NOLASKOLAN 15 OKTOBER 2014

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "NOLASKOLAN 15 OKTOBER 2014"

Bo Ek
för 8 år sedan
Visningar:

2 NOLASKOLAN 15 OKTOBER 2014 Kunskap en förnybar resurs Thomas Tydén Högskolan Dalarna

3 NOLASKOLAN 15 OKTOBER 2014 Kunskap en förnybar resurs Varför ska man lära? Thomas Tydén Högskolan Dalarna

4 Knutprojektet BAKGRUND

5 BAKGRUND Knutprojektet kunskapsutveckling naturvetenskap, utomhuspedagogik - teknik

6 Medverkande forskare Anders Jidesjö, Linköpings universitet Annika Björn,Linköpings universitet Johan Hedbrant, Linköpings universitet Sophia Kalliokoski, Högskolan Dalarna Maria Petersson, Högskolan Dalarna Thomas Tydén, Högskolan Dalarna

Linköpings universitet Sophia Kalliokoski, Högskolan

7 Högskolan Dalarna arbetsrapport 2014:01 Samhällets utvecklings- och omställningsförmåga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet: Rapportering av forskningsinsatser i skolutvecklingsprojektet KNUT

arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och

8 Högskolan Dalarna arbetsrapport 2014:01 Samhällets utvecklings- och omställningsförmåga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet: Rapportering av forskningsinsatser i skolutvecklingsprojektet KNUT 238 sidor!!

med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet:

9 16 sidor!!

10 Några av de studerade projekten Energijakten i Kalmar län Energiutmaningen i Dalarna Energijakten på FramRdsmuseet

11 Några resultat Roligt men inte hållbart

12 Några resultat Roligt men inte hållbart I skolan och utanför skolan

13 Några resultat Roligt men inte hållbart I skolan och utanför skolan Relevans varför ska jag lära mig det här?

14 Några resultat Roligt men inte hållbart I skolan och utanför skolan Relevans varför ska jag lära mig det här? Disciplinernas tyranni

15 Några resultat Roligt men inte hållbart I skolan och utanför skolan Relevans varför ska jag lära mig det här? Disciplinernas tyranni NyU in gammalt ut

16 Några resultat Roligt men inte hållbart I skolan och utanför skolan Relevans varför ska jag lära mig det här? Disciplinernas tyranni NyU in gammalt ut Det goda mötet

18 Några perspekvv på kunskap Överflöd

19 Några perspekvv på kunskap Överflöd Föränderlighet

20 Några perspekvv på kunskap Överflöd Föränderlighet Värderingar

22 KNOW HOW KNOW WHY

23 HINDER?

25 VAD GÖR VI? VAD FÅR VI GÖRA? NÄR OCH HUR IFRÅGASÄTTA? HUR HÅLLA IGÅNG PROCESSEN?

26 VAD GÖR VI?

27 Världen är för stor för oss. För mycket händer, för många brott, för mycket våld och spänning. Hur mycket du än försöker kommer du efter i utvecklingen. Det är en ständigt ökande press för att orka med tempot man förlorar fotfästet. Vetenskapen gör nya upptäckter i en takt som gör att man hopplöst famlar efter i häpnad. Den politiska kartan ändras i en hastighet sa man tappar andan i försök att hålla reda på vem det är som styr. Allt går för högtryck. Mänskligheten klarar inte mycket mer.

28 Världen är för stor för oss. För mycket händer, för många brott, för mycket våld och spänning. Hur mycket du än försöker kommer du efter i utvecklingen. Det är en ständigt ökande press för att orka med tempot man förlorar fotfästet. Vetenskapen gör nya upptäckter i en takt som gör att man hopplöst famlar efter i häpnad. Den politiska kartan ändras i en hastighet sa man tappar andan i försök att hålla reda på vem det är som styr. Allt går för högtryck. Mänskligheten klarar inte mycket mer. The Atlantic Journal 16 juni, 1833

30 VAD GÖR VI? VAD FÅR VI GÖRA?

31 OLIKA FAKTORERS BETYDELSE FÖR TERAPIRESULTAT Händelser utanför terapin 50 % Alliansen terapeut patient 33 % Förväntningar, placebo 8,5 % Olika terapeutiska metoder 8,5% (Michael Lambert) Klientens egenskaper 40% Terapeutiska relationen 30% Förväntningar, placebo 15% Den terapeutiska metoden 15% (Miller et al 1995

32 VAD GÖR VI? VAD FÅR VI GÖRA? NÄR OCH HUR IFRÅGASÄTTA?

33 ProdukVonens logik

34 ProdukVonens logik PROBLEMLÖSNING GENOM: Givna regler Enhetlighet Samma tänkande Stabilitet Kontrollerad process Minska variavonen Benchmarking, interna nätverk

35 Utvecklingens logik

36 Utvecklingens logik ALTERNATIVT TÄNKANDE GENOM: ReflekVon Öppenhet Experiment Risktagande Osäkerhet Tolerans Ökad variavon Externa nätverk

37 HUR IFRÅGASÄTTA? BÖRJA TA REDA VAD MAN FÅR LOV ATT GÖRA

38 VAD GÖR VI? VAD FÅR VI GÖRA? NÄR OCH HUR IFRÅGASÄTTA? HUR HÅLLA IGÅNG PROCESSEN?

40 Den pedagogiska parallellprocessen Deltagare Chef Kursansvarig Ansökan Formalia Motivering Gallring Motivering

41 Den pedagogiska parallellprocessen Deltagare Chef Kursansvarig Ansökan Formalia Motivering Gallring Motivering Kursstart Förvänt- Förväntningar Startmöte ningar Få smakprov Ge smakprov + Skriftlig utv-+ möjlighet spetsa interaktionsplan planerna

42 Den pedagogiska parallellprocessen Deltagare Chef Kursansvarig Ansökan Formalia Motivering Gallring Motivering Kursstart Förvänt- Förväntningar Startmöte ningar Få smakprov Ge smakprov + Skriftlig utv-+ möjlighet spetsa interaktionsplan planerna Kurs Kalibrera för- Kalibrera planer Ordna 1 2 väntningarna Delta chefsmöten chefsmöten

48 KOMMUNDOKTORAND Som industridoktorand Anställning oda i kommunen Utbildningen helt/delvis betald av kommunen Oda delvdsstudier Både lic. och doktorsexamen

49 SYFTET MED KOMMUNDOKTORANDER ÄR MYCKET VARIERANDE Skapa FoU- kompetens in- house Kunna möte akademin mer jämbördigt Nya karriärmöjligheter Det är status med forskning Sydena är mer eller mindre uualade oda mindre

50 I oktober 2007 aviserade regeringen en möjlighet för yrkesverksamma lärare au gå utbildning på forskarnivå (forskar- utbildning) med bibehållen lön, som en satsning både på nya karriärvägar inom läraryrket och för ökad kvalitet i skolan.

51 Nybörjare, forskarskolor för lärare, Kalenderår Totalt Kvinnor Män

52 Rapport 2012:9 R Utvärdering av forskarskolor för lärare Högskoleverket

53 Utvärderingen visar att deltagarna, kommunerna och forskarskolorna på det stora hela är positiva till satsningen. Den har inneburit att mer forskarkompetens tillförts skolans värld, som en god förutsättning för att åstadkomma bättre måluppfyllelse för eleverna, vilket är satsningens huvudsyfte. Arbetsprocessen och genomförandet av utbildningen har i stort sett fungerat enligt intentionerna, även om en relativt hög andel av deltagarna behövt längre tid än avsett för att bli färdiga.

54 Det har emellertid varit en dyr satsning för ett fåtal lärare, och ett litet antal av landets kommuner har deltagit. Med den begränsade omfattningen hittills är det tveksamt om satsningen kommer att ge någon tydlig effekt. En tydlig brist är att det inför satsningen knappast förts någon initial diskussion mellan forskarskolorna och skolhuvudmännen om hur kompetensbehoven i skolan ser ut.

55 Det har emellertid varit en dyr satsning för ett fåtal lärare, och ett litet antal av landets kommuner har deltagit. Med den begränsade omfattningen hittills är det tveksamt om satsningen kommer att ge någon tydlig effekt. En tydlig brist är att det inför satsningen knappast förts någon initial diskussion mellan forskarskolorna och skolhuvudmännen om hur kompetensbehoven i skolan ser ut.

56 Det är få av skolhuvudmännen som har en plan för att förvalta och ta tillvara de forskarutbildade lärarnas kompetens i skolverksamheten. Bara ungefär hälften av de deltagande lärarna avser att fortsätta arbeta som lärare, och satsningen kan därför till stora delar beskrivas som en chans för lärare som velat ta ett karriärkliv ut ur skolan.

57 VILKEN FRÅGA ÄR KOMMUNDOKTORANDER SVARET PÅ?

Relevanta dokument

KOMPETENSUTVECKLING MED EXEMPEL FRÅN KOMMUNDOKTORANDER

KOMPETENSUTVECKLING MED EXEMPEL FRÅN KOMMUNDOKTORANDER Thomas Tydén Samhällskontraktet 16 november 2012 KOMMUNDOKTORAND Som industridoktorand Anställning ofta i kommunen Utbildningen helt/delvis betald