och kommun samt Försäkringskassan till godo. Samt att framledes även få fortsätta vara den resurs vi idag är för Tungelsta Husläkarteams patienter och SOCSAM. 17

18 Att arbeta för att erhålla fler ramavtal med andra etablerade och seriösa personalvårdsföretag. Att förstärka Södertörns samtalsmottagning som ett välkänt och välrenommerat begrepp för privatpersoner i kommunen. Att ytterligare förstärka det samarbete vi etablerat med massörer, leg. naprapat, avspännings/stresshanteringspedagog som finns i vår omedelbara närhet. Att arbeta för att företag som vill använda oss kan erbjudas flexibla och skräddarsydda paketlösningar för sin personal. Att utveckla chefs- och arbetsledarstöd i konfliktsituationer på arbetsplatser samt coacha personal i måluppfyllelse och hantering av den psykosociala miljön. Inom kommunens verksamheter har vi förstått att det är relativt vanligt med personalhandledning.vi vill bidraga med ytterligare kunnande och kompetens inom detta område, då det är en väsentlig del av den psykosociala miljön. Avslutningsvis vill vi se oss som en god resurs för Försäkringskassans etablerade rehabiliteringsarbete. 18

19 Försäkringskassan på vårdcentral inklusive PROHAB Oktober 2005 Johanna Carlblick, Försäkringskassan Haninge Susanne Larsson, Försäkringskassan Haninge 19

20 Uppdraget Målgruppen utgörs av personer mellan 16 och 64 år boende i Haninge kommun. Arbetet ska leda till att förhindra och förkorta sjukskrivningar samt föra åter till arbetslivet. Försäkringsbedömare från Försäkringskassan finns på vårdcentralen en dag i veckan eller en dag varannan vecka. AKKA Hälsocentral ett exempel ur verkligheten Försäkringsbedömare finns på vårdcentralen en dag varannan vecka och har tillgång till en dator för att kunna arbeta i Försäkringskassans system. Läkarna är avbokade mellan fram till en vecka innan och därefter bokas akuttider in. Läkarna bokar in patienter och vårdcentralen kallar berörda personer. Försäkringsbedömaren kontaktar vårdcentralen och får information om vilka patienter som är inbokade. Försäkringsbedömaren kan ha olika typer av möten: Möte med läkare och patient för att få information och göra en planering tillsammans med försäkringsbedömaren. Möte med endast patient eftersom läkaren anser att patienten behöver information om reglerna för sjukpenning och rehabilitering. Möte med endast läkare som vill få information om hur regelsystemet ser ut och hur det påverkar en patient. Det vanligaste är att försäkringsbedömare, läkare och patient är inbokade tillsammans för att diskutera ärendet, och hur man ska komma vidare för att föra åter patienten i arbete. Läkarna kopplar även in sjukgymnast, kurator och psykolog där de anser att det behövs. Resultat så här långt Resultat i siffror saknas, men vi kan se hur olika åtgärder leder fram till att förhindra och förkorta sjukskrivningar samt föra åter människor till arbetslivet. Information om sjukskrivning och reglerna kring sjukpenning samt rehabilitering har i flera fall lett till att det inte har blivit en förlängd sjukskrivning efter sjuklöneperiodens slut. Effekten av att läkare, patient och försäkringsbedömare träffas innebär tydliga planeringar och prognoser i ärendet, som leder till snabbare avslut, eftersom parterna är överens om vad som ska ske i ärendet och tidsperioden för detta. Eftersom försäkringsbedömare finns på vårdcentralen och kommer närmare läkarna är det även lättare att få läkarintyg kompletterade och information från läkarna. Läkarna lär sig reglerna kring sjukpenning och rehabilitering och kan själva informera patienterna och lägga upp en plan för rehabilitering och återgång i arbete. 20

21 Reflektioner inför framtiden En viktig del i samarbetet är att alla parter har avsatt tid för att träffas och diskutera. En effektivisering som har påbörjats är att läkare och försäkringsbedömare har telefonkontakt innan bokning av möte för att utreda syftet med mötet och vem som är bäst lämpad att delta från Försäkringskassan och vårdcentralen förutom läkaren till exempel kurator, psykolog eller sjukgymnast. Försäkringsbedömare kan även efter diskussion med läkaren kalla andra parter, som till exempel arbetsgivare. PROHAB Uppdraget Bakgrund Patienter sedan tidigare projekt (Rygg/Nacke) har uppskattat samarbetet mellan vårdgivare (läkare, sjukgymnast, kurator och psykolog) och försäkringskassa (samordnare för arbetslivsinriktad rehabilitering). Genom att de får rätt åtgärd i ett tidigt skede kan de på så sätt behålla, eller snabbt återfå, sin förmåga att leva som vanligt. Att samverka på detta sätt förkortar även sjukskrivningsperioden. I Rygg/Nacke-samverkan såg vi behoven från andra patientgrupper av fördjupat samarbete mellan vårdgivarna, försäkringskassan, kommunen och arbetsförmedlingen. Tidsram Inom en vecka från att patienten har tagit kontakt med vården träffar samordnaren patienten. Samordnaren återkopplar samma dag till den som initierat patienten till projektet, och driver arbetet. Syftet med insatsen Fler patienter skulle få möjlighet att slippa hamna i sjukskrivningarnas negativa effekter, såsom förlorad självkänsla, sämre arbetsplatsförankring, sämre ekonomi, inaktivitet och negativ livsstil. Detta är mycket viktiga aspekter för patient och läkare att beakta. Patienter med värk får sällan mindre värk av sjukskrivning. Vi ville pröva möjligheten att samordnaren från försäkringskassan träffar patienterna redan inför en eventuell sjukskrivning, för att fånga upp problem som kan lösas på annat sätt än med sjukskrivning. Samordnarens roll innebär att kartlägga personens situation (SASSAM-dokument) och informera om sjuk och rehabiliteringsförsäkringen. Utifrån den situation som patienten beskriver informerar samordnaren om försäkringsvillkoren, vilka möjligheter patienten har inom försäkringens ramar samt vilka resurser som finns att tillgå genom samverkansteamet (arbetsgivare, läkare, kurator, psykolog, sjukgymnast, livsstilsgrupper, sjuksköterska, 21

22 familjecentralen, kompetensverkstaden och manscentrum). Där sjukskrivning blir aktuell ska teamet tillsammans med patienten planera för en så optimal sjukskrivning/rehabilitering som möjligt, för att patienten ska må bättre och främja sin hälsa och sitt välbefinnande. Förväntade effekter/resultat Patienterna ska få hjälp att se sina möjligheter och undanröja hindren, för att inte hamna i passiv sjukskrivning då andra insatser bedöms vara bättre (rätt åtgärd). Att patienten upplever att de får ett gott och snabbt omhändertagande. Att arbetsgivaren blir delaktig i den anställdes arbetssituation i ett tidigt skede. Att patienten tidigt ska förstå läkarens, respektive försäkringskassans, roll i sjukskrivningsprocessen. Att speciellt uppmärksamma och få ökad förståelse för vad som påverkar kvinnors arbetsförmåga. Frisk-, skydds- (salutogena resurser) och riskfaktorer. Resultat så här långt Vi har hittills haft 50 patienter i PROHAB. Av dessa har 44 patienter passerat 8-veckorsuppföljningen, 33 patienter 6-månadersuppföljningen och 10 patienter 1-årsuppföljningen. Två tredjedelar är kvinnor och en tredjedel män i åldrarna födda Senaste utvärderingen visar att av de 27 patienter som har passerat 8-veckorsuppföljningen är 23 friska. Inledningsvis var 10 av dessa 27 sjukskrivna, de flesta inom 7 dagar. 3 patienter var partiellt sjukskrivna och en helt sjukskriven (väntade på diskbråcksoperation). 8 patienter hade passerat 6-månadersuppföljningen och av dessa var 6 patienter friska. Två var helt sjukskrivna, den som väntade på diskbråcksoperation och en till i annan diagnos (operation av handled). Analys Det är många fler än förväntat som inte går in i en sjukskrivning, eller förkortar sin sjukskrivning genom detta strukturerade arbetssätt i samverkan. Åtgärden har, förutom att patienten fått information och möjlighet till rätt åtgärd, även inneburit att samordnaren i ett tidigt skede haft kontakt med både arbetsgivare och arbetsplats för att underlätta för patienten att återgå i arbete. Vi kan se att så gott som alla de som varit med i projektet inte påbörjar en ny sjukskrivning, åtminstone inte under ett års tid. Den relativt lilla insatsen som görs på vårdcentralen har effekter som gör patienten trygg, så att han/hon klarar att arbeta och får ett ändrat förhållningssätt till sin självständighet, det egna ansvaret och den egna ekonomin. Flertalet patienter får hjälp med rätt åtgärd, medan andra väljer att hantera sin situation själv. I de fall där arbetsgivaren involverades fanns en positiv attityd till patientens tillfrisknande och kvarvarande eller återgång i arbete. Man kan anta att flertalet av de här patienterna skulle ha blivit sjukskrivna om inte teamets resurser fanns, d.v.s. att vi inte kunnat erbjuda rätt åtgärder i ett tidigt skede. 22

23 Vad tycker patienterna Enkätsvaren (på en skala 1-5, där 1 är mycket dåligt och 5 mycket bra) visar att patienterna tycker att: Bemötande var 4,92 Resultat var 4,44 Kunnande var 4,76 Patienternas spontana kommentarer: Vad var bra? Känns angeläget Att träffa henne och prata Förståelsen Att se möjligheterna till åtgärder för att komma ut till arbetslivet igen Helheten var bra. Mycket trevlig person Allt var bra Kände att man lyssnade på mig och tog problemen på allvar Vad var mindre bra? Att det kanske inte fanns så mycket att prata om som berörde mig. Reflektioner inför framtiden Detta är ett relativt enkelt sätt att hantera ett stort behov. Dessutom är det uppskattat och till gagn för alla parter, ett vinna-vinnakoncept. Det torde vara lätt att införa hos fler vårdgivare i samverkan med berörda parter. Det behövs egentligen bara engagerade medverkande i teamet, samt tid för dialog och reflektion i teamet. 23

24 24

25 Insatser vid Försäkringskassan SOCSAM-samverkan 25

26 Försäkringskassan inklusive långa sjukfall och samarbetsgrupper Intern omfördelning på Fk Budget tkr 2-årsfallen Budget tkr Rygg och nacke Budget 358 tkr Insatser inom Försäkringskassan Omfördelningen inom sjukförsäkringen innebär ett tillskott på ca åtta tjänster vid Fk i Haninge. 40% av tiden finns dessa på vc, eller arbetar vid Fk, med uppgifter i samband med detta. Resterande 60% av tiden används för internt utredningsarbete, vilket är en av anledningarna till en positiv utveckling av sjukpenningkostnaderna. Ett nytt försök, PROHAB, med syfte att nå patienter ännu tidigare, påbörjades vid Brandbergens vc under hösten Inom PROHAB har distriktsläkaren möjlighet att aktualisera patienter som inte är sjukskrivna hos försäkringshandläggaren, men där läkaren bedömer att det finns en risk för sjukskrivning. Handläggaren kan då innan en eventuell sjukskrivning informera om rättigheter och skyldigheter inom sjukförsäkringen. Arbetet med PROHAB i Brandbergen har utvecklats i en mycket positiv riktning under Detta kan vi dra lärdom av och ha nytta av vid övriga vårdcentraler inom Haninge. Aktuell rapport finns. Resultat Sjukfallen minskar inom alla intervaller för medborgarna i Haninge. Två-årsfallen har minskat från 312 till 249 under perioden augusti 2004 t.o.m. juli Under perioden juli 2004 till augusti 2005 minskade kostnaden för sjukpenning med följande procenttal per kommun: Länet 8,1% Haninge 11,1% Tyresö 7,4% Nynäshamn 12,7% Under perioden januari 2003 till september 2005 har kostnaderna för sjuk- och rehabpenning minskat med mkr i Haninge (35,6%). Under perioden jan 2003 till sept har kostnaderna för sjuk- och rehabpenning minskat med mkr i länet (33,0%). Med motsvarande utveckling för länet som i Haninge skulle länet ha minskat med tkr i stället för tkr, d.v.s. en besparing på tkr. 26

27 Reflektion Försäkringskassans möjligheter att jobba aktivt vid vårdcentralerna genom att få in intyg, samt att vi även haft resurser genom omfördelning av pengar, är troligtvis en av faktorerna som bidragit till att vi minskar utbetalade sjukpenningdagar och minskat de långa sjukfallen. Inför framtiden ser vi det nu uppstartade förändringsarbetet med team av FK-handläggare inklusive försäkringsläkare, vilka träffas kontinuerligt på vårdcentralerna, som en ytterligare möjlighet till att sänka sjukpenningkostnaderna inom Haninge kommun. Källa till rubrik Resultat : Fk ohälsobasen

28 28

29 ResursRådet Lägesrapport och självutvärdering 2005 Anna Johansson Försäkringskassan deltagare och sammankallande 29

30 Uppdrag och syfte ResursRådet bildades och startade november 2003 och har sedan dess haft 19 träffar under perioden november 2003 juni ResursRådet ska arbeta med personer som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter, vare sig hos enskilda huvudmän eller i enskilda samverkansinsatser. ResursRådet kan köpa utrednings- eller rehabiliteringstjänster i de fall ingen av huvudmännen har möjlighet att köpa en tjänst. Det finns inga krav på att rehabiliteringstjänsterna ska vara av någon särskild karaktär, men huvudmännens möjligheter ska vara ordentligt prövade. Målsättningen är att insatsen ska resultera i att den enskilde får arbete eller underlätta att han/hon får arbete. I de fall ResursRådet bedömer att samordnade insatser inte är aktuella kan de samordnade insatserna avslutas. I ett sådant ställningstagande är det viktigt att ResursRådet ger en rekommendation om fortsatt handläggning. Målgruppen är sjukskrivna mer än 60 dagar, eller har annan orsak till långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. Målgruppen är i huvudsak personer som är sjukskrivna, vilket dock inte innebär att ResursRådet aldrig kommer att arbeta med personer som är friska. Remittering till ResusRådet bör i första hand ske via kontaktpersonen från Försäkringskassan på respektive vårdcentral. Enskilda handläggare från respektive huvudman kan vid behov också remittera personer till ResursRådet. En Gemensam Individuell Handlingsplan (GIH) fylls i av remittenten och lämnas till ResursRådet Anna Johansson, Försäkringskassan, Box 44, Haninge. Det går även bra att ringa och ställa frågor angående remittering. Planen ska i möjligaste mån göras tillsammans med den enskilde. I planen ska även medgivande styrkas att berörda myndigheter kan utbyta information i ärendet och att tystnadsplikten mellan dem upphävs. ResursRådet träffas på tisdagar en gång i månaden på Försäkringskassan och har följande fasta deltagare: Pia Flücht, Socialtjänstens Arbetscentrum Pia Granholm, Socialtjänstens individ- och familjeomsorg Lolo Hultsten-Sandberg, Arbetsförmedlingen rehabilitering Hans Collste, Försäkringsläkare Anna Johansson, Försäkringskassan deltagare och sammankallande. Vid behov kan även andra personer delta i ResursRådets möte, till exempel läkare, kurator, ombud eller anhörig. Den försäkrade deltar i mötet efter bedömning av remittenten i varje enskilt fall. I de fall en person vill delta är det viktigt att den som remitterar ger en information om vad ResursRådet är, vilken roll ResursRådet har samt vilka tjänstemän som deltar. Förväntade mål Målsättningen är att, i de ärenden där det finns behov av samverkan, kunna remittera till ResursRådet och på så vis möjliggöra och underlätta för handläggare från respektive huvudman att komma vidare i ärenden. Målsättningen är även att rekommenderad åtgärd/köp från ResursRådet bör leda till att föra individen i arbete alternativt till rätt ersättning. 30

31 Resultat så här långt ResursRådet har haft 19 möten under perioden november 2003 juni 2005 med sammanlagt 146 ärenden. Dessa är fördelade på 89 kvinnor och 57 män. I 38 ärenden har kunden själv deltagit, i 33 ärenden har även någon handläggare från FK/ Soc/AF-rehab eller vården (psykolog/doktor/kurator) deltagit och i 91 ärenden deltog ingen. Antal ärenden som har remitterats från de olika huvudmännen: Försäkringskassan 67 ärenden Arbetsförmedlingen 10 ärenden Socialtjänsten 48 ärenden Vården 21 ärenden Antal personer fördelade utifrån födelseår: personer personer personer personer personer Det framkommer att det är många unga personer som blivit remitterade, 59 personer födda 1970 eller senare. Av dem var det (vid mötesdatum) 20 personer som hade sin försörjning från socialtjänsten, 23 personer S/A, 16 personer sjukpenning och 2 personer a-kassa (en person kan ha två ersättningsslag). Åtgärder/köp som rekommenderats av ResursRådet (en person kan ha fått flera åtgärder): Rådgivande karaktär i 59 ärenden. (Kostnadsfria åtgärder, åter för vidare utredning/komplettring av medicinska underlag, förslag på åtgärder som respektive myndighet själv kan ordna/bekosta, FL-bedömt Sjukersättning/Aktivitetsersättning i någon grad). Köp av arbetslivsinriktad rehabilitering/arbetsträning i 48 ärenden. (Arbetsträning, Roa, Arbetscentrum m.m.). Köp av terapi i 13 ärenden. Köp av utredning/funktionsbedömning (ARU/FMU) i 22 ärenden. Köp av sysselsättning/förberedande/hälsofrämjande åtgärd i 7 ärenden. I alla ärenden som tagits upp har ResursRådet gjort ett ställningstagande. Inget ärende har gått tillbaka till remittenten utan en rekommendation av fortsatt handläggning av något slag. Köp som har gjorts ska syfta till att förbereda inför arbete, arbetsförmågan förbättras/ökar i omfattning eller för att klargöra om och i vilken grad arbetsförmåga finns och rätt ersättning. Av dessa 146 ärenden är det: 56 ärenden där kunden redan har någon grad av S/A. 37 ärenden där sjukanmälningsdatum är till och med ärenden där sjukanmälningsdatum är från och med ärenden där kunden inte var sjukskriven, utan handläggs på Af-rehab, Socialtjänsten eller har annan ersättning (lön/csn). 31

32 Uppföljning ResursRådet har fått ett uppföljningssystem. Uppföljning har nu kunnat göras i 51 av totalt 146 ärenden, som gäller vilken ersättning kunden hade/har, med mötesdatum i ResursRådet som utgångspunkt, och efter 6 månader samt efter 12 månader från mötesdatum. Ingen uppföljning har gjorts i nuläget efter18 månader. Ersättning Mötesdatum Efter 6 mån Efter 12 mån Efter 18 mån Annan ersättning (Akassa, soc, lön) Partiell sjukskrivning Hel sjukskrivning Partiell S/A Hel S/A Förtydligande till tidigare nämnda uppföljning: eftersom en person kan kombinera till exempel partiell sjukskrivning med partiell S/A räknas den personen två gånger. Av 88 köp som har gjorts har svar inkommit för 28 personer och följande åtgärd har i rapporten rekommenderats (en person kan ha flera åtgärder): För 6 personer prövning av S/A i någon grad (inklusive åtgärd under tiden). För 12 personer fortsatt S/A i någon grad (inklusive åtgärd under tiden). För 7 personer arbetslivsinriktad åtgärd bör påbörjas/prövas. För 0 personer medicinsk rehabilitering, fortsatt sjukpenning. För 9 personer annan ersättning (lönearbete, a-kassa eller socialbidrag). Analys/reflektioner inför framtiden ResursRådets deltagare är fortfarande nöjda med den organisation och struktur som är nu, med fasta deltagare som träffas en gång i månaden. Antalet ärenden har varierat från gång till gång men i nuläget finns det inget som tyder på att antalet möten ska förändras. I ResursRådet har det uppmärksammats att det är många unga människor som har remitterats. Vi konstaterar också att arbetslösheten hos unga människor ökar och att deras behov av hjälp märks på de olika myndigheterna. Från Arbetsförmedlingen har man tagit upp ett förslag om att köpa Tuba-kartläggningar för 10 av dessa ungdomar. Syftet med kartläggningarna är att få en helhetsbild av ungdomen och att han/hon ska själv finna sina möjligheter att få ett arbete. ResursRådet kommer att pröva detta och uppföljning kommer att ske av Arbetsförmedlingen. 32

33 Af-rehabilitering i samverkan med försäkringskassan Arbetsförmedlingen Haninge Lolo Hultsten-Sandberg 33

34 Uppdraget Arbetslivsinriktad rehabilitering för arbetslösa och/eller partiellt sjukskrivna personer En handläggare arbetar heltid med uppdraget och har fullföljandeansvar för ett 30-tal arbetssökande boende i Haninge som blivit steg-5 bedömda och således ej är föremål för arbetslivsinriktad rehabilitering via det gemensamma Fk-teamet. Målgrupp Personer som har upprepad sjukskrivning alt sjukersättning, minst 50% arbetsutbud, i behov av vägledning samt är yrkesobestämda och bedöms behöva byta yrkesinriktning. Förväntade effekter/resultat Att personer genom rätt insatser i form av arbetslivsinriktad rehabilitering kommer ut i arbete. Målet är minst 50% till arbete. Under året beräknas ca 30 pers tas emot. Resultat så här långt De flesta av dessa SocSam-sökande har deltagit i Jobbplanen som är en 4-veckors aktivitet med inslag av bl a vägledning. Utfall så här långt Anställning med eller utan bidrag = 6 personer Förberedande utbildning = 3 personer Datortek = 2 personer Arbetsprövning = 3 personer Av övriga arbetssökande så långt kommer några söka hel SA (sjuksersättning) samt har en del sökande avaktualiseras pga förhinder av olika slag (återgång till sjukskrivning). Analys De flesta som deltagit i Jobbplanen upplevs efter 4 veckor som mer självständiga och mer aktiva i att på egen hand leta upp potentiella arbetsgivare. Nästan alla har funnit nya yrkesområden och sammantaget kan man säga att fokus har flyttat från den arbetslöses funktionshinder och osäkerhet till dess förmåga och möjligheter. 34

35 Uppdrag 10 tillfälliga lönebidrag Tillsammans med Arbetscentrum i Haninge kommun har vi kunnat få ut ca 10 personer per 6 mån (sammanlagt ca 20 personer under året) i anställning om 6 månader med tillfälliga lönebidrag. Målgrupp Personer som är långtidsinskrivna, varav en del är inskrivna i aktivitetsgarantin. Dessutom ingår i målgruppen personer som uppbär socialbidrag. Syfte Att arbetssökande med stora funktionshinder skall kunna pröva på andra arbetsuppgifter samt även få möjlighet till färska referenser. Sammantaget kan sägas att de personer som fått möjlighet till denna anställning är mycket positiva och har fått nytt självförtroende och dessutom kunnat bredda sitt yrkesområde, vilket stärkt dem betydligt i sitt fortsatta jobbsökande. Tuba-kartläggningar via Resursrådet AF har via Resursrådet inhandlat 10 Tuba-kartläggningar. Målgrupp är unga vuxna och Tuba står för Tidig utredning och bedömning av arbetsfömågan. Metoden går ut på en form av självskattning. Dessa unga vuxna år är kända hos AF och Arbetscentrum sedan ett flertal år och där finns en psykosocial problematik. Syftet är att ge AF nya infallsvinklar kring hur gå vidare med denna grupp som förefaller öka markant. Uppföljning skall ske efter kartläggningarna som startas nu under oktober månad. Förutom på AF är dessa ungdomar aktuella hos Socialförvaltningen och/eller Arbetscentrum. Reflektioner inför framtiden SOCSAM har gett vardagssamverkan ett ansikte. Vi har lärt oss och fått en helt annan förståelse för andra myndigheters uppdrag och samverkan fungerar utmärkt på alla nivåer. SOCSAM erbjuder en möjlighet att via samverkan lösa upp vardagsknutar i arbetet. AF har t.ex. stora bekymmer med arbetssökande som upplever sig ha för dålig hälsa för att kunna arbeta, vilket kräver resurser och en delvis annorlunda metodik för att inte dessa människor ska hamna mellan stolarna. Här har SOCSAM kunnat hjälpa till i ett övergångsskede. 35

36 36

37 Öppenvårdsbehandling för beroendepersoner Susanna Scheelcke Behandlingsansvarig 37

38 Inledning Tolvstegsbehandling eller som det också kallas Minnesotabehandling, riktar sig till personer med ett beroende av sinnesförändrande medel, såsom alkohol, droger och tabletter. En central del i modellen är AA:s synsätt och AA:s (eller NA:s) tolv steg, av vilka man i allmänhet tar med de två-tre första under primärbehandlingen. AA:s/NA:s stödverksamhet ses som den väsentliga komponenten i den livslånga behandling som inleds med primärbehandlingen. I enlighet med detta synsätt ser man också beroendet som en sjukdom, en sjukdom som man inte skall söka efter orsaken till, en sjukdom som ingen har skuld i, en sjukdom som är primär (och inte en följd av något annat problem), en sjukdom som är kronisk (man måste lära sig leva helt utan alkohol/droger) men som är behandlingsbar (man kan lära sig leva med den, precis som en allergiker måste anpassa sitt liv efter allergin). En mycket viktig ingrediens i behandlingsarbetet är inriktningen på den andliga sidan av personligheten. I ett drogberoende har de som drabbas fått ett stort tomrum i sitt inre, drogen har blivit deras enda intresseområde. I behandlingen ser man som en av de väsentligaste uppgifterna att väcka sådan medvetenhet hos patienterna, att det för dem känns lika viktigt som drogfrihet att få ett meningsfullt innehåll i livet. Utan en sådan förändring i personligheten har man erfarenhetsmässigt svårt att få drogfriheten att bli permanent har varit ett händelserikt år på många sätt. I början av året fick vi besked om att den fortsatta finansieringen av verksamheten efter årsskiftet var oklar, varför en eventuell nedläggning skulle kunna bli aktuell. Som en direkt följd av detta slutade två av våra fyra medarbetare under våren. Rekryteringen av nya anställda visade sig svår, eftersom framtiden var så osäker. Vi lyckades dock att anställa en ny terapeut som började hos oss under maj månad. Den andra tjänsten är ännu idag vakant, vilket har fört med sig en hel del extraarbete för befintlig personal. Verksamheten har även påverkats av den stora personalomsättningen på vår mottagning, inte minst när det gäller chefssjuksköterskebefattningen där. I mitten av september fick vi dock det glädjande beskedet att verksamheten kommer ha fortsatt finansiering i befintlig form även under

39 Uppdraget Vårt uppdrag är att årligen genomföra behandlingar för minst 60 personer i grupp samt att arrangera program för deras anhöriga. Vi har rullande intag till de 12 patientplatserna i behandlingen. Anhörigprogrammet har möjlighet att ta emot 8-12 anhöriga per tillfälle enligt behov. Behandlingen för eget beroende består av minst 8 veckors primärbehandling, som följs utav 6 månaders efterbehandling. För anhöriga till våra patienter kan vi erbjuda ett program på 5 dagar, måndag till fredag. Målgrupp Behandlingen på Tolvan vänder sig till alla beroende personer över 20 år oavsett drogbakgrund. Ett vilkor för att få delta i behandlingen är att patienten har ordnat boende samt en önskan att börja förändra sitt liv. Behandlingsinnehåll Primärbehandlingen på Tolvan bygger på behandlingsmetodik enligt 12-stegsprogrammen och innehåller föreläsningar, lektioner och filmer samtal i grupp enskilda terapeutsamtal tillgång till läkare, psykolog och etisk rådgivare eget arbete grupparbete AA/NA-möten kriminalitetsgrupp vid behov Efterbehandlingen fortlöper under 6 månader med 1½ timmes gruppsamtal i veckan. Anhörigprogrammet innefattar information i form av föreläsningar och filmer samt gruppsamtal. Även enskilda samtal vid behov förekommer. Förväntade effekter/resultat Vårt mål är att i möjligaste mån tillgodose behovet av behandling för beroendepersoner i Haninge genom att erbjuda kvalitativ öppenvårdsbehandling i samarbete med övriga beroendeinsatser. Detta innebär också att gemensamt med andra beroendeinsatser hitta rätt hjälp för individen för att uppnå bästa resultat. Målet för individen är total avhållsamhet av alla sinnesförändrande medel genom att hitta nya värderingar och nya förhållningssätt. Behandlingen syftar till att hjälpa patienten att fylla tomrummet som uppstår när man slutar använda sina droger. 39

40 Resultat och analys så här långt Fram till den 30/ har vi på Tolvan Öppenvård haft 158 inskrivna patienter. Fördelning kvinnor och män Antal År 2003, 2004, 2005 Som framgår av diagrammet, så är antalet kvinnor i behandling jämfört med män ungefär 1:3. Denna fördelning beror till stor del på att kvinnor i större utsträckning försöker dölja sitt beroende och oftast söker hjälp för somatiska besvär i första hand, t.ex. dålig sömn, oro, depression m.m., innan beroendet blir så pass påtagligt att de tvingas till att ta det på allvar. Åldersfördelning % % % % % Vad gäller fördelning på olika åldersgrupper följer praktiken erfarenheten, som visar att den grupp som blir hänvisad till oss för behandling huvudsakligen utgörs av patienter i åldersgruppen år. Jämfört med tidigare år har vi sett en viss ökning av patienter i åldersgruppen 20-30, vilket är ett resultat av vårt samarbete med Socialtjänstens ungdomsenhet samt Hanna-mottagningen. 40

41 Primärbehandlingen Kom ej 19% Ej färdiga 5% Fullföljt 34% Utskriven 42% Andelen patienter som fullföljer primärbehandlingen är drygt en tredjedel av alla inskrivna patienter, vilket är en realistisk resultat jämfört med andra tolvstegsbehandlingar. Eftersom vår målgrupp enbart är patienter i Haninge kommun, är det betydligt enklare för dem som avbryter sin behandling att återkomma till oss vid senare tillfälle för en ny behandling. Vår praxis är att efter avbruten behandling tillsammans med patienten och remittenten göra upp ett behandlingsplan, som syftar till att skapa en bättre grund för en ny behandling. Eftervården Deltar 19% Fullföljt 28% Avbröt 53% Av de 54 patienter som har fullföljt primärbehandlingen och fortsatt till eftervården har 28% (15 st) fullföljt även eftervården. Drygt hälften, 54%, har avbrutit eftervården, varav största delen p.g.a. återfall, i kanske 10-15% av fallen p.g.a. arbete m.m. För närvarande består eftervården av 10 patienter (18%). Vi har dessvärre inte kunnat fullfölja utvärderingen avseende nykterhet och livskvalitet hos de patienter som har fullföljt eftervården, då vi har varit underbemannade största delen av året. Vår förhoppning är dock att före årsskiftet kunna presentera några relevanta siffror. 41