RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek"

Transkript

1 RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek , slutversion Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi

3 Förord Inom ramen för det verksgemensamma projektet Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen gemensam åtgärdsplanering inför bedrivs ett delprojekt som bland annat har till uppgift att belysa frågan om jämförbarhet mellan kalkyler. Denna rapport har, på uppdrag av Banverket, tagits fram som ett underlag för arbetet i delprojektet. Rapporten behandlar frågan om huruvida de kalkylmodeller som används (Samkalk, EVA och Bansek) ger jämförbara resultat. På WSP har Matts Andersson, Sirje Pädam och Tobias Thorsson arbetat i projektet. Matts har varit projektledare samt svarat för analysen av Samkalk och EVA, Sirje har svarat för analysen av Bansek och Tobias för analysen av faktiska kalkyler gjorda med både Samkalk och EVA. Mattias Lundberg, Joakim Johansson och Jonas Eliasson har fungerat som intern referensgrupp. Rapporten har diskuterats på Banverket den 5 juni och på gruppen för samhällsekonomiska kalkyler för stora objekt i åtgärdsplaneringen den 17 juni. Det som framkommit under dessa diskussioner har beaktats i rapporten. Lena Wieweg har varit kontaktperson på Banverket. Stockholm i juli 2008 Fredrik Bergström Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Analys & Strategi 3

4 Sammanfattning Trafikverken har av regeringen fått ett gemensamt uppdrag om att inleda åtgärdsplaneringen för perioden Som ett underlag för detta genomförs i denna rapport en genomgång av förutsättningarna för jämförbarhet mellan de olika modellerna för samhällsekonomiska kalkyler. I rapporten behandlas endast de faktorer som kvantifieras och värderas med modellerna. Vi söker inte heller utröna huruvida samhällsekonomiska kalkyler/analyser är användbara, heltäckande osv. Vår frågeställning kan alltså formuleras som räknar modellerna ut lönsamhetskvoten på ett jämförbart sätt. De olika modellerna är: Samkalk. Samkalk är kalkylmodellen som är kopplad till prognossystemet Sampers. Används till styrmedelsanalyser, trafikeringsanalyser samt till analyser av större väg-, järnväg- och flyginvesteringar. EVA. Används för analyser av mindre väginvesteringar. Bansek. Används till analyser av järnvägsinvesteringar och trafikeringsförändringar som inte har systemeffekter. Vår övergripande slutsats är att kalkyler med Samkalk, EVA och Bansek i stort är jämförbara men att det finns ett par fall där man bör granska resultatet extra noggrant. En förutsättning för jämförbarheten är dock att man respekterar respektive modells gränser. Inte använda EVA för objekt som kan förväntas leda till nygenererad eller överflyttad trafik eller där trängseln är påtaglig. Inte använda Bansek för investeringar som förväntas förändra kollektivtrafiksystemet struktur. Dessa rekommendationer är i linje med trafikverkens egna rekommendationer. Några av de fall vi identifierat där man bör granska resultatet extra noggrant listas nedan. Observera att vissa av effekterna inte påverkar jämförbarheten mellan Samkalk/EVA eller Samkalk/Bansek utan istället jämförbarheten väg/järnväg. EVA underskattar utsläpp och olyckor då effekten av nygenererad och överflyttad trafik inte tas med. Vår rekommendation är därför att man inte använder EVA-kalkyler för uttalanden om den totala effekten på utsläpp och olyckor. Om EVA ska användas för detta bör man ta fram tumregler för hur EVA-kalkylerna kan kompletteras. Observera att re- 4 Analys & Strategi

5 kommendation gäller just externa effekter, inte kalkylen i sin helhet (där kan EVA:s antagande fungera). Samkalk kan överskatta konsumentöverskottet (tillgänglighetsförbättringen) vid analyser av långväga kollektivtrafik i relationer där färdmedlet utan åtgärden inte är ett realistiskt alternativ (på grund av att förbättringen som programmet räknar med är orealistiskt stor). På kort sikt, i åtgärdsplaneringen, bör försiktighet vidtas. På lång sikt bör konsumentöverskottsberäkningen ändras. Att all överflyttad trafik antas komma från bil/lastbil i Bansek innebär att utsläppseffekterna överskattas. Möjligheter att ange mer realistiska andelar behöver skapas. Hur många som byter rutt anges av användaren i EVA. Vi ser ett par problem med detta: jämförbarheten minskar, trafikingenjören kan behöva stöd för sina bedömningar och de flesta som gör kalkylerna incitament att få hög lönsamhetskvot (de kan alltså ha ett bias mot positiva bedömningar utan att för den skull fuska ). Vår rekommendation är att ruttvalsförändringar måste baseras på nätverksmodellanalyser eller rekommendationer/tumregler. Eltåg antas inte orsaka några utsläpp alls i Samkalk eller Bansek. Detta antagande behöver tydliggöras i kalkylpresentationen. Bansek skiljer inte på hög- och lågtrafik, vilket innebär att exempelvis nyttan av turtäthetsförbättringar i högtrafik underskattas. Detta bör åtgärdas. Vi bedömer att det behövs analyser av faktiska objekt med modellerna för att kunna dra slutsatser av typen Samkalk ger X procent högre/lägre nyttor än EVA/Bansek. De analyser som gjorts hittills av samma objekt är dels för få, dels gjorda med olika förutsättningar. Analys & Strategi 5

6 Innehåll 1 INLEDNING OM MODELLERNA VAD VI TAR UPP SAMKALK EVA BANSEK NÅGRA DJUPDYKNINGAR NYGENERERING OCH ÖVERFLYTTNING RUTTVAL ALLA ÖVERFLYTTADE RESENÄRER KOMMER FRÅN BIL I BANSEK MARKNADSDEFINITION I KONSUMENTÖVERSKOTTSBERÄKNINGEN ANALYSER AV TIDIGARE KÖRNINGAR OBJEKT ANALYSERADE MED BÅDE EVA OCH SAMKALK OBJEKT ANALYSERADE MED BÅDE BANSEK OCH SAMKALK SLUTSATSER...34 BILAGA 1. HUR NYA MODELLJÄMFÖRELSER BÖR GÖRAS...36 WSP Analys & Strategi Arenavägen Stockholm-Globen Telefon Fax

7 1 Inledning Trafikverken har av regeringen fått ett gemensamt uppdrag om att inleda åtgärdsplaneringen för perioden Inom ramen för det verksgemensamma projektet Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen gemensam åtgärdsplanering inför bedrivs ett delprojekt som bland annat har till uppgift att belysa frågan om jämförbarhet mellan kalkyler. Som ett underlag för arbetet i delprojektet genomförs i denna rapport en genomgång av förutsättningarna för jämförbarhet mellan de olika modellerna för samhällsekonomiska kalkyler. De olika modellerna är: Samkalk. Samkalk är kalkylmodellen som är kopplad till prognossystemet Sampers. Används till systemanalyser, styrmedelsanalyser, trafikeringsanalyser samt till analyser av större väg-, järnväg- och flyginvesteringar. EVA. Används för analyser av mindre väginvesteringar. Bansek. Används till analyser av järnvägsinvesteringar och trafikeringsförändringar som inte har systemeffekter. Frågan om modellverktygens jämförbarhet tangerar frågan om huruvida samhällsekonomiska kalkyler går att använda för jämförelser mellan transportslag. Vi avgränsar oss i denna rapport till den första frågan och söker endast utröna om de effekter som finns med i gängse samhällsekonomiska kalkyler fångas på ett jämförbart sätt i modellerna. Vår frågeställning kan alltså formuleras som räknar modellerna ut nettonuvärdeskvoten på ett jämförbart sätt. I kapitel 2 beskrivs de olika modellerna. I detta kapitel behandlar vi skillnaderna mellan modellerna ur ett principiellt/teoretiskt perspektiv. Fokus ligger på skillnader som påverkar resultatens jämförbarhet. Vi tar upp saker här som är avgörande för analysen i de senare kapitlen (hoppa alltså inte över detta kapitel bara för att du tycker att du kan modellerna). I kapitel 3 analyserar vi några av skillnaderna djupare. I kapitel 4 analyseras skillnaderna mellan modellerna utifrån genomförda analyser av riktiga objekt. Av naturliga skäl finns inga objekt som är analyserade med både EVA, Samkalk och Bansek (då EVA är för väg och Bansek för järnväg). Vi har däremot inventerat vilka objekt som är analyserade med EVA och Samkalk respektive med Bansek och Samkalk. I bilaga 1 presenteras ett upplägg för jämförelser av modellerna utifrån analyser av riktiga objekt. I kapitel 5 dras slutsatserna. Fokus ligger på grundfrågan för rapporten: är analyser med de olika modellerna jämförbara? Vi lämnar även förslag till hur konstaterade skillnader av betydelse kan åtgärdas. Analys & Strategi 7

8 8 Analys & Strategi

9 2 Om modellerna 2.1 Vad vi tar upp I detta kapitel belyser vi de olika modellernas egenskaper, med fokus på det som har bäring på jämförbarheten. Vi tar upp följande områden när vi beskriver modellerna: Vilka effekter beräknas med modellen? Om en effekt beaktas i en modell men inte i en annan kan resultaten inte jämföras direkt. Hur är jämförelsealternativet (JA) uppbyggt? Hur mäter man exempelvis trafiken? Hur beräknas nygenererat resande, överflyttning mellan transportslag och byte av rutt? Hur beräknas konsumentöverskottet (tillgänglighetsnyttorna): - Beaktas nygenererad och överflyttad trafik (kopplat till punkten ovan)? - Beräknas konsumentöverskottet på O/D (start-mål) eller på länknivå? - Hur definieras marknaderna, det vill säga när tillämpas rule of the half? - Hur värderas tiden, skiljer modellen exempelvis på olika resenärsgrupper (tjänste/privat, långväga/kortväga) eller används ett sammanviktat värde? Hör görs effektberäkningen för utsläpp och olyckor? Skiljer sig effektsambanden? Hur beräknas effekter för nygenererad och överflyttad (när vi säger överflyttad i denna rapport menar vi resenärer som byter transportslag) trafik? Hur beräknas skatteeffekter och producentöverskott? Hur görs ekonomiberäkningen (hur läggs effekterna samman, hur går man från värdet i prognosåret till värde under kalkylperioden, hur många prognosår räknar modellen med etc.). 2.2 Samkalk 1 Med Samkalk beräknas: - Producentöverskott (biljettintäkter, fordonskostnader, biljettmoms och banavgifter) - Budgeteffekter (drivmedelsskatt för vägtrafik, vägavgifter/vägskatt, biljettmoms och den samhällsekonomiska alternativkostnaden för fordonskostnaden) 1 Dokumentationen till Samkalk ligger på Den består av ett huvuddokument där modellen beskrivs i text, ett par bilagor som med formler beskriver hur olika delar av modellen räknar, en bilaga som beskriver hur effektsambanden för vägtrafik är implementerade (själva effektsambanden beskrivs i Vägverkets effektkataloger) samt en bilaga med räkneexempel. Analys & Strategi 9

10 - Konsumentöverskott (reskostnader, restidsvinster, vägavgifter/vägskatt och godstidsvinster för vägtrafik) - Externa effekter (utsläpp, trafikolyckor) - Drift och underhåll samt reinvesteringar. För vägtrafiken beräknas trafikberoende och trafikoberoende DoU sammanslaget. För järnvägen beräknas trafikberoende DoU (marginellt slitage). Trafikoberoende DoU och reinvesteringar anges som indata. Som synes beräknas merparten av de effekter som ingår i en samhällsekonomisk kalkyl. De effekter som inte beräknas, som beräknas i en del andra modeller, är exempelvis: - intrång (vare sig buller eller barriäreffekter) - trafiksäkerhet i korsningar mellan väg och järnväg - förseningar - godstidsvinster för järnväg (endast godstidsvinster för väg beräknas) Att kalkylen i Samkalk baseras på utdata ifrån Sampers är naturligtvis avgörande för resultatet. Resandet i jämförelsealternativet baseras på sampersprognosen, en logit-skattning som är inkalibrerad för att stämma mot bland annat resvaneundersökningen. När utredningsalternativet ska beräknas i Sampers hanteras nygenererade resor, trafikanter som byter transportslag och trafikanter som byter rutt inom respektive transportslag. Basen för denna beräkning är det framtida vägnätet och det framtida utbudet av kollektivtrafik (i UA och JA). Beräkningen av nygenerering och överflyttning baseras på logitmodeller. Att beräkningen baseras på logitmodeller, eller mer generellt på en prognosmodell, gör att man tar hänsyn till marknadsläget i relationen (det vill säga hur stor andel som åker med respektive transportslag), inkomsterna i regionen etc. Ruttvalsberäkningen görs i Emme/2, baserat på kortaste tid eller på lägsta generaliserade kostnad. 2 Att Samkalk-kalkylen baseras på data från resvaneundersökningen gör även att man i konsumentöverskottsberäkningen kan skilja på resenärsgrupper med olika tidsvärden (långväga/kortväga, privat/tjänste). Tidsvinster i Samkalk värderas med hjälp av att multiplicera tidsvinsten (uppdelat på komponent) med en värdering (i standardfallet hämtad från ASEK, men det är upp till användaren). En alternativ beräkningsmetod är att använda de så kallade logsummorna, det vill säga integrera under efterfrågekurvan. 2 Generaliserad kostnad är samma sak som resuppoffring, det vill säga resenärens monetära kostnader (biljettpris, fordonskostnad, bränslekostnad) och icke monetära kostnader (tid, bekvämlighet). Vägverket tillämpar en ruttvalsberäkning där man tagit med fler faktorer än tid. 10 Analys & Strategi

11 Konsumentöverskottet beräknas i Samkalk på O/D-nivå (relationsnivå) med hjälp av den så kallade rule of the half som innebär att tillkommande och överflyttade trafikanter antas tillgodogöra sig halva restidsvinsten. Principerna för beräkningen visas i diagrammet nedan. Kronor Efterfrågan påverkas av reskostnaden Generaliserad kostnad innan åtgärd Generaliserad kostnad efter åtgärd Resande Resande innan Resande efter Som visas i figuren ovan antas åtgärden sänka den generaliserade kostnaden för att resa, vilket leder till att resandet ökar. De som reste redan innan åtgärden antas tillgodoräkna sig hela sänkningen (de gör ju precis samma sak som innan, men till lägre kostnad), de som börjar resa efter åtgärden antas tillgodoräkna sig halva sänkningen (vissa hade flyttat redan vid en marginell reskostnadssänkning, vissa flyttade först på grund av den sista kronan). En viktig fråga är vad rubriken är på diagrammet, vilken marknad är det kurvorna representerar? För det regionala/kortväga resandet antas i Samkalk att det bara finnas två marknader, kollektivtrafik och biltrafik. Detta innebär att en resenär som byter från buss till tåg här antas tillgodogöra sig hela reskostnadssänkningen. För det nationella/långväga resandet är varje färdmedel en marknad i Samkalk (bil, tåg, buss och flyg). Detta innebär att en resenär som byter från långväga buss till långväga tåg bara antas tillgodoräkna sig halva sänkningen i reskostnad. En annan aspekt av indelningen i marknader påverkar hur kostnaden för att resa i jämförelsealternativet beräknas. Ponera att vi vill studera en tåglinje mellan A och B. Vad resuppoffringen är när tåglinjen finns är tämligen rättfram (vi vet vad den innebär för restid och reskostnad). Om det inte fanns tåg i relationen utan åtgärden är det däremot svårare att bestämma vad kostnaden för att åka tåg var innan åtgärden den kan gå mot oändligheten, vilket skulle göra att även tidsvinsterna går mot oändligheten. För att kapa av de värsta orimligheterna används en så kallad schablonbuss i Samkalk: om alternativet är sämre än en buss som går var fjärde timme i 30 km/h antas det inte utgöra ett realistiskt Analys & Strategi 11

12 alternativ för resenärerna utan alternativet antas istället vara denna schablonbuss. I Samkalk beräknas hög- och lågtrafik separat för kollektivtrafiken. För bil beräknas i storstäder effekterna för maxtimme och lågtrafik separat (i den mest använda modellriggningen). Vägverkets detaljerade effektsamband för beräkning av olyckor, utsläpp, fordonskostnader och slitage är implementerade i Samkalk (samma samband som är implementerade i EVA). Baserat på Sampersprognosen beräknas även effekter av nygenererad och överflyttad trafik. För järnvägen beräknas olyckor, utsläpp och slitage på infrastrukturen baserat fordons- och personkilometer). Dessa beräkningar är alltså tämligen grova (men så är också detta små poster för järnvägen). Tåg antas nu inte orsaka några utsläpp alls i Samkalk. Detta är en tydlig felräkning vare sig marginalelsskolan eller tåg använder grön elskolan menar att utsläppen är noll. Bussars slitage på vägnätet kan antingen beräknas med motsvarande samband som för järnvägen eller genom vägverkets effektsamband för lätta lastbilar. Producentöverskott och skatteeffekter beräknas separat i Samkalk. Exempelvis tas biljettmoms upp två gånger: som en utgift för operatören och som en intäkt för staten. Detta innebär att man utifrån programmet kan utläsa effekter för operatörer och för staten/det offentliga. En alternativ beräkning vore att helt utesluta vissa skatter i kalkylen. 3 Moms skulle då inte tas upp alls. Förutom den redovisningsmässiga poängen så innebär detta att marginalkostnaden för offentliga medel, skattefaktor II, inte beaktas (då den enligt ASEK 4 inte ska beaktas för investeringsanalyser spelar dock detta ingen roll). Det samhällsekonomiska skuggpriset, skattefaktor I, läggs på alla poster som innebär en resursförbrukning. Ekonomiberäkningen i Samkalk kan illustreras genom diagrammet nedan (årtalen är exempel, i den i skrivande stund pågående åtgärdsplaneringen används andra år). 3 En lite mer teknisk not. Vissa skatter måste hursom tas med i kalkylen. Dels ska de tas med i priset vid konsumentöverskottsberäkningen då denna baseras på konsumentpriser, dels ska de tas med för biltrafiken då inga producenter finns här. Ett alternativ till att ta med dem för biltrafiken är att endast beakta de externa och icke-internaliserade externa effekterna (dvs. justera för skattebortfall när man värderar minskningen i externa effekter). 12 Analys & Strategi

13 Diskonteringsår: 2002 Startår: 2006 Approximerad nytta per år Beräknad nytta prognosåret Diskonterad nytta per år Prognosår: 2015 Brytår: 2030 Hela nyttoberäkningen utgår alltså från värdet i prognosåret, det vill säga det år som Sampersprognosen är gjord för. Värdet på effekterna för andra år än prognosåret antas följa trafiktillväxten. Trafiktillväxten före och efter prognosåret anges som indata. Om trafik anges växa med 15 procent de tio åren efter prognosåret kommer alltså även nyttan av åtgärden att ha ökat med 15 procent. För fordonskostnader kollektivtrafik och utsläpp från vägtrafik finns en mer avancerad beräkning inlagd. Denna enkla ekonomiberäkning kan innebära problem vid kapacitetsberäkningar, var ett objekts kapacitetstak ligger i förhållande till trafikeringen under analysåret påverkar huruvida nyttan av ett objekt över- eller underskattas i kalkylerna. Om ett objekt i utredningsalternativet ligger nära kapacitetstaket i analysåret/prognosåret och nyttan antas öka i takt med en generell trafiktillväxtprognos kommer objektets nytta att överskattas (då trafikökningen inte i verkligheten hade fått plats på objektet). Om det inte finns kapacitetsproblem i jämförelsealternativet i analysåret men däremot under perioden efter prognosåret då trafiken ökat ytterligare kommer nyttan av objektet att underskattas (då nyttan av kapacitetsökningen inte visar sig i kalkylen). Det bör dock sägas att det går att använda Samkalk med flera prognosår, det är mestadels en fråga om hur många prognoser man mäktar med att göra. 4 Det bör också tilläg- Åtgärdskostnad Kalkylperiod Byggstartår: Frågan om effekterna av olika antal prognosår/analsyår behandlas djupare i Transek rapport 2005:32 Fler analysår? - En genomgång av olika aspekter på att använda ett eller flera analysår i samhällsekonomiska kalkyler. Analys & Strategi 13

14 gas att vilken trafiktillväxt man antar ofta är viktigare än kapacitetshanteringsfrågan ovan EVA 6 Den stora skillnaden mellan EVA och Samkalk är att EVA inte bygger på en prognosmodell, medan Samkalk bygger på utdata från Sampers. I EVA antas att ingen trafik överflyttas eller nygenereras. Detta innebär att både beräkningen av konsumentöverskott och beräkningen av externa effekter bara görs för de trafikanter som reste i relationen även innan åtgärden. I diagrammet nedan illustreras konsumentöverskottsberäkningen i EVA. Kronor Vägmarknaden Oelastisk efterfrågan påverkas inte av reskostnaden Generaliserad kostnad innan åtgärd Generaliserad kostnad efter åtgärd Resande Rubriken för diagrammet är vägmarknaden då EVA endast hanterar vägtrafik. Att efterfrågan är oelastisk, dvs. inte påverkas av ändrade reskostnader, innebär att konsumentöverskottstriangeln för nygenererade resenärer inte beaktas (de 5 I den samhällsekonomiska analysen av Nordsydliga förbindelser i Stockholm (Förbifart Stockholm och Diagonal Ulvsunda) gjordes känslighetsanalyser med olika antal prognosår och olika trafiktillväxt efter prognosåren. Dessa analyser visade på att trafiktillväxten efter prognosåret har stor effekt, framförallt skillnaden mellan att anta 0,5 procents trafiktillväxt av kutym/försiktighet och att använda en trafiktillväxt baserad på en prognos. Se Transek rapport 2006:18 Samhällsekonomiska kalkyler för Nordsydliga förbindelser i Stockholm. 6 EVA är översiktligt beskrivet i Vägverkets publikationsserie Effektsamband för vägtransportsystemet i delen Nybyggnad och förbättring. En mer grundlig beskrivning finns i rapporten EVA 1.1 från Effektsambanden som ingår i EVA (och Samkalk) beskrivs i utförligt i Effektsamband för vägtransportsystemet. 14 Analys & Strategi

15 antas helt enkelt inte finnas). Detta innebär att EVA, allt annat lika, ger lägre konsumentöverskottsvinster än Samkalk. Även vid utsläpps- och olycksberäkningen i EVA antas att inga trafikanter nygenereras eller överflyttas. Detta innebär att utsläppseffekterna av väginvesteringar underskattas i de fall nygenererad eller överflyttad trafik förekommer. I EVA beaktas bara de positiva effekterna av nya vägar på utsläpp och olyckor, det vill säga att vägstandarden och körförloppet ändras. Att nya vägar genererar fler trafikanter som krockar och släpper ut beaktas inte. Formlerna för den totala utsläppsförändringen är principiellt som följer (motsvarande formler för olyckor): fkmja*utsläpp per fkmja fkmua*utsläpp per fkmua Vilket kan skrivas som: = fkmja*(utsläpp per fkmja - utsläpp per fkmua) + (fkmua fkmja)*utsläpp per fkmua Den andra delen av den andra formeln är beräkningen för de nygenererade och överflyttade trafikanterna. Att tillåta nygenerering och överflyttning ökar alltså de externa effekterna med de nya fordonskilometrarna multiplicerat med externa effekter per fordonskilometer i UA. Vad summan är av att konsumentöverskott och externa effekter för nygenererade och överflyttade trafikanter inte beaktas, huruvida det på totalen leder till högre eller lägre nyttor, är svårt att avgöra teoretiskt, eftersom detta är en av de mest grundläggande skillnaderna mellan EVA och Samkalk redovisar vi ett räkneexempel i nästa kapitel. Att EVA med detta antagande underskattar de externa effekterna är dock tveklöst. Vi rekommenderar därför att EVAberäkningar av externa effekter inte bör redovisas som totalberäkningar för investeringar som kan innebära nygenererad eller överflyttad trafik (observera att denna rekommendation gäller just externa effekter, inte kalkylen i sin helhet). Hur många som byter till den förbättrade rutten har stor påverkan på nyttan av åtgärden: dubblera antalet som åker på rutten och du dubblerar antalet som får nyttan av förbättringen. Hur många som byter rutt anges av användaren i EVA. De enda instruktioner som finns om detta i Effektsamband för vägtransportsystemet är att man kan ha Emma och/eller Sampers som stöd. I praktiken görs dock bedömningen oftast av den lokale planeraren utan modellstöd. Vi ser ett par problem med detta: dels minskar jämförbarheten då det blir väldigt beroende av vem som gör det, Analys & Strategi 15

16 dels är inte alla ingenjörer erfarna/duktiga, dels har de flesta som gör kalkylerna incitament att få hög NNK (de kan alltså ha ett bias mot positiva bedömningar utan att för den skull fuska ). Vår rekommendation är att ruttvalsförändringar måste baseras på nätverksmodellanalyser eller på rekommendationer/tumregler Detta innebär att det senare måste tas fram. Förutom att tumregler skulle höja nivån på bedömningarna skulle det tydliggöra varför man bedömt som man gjort i det enskilda fallet om man måste motivera avsteg från dem. En näraliggande diskussion är hur man får korrekta flöden i basvägnätet (JA). Även detta anges av användaren i EVA medan det räknas fram av modellen i Samkalk/Sampers. För den typen av analyser som EVA används till återspeglar inte Sampers/Emme resandet på lokal nivå på bästa sätt, varför de ofta behöver kompletteras eller ersättas med annan information. Hur detta ska gå till är tämligen välbeskrivet i Effektsambandsserien. Det finns inga skillnader mellan EVA och Samkalk vad avser vilka effekter som beräknas, förutom det som kommer av att EVA endast räknar på vägtrafik och endast på de trafikanter som fanns redan innan åtgärden. Producenteffekter beräknas inte i EVA då man inte har med producenter (bilister betalar fordonsoch bränslekostnad själva istället för att betala ett biljettpris till en operatör). De enda skatteeffekter som beräknas i EVA är det samhällsekonomiska skuggpriset och marginalkostnaden för offentliga medel (dvs. skattefaktor 1 och 2). Då ingen trafik nygenereras eller överflyttas behöver man inte beräkna de andra skatteeffekterna. Motsvarande konsumentöverskottsposter och externa effektsposter som i Samkalk beräknas i EVA. EVA gör effektberäkningar och samhällsekonomiska beräkningar för basåret och för två prognosår. För mellanliggande år interpoleras effekterna, efter det sista prognosåret extrapoleras effekterna med antagandet att effekterna följer trafiktillväxten (samma antagande som i Samkalk). EVA gör alltså en mer avancerad ekonomiberäkning än Samkalk, dels då man använder två prognosår som standard, dels då man även använder basåret i ekonomi/effektberäkningen. Detta innebär att utsläpp räknas på ett mer noggrant sätt då beräkningen läses av flera gånger. Då EVA antar samma trafik i UA som i JA kvarstår dock en stor del av de problem som tas upp för Samkalk i när det gäller antalet prognosår. Det kan till och med vara så att de förvärras. Antag till exempel att trafiken är nära kapacitetstaket i det första prognosåret. I Samkalk överskattas då nyttan genom att man räknar upp nyttan med trafiktillväxten (och på så sätt antar att nya trafikanter får samma nytta som trafikanterna i prognosåret, fastän de inte hade fått plats). Överskattningen i EVA kan dock bli ännu större då de nya tra- 16 Analys & Strategi

17 fikanterna antas åka på länken trots att den är igenkorkad, när de i verkligheten hade avstått från att åka eller åkt med ett annat färdmedel. Gods beräknas på precis samma sätt i EVA som i Samkalk. Kollektivtrafik ingår inte i EVA. Den kan i och för sig ingå indirekt i vissa körningar då man genom att använda fulla tungmatriser (all tung trafik) räknar med fordonskostnadsvinster även för bussar. I Samkalk kan man i princip koda in nya busslinjer i UA, men det görs sällan. I praktiken har vi alltså ingen skillnad här mellan EVA och Samkalk. 2.4 Bansek 7 Bansek är Banverkets samhällsekonomiska kalkylmodell. Den togs fram inför inriktningsplaneringen hösten 1999 för att Banverket skulle ha en verksgemensam kalkylmodell för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. De kalkyler som genomförs med hjälp av Bansek kan delas in i två grupper: Tilläggskalkyler till Samkalk Elasticitetsberäkningar I de fall det handlar om tilläggskalkyler importeras Samkalkresultaten till Bansek varefter Bansek genomför beräkningar av effekter som saknas i Samkalk. Detta innebär att Samkalk- och Bansekberäkningar inte kan jämföras på totalen (utan endast för de gemensamma effekterna). Eftersom Samkalk redan beskrivits ovan är syftet med genomgången i detta avsnitt att beskriva beräkningsgången för elasticitetsberäkningar enligt Bansek. Effekter som beräknas Utöver de effekter som beräknas i Samkalk räknar Bansek effekter för: Godstrafik Buller (gemensam beräkning för person- och godstrafik) Plankorsningsberäkning (gemensam beräkning för person- och godstrafik) Elektrifiering Följande effektberäkningar finns i Samkalk men saknas i Bansek: Separering av efterfrågan och utbud mellan högtrafik och lågtrafik 7 Metod och antaganden för samhällsekonomiska beräkningar samt Bansek-manual finns i Banverkets beräkningshandledning BVH 706. Framställningen i detta kapitel baseras i huvudsak på den version som är daterad Analys & Strategi 17

18 Effekter av ny tåglinje på sträcka där tågtrafik saknas Budgeteffekter Jämförelsealternativet (JA) Jämförelsealternativet (JA) i Bansek utgörs av den så kallade basprognosen som är ett scenario för ett framtida år och baseras på en Samperskörning. För persontrafikens del utgörs basprognosen av information om den utlagda persontrafiken på tåg från två källor; dels en sammanställning av antal tåg och personkilometer per tåglinje (Samkalk linjetabell), dels uppgifter om resande mellan samtliga noder på en tåglinje (linjelänktabellen). Linjelänktabellen baseras på Sampers/Samkalk och är en utläggning av resandet på station. Linjelänktabellen anger antalet resenärer. Fördelningen av resenärerna på nationellt/regionalt och tjänste/privat beräknas genom att utgå ifrån totala personkilometer enligt Samkalks linjetabell. För godstrafik uppskattas antalet tåg per linjedel och inte per tåglinje som i beräkningen av persontransporter. I Bangods redovisas antal godståg per dag samt antal nettoton per år, per stråk och delsträcka. På varje delsträcka redovisas också skattningar av hur stora andelar av trafiken som sker med olika tågtyper. Nygenererat resande, överflyttning och byte av rutt För att beräkna ökningen av antalet resenärer tillämpas elasticiteter. De är olika beroende på om det handlar om nationella eller regionala resor och de är uppdelade efter ärende. Bansek inkluderar elasticiteter för tre olika effekter: restid, turtäthet och transportkostnad. Elasticitetstal för biljettpriser och förseningsrisker saknas. Restidsoch turtäthetselasticiteten har härletts från Sampers. Turtäthetselasticiteten är satt till 0,5 oavsett ärende och reslängd och bör enligt Banverket användas restriktivt. Detta gäller särskilt de fall där det är fråga om betydande procentuella förändringar av turtätheten eftersom turtäthetselasticiteten ger stora effekter på resandet. I kalkylerna är det användaren som bedömer om turtäthetselasticiteten tillämpas. Restidselasticiteterna är beroende av ärende och avstånd och redovisas i tabellen nedan. 18 Analys & Strategi

19 Tabell Restidselasticiteter i Bansek Källa: BVH 706 Restidselasticiteter Tjänste Privat Regional -0,60-0,25 Nationell Funktion av avståndet (ökande) Funktion av avståndet (ökande) Samkalk beräknar såväl nygenererat resande och överflyttning som byte av rutt på länknivå. I Bansek är summan av nygenererat och överflyttat resande ett resultat av elasticitetsberäkningen. Vid beräkning av efterfrågeförändring med hjälp av restids- och turtäthetselasticitet eller enbart restidselasticitet används ett schablonmässigt antagande om att 50 procent är nyskapad trafik och 50 procent är överflyttad från personbil. Genom att utgå från förändringen i persontrafikarbete beräknas sedan förändringen i antal fordonskilometer inom vägsektorn. Den här uppgiften används för att uppskatta omfattningen av förändrade externa effekter från överflyttad trafik. För godstrafik tillämpas en transportkostnadselasticitet som är -0,4. Eftersom den totala efterfrågan på godtransporter förutsätts vara konstant antas alla volymökningar som beräknas för järnvägstransporter vara överflyttade från andra transportslag. Om inte annan information finns förutsätts att 100 procent är överflyttad från lastbil. En långtgående tillämpning av schablonen kan vara problematisk eftersom klimat- och emissionsvinsterna riskerar att bli överskattade. I många fall konkurrerar tåg med sjöfart snarare än med lastbil. Beräkning av konsumentöverskott Beräkningen av konsumentöverskott ser i princip ut på samma sätt som i Samkalk. En skillnad är naturligtvis att efterfrågekurvan beräknas med hjälp av elasticiteter, inte med en prognosmodell. Analys & Strategi 19

20 Kronor Järnvägsmarknad Efterfrågan påverkas av reskostnaden Generaliserad kostnad innan åtgärd Generaliserad kostnad efter åtgärd Resande på tåglinje A-B Resande innan Resande efter I beräkningen av konsumentöverskottet delas resenärerna upp i fyra grupper: nationella tjänsteresor, nationella privatresor, regionala tjänsteresor och regionala privatresor. Befintliga resenärer utgörs av dem som i utgångsläget reser med tåg på den aktuella sträckan. Rule of the half tillämpas på nygenererade och överflyttade personkilometer. Då Bansek antar att inga resenärer flyttar över från andra tåglinjer/kollektivtrafikslag kan konsumentöverskottseffekten underskattas. Dessa effekter torde dock i de flesta fall vara små och för att beakta den måste man göra en ruttvalsanalys (ruttval kan inte räknas med elasticiteter), varför vi anser att avgränsningen är rimlig. Externa effekter Förändrade externa effekter från tågtrafik Luftföroreningar och koldioxid beräknas för dieseldrivna, men ej för eldrivna tåg. För dieseldrivna tåg tillämpas emissionsfaktorer som varierar beroende på om utsläppen sker i tätort eller på landsbygd. Eftersom nuvarande version av Bansek inte beräknar budgeteffekter ska skatter som betalas för drivmedel dras av i beräkningen av trafikens avgasemissioner. I nuvarande version av Bansek betyder det att kalkylposten för externaliteter blir mindre än motsvarande post i Samkalk. Själva kalkylresultatet påverkas dock inte eftersom Samkalk redovisar skatteeffekterna separat. Förändrat persontransportarbete påverkar infrastrukturslitaget på banorna. Kostnadsfunktionen för infrastrukturslitage är kopplat till tågtyp och beräknas för minsta tågstorlek samt med tillägg för passagerare utöver minsta tågstorlek. Dessa beräkningar motsvarar kalkylsambanden som finns i Samkalk. 20 Analys & Strategi

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16 Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1 Objekt: Handkalkyl 2.1 Innehål: Handledning och Manual Datum: 2010-02-16 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Handkalkylering: samhällsekonomiska

Läs mer

RAPPORT. Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg. Analys & Strategi 2010-02-09

RAPPORT. Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg. Analys & Strategi 2010-02-09 RAPPORT Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg 2010-02-09 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009

RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009 RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige Rapport 2009:20 31 augusti 2009 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom

Läs mer

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ PM Ärendenr: [Ärendenummer] Till: Från: 2013-04-17 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig Grontmij AB Mattias Haraldsson Vår referens Eskilstuna, Mattias Haraldsson Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ

RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ ra04s 2011-02-17 RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ Trafikverket Region Nord Umeå Västra länken Uppdragsnummer 2391971 Resultat av trafikprognoser och samhällsekonomiska

Läs mer

Samhällsekonomiska differenskalkyler

Samhällsekonomiska differenskalkyler Diarienr: F08-10130/SA20 BSAB: 9651-00-030b Järnvägsutredning Ostlänken Avsnittsutredning Norrköping C Linköping C Samhällsekonomiska differenskalkyler Bilaga 1 till avsnittsutredning - slutrapport september

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall Datum: 2011-11-24 1 (17) PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall JA bas 2020 UA1 Tr afikver kets huvudkalkyl NNK=-0,3 JA Anpassad Förstudien NNK=-0,03

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1 (19) Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1. Inledning Bakgrund och syfte I den senaste ASEK-översynen, dvs. ASEK 4, rekommenderades att en kalkylperiod

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 S Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 9 Trafiksäkerhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 9. Trafiksäkerhet... 3 9.1 Olycksvärdering...

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Rapport 2006:44. Samhällsekonomi Citybanan. Uppdatering samt kompletteringar avseende särskilda förhållanden i storstad

Rapport 2006:44. Samhällsekonomi Citybanan. Uppdatering samt kompletteringar avseende särskilda förhållanden i storstad Rapport 2006:44 Samhällsekonomi Citybanan Uppdatering samt kompletteringar avseende särskilda förhållanden i storstad FÖRORD Transek har på uppdrag av projekt Citybanan, Banverket Östra Banregionen, uppdaterat

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

RAPPORT. Tillkommande utrednings- och specifikationsarbete gällande Restidsosäkerhet. Analys & Strategi 2009-01-15 WA

RAPPORT. Tillkommande utrednings- och specifikationsarbete gällande Restidsosäkerhet. Analys & Strategi 2009-01-15 WA RAPPORT Tillkommande utrednings- och specifikationsarbete gällande Restidsosäkerhet 10118133 2009-01-15 WA Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

SIKA Rapport 2009:3. Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4

SIKA Rapport 2009:3. Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 SIKA Rapport 2009:3 Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 SIKA Rapport 2009:3 Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 Statens

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm 2003-08-27 Bakgrund Banverkets/Scandiakonsults

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun Underlagsrapport till ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS av framtida kollektivtrafiksystem i Uppsala TRAFFIC AB RAPPORT 2009:77 VERSION 1.0 01.0 Framtida kollektivtrafiksystem

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Användarhandledning BUSE version 2.1 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund, VM och har vidareutvecklats av Ulf

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 16 Markanvändning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 16 Markanvändning... 3 16.1. Intrång

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15

Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Medverkande Beställare: Årjängs kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig Handläggare: Bo Asplind Susanne

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

RAPPORT. Nya regionala kollektivtrafiknät till Sampers 2014 TRAFIKVERKET STHLM TRAFIKANALYS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH TEKNISK DOKUMENTATION

RAPPORT. Nya regionala kollektivtrafiknät till Sampers 2014 TRAFIKVERKET STHLM TRAFIKANALYS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH TEKNISK DOKUMENTATION repo001.docx 2012-03-2914 TRAFIKVERKET Nya regionala kollektivtrafiknät till Sampers 2014 UPPDRAGSNUMMER 7000088155 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH TEKNISK DOKUMENTATION STHLM TRAFIKANALYS HENRIK EDWARDS LINDA ISBERG

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2 Drift och underhåll Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg 1 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Höghastighetsbanor inom Sverigeförhandlingen resultat av prognos, effekter samt regional fördelningsanalys med Sampers/Samkalk

Höghastighetsbanor inom Sverigeförhandlingen resultat av prognos, effekter samt regional fördelningsanalys med Sampers/Samkalk Plet 2015:3 1(20) Kopia till: Höghastighetsbanor inom Sverigeförhandlingen resultat av prognos, effekter samt regional fördelningsanalys med Sampers/Samkalk 1. Inledning Utbyggnaden av höghastighetsbanor

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Behöver Sverige höghastighetsbanor?

Behöver Sverige höghastighetsbanor? Behöver Sverige höghastighetsbanor? Publicerad i RØST: Samferdsel, 2011:1 I Sverige har lobbyister i mer än tio år försökt övertyga regeringen om att bygga höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Är mer transporter bra eller dåligt?

Är mer transporter bra eller dåligt? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Är mer transporter bra eller dåligt? Jonas Eliasson Professor i Transportsystemanalys, KTH Centrum för Transportstudier & Institutionen för Transportvetenskap Men nya

Läs mer

Samhällsekonomi för Stockholm Kombiterminal Norr: Rosersberg

Samhällsekonomi för Stockholm Kombiterminal Norr: Rosersberg PM 1 Datum 2009-03-09 (reviderad 2009-10-12) Beteckning Henrik Edwards Ert datum Er beteckning Henrik.Edwards@vectura.se Samhällsekonomi för Stockholm Kombiterminal Norr: Rosersberg Postadress Besöksadress

Läs mer

Beräkning av geografisk fördelning av konsumentöverskott i Samkalk. inledning. Beräkning och redovisning

Beräkning av geografisk fördelning av konsumentöverskott i Samkalk. inledning. Beräkning och redovisning PM: 2009-09-10 Esbjörn Lindqvist Beräkning av geografisk fördelning av konsumentöverskott i Samkalk inledning I Samkalk beräknas, som underlag för den samhällsekonomiska kalkylen, trafikanternas konsumentöverskott

Läs mer

Kollektivtrafikens samhällsnytta. En vägledning

Kollektivtrafikens samhällsnytta. En vägledning Kollektivtrafikens samhällsnytta En vägledning 1 2 Innehållsförteckning VÄGLEDNING KOLLEKTIVTRAFIKENS SAMHÄLLSNYTTA Sid 5 1. INLEDNING Sid 6 VAD KAN MAN ANVÄNDA SAMHÄLLSEKONOMISKA BERÄKNINGAR TILL? Sid

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

Höghastighetsjärnvägar ett klimatpolitiskt stickspår

Höghastighetsjärnvägar ett klimatpolitiskt stickspår Höghastighetsjärnvägar ett klimatpolitiskt stickspår Jan-Eric Nilsson Roger Pyddoke Rapport till Expertgruppen för miljöstudier 2009:3 Finansdepartementet Förord Omfattande järnvägsinvesteringar har från

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan 12108 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (7) Kund Stena Fastigheter Projekt AB Tord Porsblad Box 16144 103 23 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-10 12108 Rapport (Förhandskopia) Bro station, Upplands Bro

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

SIKA Rapport 2005:8. Prognos för persontransporter år 2020

SIKA Rapport 2005:8. Prognos för persontransporter år 2020 Rapport 2005:8 Prognos för persontransporter år 2020 Rapport 2005:8 Prognos för persontransporter år 2020 Statens institut för kommunikationsanalys 2 Rapport är :s publikationsserie för utredningar och

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08 PROMEMORIA Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser - för åtgärdsplaneringen 2009 Version 2009-05-08 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi

Läs mer

Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet. publikation 2009:98

Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet. publikation 2009:98 Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet publikation 2009:98 2(20) Förord I regeringens direktiv för åtgärdsplaneringen anges att trafikverken ska redogöra för olikheter i parametrar i bas- och referensscenarierna

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Samhällsekonomi - spårvagn Lund C till ESS

Samhällsekonomi - spårvagn Lund C till ESS Författare Datum Version Sida Dokument Samhällsekonomi - spårvagn Lund C till Lund ESS 2014-03-10 1.6 Samhällsekonomi - spårvagn Lund C till ESS En analys av spårvagnstrafik jämfört med en utbyggnad av

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Optimering av bränsledepåer för effektiv resa i öknen

Optimering av bränsledepåer för effektiv resa i öknen Optimering av bränsledepåer för effektiv resa i öknen Konsultarbete Matematik D Skriftlig rapport till kunden! Frågeställning: En jeep kan ta sammanlagt 200 liter bensin i tanken och i lösa dunkar. Jeepen

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

PM Risker med transport av farligt gods Kongahälla Östra, Kungälvs kommun

PM Risker med transport av farligt gods Kongahälla Östra, Kungälvs kommun PM Risker med transport av farligt gods Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Gunnar Håkansson

Läs mer

Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6

Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Trafikanalys Adress:

Läs mer

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Samhällsekonomisk värdering av spårväg i Skåne

Samhällsekonomisk värdering av spårväg i Skåne TRAFFIC AB RAPPORT 2008:78 VERSION 1.0 Samhällsekonomisk värdering av spårväg i Skåne exempel i Malmö, Lund och Helsingborg Dokumentinformation Titel: Samhällsekonomisk värdering av spårväg i Skåne exempel

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23.

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23. Användarhandledning BUSE version 2.21 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

Väg 978 genom Mariefred

Väg 978 genom Mariefred Väg 978 genom Mariefred Södermanlands län Objektnummer: 10708 Fördjupad studie September 2005 Medverkande Beställare: Vägverket Region Mälardalen Box 1140 631 80 ESKILSTUNA Tfn: 0771-119 119 rojektledare:

Läs mer

Upplägg Hur mycket trafik vill du ha?

Upplägg Hur mycket trafik vill du ha? Upplägg Hur mycket trafik vill du ha? Presentation av det dynamiska trafikalstringsverktyget Emeli Adell Trivector Traffic Mer lika skattningar av trafikalstringen Mål med ett dynamiskt trafikalstringsverktyg

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer