Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering

Transkript

1 Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering Skadeklassificering enligt polisrapportering: Svårt skadad Brott, krosskada, allvarlig skärskada etc, intagen på sjukhus Lindrigt skadad Övrig personskada. Sjukhusvård förväntas ej. Problem ej anpassat till senaste kunskapsutvecklingen - ej hänsyn till funktionsnedsättningar som kan uppstå en tid efter olyckan, p g a till exempel whip-lash-skador eller hjärnskakning Skadeklassificering enligt STRADA (sjukvårdens): MAS Mycket allvarligt skadad minst 10% permanent funktionsnedsättning AS Allvarligt skadad minst 1% permanent funktionsnedsättning EAS Ej allvarligt skadad högst 1% permanent funktionsnedsättning

2 Varför ny värdering av vägtrafikolyckor? Nuvarande ASEK-värden från 1990-talet kopplade till skadeklassificering enligt polisrapporteringen 2007 Förslag av Vägverket att tillämpa olyckskategorier och skadeföljder enligt STRADA (sjukvårdens skadegradering) istället för indelningen enligt polisrapportering Skattning av effektsamband för gradering av skador enligt STRADA (RPMI) Projektansökan från IHE i Lund och Örebro universitet om värdering av materiella kostnader och riskvärdering för skadade i vägtrafikolyckor Forskningsprojekt på drygt 2 år startar Effektsambanden beslutas och publiceras av Trafikverket Våren 2016 Projektet om olycksvärdering avslutas

3 RPMI-faktorer - Trafikverkets effektsamband m a p skadeföljd av vägtrafikolyckor enligt STRADA Exempel på RPMI-faktorer medelvärde för alla vägtyper och olyckstyper Svårt skadad SS Lindrigt skadad LS Allvarliga skadade, AS, minst 1% funktionsnedsättning Varav: Mycket allvarligt skadade, MAS, minst 10% permanent funktionsnedsättning Varav: AS exklusive mycket allvarligt skadade, AS-MAS, Mellan 1-10% permanent funktionsnedsättning 33,0 % 8,7 % 24,3 % 67,0 % 13,7 % 2,0 % 11,7 % 86,3 % Ej allvarligt skadade, EAS, Högst 1% permanent funktionsnedsättning

4 Riskvärdering av döda och skadade i trafiken, klassade enligt STRADA (sjukvårdens indelning) Kalkylvärden, i 2014-års prisnivå, enligt nedanstående tabell. Milj kr per person. Dödsfall Allvarligt skadad (AS) Varav: Mycket allvarligt (MAS) Varav: Allvarligt exkl mycket allvarligt (AS-MAS) Ej allvarligt skadad (EAS) Förlust av QALY 18,7 5,493 5,649 4,895 1,945 Dödsfallsekvivalenter 1,0 0,294 0,302 0,262 0,104 VSI/VSL 40,5 11,9 12,2 10,6 4,2 Övriga (materiella) kostnader 6,10 0,95 4,44 0,36 0,

5 Jämförelse: Skadekostnad för genomsnittlig vägtrafikolycka (alla vägtyper, skadeföljd 1,56 personer). Milj kr per olycka i 2014-års prisnivå. Dödade Svårt skadade (SS) Lindrigt skadade (LS) Total kostnad per olycka Riskvärdering enligt ASEK 6.1 med ny skadeindelning och nytt VSL Övriga kostnader (materiella) enligt ASEK 6.1 1,4 1,7 6,4 9,4 0,2 0,1 0,2 0,6 Total kostnad enligt ASEK 6.1 1,6 1,8 6,6 10,0 Riskvärdering enl ASEK 6.0 0,8 1,0 0,2 2,1 Materiella kostnader ASEK 6.0 0,1 0,2 0,1 0,3 Total kostnad enl ASEK 6.0 0,9 1,2 0,3 2,

6 Jämförelse av värdering med ASEK 6.0 och ASEK 6.1 genom analyser av EVA-objekt i senaste Åtgärdsplaneringen (56 st) Värdering enligt ASEK objekt av 56 med negativ NNK Värdering enligt ASEK objekt av 56 med negativ NNK 3 fall med NNK i mellan 0 och -0,5 har bytt tecken blivit lönsamma 3 fall med NNK i < - 0,5 byter inte tecken fortsatt olönsamma 2 fall där negativ olyckskostnad blivit ännu mer negativ - varav 1 fall bytt positiv NNK i till negativ det andra fallet lönsamt i bägge fallen

7 Jämförelse av ny värdering med STRADA och nytt VSL (rött) och tidigare värdering i ASEK 6.0 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1, ,00-3,00 NNK-idu ASEK 6.0 NNK-idu ASEK

8 Vilka effekter blir det av att räkna med olycksvärdering enligt STRADA i ASEK 6.1, jämfört med gamla värderingen enligt ASEK 6.0? Förbättrad lönsamhet för trafiksäkerhetsåtgärder på väg, i absoluta tal och jämfört med andra typer av åtgärder. Allmänt ökad lönsamhet av projekt med betydande effekter på trafiksäkerhet på väg, t.ex. investering i väg med mötesseparering, förbifarter etc. Men ingen påtaglig effekt på den interna rangordningen mellan sådana projekt. Vägprojekt som enligt gamla olycksvärderingen beräknas vara svagt olönsamma kan egentligen vara svagt lönsamma (i den senaste Åtgärdsplaneringen gällde detta för 3 objekt av 56). Försumbara effekter vid analyser av åtgärder för järnväg och sjöfart

9 Värdering av fotgängarolyckor, singel (fallolyckor) Värdering i ASEK värdering av akuta effekter på kort sikt: Ny värdering i ASEK 6.1 enligt STRADA - omfattar även långsiktiga konsekvenser Beslut: Kostnader för fotgängarolyckor enligt nedanstående tabell års prisnivå Skadad person Dödsfall Genomsnittlig olycka Riskvärdering: Milj kr per person eller per olycka Övriga(materiella) kostnader: Milj kr per person eller per olycka ,05 0,09 0,05 Kostnad för genomsnittlig olycka = lika med total kostnad för skadad (endast 0,1% är dödsfall)

10 Värdering av singelolyckor på cykel ASEK Tillämpning av samma värdering som för fotgängarolyckor. Nytt kalkylvärde för singelolyckor på cykel har ännu inte tagits fram. Cykelolyckor har tidigare befunnits kosta mer än fotgängarolyckor (bland annat p g a högre hastigheter och allvarligare skador). En ändring av kostnaden för en genomsnittlig fotgängarolycka, enligt ny kunskap och ny kostnadsvärdering, på 3 milj kr per olycka, men bibehållen värdering på cykelolyckor skulle ge en uppenbar snedfördelning i värderingen. Samma värdering kommer därför att tillämpas tills ny värdering tagits fram inför nästa revidering av ASEK

11 Förseningstidsvärdet för godstransporter Enligt SIKA (numera Trafikanalys) som tidigare ansvarade för ASEK uppräkningsfaktorn för förseningstid (från vanligt åktidsvärde) bör vara samma för persontrafik och godstrafik. ASEK 6.0: Persontrafik förseningstidsvärden = 3,5 * vanligt åktidsvärde Godstrafik förseningstidsvärden = 2 * vanligt transporttidsvärde ASEK 6.1: Vi ändrar så att även godstrafiken får uppräkningsfaktor 3,

12 Lönsamhetskriterier för samhällsekonomisk analys av investering Nu rekommenderar ASEK att nettonuvärde (NNV) och nettonuvärdekvoter (NNK) som är mellan 0 och -1 redovisas. Men små negativa tal kan också ge tvivelaktiga rangordningar. Beslut: Redovisa alla beräknade Nettonuvärden (NNV) men enbart positiva nettonuvärdekvoter (NNK) Nu rekommenderar ASEK beräkning och redovisning av två olika kvoter: NNK i = Nettonuvärde / Investeringskostnad NNK idu = Nettonuvärde / Summa Investerings och D&U-kostnad De ger som regel ungefär samma resultat men NNKidu kan användas både vid investering och för drifts- och underhållsåtgärder. Beslut: Enbart NNV och kvoten NNK idu ska beräknas och redovisas

13 Generella metodbeskrivningar i ASEKrapportens kapitel 4 och 5 Kalkylmetodik för klimatrelaterade sårbarhetskalkyler Modellen ger en översiktlig beskrivning av grunderna (enligt skolboken) i hur man gör beräkningar av statistiska förväntningsvärden för framtida kostnader som sparas in vid investeringar. Ger exempel på tillämpning vid t.ex. klimatsäkring av infrastruktur. Utformning av järnvägsstationer och samhällsekonomiska nyttoeffekter (finns även publicerad som Trafikverkets PM 2018:02) En översiktlig beskrivning av vilka effekter som kan vara relevanta att ta med i en samhällsekonomisk analys av byggnad eller ombyggnad av en järnvägsstation, givet olika utformningar av stationen. Hantering av skatter, subventioner och budgeteffekter i våra kalkylverktyg Nytt avsnitt i 5.12 med praktiska tillämpningar av ASEKs princper och beräkningsmetoder