Enhetskonsultationer års rapport. Kristofer Fagerström

Transkript

1 Enhetskonsultationer års rapport Kristofer Fagerström Dnr: Bun 2015/110 Mars 2015

2 (10) Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND FOKUSOMRÅDEN REFLEKTIONER FRÅN KONSULTATIONERNA Höga förväntningar på barn och elever Systematiskt kvalitetsarbete Det sociala kontraktet Övriga fokusområden SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 8

3 (10) SAMMANFATTNING Det är femte året som företrädare för barn- och ungdomsnämndens kansli besöker samtliga kommunala för- och grundskolor i Järfälla. Syftet med enhetskonsultationerna är att skapa en dialog kring kvalitet och utveckling utifrån barn- och ungdomsnämndens strategi Program för resultatförbättring samt att ge en återkoppling på de årliga kvalitetsredovisningar som enheterna skickar in. Ytterligare ett syfte med enhetskonsultationerna är att ge enheterna möjlighet att ha synpunkter på barn- och ungdomsförvaltningens arbete. I år har konsultationerna utgått från tre av de cirka sex områdena som finns i Program för resultatförbättring. Fokusområdena har varit följande: höga förväntningar på barn och elever systematiskt kvalitetsarbete det sociala kontraktet ansvarsfördelningen mellan föräldrar, förskola/skola och barn/elev Resultaten från årets enhetskonsultationer visar att Järfälla kommun har verksamheter av god kvalitet, men att det finns områden som skulle kunna utvecklas än mera. Av detta skäl bör en eventuell tidsmässig förlängning av samtliga tre fokusområdena till nästkommande läsår övervägas. Detta så att den utveckling som finns hos enheterna får tid att verka och ge resultat. Utöver engagemang så bör vikten av långsiktighet beaktas när det handlar om utveckling av pedagogisk verksamhet. 1. BAKGRUND Enhetskonsultationer är en del av barn- och ungdomsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Det är femte året som enhetskonsultationer genomförs och gensvaret har hittills varit positivt från enheterna. Kansliet har valt att ha enhetskonsultationer bland annat då verksamheterna tidigare uttryckt en avsaknad av återkoppling på kvalitetsredovisningarna som de årligen skickar in. Genom enhetskonsultationerna kan kansliet skapa en dialog med enheterna kring kvalitet och utveckling samtidigt som enheterna ges stöd i sitt fortsatta utvecklingsarbete. Konsultationerna är även ett tillfälle för kansliet att få underlag för sitt fortsatta strategiska arbete. Idén med enhetskonsultationerna är att skapa ett utbyte av synpunkter kring kvalitetsfrågor - inte att utvärdera verksamheterna. För att diskussionerna ska kunna ge utrymme för många olika tankar bygger konsultationerna på ett öppet samtal och följer således inte något strikt frågeformulär. Det är värt att betona att enheterna själva äger ansvaret för sin utveckling, och därmed har ansvar för att ta initiativ som leder till förbättrad måluppfyllelse. Inför konsultationerna sammanställs aktuell statistik som avser studieresultat, personaltäthet och liknande. Utgångspunkten för konsultationerna är i huvudsak barn- och ungdomsnämndens Program för resultatförbättring samt enheternas egna kvalitetsredovisningar. Från kansliet deltar förvaltningschef, programchefer och utredare. En representant från FoG-ledningen (För- och grundskolor) deltar också. Från enheten deltar ansvarig chef samt den personal som enhetschefen anser bör vara med.

4 (10) 2. FOKUSOMRÅDEN Utgångspunkten för enhetskonsultationerna är, som ovan nämns, i huvudsak barnoch ungdomsnämndens strategiska dokument Program för resultatförbättring. Det består av cirka sex punkter. Av dessa sex punkter har kansliet valt ut tre punkter, som om de fungerar väl, är kännetecken för framgångsrika för- och grundskolor. Följande punkter har valts ut till fokusområden: höga förväntningar på barn och elever systematiskt kvalitetsarbete det sociala kontraktet ansvarsfördelningen mellan föräldrar, förskola/skola och barn/elev Kansliet har valt att fokusera på tre punkter, eftersom det har bedömts som viktigare att diskutera ett fåtal punkter på ett djuplodande sätt, snarare än att beröra samtliga utvecklingsområden summariskt. Övriga punkter i Program för resultatförbättring har dock diskuterats i mån av tid och behov. 3. REFLEKTIONER FRÅN KONSULTATIONERNA Nedan följer en sammanfattning av de generella iakttagelser som kansliet tagit med sig från samtalen. På några enheter, där enhetschefen varit helt nytillträdd, har samtalen mer kommit att handla om en lägesbeskrivning och planeringen framåt Höga förväntningar på barn och elever Höga förväntningar är ett område som har prioriteras i kansliets utvecklingsarbete, för att det har goda effekter på lärande och kunskapsresultat. Forskning har visat att med höga förväntningar på individens förmåga tenderar individen att växa med uppgiften och bli mer ansvarsfull och motiverad. Att ha höga förväntningar handlar till en början om ett förhållningssätt, där pedagogen tror på barnets/elevens förmåga att lära och klara kunskapskrav. I ett nästa steg bör även arbetet med höga förväntningar ge avtryck i organisationen. Organisationen behöver då vara flexibel, så att strukturer finns för att varje individ kan utmanas på en lämplig nivå. Det är viktigt att poängtera att med höga förväntningar följer också i princip ett behov av att lärandemiljön individanpassas, eftersom barn och elever är olika och kräver olika utmaningar. Från samtalen med enheterna har det framkommit att det har skett en utveckling i rätt riktning även om arbete kvarstår. Till en början kan det konstateras att det idag finns en bred acceptans kring begreppet höga förväntningar och dess allmänna innebörd i bemärkelsen att barn och elever förhåller sig till ställda förväntningar. Med en historisk tillbakablick går det att säga att det inte alltid har varit en självklarhet inte sällan sågs det med skeptiska ögon på begreppet som tolkades som en utifrån påtvingad idé om att helt enkelt höja kraven på barnen och eleverna. Idag ser det annorlunda ut och det går att konstatera att det hos i princip samtliga enheter finns en förståelse och acceptans för begreppets egentliga innebörd. I syfte att ta nästa steg i utvecklingen efterlyser kansliet en systematik i arbetet med höga förväntningar. Med systematik avses här ett arbete som tar höga förväntningar från en allmänt hållen inställning till ett konkret arbetsverktyg i vardagen som kontinuerligt utvecklas. Detta innebär i praktiken att arbetet i frågan även måste kopplas

5 (10) till det systematiska kvalitetsarbetet där pedagogers arbete är en del av en ständigt pågående förbättringsprocess. Som ett första steg i detta arbete bör en konkretisering av höga förväntningar äga rum på enhetsnivå. Att vara överens på enhetsnivå om hur höga förväntningar på barn och elever kan konkretiseras, skapar dessutom förutsättning för ytterligare utveckling. En bieffekt av ett konkretiseringsarbete är att ett kollegialt lärande förväntas uppstå. Hos grundskoleenheterna går det idag att se spridda tendenser till en sådan utveckling även om mycket arbete kvarstår. Det som har noterats under enhetskonsultationerna är bland annat att vissa former av kollegialt lärande, till exempel lektionsobservationer och kollegiala speglingar, tenderar att bli alltmer vanligt förekommande. Vidare så tycks några typer av fortbildningar, till exempel Matematiklyftet, ha en pådrivande effekt på det kollegiala lärandet då samarbetet kollegor emellan är en viktig del av fortbildningen. I samma kategori förtjänar även Learning study -projekt att nämnas, då dessa har en mycket tydlig koppling till kollegialt lärande. Noterbart i sammanhanget är att de enheter som har kommit långt i utvecklingen med det kollegiala lärandet identifierar öppenhet och gemenskap som framgångsfaktorer i arbetet. Det är viktigt att dels skapa en samtalskultur som kännetecknas av tolerans, och dels odla en vi-anda i kollegiet. Båda dessa faktorer är rimligtvis ömsesidigt förstärkande, men det är värt att betona att en öppen och tolerant samtalskultur tendererar att verka gynnsamt för skapandet av en vi-anda. Många förskoleenheter sticker här ut i positiv bemärkelse då de vid konsultationerna har visat prov på en hög grad av öppenhet och prestigelöshet i det kollegiala lärandet. En samarbetskultur tycks vara den rådande normen i många fall. Detta gör sammantaget att det finns en positiv attityd till samarbete och kollegialt lärande hos flertalet av kommunens förskolenheter. Utöver ett utvecklat kollegialt lärande och en konkretisering av höga förväntningar på enhetsnivå, så är det, som ovan nämnts, även viktigt att finna former för organisationsanpassning. Vid enhetskonsultationerna har det framgått att olika enheter har kommit olika långt i detta arbete. Medan några enheter har ambitioner om att anpassa organisationen, kan andra enheter visa upp redan genomförda förändringar. För att visa på några exempel på organisationsanpassningar kan en grundskola, som valt att arbeta med storklasser, nämnas. Syftet med storklasserna var att bättre kunna anpassa nivån för varje enskild elev, eftersom två pedagoger fanns tillgängliga. En annan enhet har effektiviserat organisationen så att SvA-lärarnas kompetens kommer alla till del. Ytterligare en annan enhet har gjort förändringar i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd, så att elevernas behov av individuell anpassning bättre kan tillgodoses. Vad gäller förskolan så förefaller det finnas en vana i att forma en flexibel organisation. Det går visserligen att hävda att förskolans relativa småskalighet är bättre lämpad för organisationsanpassning, men inställningen till anpassning och förändring får inte negligeras. Återigen så tycks det vara så att många av kommunens förskolor genomsyras av en samarbetskultur som underlättar ett pågående förändringsarbete. Sammanfattningsvis kan det fastställas att en försiktigt positiv utveckling har skett över lag inom området höga förväntningar. Det huvudsakliga utvecklingsområdet nu är att bli tydligare i vad man avser med höga förväntningar, att konkretisera tankegodset på ett systematiskt sätt. Kansliet rekommenderar därför att varje enhet för interna diskussioner kring hur höga förväntningar kan omsättas i praktiken med utgångspunkt i verksamhetens förutsättningar. Det är viktigt att detta arbete ses som en

6 (10) del av ett långsiktigt kollegialt lärande där fokus bör ligga på att skapa ett inbjudande samarbetsklimat. Genom ett fritt utbyte av tankar och idéer finns förutsättningar att lyfta fram och utveckla den inneboende innovationskraften som finns hos många enheter. Att tålamod är ett nyckelord i sammanhanget får inte heller glömmas bort. Det var inte länge sedan pedagoger, inte minst lärare, befann sig i ett yrke där ensamjobb och självständighet ansågs vara det naturliga Systematiskt kvalitetsarbete Kravet på systematiskt kvalitetsarbete förstärktes i och med skollagen från Det innebär bland annat att det ska finnas utarbetade metoder för att resultat ska kunna följas upp och ligga till grund för prioriteringar och nya utvecklingsområden. Detta ska ske både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete handlar om att hitta ett förhållningssätt där resultat analyseras utifrån en mängd olika synvinklar. Givetvis är resurser i form av personal och pedagogiskt material centrala för att nå en god kvalitet i verksamheten, men personalens egen potential i förbättringsarbetet får inte glömmas bort. En undersökande och självkritisk attityd hjälper till att finna utvecklingsområden hos sig själv och hos andra som kanske annars inte skulle synliggöras. Enhetskonsultationerna visar på att nästan alla enheter idag har utarbetade kvalitetshjul som beskriver när och hur uppföljningar ska genomföras, men det som fortfarande saknas är i många fall genomtänkta resultatanalyser med tydlig koppling till evidens och beprövad erfarenhet. Fokus i inkomna kvalitetsredovisningar ligger ofta mer på att beskriva vad som har gjorts i form av aktiviteter snarare än vad effekten av dessa blev och varför effekten nåtts eller uteblivit. Här bör det nämnas att den mall som enheterna utgår ifrån i sina kvalitetsredovisningar har mötts av kritik, en kritik som kansliet är väl medveten om. Som tidigare har påtalats pågår ett utvecklingsarbete som i framtiden förhoppningsvis kommer att leda till en mall som bättre svarar mot enheternas behov. Oaktat mallens betydelse så går det att konstatera att även i enhetskonsultationerna beskrivs det ofta vilka aktiviteter man genomför, men inte så mycket vilken eventuell effekt dessa har haft. Den analytiska förmågan i sig och förmågan att i ord beskriva sitt analysarbete behöver således utvecklas. Visserligen gäller detta för både förskolan och för grundskolan, men vissa distinktioner bör göras. Förskolan har inte samma möjlighet att som grundskolan utgå från hårda data i form av standardiserade kunskapstester (nationella prov med mera) i sina analyser. Därför är det viktigt att förskolan fortsätter att utveckla sin pedagogiska dokumentation för att skapa underlag för bedömning. Även om det som ovan nämnts finns ett behov av utveckling vad gäller resultatanalysen hos flertalet enheter, ska det framhållas att vissa enheter har tagit tydliga steg i rätt riktning och visar på analyser som lovar gott inför framtiden. En enhet hade exempelvis analyserat data i kvalitetsundersökningen över tid och därmed kunnat dra välgrundade slutsatser om attityders beständighet från år till år. Samma enhet hade även via ett kartläggningsarbete av elevernas kunskaper upptäckt att de nationella proven medförde en bedömningseffekt från lärarnas sida. En annan enhet planerade att systematiskt följa en årskurs under fyra års tid för att analysera kunskapsutvecklingen hos eleverna. Ytterligare en annan enhet beskrev att arbetet med det systema-

7 (10) tiska kvalitetsarbetet hade utvecklats tack vare tydlighet och långsiktighet. Skolledningen hade bestämt sig för att satsa på att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och kommunicerat detta tydligt till sina medarbetare. En del pedagoger hade inledningsvis upplevt analysarbetet som besvärligt, men efter att de hade fått göra många analyser hade arbetet kontinuerligt blivit bättre. Även om flera av nyss nämnda exempel på systematiskt kvalitetsarbete inbegriper arbete med mätbara data, bör det också framhållas att en avsaknad av så kallade hårda data inte nödvändigtvis behöver betyda att en resultatanalys inte kan genomföras. Pedagogernas egen förmåga att i ett kollegialt sammahang göra självskattningar av olika företeelser kan mycket väl utgöra ett fullgott alternativ. Med ett långsiktigt perspektiv och en vilja att på ett systematiskt sätt pröva sig fram, finns det goda möjligheter att finna utvärderingsmetoder som bedömer annat än kvantifierbara kunskaper. Avslutningsvis går det alltså att konstatera att framsteg har gjorts inom kvalitetsarbetet, men att mycket arbete kvarstår. För enheternas vidkommande är det viktigt att fokus riktas mot att utveckla resultatanalysen. Här har rektorer och förskolechefer ett ansvar att leda utvecklingen och skapa förutsättningar för densamma. Enligt en nyligen publicerad rapport av Skolverket om grundskollärares tidsanvändning står följande att läsa: Att skolans ledning beslutar om tid för samarbete innebär att vissa tider avsätts för samarbete kring vissa avgränsande områden. Av intervjuer med lärare och rektorer framgår att det är viktigt att skolans ledning beslutar om tid för samarbete för att det ska bli av och för att lärare ska delta. Ett skäl till det är enligt de intervjuade att en sådan förändring kan vara svårt för enskilda lärare att ta ansvar för och driva igenom. Ett annat skäl är att det verkar svårt för lärarna att på egen hand hitta en tid då lärare kan ses. 1 Kansliet kommer att lyfta frågan om systematiskt kvalitetsarbete på enhetskonsultationerna även nästkommande läsår. Förhoppningen är att fler enheter, med stöd av kansliet och enheternas ledning, ska utveckla framför allt resultatanalysen som ju är en viktig del av kvalitetsarbetet. Precis som med höga förväntningar bör det betonas att uthållighet och långsiktighet är nyckelord i sammanhanget Det sociala kontraktet I föregående års enhetskonsultationer var det flera enheter som efterlyste en diskussion om ansvarsfördelningen mellan professionen, vårdnadshavaren och barnet eller eleven. Diskussionen handlar om det som har kallats det sociala kontraktet och är sedan en längre tid ett väl förankrat begrepp i verksamheten. Enheterna uttryckte ett behov av att återuppliva diskussionen vilket kansliet tog fasta på. Bakom begreppet det sociala kontraktet döljer sig en tanke att det finns en överenskommelse mellan olika parter, i detta fall föräldrar, barn och elever samt pedagoger, om vad som kan förväntas av varandra i den pedagogiska verksamheten. Om 1 Skolverket, Grundskollärares tidsanvändning. En fördjupad analys av Lärarnas yrkesvardag, rapport 417, 2015, s. 10.

8 (10) slutmålet med arbetet i frågan är att finna en minsta gemensam nämnare, måste dock alla enheter först få komma till tals och yttra sig. Givet barn- och ungdomsförvaltningens bredd på verksamheten är det naturligt att förväntningar kan se olika ut. Det har varit kansliets utgångspunkt att via enhetskonsultationerna ta in alla olika åsikter och idéer om det sociala kontraktet, så att alla enheter upplever sig lyssnade på. Generellt kan sägas att det bedrivs ett arbete kopplat till det sociala kontraktet bland enheterna, om än i olika utsträckning. Det tycks finnas en vilja att finna gemensamma spelregler som alla kan ställa upp på även om mycket behöver förtydligas. För förskolans del är begreppet i allra högsta grad relevant då flertalet enheter har påtalat att föräldrainflytandet behöver diskuteras - hur kan man finna en balans där föräldrar har inflytande men samtidigt inte går in i professionens roll och vardag? En enhet uttryckte vikten av att agera proaktivt och ständiga vara på tårna i kommunikationen med föräldrarna. Pedagogerna har huvudansvaret för verksamheten, men det är viktigt att vara inlyssnande i mötet med föräldrarna utan att tillåta föräldrarna ha inflytande över allting i verksamheten. På detta sätt kan missförstånd och konflikter förebyggas. Vidare betonades det att en viktig del i arbetet med föräldrarna var att förmedla att föräldrainflytande var till för barnets bästa, ett sätt att stärka samarbetet mellan hem och förskola. En annan förskola betonade vikten av att föräldrar och förskolepersonal kommunicerar samma budskap gentemot barnet. På detta sätt skapas en tydlighet kring barnet som gagnar alla. För att lyckas med detta arbetade förskolepersonalen med ett förväntansdokument. Vid inskolningen av barnet gick man genom ett informationsbrev där förväntningar klargjordes och där kopplingar även gjordes till läroplanen. Ytterligare en annan förskola talade om hur viktigt det var att förklara syftet med förskolan och dess verksamhet. Även om många föräldrar var tämligen väl insatta i verksamheten fanns det andra som av olika skäl behövde vägledning och information. Här bedömdes återigen kommunikation vara en nyckel till att nå framgång. I detta sammanhang bör det nämnas att flertalet enheter uppvisade en rad innovativa sätt för att nå ökad föräldrasamverkan. Istället för föräldramöten av traditionell karaktär bjöds det in till möten av drop-in -karaktär där föräldrar kunde gå mellan olika stationer och få information om exempelvis likabehandlingsarbete, pedagogisk kartläggning etcetera. För grundskolans del upplevde många enheter att det var viktigt att arbeta aktivt för att upprätta eller bibehålla föräldrakontakten. Precis som med förskolorna arbetade ett antal enheter med nya sätt att locka föräldrar till skolan. Mingelmöten med lärare och aktiva föräldramöten där olika fall diskuterades var några exempel på hur arbetet bedrevs. Andra enheter betonade vikten av att finna rätt nivå på förväntningarna gentemot föräldrarna kommunikation var viktigt, men tydligheten fick inte gå förlorad. Ytterligare andra enheter kunde visa upp olika former av färdiga dokument, förväntansdokument och regeldokument, som adresserade det sociala kontraktet. En enhet hade involverat förväntansdokumentet i utvecklingssamtalen med eleverna vilket bedömdes som framgångsrikt. Flertalet föräldrar hade då fått upp ögonen för dokumentet och visat på engagemang i frågan. På ett generellt plan kan det konstateras att de enheter som jobbar med olika former av förväntansdokument upplever dessa som meningsfulla, men inte fullt ut tillräckliga i arbetet med att skapa och upprätthålla ett socialt kontrakt. Kansliets uppfattning är att arbetet med det sociala kontraktet behöver kanaliseras och samordnas för att bli mera effektivt. Det är viktigt att fånga upp de tankar och idéer som finns på enhetsnivå. I syfte att undersöka om det går att på kommunnivå

9 (10) komma överens i frågan om innehållet i det sociala kontrakt, så ämnar kansliet att under våren genomföra en utredning i frågan. Förhoppningen är att det till höstens terminstart ska finnas ett gemensamt material som enheterna kan utgå ifrån arbetet med det sociala kontraktet Övriga fokusområden Av övriga punkter i Program för resultatförbättring är det framför allt det inkluderande arbetssättet som har lyfts fram till diskussion av flera enheter. Tanken med det inkluderande arbetssättet är alla barn och elever dels ska ha rätt till undervisning som passar deras förutsättningar och behov, dels ska känna en social gemenskap med övriga barn och elever. Några enheter har visat prov på goda exempel på hur arbetet kan bedrivas, men på en övergripande nivå finns det fortfarande utrymme för utveckling. Bland de goda exempel som har noterats kan bland annat en enhets arbete med kollegial handledning nämnas. I arbetet med inkludering har hjälp tagits av personal som arbetar inom grundsärskolan då dessa har fått handleda övriga pedagoger. Detta har lett till en ökad kunskapsbas om barnens behov samt utvecklat såväl personal som elever på ett kunskapsmässigt och socialt plan. En annan enhet informerade om att stödet från elevhälsan nu hade styrts om så att det mesta av stödet gavs i klassrummet. Samma enhet framhöll att det var viktigt att arbeta med inställningen till det inkluderande arbetssättet - en del pedagoger har lättare än andra att hantera inkluderingen. Man får dock aldrig glömma bort att elever med särskilda behov alltid kommer finnas, poängterade enheten. Som en begränsning i arbetet lyfte många enheter fram att det rådde brist på lokaler. En förtätning av verksamheten hade ägt rum och det fanns en känsla av trångboddhet. Att hantera många barn och elever utan att ha optimala lokaler uppfattades som utmanande. Kansliet konstaterar en ökad aktivitet inom det inkluderande arbetssättet. Fler och fler enheter förändrar sitt arbetssätt och prövar nya metoder för att utvecklas. Det är viktigt att denna process får fortgå i lugn och ro och att enheterna kontinuerligt utvecklar sitt arbete. Ett utbyte av tankar och idéer, inte bara på enhetsnivå, utan även mellan enheterna, ses av kansliet som ett framgångsrecept i arbetet. 4. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Enhetskonsultationerna fungerar som en återkoppling på det dagliga arbete som enheterna genomför. Genom besök på för- och grundskolor ökar även kunskapen om verksamheterna på kansliet, vilket ger förutsättningar för att bra planering och prioriteringar kan tas och genomföras. Även om fokusområdena står i centrum för enhetskonsultationerna så är den öppna dialogen ett viktigt kännetecken för mötena. Med ett förutsättningslöst förhållningssätt eftersträvas konsultationer där enheterna själva bidrar med att påtala utvecklingsmöjligheter för verksamheten på enhetsnivå och på kommunnivå. Enheterna, har uppskattat konsultationerna som sådana, framförallt eftersom det ger dem möjlighet att beskriva sitt arbete på ett mer ingående sätt. Samtalen blir ett komplement till det inskickade materialet bestående av kvalitetsredovisningar, likabehandlingsplaner och verksamhetsplan.

10 (10) Resultaten från årets enhetskonsultationer visar på ett övergripande plan att Järfälla kommun har verksamheter av god kvalitet, men att det finns områden som skulle kunna utvecklas än mera. Det har definitivt gjorts framsteg inom de tre fokusområden som har stått i centrum för årets enhetskonsultationer även om kvaliteten kan bedömas som något ojämn enheterna emellan. Med en långsiktig ambition om en framgångsrik utveckling av den pedagogiska verksamheten, finns det anledning att överväga en förlängning av fokusområdena till nästkommande års enhetskonsultationer. Som tidigare har påtalats är inte bara engagemang en förutsättning för utveckling utan även tid och tålamod.