MILJÖASPEKTEN MÄNNISKORS HÄLSA

Transkript

1 MILJÖASPEKTEN MÄNNISKORS HÄLSA Bedömningsgrunder för av transportplaner Definition Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej bart frånvaro av sjukdom eller handikapp. 1 Såväl fysisk som psykisk skada omfattas. Oläghet för människors hälsa definieras som störning som kan påverka hälsan mligt och som inte är ringa eller helt tillfällig 2. Bedömning hurua störning är ringa är berode på hur människor i det skilda fallet uppfattar störning. Hänsyn ska dock tas till personer som är något känsligare än normalt, exempelvis allergiker. 3 I de transportpolitiska mål nämner Regering begreppet hälsa i samband med effekter på människors hälsa av buller 4, luftföroringar 5 samt ökad fysisk aktivitet 6 som exempel. 7 Påverkan på människors hälsa av olyckor 8, dvs trafiksäkerhet, omfattas av eg del i det transportpolitiska hänsynsmålet. Transportsystemet kan få konsekvser för hälsan äv gom föroring av dricksvatt och andra markområd, strålning, användning av kemikalier och arbetsmiljön för dem som arbetar med infrastruktur. Tillgänglighet. till utbud och aktiviteter exempelvis sociala kontakter, friluftsliv och arbetsmarknad - påverkar fysisk respektive psykisk hälsa positivt, och det finns äv negativa aspekter såsom stress av att sitta i köer; Avgränsning Analys inkluderar effekter av samtliga trafikslag. Avsede buller anses uppstå när bode utsätts för vägtrafik- eller järnvägstrafikbuller med ljudnivåer överstigande de riktvärd som Riksdag ställt sig bakom för buller bostäder längs statliga och kommunala vägar respektive järnvägar, avsede maxbuller eller ekvivaltbuller Följande delaspekter avgränsas bort på grund av att omfattning på effekterna bedöms vara mindre : Olyckor sjöfart och flyg; Buller från sjöfart; fritidsbåtar och hamnar; Utformning ur estetiskt perspektiv; Stress köande; Strålning; Hälsoeffekter på dem som berörds av olyckor 1 WHO:s definition 2 Dvs här inkluderas fasta störningar, regelbundna störningar samt störningar som återkommer flera tillfäll om än inte med regelbundhet. Prop. 1997/98:45 s 109 del 2 3 Prop. 1997/98:45 s 14 del 2 4 Trafikbuller kan ge hjärt och kärlsjukdomar. 5 Luftföroringar kan ge hjärt och kärlsjukdomar 6 Vi behöver röra oss ca 30 min per dag för att behålla hälsan, risk för hjärt och kärlsjukdomar övervikt t.ex. 7 Proposition 2008/09:93 Mål för framtids resor och transporter 8 Angåde olyckor lyfts traditionella vägtrafikolyckor med fordon i rörelse. M också andra olyckor i transportsystemet, såsom fallolyckor pga dålig drift och underhåll samt arbetsmiljöfrågor kan ingå här. 1

2 indirekt, t.ex. lokförare, räddningsmanskap etc. nämns inte direkt i bedömningsgrunderna m indirekt via minskad risk för trafiksäkerhet. Följande aspekter avgränsas bort på grund av att de ställningstagand som görs på övergripande nivå i transportplaner bart i mindre omfattning bedöms beröra aspekterna som snarast regleras i projekt. Kemikalieanvändning; Arbetsmiljö (som äv regleras av annan lagstiftning); Med trafiksäkerhet avses åtgärder som minskar riskerna för att människor dödas eller skadas allvarligt i transportsystemet. Med allvarlig skada mas alla skador som leder till medicinsk invaliditet på 1 % eller mer. Miljökvalitetsnormer kommer att bli betydelsefulla av vilka störningar som bör anses påverka såväl hälsan som välbefinnandet i sådan utsträckning att åtgärder ligt miljöbalk kan komma i fråga. 9 För avgränsning, se äv bedömningsgrunder befolkning; mark; luft; vatt respektive vatt. Bedömningsgrunder för Effekter på människors hälsa bedöms ligt tabell nedan. 9 Prop. 1997/98:45 s 109 del 2 2

3 1 God miljö Fysisk aktivitet i transportsyste met Är stor del av transportbehovet korta resor? Västlig förändring av förutsättningarna för att välja gång och cykel plan leder till Plan bidrar västligt till förbättrade förutsättningar att välja gång och cykel Steg 1 (både och plan): Plotta transportbehov mot karta, se hurua det finns möjlighet idag/att göra åtgärder för att gå och cykla där behovet är korta resor (upp till 5km, ang arbetspdling upp till 10km.). Titta på avstånd mellan målpunkter (bostäder, skolor, ctrumkärnor, samhällsfunktioner) Steg 2: Se hurua plan (t.ex. drift och underhåll) bidrar till att säkra tillgänglighet för oskyddade trafikanter 10. Se vilka förslag som gynnar GC som finns med i plan (prioritering kollektivtrafik, GC vägar, trygga GC vägar, planskilda korsningar. Steg 3: Bedöm påverkan från förslag. På åtgärdsnivå: o se hurua funktionell standard GC tillämpas (bör tillämpas) o Cykalk 1.2 (inkl negativ NNK) o GC Kalk 11 Krav på redovisning Redovisa förslag som gynnar GC. Redovisning av hurua principskrivningar finns i plan om att alla investeringsprojekt ska ha med GC som aspekt. Redovisa bedömning Uppföljning av antal byggda cykelvägar etc. Resvaneundersö kning? Statistik på antal olycksfall hos oskyddade trafikanter utan fordon inblandade. 10 Viktigt få med oskyddade trafikanter för att de ska våga sig ut gådes t.ex. 11 Kommer om 6 månader ca maj

4 2 God miljö (äv trafiksäke rhetsmål) Möjlighet att kunna färdas och vistas säkert i transportsystemet Förändras behov i form av resmönster/ trafikmängd? Finns behov av ny- /ombyggnation Finns problem att vistas säkert i nuvarande transportsyste m? Antalet döda och allvarligt skadade i transportsystem et som påverkas av plan ökar med minst x % respektive minskar med minst y %. plan leder till Antalet döda och allvarligt skadade i transportsystemet minskar i takt med mål. Steg 1: Plotta transportbehov mot karta, idtifiera befintliga och nya risker i systemet. Bl.a. plankorsningar järnväg. Steg 2: Se hurua modell för säker vägtrafik är tillämpad. 12 Se om motsvarande hastighetsöversyn 2009 gjorts? Är det implemterat? 13 Stämmer hastigheterna 14? Se om funktionell standard GC tillämpats; Kvarstår farliga plankorsningar med järnväg?; Kvarstår åtgärdsbehov för att minska suicidrisk (t.ex.: staket, kameraövervakning etc.)? Se hur förberett systemet är för d stora olyckan - se bl.a. drift och underhåll (bl.a. trafikstyrningssystemet) på rätt sätt och i tillräcklig utsträckning. Ordinarie Trafiksäkerhet Hanteras trafiksäkerhet i? Steg 3 Se hur medel avsatta för riktade åtgärder påverkar trafiksäkerhetsmål. Se till både investeringar och drift och underhållsåtgärder samt aktörssamverkan. För järnväg och väg. Steg 4: Analysera om åtgärderna/arbetssättet är tillräckligt. 12 Modell för säker vägtrafik ska tillämpas, t.ex. innan hastighetsgränser sätts. D omfattar både oskyddade och skyddade trafikanter i samband med fordon i rörelse. Modell innehåller krav angåde både bygge och drift och underhåll. 13 Om det är implemterat och används så täcks äv arbetsmiljöfrågor in här. 14 Det finns många saker som påverkar säkerhet m hastighet är det som vi kan påverka klast och som ger effekt. 4

5 plan leder till 3 God miljö- Buller Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärd för buller 15 Berör framtida förändrade trafikflöd (inkl transportslag) täta områd? Finns risk för konflikter D samhällsekonomiska kostnad för bullerexponering förändras med 5% 16 eller mer. Plan beskriver utveckling där antalet exponerade inte minskar i takt med kortsiktiga och långsiktiga mål. Krav på redovisning Redovisa om modell för säker vägtrafik är tillämpad. Redovisa om rätt hastigheter är kopplade till rätt vägmiljö. Redovisa åtgärder som görs, t.ex. antal km kameraövervakad järnväg. Redovisa antal döda och allvarligt skadade. Principskrivningar i plan om att modell för säker vägtrafik och funktionell standard GC ska tillämpas Rikt: redovisa hur Riksintress för transporter skyddas i översiktsplaner så att nya konflikter mellan intress för kommunikation och bostadsbebyggelse undviks. Använd översiktliga invteringar av antal bullerutsatta. Metodutveckling pågår. I avvaktan på utvecklade översiktliga invteringsmetoder kan t.ex. Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning 17 och strategiska Uppföljning antal utsatta buller 15 Indikator föreslag i RU 2009: Antalet människor som utsätts för bullernivåer från transportsystemet överstigande något av de riktvärd som riksdag ställt sig bakom för buller bostäder såväl inomhus som utomhus 16 Trafikverkets bedömning. 17 Väg, järnväg, flyg 5

6 mellan intress för kommunikatio n och bostadsbebyggelse? plan leder till bullerkartläggningar ligt förordning om omgivningsbuller 18. Väg och järnvägsinvesteringar Sök antalet utsatta i utredningsdokumtation för väg- respektive järnvägsobjekt t.ex. i förekommande fall MKB:er och summera. Dokumtera om uppgifter saknas. Saknas information, era hurua väg- eller järnvägssträckan går i tätbebyggt 19 område? Antal km inom tätort? Notera om det är svår- eller lättbedömt. Ange förändring av antalet utsatta i tätbebyggt område eller landsbygd.. Åtgärdsområd, Miljöinvesteringar väg och järnväg Redovisa antal bode som planeras få trafikbullerstörning åtgärdad så att gällande riktvärd underskrids Redovisa antal bode som planeras få trafikbullerstörning åtgärdad och avsevärd förbättring av ljudmiljön där det tidigare var hög trafikbullernivå (> 10 dba högre än riktvärdet) 18 Dessa utförs av kommuner med mer än invånare av Trafikverket för högt trafikerade vägar och järnvägar samt Transportstyrels för större flygplatser. 19 Definition tätbebyggt område ligt SCB 6

7 plan leder till m där det fortsatt finns risk för att gällande riktvärde fortfarande överskrids 20. Sektor väg och järnväg Bedöm bullerkonsekvser av fordonsutveckling samt fordonsanvändning. Andel nytillverkade fordon, ombyggda befintliga fordon samt utfasning av gamla fordon och relatera till fordons bulleraspekter och trafikarbete.. Bedöm konsekvser av hastighetsförändringar och förändring avsede förändrat antal trafikbullerutsatta. Bedöm antal bode som planeras få trafikbullerstörning åtgärdad så att riktvärda uppnås eller så att avsevärd förbättring av ljudmiljöuppnås gom statlig medfinansiering till bullerskyddsåtgärder i länsplaner. Drift och underhåll- väg och järnväg Bedöm konsekvser av förändrad väg och banhållning avsede bullerdämpande vägbeläggning samt räls spårslipad ur akustisk synpunkt eller andra bullerdämpande drifts och underhållsåtgärder. 20 Detta anses fortfarande vara åtgärd i rätt riktning. 7

8 plan leder till Luftfart: Översiktliga invteringar av antalet bullerutsatta ligt förordning om omgivningsbuller. Redovisningar i kontrollprogram för flygplatser samt i miljökonsekvsbeskrivningar i tillståndsansökningar ligt miljöbalk. Gör bedömning av påverkan från plan och gör samhällsekonomisk beräkning av förändrad bullerstörning God miljö Antalet exponerade för bullernivåer högre än 10 dba över riktvärda Plotta framtida förändrade trafikflöd (inkl transportslag) och jämför med täta områd Exponerade för bullernivåer högre än 10 dba över riktvärda minskar med mer än 10 % eller ökar med mer än x %. Plan beskriver utveckling där exponerade för bullernivåer högre än 10 dba över riktvärda minskar i tillräcklig omfattning, dvs når lagkrav. Mått luftfart: Antalet bode som utsätts för flygbuller med ljudnivåer överstigande de riktvärd som riksdag ställt sig bakom för buller i bostäder. Redovisa plans förändring av antalet exponerade där det finns riskför att gällande riktvärd överskrids med mer än 10 dba. Antal bode/lokaler inomhus och utomhus, exponerade för buller mer än 10 dba över riktvärda Antalet bode som utsätts för väg- eller Uppföljning antal utsatta buller över 10dBA över riktvärda 21 Använd t.ex. rapport Samhällsekonomiska principer och kalkylvärd för transportsektorn: ASEK 4 eller nyare beräkningsunderlag och metoder. 22 Gom att utföra samhällsekonomisk fås ett begrepp om förändring i storlek på hälsoeffekterna i och med att kostnad utgörs bl.a. av försämrad hälsa. 8

9 plan leder till tågtrafikbuller med ljudnivåer överstigande 40 db(a) ekvivaltnivå inomhus, Antalet bode som utsätts för väg- eller tågtrafikbuller med ljudnivåer överstigande 55 db(a) maximalnivå inomhus, fler än 5 tillfäll per natt, Antalet bode som utsätts för tågtrafikbuller med ljudnivåer överstigande 70 db(a) ekvivaltnivå utomhus Antalet bode som utsätts för väg- eller tågtrafikbuller med ljudnivåer överstigande 65 db(a) ekvivaltnivå utomhus eller 80 db(a) maximalnivå utomhus uteplats 5 God miljö, Hav i balans Levande kust och Plans betydelse för förekomst av områd med hög ljudmiljökvalite Finns nya eller förändrade transportbeho v gom eller intill utpekade 23 Plan förändrar västligt antalet områd med hög ljudmiljökvalitet Plan förbättrar förekomst av områd med hög ljudmiljökvalitet. Antalet skolor, vård- och omsorgslokaler som utsätts för väg- eller tågtrafikbuller med ljudnivåer överstigande 10 dba över riktvärda. Vad händer med utpekade områd? Bevaras dessa? Analysera konsekvser för utpekade områd. Relatera till instruktioner för område. 23 Kan vara i översiktsplan, regional plan eller i nationell plan för t.ex. riksintress. 9

10 skärgård, Storslage n fjällmiljö 6 Grundvatt av god kvalitet t områd med hög ljudkvalitet, tysta områd plan leder till Se bedömningsgrunder vatt 7 Frisk Luft Se bedömningsgrunder luft 8 Giftfri miljö 9 God miljö Se bedömningsgrunder mark Tillgänglighet- se bedömningsgrund befolkning 10

11 Utvecklingsbehov Se ovan i tabell. Vidare behöver mått för åtgärda källbuller för vägbana, rälsunderhåll och fordon behöver utvecklas Det finns ett utvecklingsbehov av översiktliga invteringsmodeller för buller. 11