Kvalitetsrapport. Förskoleklass & grundskola åk 1-6 Läsåret 2015/2016 Åtorps skola. Utbildningens syfte

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskoleklass & grundskola åk 1-6 Läsåret 2015/2016 Åtorps skola Utbildningens syfte Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Ansvarig rektor: Mikael Johansson/Annie-Frid Johansson 1 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Beskrivning av verksamheten 2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren Året i verksamheten 4. Systematiskt kvalitetsarbete 5. Normer och värden 6. Kunskaper 7. Elevernas ansvar och inflytande 8. Skola och hem 9. Övergång och samverkan 10. Skolan och omvärlden 11. Bedömning och betyg 12. Rektors slutord Förbättringsåtgärder inför läsåret 2016/2017 2

3 1. Beskrivning av verksamheten Åtorps skola är en F-6 skola med 53 elever. Skolan har en förskoleklass och tre åldersintegrerade klasser. Skolan ligger ca en mil söder om Degerfors och har ett arbetslag med 7 pedagoger. Mikael Johansson och Annie-Frid Johansson är rektorer för Åtorps skola. I förskoleklassen har Marie-Louise Bergström arbetat under året. Hon delar sin tjänst mellan F- klass och fritidshemmet Eken. Marie-Louise arbetar 100%. Johanna Johansson har varit klasslärare i åk 1-2 och arbetar 100%. Sven-Erik Karlsson har varit klasslärare i åk 3-4 och har under året arbetat 100%. Jens Ringström har arbetat 80% fördelat på idrott- och hälsa, resurspedagog samt delat ämnesansvar i svenska och matematik. Inger Niklasson har varit klasslärare i åk 5-6. Hon har arbetat 100%. De tre klasslärarna har också haft ämnen i de andra årskurserna i enlighet med var och ens kompetens. Camilla Thorén har under året arbetat 100% fördelat på ämnesansvar och resurs/speciallärartid i samtliga årskurser F-6. Pedagogerna har samarbetat i hög utsträckning under läsåret för att få till bästa möjliga resursanvändning. Elevhälsoteamet har under året bestått av rektor Annie-Frid Johansson och specialpedagog Inga-Liisa Helmer. Annie-Frid tillträdde sin tjänst i början av april och har varit på skolan varje torsdag samt vid speciella möten. Detsamma gäller för Inga-Liisa, som dock arbetat under hela läsåret. Kuratorn Camilla Uhr slutade sin tjänst vid sportlovet och skolan har sedan varit utan kuratorstjänst under resten av vårterminen. Sista veckorna på vårterminen tillträdde en ny kurator; Lindha Davidsson som hunnit träffa personalen och eleverna. Skolsköterskan Sofia Linnea Axelsson har arbetat på skolan fram till jul, sedan avslutade hon sin tjänst. Under vårterminen har skolan inte haft någon skolsköterska på plats regelbundet. Från höstterminen, augusti 2016 tillträder en ny skolsköterska; Marie Swanolf. Grundfakta förskoleklass 2013/ / /2016 Antal elever i förskoleklassen Antal grupper Antal årsarbetare Andel personal m. ped. högskoleutbildning (%)

4 Grundfakta skolan 2013/ / /2016 Totalt antal barn/elever på skolan Antal elever i årskurserna Åk Åk Åk Åk Åk Åk Andel personal med ped. högskoleutb. (%) 78% 75% 100% Andel lärare med formell behörighet i de ämnen som de undervisar i (%) 87,87,5% 75% 100% 4 4

5 2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren 2015 Personalens förbättringsåtgärder F-klass - år 6 Likt det vi förra året önskade har vi nu utökat samarbetet mellan Fritids, F-klass och skolan. Främst åk 1-2 då åk 1-2 och F-klassen har haft gemensam idrottslektion, elevens val, musiklektion och no-lektion. Dessa lektioner har skolans pedagoger planerat och F-klassens elever har varit med. Ettorna har också haft matematik tillsammans med F-klass en lektion i veckan. Detta har fungerat bra då förskoleklassen varit väldigt liten. Personalen i skolan och F-klassens personal har dock inte haft gemensam planeringstid för dessa lektioner. Fritids personal har tagit det största ansvaret gällande rastvärdskap och bibliotek. Fritidspersonalen har också haft viss resurstid i åk 1-2 under läsåret. Under läsåret som gått har vi varit mycket flexibla och omfördelat resurser efter behov. Detta är något som vi avser att fortsätta med och utveckla vidare under nästa läsår. Vi vill fortsätta med enskild undervisning och/eller alternativt intensivperioder (i exempelvis lästräning) för vissa elever, då vi ser att detta har en positiv effekt och för att de ska ha en större möjlighet att nå kunskapsmålen. Vi upplever att det varit en bättre balans mellan tiden för administrativt arbete och lektionsplanering m.m. under detta läsår. Fyra av pedagogerna har gått Matematiklyftet vilket givetvis påverkat lektionsplaneringstiden. Alla vårdnadshavare i förskoleklassen har fått möjlighet att bli delaktiga i verksamheten genom edwise. Detsamma gäller vårdnadshavarna i åk 1-6. Vår upplevelse är dock att de inte blivit mer delaktiga, trots våra påtryckningar som skett på exempelvis föräldramöten. Vi har inte utformat en egen enkät som har gått ut till alla föräldrar, det hade vi planerat att göra under läsåret som gått. Vi planerar att göra det under nästa läsår. 5 5

6 6 3. Året i verksamheten Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret F-klass Vi har arbetat med språkstimulerande övningar enligt Bornholmsmodellen och även gått igenom 15 av alfabetets bokstäver grundligt. Vi har skrivit ljudenliga ord, enkla meningar och korta texter. Detta har vi också tränat på med hjälp av en Ipad. Dagligen har högläsning förekommit med många diskussioner runt text och bild. Livet i bokstavslandet på UR har vi också tittat på. Vi har varje vecka besökt biblioteket. Eleverna läser själva och uppmuntras att berätta handlingen för sina kamrater. I matematiken har vi arbetat med materialet Pixel och praktiskt arbete, både inne och utomhus. Dagligen pratar vi om årstid, månad, datum och år. Vi har spelat spel och löst mattekluringar som stimulerar mattekunskaperna. Elevernas matematikfunderingar har ibland fått styra. Vi har också tittat på Livet i mattelandet från UR. På idrotten har eleverna fått möjlighet att träna motorik, turtagning, regler och kamratskap i olika former av rörelse och aktivitet. Finmotoriken har tränats genom att skriva, rita, klippa, sy, lägga pärlplattor mm. Varje vecka har F-klassen deltagit i 1-2:ans NO-undervisning. Områden de arbetat med är sopsortering, närmiljön, rymden, vatten och människokroppen. Klasserna har också elevens val tillsammans. Där varierar aktiviteterna bl. a. leker de affär, spelar spel och bygger med konstruktionsmaterial. Skapande verksamhet och lek förekommer också naturligtvis, såväl ute som inne. Eleverna har svarat på trivselfrågor och varje månad har månadsrapport lämnats in till rektor, då har även arbetsplanen har följts upp. Förskoleklassansvarig har även deltagit i gemensamma möten med andra förskoleklasslärare i kommunen för att utveckla olika områden inom verksamheten. Åk 1-6 Höstterminen började med tidiga föräldramöten för att föräldrarna skulle bli informerade om vad som krävs av eleverna, samt bli delaktiga i elevernas skolarbete. Alla föräldrar informerades om inloggning i edwise. Även i år har åk 6 har fått åka till Stora Valla för att läsa hemkunskap och B-språk m.m. Detta har upplevts både positivt och negativt för eleverna och personalen. Det är positivt att de har fått lära känna lokalerna och haft hemkunskap i ändamålsenliga lokaler och B-språk. Det negativa är att elevgrupperna från Åtorp och Svartå inte har fungerat ihop. Vi tycker också att det inte varit lämpligt att ha ämnena matematik och engelska som är så viktiga kärnämnen på Stora Valla i en elevgrupp från två olika skolor. Vårt förslag för nästa läsår är att eleverna åker tillbaka till sina respektive skolor efter hemkunskapen och B-språket. 6

7 Under höstterminen hade vi ett Tema Världen. Allmänheten bjöds in till utställning och sång. Det var välbesökt och uppskattat. Inträdet gick till julklappspaket till barn i Litauen. Sådana julklappar har vi som skola skickat under slutet av höstterminen. Vi har också haft besök av en man som berättat om barns situation i krigsdrabbade områden. Studiebesök har gjorts i Nysunds kyrka. Årskurserna 1-2 har besökt hembygdens kyrka eftersom det passade in i ämnet historia. Vi har förändrat och satsat mycket på vår matematikundervisning. Det är flera saker som ligger till grund för det; fyra pedagoger har gått matematiklyftet under läsåret, åk 4-6 har ett diagnostiskt arbetsätt där vi utgår från det de kan bl. a. via diagnoser och sedan arbetar vidare utifrån det. Det har visat sig vara framgångsrikt när resultat från taluppfattningstest genomförts. Åk 3 har haft en individuellt anpassad undervisning för att nå alla med olika förutsättningar. Det är mycket stor kunskapsspridning i den årskursen. Åk 1-2 har arbetat mycket med matematikstrategier och under vissa perioder arbetat mer med praktisk matematik. Vi har sett att det leder till att elever höjer sina kunskaper, talar mer matematik, lär av varandras misstag och lösningsmetoder. En stor framgångsfaktor är vårt stora och flexibla resursarbete. Det beror på ett gott samarbete i arbetslaget kring alla elever. Vi har kontinuerligt sett över resursbehovet och omfördelat det efter behov. Det har inneburit att vi kunnat ge fler barn stöd under längre eller kortare period. Vi ser att detta gett goda resultat både med framsteg i engelska och med framför allt läsningen i svenska. Flera elever i åk 5-6 har arbetat med Help-startmaterialet. Vi ser att det varit bra för eleverna. De har varit studiemotiverade och känt att de fått stöd och strategier i sin engelskainlärning. Flera elever i åk 2 har haft intensivläsningsperioder i samarbete med hemmet. Det infördes efter att DLS-proven genomförts i februari och visade på att åtgärder behövde sättas in för att öka läsflytet och läshastigheten. Vid ytterligare en koll i maj hade resultaten gått upp för samtliga av dessa elever, mer eller mindre. Någon elev i åk 1 har också haft intensivläsning. Elever i åk 3 har också haft lästräning under stor del av läsåret. Elever ur åk 3 har också haft matematikträning under resurstid. Elever ur åk 4 har också i perioder haft extra matematikundervisning, när vi sett att de behövt träna mer på vissa områden. Resursarbetet har alltså omarbetats flera gånger under läsåret. Vi anser att detta är bra metoder för att nå positiva resultat. Eleverna har svarat på trivselfrågor. Den kommungemensamma enkäten i åk 2 och åk 5 har genomförts och analyserats. Skolans likabehandlingsteam har också genomfört en trivsel- och trygghetsenkät som alla elever fått svara på. Svaren har sedan följts upp vid behov. Det har gett oss en bra grund i trivsel- och trygghetsarbetet och hur läget är på skolan. Vårdnadshavarna till eleverna i åk 2 och 5 har också genomfört den kommungemensamma enkäten i samband med utvecklingssamtalen för att försöka få en så hög svarsfrekvens som möjligt. Dessa svar har analyserats i arbetslaget. Varje månad har månadsrapport lämnats in till rektor, då har även arbetsplanens mål följts upp. 7 7

8 Några träffar med föräldraråd och föräldraföreningen har hållits. Deras synpunkter är värdefulla för fortsatt arbete. Elevrådsträffar och matrådsträffar har hållits vid flera tillfällen. Där har eleverna möjlighet att påverka verksamheten. Elevgrupperna har fungerat bra under året. F-klassen har varit mycket liten, endast fyra elever, vilket har gjort att samarbete med åk 1-2 har varit nödvändigt och smart gällande resursanvändning. Åk 1-2 har varit mellan 17 och 19 elever. Åk 3-4 har varit 16 elever och åk 5-6 har varit 16 elever under året. Vi har haft ändamålsenliga lokaler under läsåret. På en skola i B-form behövs extra utrymmen så att vi har chans att dela upp årskurserna vid vissa lektioner, främst engelska, matematik och svenska. Det är nödvändigt för att kunna bedriva en god undervisning. Vid vissa lektioner där vi behövt dela åk 1 och 2 har det ibland varit svårt att hitta ett riktigt bra rum att vara i. Likaså har F-klassen varit i den gemensamma bild- och musiksalen. Det har ibland gjort att ändringar i upplägg blivit svårare att genomföra. Det har också inneburit att det ibland varit svårt för F- klassens lärare att kunna förbereda och planera i sitt klassrum när bild- och musiklektioner ska genomföras i rummet. Åk 5-6 har också haft delade lektioner vid många tillfällen. Det har oftast fungerat för dem att hitta rum att vara i eftersom den ena gruppen bara varit fyra elever. Åk 3 och åk 4 har haft två klassrum till förfogande så för dem har det fungerat bra att dela upp sig. Idrottssalen och omklädningsrummen är fina lokaler och fungerar bra för idrottsundervisningen. Utemiljön har varit bra. Skolgården inbjuder till aktiviteter och lek. Personaltätheten har under året varit tillfredställande. Kompetensen har varit relativt god. Vi har under året haft behörig personal i nästan alla ämnen. NO i åk 1-2 har haft en obehörig lärare och även bilden i åk 3-4 och 5-6. Ledningen har förstärkts under vårterminen, då vi fått en biträdande rektor som haft möjlighet att arbeta på Åtorps skola någon gång/ vecka. Det är positivt. Miljö: Vi önskar nya markiser till skolan. Det behövs för att hålla en lagom temperatur i klassrummen. Vi har länge önskat belysning på skolgården för att kunna ha en säker miljö på den mörka delen av året. Utvecklingsprojekt finansierade med statliga medel Matematiklyftet Under läsåret har 2 grupper varit igång för kommunens lärare i åk 1-6. En grupp läste sitt första läsår på helfart medan den andra gruppen genomförde sitt andra läsår på halvfart. Matematiklyftet är en statligt planerad matematiksatsning som syftar till att ge kontinuerlig fortbildning över tid som på sikt ska leda till en mer varierad undervisning och ökade meritvärden. 8 8

9 Skapande skola Skapande skolas syfte är att stärka arbetet med kultur i skolan. Målet är att genom en ökad samverkan med kulturlivet, långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete. Skapande skola ska tillföra ett starkt kulturellt och pedagogiskt mervärde i skolans arbete. Tanken är att den estetiska och kreativa kompetens, som kulturlivet liksom skolan besitter, ska kompletteras och bättre tas tillvara på och vara en del av verksamhetens kvalitets- och kompetensutveckling. Estetik och kreativitet kan öppna nya vägar för att skapa intresse och lust samt ge förståelse och skapa mening. Under läsåret har Degerfors kommun haft 200 tkr utifrån grund- och grundsärskolans handlingsplan. På Åtorp skola har eleverna år 4-6 varit på studieresa till Björkborn och Fiffiga huset under maj månad. Detta skedde i samarbete med Skapande skola. 9 9

10 4. Systematiskt kvalitetsarbete Årets kvalitetsredovisning Kvalitetsarbetet finns formulerat i skolornas kvalitetshjul. Arbetet är anpassat till de olika delarna planera, genomföra, analysera, utvärdera och redovisa resultat. Utifrån analyserna av de redovisade resultaten, arbetar verksamheterna vidare med framtagna förbättringsområden. Det systematiska kvalitetsarbetet ska genomsyra allt arbete, som sker inom de pedagogiska verksamheterna och ha eleven i fokus. Verksamheternas kvalitetsarbete utgår från läsårets arbetsplan. Arbetsplanen beskriver hur verksamheterna ska arbeta med prioriterade förbättringsområden. Månadsvis följs arbetsplanen upp i arbetslagen. Rektor tar del av den kontinuerliga uppföljningen. Vid slutet av läsåret analyseras resultaten och verksamheternas arbete redovisas i kvalitetsrapporten. Verksamheternas kvalitetsrapporter redovisas huvudman samt läggs ut på kommunens hemsida. Kvalitetsrapporterna ligger till grund för kommande läsårs arbetsplan. För att nå framgång i det systematiska kvalitetsarbetet måste fokus ligga på mål, resultat, analys och förbättringsarbete. Det ska vara en naturlig del i vardagen, prioriterat i arbetslagens arbete. Det är därför viktigt att varje verksamhet skapar sina egna rutiner utifrån fastställd kvalitetsplan. 10 1

11 5. Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling Disciplinära åtgärder 2013/ / /2016 Disciplinära åtgärder F P To F P To F P To Utvisning ur undervisningslokal Kvarsittning Utredning Skriftlig varning Tillfällig omplacering Tillfällig placering vid annan skolenhet Omhändertagande av föremål Kommentar: En elev har vid två olika tillfällen fått arbeta en kort stund i rummet bredvid klassrummet. Den undervisande läraren har då haft full uppsikt på eleven genom den glasruta (som delar lokalen i två). Detta eftersom pedagogen fortfarande har ett tillsynsansvar. Antal kränkningsanmälningar 2013/ / /2016 Antal åtgärder mot F P To F P To F P To kränkande behandling År F Kommentar: Skolan har ett öppet klimat och eleverna visar stor förståelse för barns olikheter och behov. Eftersom det är en liten skola är det lättare för de vuxna att följa samma regler och att ha samma förhållningssätt. Det är betydelsefullt för eleverna. Eftersom flertalet raster har legat samtidigt lär eleverna känna varandra bättre och kan 11 1

12 leka över klassgränserna. Det gör att det blir lättare att hitta fler kompisar. Personalen har strävat efter ett positivt och respektfullt förhållningssätt mot eleverna, i synnerhet mot vissa elever, och det har avspeglat sig i atmosfären på skolan. Elevenkät Trygghet: Åk 2 Åk 5 Genomsnitt Genomsnitt Jag känner mig trygg i skolan 3,67 3,57 Jag vet vem jag ska prata med om jag inte känner mig trygg i skolan, illa behandlad, utsatt eller trakasserad 3,67 3,86 I min skola finns det elever som jag är rädd för 3,40 3,08 I min skola finns det lärare som jag är rädd för 4,00 3,77 3,69 3,57 Grundläggande värden: I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter 4,00 3,15 I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen 3,83 3,75 Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar 3,83 3,62 I min skola respekterar elever och lärare varandra 3,67 3,15 3,83 3,42 Ordningsregler: I min skola följer eleverna de trivsel- och ordningsregler som finns Mina lärare ser till att trivsel- och ordningsreglerna på skolans följs 3,00 2,92 3,83 3,50 3,42 3,

13 Analys av elevenkät Enligt dessa enkäter ser vi att våra elever känner sig trygga både med de andra eleverna och med personalen. Vi ser också att eleverna uppfattar det som att vi pratat mer om grundläggande värden under läsåret t ex jämställdhet mellan könen och mänskliga rättigheter och att vi ger killar och tjejer samma möjligheter. I enkäten visar det sig att eleverna upplever i hög grad att trivsel- och ordningsreglerna följs på skolan och att lärarna ser till att de följs. Vi anser fortfarande att enkäten behöver utformas annorlunda för åk 2. De har mycket svårt att förstå vad frågorna handlar om. Eftersom elevantalet i årskurserna är så få så kan procentsatserna bli missvisande och det kan bli svårt att jämföra vår skola med andra skolor. ENHETENS MÅL F-klass Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav Öka medvetenheten om att elever med funktionsnedsättning inte ska möta hinder i vår verksamhet Åk. 1-6 Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav. Öka medvetenheten om att elever med funktionsnedsättning inte ska möta hinder i vår verksamhet. Hur når vi målen? F-klass Vi arbetar aktivt med samhällets gemensamma värderingar och motverkar alla former av kränkningar. Vi arbetar utifrån att pojkar och flickor ska få lika stor uppmärksamhet. Likabehandlingsteamet finns alltid tillgängligt vid akuta ärenden. Förankra planen hos all berörd personal, vårdnadshavare och elever. Vi presenterar planen för all personal. Elever och vårdnadshavare presenterar vi planen för via föräldramöten. All personal följer likabehandlingsplanen. God vuxennärvaro under rasterna. 13 1

14 Likabehandlingsteamet är aktivt i den dagliga verksamheten. Likabehandlingsteamet finns alltid tillgängligt vid akuta ärenden. Konsekvensstegen följs och anmälan kränkande behandling skrivs och följs upp. Digitalt uppföljningsverktyg används Kommunövergripande likabehandlingsmöten för rektorer och samordnare 2ggr/läsår. Öka elevernas delaktighet i det främjande och förebyggande likabehandlingsarbetet. Skolans egna elevenkät för samtliga elever. Åk. 1-6 Förankra likabehandlingsplanen hos all berörd personal, vårdnadshavare och elever. Vi presenterar planen för all personal och för eleverna. Vi presenterar planen för vårdnadshavarna på föräldramötena. All personal följer likabehandlingsplanen och arbetar aktivt med skolans värdegrund. God vuxennärvaro under rasterna. Likabehandlingsteamet är aktivt och finns alltid tillgängligt vid akuta ärenden. Konsekvensstegen följs och anmälan kränkande behandling skrivs och följs upp. Digitalt uppföljningsverktyg används. Öka elevernas delaktighet i det främjande och förebyggande likabehandlingsarbetet. Skolans egen elevenkät för samtliga elever. Kommunövergripande likabehandlingsmöten för rektorer och samordnare 2ggr/läsår. UTVÄRDERING OCH ANALYS F-klass Enligt skolans trivselenkät och trivselfrågor som ställts vid utvecklingssamtal, uttrycker eleverna att de trivs och känner sig trygga i verksamheten och på rasterna. Vilket delvis beror på att de vuxna runt barnen är samspelta och följer samma regler. Vi arbetar kontinuerligt med, hur man är en bra kompis, regler och konfliktlösning. Detta har gjort att de oftare har lyckats lösa konflikter själva. De vuxna stöttar naturligtvis om det behövs. Åk 1-6 I samband med skolstart har förskoleklassens och vårdnadshavare för eleverna i åk

15 bjudits in till föräldramöte. Där gavs information om likabehandlingsplanen. I arbetet inom området normer och värden förekommer diskussioner, dagliga samtal om hur vi ska vara mot varandra och hjälp vid konfliktsituationer. Det finns alltid minst en vuxen ute som stöd under rastverksamheten. Nästan varje onsdag har fritidspersonalen anordnat rastaktiviteter som eleverna kan välja att delta i. Vi har också vid flera tillfällen haft aktiviteter med mixade grupper från F-6 för att öka gemenskapen bland eleverna. De flesta rasterna har varit gemensamma under året och det har fortsatt att bidra till god gemenskap över klassgränserna. Likabehandlingsteamet har haft några träffar under detta läsår. Vi har vid behov fört samtal med elever, grupper av elever och föräldrar. Trivselfrågor har diskuterats i samband med utvecklingssamtal enskilt med elever och med deras vårdnadshavare. I samband med terminsavslut anordnar elever och lärare talangjakt och show. Ett tillfälle där elever och lärare får en chans att mötas tillsammans i sång, dans och musik. Även personalen i mat och städ är delaktig i dessa tillställningar som är oerhört uppskattade och ett led i att skapa ökad delaktighet, trygghet och social gemenskap. Elevenkäten visar att eleverna känner sig trygga och att den sociala gemenskapen fungerar bra. De känner sig likvärdigt behandlade. Föräldraenkäterna som genomfördes i åk 2 och åk 5 visade att 94% anser att deras barn känner sig tryggt i skolan. De ansåg att påståendet stämde helt och hållet eller att det stämde ganska bra. Vidare ansåg 87% att de påståendet om de kände till skolans värdegrund stämde helt och hållet eller stämde ganska bra. 12% ansåg att det påståendet stämde ganska dåligt. Vi behöver presentera värdegrunden igen för föräldrarna på höstens föräldramöte. Vi har också en idé att lägga ut vår värdegrund på edwise. 100% av dessa föräldrar ansåg att påståendet att eleverna och lärarna bemöter varandra med respekt stämde helt och hållet eller stämde ganska bra. 88% ansåg att det stämmer helt och hållet eller att det stämmer ganska bra att deras barn hade studiero på lektionerna. 100% anser att de vet vem de kan vända sig till om deras barn blivit kränkt. 88% anser att det stämmer helt och hållet och 12% att det stämmer ganska bra. 100% anser också att de vuxna på Åtorps skola reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt. 81% anser att det stämmer helt och hållet och 19% att det stämmer ganska bra. Vi har också vid ett tillfälle genomfört en egen trivsel- och trygghetsenkät i åk F-6 och den visade att de flesta eleverna känner sig trygga och att de flesta vet var de ska vända sig om det händer något. Nästan alla anser att de kan vända sig till oss vuxna om de behöver hjälp. Vi kan se att toaletterna är en plats där en del elever känner sig otrygga. Vid samtal visar det sig att de flesta svaren beror på att man är rädd att låset ska krångla eller att man glömt låsa. Vi tror också att det beror på att det varit några incidenter där det varit nedkladdat på toaletten. Vi kan se i svaren att det finns några elever som andra uppfattar som dumma mot andra. Vi har samtalat enskilt med de elever som fyllt i att det finns andra elever som är dumma. Vi har också fört samtal med de elever som andra anser vara dumma. Det finns några elever som 15 1

16 andra anser är utanför. Dessa elever har vi också samtalat med för att se vad de själva anser och vad vi kan/behöver göra. Vi önskar fortsätta med egna trivsel- och trygghetsenkäter i alla årskurser under nästa läsår också. Vi deltar också i den kommungemensamma enkäten. Under nästa läsår avser vi fortsätta med så många gemensamma raster som möjligt. Vi avser att skapa en egen enkät som ska skickas hem till samtliga vårdnadshavare. Den kommer handla om bland annat trivseloch trygghetsfrågor. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Fortsatt värdegrundsarbete. Vi fortsätter sträva efter att lägga så många raster som möjligt på samma tid för de olika klasserna, för att stärka gemenskapen på skolan. Fortsätta med aktiviteter över klassgränserna. Utforma en egen skolenkät som ska gå ut till samtliga föräldrar som kommer handla om bland annat trygghet och trivsel. Vi behöver presentera skolans värdegrund tydligare för föräldrarna på föräldramöten, samt ev. lägga ut den på edwise. 16 1

17 6. Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utformade, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Åk 3 Nationella ämnesprov åk 3 Nationellt prov (%) 2013/ / /2016 F P To F P To P F To Svenska Svenska som andraspråk Matematik Analys av de nationella proven åk 3 Nationella prov i matematik Flera av pojkarna i åk 3 har under flera år haft svårigheter att nå målen i matematik. Då det bara är 6 pojkar totalt och 3 av dem inte klarade alla delmoment blir procentsatsen väldigt låg. Under nästa läsår kommer vi kunna dela upp åk 3 och 4 i högre grad än under detta läsår. Det tror vi är nödvändigt för dessa elever. Gruppen blir då ganska liten och läraren hinner med lättare att hjälpa dessa svagare elever. Vi behöver också fortsätta att ge resurstimmar till dessa elever. Nationella prov i svenska Flera av pojkarna har trots detta låga resultat fått extra resurstid och har gått framåt mycket under läsåret. Trots att de gått framåt mycket i framför allt läsning har det inte räckt till att nå målen under nationella proven i åk 3. Vi måste under läsår fortsätta att arbeta målinriktat med alla som inte nått målen i svenska, med alla delar inom svenskan: läsning, läsning mellan raderna, ordförståelse, skrivning och skrivregler m.m. Vi får se de framsteg som blivit under läsåret 15/16 och bygga vidare därifrån. 17 1

18 Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse 2013/ / /2016 F P To F P To F P To Svenska Svenska som andraspråk Matematik Analys av måluppfyllelsen åk 3 Måluppfyllelsen i matematik: Jämfört med förra året har måluppfyllelsen ökat något i matematik. Det är svårt att jämföra gruppernas procentsatser eftersom åk 3 förra året var enbart 6 personer. Vad gäller måluppfyllelsen i matematik så överensstämmer den med de nationella proven i matematik. De elever som inte nått målen i matematik har anmälts till elevhälsan och två av dem har åtgärdsprogram och två har extra anpassningar. Måluppfyllelsen i svenska: Måluppfyllelsen i svenska överensstämmer med de nationella proven i svenska. De elever som inte nått målen i svenska har anmälts till elevhälsan och har åtgärdsprogram eller extra anpassningar. I svenska har vi arbetat vi arbetat målmedvetet på många olika sätt: Eleverna har skrivit och stavat mycket under året. Vi ser framsteg vad gäller stavning och skrivregler. Åk 3 har också arbetat med arbetsmaterialet Pilen. Det arbetet är bra framförallt för elever som har svårt med ordförståelse. Eleverna plockar med mycket material, spelar spel och tycker att det arbetet är roligt. Eleverna har också fått mycket tid för läsning både enskilt och i läsgrupper. De elever som inte når målen har också fått extra resurstid. Trots detta har flera elever tyvärr inte nått målen, trots att vi ser framsteg mot när de började i åk 3. Jämfört med förra året har måluppfyllelsen minskat i svenskan. Det är svårt att jämföra gruppernas procentsatser eftersom åk 3 förra året var enbart 6 personer. Redogörelse för måluppfyllelsen i alla ämnen i åk 3: Bild Alla har nått målen. Engelska Eftersom flera av dessa elever har svårt att läsa och skriva på svenska så har det påverkat engelskan också. P.g.a. dessa svårigheter har 2 elever av 9 inte nått målen. Jämfört med föregående år så har måluppfyllelsen i engelska minskat betydligt. I denna elevgrupp är det ett mycket stort spann. Flera elever har goda kunskaper i engelska. Samtidigt har några elever svårt på grund av sina andra svårigheter. Dessa elever verkar ändå tycka att ämnet är roligt och är intresserade. De är positiva till ämnet. 18 1

19 Idrott och hälsa På grund av bristande kunskap i simning så har fyra elever inte nått målen i idrott och hälsa. Vi anser också att de fått för lite simträning under detta läsår. Eleverna har bara fått åka 4 gånger under vårterminen. De skulle behöva få mer tid under nästa läsår. Matematik Tre elever har inte nått målen. Musik Alla elever har nått målen. NO Alla elever har nått målen. SO Två av eleverna har inte nått målen. Detta beror på flera orsaker som t ex arbetskapacitet, bristande begreppsförmåga och bristande förståelse. Slöjd Alla har nått målen. Svenska Fyra av åtta har nått målen. Sva En elev har läst sva. Har nått målen för det. Teknik Alla har nått målen. Åk 6 Nationella ämnesprov åk 6 Måluppfyllelse 2013/ / /2016 Nationellt prov (%) F P To F P To F P To Svenska Svenska som andraspråk Matematik Engelska Biologi Fysik Kemi Historia Religion Samhällskunskap

20 Nationella proven i svenska: NP i svenska har fungerat bra. Några elever har missat någon del men andra delar har då kompenserat upp detta så att de ändå nått målen i nationella proven, i enlighet med Skolverkets provinstruktioner. Nationella proven i matematik: Eleverna har klarat de nationella proven. Vi ser att eleverna hade svårast med matematiska resonemang och kommunikation. Det behöver vi satsa hårdare på under nästa läsår för att hjälpa eleverna att höja sin förmåga på dessa områden. Nationella proven i engelska: En av eleverna som inte nådde målen misslyckades på läsförståelsen och vägrade att skriva en berättelse. Den eleven har fått mycket extraresurser under 1,5 år. Trots det nådde eleven inte nått målen på nationella proven. Den eleven har dock fått betyget E eftersom eleven visat tillräckliga kunskaper vid andra tillfällen än på de nationella proven. Den andra eleven har gjort sitt bästa men har stora brister i sina engelskakunskaper. Den eleven klarade inte taldelen, hörförståelsen och läsförståelsen. Den eleven har under 1,5 år fått mycket extra stöd bla med Help-start-materialet. Eleven har fått mycket individuell träning och gjort stora framsteg. Trots detta så nådde eleven inte godkänt resultat på de nationella proven. Åk 6 Måluppfyllelse åk / / /2016 Måluppfyllelse (%) F P To F P To F P To Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Naturorienterande ämnen Biologi Fysik Kemi Samhällsorienterande ämnen Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik

21 Beskrivning och analys av nationella prov och måluppfyllelse för åk 6 Svenska: Samma måluppfyllelse som förra året. Vi har utnyttjat pys-paragrafen till en elev vad gäller skrivningen. Den eleven har haft mycket anpassning och stöd i undervisningen och vi har försökt möta eleven på rätt nivå för att kunna leda eleven vidare. Engelska: Resultatet på de nationella proven stämmer inte överens med måluppfyllelsen. En elev har inte nått målen på NP men har nått betyget E ändå pga av att eleven har visat tillräckliga kunskaper vid andra tillfällen. Vi har gett eleven flera chanser att visa sina kunskaper vid andra tillfällen. En av eleverna nådde inte betyget E, trots att eleven fått flera chanser att visa sina kunskaper. Den eleven har under 1,5 år fått mycket extra stöd bla med Help-start-materialet. Eleven har fått mycket individuell träning och gjort stora framsteg. Trots detta nådde eleven inte godkänt resultat på de nationella proven. Matematik: En elev klarade godkänt på nationella proven. Detta resultat stämmer dock inte överens med elevens betyg. Eleven fick F i betyg pga bristande taluppfattning. NP testade inte taluppfattningen i så stor utsträckning. Andra tester och uppgifter i taluppfattning visar på för stora brister inom detta område därför fick eleven betyget F. Eleven har fått många chanser att visa sina kunskaper. Eleven har undervisats i en liten grupp, oftast bestående av enbart fyra elever och har kunnat få mycket hjälp av lärarna. Redogörelse för måluppfyllelsen i alla ämnen i åk 6: Idrott och hälsa: Alla elever har nått målen. Musik: Alla har nått målen. Biologi: Lika hög måluppfyllelse som förra året. Flera elever visar goda kunskaper inom detta ämne. Kemi: Alla har nått målen med tillfredsställande resultat. Detta ämne har inte lika höga resultat som biologi. Vi tror att detta kan bero på svårare begrepp inom detta ämne. Krävs mer träning i begreppen under nästa läsår. Fysik: Alla har nått målen med tillfredställande resultat. Teknik: Alla har nått målen. Geografi: Alla har nått målen. Flera elever visar goda kunskaper inom detta område. Religionskunskap: Alla har nått målen. Flera elever har nått goda resultat. Historia: Alla elever har nått målen. Samhällskunskap: Alla elever har nått målen. Flera elever har nått goda resultat. Hem- och konsumentkunskap: Alla elever har nått målen. 21 2

22 Jämförelsen mellan nationella proven och måluppfyllelsen för åk 6: Elevernas betyg och resultaten på nationella proven överensstämmer i de flesta fall. De avviker i två fall. Som nämns tidigare så har en elev ej fått godkänt resultat på NP i engelska men fått betyget E ändå. Samma elev har fått godkänt resultat på NP i matematik men ändå inte fått betyget F p.g.a. bristande kunskaper i taluppfattningen. Ogiltig frånvaro Ogiltig frånvaro 2013/ / /2016 F P To F P To F P To År Kommentar Två elever har haft ogiltig frånvaro vid ett flertal tillfällen. Samtal har förts med föräldrarna om detta enligt rutinen om att främja skolnärvaro. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram 2013/ / /2016 F P To F P To F P To År Kommentar Anledningen till minskningen under läsåret 2014/15 beror på de nya allmänna råden, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. För att underlätta arbetet för lärare och ge ett ökat fokus för eleven har ett beslut tagits för upprättandet av en ny blankett, Extra anpassningar. Denna blankett ska användas så fort man ger någon form av extra anpassning för eleven och skickas till specialpedagog. Det är sedan i samråd med specialpedagog och rektor som beslut tas om eventuellt åtgärdsprogram ska upprättas. Detta ansvarar specialpedagogen för, inte pedagogen. Sedan detta system togs i bruk har antalet åtgärdsprogram minskat och mycket dokumenteras istället som extra anpassningar. 22 2

23 Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Särskild undervisning eller enskild undervisning 2013/ / /2016 F P To F P To F P To År Kommentar Ingen elev har varit placerad i särskild undervisningsgrupp. Anpassad studiegång Anpassad studiegång 2013/ / /2016 F P To F P To F P To År Kommentar Ingen elev har haft anpassad studiegång. Handledning på modersmål Handledning på modersmål 2013/ / /2016 F P To F P To F P To År Kommentar Ingen elev har haft handledning på modersmål. Modersmålsundervisning Modersmål Arabiska P 1 F 1 To 2 Eleverna går nu på en av tätortens skolor. 23 2

24 ENHETENS MÅL F-klass Ge eleverna en god grund för deras fortsatta utveckling och utbildning som ger alla grund till möjlighet att lägst nå målen i alla ämnen i skolåren. Åk 1-6 Ge alla elever möjlighet att lägst nå målen i alla ämnen. Svenska som andraspråk, SvA, ska ges till elever som har behov av det. F-klass Hur når vi målen? Utveckla så väl elevernas motoriska och sociala som språkliga och matematiska utveckling. Ge eleverna möjlighet att våga prata och uttrycka sig i grupp. Ge eleverna möjlighet att utveckla sin analytiska, begreppsliga, kommunikativa, metakognitiva förmåga samt procedurförmågan. Ge pojkar och flickor samma utrymme. Förbereda eleverna inför skolgången genom ökat samarbete med 1-2:an. Öka förmågan att samarbeta. Åk. 1-6 Hur når vi målen? Skriftliga omdömen skrivs kontinuerligt för alla elever i samtliga ämnen. Extra anpassningar och särskilt stöd ges utifrån rutinpärmens riktlinjer. Vi gör pedagogiska planeringar kopplade till Lgr 11. Vi avser fortsätta med att vara flexibla och omfördela resurser efter behov. Vi avser också genomföra mer individuell undervisning för att vissa elever ska ha större möjlighet att nå kunskapsmålen. Planering av nationella prov i mycket god tid. Kompetensutveckling gällande inkludering i undervisningen. Kompetensutveckling i form av Matematiklyftet. Pedagogiska planeringar delges fritidshemmen för att möjliggöra att fritidshemmen är ett komplement och kompensatoriskt stöd i elevernas kunskapsutveckling. 24 2

25 Elever som enligt beslut ska ha SvA, ska få all sin undervisning inom ämnet i enlighet med kursplanen för svenska som andraspråk. Vid vissa tillfällen sker detta inom klassens ram. SvA ska genomsyra all undervisning i samtliga ämnen. Elevenkät Stimulans Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Åk 2 Åk 5 Genomsnitt Genomsnitt 3,83 3,21 Jag känner att jag lär mig viktiga saker i skolan 3,83 3,77 3,83 3,49 Anpassning efter elevens behov/utmaningar Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Jag känner att jag kan få svårare uppgifter om jag vill nå ett högre betyg 3,83 3,54 3,83 3,54 3,75 3,58 3,80 3,55 Analys av elevenkät Vi ser en stor skillnad i elevernas svar på frågan om skolarbetet gör dem nyfikna och får lust att lära sig mer. Förra året svarade 8% av eleverna att det stämmer helt och hållet och 33% att det stämmer ganska bra. I år är dessa siffror 60% respektive 25%. Vi tror att det dels beror på olika typer av elevgrupper de olika åren, men också att vi till viss del förändrat vårt arbetssätt. Vi har bland annat ansträngt oss för att tydliggöra mål och resultat för eleverna. Vi visar och samtalar med eleverna om deras resultat, ofta vid flera tillfällen under ett läsår. Vi anser också att vi har en väl fungerande enhet från F-6. Vi ser också en stor skillnad i att fler elever anser att de kan få svårare uppgifter om de vill nå ett högre betyg. Det har vi arbetat med under året. 25 2

26 UTVÄRDERING OCH ANALYS F-klass Eleverna har haft goda möjligheter att utveckla sina förmågor. De har varit mycket motiverade själva och är mogna för att börja skolan. Stort fokus har legat på språkutveckling med förberedande läs- och skrivinlärning. De flesta kan nu läsa och skriva. Då eleverna varit så få, har de muntligt haft stora möjligheter att uttrycka sig. Men även när de varit tillsammans med 1-2:an har de vågat delta i diskussioner och svarat på frågor. Även för matematiken har eleverna visat stort intresse och deras funderingar har tagits tillvara väl, vilket utmynnat i diskussioner och utveckling. Förskoleeleverna har vid flera tillfällen i veckan haft lektioner tillsammans med 1-2:an, i ämnen som musik, matematik, idrott, NO och elevens val. Detta var möjligt då elevantalet var fyra. De har på det viset kunnat utveckla sin sociala förmåga mer, där även samarbetsförmågan går in. Eleverna har erbjudits stor variation av aktiviteter. Samtliga har varit aktiva och motiverade. Åk 1-6 Åtorps skola har B-form och det kan det innebära både för- och nackdelar för undervisningen. Alla elever har inte nått målen men vi har gjort följande: - Månadsvis uppföljning i arbetslagen (första måndagen i varje månad utom augusti och juni). - Klasskonferens en gång per termin med uppföljning av samtliga ämnen. - Handlingsplan för Läs- och skriv - Taluppfattningstest i matematik. - Nationella prov. - Redovisning av måluppfyllelse i samtliga ämnen i samband med kvalitetsrapporten vid vårterminens slut. - Analys i samband med upprättandet av kvalitetsrapport av kunskapsuppföljningen av samtliga ämnen samt resultat av nationella prov. - Vi har genomfört utvecklingssamtal en gång per termin. - Vi genomför kontinuerligt uppföljningsmöten/samtal med föräldrar och elever som har åtgärdsprogram och extra anpassningar. - Vi har följt upp de arbetsplaner som är upprättade inom t.ex. läs och skriv, samt genomförda tester, t.ex. DLS. - Vi har diskuterat elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt i arbetslaget. - Vi har omfördelat resurser efter behov. Vi har varit mycket flexibla med resurserfördelningen under läsåret. Två elever har haft SvA-undervisning under året som gått. För att nå så goda resultat som möjligt har de fått 130 minuter enskild undervisning med lärare. En av eleverna har nått målen i alla ämnen och har klarat de nationella proven för åk 3. Den andra eleven har också 26 2

27 nått målen i alla ämnen. Föräldraenkätens resultat visade att 100 % av föräldrarna anser att lärarna väcker deras barns intresse för skolarbetet. 75% anser att det stämmer helt och hållet och 25% att det stämmer ganska bra. Det är goda siffror att bygga vidare på. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Under läsåret som gått har vi varit flexibla och omfördelat resurser efter behov. Detta är något som vi avser att fortsätta med och utveckla vidare under nästa läsår. Vi har haft mer enskild undervisning/ undervisning i par eller liten grupp. Det behövs för att vissa elever ska ha en större möjlighet att nå kunskapsmålen. Detta avser vi att fortsätta med under nästa läsår. Vi har önskemål om ett nytt diagnosmaterial i svenska, istället för DLS-proven. 27 2

28 7. Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevenkät Delaktighet och inflytande Åk 2 Åk 5 Genomsnitt Genomsnitt Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 3,50 3,36 På lektionerna är vi elever med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter ,07 3,25 3,22 Analys av elevenkät Eftersom elevantalet i årskurserna är så få så kan procentsatserna bli missvisande och det kan bli svårt att jämföra vår skola med andra skolor. Vårt resultat på frågan om lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter ligger på ungefär samma procentsats som förra året. I år anser 90% av eleverna att det stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. 75% av eleverna anser att de får vara med och bestämma hur de ska arbeta med olika skoluppgifter. Vi vill fortsätta vidareutveckla elevernas inflytande vad gäller innehåll, arbetssätt, metoder och redovisningsformer. Det tror vi leder till en ökad motivation hos eleverna och en större förståelse för vad de ska lära sig. 28 2

29 ENHETENS MÅL F-klass Ge eleverna god information om kunskapsutveckling och social utveckling Öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningens utformning med stigande ålder Åk 1-6 Ge eleverna god information om kunskapsutveckling och social utveckling Öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningens utformning med stigande ålder Hur når vi målen? F-klass Att ge eleverna möjlighet att komma med förslag på både gemensamma sysselsättningar och aktiviteter de själva vill göra. De får ta ansvar och plocka undan saker som de har använt. Klassråd en gång i månaden. Åk 1-6 Tydliggöra kunskapskraven. Utvecklingssamtal ska genomföras minst en gång/termin. Skriftliga omdömen i edwise. Elevens IUP upprättas i samband med höstens utvecklingssamtal för åk 1-5. Elevdelaktighet vid upprättandet av pedagogiska planeringar. Förbättra elevernas möjlighet att vara med vid planering av arbetsområden genom diskussioner med eleverna inför ett nytt arbetsområde. Olika redovisningsformer som eleverna får påverka mer och mer med stigande ålder och mognad. Göra eleverna medvetna om innebörden av inflytande och ansvar genom utvecklingssamtal, klassråd och matråd som sker kontinuerligt. Pedagogiska planeringar ska upprättas i samtliga ämnen. Tillämpa Skolverkets Allmänna råd Planering av undervisningen samt Kunskapsbedömning i skolan. 29 2

30 UTVÄRDERING OCH ANALYS F-klass Då eleverna är så få har varje elev haft möjlighet att uttrycka sig och komma med idéer. Deras önskemål har också tagits tillvara om de varit rimliga. Vi har även tagit del av elevrådet och matrådets protokoll. Det har gjort att de ökat sin kunskap och förståelse för vad och hur de kan vara med och påverka innehållet i verksamheten. Åk 1-6 Utvecklingssamtal har genomförts minst en gång/termin. Skriftliga omdömen har upprättats i edwise. Elevens IUP har upprättats och utvärderats i samband med utvecklingssamtalet. Uppföljningssamtal av åtgärdsprogram och extra anpassningar. Klassråd, elevråd och matråd har genomförts kontinuerligt. Elevdelaktighet vid planeringar och redovisningar har ökat mer och mer med stigande ålder och mognad. Alla vårdnadshavare har fått information om edwise på föräldramöten och utvecklingssamtal. De skriftliga omdömena har lagts ut på edwise men har lästs i begränsad utsträckning av vårdnadshavare. Pedagogiska planeringar har skrivits och lagts ut på edwise. Enligt elevenkäterna tycker 79% eleverna att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 84% av eleverna anser att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. Enligt föräldraenkäten som genomfördes anser 94% av föräldrarna att de vet vad som krävs för att barnen ska nå målen. 50% anser att det stämmer helt och hållet och 44% att det stämmer ganska bra. 6 % ansåg att det stämde ganska dåligt. Detta behöver vi alltid arbeta med. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Vi önskar att föräldrarna förstår vikten av att ta del av de skriftliga omdömena. Vi får fortsätta att informera om dessa. 30 3

31 8. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande Klagomål Antal klagomål 2013/ / /2016 Vt Ht To Vt Ht To Vt Ht To År Kommentar Inga klagomål har inkommit till kommunens klagomålshantering. ENHETENS MÅL F-klass Skapa förutsättningar för alla föräldrar att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina barns utbildning Ge föräldrarna god information om kunskapsutveckling och social utveckling Åk 1-6 Skapa förutsättningar för alla föräldrar att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina barns utbildning Ge föräldrarna god information om kunskapsutveckling och social utveckling Hur når vi målen? F-klass Ge vårdnadshavaren god information om barnets kunskaps-och sociala utveckling en gång per termin, samt även fortlöpande information vid behov. Vid behov tas kontakt med vårdnadshavare snabbt. Kontinuerlig information om verksamheten i mötet med vårdnadshavare, samt via mejl och Edwise. 31 3