RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009"

Transkript

1 RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige Rapport 2009:20 31 augusti 2009 Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi

3 Förord WSP Analys & Strategi har som underlag åt den statliga Utredningen om höghastighetsbanor under våren och sommaren 2009 genomfört en samhällsekonomisk analys av byggande av höghastighetsbanor i Sverige. Analysen avser den s.k. Europakorridoren, dvs. Götalandsbanan som går sträckan Stockholm (Järna)-Jönköping-Göteborg (Almedal) samt Europabanan som går mellan Jönköping och Öresundsregionen. Inom WSP har ett flertal konsulter medverkat. Maria Börjesson har arbetat med beräkningar av konsumentöverskott och regional fördelning av konsumentnyttor, Håkan Berell med analyser av godstrafiken och Christian Nilsson med beräkningar av externa effekter och producentöverskott. Christer Anderstig och Jonas Börjesson har beräknat de regionala utvecklingseffekterna. Matts Andersson har medverkat som expert på samhällsekonomiska analyser, och Anna Johansson har sammanställt rapporten. Även Maria Nilsson och Kerstin Pettersson har medverkat i uppdraget. Christian Nilsson har varit WSP:s projektledare. Stockholm i augusti 2009 Fredrik Bergström Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Analys & Strategi 3

4 Analys & Strategi

5 Innehåll SAMMANFATTNING UPPDRAGET ETT HÖGHASTIGHETSNÄT I SVERIGE BERÄKNINGSMETODIK Om samhällsekonomiska kalkyler WSP:s uppdrag är att räkna enligt vedertagna metoder Kalkylvärden och övergripande kalkylförutsättningar RESANDEPROGNOSER SAMHÄLLSEKONOMI Övergripande kalkylresultat Investeringskostnader, byggtid och öppningsår Konsumentöverskott persontrafik Producentöverskott Externa effekter Budgeteffekter Frigjord kapacitet på befintliga banor godstrafik Regionala utvecklingseffekter Känslighetsanalys 100 års kalkylperiod REGIONAL FÖRDELNING AV NYTTAN TIDIGARE UTREDNINGAR Nya tåg i Sverige jämfört med denna studie Götalandsbanan i åtgärdsplaneringen SLUTSATSER BILAGA 1 FLYGUTBUD Analys & Strategi

6 Analys & Strategi

7 Sammanfattning WSP Analys & Strategi har genomfört en samhällsekonomisk analys av höghastighetsbanor i Sverige. Analysen avser den s.k. Europakorridoren, dvs. Götalandsbanan som går sträckan Stockholm (Järna) - Jönköping-Göteborg (Almedal) samt Europabanan som går mellan Jönköping och Öresundsregionen. I WSP:s uppdrag har också ingått att göra en bedömning av regionalekonomiska effekter som ligger utanför den vedertagna samhällsekonomiska kalkylen. Avslutningsvis har WSP också beräknat hur konsumentnyttan av investeringen fördelas mellan olika regioner. Beräkningarna baseras på resandeprognoser som har tagits fram av Järnvägsgruppen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Detta har varit en förutsättning för WSP:s uppdrag och WSP har inte haft insyn i prognosarbetet. Prognoserna är inte direkt jämförbara med de prognoser som görs inom åtgärdsplaneringen eftersom bland annat resandevolymerna justerats upp. WSP:s beräkningar av den samhällsekonomiska nyttan följer så långt som möjligt vedertagna värderingar och kalkylförutsättningar och genomförs i enlighet med de analyser som Banverket gör för andra investeringar i den pågående åtgärdsplaneringen. Som framgår av tabellen nedan ger den samhällsekonomiska kalkylen för höghastighetsbanor ett något lönsamt resultat. Den s.k. nettonuvärdeskvoten hamnar på 0,15. Om nettonuvärdeskvoten ligger över 0 bedöms investeringen, som beräknas kosta 125 miljarder kronor, vara lönsam för samhället att genomföra. Nettonuvärdeskvoten ska tolkas som en bedömning av hur mycket nytta man får tillbaka på varje investerad krona. Nyttan inkluderar såväl positiva som negativa effekter som investeringen för med sig. De positiva samhällsekonomiska effekterna består framför allt i restidsvinster för tågresenärer, ökade biljettintäkter för tågoperatörerna samt minskade externa effekter, som exempelvis minskade utsläpp. Negativa nyttoposter är exempelvis ökade fordonskostnader för tågoperatörerna till följd av den ökade trafiken. Av tabellen nedan framgår det att knappt hälften av nettonyttan är producentöverskottet, som huvudsakligen kommer ifrån vinst för tågoperatörerna. Därefter följer konsumentöverskott (restidsvinster) och minskade externa effekter. Effekterna för persontrafik är i beräkningarna större än effekterna för godstrafik. Analys & Strategi 1

8 Sammanställning samhällsekonomisk kalkyl Miljarder SEK Kalkylperioden 1) Producentöverskott 52,7 Biljettintäkter tåg 132,6 Biljettintäkter flyg -58,2 Fordonskostnader tåg -59,9 Fordonskostnader flyg 38,1 2) Budgeteffekter -22,7 Drivmedelsskatt för vägtrafik -18,1 Fordonskostnader ggr (Skf 1-1) -4,6 3) Konsumentöverskott 51,1 Resuppoffring persontrafik 44,7 Godstillgänglighetsvinster 6,4 4) Externa effekter 34,4 Luftföroreningar o klimatgaser 13,5 Trafikolyckor 13,0 Marginellt slitage väg 1,3 Marginellt slitage kollektivtrafik -1,2 Externa effekter, gods 7,8 5) DoU och Reinvesteringar järnväg -7,5 6) Restvärde 10,7 Summa Nyttor 118,8 7) Investeringskostnader 103,0 1 Investeringskostnad banor, diskonterat inklusive skattefaktorer 98,9 2 Investeringskostnad godsterminaler, diskonterat inklusive 4,1 3 skattefaktorer Nettonuvärdeskvot 0,15 Höghastighetsbanor beräknas ge störst förbättrad tillgänglighet till arbetsplatser för Tranås (+28%), Nyköping (+20%), Oxelösund (+16%) och Ulricehamn (+14%). Ytterligare 15 kommuner ökar tillgängligheten med mellan 5 och 10 procent. Om man ser till de totala tillgänglighetsvinsterna så hamnar ungefär en tredjedel (36 procent) i Stockholms län, 17 procent av konsumentöverskottet tillfaller invånare i Västra Götaland medan invånarna i Skåne får 13 procent av 1 Prisnivå 2006, diskonterat till nuvärde år 2010 inklusive skattefaktorer. Den uppskattade faktiska investeringskostnaden för höghastighetsbanor är 125 miljarder kr (prisnivå 2008) för persontrafiken och 5 miljarder för investeringar i godsterminaler och fördelas över ett antal år under kalkylperioden. 2 Investeringskostnad HHB, rak summering 117,5 miljarder (prisnivå 2006). 3 Investeringskostnad godsterminaler 5,0 miljarder, rak summering (prisnivå 2006). 2 Analys & Strategi

9 nyttan. Östergötlands län tillsammans med Jönköpings län får tillsammans 12 procent av den totala nyttan medan resten av Sverige delar på ca 17 procent. Resterande 5 procent av nyttan tillfaller utlandet till följd av de bättre tågförbindelserna till och från Europa. I den samhällsekonomiska kalkylen ingår de effekter för samhället som går att kvantifiera och värdera monetärt. Det finns fler samhälleliga effekter som inte ingår i kalkylen men som bör ingå i en samlad bedömning. För att vidga analysen har WSP även räknat på inkomsteffekter. Dessa effekter följer av den ökade tillgängligheten till arbetskraft och arbetsplatser samt till regionala centrum och storstädernas funktioner och utbud som investeringen i höghastighetsbanor ger. Inkomsteffekten har beräknats till ca 2 miljarder kronor för kalkylperioden. Om denna räknas in i kalkylen skulle det ge en nettonuvärdeskvot på 0,17. Slutligen har även WSP genomfört en känslighetsanalys för en längre kalkylperiod. I den pågående åtgärdsplaneringen används kalkylperioden 40 år (kompletterat med ett restvärde), men för en så pass omfattande investering som höghastighetsbanor kan man argumentera för att 40 år är en väl kort kalkylperiod. Om kalkylperioden ändras till 100 år istället för 40 år, vilket dock är emot ASEK:s rekommendationer, blir nettonuvärdeskvoten 0,54. Analys & Strategi 3

10 1 Uppdraget Gunnar Malm har fått i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för höghastighetsbanor i Sverige. Uppdraget innebär att analysera om en eventuell utbyggnad av höghastighetsbanor kan bidra till att uppnå samhällsekonomiskt effektiva och hållbara transportlösningar för ett utvecklat transportsystem. I uppdraget ingår bland annat att utreda effekter, kostnader och finansiering av en eventuell utbyggnad och föreslå en översiktlig sträckning samt eventuell etappindelning. Gunnar Malm ska rapportera sitt uppdrag senast den 15 september Utredningen om höghastighetsbanor (N2008:14) gav Banverket i uppdrag att ta fram underlag kring ett antal frågeställningar. En av dessa frågor var huruvida investeringar i ett höghastighetsnät i Sverige är en samhällsekonomiskt lönsam investering. Banverket gav i sin tur i uppdrag till WSP Analys & Strategi att genomföra en samhällsekonomisk kalkyl och effektbedömning av ett tänkt höghastighetsnät i Sverige. WSP:s uppdrag kan sammanfattas i nedanstående punkter: att genomföra en samhällsekonomisk kalkyl och nyttoberäkning av att investera i höghastighetsbanor i Sverige att därutöver göra en bedömning av effekter utanför den samhällsekonomiska kalkylen att beräkna hur nyttan av investeringen fördelas mellan regioner. Förutsättningarna för uppdraget var att beräkningar ska utgå från de resandeprognoser som genomförts av Järnvägsgruppen på KTH under 2009, men att beräkningsförutsättningarna i övrigt så långt som möjligt ska överensstämma med vedertagna metoder. 4 Pressmeddelande om uppdraget, Näringsdepartementet, 18 december Analys & Strategi 4

11 2 Ett höghastighetsnät i Sverige Höghastighetsnätet som analyserats i detta uppdrag består av två höghastighetsbanor, Götalandsbanan (Stockholm Jönköping Göteborg) respektive Europabanan (Jönköping Öresundsregionen). Dessa två banor bildar tillsammans den så kallade Europakorridoren. Europakorridoren och begreppet höghastighetsbanor (HHB) används synonymt i denna rapport. 5 Trafikprognoserna som används för analyserna har genomförts av KTH med det så kallade SamVips-systemet under Den prognos som används som jämförelsealternativ (JA) är utan höghastighetsbanor. Trafikeringen i JA utgår från samma utbud som Banverket definierat som jämförelsealternativ i åtgärdsplaneringen. I utredningsalternativet (UA) har KTH tagit fram ett trafikupplägg. Figur 1 visar en översiktsbild av hur fjärrtrafiken med höghastighetståg respektive andra linjer är tänkt att se ut. 5 Om endast en av banorna avses anges detta specifikt med Götalandsbanan respektive Europabanan. Analys & Strategi 5

12 Figur 1. Höghastighetstågnät i UA. Höghastighetståg Linjenät med Götalandsbanan och Europabanan fullt utbyggda Interregional och regional tågtrafik tillkommer Västerås Eskilstuna Falun Borlänge Karls tad Esk il stuna Gävle C Um eå Gäv le Uppsala C Arlanda C Solna Stockholm C Uddevalla C Trollhättan C Göteborg C Mölndal Varberg Falkenberg Halmstad C Borås C Ulricehamn Ljungby Skövde Örebro Jönköping S Värnamo NässjöC Eksjö Vetlanda Alvesta Växjö Norrköping C Linköping C Västervik Hultsfred Nybro Emmaboda Kalmar C Södertälje syd Halm stad Ängelholm Helsingborg C Hässleholm C Kristians tad Karlshamn Karlskrona C Köpenhamn H Århus, Odense Lund C Malmö C Ystad Sim ris hamn NykøbingF Burg a. F. Lübeck Hbf Hamburg Hbf Bremen Köln B ryssel Hannov er Frankfurt a. M. München Köpenhamns flygplats Kastrup Berlin-Spandau Berlin Hbf Turtäthet under vardagar 12 tåg/dag 8 tåg/dag 1-4 tåg/dag, främst i högtrafik Anslutande tågtrafik Grafik: Oskar Fröidh, 2009 Källa: Prognos-PM skickat till WSP 25 aug På Götalandsbanan, dvs. sträckningen mellan Stockholm och Göteborg, planeras non-stop tåg, dvs. tåg som ej stannar på mellanliggande stationer, en gång i timmen. Några av dessa tåg utgår från Gävle, och går till Halmstad eller Uddevalla. Varje timme körs dessutom höghastighetståg som stannar på mellanliggande stationer enligt tabellen nedan. Dessa tåg utgår från Uppsala. 6 Analys & Strategi

13 Tabell 1. Trafikupplägg höghastighetståg på Götalandsbanan. Sträcka Uppehåll under vägen Turer per dag Restid (timmar:min) Cst: Stockholm C, G: Göteborg C Stockholm C Non-stopp 12 2:00 Göteborg C Uppsala C Göteborg C Arlanda C, Solna, Stockholm C, 8 3:12 (Cst-G 2:29) Södertälje syd, Norrköping C, Linköping C, Jönköping S, Ulricehamn, Borås C Uppsala C Göteborg C Arlanda C, Solna, Stockholm C, 8 3:07 (Cst-G 2:24) Gävle C Halmstad C Gävle C Uddevalla C Södertälje syd, Norrköping C, Linköping C, Jönköping S, Borås C Uppsala C, Arlanda C, Solna, Stockholm C, Göteborg C, Mölndal, Varberg, Falkenberg Uppsala C, Arlanda C, Solna, Stockholm C, Göteborg C, Trollhättan C 2 4:37 (Cst-G 2:00) 2 4:14 (Cst-G 2:00) Källa: Prognos-PM skickat till WSP 25 aug Tabellen nedan visar trafikeringen för Europabanan som använts för resandeprognoserna. Basen i trafiken är en non-stop-linje från Stockholm till Helsingborg, för att därefter gå över HH-förbindelsen och Kystbanen till Köpenhamn 6. De flesta tågen på denna linje fortsätter till Hamburg där det finns anslutning till många andra destinationer. Vidare går en annan snabb linje non-stop Stockholm Malmö för att sedan gå vidare till Berlin via Kastrup. Det finns även några linjer som går från Stockholm till Kalmar, Karlskrona, Växjö eller Halmstad. 6 Det skall noteras att HH-förbindelsen (Helsingborg-Helsingör) inte ingår i den beräknade investeringskostnaden. Efter en mer noggrann studie av banorna i Skåne bedömer dock KTH att det är möjligt att få en lika snabb förbindelse till Köpenhamn via Malmö som via HH.förbindelsen. Detta medför att den samhällsekonomiska nyttoberäkningen inte borde påverkas nämnvärt om vissa tåg till Köpenhamn går via HH-förbindelsen (vilket är fallet i prognosen) eller om samtliga går via Malmö (vilket Banverket förutsatt vid bedömning av investeringskostnaderna). Analys & Strategi 7

14 Tabell 2. Trafikupplägg höghastighetståg på Europabanan. Sträcka Uppehåll under vägen Turer per dag Restid (timmar:minuter) Cst: Stockholm C, Kph: Köpenhamn H, M: Malmö C, Vö: Växjö Stockholm C Hamburg Hbf Helsingborg C, Köpenhamn H, Nyköping F, Lübeck Hbf 8 4:40 Cst-Kph 2:51 Stockholm C Köpenhamn H Helsingborg C 4 2:51 Stockholm C Berlin Hbf Uppsala C Hamburg Hbf Uppsala C Köpenhamn H Stockholm C Kalmar C Stockholm C Karlskrona C Malmö C, Köpenhamns flygplats Kastrup, Lübeck Hbf, Berlin-Spandau Arlanda C, Solna, Stockholm C, Södertälje syd, Norrköping C, Linköping C, Jönköping S, Helsingborg C, Lund C, Malmö C, Köpenhamns flygplats Kastrup, Köpenhamn H, Burg a. F., Lübeck Hbf Arlanda C, Solna, Stockholm C, Södertälje syd, Norrköping C, Linköping C, Jönköping S, Värnamo, Ljungby, Hässleholm C, Lund C, Malmö C, Köpenhamns flygplats Kastrup Jönköping S, Alvesta, Växjö, Emmaboda, Nybro Jönköping S, Alvesta, Växjö, Emmaboda Stockholm C Växjö Norrköping C, Linköping C, Nässjö C, Alvesta Stockholm C Halmstad C Norrköping C, Linköping C, Jönköping S, Värnamo, Ljungby Källa: Prognos-PM skickat till WSP 25 aug :28 Cst-M 2:27 8 6:09 Cst-M 3:05 Cst-Kph 3:37 8 4:36 Cst-M 3:21 Cst-Kph 3:53 3 3:22 Cst-Vö 2:15 2 3:24 Cst-Vö 2:15 1 2:28 2 2:50 Interregionala tåg används dels på mellanmarknader, men även som matning till höghastighetsnätet. Figuren nedan visar det i prognosen antagna interregionaltågsnätet. Förutom de interregionala tåg som redovisas nedan finns i många fall flera regionala tåg. Dessa tåg har i princip samma trafikupplägg oavsett om Europakorridoren byggs eller inte. 8 Analys & Strategi

15 Figur 2. Interregionala tåg i södra Sverige - översiktsbild. Förutom dessa linjer tillkommer regionala tåg på många sträckor. Interregionala tåg i södra Sverige med Europakorridoren Höghastighetståg och regionala tåg tillkommer Oslo S Lilleström Fredrikstad Sarpsborg Moss Halden Ed Uddevalla C Trollhättan C Göteborg C Kongsvinger Säffle Åmål Arvika Mellerud Öxnered Kil Grums Vänersborg Alingsås Herrljunga Karlstad C Falköping Landvetters flygplats Borås C Kristinehamn Skövde Töreboda Ulricehamn Mullsjö Degerfors Habo Västerås C Köping Jönköping C Arboga S Motala C Örebro C Mälardalståg tillkommer Hallsberg Katrineholm Mjölby Tranås Enköping EskilstunaC Strängnäs Skavsta flygplats Linköping C Norrköping C Sundbyberg Vagnhärad Oxelösund Nyköping C Gävle C Tierp Södertälje syd Flemingsberg Uppsala C Arlanda C Solna Stockholm C Varberg Falkenberg Halmstad C Laholm Båstad Ängelholm Helsingborg C Mölndal Limmared Landskrona Hestra Gnosjö Värnamo Älmhult Osby Hässleholm C Alvesta Nässjö C Sävsjö Växjö Lessebo Emmaboda Nybro Kalmar C Karlskrona C Köpenhamn H Köpenhamns flygplats Kastrup Eslöv Lund C MalmöC Öresundståg tillkommer Turtäthet under vardagar Basintervall 1 timme Basintervall 2 timmar 4 tågpar / dygn Grafik: Gerhard Troche 2008, Oskar Fröidh 2009 Källa: Prognos-PM skickat till WSP 25 aug Analys & Strategi 9

16 3 Beräkningsmetodik 3.1 Om samhällsekonomiska kalkyler För att samhällets medel ska kunna användas så effektivt som möjligt grundas investeringsbeslut inom transportsektorn bland annat på samhällsekonomiska analyser. En samhällsekonomisk analys är ett sätt att systematiskt försöka sammanfatta en åtgärds samtliga effekter och kostnader. När analyserna är utförda och redovisade på ett enhetligt sätt underlättas jämförelser och prioriteringar mellan olika investeringsinriktningar och objekt. En samhällsekonomisk analys bör i princip ta hänsyn till alla effekter som påverkar alla individer i samhället (till skillnad mot exempelvis privatekonomiska, företagsekonomiska eller statsfinansiella analyser). En samhällsekonomisk kalkyl innefattar endast de effekter som är kvantifierbara och monetärt värderbara och är alltså ett snävare begrepp. Utgångspunkten för den samhällsekonomiska kalkylen är individernas preferenser, även framtidens individer räknas. Individernas preferenser mäts genom betalningsvilja, och alla individer värderas lika. En av de viktigaste poängerna med samhällsekonomiska kalkyler är att de är objektiva i meningen att varje investerings nytta beräknas på samma sätt. Därmed kan man i princip jämföra alla olika tänkbara investeringar och välja att genomföra dem som ger störst samhällsekonomisk nytta. Även om en samhällsekonomisk analys i princip bör hantera alla effekter av en åtgärd så finns i praktiken svårigheter att bedöma, kvantifiera och värdera allting korrekt. Därför finns ingen absolut sanning om en investering, utan analysens roll är att vara ett viktigt stöd för beslutsfattaren. De effekter som finns med i en samhällsekonomisk kalkyl är i sammanfattning de förändringar som investeringen innebär: 1. Investeringens bygg-, drift- och underhållskostnad 2. Förändringar av restider och reskostnader 3. Godstidsvinster 4. Trafiksäkerhetseffekter 5. Utsläppsförändringar 6. Budgetpåverkan 7. Påverkan på operatörernas ekonomi En samhällsekonomisk kalkyl görs normalt i följande steg: 1. Definition av projektet och dess åtgärder 10 Analys & Strategi

17 Det föreslagna projektet och dess syfte beskrivs. Ett så kallat nollalternativ eller jämförelsealternativ, som beskriver vad som förväntas hända om projektet inte genomförs, definieras. Resandet kommer att förändras även om projektet inte genomförs och det är därför inte möjligt att jämföra det föreslagna projektet med dagens situation. 2. Identifiering och kvantifiering av relevanta effekter Alla relevanta kostnader och effekter för samhället identifieras och kvantifieras i så stor utsträckning som möjligt. Kalkylperioden, det vill säga det tidsspann som kalkylen avser, fastställs. Normalt sätts kalkylperioden så att den överensstämmer med projektets ekonomiska/funktionella livslängd, det vill säga hur länge investeringen skapar nyttor (vilket inte är samma sak som den tekniska livslängden, som avser hur länge olika komponenter i investeringen håller). Endast effekter som uppstår under denna period räknas med i kalkylen. 3. Effekterna räknas om till pengar (så kallad monetär värdering) De effekter som har kvantifierats värderas monetärt (dvs. vikt, antal osv. räknas om till pengar). Särskilda kalkylvärden används för effekter som ursprungligen inte har något marknadspris (t.ex. för restid, föroreningar, trafiksäkerhet). 4. Framtida nyttor och kostnader översätts till nuvärde (diskontering) Alla nyttor och kostnader som infaller under kalkylperioden inkluderas i den samhällsekonomiska kalkylen. Nyttor och kostnader från olika tidsperioder kan inte jämföras direkt, utan räknas om till ett gemensamt nuvärde med hjälp av räntan (s.k. diskontering). Diskonteringen innebär att en effekt som ligger nära i tiden har ett högre värde än en lika stor effekt som kommer senare. Bedömningar görs av när olika effekter kommer att inträffa och hur lång tid de kommer att bestå. 5. Beräkningar av nettonuvärdeskvoten För att kunna jämföra stora åtgärder med små brukar resultatet av en samhällsekonomisk kalkyl räknas om till en så kallad nettonuvärdeskvot (NNK). Nettonuvärdeskvoten beräknas genom att åtgärdens samlade nettonytta (nyttan minus kostnaden) divideras med kostnaden. Nettonuvärdeskvoten visar vinst eller förlust per investerad krona och gör det möjligt att jämföra resultaten från olika stora projektförslag. Enkelt uttryckt kan man säga att NNK visar hur mycket alla individer i samhället sammanlagt tjänar eller förlorar per investerad krona. En NNK på 0,4 betyder att för varje investerad kr får man tillbaka 1,40 kronor i samlad nytta för samhället. En NNK på -0,4 betyder att man för varje investerad krona får tillbaka 60 öre. Analys & Strategi 11

18 3.2 WSP:s uppdrag är att räkna enligt vedertagna metoder WSP:s uppdrag har varit att genomföra en samhällsekonomisk kalkyl av Europakorridoren, enligt den tänkta bansträckning och med det trafikupplägg som visas i föregående kapitel. Utvärderingen ska vidare baseras på de resandeprognoser som utförts av Järnvägsgruppen på KTH under Dessa resandeprognoser har genomförts med det s.k. SamVips-systemet, och visar prognostiserat framtida resande med höghastighetsbanor i olika relationer. Beräkningsförutsättningar i övrigt ska, enligt direktivet för Utredningen om höghastighetsbanor, så långt som möjligt överensstämma med vedertagna beräkningsmetoder, dvs. analyserna görs med de värderingar och kalkylförutsättningar som gäller enligt ASEK. ASEK-gruppen 7 är en gemensam arbetsgrupp mellan SIKA, trafikverken och Naturvårdsverket. ASEK uppdaterar ibland sina rekommendationer och WSP har för beräkningarna här använt de senaste rekommendationerna, s.k. ASEK4. Mer om detta går att läsa under respektive kalkylpost. Det skall dock tilläggas att det inte är entydigt vad som avses med vedertagna beräkningsmetoder. ASEK-gruppen tar fram kalkylvärden, men ger inga direktiv om övriga beräkningsmetoder. WSP har tillsammans med Utredningen om höghastighetsbanor, beslutat att beräkningarna så långt som möjligt skall genomföras i enlighet med de analyser som Banverket genomför i den pågående åtgärdsplaneringen. 3.3 Kalkylvärden och övergripande kalkylförutsättningar För att uppnå jämförbara resultat och kunna avgöra var samhällets resurser skall användas, är det viktigt att alla investeringskalkyler baseras på samma värderingar. Om t.ex. 1 miljon kronor skulle kunna rädda 100 liv inom sjukvården men bara 50 liv i trafiken så vore det, ur en samhällsekonomisk synvinkel, bättre att investera i sjukvården än i trafiken (förutsatt att investeringarna enbart påverkar antalet dödsfall). Det är sällsynt att det görs samhällsekonomiska jämförelser mellan olika sektorer, men analogin gäller även för olika investeringar inom transportsektorn. Om kalkylvärdena som används i analyserna inte är av samma storleksordning går inte denna avvägning att göra. Värderingar och kalkylparametrar för de samhällsekonomiska kalkylerna bygger, som sagt, på re- 7 Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyler. 12 Analys & Strategi

19 kommendationer från ASEK. De viktigaste kalkylvärdena presenteras i Tabell 3 nedan. 8 Tabell 3. Exempel på kalkylvärden enligt ASEK 4.. Variabel Värde Tid person bil - Regionala tjänsteresor personbil 275 kr/persontim - Regionala privatresor personbil 51 kr/persontim - Nationella tjänsteresor personbil 275 kr/persontim - Nationella privatresor personbil 102 kr/persontim Tid regionaltåg Regionala privatresor tåg 51 kr/persontim - Bytestid 102 kr/persontim Regionala tjänsteresor tåg 275 kr/persontim - Bytestid 275 kr/persontim Nationella privatresor tåg 102 kr/persontim - Bytestid 203 kr/persontim Nationella tjänsteresor tåg 275 kr/persontim - Bytestid 275 kr/persontim Olyckor - Dödsfall kr - Svårt skadad kr - Lätt skadad kr - Egendomsskadeolycka kr Miljö "landsbygd" medeltätort ( inv.) - Kväveoxider (NOx) 75 kr/kg 84 kr/kg - VOC 38 kr/kg 52 kr/kg - Partiklar 0 kr/kg 2454 kr/kg - Svaveldioxid (SO 2) 25 kr/kg 97 kr/kg - Koldioxid (CO 2) 1,50 kr/kg 1,50 kr/kg Skattefaktorer - Skattefaktor 1 1,21 - Skattefaktor 2 1,0 - Skattefaktor ,21 Värderingarna av utsläpp varierar beroende på hur många som drabbas. För att illustrera storleken på värderingarna exemplifierar vi i tabellen med värderingen för landsbygd (där ingen person antas drabbas) och med medeltätort (där invånare antas drabbas). 8 SIKA PM 2008:3 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 4. Analys & Strategi 13

20 Skattefaktor 1 är en justering för skuggpriset för resursanvändning (en uppskattning av vilken nytta resurserna hade haft vid en alternativ användning). Skattefaktor 2 är en justering för marginalkostnaden för offentliga medel (en uppskattning av snedvridningseffekterna som uppstår vid skattefinansiering). Skattefaktor 2 har satts till 1,0 i ASEK 4, det vill säga att marginalkostnaden är satt till 0. Sammantaget innebär justeringen för skattefaktorer en uppräkning av investeringskostnaderna med faktorn 1,21. Några övergripande kalkylförutsättningar som har använts i rapporten sammanfattas i tabellen nedan. Tabell 4. Övergripande kalkylförutsättningar. Faktor Värde Prisnivå, år 2006 Diskonteringsår 2010 Prognosår 2020 Kalkylränta 4 % Kalkylperiod 40 år + restvärde 9 För kalkylperioden har vi gjort känslighetsanalyser för en längre kalkylperiod eftersom en så pass omfattande investering som HHB kan komma att generera nyttor under en lång tid framöver. Denna beräkning finns i avsnitt Restvärdet beräknas på följande sätt: Restvärde = Återstående livstid/totallivstid * Investeringskostnad. 14 Analys & Strategi

21 4 Resandeprognoser För att beräkna restidsnyttan av HHB måste man jämföra investeringen med ett jämförelsealternativ, som representerar situationen utan investeringen. Man måste också anta en trafikering med respektive utan HHB vilka tåg som använder spåren och i vilken omfattning. Enbart utökad kapacitet skapar inga nyttor i sig 10 det är först när kapaciteten används till att köra fler och snabbare tåg som samhällsnyttorna uppstår i och med kortare restider osv. För att hela nyttan av HHB ska synas i kalkylen måste därför analysen utgå från en trafikering som utnyttjar den förbättrade tågkapaciteten eller åtminstone större delen av den. Av avsnitt 3.2 framgår det att WSP inom ramen för detta uppdrag inte utfört några resandeprognoser, utan de samhällsekonomiska beräkningarna utgår från de prognoser som utförts av KTH med SamVips-systemet under I Banverkets rapport Götalandsbanan Sammanfattning av samhällsekonomisk kalkyl ( ) framgår det att i SamVipsanalyserna har resandematriserna justerats så att det långväga resandet är 30 % högre och det regionala 5 % högre än i Sampersprognosen. Detta gör att prognoserna inte är direkt jämförbara med de Sampersprognoser som Banverket använder i åtgärdsplaneringen. I kapitel 2 beskrivs tågutbudet som ligger till grund för prognoserna, och i Bilaga 1 finns tabeller som visar hur flygutbudet samtidigt antas ha förändrats. Av tabellerna framgår det att det antagits mycket stora förändringar i flygutbudet. Mellan Stockholms och Skåne län samt Stockholms och Västra Götalands län, alltså i samma korridor som Europakorridoren trafikerar, har över 80 procent av flygturerna tagits bort. I andra relationer, som t.ex. Stockholm-Jämtland och Gotland-Östergötland har antalet flygturer utökats. Trafikeringen för både tåg och flyg skiljer alltså mellan prognoserna med respektive utan HHB, vilket får effekter för nyttoberäkningarna. Det är viktigt att framhålla att kalkylen därför kommer att avspegla både nyttan av ett förbättrat tågutbud och onyttan av ett försämrat flygutbud. Konsekvenser av detta diskuteras vidare i avsnitt 5.3. Tabellerna nedan visar förändrat trafikarbete och trafikering mellan jämförelse- (JA) och utredningsalternativet (UA). Som förväntat ökar transportarbetet för tåg, medan det minskar för flyg och bil. Ökningen för tåg är nästan 45 procent, medan minskningen för flyg och bil är 24 procent respektive 3 procent. Totalt ökar transportarbetet med 2 procent. 10 Bortsett från att tillförlitligheten kan öka om antalet reservtåglägen ökar. Analys & Strategi 15

22 Tabell 5. Förändrat transportarbete mellan JA och UA (miljoner passagerarkilometer per år, prognosåret). Förändring Tåg % Flyg % Buss % Bil % Totalt % Tabell 6. Förändrat trafikutbud mellan JA och UA (miljoner fordonskilometer per år, prognosåret). Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Förändring Tåg % Flyg % Buss % Bil % 11 Siffrorna för flyg avviker något ifrån det underlag som KTH levererat. Detta beror på olika beräkningsmetoder för resor mellan Sverige och andra länder. WSP har i detta uppdrag antagit att för utrikes flyg som startar eller har sin målpunkt i Sverige, så uppstår 50% av transportarbetet inom Sveriges gränser. 16 Analys & Strategi

RAPPORT. Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg. Analys & Strategi 2010-02-09

RAPPORT. Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg. Analys & Strategi 2010-02-09 RAPPORT Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg 2010-02-09 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Infrastruktur i en växande region. Borås 2012-05-15.

Infrastruktur i en växande region. Borås 2012-05-15. Infrastruktur i en växande region. Borås 2012-05-15. Vår plats på jorden Europa Europa ur spanskt perspektiv Kapacitetsproblem Europakorridoren skall vara ett integrerat transportsystem bestående av E4,

Läs mer

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm 2003-08-27 Bakgrund Banverkets/Scandiakonsults

Läs mer

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Oskar Fröidh Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Järnvägsgruppen Oslo, 27 januari 2014 Från vision till framtid Vision Verklighet

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ PM Ärendenr: [Ärendenummer] Till: Från: 2013-04-17 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen

Läs mer

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16 Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1 Objekt: Handkalkyl 2.1 Innehål: Handledning och Manual Datum: 2010-02-16 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Handkalkylering: samhällsekonomiska

Läs mer

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Höghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 26 januari 2009. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79.

Höghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 26 januari 2009. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79. Höghastighetståg Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige forskare 26 januari 2009 08-790 83 79 1 Varför ska vi åka så fort? Ökad hastighet ger kortare restid Kortare restid ger ökad tillgänglighet till

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek

RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek 2008-07-02, slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Datum Beteckning 2009-11-11 Dnr 09-1-11 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Skånsk

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Samhällsekonomiska differenskalkyler

Samhällsekonomiska differenskalkyler Diarienr: F08-10130/SA20 BSAB: 9651-00-030b Järnvägsutredning Ostlänken Avsnittsutredning Norrköping C Linköping C Samhällsekonomiska differenskalkyler Bilaga 1 till avsnittsutredning - slutrapport september

Läs mer

Höghastighetsbanor inom Sverigeförhandlingen resultat av prognos, effekter samt regional fördelningsanalys med Sampers/Samkalk

Höghastighetsbanor inom Sverigeförhandlingen resultat av prognos, effekter samt regional fördelningsanalys med Sampers/Samkalk Plet 2015:3 1(20) Kopia till: Höghastighetsbanor inom Sverigeförhandlingen resultat av prognos, effekter samt regional fördelningsanalys med Sampers/Samkalk 1. Inledning Utbyggnaden av höghastighetsbanor

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Höghastighetståg igenom landskapet

Höghastighetståg igenom landskapet SMÅLANDSPOSTEN 2015-03-13 Sida 8-9 Författare: BOSSE VIKINGSON, FILIP SJÖFORS Höghastighetståg igenom landskapet Med en rasande hastighet, 320 kilometer i timmen, kommer tågen att kunna susa förbi. Genom

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Rapport 2006:44. Samhällsekonomi Citybanan. Uppdatering samt kompletteringar avseende särskilda förhållanden i storstad

Rapport 2006:44. Samhällsekonomi Citybanan. Uppdatering samt kompletteringar avseende särskilda förhållanden i storstad Rapport 2006:44 Samhällsekonomi Citybanan Uppdatering samt kompletteringar avseende särskilda förhållanden i storstad FÖRORD Transek har på uppdrag av projekt Citybanan, Banverket Östra Banregionen, uppdaterat

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

Behöver Sverige höghastighetsbanor?

Behöver Sverige höghastighetsbanor? Behöver Sverige höghastighetsbanor? Publicerad i RØST: Samferdsel, 2011:1 I Sverige har lobbyister i mer än tio år försökt övertyga regeringen om att bygga höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

OSTLÄNKEN, www.railize.se NYCKELN TILL HELHETSLÖSNINGEN FÖR FRAMTIDENS RESANDE. Almedalen 2009-07-01

OSTLÄNKEN, www.railize.se NYCKELN TILL HELHETSLÖSNINGEN FÖR FRAMTIDENS RESANDE. Almedalen 2009-07-01 OSTLÄNKEN, NYCKELN TILL HELHETSLÖSNINGEN FÖR FRAMTIDENS RESANDE Almedalen 2009-07-01 www.railize.se Höghastighetsbanor i Europa 550 Mil Banor 350 Mil under utbyggnad Höghastighetsnätet år 2025 Pågående

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1 (19) Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1. Inledning Bakgrund och syfte I den senaste ASEK-översynen, dvs. ASEK 4, rekommenderades att en kalkylperiod

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ

RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ ra04s 2011-02-17 RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ Trafikverket Region Nord Umeå Västra länken Uppdragsnummer 2391971 Resultat av trafikprognoser och samhällsekonomiska

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Höghastighetsjärnvägar ett klimatpolitiskt stickspår

Höghastighetsjärnvägar ett klimatpolitiskt stickspår Höghastighetsjärnvägar ett klimatpolitiskt stickspår Jan-Eric Nilsson Roger Pyddoke Rapport till Expertgruppen för miljöstudier 2009:3 Finansdepartementet Förord Omfattande järnvägsinvesteringar har från

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2014-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2014-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall Datum: 2011-11-24 1 (17) PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall JA bas 2020 UA1 Tr afikver kets huvudkalkyl NNK=-0,3 JA Anpassad Förstudien NNK=-0,03

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissioner Samrådsutgåva

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissioner Samrådsutgåva Bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissionsavgift 1 Tåglägesavgift En särskild avgift tåglägesavgift debiteras enligt avsnitt 6.3.1.1, för tågläge för persontrafik, godstrafik och tjänstetåg.

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun Underlagsrapport till ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS av framtida kollektivtrafiksystem i Uppsala TRAFFIC AB RAPPORT 2009:77 VERSION 1.0 01.0 Framtida kollektivtrafiksystem

Läs mer

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig Grontmij AB Mattias Haraldsson Vår referens Eskilstuna, Mattias Haraldsson Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Tåget till framtiden En nordisk järnvägsvision

Tåget till framtiden En nordisk järnvägsvision Tåget till framtiden En nordisk järnvägsvision Ortsstorlek Stockholm >1 milj invånare Oslo 0,5-1,0 milj inv. Århus 250-500 tusen inv. Jyväskylä 100-250 tusen inv. Gävle 50-100 tusen inv. Rovaniemi Luleå

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen

Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen Södra Sverige blir mindre i Vision 2030 Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h Del av Götalandsbanan Gbg-Jönköping-Sthlm Del av TEN-sträckan Sthlm-Köpenhamn Sammanbinder Östergötland-Södermanland-

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Användarhandledning BUSE version 2.1 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund, VM och har vidareutvecklats av Ulf

Läs mer

Dags att. digitalisera! 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se. Information om digital-tv-övergången.

Dags att. digitalisera! 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se. Information om digital-tv-övergången. Dags att 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se digitalisera! Information om digital-tv-övergången. 1. Varför digital-tv? Ny teknik Bättre kvalitet Hela Sverige går över till digitala tv-sändningar i

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Gröna Tåget Successiv utveckling Oslo Stockholm med nytt snabbtågskoncept

Gröna Tåget Successiv utveckling Oslo Stockholm med nytt snabbtågskoncept Gröna Tåget Successiv utveckling Oslo Stockholm med nytt snabbtågskoncept Oskar Fröidh Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Karlstad, 8 februari 2012 Gröna Tåget för typiskt nordiska förhållanden vad är det?

Läs mer

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade AB Borlänge Energi Elnät REL00018 382 161 452 367 2,85% AB Kramfors Energiverk REL00094 87 135 98 999 2,15% AB PiteEnergi REL00149 344 465 420 942 3,40% Affärsverken Karlskrona AB REL00091 380 024 439

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnader för sista levnadsåret Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnad per brukare Brukarrelaterad uppföljning inom individ- och familjeomsorg Underlag för jämförelser, verksamhetsplanering

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Södra Kustvägen 78, Bureå

Södra Kustvägen 78, Bureå Dragstångsdepå Kompletta dragstänger i lager De flesta modeller och varianter. Specialutbildade mekaniker DSS - Dragstångsservice Arbetar med centraliserat lager Komplett dragstång framme på några timmar

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Namn URL adress E-mail adress Alingsås Judoklubb www.alingsasjudo.org sonny.dahl@alingsas.se Arboga Judoklubb

Namn URL adress E-mail adress Alingsås Judoklubb www.alingsasjudo.org sonny.dahl@alingsas.se Arboga Judoklubb Namn URL adress E-mail adress Alingsås Judoklubb www.alingsasjudo.org sonny.dahl@alingsas.se Arboga Judoklubb www.idrottonline.se/arboga/arbogajk-judo 0589.14302@telia.com Bodens Bushido Center www.bodenbushido.se

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03)

Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03) Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03) ABF Södra Småland ALF Lärcentrum, Härnösand Almåsgymnasiet & Vuxenutbildningens bibliotek, Borås Angereds bibliotek Arboga bibliotek

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer