Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Transkript

1 Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 70 Avdelning 33, Löwenströmska Sjukhuset, Rättspsykiatri Vård Stockholm Stockholms läns sjukvårdsområde Deltagande team Anders Andersson Administratör Erik Rydberg Skötare/Mätansvarig Hannah Aldorsson Skötare Kida Bouamar Södergren Enhetschef Malin Källman Sjuksköterska Leonardo de la Cruz Chefssjuksköterska Ingela Johnsson-Gardh, coach Projektets övergripande målområden 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Under tiden då Avdelning 33 arbetade med genombrottsprojektet Bättre vård mindre tvång genomgick avdelningen både stora och små förändringar; med en helt ny personalgrupp och nyöppnad avdelning sedan 30/ färgades projektet av nytänkande idéer och förslag men också starka diskussioner präglade av ett konservativt psykiatriskt tänkande. Mycket av projektet lades på att få struktur kring några av de moment som bedömdes skapa svårigheter i omvårdnadsarbetet, svårigheterna som kunde uppstå på avdelningen och innebar en risk för att i sin tur leda till tvångsåtgärder. Vi arbetade även med att förbättra situationen för nyanlända patienter då vi tidigt märkte att förflyttningar mellan vårdinrättningar till och från vår avdelning påverkade patienterna negativt vilket sedan under en lång tid färgade vården. I de akuta situationerna där formella tvångsåtgärder trädde i kraft ville vi främst lägga resurserna på förebyggande arbete. Genom att erbjuda uppföljande samtal efter att tvångsåtgärden genomförts fanns möjlighet för att kartlägga de moment som ledde till att tvångsåtgärden uppstod. Vi ville även mer strukturerat inkludera närstående i vården genom närståendesamtal där patientens kontaktpersoner och avdelningens överläkare närvarade. Kompetensen bland personalen gällande psykiatrins lagstiftning var varierande. Med en vilja hos personalgruppen att beslut skulle genomsyrades av moderna moraliska grundvärderingar och patientfokus kunde vi öka personalens kunskap om lagstiftningen och börja skapa ett mer öppet klimat för diskussioner angående avdelningens etik och etiska tänkande. 1

2 Bakgrund Avdelning 33 på Löwenströmska Sjukhuset är en sluten rättspykistrisk heldygnsavdelning med tolv vårdplatser där läkare, sjuksköterskor och skötare arbetar nära patienterna med stöd av kuratorer, arbetsterapeuter och psykologer. Avdelningen arbetar med kontaktmannaskap där varje individ är i fokus i ett eget behandlingsteam. Vi arbetar för att ge patienterna de redskap som behövs för att klara ett självständigt liv efter utskrivning. Avdelning 33 öppnade i slutet av maj 2011 på Löwenströmska Sjukhuset i Stockholm som en ny rättspsykiatrisk avdelning och några månader senare började avdelningen delta i ett genombrottsprojekt. Det dröjde dock till mitten av januari innan projektet drog igång på allvar då skötare och sjuksköterskor bollade med chefen på avdelningen och började testa förändringsidéer. I början av projektet ingick hela Rättspsykiatri Vård Stockholm som består av avdelningar utspridda på tre sjukhus. Även om testerna skulle genomföras på Löwenströmska Sjukhuset avdelning 33 deltog personal från avdelning M77 och M79 i Huddinge. Avdelningarna från Huddinge drog sig dock tillbaka pga. en stor omorganisation och brist på möjlighet att delta i projektet dock med stöd från Kida, enhetschef från Huddinge. Avdelning 33 började genast kartläggas genom att teammedlemmarna som drev genombrottsprojektet skapade en stor mängd enkäter och checklistor. Teammedlemmarna började också fråga patienter och personal om hur de upplevde avdelningen. Svaren var varierande, både från patienter och personal men teamet upptäckte snart att det finns utrymme för förbättringar. Till en början var det svårt att få med resten av personalgruppen, dels på grund av tidsbrist i genombrottsteamet dels också pga. svårigheter hitta få en tid där samtlig personal kunde informeras. Syfte Problemet var inte att vi på avdelningen hade en stor mängd tvångsåtgärder som vi ville minska utan att en del av de tvångsåtgärder vi genomfört kunde ha avvärjts genom förebyggande arbete. Som nyöppnad avdelning kom många regler och rutiner från grannavdelningarna på sjukhuset och personalen upplevde att många utav dessa regler och rutiner saknade ett egentligt syfte. En del av reglerna ledde i vissa fall till informellt tvång som ibland kränkte både patienter och personal. Avdelning 33 behövde hitta sin egen väg genom att pröva sig fram, genom tester och ett beprövat förändringsarbete för att sedan sprida sådant som fungerat bättre vidare till andra avdelningar inom Rättspsykiatri Vård Stockholm. 2

3 Våra mål, mätningar och resultat Övergripande Målområde 1 Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mål: Alla patienter som flyttas till avdelning 33 ska vara trygga och välinformerade. Vad och hur vi har mätt: Genom intervjuer har vi mätt om patienterna känner sig trygga och välinformerade. Vi har också intervjuat personal om deras upplevelse. Mätningar: Se bilaga 1 Resultat: Personalens generella upplevelse om överföringar skattades sämre än patienternas. Vi märkte dock att informationen om Löwenströmska sjukhuset innan överföringen hade brister och att information om förflyttningar till avdelningen upplevdes komma alldeles för sent. Transporten mellan enheterna upplevdes överlag fungerande. Patienterna var generellt nöjda med hur de blivit bemötta vid ankomsten till avdelningen. Mål: Alla patienters närstående ska uppleva sig delaktiga i sin närståendes vård. Vad och hur vi har mätt: Genom att låta en anhörig skatta mellan 1 till 10 i en skala mätte vi närståendes upplevelser av delaktigheten i vården. Detta mättes före och efter anhörigsamtal där anhörig, patient och personal kunde diskutera kring vården. Mätningar: Se bilaga 2 Resultat: Eftersom inte alla våra patienter har anhöriga eller är intresserade av att ta emot anhöriga på sjukhuset försvårades mätningarna under projektets gång. De anhöriga vi kunde träffa för strukturerade anhörigsamtal gav oss ett positivt testresultat, detta kan ha berott på att avdelningen redan hade en god relation och kontinuerlig kontakt med patienternas anhöriga. 3

4 Övergripande Målområde 2 Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mål: Alla patienter som läggs in på Avdelning 33 ska inom 48 timmar, om inte annat påkallas, återfå de friförmåner som de haft på den överförande avdelningen. Vad och hur vi har vi mätt: När patienter anlände till avdelningen mätte vi hur lång tid det tog innan patienterna återfick sina tidigare friförmåner från andra vårdinrättningar. Resultat: Efter denna förändringsidé genomfördes märkte personalen en skillnad i hur samarbetet mellan personal och nyanlända patienter fungerade eftersom vi innan projektet låtit patienter befinna sig på avdelningen under två veckors tid utan att få lämna avdelningen. Vi på Löwenströmska sjukhuset har ingen rastgård som patienter kan nyttja vilket gör målet desto viktigare. Det tydligaste resultatet vi kunde se var att nyanlända patienter inte rökte på toaletterna vilket samtliga patienter som var rökare gjort tidigare innan vi genomförde förändringen. Mål: Alla patienter som har varit utsatta för en tvångsåtgärd ska erbjudas ett strukturerat uppföljande samtal inom 48 timmar efter avslutad tvångsåtgärd. Om patienten inte vill eller om patienten inte kan medverka pga. sitt mående ska patienten erbjudas samtal igen. Vad och hur vi har mätt: Vi genomförde mätningar av alla tvångsåtgärder både innan och efter att vi började med strukturerade uppföljningssamtal. Mätningar: Resultat: Vi har få tvångsåtgärder på avdelningen men vid de tvångsåtgärder som genomförts har ofta samma patienter varit inblandade. Av dessa patienter är det väldigt få som har varit intresserade av uppföljande samtal men alla har erbjudits möjligheten att få delta i ett sådant samtal. Vi har under det senaste halvåret kunnat se en svag minskning av tvångsåtgärder men om detta beror på genombrottsprojektet är idag svårt att avgöra. 4

5 Övergripande Målområde 3 Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mål: Alla patienter som har utsatts för en tvångsåtgärd får möjligheten att inom 48 timmar få svara på om de förstod situationen som ledde till tvångsåtgärden och hur tvångsåtgärder kan undvikas i framtiden. Vad och hur vi har mätt: Alla patienter som utsatts för en tvångsåtgärd har blivit erbjudna att skatta om de förstod varför tvångsåtgärden utfördes. Resultat: Vi utförde sällan tvångsåtgärder på avdelning 33. När de väl utfördes tackade nästan samtliga patienterna nej till uppföljningssamtal där skattningen genomfördes. Resultatet från de mätningar som genomfördes var att få patienter förstod varför tvångsåtgärden utfördes. Mål: All personal ska kunna arbeta efter Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård (LRV). Vad och hur vi har mätt: Målet var att all personal skulle genomföra ett anonymt test med 20 frågor där alla testresultatet skulle nå 100 %. Testet gjordes i två etapper, det första provet för att få ett nollvärdesresultat och sedan ett andra test efter en föreläsning för att se om resultatet ökade. Mätningar: Se Bilaga 4 Resultat: Resultatet på det första testet blev strax över 50 %, anledningen till att resultatet blev så lågt var att provet, som vi lånat från ett annat sjukhus inte var anpassat efter vår verksamhet. Vi släppte därför målet om 100 % och bestämde oss för att se om vi kunde få ett högre resultat efter att en föreläsning om lagarna genomförts för all personal. Efter det andra provet såg vi en förbättring på 7,3 % varav vi drog slutsatsen att regelbundna föreläsningar ökar kompetensen hos personalen. 5

6 Våra genomförda tester & aktiviteter Den första aktiviteten vi genomförde var att öka samarbetet mellan Löwenströmska Sjukhuset och Huddinge Sjukhus. Teammedlemmarna reste till Huddinge och träffade personalen på avdelningarna där. Vi hade med oss informationsblad och checklistor som vi delade ut. Vi satt också i ett flertal möten där vi berättade hur vi hade det på Löwenströmska Sjukhuset och diskuterade olika möjligheter för bättre samarbete. Vi har även beställt patientfoldrar från olika intresseföreningar. Foldrarna innehåller grundläggande kunskap om t ex diagnoser, mediciner och behandlingar. Vi har också börjat uppdatera foldrarna med information om sjukhuset. Vi genomförde också ett studiebesök till Sankt Sigfrids sjukhus, en rättspsykiatrisk klinik i Växjö. Där försökte vi lära oss så mycket vi kunde om hur de löste problemen som vi hade även på Löwenströmska Sjukhuset. På avdelningen har vi haft två halva planeringsdagar där teamet som arbetet med Genombrottet fått prata om projektet samt samla in förslag på förbättringsidéer. Några ut teamet åkte på Stockholms inspirationsdag för psykiatrin där vi pratade om genombrottsprojektet och visade hur vi använda undersökningarna och vilka mål vi satt upp för verksamheten. Varje månad lämnar vi ut medarbetarenkäter till våra kollegor på avdelningen och patientenkäter till patienterna. Allt för att vi ska kunna få en tydligare bild om hur personal och patienter upplever avdelningen. På avdelningen har vi dessutom haft möten för patienterna där vi berättat om genombrottsprojektet och vad vi hoppas uppnå med det. Vi genomförde ett test där vi testade kunskapen hos personalen gällande psykiatrilagstiftningen och därefter en föreläsning. Vi har även inkluderat vår verksamhetschef dels genom möten där vi lagt fram förslag på förändringsidéer och fått stöd med att genomföra dem. Vi har också fått verksamhetschefen att hjälpa oss genom att hålla i föreläsningar på sjukhuset. I teamet har vi även haft regelbundna träffar där vår coach, avdelningschef och överläkare varit delaktiga. Testade förbättringar som införts som rutin i ordinarie verksamhet För att få trygga och välinformerade patienter så utformade vi ett antal checklistor som kunde användas av personalen när de nyanlända patienterna kom till avdelningen. Eftersom våra mätningar gav bra resultat så bestämde vi oss för att behålla checklistorna vi utformat. Vi har infört checklistorna som en del av avdelningens rutiner. Med checklistorna och med vår överläkares godkännande lyckades vi ta bort en åtgärd som saknat syfte, nämligen att nyanlända patienter fick tillbaka sina friförmåner inom 48 timmar snarare än 336 timmar. Avdelningen saknade rutin för uppföljningssamtal efter tvångsåtgärder. En del av personalen genomförde dock uppföljandesamtal innan vi deltog i genombrottsprojektet. En checklista upprättades för hur ett strukturerat uppföljandesamtal kan se ut, denna kan användas som en mall för samtalet. Vi genomförde tester för personal som gav oss möjlighet att se hur ökad kompetens bland personalen bidrar till ett bättre arbetsklimat, färre tvångsåtgärder och tryggare patienter. Fler föreläsningar och seminarier där lagar, moral och etik diskuteras är inte direkt en rutin men snarare något vi på avdelning 33 kommer fortsätta att underhålla regelbundet. 6

7 Så här involverar vi patienter och närstående i förbättringsarbetet Varje månad delar vi ut patientenkäter som vi också kan hjälpa patienterna att fylla i, enkäten består av 4 frågor om hur de upplever vården och besvaras anonymt (Se bilaga 5). Frågorna sammanställs sedan i en graf där målet för avdelningen är att uppnå ett resultat där inga patienter känner sig kränkta under vårdtiden och alla är delaktiga i vården. Patienterna får också information om genombrottsprojektet under en informationsträff på morgonen när vi har information att delge. Vi har även skaffat fram en idélåda som ska sättas ut på avdelningen där patienter kan ge förslag på hur vården kan utformas efter deras behov. Det finns också en plan för att utforma husmöten för patienter där vardagliga problem, regler och rutiner kan diskuteras. Vi försöker inkludera närstående i vården genom att ha telefonkontakt samt regelbundna träffar med anhöriga. Att anhöriga ska komma till avdelningen och träffa närstående, omvårdnadsteamet och läkare är frivilligt men väldigt viktigt. Om de anhöriga inte har möjlighet att komma till avdelningen kan teammedlemmar åka iväg med patienter för att träffa närstående fram tills att de kan åka själva. Så här går vi vidare De flesta av målen vi satte upp i början av genombrottsprojektet har blivit rutiner och är punkter vi kommer arbeta vidare med. Nu när teammedlemmarna som arbetat på Löwenströmska Sjukhuset med Genombrottsprojektet har kunskap om PDSA-hjul och förändringsidéer är det vårt mål att sprida arbetssättet vidare till resten av arbetsgruppen på avdelning 33 för att se om förändringsarbetet kan fortsätta på avdelningen. Vi vill ha förändringsarbetet som ett permanent verktyg på avdelningen för problemlösning i omvårdnadsarbetet. När avdelning 33 kan arbeta med förändringsarbetet självständigt kommer genombrottsprojektet att spridas vidare till grannavdelningarna på sjukhuset. Vi ska även försöka prata med sjukhusets ledningsgrupp för att ge förbättringsidéer och beskriva hur förändringsarbetet fungerar. På avdelning 33 har vi även startat upp ett andra genombrottsprojekt med nya mål att uppnå. 7

8 Diskussion Löwenströmska Sjukhuset kännetecknas på avdelningarna av en stor mängd informella tvång för att undvika tvångsåtgärder. Det är metoder som har funnits länge och enheten har inte haft möjlighet att hitta alternativa lösningar på de problem som kan uppstå på en rättspsykiatrisk avdelning. En stor del av det informella tvånget har varit en del av sjukhusets rutiner så länge att patienter och personal knappt är medvetna själva om att de förekommer. Lösningen på problemet kan vara att öppna upp arbetsklimatet för diskussioner där personalen granskar sig själva och sina kollegor för att komma fram till alternativa omvårdnadsmetoder till det informella tvånget. Att minska de få formella tvångsåtgärder som genomförs har stora svårigheter, speciellt då många av patienterna ofta blir våldsamma utan att förebyggande arbete hunnit påbörjas. Om personalen på avdelningarna får ökad kompetens i omvårdnadsarbete och bemötande av patienter kan det leda till färre informella tvångsåtgärder och i sin tur även ett minskande av formella tvångsåtgärder. De kontinuerliga mätningar som fortgått sedan starten av genombrottsprojektet på avdelning 33 är dock i ett för tidigt stadium för utvärdering i nuläget för att vi ska kunna se om en sådan insats skulle hjälpa. En stor satsning i början på projektet var att personalen fick information om förflyttade patienter som kom till avdelningen i ett tidigare skede. Målet var att gå från att vi fått informationen strax innan patienten anlände till att vi skulle ge omvårdnadsteamet tid att förbereda mottagandet av den nya patienten samt göra flytten så mjuk och kontinuerlig som möjligt. Avdelningen skulle även se till att få information om patienten innan flytten tidigare för att då kunna vara mer pålästa om patientens status vid ankomst. Brist på information om intagna patienter och brist på information till patienten om avdelningen har tidigare inneburit onödiga tvångsåtgärder. Efter att vi tagit kontakt med Huddinge Sjukhus och försökt lösa problemet märkte vi snart att det inte var där problemet låg. Hur vi i genombrottsteamet försökte hitta information om hur vi skulle kunna öka tiden mellan att vi fick information om att en ny patient skulle läggas in och att en patient lades in visade sig vara omöjlig. Antingen beslutas förflyttningar av patienter väldigt drastiskt eller ligger besluten i en instans så långt bort att vi varken kan påverka eller se hur besluten fattas. Ett av våra mål var att patienterna som kom till vår avdelning skulle återfå sina friförmåner om vi fått tillräckligt med information från den vårdinrättningen där patienten befunnit sig innan. Detta mål lyckades vi genomföra tidigt i arbetet då det endast krävdes av vår överläkare att vissa kriterier skulle uppnåtts av patienten tidigare under vården. Vi utarbetade en checklista där dessa kriterier fanns med och alla patienter som flyttat till avdelning 33 har uppnått dessa. Att vi så lätt kunde genomföra en så stor förändring som hade en stor påverkan för patienterna visade att vi själva hade stora möjligheter att påverka avdelningen till det bättre, för vilka annars än personalen och patienterna på avdelningen vet vilka förändringar som lätt kan leda till förbättringar. Att vi själva lyckades påverka avdelningen till det bättre kanske också gav en starkare arbetsmoral och en ökad motivation att bidra till psykiatrins dynamiska förhållanden i Sverige. 8

9 Angående de formella tvångsåtgärderna har vi utfört mätningar under en lång tid för att se hur vårt genombrottsprojekt påverkat statistiken. Under dem sex månader vi fört statistik har vi sätt en kurva som gått nedåt. Det bör dock sägas att under tiden vi började projektet hade vi en kort period med många formella och informella tvångsåtgärder kring händelser personalen på avdelningen inte kunde påverka. Att tvångsåtgärderna minskar är dock ett tecken som trots orsakerna är positivt. När vi började projektet försökte vi lägga fokusen på det förebyggande arbete som upplevs vara den viktigaste delen för att minska tvångsåtgärder på avdelning 33. Under en lång tid har Löwenströmska Sjukhuset lagt stora resurser på Bergenmodellen, en metod från Norge att hantera tvångsåtgärderna i det akuta stadiet på ett så humant och professionellt sätt som möjligt för att minska skadorna, fysiska och psykiska, både på personal och patienter. Eftersom vi märkte att Bergen modellen fungerade på avdelningen då det fanns kontinuerliga utbildningstillfällen ville vi lägga fokusen på hur tvångsåtgärder kunde undvikas innan de uppstod. Vi tror att bästa sättet att förebygga arbetet kring tvångsåtgärder är dels högre kompetens bland personalen och regelbundna seminarier där problemen som uppstår i omvårdnaden kan diskuteras. Under Genombrottsprojektet gav vi ökad kompetens till personalgruppen om psykiatrilagstiftningen. I början misstänkte vi att tester och utbildningar skulle bli bemött med en illvilja och negativt attityd men vi märkte snart att personalen var förvånansvärt positiv till förändring och ökad kompetens. Att ge personal mer kunskap för att bättre kunna uträtta sina uppgifter leder inte till stress och oro utan snarare det motsatta. Att ha kunskap om hur en uppgift ska genomföras stärker personalen i sin yrkesroll och även om det blir tungt ibland förenklas arbetsuppgifterna i det långa loppet. Sammanfattningsvis kommer vi i framtiden lägga fokus på kompetenshöjning kring omvårdnadsarbete, förebyggande insatser kring formella tvångsåtgärder och kartläggning av informella tvångsåtgärder. Tre viktiga punkter som på avdelning 33 kommer leda till bättre vård och färre tvångsåtgärder. 9

10 Detta har vi lärt oss Den största lärdomen av att arbeta med genombrottsprojektet har varit utbytet av information och kunskap mellan andra rättspsykiatriska kliniker i Sverige. Vi sitter alla i samma båt och behöver ta lärdom av varandra och se hur vi kan lösa samma problem på så många olika sätt. Psykiatrin är i högsta grad dynamiskt och kräver ett ständigt förändringsarbete för att anpassas efter patienternas behov och det är endast vi som arbetar inom vården som kan genomföra detta. Att arbeta med ett genombrottsprojekt är krävande tidsmässigt, i synnerhet då projektet ska göras vid sidan av det alldagliga patientarbetet. Det är lätt att bli överbelastad av arbetsuppgifter då det är svårt att få tid för både förändringsarbetet och patientarbetet. Vi fick finna en balansgång med mycket skratt då förändringsarbete är både nyskapande och roligt. Genom att själva finna lösningarna har vi lärt oss något nytt varje dag där vi inte gjort förändringar utan att vi innan sett att de behövts, även om testerna inte alltid gav det önskade resultatet. Att prova sig fram tills avdelningen hittat en lösning som passar den men ändå värdesätter patienterna först och ser till deras behov är det viktigaste, något vi alla på avdelning 33 arbetar med kontinuerligt varje dag. För ytterligare kontakt Anders Andersson, administratör anders.andersson@sll.se Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Patienters upplevelse av förflyttning Personalens upplevelse av förflyttning Närståendesamtal Prov LRV/LPT 10

11 Bilaga 1 Patienters upplevelse av förflyttning Kommentarer Ja: Kommentarer Nej: Känner du att informationen om förflyttningen kom i god tid? JA: 5 NEJ: 5 VET EJ: Att få veta i lagom dit, inte två dagar innan. Bättre förberedelse om att man kommer flyttas i god tid. Velat veta en vecka innan. Visste innan att jag skulle dit men inte när. Att man fick veta i god tid för att kunna packa i lugn och ro. Allt. För lite tid för att samla ihop sig och ta adjö. Ingen info om Löwet. Känner du att du har fått tillräckligt med information om enheten innan förflyttningen? Kommentar Ja: Jag har varit på enheten tidigare. Kommentarer Nej: Tyckte tiden var lång Allt borde varit bättre Kunnat vara betydligt längre tid innan. JA: 3 NEJ: 5 VET EJ: 2 Att få veta vad som finns och inte finns. Vilka rutiner som är olika. Få veta de stora skillnaderna mellan de både enheterna. Att få veta något mer än bara namnet. 11

12 Fick anhöriga reda på att du blev förflyttad till enheten? JA: 5 NEJ: 3 VET EJ: 2 Kommentar Ja: Kommentarer Nej: Hur upplevde du transporten till enheten? BRA: 7 DÅLIG: 1 VARKEN ELLER: 2 Kommentar BRA: Mat och dricka och glass i bilen. Kanske åka förbi ett spa. Inget. Kommentarer DÅLIG: Att transporten sker med en vanlig bil och inte polisbil. Kommentarer VARKEN ELLER: Lite lugnare med packning m.m. Blev du informerad om vem som är din [ 8 ] Ansvarig Läkare [ 9 ] Ansvarig Sjuksköterska [ 9 ] Kontaktperson 12

13 Hur var bemötandet av tjänstgörande personal? [ 0 ] 0 [ 1 ] 0 [ 2 ] 0 [ 3 ] 2 [ 4 ] 6 [ 5 ] 2 Kommentarer: Kan inte tycka det. Inget. Lite mer info i lugnare takt. Min medicin. Det var bra. Gett ut ALLA rutiner och regler. 13

14 Personals upplevelse av förflyttning Känner du att informationen om ankommande patienter kommer i god tid? JA: 3 NEJ: 12 VET EJ: 2 Kommentarer Ja: "Generellt Ja, oftast finns info att hitta i Take Care om något saknas." "Patient som kommer samma dag som informationen är inte att föredra" Kommentarer Nej: "Överlag, dock ej i det fall övriga patienter vet om det före personalen." "Det borde kunna raporteras över via telefonen av tjänstgörande sjuksköterska till den samma hoss oss. Samt epikris från Huddinge så snart överflyttning är beslutad." "Att informationen om ny patient skulle komma tidigare än samma dag." "Överraportering från tidigare vistelse." "Att man i god tid får information om vem och när den nya patietnten ska komma." "Mycket sällan som jag får info innan ankommande tycker att besluten även om dem inte är 100% säkra på vart patienten ska vara så borde planering och info komma fram samtidigt." "Att informationen kom mellan 2 till 7 dagar innan. Detta för att få ihop ett starkt och informerat team." "Infon kommer ofta samma dag eller innan. Andra avdelningar vet ofta om att vi ska få ny patient innan vi själva vet det." "Ibland får ingen rapport alls och det är något man måste få. Bättre överrapporteringssystem." Kommentarer Vet ej: "Bådeock, ibland är infon bra och tidigt och ibland så kommer den försent." "Jag kanske är dålig på att ta in informationen." 14

15 Känner du att du fick tillräckligt med information om patienten och dennes problematik före förflyttningen? JA: 3 NEJ: 11 VET EJ: 3 Kommentar Ja: Ibland tycker jag att raporteringen om patienters svårighetsgrad är överdriven vilket ändrar vårt bemötande när patienten kommer." "Eget ansvar att ta reda på. Finns telefon och Journal." Kommentarer Nej: Ofta får man reda på att en ny patient ska komma samma dag eller bara några timmar innan vilket försvårar och stressar upp personalen." "Beslutsfattarna sammanställer info om patienten i pappersform." "Om vi ska läsa RPUn innan patienten kommer känner jag att vi borde ha tillgång till den innan. Detta och dokumentationen om sådan finns." "Nogrannare rapporter från Huddinge." "Sjuksköterskan ska kunna få/ta bättre rapport iom att take care är oöverskådligt iom att epikriser ej skrivs." "Att information om patient och dennes problematik förmedlats i god tid. Om informationen kom tidigare fanns det en chans/möjlighet att läsa på/vidarebefodra." Kommentarer Vet ej: "I vissa fall, i andra fall har info uteblivit helt eller nästan helt." Upplever du att du har förståelse för att förflyttade patienter kommer till din avdelningen? JA: 10 NEJ: 1 VET EJ: 6 Kommentar Ja: "Om det finns plats." "Oftast, det borde vi kunna få veta via ett snabbmöte i buren." "De ska slussas ut i samhället och få en god omvårdnad." "Vi ska ha sånna patienter." 15

16 Kommentarer Nej: "Jag behöver mer tid att lära känna patienten innan jag förstår hur patienten är." Kommentarer Vet ej: "Behöver ingen förståelse." "Inte alltid. Brist på information." "Ibland vet jag inte varför det hämnar inom rättspsykiatriska sektorn. Finns en och annan som kan passa i annan vårdform." "Jag kan bara göra det bästa i varje situation oavsätt anledningen till att dem är här. I vissa fall har jag mindre förståelse för att vi håller kvar personen så länge som vi gör." Upplever du det viktigt som personal i patientens team att kunna ta emot patienten vid ankomst? JA: 13 NEJ: 2 VET EJ: 1 Fick du som personal tillräckligt med tid att kunna välkommna patienten på ett profesionellt sätt? JA: 6 NEJ: 8 VET EJ: 2 Kommentarer Ja: "Ankomstrutinerna sitter inte." "Vi skulle kunna planera in tid i förväg, typ en time eller så. Samt att använde de checklistor som finns." "Genom att följa checklistan. Man kan även fortsätta dagen efter." "Avsätt en personal som jobbar den dagen som ansvarar för den nya patienten." "Vi borde veta en vecka i förväg att patietnen kommer så att vi kan planera välkommnandet." Kommentarer Nej: "Att inte kunna ta emot två patienter samtidigt. Detta gjorde hela mottagandet rörigt. Eventuellt ha extrapersonal som är avsatte specifikt för mottagandet av nyanländ patient." "Avsätta tid för mottagandet. Borde ha hög prioritet viktgt att patienten känner sig någorlunda trygg." "Försök att i möjligaste mån se till att någon KP eller PAS är i tjänst den aktuella tiden då patienten kommer." 16

17 "Att i god tid få information och kunna förbereda, kunna följa checklistorna utan att behöva hoppa in i mitten av listan någon gång." "Bättre struktur, förberedelse och rapport. Bättre kommunikation inom avdelningarna och inom personalen." "Borde ta in teamet gemensammt och planera PAS KP och ge tänkbar information om tid för välkommnande och bemötande om patienten." Hur upplever du överlag att förflyttningen av patienter fungerar idag? [ 0 ] 0 [ 1 ] 2 [ 2 ] 4 [ 3 ] 4 [ 4 ] 2 [ 5 ] 3 Kommentarer: "Rutinerna för sjuksköterska och skötare måste förbättras så att alla vet vad som skall göras och av vem. Checklistor!" "Informera hela det tjänstgörande passet om att ny patient är på väg och snabbt dra info så att alla är medvetna om ankomsttid och i möjligaste mån vem som komer." "När teamet är inlästa på patienten, ge teamet tid att informera övrig personal." "Får relevant information i god tid. Ha personal så det räcker." "Mera information om patienters ankomst. För det get patientansvarig sjuksköterska och KP tid för planering. Vara mera tydlig." "Mycket! Ett bättre sammarbete mellan löwet och Huddinge. Tydligare information från tidigare kontaktpersoner." "Förberedelser, att rätt personal är på plats och är beredda." "Mycket!" "Samtliga saker kan förbättras. Kommunikationen mellan instanserna måste bli bättre." "Det fungerar mer om informationsflödet förbättrades. Då skulle vården ske smidigare och mottagande skulle bli mer professionellt." 17

18 Bilaga 2 Närståendesamtal 1. Närståendes skattning av delaktighet: [ 0 ] [1] [2] [3] [4] [5] 2. Önskemål och behov angående närståendes vård: 3. Information till närstående om: [ ] Avdelningen [ ] Besöksrutinerna [ ] Friförmånerna [ ] Yrkesgrupperna [ ] Vårdtiden 4. Tankar, frågor & funderingar: 5. Närståendes skattning av delaktighet: [ 0 ] [1] [2] [3] [4] [5] 18

19 Bilaga 3 Prov LRV/LPT (Ringa in ditt svar på respektive fråga) 1. När kan domstolen döma till LRV med SUP? a) Vid allvarlig psykisk störning både vid gärningen och undersökningen. b) vid allvarlig psykisk störning vid gärningen men inte vid undersökningen. c) Vid psykisk störning både vid gärningen och undersökningen. 2. Vad Betyder SUP? a) Speciell UndersökningsProcedur b) Särskild UtskrivningsPrövning c) Särskild UtredningsPrövning 3. När kan domstolen döma till LRV utan SUP? a) Endast då patienten vårdas enligt LPT b) Vid psykisk störning vid gärningen men inte vid undersökningen c) Vid allvarlig psykisk störning där allvarlig farlighet inte bedöms föreligga 4. Hur ofta måste läkaren ansöka till domstolen för att förlänga tvångsvården för en person som är överlämnad till vård enligt LRV? a) Varje månad b) Varje halvår c) Varje år 19

20 5. Regeringsformen 2 kap reglerar grundläggande fri- och rättigheter. Medborgarna garanteras där skydd mot a) Frihetsberövande b) Kroppsvisitation c) Påtvingat kroppsligt ingrepp d) b + c e) a + b + c 6. Dessa fri- och rättigheter kan begränsas genom a) Lag b) Förordning c) Myndighetsföreskrift d) a + c e) inget av ovanstående 7. Syftet med vård enligt LPT framgår av a) 2 b) 2 a c) 2 b d) a + c e) Inget av ovanstående 8. Patientens stödperson kan hos förvaltningsrätten överklaga a) Intagningsbeslut b) Konverteringsbeslut HSL till LPT c) Beslutad neuroleptikabehandling d) Beslut om övervakade försändelser från patienten e) Inget av ovanstående 20

21 9. Sekretess för stödpersoner regleras i a) Sekretesslagen b) Hälso- och sjukvårdslagen c) Yrkesverksamhetslagen d) LPT och LRV e) a + c 10. Enligt LRV kan chefsöverläkaren tillåta en patient att vistas utanför vårdavdelningen men inom sjukvårdsinrättningens område om patienten a) Vårdas utan SUP b) Vårdas med SUP c) a + b d) Vårdas med SUP men åtföljs av två personal e) Tillåts utevaro maximalt 30min 11. Vid vård enligt LPT gäller också a) HSL b) Patientsäkerhetslagen c) Sekretesslagen d) Inget av ovanstående e) a + b + c 12. Vid prövning av intagningsfrågan enligt LPT 6b får vårdintyget inte vara äldre än a) 24 timmar b) 48 timmar c) Fyra dagar d) Tio dagar 21

22 13. Fullständig kroppsbesiktning (inkluderande undersökning av munhåla, vagina och rektum) är tillåten med stöd av LPT a) Efter intagningsbeslut b) Vid narkotikaberoende c) Vid beslut av chefsöverläkaren personligen d) b + c e) Inget av ovanstående 14. Vid beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård avgörs vilkor av a) Chefsöverläkaren b) Förvaltningsdomstol c) Chefsöverläkaren på uppdrag av förvaltningsdomstol d) b + c 15. Åtgärder med stöd av brottsbalken 24kap, om nödvärn och nödrätt, kan genomföras a) Aldrig under tvångsvård b) Innan kvarhållandebeslut c) Efter kvarhållandebeslut men innan intagningsbeslut d) Vid konverteringar e) Oberoende av juridisk status enligt LPT 16. Anmälan om fastspänning längre än fyra timmar ställ till a) Länsrätten b) Patientnämnes c) Socialstyrelsen d) Chefsöverläkaren e) Chefläkaren 22

23 17. När en patient under öppen psykiatrisk tvångsvård skall återföras till sluten psykiatrisk tvångsvård fattas beslut av a) Chefsöverläkaren b) Chefläkaren c) Kammarrätten d) Länsrätten e) a eller d 18. Vart vänder man sig för att undersöka om stödperson? a) Förvaltningsrätt b) Patientnämnd c) Socialstyrelsen 19. Vad händer om en patient som vårdas enligt LPT blir anhållen? a) Går fri b) Överförs till LRV c) Flyttas till rättspsyk enligt LPT 20. Vem beslutar om en patient som vårdas enligt LRV med SUP ska få permission? a) Förvaltningsrätten b) Läkaren c) Tingsrätten 23