KOMPETENSUTVECKLING MED EXEMPEL FRÅN KOMMUNDOKTORANDER

Transkript

1 KOMPETENSUTVECKLING MED EXEMPEL FRÅN KOMMUNDOKTORANDER Thomas Tydén Samhällskontraktet 16 november 2012

2 KOMMUNDOKTORAND Som industridoktorand Anställning ofta i kommunen Utbildningen helt/delvis betald av kommunen Ofta deltidsstudier Både lic. och doktorsexamen

3 SYFTET MED KOMMUNDOKTORANDER ÄR MYCKET VARIERANDE Skapa FoU-kompetens in-house Kunna möte akademin mer jämbördigt Nya karriärmöjligheter Det är status med forskning Syftena är mer eller mindre uttalade ofta mindre

4 FORSKNING, INNOVATION, UTVECKLING, UTBILDNING, UTREDNING Blåser kraftiga vindar men från olika håll

5 Men det har alltid blåst fram och tillbaka Allmän folkskola 1842, landstingsförordning 1862

6 Men det har alltid blåst fram och tillbaka Allmän folkskola 1842, landstingsförordning 1862 Folkbildningen Kasernpedagogik, Humbolt universitetet Branschforskningsinstituten Sputnik Högskolereformen1977

7 IDAG BLÅSER EXCELLENSVINDEN

8 24/

9 PRAKTIKVINDEN SKL:s roll som forskningsaktör Det ökande engagemanget från kommuner och landsting/regioner i FoU och innovationsfrågor kräver ett engagemang från SKL, vilket legitimerar medlemmarnas satsningar på FoU och innovationer. Kontinuerligt kartlägga, analysera, problematisera och synliggöra medlemmarnas satsningar på FoU och innovationer. Omvärldsbevaka i gemensamma forsknings- och innovationsfrågor, t.ex. att påverka och nyttja de möjligheter som EU:s ramprogram ger. Företräda kommuner och landsting/regioner som samtalspart med regering, riksdag, forskningsfinansiärer, myndigheter, EU:s institutioner m.fl. SKL:s roll i kunskapsstyrning; främst socialtjänsten

10 PRAKTIKVINDEN 108 FoU- organisationer

11 PRAKTIKVINDEN

12 PRAKTIKVINDEN 44 kommuner Djupare kunskap, förmåga se helheter Hur behålla?

13 PRAKTIKVINDEN

14 Ansökningarna (204) fördelade på sökande 23% Landsting (157) Kommuner (42) och FoU-enheter (5) 77%

15 Landstingens ansökningar 50% 50% Pågående doktorandprojekt Nya doktorandprojekt

16 Ansökningar från landsting, 157 st 4 stora 27% universitetslandsting Övriga 73% landsting

17 De 4 stora universitetslandstingen 45% 55% Pågående doktorandprojekt Nya doktorandprojekt

18 Kommunernas 47 ansökningar 70% 30% Pågående doktorandprojekt Nya doktorandprojekt

19 Ansökningarna från kommunerna fördelade på invånarantal i respektive kommun 28% 15% 23% 34% Storstäder > % Större kommuner % Mindre kommuner % Små kommuner < %

20 Ansökningarna från kommunerna fördelade på ämnesområden 16% 2% 7% 44% Socialt arbete 22 (43%), Utbildning/skola 14 (31%) Design 3 (7%) 31% Digital förvaltning 7 (16%) Industriell ekonomi 1 (2%)

21 Gått vidare 100% 80% 60% 40% 20% 0% Pågående 80% Nya 50% Alla 57%

22 HÄMTA HEM INVESTERINGEN Hur ska arbetet organiseras i en kommun för att integrera en kommundoktorand i förvaltningen? Hur utnyttja hans/hennes nyvunna kunskaper i relevant utvecklingsarbete i kommunen? Hur ordna en karriärutveckling? Våra intervjuer med doktorander och arbetsgivare indikerade att dessa frågor inte var prioriterade. Frågan om hur man skall arbeta för att hämta hem investeringen har inget självklart svar. I rapporten Forskning i kommunens tjänst skriver man: det finns inga standardmodeller för hur ett samarbete kring kommundoktorander kan se ut, man måste utgå från de specifika förutsättningar som gäller för varje enskild individ. (Forskning i kommunens tjänst. Kommundoktorander som brobyggare mellan forskning och praktik, Sveriges Kommuner och Landsting, 2008).

23 Augusti 2012 ENKÄT TILL LANDETS KOMMUNER Har ni kommundoktorander? 190 besvarade enkäten (66%) 21 hade kommundoktorander 19 ofullständigt besvarade

24 Forskarstuderande, finansierade utanför högskolan och ej företagsdoktorand eller läkare/ alla forskningsämnen fr.o.m. VT 2011 Kvinnor Män Total Blekinge tekniska högskola HT Chalmers tekniska högskola HT Göteborgs universitet HT Högskolan i Jönköping HT Karlstads universitet HT Karolinska institutet HT Kungl. Tekniska högskolan HT Linköpings universitet HT

25 Linnéuniversitetet HT Luleå tekniska universitet HT Lunds universitet HT Malmö högskola HT Mittuniversitetet HT Mälardalens högskola HT Stockholms universitet HT Sveriges lantbruksuniversitet HT Umeå universitet HT Uppsala universitet HT Örebro universitet HT

26 Forskarstuderande med finansiering utanför högskolan (ej läkare eller företagsdoktorand) inom samhällsvetenskap VT 2011 Kvinnor Män Total Göteborgs universitet Högskolan i Jönköping Karlstads universitet Kungl. Tekniska högskolan 1 1 Linköpings universitet Linnéuniversitetet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitetet 1 1 Mälardalens högskola 2 2 Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet

27 ÄMNE ANTAL DOMINERANDE U/H Pedagogik 114 Stockholm Göteborg Socialt arbete 24 Blandat Sociologi 7 Blandat Statsvetenskap 31 Uppsala Kulturgeografi 44 Uppsala Arbetslivsstudier 3 Karlstad Offentlig förvaltning 1 Göteborg Omvårdnad 103 Linköping Göteborg Sjukgymnastik 51 Linköping Göteborg Arbetsterapi 20 Blandat

28 I oktober 2007 aviserade regeringen en möjlighet för yrkesverksamma lärare att gå utbildning på forskarnivå (forskar-utbildning) med bibehållen lön, som en satsning både på nya karriärvägar inom läraryrket och för ökad kvalitet i skolan.

29 Syftet var att personer med anställning på skola eller förskola inom en tid av två år och sex månader ska kunna uppnå licentiatexamen. Utbildningen ska öka antalet forskarutbildade lärare i skolan och möjliggöra anställningar som lektorer i skolan.

30 Historia och historiedidaktik (Lunds universitet/malmö högskola) 24 Geografi (Högskolan Dalarna/Uppsala universitet/högskolan i Gävle) 26 Läs- och skrivutveckling (Högskolan i Gävle/Stockholms universitet) 16 Geografi, naturkunskap, fysik och kemi (Södertörns högskola/stockholms universitet) 10 Teknik (Högskolan i Gävle/KTH/Stockholms universitet) 12

31 Svenska med didaktisk inriktning (Malmö högskola/lunds universitet) 9 Språk och lärande (Stockholms universitet/ Göteborgs universitet/södertörns högskola) 10 Historia och samhällsvetenskap (Karlstads universitet/högskolan Dalarna) 15 Naturvetenskap, matte, teknik och ämnesdidaktik (Linköpings universitet/högskolan Kristianstad/MaH/UmU/Mittuniversitetet) 25 Musikpedagogik/musikpedagogiskt arbete (KMH/LU/GU /Örebro universitet/luleå tekniska universitet) 13

32 Nybörjare, forskarskolor för lärare, Kalenderår Totalt Kvinnor Män

33 Rapport 2012:9 R Utvärdering av forskarskolor för lärare Högskoleverket

34 Utvärderingen visar att deltagarna, kommunerna och forskarskolorna på det stora hela är positiva till satsningen. Den har inneburit att mer forskarkompetens tillförts skolans värld, som en god förutsättning för att åstadkomma bättre måluppfyllelse för eleverna, vilket är satsningens huvudsyfte. Arbetsprocessen och genomförandet av utbildningen har i stort sett fungerat enligt intentionerna, även om en relativt hög andel av deltagarna behövt längre tid än avsett för att bli färdiga.

35 Det har emellertid varit en dyr satsning för ett fåtal lärare, och ett litet antal av landets kommuner har deltagit. Med den begränsade omfattningen hittills är det tveksamt om satsningen kommer att ge någon tydlig effekt. En tydlig brist är att det inför satsningen knappast förts någon initial diskussion mellan forskarskolorna och skolhuvudmännen om hur kompetensbehoven i skolan ser ut.

36 Bara ungefär hälften av de deltagande lärarna avser att fortsätta arbeta som lärare, och satsningen kan därför till stora delar beskrivas som en chans för lärare som velat ta ett karriärkliv ut ur skolan. Det är få av skolhuvudmännen som har en plan för att förvalta och ta tillvara de forskarutbildade lärarnas kompetens i skolverksamheten.

37 RISKERAR SATSNINGAR PÅ KOMMUNDOKTORANDER ATT DRÄNERA OSS PÅ DUKTIGA MEDARBETARE?????

38 Det behövs kommunala FoU- strategier

39 PRAKTIKVINDEN

40 Generellt om FoU-strategier utifrån IKA-studier Gott och Blandat Göras in-house, kan själv Kontinuerlig process Beställarkompetens Att ställa rätta frågorna

41

42 VAD GÖR VI? VAD FÅR VI GÖRA? VAD BEHÖVER VI? HUR FÅR VI DET?

43 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER ERFAREN DRIVANDE ENSAM NYUTEXAMINERAD PASSIV

44 När och hur kan vi ifrågasätta? NÄR det behövs!

45 Produktionens logik

46 Produktionens logik PROBLEMLÖSNING GENOM: Givna regler Enhetlighet Samma tänkande Stabilitet Kontrollerad process Minska variationen Benchmarking, interna nätverk

47

48

49

50 Utvecklingens logik ALTERNATIVT TÄNKANDE GENOM: Reflektion Öppenhet Experiment Risktagande Osäkerhet Tolerans Ökad variation Externa nätverk

51 Framgångsrika organisationer måste kunna hantera båda logikerna och ständigt vara uppmärksam på, för olika produkter processer - tjänster vilken man ska välja eller om man ska använda båda parallellt.

52 VAD GÖR VI? VAD FÅR VI GÖRA? VAD BEHÖVER VI? HUR FÅR VI DET? HUR HÅLLA IGÅNG PROCESSEN?

53 Den pedagogiska parallellprocessen Tydén T (2001), Den pedagogiska parallellprocessen utvärdering av masterutbildningarna Utvecklingsrådet för den statliga sektorn, Stockholm

54 Den pedagogiska parallellprocessen Deltagare Chef Kursansvarig Ansökan Formalia Motivering Gallring Motivering Kursstart Förvänt- Förväntningar Startmöte ningar Få smakprov Ge smakprov + Skriftlig utv-+ möjlighet spetsa interaktionsplan planerna Kurs Kalibrera för- Kalibrera planer Ordna 1 2 väntningarna Delta chefsmöten chefsmöten Efter Utvärdering Utvärdering Utvärdering