Kvalitetsrapport. Åtorps skola. Grundskola åk F-6. Läsåret 2014/2015. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Transkript

1 Kvalitetsrapport Grundskola åk F-6 Läsåret 2014/2015 Åtorps skola Utbildningens syfte Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Beskrivning av verksamheten 2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren Året i verksamheten 4. Systematiskt kvalitetsarbete 5. Normer och värden 6. Kunskaper 7. Ansvar och inflytande 8. Hem 9. Övergång och samverkan 10. Omvärlden 11. Betyg och bedömning 12. Rektors slutord 13. Förbättringsåtgärder för läsåret 2015/2016 2

3 1. Beskrivning av verksamheten Åtorps skola är en F-6 skola med 55 elever. Skolan har en förskoleklass och tre åldersintegrerade klasser. Skolan ligger ca en mil söder om Degerfors och har ett arbetslag med 6 pedagoger. Mikael Johansson är rektor för Åtorps skola. Grundfakta förskoleklass 2012/ / /2015 Antal elever i förskoleklassen Antal grupper Antal årsarbetare Andel personal m. ped. högskoleutbildning (%) Grundfakta skolan 2012/ / /2015 Totalt antal barn/elever på skolan Antal elever i årskurserna Åk Åk Åk Åk Åk Åk Andel personal med ped. högskoleutb. (%) Andel lärare med formell behörighet i de ämnen som de undervisar i (%) 75 87,

4 2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren 2014 Vi har haft rast tillsammans med övriga skolan i stor utsträckning, vilket möjliggjorts då skolan lagt sina raster mer gemensamt. Vårdnadshavarna i förskoleklass har under året fått möjlighet att bli mer delaktiga i verksamheten genom att de nu kan logga in på edwise. Jämställdhetsfrågan: Enligt elevenkäten tycker majoriteten av eleverna att vi tagit upp jämställdhetsfrågan. 90 % av eleverna i enkäten tycker att det är jämställt mellan tjejer och killar på skolan. Klasserna har pratat om frågan om jämställdhet i samhället under lektionstid. Fler gemensamma raster: Vi har haft fler gemensamma raster det här läsåret. Framför allt den första rasten mellan har nästan alltid varit samtidigt för eleverna. Eleverna och pedagogerna har upplevt det mycket positivt. Lunchrasterna och eftermiddagsrasterna ligger på lite olika tider, vi önskar ha ännu mer enhetligt nästa år då eleverna ibland tycker det är svårt att veta vilken tid de ska in efter rasten. Måluppfyllelsen: Vi anser att vi har en nära kontakt med hemmen och vi tycker att det är fortsatt mycket viktigt för måluppfyllelsen. Resurser: Vi har varit flexibla och har omfördelat resurser efter behov. Lärarnas administrativa arbete: Det administrativa arbetet har inte minskat. EdWise: Ca 50 % av vårdnadshavarna har varit inne på edwise senaste månaden trots att vi uppdaterar med information och veckobrev kontinuerligt. En stor andel går inte in på edwise trots påtryckningar från pedagogerna på både föräldramöten och på de enskilda utvecklingssamtalen. Föräldrarådet: Informationen från föräldrarådet når inte ut till övriga vårdnadshavare. Detta tycker vi skulle vara bra. Föräldrarådet och föräldraföreningen är två separata grupper efter önskemål från de båda grupperna. Vi tycker fortfarande att kallelsen till föräldrarådet borde ske via mail, post eller sms från rektor. Det är ökad risk för att informationen försvinner när personalen först får informationen från rektor och sedan ska ge den vidare till representanterna. Samarbete och skola: en har under året bedrivit sin verksamhet i skolans lokaler. De har också ätit ihop med åk 1-2. Samarbetet har för övrigt inte varit så omfattande. Gemensam planeringstid: Gemensam planeringstid mellan fritidspersonalen och lärarna har inte förekommit. Fritidspersonalen har deltagit i skolan genom rastvaktstid på luncherna, matsituationen i åk F-2 och vid gemensamma aktiviteter som till exempel pysseldagar och skolgårdsstädning. Kommungemensam pedagogisk planering: Vårt önskemål om kommungemensam pedagogisk planering har inte genomförts. 4

5 Månadsrapporterna: Vi ser inte riktigt hur dessa hjälper oss i arbetet med kvalitetsrapporten. Rapporterna tar fortfarande mycket tid att skriva. 3. Året i verksamheten Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret Inom området svenska har vi använt oss av Bornholmsmodellens språklekar. Därutöver har vi haft mycket högläsning med diskussioner utifrån en läsande klass -konceptet för att hjälpa eleverna in i en läsförståelsevärld. Eleverna har uppmuntrats i att berätta, skriva och rita sagor, som ibland har redovisats inför sina kamrater. Ett annat inslag har varit att titta på Livet i bokstavslandet på UR, samt UR s läsa-med-sagor. Dagligen tränar vi på att läsa och skriva. Biblioteket har varit välbesökt under året. Under vårterminen har vi fått låna en IPad av Skoldatateket som vi använt till att träna bokstavsljud och bokstavsformandet på. Matematiken har bestått av materialet Mattedetektiverna och praktiskt arbete. Vi har tränat på klockan och tidsbegrepp som idag, igår, imorgon osv. Dagligen pratar vi om årstid, månad, datum, dag och år. Eleverna har fått mattekluringar och spelar spel som stimulerar mattekunskaperna. Därutöver fångas matematikfunderingar upp som vi har undersökt. Bland annat har vi undersökt hur mycket eleverna växer i snitt på en månad. Motoriskt har eleverna i idrotten fått prova på olika former av rörelse och aktivitet. Finmotorik har tränats genom att till exempel klippa, lägga pärlplattor och att sy. Ett inslag i verksamheten har varit dans där de tränat sin grovmotoriska förmåga, taktkänsla, härma, att korsa sin egen mittlinje, läge i rummet och att ta i varandra liksom att inte stöta till varandra. Skapande verksamhet och lek, inne och ute, har varit viktiga inslag i verksamheten då det främjar social utveckling, samarbete, god hälsa och motorik. Höstterminen började med tidiga föräldramöten för att föräldrarna skulle bli informerade om vad som krävs av eleverna, samt bli delaktiga i elevernas skolarbete. Alla föräldrar informerades om inloggning i edwise. Nytt för i år är att åk 6 har fått åka till Stora Valla för att läsa hemkunskap och B-språk m.m. Detta har upplevts positivt bland eleverna, föräldrarna och personalen. De har fått lära känna lokalerna, andra elever och haft hemkunskap i ändamålsenliga lokaler. Under höstterminen hade vi ett projekt om sagor. Allmänheten bjöds in till utställning och musikaler. Studiebesök har gjorts i Nysunds kyrka. Åk 6 har varit på utställningen Gud har 99 namn i församlingshemmet i Degerfors. I maj var åk 1-6 på teater/ skolresa i Nolby. Utvecklingsprojekt finansierade med statliga medel Eleverna i åk 5-6 har deltagit i Skapande skola. Eleverna har fått tillverka en bok utifrån en given mall. 5

6 4. Systematiskt kvalitetsarbete Vi har deltagit i pedagogiska forum inom kommunen som handlat om till exempel extra anpassningar och särskilt stöd. Vi har deltagit i samrättningar av nationella prov. Där har vi kunnat diskutera frågor och få hjälp med svårbedömda svar. Det gör också att vi blir insatta i de no- och so-prov som vi inte fått tilldelat vår skola. Vi blir därmed mer insatta i vad Skolverket vill att vi ska fokusera på i undervisningen. Vi har kontinuerligt månadsvis gjort uppföljningar av vår arbetsplan. Eleverna i åk 2 och 5 och deras vårdnadshavare har haft möjlighet att besvara enkäter om trivsel, delaktighet, måluppfyllelse och information. Föräldrarådet har samlats vid några tillfällen och fått information och fått möjlighet att lämna synpunkter. Degerfors kommun strävar mot att all personal inom Degerforsmodellen har minst nivå 1 utbildning i Vägledande Samspel Ingen har gått utbildningen vägledande samspel under läsår 14/15. Årets kvalitetsredovisning Eleverna har svarat på trivselfrågor. Varje månad har en månadsrapport lämnats in till rektor och då har även arbetsplanen följts upp. Förskoleklassansvarig har deltagit i gemensamma möten med andra förskoleklasslärare i kommunen för att utveckla olika områden inom verksamheten. Fokus under vårterminen låg på IPad i undervisningen. Vi har gjort månadsrapporter utifrån vår arbetsplan som lämnats till rektor. Eleverna har deltagit i en enkät om skolans verksamhet och mål. Vårdnadshavarna har haft möjlighet att delta i en enkät om detsamma. Föräldrarådet har haft möjlighet att diskutera och lämna synpunkter. Elevrådet har haft möjlighet att påverka till exempel ordningsreglerna. 6

7 5. Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling Disciplinära åtgärder 2012/ / /2015 Disciplinära åtgärder F P To F P To F P To Utvisning ur undervisningslokal Kvarsittning Utredning Skriftlig varning Tillfällig omplacering Tillfällig placering vid annan skolenhet Omhändertagande av föremål Disciplinära åtgärder: Vi har tänkt omfattning när vi skrivit in siffrorna. Det innebär att det är samma elev som står för alla utvisningarna. Förra läsåret var det en klass som inte fungerade så bra gällande arbetsro och det sociala samspelet. Detta läsår är klassammansättningen annorlunda och det sociala samspelet fungerar bättre under lektionerna och på rasterna. Under detta läsår har den tillfälliga omplaceringen ägt rum under den sista månaden av vårterminen. Den är alltså tidsbegränsad och det handlar om vissa lektioner under veckan. Eleven har då deltagit i lektioner i en av de andra klasserna på skolan. Eleven har själv önskat detta och personalen och vårdnadshavarna såg också vinster med detta. Nästa läsår har vi som ambition att kunna stötta denna elev ytterligare med viss egen tid med pedagog. Åtgärder mot kränkande behandling 2012/ / /2015 Antal åtgärder mot F P To F P To F P To kränkande behandling År F Kränkande behandling Skolan har ett öppet klimat och eleverna visar stor förståelse för barns olikheter och behov. Eftersom det är en liten skola är det lättare för de vuxna att följa samma regler och att ha samma förhållningssätt. Det är betydelsefullt för eleverna. 7

8 Eftersom flertalet raster har legat samtidigt lär eleverna känna varandra bättre och kan leka över klassgränserna. Det gör att det blir lättare att hitta fler kompisar. Det är en annan klassammansättning i år än förra året. Det har inneburit att många irritationsmoment har försvunnit. Personalen har strävat efter ett positivt och respektfullt förhållningssätt mot eleverna, i synnerhet mot vissa elever, och det har avspeglat sig i atmosfären på skolan. Vi har också vid ett tillfälle genomfört en egen trivsel- och trygghetsenkät i åk 1-6 och den visade att eleverna känner sig trygga och att de flesta vet var de ska vända sig om det händer något. Den visade också att eleverna anser att inga elever är utfrysta. Året innan var det en elev som många andra elever ansåg var dum mot andra. Under detta läsår har den uppfattningen minskat betydligt. Hos de yngsta klasserna var det ingen elev som tyckte att den eleven var dum mot andra längre. Anledningen till denna minskning tror vi är ändringarna ovan. Vi önskar fortsätta med egna trivsel- och trygghetsenkäter i alla årskurser under nästa läsår också. Vi deltar också i den kommungemensamma enkäten. Under nästa läsår avser vi fortsätta med så många gemensamma raster som möjligt. Vi planerar att skapa en egen enkät som ska skickas hem till samtliga vårdnadshavare. Den kommer handla om bland annat trivsel- och trygghetsfrågor. Elevenkät Åk 2 Åk 5 Trygghet: Genomsnit Genomsnitt t Jag känner mig trygg i skolan 3,56 3,46 Jag vet vem jag ska prata med om jag inte känner mig trygg i skolan, illa behandlad, utsatt eller trakasserad 3,71 3,50 I min skola finns det elever som jag är rädd för 3,39 3,47 I min skola finns det lärare som jag är rädd för 3,85 3,57 3,63 3,50 Grundläggande värden: I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter 3,56 3,45 I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen 3,55 3,32 Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar 3,74 3,36 I min skola respekterar elever och lärare varandra 3,60 3,22 3,61 3,34 Ordningsregler: I min skola följer eleverna de trivsel- och ordningsregler som finns Mina lärare ser till att trivsel- och ordningsreglerna på skolans följs 3,16 2,82 3,70 3,28 3,43 3,05 8

9 Elevenkät I den sammanställning av enkäterna som vi fått ta del av visas inte separata siffror för åk 2 och åk 5 utan en sammanställning av dessa årskurser. Detta gör att vi inte kan jämföra dessa siffror med varandra. Vi ser därför inte skillnaderna mellan årskurserna. Enligt enkäterna ser vi att våra elever känner sig trygga både med de andra eleverna och med personalen. I enkäten visar det sig att eleverna upplever att trivsel- och ordningsreglerna följs på skolan och att lärarna ser till att de följs. Vi anser att enkäten behöver utformas annorlunda för åk 2. De har mycket svårt att förstå vad frågorna handlar om. Eftersom elevantalet i årskurserna är så få så kan procentsatserna bli missvisande och det kan bli svårt att jämföra vår skola med andra skolor. ENHETENS MÅL Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav Alla elever ska känna trygghet och social gemenskap Alla elever ska känna sig behandlade på ett likvärdigt sätt och ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt under sina år på skolan Hur når vi målen? Förankra planen hos all berörd personal, vårdnadshavare och elever. Vi arbetar utifrån att pojkar och flickor ska få lika stor uppmärksamhet. Vi presenterar planen för all personal. Elever och vårdnadshavare presenterar vi planen för via föräldramöten. All personal följer likabehandlingsplanen. God vuxennärvaro under rasterna. Likabehandlingsteamet är aktivt i den dagliga verksamheten. Likabehandlingsteamet finns alltid tillgängligt vid akuta ärenden. Konsekvensstegen följs och anmälan kränkande behandling skrivs och följs upp. Öka elevernas delaktighet i det främjande och förebyggande likabehandlingsarbetet. Skolans egen elevenkät för samtliga elever. 9

10 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS I samband med skolstart har förskoleklassens och vårdnadshavare för eleverna i åk 1-6 bjudits in till föräldramöte. Där gavs information om likabehandlingsplanen. I arbetet inom området normer och värden förekommer diskussioner, dagliga samtal om hur vi ska vara mot varandra och hjälp vid konfliktsituationer. Det finns alltid en vuxen ute som stöd under rastverksamheten. Trivselfrågor har diskuterats i samband med utvecklingssamtal enskilt med varje elev och sedan tillsammans med vårdnadshavarna. Eleverna har uttryckt att de trivs och känner sig trygga i verksamheten och på raster, vilket också bekräftats av vårdnadshavarna. Osäkerhet kring leksituationer tilltog under hösten. Möjligen som en följd av utveckling hos varje enskild individ, men också som en följd av osäkerhet då viss vuxenpåverkan kan ha försvårat situationerna för eleverna till den grad att de inte själva tror sig klara att reda ut konflikterna och reglerna. Arbetet under vårterminen har således handlat mycket om hur du är en bra kompis, regler och konfliktlösning, men också genom att vi i personalgruppen hjälper eleverna i deras konflikter och regelskapande. Ett ständigt pågående arbete som ger resultat i att eleverna utvecklat sin förmåga att hantera mindre konflikter och regelsättningar själva. Trivselfrågor har diskuterats i samband med utvecklingssamtal enskilt med elever och med deras vårdnadshavare. Elevenkäten visar att eleverna känner sig trygga och att den sociala gemenskapen fungerar bra. De känner sig likvärdigt behandlade. Fler gemensamma raster har det varit under året och det har ökat gemenskapen över klassgränserna. Likabehandlingsteamet har inte behövt vara lika aktivt under detta läsår. Det sociala samspelet i de olika klasserna har fungerat bättre i år. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Fortsatt värdegrundsarbete. Vi fortsätter sträva efter att lägga så många raster som möjligt på samma tid för de olika klasserna, för att stärka gemenskapen på skolan. 10

11 6. Kunskap Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utformade, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Åk 3 Nationella ämnesprov åk 3 Nationellt prov (%) 2012/ / /2015 F P To F P To P F To Svenska Svenska som andraspråk Matematik , Nationella prov åk 3 Nationellt prov SV åk 3 Resonera om text 100 Läsa högt med flyt 86 Skrivregler Tala Läsförståelse 100 Skriva berättande text 100 Skriva beskrivande 71 text Det skiljer mycket i antal elever från år till år vilket gör det svårt att göra jämförelser i procentsatser. På grund av att det i år bara är 3 pojkar i klassen och två av dem inte når målen på de nationella proven i matematik så ser procentsatsen ut som den gör. På samma sätt finns det bara 4 flickor i klassen och då två av dem har missat en liten del av provet i svenska så ser resultatet ut som det gör. Under nästa läsår ska de lärare som inte ännu har genomfört mattelyftet delta i detta, vilket vi hoppas ska utmynna i ökad måluppfyllelse i matematik. 11

12 Inför kommande läsår har vi planer på att fördela pedagogresurserna på ett mer riktat sätt för att kunna hjälpa elever med behov på bästa sätt. Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse 2012/ / /2015 F P To F P To P F To Svenska Svenska som andraspråk Matematik , Måluppfyllelse: Det skiljer mycket i antal elever från år till år vilket gör det svårt att göra jämförelser i procentsatser. På grund av att det bara är 3 pojkar i klassen och två av dem inte når målen i matematik så ser procentsatsen ut som den gör. I svenska har fler elever uppnått målen än vad som visades på resultaten vid de nationella proven. Några elever missade en liten del på nationella provet men har visat sig ha tillräcklig förmåga inom det området vid andra tillfällen. Därför har alla elever nått målen i svenska. Vad gället måluppfyllelsen i matematik så överensstämmer den med de nationella proven. De elever som inte klarade nationella proven visar inte tillräcklig förmåga i det vanliga matematikarbetet. Det finns flera anledningar till detta som till exempel mycket stor frånvaro under nuvarande och tidigare läsår. Dessa elever behöver under nästa läsår fortsatt stöd inom detta ämne. Redogörelse för måluppfyllelsen i alla ämnen i åk 3: Bild- alla har nått målen. Engelska- alla har nått målen. Idrott och hälsa- tre elever har inte nått målen på grund av att de inte kan simma. Matematik- tre av sju elever har inte nått målen. Musik- alla har nått målen. NO- alla har nått målen. Slöjd- alla har nått målen. SO- alla har nått målen. Svenska- alla elever har nått målen. Teknik- alla elever har nått målen. Jämfört med föregående år så har måluppfyllelsen i svenska ökat men minskat i matematik. Vi har arbetat medvetet med många olika arbetssätt i svenska: mycket högläsning i grupper, Pilen, läsläxor, skrivregler både genomgångar och individuellt arbete, respons på texter, en läsande klass-projektet m.m. Vi ser att detta arbete gett ett gott resultat. I idrott och hälsa är det samma resultat som föregående år. Trots att eleverna har fått mycket simträning nådde tre elever inte målen för simningen under detta läsår. I de övriga ämnena är resultatet också lika som föregående år. Vad gäller ämnet matematik så beror det till större delen på hög frånvaro hos två av eleverna. För att få dessa elever att komma till skolan krävs en fortsatt tät kontakt med föräldrarna och elevhälsan. De eleverna behöver också få riktad träning på de områden inom matematiken som de inte har uppnått. För att uppnå målen i idrott och hälsa krävs mer simträning. 12

13 Jämförelse mellan nationella proven och måluppfyllelsen för åk 3 Överensstämmelsen inom matematik är god. Inom svenska har fler elever nått målen än som klarade alla delar på de nationella proven. Det beror på att eleverna missade en liten del av ett prov och de har vid andra tillfällen visat tillräcklig förmåga inom dessa arbetsmoment. Åk 6 Nationella ämnesprov åk 6 Måluppfyllelse 2012/ / /2015 Nationellt prov (%) F P To F P To F P To Svenska , Svenska som andraspråk Matematik Engelska , Biologi Fysik Kemi Historia , Religion Samhällskunskap Nationella prov åk 6 Nationella prov åk SV skriva instruerande SV Skriva berättande 78 ENG Speaking ENG Reception, hör och 78 läsförståelse ENG Writing 89 SV Läsa och förstå 89 SV Tala 100 Engelska: De delar som eleverna har svårast med är läsförståelse och hörförståelse. Det är samma elever med språkstörning samt inlärningssvårigheter som inte har klarat de nationella proven. Att de flesta har klarat tala -delen kan bero på att det är en liten grupp, där eleverna är trygga och vågar prata. För att hjälpa de elever som har störst svårigheter arbetar vi numera med ett mycket strukturerat material, HELP start, avsett för elever med läs- och 13

14 skrivsvårigheter, vilket vi anser vara ett bra material som förhoppningsvis leder till bättre resultat i framtiden. Svenska: NP i svenska fungerade bra, dock blev uppgiften att skriva berättande text övermäktig för två av eleverna som har inlärningssvårigheter. En elev har språkstörning och har inte klarat av att tolka och sammanföra information i delen Läsa och förstå. Matematik: Den flicka som inte har klarat matematikprovet har under ett flertal år inte följt sin årskurs i matematik. Vi tror att flickan har möjligheter att uppnå målen på sikt, med rätt stöd i den fortsatta undervisningen. Kemi: Alla har godkänd på minst D-nivå på de nationella proven. Den undersökande delen var eleverna särskilt duktiga på. Samhällskunskap: 8 av 9 elever har nått godkänd nivå på NP. De flesta elever låg på D-nivå eller högre. Vissa begrepp inom samhällskunskapen behöver eleverna träna mer på. Att resultatet blivit så bra i kemi kan bero på att det är mer konkret och undersökande, vilket passar elever som har svårt att tänka logiskt/abstrakt. Detta ser vi som en lärfaktor för oss pedagoger att ta med i alla ämnen. Åk 6 Måluppfyllelse åk 6 vårterminen / / /2015 Måluppfyllelse (%) F P To F P To F P To Bild Engelska , Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Naturorienterande ämnen Biologi Fysik Kemi Samhällsorienterande ämnen Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Måluppfyllelse åk 6 När man har så få elever som vi har på skolan så ger procentsatsen en något skev bild. En elev som inte når målen ger ett stort utslag i procentsatsen. Det medför att det blir svårt att jämföra siffrorna med varandra år från år. 14

15 Förra året hade vi en elev som inte nådde målen i något ämne så därför visar siffrorna att vi ökat måluppfyllelsen i många ämnen under detta läsår. Bild: Alla når målen. Måluppfyllelsen har ökat. Engelska: Måluppfyllelsen har minskat i engelska. En elev har språkstörning och mycket svårt för engelska. En elev har haft en ojämn skolgång och inte läst så mycket engelska under tidigare år. För att hjälpa de elever som har störst svårigheter arbetar vi numera med ett mycket strukturerat material, HELP start, avsett för elever med läs- och skrivsvårigheter, vilket vi anser vara ett bra material som förhoppningsvis leder till bättre resultat i framtiden. Vi ser över nästa års behov av tekniska hjälpmedel till exempel datorprogram med bildstöd. Hem- och konsumentkunskap: Alla har nått målen. Idrott- och hälsa: En elev har inte nått målen på grund av simningen. Matematik: Måluppfyllelsen har minskat något. Inför nästa läsår försöker vi göra ännu fler riktade insatser för några elever som vi ser har behov av det. Musik: Alla har nått målen. Biologi: Måluppfyllelsen har ökat. Fysik: Måluppfyllelsen har ökat. Kemi: Måluppfyllelsen har ökat. Geografi: Måluppfyllelsen har ökat. Historia: Måluppfyllelsen har ökat. Pys-paragrafen har använts på en elev vid betygsättningen. Religionskunskap: Måluppfyllelsen har ökat. Pys-paragrafen har använts på en elev vid betygsättningen. Samhällskunskap: Måluppfyllelsen har ökat. Slöjd: Alla har nått målen. Svenska: Måluppfyllelsen i svenska har ökat. Samtliga har nått målen. Vi har utnyttjat pysparagrafen till en elev. Vi ser över nästa års behov av tekniska hjälpmedel till exempel datorprogram med bildstöd. Teknik: Alla har nått målen. Jämförelse mellan nationella proven och måluppfyllelsen för åk 6 Resultaten på de nationella proven och måluppfyllelsen överensstämmer med varandra. I kemin är resultaten på nationella provet högre än de betyg som eleverna fick. 15

16 Ogiltig frånvaro Ogiltig frånvaro 2012/ / /2015 F P To F P To F P To År Ogiltig frånvaro: Ingen ogiltig frånvaro finns rapporterad för läsåret 2014/2015. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram 2012/ / /2015 F P To F P To F P To År Åtgärdsprogram: Anledningen till minskningen under läsåret 2014/15 beror på de nya allmänna råden, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. För att underlätta arbetet för lärare och ge ett ökat fokus för eleven har ett beslut tagits för upprättandet av en ny blankett, Extra anpassningar. Denna blankett ska användas så fort man ger någon form av extra anpassning för eleven och skickas till specialpedagog. Det är sedan i samråd med specialpedagog och rektor som beslut tas om eventuellt åtgärdsprogram ska skapas. Detta ansvarar specialpedagogen för, inte pedagogen. Sedan detta system togs i bruk har antalet åtgärdsprogram minskat och mycket dokumenteras istället som extra anpassningar. Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Särskild undervisning eller enskild undervisning 2012/ / /2015 F P To F P To F P To År Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Ingen elev har haft detta. Anpassad studiegång Anpassad studiegång 2012/ / /2015 F P To F P To F P To År Anpassad studiegång Ingen elev har haft anpassad studiegång. 16

17 Handledning på modersmål Handledning på modersmål 2012/ / /2015 F P To F P To F P To År Handledning på modersmål Ingen elev har haft handledning på modersmål. Elevenkät Stimulans: Åk 2 Åk 5 Genomsnitt Genomsnitt Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 3,38 2,76 Jag känner att jag lär mig viktiga saker i skolan 3,64 3,30 3,51 3,03 Anpassning efter elevens behov/utmaningar: Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Jag känner att jag kan få svårare uppgifter om jag vill nå ett högre betyg Elevenkät 3,78 3,44 3,73 3,41 3,16 3,20 3,56 3,35 I den sammanställning av enkäterna som vi fått ta del av visas inte separata siffror för åk 2 och åk 5 utan en sammanställning av dessa årskurser. Detta gör att vi inte kan jämföra dessa siffror med varandra. Vi kan alltså inte jämföra skillnaderna mellan de båda årskurserna. I övrigt så ligger vi ungefär som genomsnittet. Eftersom elevantalet i årskurserna är så få så kan procentsatserna bli missvisande och det kan bli svårt att jämföra vår skola med andra skolor. Vi ska under nästa läsår arbeta mer med att diagnostisera eleverna tidigt för att kunna differentiera dem. Detta ger dem ökade möjligheter att arbeta mer på sin egen nivå. Då kan vi också lättare se vilka elever som behöver få svårare uppgifter. 17

18 ENHETENS MÅL Ge eleverna en god grund för deras fortsatta utveckling och utbildning som ger alla möjlighet att lägst nå målen i alla ämnen i skolåren Alla elever ska lägst nå målen i samtliga ämnen Hur når vi målen? Utveckla så väl elevernas motoriska och sociala som språkliga och matematiska utveckling. Ge eleverna möjlighet att våga prata och uttrycka sig i grupp. Ge eleverna möjlighet att utveckla sin analytiska, begreppsliga, kommunikativa, metakognitiva förmåga samt procedurförmåga. Ge pojkar och flickor samma utrymme. Förbereda eleverna inför skolgången genom ökat samarbete med 1-2:an. Öka förmågan att samarbeta. Kunskapsuppföljningar i samtliga ämnen. Individualiserad undervisning inom klassens ram med fokus på en likvärdig utbildning för pojkar och flickor. De elever som har svårigheter i skolarbetet ska få särskilt stöd i samtliga ämnen där det finns risk för att ej nå kunskapskraven. Vi gör pedagogiska planeringar kopplade till Lgr-11 och analyserar och utvärderar dessa kontinuerligt. Vi tydliggör kunskapskraven för elever och föräldrar. Planering av nationella prov i mycket god tid. Kompetensutveckling på pedagogiska forum, Språket lyfter Kompetensutveckling i form av Matematiklyftet och läsförståelse, det senare i samband med RUC. Om eleven riskerar att ej nå målen ska anmälan göras om utredning för Särskilt stöd 18

19 Vi ser kontinuerligt över våra förbättringspunkter. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Eleverna har kunskapsmässigt getts möjlighet att utveckla sin motoriska förmåga så väl som sin kognitiva förmåga. Huvudfokus har legat vid språkutveckling med förberedande läs- och skrivinlärning. Flera elever har knäckt läskoden och några är på god väg, men även de som tidigt under året inte var intresserade alls har börjat visa intresse för bokstäver, text och läsning. Eleverna visar intresse och vilja för matematiskt arbete och har många funderingar där vi fått tillfälle till diskussioner och utveckling. De har utvecklat sin motoriska förmåga genom att erbjudas stor variation på aktiviteter. Samtliga är aktiva och tycker att det är kul. Åtorps skola har B-form och det kan det innebära både för- och nackdelar för undervisningen. Det kan innebära att elever i de högre årskurserna i klasserna kan uppleva att viss undervisning behöver tas om och repeteras för att den yngre årskursen i klassen ska förstå. Det kan vara en förklaring till att vissa elever inte alltid känner sig lika nyfikna på skolarbetet eller att vissa uppgifter kanske inte upplevs lika utmanande. Det kan också vara en fördel för de elever som behöver repetera moment att de får göra det för att den yngre årskursen ska förstå. Alla elever har inte nått målen men vi har gjort följande: - Månadsvis uppföljning i arbetslagen (första måndagen i varje månad utom augusti och juni). - Klasskonferens en gång per termin med uppföljning av samtliga ämnen. - Handlingsplan för Läs- och skriv - Taluppfattningstest i matematik. - Nationella prov. - Redovisning av måluppfyllelse i samtliga ämnen i samband med kvalitetsrapporten vid vårterminens slut. - Analys i samband med upprättandet av kvalitetsrapport av kunskapsuppföljningen av samtliga ämnen samt resultat av nationella prov. - Vi har genomfört utvecklingssamtal en gång per termin. - Vi har följt upp de arbetsplaner som är upprättade inom t.ex. läs och skriv, samt genomförda tester, t.ex. DLS. - Vi har diskuterat elevernas kunskapsutveckling i arbetslaget. - Vi har omfördelat resurser efter behov. Jämförelse: Över 80 % av eleverna vet vad som krävs för att de ska nå målen. 95 % anser att lärarna hjälper och förklarar så att de förstår vad som ska göras i skolarbetet. De flesta elever vet att de lär sig viktiga saker i skolan och 65 % av eleverna blir nyfikna och får lust att lära sig mer. 19

20 Dokumentation, administrativt arbete samt nytillkomna arbetsuppgifter har bidragit till att tiden till lektionsplanering har minskat. Under vissa perioder tar arbete med sociala relationer mycket tid och energi i anspråk. Detta kan vara orsaker till att procentsiffran för nyfikenhet ligger lägre. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Elevers sociala situation påverkar måluppfyllelsen negativt. Vi anser att en nära kontakt med hemmet är nödvändig och att större insatser från elevhälsan behövs, till exempel samtal med kurator vid avvikande beteende. Under läsåret som gått har vi varit flexibla och omfördelat resurser efter behov. Detta är något som vi avser att fortsätta med och utveckla vidare under nästa läsår. Mer enskild undervisning behövs för vissa elever för att de ska ha en större möjlighet att nå kunskapsmålen. Detta avser vi att genomföra under nästa läsår. En förbättringsåtgärd skulle vara om lärarnas administrativa arbete skulle minskas till förmån för exempelvis lektionsplanering. 20

21 7. Ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevenkät Åk 2 Åk 5 Information om skolarbetet: Genomsnitt Genomsnitt Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 3,62 3,37 Tillit till elevens förmåga: Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 3,69 3,53 Elevenkät I den sammanställning av enkäterna som vi fått ta del av visas inte separata siffror för åk 2 och åk 5 utan en sammanställning av dessa årskurser. Detta gör att vi inte kan jämföra dessa siffror med varandra. Eftersom elevantalet i årskurserna är så få så kan procentsatserna bli missvisande och det kan bli svårt att jämföra vår skola med andra skolor. Åk 5 består av 4 elever. Om en elev skrivit vet ej, innebär det 25 % av svaren. Elevenkäten visar att vi ligger ungefär som genomsnittet i kommunen. Vi vill vidareutveckla elevernas inflytande vad gäller innehåll, arbetssätt, metoder och redovisningsformer. Det tror vi kan leda till en ökad motivation hos eleverna och en större förståelse för vad de ska lära sig. ENHETENS MÅL Att alla elever ska ha möjlighet att påverka och känna delaktighet Öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningens utformning med stigande ålder 21

22 Ge eleverna god information om kunskapsutveckling och social utveckling Öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningens utformning med stigande ålder Hur når vi målen? Att ge eleverna möjlighet att komma med förslag på både gemensamma sysselsättningar och aktiviteter de själva vill göra. De får ta ansvar och plocka undan saker som de har använt. Klassråd en gång i månaden. Utvecklingssamtal ska genomföras minst en gång/termin. Skriftliga omdömen i edwise. Elevens IUP upprättas i samband med höstens utvecklingssamtal för åk 1-5. Klassråd, elevråd och matråd sker kontinuerligt. Olika redovisningsformer som eleverna får påverka mer och mer med stigande ålder och mognad. Göra eleverna medvetna om innebörden av inflytande och ansvar genom utvecklingssamtal, klassråd och delaktighet vid pedagogiska planeringar. Pedagogiska planeringar ska upprättas i samtliga ämnen. Tillämpa Skolverkets Allmänna råd Planering av undervisningen samt Kunskapsbedömning i skolan. Förbättra elevernas möjlighet att vara med vid planering av arbetsområden genom diskussioner med eleverna inför ett nytt arbetsområde. Informera eleverna om kunskapskraven. Eleverna ges möjlighet att planera och leda rastaktiviteter där alla elever får delta. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Förskoleklassen har haft klassråd och därigenom kunnat framföra olika önskemål och förslag som genomförts i den mån det varit möjligt. Vi har även tagit del av elevrådet samt matrådets protokoll. Detta har gjort att de ökat sin kunskap och förståelse för vad och hur de kan påverka innehållet i verksamheten. 22

23 Utvecklingssamtal har genomförts minst en gång/termin. Skriftliga omdömen har upprättats i edwise. Elevens IUP har upprättats och utvärderats i samband med utvecklingssamtalet. Klassråd, elevråd och matråd har genomförts kontinuerligt. Elevdelaktighet vid planeringar och redovisningar har ökat mer och mer med stigande ålder och mognad. Alla vårdnadshavare har fått information om edwise på föräldramöten och utvecklingssamtal. De skriftliga omdömena har lagts ut på edwise men har lästs i begränsad utsträckning av vårdnadshavare. Pedagogiska planeringar har skrivits och lagts ut på edwise. Enligt elevenkäterna tycker eleverna att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Nästan 65 % anser att de får vara med och bestämma hur de ska arbeta med olika skoluppgifter. 90 % av eleverna tycker att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. Detta är en förbättring från förra året. Trots att vi kontinuerligt uppdaterar veckobrev, omdömen och planeringar är det bara ca 50 % av vårdnadshavarna som tar del av denna information. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Vårdnadshavare behöver bli mer ännu mer delaktiga genom att de loggar in i edwise. Information och hjälp med inloggning bör ligga på någon annan än lärarna. 23

24 8. Hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande Klagomål Antal klagomål 2012/ / /2015 Vt Ht To Vt Ht To Vt Ht To År Inga inkomna klagomål. ENHETENS MÅL Åk F-6 Skapa förutsättningar för alla föräldrar att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina barns utbildning Ge föräldrarna god information om kunskapsutveckling och social utveckling Hur når vi målen? Ge vårdnadshavaren god information om barnets kunskaps-och sociala utveckling en gång per termin, samt även fortlöpande information vid behov. Vid behov tas kontakt med vårdnadshavare snabbt. Kontinuerlig information om verksamheten i mötet med vårdnadshavare, samt via mejl och blogg. Information om verksamheten vid inskolning, föräldramöten och via månadsbrev. Utvecklingssamtal ska genomföras minst en gång/termin. Föräldramöten, två gånger per läsår och föräldraråd, två gånger per termin. Vid behov tas kontakt med vårdnadshavare snabbt. Klassmobiler finns. Utvecklingssamtal ska genomföras minst en gång/termin. Kontinuerligt uppdaterade skriftliga omdömen i edwise. Elevens IUP, åk 1-5, upprättas i samband och i samråd mellan elev, vårdnadshavare och pedagog under höstens utvecklingssamtal och följs upp på vårens samtal. 24

25 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Kontakten med vårdnadshavarna har varit god och skett regelbundet genom samtal muntligen likväl som mail, men främst genom bloggande och informationsbrev. Nytt för vårterminen var att vi flyttat in på edwise. Alla föräldrar blev inbjudna till ett skolgemensamt föräldramöte i början av terminen. Fördelen blev att vi kunde informera om skolgemensamma dokument så som likabehandlingsplanen med mera. Dessutom uppskattade de att inte behöva åka till skolan vid en massa olika tillfällen, främst av de som har barn i flera åldrar. Nackdelen vara att det var svårt att ge förskoleklass-specifik information då det var många andra i lokalen i väntan på efterföljande möte om bussarna, samt serverat fika. Utvecklingssamtal har skett med samtliga vårdnadshavare i klassen. Dialogen har varit god och utvecklande. Samtliga elever och vårdnadshavare har gett uttryck för att vara nöjda. Föräldramöten har genomförts två gånger per läsår Föräldraråd har genomförts. Vid behov har kontakt med vårdnadshavare tagits snabbt. Veckobrev har skrivits för de yngre eleverna och informationsbrev för de äldre eleverna. Utvecklingssamtal har genomförts minst en gång/termin. Skriftliga omdömen har kontinuerligt uppdaterats i edwise. Vid arbete med pedagogisk kartläggning och åtgärdsprogram har det varit en kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare. Elevens IUP upprättas i samband och i samråd mellan elev, vårdnadshavare och pedagog under utvecklingssamtalet. Vilken betydelse har eventuellt Pinocchiosamarbetet haft för barnets lärande och utveckling Ingen elev har deltagit i Pinocchiosamarbetet. FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Det skulle vara bra för samtliga parter om alla föräldrar skaffade sig sitt konto på edwise samt regelbundet loggar in för att hålla sig uppdaterad. Ett sätt är att ge nya föräldrar möjligheten att skaffa sig sitt konto i samband med första föräldramötet och då visa hur de kan hantera edwise. Information från föräldrarådet bör förmedlas till alla vårdnadshavare. Kallelsen till föräldrarådet bör ske via mail eller post (ej genom lärarna). -6 Vi önskar också ge vårdnadshavarna en enkät som kommer ta upp frågor om barnens trivsel och trygghet, om de känner att de får tillräcklig information osv. Vi planerar att genomföra den under ht

26 9. Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningarna som eleverna fortsätter till samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive varsamhet. ENHETENS MÅL Att få en bra övergång mellan förskola, förskoleklass och skola Hur når vi målen? Överlämnande och information om alla barn från förskola till förskoleklass. Besök vid några tillfällen under våren av förskolebarnen som ska börja nästa läsår. Överlämnande och information till skolan om de barn som börjar första klass. Ovanstående enligt gällande överlämnandeplaner, förskola- och -åk1. Överlämnandeplaner F åk1, åk 2 åk 3, åk 4 åk 5 samt åk 6 åk 7. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Övergången förskola-förskoleklass har skett kontinuerligt under vårterminen genom ett nära samarbete mellan verksamheterna då vi träffats hos varandra och haft gemensamma aktiviteter. Detta har gjort att vi lärt känna varandra och ökat tryggheten inför övergången. Förskoleklassen har i år varit integrerad i skolans lokaler i stor utsträckning. Detta har gjort att eleverna känner sig trygga med alla elever och är väl förtrogna med skolans lokaler. Vi har samarbetat kring dagar som skoljogg, pysseldagar, högtider och avslutningar. Förskoleklassen har tillsammans med 1-2:an haft aktiviteter som dans och sång. Förskoleklassen äter mat tillsammans med 1-2:an och då har personal från samtliga verksamheter varit med under olika perioder och dagar. 26

27 Samarbetet mellan och skola är beroende av gruppstorlek, schemaläggning och planeringstid. I år har det varit en relativt stor och 1-2:a, samt att det inte gått att få till planeringstid, varpå det är inte varit möjligt att samarbeta i så stor utsträckning som önskats. Åk 6 har åkt till Stora Valla ca hälften av alla fredagar. Det har medfört att de eleverna blivit mer vana vid den skolan och personal där. Det kan medföra att övergången till högstadiet kan gå enklare. Lärarna på skolan undervisar i hög grad i varandras klasser, speciellt i åk 3-6. Det medför att elever och personalen lär känna varandra och att övergången går lättare mellan klasserna. Fritidspersonalen har deltagit i skolan genom rastvaktstid på luncherna och på morgonen, matsituationen i åk F-2 och vid gemensamma aktiviteter som till exempel pysseldagar och skolgårdsstädning. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Planen är att en och åk 1-2 ska samarbeta i mycket högre omfattning under nästa läsår. Vi önskar också ökat samarbete mellan och övriga årskurser. Gemensam planeringstid mellan fritidspersonalen, ens personal och lärarna krävs då för att detta samarbete ska fungera bra. Vi planerar att flytta biblioteket till fritids lokaler. Det innebär att eleverna oftare kommer dit och vi planerar att fritidspersonalen tar ett ökat ansvar för att stötta eleverna vid boklån och eventuella läsestunder i samband med dessa. 27

28 10. Omvärlden Eleverna ska få utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. ENHETENS MÅL Ge barnen nya upplevelser och erfarenheter Åk F-6 Plan för Studie- och yrkesorientering Samarbeta med föreningslivet och arbetslivet Hur når vi målen? Genom att ta vara på de möjligheter som bjuds i form av sång och teaterföreställningar. Besök av personal från Folktandvården för att informera barnen. Utforska vår närmiljö. Samarbete med förskolan. Planer finns på att bjuda in föräldrar att informera om yrken. Samarbete med lokal skolkyrka. Besök i lokal affär för undersökning. Besök hos lokala entreprenörer. Samarbete med närliggande skolor i friidrott. Samarbete med förskolan. 28

29 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Vi har fått tagit del av olika evenemang som FN-dagen, advent och påskfirandet i samarbete med olika kyrkor. Vi har besökt biblioteket i Degerfors och gått på föreställningar på Folkets Hus i Degerfors. Vi har använt närområdet för att träna på olika kunskaper inom matematik och svenska. Skoljoggen skedde i närområdet tillsammans med hela skolan. Tillsammans med blivande förskoleklass har vi gjort en utflykt till en Arla-gård för att ta del av arbetet med mjölkproduktionen. - En idrottsdag ihop med Grunnebacka skola och Svartå skola har genomförts. - Personalen har informerats av SYV om den nya SYV-planen. SYV har varit på besök i åk 3-4 och åk 5-6 och pratat om utbildning och yrken. - Föräldrar och övriga intresserade inbjöds till en temakväll om sagor. Musikaler spelades upp. - har varit på flera besök i Nysunds kyrka, Brokyrkan och i Degerfors församlingshem för att få information och se på utställningar. - Julklappar har slagits in av eleverna och skickats till Litauen. - Åk 4 har praktiserat i skolköket. - Vi har tagit emot praktikanter från åk 8 på Stora Valla. - Skoljoggen genomfördes i närområdet tillsammans med hela skolan. En analys av detta är att gemensamma upplevelser stärker samhörigheten i skolan och i grupperna. Att lärandet sker alltid och överallt är en lärdom för eleverna. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Vi fortsätter vårt utåtriktade arbete i samarbete med till exempel SYV, skolkyrkan och andra skolor. Vi ska ha tema Omvärlden under höstterminen En av anledningarna till det är att vi får nya elever från utlandet. Vi kommer integrera flera ämnen i det temat och sedan bjuda allmänheten till en temakväll. 29

30 11. Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som vinns för respektive ämne. Som stöd för betygsättningen finns ämnes specifika kunskapskrav för olika betyg Elevenkät Veta vad som krävs: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Åk 2 Åk 5 Genomsnitt Genomsnitt 3,36 3,26 Elevenkät Nästan 80 % anser att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Vi vill vidareutveckla elevernas inflytande vad gäller innehåll, arbetssätt, metoder och redovisningsformer. Det tror vi kan leda till en ökad motivation hos eleverna och en större förståelse för vad de ska lära sig. ENHETENS MÅL Alla elever ska ges skriftliga omdömen i de ämnen de undervisas i Bedömningarna ska vara likvärdiga på skolan och inom kommunen Hur når vi målen? Underlag för betyg/skriftliga omdömen skrivs kontinuerligt in i edwise. Konferenstid ska användas till diskussioner kring likvärdighet (värdeord) och bedömning. Kommungemensamma samrättningar av nationella prov. Våra skriftliga omdömen skall ha en tydlig koppling till våra planeringar och kunskapskraven i Lgr-11. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Vi uppfyller dessa mål. 30

31 ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER En kommungemensam pedagogisk planering där de olika ämnena är uppdelade årskursvis så att det blir mer likvärdig undervisning och bedömning. Detta skulle underlätta det administrativa arbetet för pedagogerna. Denna kunskap finns inom kommunen, låt dem dela med sig och utveckla detta arbete. 12. Rektors slutord Så här i slutet av läsåret kan vi avrunda med två ledord som under läsårets gång växt fram som oerhört viktiga för att ha en fungerande verksamhet, nämligen samarbete och kommunikation. Jag menar då samarbete och kommunikation på flera olika nivåer, till exempel mellan: Elever-Elever Lärare-Elever Vårdnadshavare-Elever Lärare-Vårdnadshavare Elevhälsa-Lärare Elevhälsa-Vårdnadshavare mm. Lägger man sedan till funktioner som BUV (tidigare BUP) och socialtjänsten så växer sig begreppen samarbete och kommunikation än starkare. Våra elevers vårdnadshavare är skolans viktigaste samarbetspartner och en rak och ärlig kommunikation är ett måste för att få med alla elever på tåget. Enligt allmänna råden, Planering och genomförande av undervisningen, ska varje lärare dokumentera sina planeringar och uppföljningar så att de ger stöd för att: - kommunicera med elever och vårdnadshavare vad som är syftet med undervisningen och hur den ska genomföras - använda sig av effektiva rutiner och former för dokumentation som väl återspeglar elevernas kunskaper och som ger en grund för kommunikation av bedömning och betygsättning med elever och vårdnadshavare Utifrån ovanstående text konstaterar jag att vi har några viktiga utvecklingsområden framför oss. Vi måste få till en större likvärdighet i pedagogernas sätt att skriva pedagogiska planeringar utifrån den kommungemensamma mallen och att kontinuerligt uppdatera omdömena i edwise. Utöver detta måste vi bli tydligare i hur vi marknadsför vår kommunikationsplattform edwise. Här ska all relevant information som rör elevernas skolgång finnas tillgänglig för vårdnadshavarna, det vill säga veckobrev, omdömen, pedagogiska planeringar, läxor etc. Det är skolans ansvar att se till att informationen finns och att informera om hur man finner den. Sedan är det dock vårdnadshavarnas ansvar att bevaka sina barns skolgång. Det är viktigt att vi lägger stor vikt vid elevernas läsförståelse i de yngre skolåren och tidigt kartlägger eleverna så att vi kan bemöta eleverna på deras nivå. Målet är att alla elever ska kunna läsa, och förstå vad de läser, när de börjar åk 3. Resultaten på de nationella proven i åk 3 är inte tillfredsställande och vi behöver därför analysera vad vi kan göra bättre i framtiden. Att kunna läsa och förstå vad man läser är a och o för att på sikt nå en god måluppfyllelse i samtliga skolämnen. 31