Anders Jidesjö, Linköpings universitet: Tema vatten, Linköping, , , Magnus Oscarsson,

Transkript

1 1

2 Anders Jidesjö, Linköpings universitet: Tema vatten, Linköping, , , Magnus Oscarsson, Mittuniversitetet: TFM, Härnösand, , , 2

3 3

4 4

5 5

6 6

7 7

8 8

9 Sverige deltog i utvecklingen och hade regelbundna kontakter med styrgruppen. 9

10 Fler länder har tillkommit, men i stort ser bilden ut så här. God spridning öst-väst, nord-syd. 10

11 Norden väl representerat. 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 Snubbla inte i detaljer, backa och försök förstå varför just detta innehåll slår igenom. 35

36 Snubbla inte i detaljer, backa och försök förstå varför just detta innehåll slår igenom. Finns likheter med pojkarna, men också skillnader. 36

37 Snubbla inte i detaljer, backa och försök förstå varför just detta innehåll slår igenom. Lika åsikter mellan pojkar och flickor, därför inte redovisade separat. 37

38 Fler studier pekar på att elever har svårigheter med att se relevansen av skolans innehåll. Samtidigt har de en massa intressen i naturvetenskap och teknik. Vuxenvärlden talar om elevers ointressen istället för deras intressen. Vad händer då? Vem har ansvar? 38

39 Lärarstudien är genomförd endast i Sverige och är ännu opublicerad. Därför redovisas inga data här. Den som är intresserad kan kontakta Anders Jidesjö. 39

40 40

41 Hur ser våra liv ut idag? Vad pekar dagens ungdomar på? Till utmaningarna med att förse mänskligheten med framtida energi, och energins miljöpåverkan, kommer dessutom nya utmaningar kring hälsofrågor. 41

42 Naturvetenskapens discipliner har vuxit fram under ett antal sekel. Fysiken kan kanske sägas handla om materia och energi, kemin om hur materia kombinerar sig i olika ämnen, och biologin om den del av våra ämnen som är viktiga för livet och dess förutsättningar. Gränserna är inte absoluta (jfr t.ex. metabolism, där alla tre världarna möts). Innehållen i de disciplinära kunskaperna har varit utmärkta för att förstå och tämja naturen, och använda kunskaperna för att producera nyttor och värden och öka välfärden i samhället. Innehållet har därför på många olika sätt blivit viktiga delar av kulturen och mycket av det vi kallar välfärd bygger på framsteg inom naturvetenskap och teknologi. De utmaningar vi står inför idag är emellertid av ett annat slag. Våra fossila energibärare har lett till bi- och sideffekter på miljön förutom att de till viss del håller på att ta slut. Den påverkade miljön utsätter oss för potentiella hälsorisker. Dessa utmaningar ställer på helt andra sätt krav på att förstå sammanhangen. Det bör noteras att förståelse för sammanhangen inte på något vis gör disciplinär kunskap överflödig. Snarare är sammanhangsförståelse ett sätt att nyttiggöra och öka värdet på disciplinär kunskap, men inte säkert att det är de begrepp, lagar och teorier som blev starka delar av skolans undervisning under 50- och 60-talen, som vi behöver för att hantera dagens utmaningar? Att visa på en plats för Nv och Tk i dagens samhällsutmaningar är att visa på dess -- relevans. 42

43 Vad vill vi åstadkomma? Informationsflöden, handelsströmmar, forskning, förutsättningar för ett fungerande företagande osv. ändras i och med samhällets utveckling och idag är globaliseringsfrågor en stark del av vår kultur. Vilka sammanhang och vilket innehåll behöver vi då tala om för att åstadkomma medborgarskap som förstår dessa förhållanden? Tänk om dagens ungdomar har rätt och det är vi vuxna som inte förstår hur utbildningsfrågorna är kopplade till denna utveckling? Och, romantisera inte med dessa förhållanden! Demokratiska samhällen upplyser alla medborgare om viktiga kulturyttringar. Alternativet kan bli att många känner utanförskap och främlingskap med sådant som är viktigt i kulturen. Vad händer i ett samhälle då? Ett annat sätt att uttrycka det på: Vilka funktioner ska naturvetenskap och teknik ha som delar av en obligatorisk utbildning? 43