Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16"

Transkript

1 Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1 Objekt: Handkalkyl 2.1 Innehål: Handledning och Manual Datum:

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Handkalkylering: samhällsekonomiska effekter som värderas i pengar... 3 Sammanfattning... 3 Del I... 4 Syfte... 4 Kalkylförutsättningar... 5 Diskonteringsränta... 5 Diskonteringsår... 5 Byggstartår... 5 Trafikstartår... 5 Prognosår... 6 Brytår... 6 Kalkylperiod... 6 Skattefaktor Nyttoberäkning... 7 Hur beräknas nyttor när man inte har information om trafiktillväxt... 9 Nyttokomponenter...11 Kalkylvärden...12 Kostnadsberäkning...12 Beräkningsresultat Konsumentöverskott...13 Del II...15 Handledning till verktyget...15 Tolkning av resultatet...16 Nyttokomponenterna...17 Referenser

3 Handkalkylering: samhällsekonomiska effekter som värderas i pengar Sammanfattning Här diskuteras beräkningsprincipen om nyttor och kostnader och därmed den samhällsekonomiska lönsamhetsberäkningen. När information om trafiktillväxt är tillgänglig diskonteras nyttor som utfaller varje år framåt i tiden påsamma sätt som i Samkalk. Information om årlig trafiktillväxt används tillsammans med information om diskonteringsfaktorn dvs. nyttor som skrivs upp. När information om trafiktillväxt saknas diskonteras nyttor enligt gängse metod. Trafiktillväxt är den tillväxt i procent som den aktuella infrastrukturen förväntas få per år. Trafiktillväxten beräknas som: (1+ trafiktillväxt)^(trafikstartår prognosår + 0) blir den första trafiktillväxt som uppkommer i trafikstartåret. Året därpå blir trafiktillväxten (1+ trafiktillväxt)^(trafikstartår prognosår +1). Trafiktillväxten vid 40:e året blir därför (1+ trafiktillväxt)^(trafikstartår prognosår +39). Diskonteringsfaktorn är den årlig nytta som skrivs upp under kalkylperioden. Diskonteringsfaktorn som inträffar vid trafikstartår beräknas som: (1+ diskonteringsränta)^(trafikstartår diskonteringsår + 0). Diskonteringsfaktorn som inträffar 1 år efter trafikstartår beräknas som: (1+ diskonteringsränta)^(trafikstartår diskonteringsår + 1). Diskonteringsfaktorn i 40:e året blir därför (1+ diskonteringsränta)^(trafikstartår diskonteringsår +39). För att beräkna diskonteringsvärden av nyttor som faller ut årligen framåt i tiden används kvoten mellan årlig trafiktillväxt och årlig diskonteringsfaktorn. Fortsättningsvis kallas denna kvot diskonteringsnuvärde. Diskonteringsvärde av nyttor som faller ut varje år framåt i tiden bli då en produkt mellan diskonteringsnuvärdet och grundnyttan. När information om trafiktillväxt saknas diskonteras framtida nyttor under kalkylperioden givet diskonteringsränta, diskonteringsår och trafikstartår. Diskonterade framtida nyttor beräknas enligt följande: Diskonteringsvärdet av en nytta som inträffar ett antal år efter diskonteringsåret är (nyttan/(1+räntan)^årtalet. Till exempel är diskonteringsvärdet av 1 kr som inträffar vid trafikstartåret är (1/(1+räntan)^(trafikstartår - diskonteringsår). Diskonteringsvärdet av 1 kr vid trafikstartåret beräknas som: 1/(1+diskonteringsränta)^(trafikstartår diskonteringsår +0). Året därpå blir diskonteringsvärdet av 1 kr 1/(1+diskonteringsränta)^( trafikstartår diskonteringsår+1). Det 3

4 40:e året blir diskonteringsvärdet av 1 kr 1/(1+diskonteringsränta)^(trafikstartår diskonteringsår+39). Det diskonterade värdet av en grundnytta på 1100 kr beräknas som en produkt mellan grundnyttan (1100 kr)*årlig diskonteringsvärde av 1 kr. Summan av totala nyttor under kalkylperioden jämförs sedan med drifts- och investeringskostnader. Kostnader för en investering beräknas beroende på byggstartår medan kostnader för drift och underhåll beräknas beroende på uppkomsten av den aktuella tiden för drift- och underhållsåtgärderna. Både investerings- och driftkostnader multipliceras först med skattefaktor 1 dvs. med 1,21 och diskonteras sedan till byggstartåret med 4 procent ränta om det är en investeringskostnad eller till den aktuella tiden med 4 procents ränta om det är driftkostnader. Slutligen beräknas NNK och NK enligt följande: NNK = Nettonuvärdeskvot beräknas som: (nyttor - investeringskostnad driftkostnad )/investeringskostnad NK= Nyttokostnadskvot beräknas som: (nyttor - investeringskostnad driftkostnad )/investering+ driftskostnad Syfte Del I Vägverket använder ett antal olika verktyg för att analysera vägtrafiken och för att göra trafikprognoser samt samhällsekonomiska kalkyler. De olika verktygen beskriver olika typer av trafik på vägen. Tillsammans täcker de i stort sett alla transporter på vägnätet. Det råder också samverkan mellan dessa olika analysverktyg; Sampers, Samkalk och EVA. Syftet är inte beskriva hur dessa olika verktyg fungerar eller hur de samverkar med varandra. Syftet är istället att belysa principen om samhällsekonomiska effektberäkningar för vägobjekt eller andra samhällsåtgärder när vi inte kan använda ovanstående verktyg. Här görs ett försök att komma med förslag för manuella effektberäkningar som kan vara en komplettering till ovanstående verktyg. Till exempel kan effektberäkningar för investeringsåtgärder manuellt kompletteras med effektberäkningar för bulleråtgärder och cykelinfrastruktursatsningar. För buller och cykelåtgärder finns dock Excelbaserade effektberäkningsverktyg. I fall där verktyg saknas helt för effektberäkning, är utgångspunkten för de manuella effektberäkningsprinciperna att de ska vara desamma som i de etablerade verktygen. I denna promemoria beskrivs de grundläggande kalkylprinciperna som kan vara komplettering till de etablerade verktygen när de inte används för åtgärder i vägtransportsystemet eller andra samhällsåtgärder som kan vara komplettering till de etablerade verktygen när de inte används. Kalkylprincipen avser i stort sett kostnads- och nyttoberäkningar. Beräkningsprinciperna i de etablerade verktygen är inte alltid lätta att förstå, framförallt inte för den som inte är insatt eller är nybörjare. Hur diskonteras framtida nyttor? Hur hanteras 4

5 investerings- och driftkostnaderna? Programmeringen i de etablerade verktygen kan vara dold för användaren (black- box), vilket gör att det är svårt som användare att förstå hur nyttor och kostnader diskonteras. Vissa nytto- kostnadsberäkningsverktyg är utformad som öppna Excelark där kostnads- och nyttoberäkning är synliga, exempelvis Cyklak och Lill- EVA. Även då krävs mycket tid för att förstå hur beräkningarna är gjorda förutsatt att man är insatt och/eller har bra programmeringskunskap. I denna promemoria görs ett försök att på ett enkelt och transparant sätt vissa hur nyttoberäkningar och kostnadshanteringen går till. Den som inte är insatt och/eller inte har bra programmeringskunskap ska kunna förstå grund principerna och arbeta med enkla effektberäkningar. Kalkylförutsättningar Information om kalkylförutsättningar och kalkylvärden är grunden för att göra samhällsekonomiska beräkningar. Med kalkylförutsättning menas följande parametrar som ingår i en kalkyl: Diskonteringsränta Diskonteringsränta är den ränta som framtida nyttor och kostnader diskonteras (räknar ned) med. Diskonteringen ska spegla att människor normalt värderar framtida effekter lägre än omedelbara effekter. Diskonteringsår Diskonteringsår är det år som man med hjälp av diskonteringsräntan diskonterar (räknar ned) framtida värderade nyttor och kostnader till. Diskonteringsårsvärdet av en nytta som inträffar 5 år efter diskonteringsåret är alltså (nyttan/(1 + räntan)^5). Diskonteringsvärdet av en kostnad som inträffar 5 år efter diskonteringsåret är alltså (kostnaden* skattefaktor 1)/(1+ räntan)^5). Byggstartår Byggstartår är det år då åtgärden startar eller börjar byggas. Byggstartåret anger alltså när kostnader för åtgärden börjar uppkomma. För åtgärder som inte påverkar den fysiska infrastrukturen, t.ex. informationsåtgärder eller vinterväghållning, anges det år då åtgärden planeras att genomföras (om man inte har utrednings- eller utvecklingskostnader innan). För att kunna jämföra olika åtgärder (kalkyler) med varandra, sätts ibland samma byggstartår i kalkylerna även om den verkliga byggstarten inte planeras bli samma. Trafikstartår 5

6 Trafikstartår är det år då åtgärden är genomförd och kan börja användas, det vill säga börja generera nyttor. Prognosår Prognosår är det år som prognosen görs för. Om en prognos görs ska prognosåret användas för att beräkna trafiktillväxten för resten av kalkylperioden. Trafiktillväxt är den tillväxt i procent som den aktuella infrastrukturen förväntas få per år under kalkylperioden. Om inte någon prognos görs används trafikräkningsår som prognosår, givet att det finns schablon för årlig trafiktillväxt. Saknas information om trafiktillväxt både för prognosåret och för trafikräkningsår har detta inte någon relevans Brytår Brytår är det år som skiljer trafiktillväxt före brytår från trafiktillväxt efter brytår. Om brytår inte används sätts samma trafiktillväxttal både före och efter brytåret. I tabellen nedan används inte brytår. Därför sätts 1,01 dvs. en procents årligtrafiktillväxt före och efter brytåret (2020). Trafiktillväxt efter brytåret är den trafiktillväxt i procent som den aktuella infrastrukturen förväntas få per år från och med brytåret. Normalt är trafiktillväxten lägre än den före brytåret. Kalkylperiod Kalkylperiod (antal år) är den tidsperiod som kalkylen omfattar. Kalkylperioden börjar vid trafikstartåret och slutar då åtgärden inte längre genererar nyttor. Avgörande för kalkylperiodens längd är inte den tekniska livslängden utan den funktionella/ekonomiska (dvs. hur länge den har en funktion i trafiksystemet). Skattefaktor 1 Skattefaktor 1 kallas inom ekonomisk litteratur samhällsekonomiskt skuggpris och avser den nytta som en resurs hade skapat i en alternativ användning. Om vi inte gör samhällsekonomiska satsningar för pengarna antas pengarna ge en nytta motsvarande investeringskostnaden (IK) plus den genomsnittliga momssatsen (21 %), dvs. IK*1,21 i en alternativ användning. I samhällsekonomiska kalkyler multipliceras därför investeringskostnaden med skattefaktor 1. I tabellen nedan beskrivs kalkylförutsättningar som är beslutade av ASEK och följaktligen används i planeringsomgång , samt de kalkylförutsättningar som planerare måste sätta själv för att kunna göra en kalkyl. Prognosår (trafikräkningsår), trafikstartår, byggstartår, brytår, prisnivå och diskonteringsår användas i planeringsomgång enligt tabellen. Diskonteringsränta och skattefaktor 1 beslutade av ASEK medan kalkylperioden måste sättas av planerare själv, såvida det inte är en investering i en ny väg, det finns fasta kalkylperioder att rätta sig enligt ASEK. 6

7 Tabell 1. Kalkylförutsättningar Skattefaktor 1 1,21 Diskonteringsränta 1,04 Diskonteringsår 2010 Trafiktillväxt före brytår 1,01 Trafiktillväxt efter brytår 1,01 Prisnivå 2006 Prognosår (Trafikräkningsår) 2010 Trafikstartår 2011 Byggstartår 2010 Brytår 2020 Kalkylperiod (antal år) 40 Nytta Antal personer som får nytta 1 1 Nytta Antal personer som får nytta 2 1 Nytta Antal personer som får nytta 3 1 Nytta Antal personer som får nytta 4 1 Totalnytta 1100 Nyttoberäkning I tabellen ovan är år 2010 valt som byggstart år, vilket innebär att det är då kostnader för åtgärden börjar uppkomma. Men nyttan faller inte ut 2010 utan senare beroende på byggtiden. Om byggtiden är ett år som står i tabellen ovan, faller första nyttan ut år Är byggtiden två år faller första nyttan ut 2012 och trafikstartåret ska då vara För nyttoberäkningen är trafikstartår i kombination med diskonteringsår (2010) de mest relevanta parametrarna. Därefter beräknas årliga nyttor för hela kalkylperioden. Hur nyttor ska räknas under kalkylperioden beror på om man har information om trafiktillväxt eller inte samt om den är relevant och/eller kan användas i sammanhanget (Samkalk). Har man information om årlig trafiktillväxt och den är relevant i sammanhanget ska den användas i kombination med årliga diskonteringsfaktorn (se tabell 2 nedan). Den årliga trafiktillväxten räknas upp med prognosår (trafikräkningsår) som referenspunkt. Den första trafiktillväxt som räknas blir då den som uppkommer vid trafikstartåret. Därefter beräknas trafiktillväxten för hela kalkylperioden på årsbasis. Den årliga diskonteringsfaktorn räknas upp med diskonteringsåret som referenspunkt (se tabell 2 nedan). Eftersom den första nyttan utfaller vid trafikstartåret blir detta år återigen en relevant parameter för beräkningen av diskonteringsfaktorn. Därefter beräknas diskonteringsfaktorn för hela kalkylperioden på årsbasis. 7

8 Kvoten mellan den årliga trafiktillväxten och den årliga diskonteringsfaktorn används som årsfaktor för att beräkna det årliga diskonteringsvärdet av nyttan (enligt Samkalk). Med hjälp av räkneexempelet i tabellen nedan illustreras hur diskonteringsvärdet av en nytta beräknas framåt i tiden. För att illustrera räkneexemplet beaktas följande antaganden och kalkylförutsättningar: grundnyttan= 1100 kr utryckt i 2006 års prisnivå, diskonteringsränta= 4 % per år, årliga trafiktillväxt= 1 % (=1,01)), diskonteringsår= 2010, prognosår (trafikräkningsår) = 2010 och trafikstartår = Tabell 2. Beräkning av nyttor: när information om trafiktillväxt är tillgänglig* Prognosår (trafikräknin gs- år) Trafikstartå r Diskontering s- år Tillväxt Faktor** Diskonterings- Faktor*** Nyttan per år**** (1,01)^1=a1 (1+0,04)^1=b1 1100*(a1/b1) (1,01)^2=a2 (1+0,04)^2=b2 1100*(a2/b2) * Beräkningsprincipen är tagen från Samkalk ** (1+0,01)^1 = (1+ trafikökningen)^(trafikstartår- prognosår)= tillväxtfaktor *** (1+0,04)^1 = (1+ diskonteringsränta)^ (trafikstartår- diskonteringsår)=diskonteringsfaktor **** 1100*(a1/b1) = diskonterings nuvärde av 1100 kr vid år 2011 Utifrån denna princip beräknas diskonterade nyttor för hela kalkylperioden som en summa av de årliga nyttor som faller ut under kalkylperioden. Enligt tabellen ovan beräknas första diskonterade nyttan som en produkt mellan diskonteringsnuvärdet och grundnyttan d.v.s. 1100*(a1/b1). Nyttan som faller ut året därpå, dvs. år 2012, bli 1100*(a2/b2). De första två årsnyttor na (2011 och 2012) blir summan av nyttorna som faller ut under 2011 och 2012 d.v.s. 1100*(a1/b1) +1100*(a2/b2). Nyttan för hela kalkylperioden blir summan av de årliga nyttor som beräknas enligt denna beräkningsprincip. Om kalkylperioden är 40 år beräknas totalnyttan för kalkylperioden enligt följande. Beräkningsformel för diskonteringsvärde av nyttor med trafiktillväxt för hela kalkylperioden Diskonterad nytta= ( / b) t 1100 ( a / b) ( a / b) ( a / b) t 1 (1) t= tid; i detta fall 40år (a/b) t = diskonteringsnuvärde enligt tabellen ovan; kvoten mellan trafiktillväxt och diskonteringsfaktorn a 40 8

9 Figur 1 Årlig nytta under 40 år med 1 procents årlig trafiktillväxt, 4 % ränta och 1100 kr grundnytta (att diskontera) Årlig nytta (totalnytta) Totala ÅR Hur beräknas nyttor när man inte har information om trafiktillväxt När information om trafiktillväxt saknas eller inte är relevant diskonteras (tillbakaräknas) nyttorna som utfaller årligen framåt i tiden. Eftersom nyttor som utfaller längre fram i tiden värderas lägre, blir nyttorna mindre för varje år framåt i tiden. Med 1100 kr som grundnytta och diskonteringsår 2010 ska den först nyttan som faller ut år 2011 vara 1100/ (1+0,04)^1. Nyttan som faller ut år 2012 blir 1100/ (1+0,04)^2 osv. I detta exempel blir nyttan år 2012 cirka 3 procent lägre än nyttan som faller ut år Nyttorna under 2011 och 2012 blir summan av nyttorna under dessa år. Genom att summera årliga nyttor under kalkylperioden kan nyttor för hela kalkylperioden tas fram. Nyttoberäkningarna är därför gjorda enligt gängse regler. Med hjälp av räkneexempel i tabellen nedan illustreras beräkning av diskonterade nyttor. För att illustrera räkneexemplet beaktas kalkylförutsättningar som ovan samt följande antaganden görs: grundnyttan= 1100 kr (som diskonteras) utryckt i 2006 års prisnivå, diskonteringsränta= 4 %, diskonteringsår = 2010 och trafikstartår=

10 Tabell 3. Beräkning av nyttan: när information om trafiktillväxt inte används* Trafikstartår Diskonteringsår Diskonteringsvärde av 1 kr Nyttan per år /(1+0,04)^1=b 1 ** 1100*b /(1+0,04)^2=b *b 2 * gängse metod ** b 1 =diskonteringvärde av 1 kr som inträffar år 2011 ** b 2 =diskonteringsvärde av 1 kr som inträffar år 2012 Utifrån denna princip räknas diskonteringsvärde av nyttor för hela kalkylperioden som en summa av årliga diskonterade nyttor som inträffar under kalkylperioden. Enligt tabellen ovan räknas första årets nytta som en produkt mellan diskonteringsvärde av 1 kr och grundnyttan d.v.s. 1100*b 1. Nyttan som inträffar året därpå, dvs. år 2012, bli då 1100*b 2. De först två årsnyttorna (2011 och 2012) blir därför summan av nyttan under 2011 och 2012, d.v.s. 1100*b *b 2. Nyttan för hela kalkylperioden blir summan av årliga nyttor som räknas enligt denna princip. Beräkningsformel för diskonteringsvärde av nyttor utan trafiktillväxt Diskonterad nytta= t 1100b b b (2) bt 2 40 t= tid; i detta fall 40 år b t = diskonteringsvärde av 1 kr enligt tabellen ovan 10

11 Figur 2 Årlig nytta under 40 årstid utan trafiktillväxt Årlig nytta (totalnytta) Totala ÅR Vid beräkningen av nyttor med och utan trafiktillväxt ska skillnaden variera beroende på storleken av den årliga trafiktillväxten. Nyttornas storlek beror på om trafiktillväxt ingår i nyttoberäkningen eller inte, samt av hur den årliga trafiktillväxten är då den ingår i. Ju större trafiktillväxt desto större blir diskonteringsnuvärdet och därmed blir det större skillnader mellan nyttorna med stora eller utan trafiktillväxt. Vid mindre trafiktillväxt blir skillnaden mindre. Ett exempel är att beräkningar av nyttor i figur 1 är gjorda på en procents trafiktillväxt per år medan beräkningarna i figur 2 är gjorda utan trafiktillväxt. Skillnaden mellan dessa två nyttor blev 17 procent: med trafiktillväxt var summan av den diskonterade nyttan kr medan utan trafiktillväxt var den summerade diskonterade nyttan kr. Med en trafiktillväxt på 2 procent skulle vi få en summerade diskonterade nytta på kr och vilket innebär en nyttoskillnad på 30 procent jämfört med en beräkning utan trafik tillväxt. Nyttokomponenter De nyttokomponenter som ingår i effektberäkningar i de etablerade verktygen och som används i transportsektorn är oftast desamma. Dessa komponenter brukar vara restider, fordonskostnader, trafiksäkerhet, externa effekter och skatteintäkter. Vid en manuell beräkning beaktas också dessa komponenter så långt det går. 11

12 För vissa typer av åtgärder beaktas inte alla dessa komponenter i de etablerade verktygen. Ett exempel är belysningsåtgärder i tunnlar som möjligen kan förbättra TS-effekten för gående och cyklister. Ett annat exempel är en åtgärd som syftar till total separering av skolvägen från motoriserad trafik som kan förbättra TS-effekten och tryggheten. I denna promemoria är syftet inte att komma med rekommendationer som går in på vilka komponenter som kan vara lämpliga vid effektberäkning för alla tänkbar åtgärder. Det blir en omöjlig uppgift. Eftersom nyttokomponenterna är åtgärdsspecifika blir det upp till var och en att själv specificera. Syftet här är att påpeka att viktiga komponenter som kan påverka utfallet av effektberäkning ska så långt det går beaktas, även i den manuella beräkningen. Kalkylvärden Kalkylvärdena för åtgärder inom transportsektorn är framtagna och beslutade av ASEK. Dessa kalkylvärden baseras bland annat på marknadspriser, betalningsviljestudier och i vissa fall på politiska mål. För andra nyttor kostnader kan man t ex använda marknadsvärden (om det gäller sådant som har ett marknadspris). För detaljerad information om de kalkylvärden som gäller för kalkyler för vägåtgärder se Vägverkets samhällsekonomiska kalkylvärden (Publ 2008:67). I tabellerna 2 och 3 använder vi som räkneexempel en grundnytta på 1100 kr. Detta förutsätter att vi har räknat fram nyttan givet kalkylvärde för nyttokomponenten. Om det exempelvis handlar om en restidsvinst på 10 timmar per år och individvärdet av restidsvinsten är 50 kr/timme blir nyttan 500 kr per år och individ (nytta 1 i verktyget). Vid samhällsekonomiska beräkningar utrycks alla kalkylvärdena i 2006 års prisnivå, enligt ASEK 4. Om kalkylvärden utöver ASEK ska användas (och kostnader) ska således även dessa utryckas i prisnivå För att räkna om sådana värderingar används KPI eller BNP tillväxt eller både två beroende på värdets karaktär, se ASEK rapporten. Kostnadsberäkning Kostnader för en investering beräknas beroende på byggstartår medan kostnader för drift och underhåll beräknas beroende på den aktuella tiden för uppkomsten av drift- och underhållsåtgärderna. I exemplet ovan var både diskonteringsåret och byggstartåret Investeringskostnaden multipliceras först med skattefaktor 1, dvs. med 1,21. Sedan diskonterar man kostnaden till år 2010 med 4 procents ränta. Detta innebär att investeringskostnaden (IK) blir (IK*1,21)/(1+0,04)^0 kr. Om det förekommer ett till investeringsmoment, till exempel ett år efter första investeringen följs samma princip. Detta innebär att investeringen diskonteras till år Investeringskostnaden blir då (IK*1,21)/(1+0,04)^1 kr. Summan av dessa två investeringskostnader blir de totala investeringskostnaderna. 12

13 Beräkningsformel för investeringskostnader IK byggstatår2010 = (IK*1,21)/(1+0,04)^(byggstartår- diskonteringsår)=(ik*1,21)/(1+0,04)^0 IK byggstatår2011 = (IK*1,21)/(1+0,04)^(byggstartår- diskonteringsår)=(ik*1,21)/(1+0,04)^1 (3) För beräkning av drift- och underhållskostnader gäller samma princip. Kostnaderna multipliceras med skattefaktor 1 och sedan diskonteras de till det år som DoU kostnaden inträffar. Summan av DoU-kostnader som uppkommer vid olika tidpunkter blir den totala kostnaden för DoU. Om den första DoU-kostnaden inträffar 2013 blir den K= (K*1,21)/(1+0,04)^3 givet att diskonteringsåret är Beräkningsformel för DoU kostnader K driftår2013 = (K*1,21)/(1+0,04)^(driftår- diskonteringsår)=(k*1,21)/(1+0,04)^3 (4) K driftår2014 = (K*1,21)/(1+0,04)^(driftår- diskonteringsår)=(k*1,21)/(1+0,04)^4 Beräkningsresultat Nyttorna beräknas enligt ekvation 1 eller ekvation 2. Investerings- och drift- och underhållkostnaderna beräknas enligt ekvation 3 och 4. För enkelhetens skull betecknar vi nyttorna som N, investeringskostnaderna som IK och DoU kostnader som K, alltså som ekvation 3 och 4. För att mäta samhällsekonomisk lönsamheten beräknas i Sverige nettonuvärdeskvot, NNK, alternativt nyttokostnadskvot, NK. Skillnaden mellan dessa två mått är att kostnader för driftoch underhållingår i nämnaren för NK- beräkning. NNK = Nettonuvärdeskvot beräknas som: (nyttor - investeringskostnad driftkostnad )/investeringskostnad= (N-K-IK)/IK NK= Nyttokostnadskvot beräknas som: (nyttor - investeringskostnad driftkostnad )/investering+ driftskostnad= (N-K-IK)/K+IK Konsumentöverskott Konsumentöverskottet (nytta) beräknas i Samkalk på O/D-nivå (relationsnivå) med hjälp av den så kallade rule of the half, som innebär att tillkommande och överflyttade trafikanter antas tillgodogöra sig halva restidsvinsten. Principerna för beräkningen visas i diagrammet nedan. 13

14 Kronor Efterfrågan påverkas av reskostnaden Generaliserad kostnad innan åtgärd Generaliserad kostnad efter åtgärd Resande Resande innan Resande efter Som visas i figuren ovan antas åtgärden sänka den generaliserade kostnaden för att resa, vilket leder till att resandet ökar. De som reste redan innan åtgärden antas tillgodoräkna sig hela sänkningen (de gör ju precis samma sak som innan, men till lägre kostnad). De som börjar resa efter åtgärden antas tillgodoräkna sig halva sänkningen (vissa hade flyttat redan vid en marginell reskostnadssänkning, vissa flyttade först på grund av den sista kronan). Denna regel gäller även avseende trafikantens interna kostnader, nämligen restidsvinster, komfort och fordonskostnader. För externa kostnader som emissioner, buller, vägslitage och trafikolyckor räknas istället hela kostnaderna/nyttorna. Detta innebär att tillkommande och överflyttade trafikanter antas tillgodogöra sig hela kostnaderna/nyttorna som befintliga trafikanter. Hälsonyttan som gång och cykling medför ska inte tillgodoräknas för befintliga cyklister eftersom denna nytta handlar om nya cyklister/gående som tillkommer p.g.a. nya infrastruktursatsningar (policyåtgärder). Utan nya infrastruktursatsningar skulle dessa personer förmodligen inte ha börjat cykla eller gå. Befintliga cyklister är de som hade fortsatt att cykla även utan nya infrastruktursatsningar. Detta innebär att tillkommande cyklister/gående härstammar från transportbehov istället för från hälsofördelar. Det är värt att notera vad transportministeriet i England har formulerat sig just om denna fråga: Det förutsätts att gång- och cykelefterfrågan härleds utifrån transportbehov i stället för utifrån att vinna specifika fördelar av hälsa som fysiska aktiviteter medför. Hela nyttor som gång och cyklingen medför ska därför tillgodoräknas 1. Det är också värdefullt att notera slutsatsen som ASEK 4 antog avseende olyckskostnader; slutsatsen beträffande hur stor andel av olyckskostnaden som är intern, är att det behövs fler studier om detta. En annan viktig aspekt, när det gäller att ta ställning till hur man skall räkna med interna andelar av olyckskostnaden, är hur denna fråga hanteras för andra externa effekter där problemställningarna kan förväntas vara liknande. HEATCO ger inte någon rekommendation vare sig för storleken på den interna andelen av olyckskostnaden eller för hur man bör räkna med intern olyckskostnad. På grund av detta rekommenderar ASEK 4 att andelen intern olyckskostnad tillsvidare sätts till noll för samtliga trafik- och fordonsslag. 1 Se Guidance on the appraisal of Walking and Cykling shemes (TAG ). 14

15 Del II Handledning till verktyget Utgångspunkten för beräkningarna beror på indata, om det finns uppgifter om. Nedan beskrivs hur beräkningarna genomförs. Beräkningarna görs inte på specifika vägar eller samhällsåtgärder och därför beaktas inte specifika effekter. Det är upp till var och en att specificera vad åtgärden handlar om och vilka specifika effekter som ska beaktas. Dock gäller att man ska försöka så långt det går att fånga alla relevanta effekter som man tror kan ha påverkan. De effekter som inte går att beräkna ska bedömas i en samlad effektbedömning. 1. Välj flik mellan de två alternativen med trafiktillväxt eller utan trafiktillväxt. I respektive flik finner du en ruta för kalkylförutsättningar. Fyll i gällande kalkylförutsättningar. I de flesta fall finns default- rekommendationer, d.v.s. du kan använda de siffror som redan är ifyllda. Se till att årtalen och övriga kalkylförutsättningar stämmer. Om man gör flera kalkyler som ska kunna jämföras med varandra är det viktigt att kalkylförutsättningarna är desamma för alla dessa kalkyler. 2. Eftersom beräkningarna inte görs för specifika vägåtgärder eller för specifika samhällsinsatser är det viktigt att man själv specificerar vilken åtgärder det handlar om och vilka nyttor som beaktas. Anta att du vill beräkna nyttor för fyra olika komponenter. Vi kallar dessa komponenter nytta1, nytta 2, nytta3 och nytta 4. Vad som behövs är endast att du beräknar grundnyttorna för varje komponent per individ/person. Dessa beräknade grundnyttor används sedan som inputdata och ifylls i kalkylförutsättning i cell B18, B20, B22 och B24 i respektive flik, d.v.s. i flikar med trafiktillväxt och utan trafiktillväxt. Om t.ex. de beräknade nyttorna är 500, 300, 200 och 100 kr och utryckta i 2006 års prisnivå, ifylls dessa siffror i cellerna B18, B20 B22 och B24 i respektive flik. 3. Alla människor/grupper får inte lika stora nyttor. Vid t.ex. tidsvinster, komfort och fordonskostnader får befintliga trafikanter hela nyttan, medan nytillkommande trafikanter får halva nyttan. För dessa komponenter skall därför grundnyttan för tillkommande trafikanter vara halva grundnyttan. Detta innebär att grundnyttan för varje komponent skall multipliceras med 0,5 innan den används som inputdata. En grundnytta på 500 kr som används som nytta 1 för befintlig trafikant blir således 250 kr för nytillkommande. Fyll i antal människor som får nyttorna i cellerna B19, B21, B23 och B25 i respektive flik d.v.s. med och utan trafiktillväxt. Nyttan för en person är 1 och för två personer Sedan beräknar verktyget automatisk nyttorna under kalkylperioden och resultaten dyker upp i resultatrutan. Nyttorna under kalkylperioden beräknas i verktyget enligt 15

16 tabell 1 och/eller tabell 2 eller enligt ekvation 1 och 2 ovan och resultaten dyker upp i resultatrutan i verktyget. 5. Fyll i investeringskostnader och drift- och underhållskostnaderna i fliken Indata Kostnader. Kostnaderna ska anges utan skattefaktorer (den läggs till av programmet). Kostnaderna ska anges i 2006 års prisnivå liksom kalkylförutsättningarna i flikarna med trafiktillväxt och utan trafiktillväxt. Om en åtgärd t.ex. kostar 1, under 1 år, skrivs denna siffra i cell B7 (byggstartår). Om åtgärden istället kostar 1, kronor jämt fördelade under två år, skrivs 750, 000 i cell B7 och 750, 000 i cell B8. Om drift och underhåll beräknas kosta kr per år och kalkylperioden är 40 år skrivs i varje ruta fr.o.m. cell C8 d.v.s. ett år efter investering t.o.m. cell C47. När du har kommit så här långt har verktyget räknat ut nyttorna och kostnaderna. Dessa uppgifter använder verktyget till att beräkna nettonuvärdeskvot (NNK) och nettokostnadskvot (NK) 6. Gå till fliken med trafiktillväxt eller till fliken utan trafiktillväxt för att se resultatet när beräkningarna är klara. Om du vill se hur förändringar påverkar resultaten, kan detta göras i rutorna, och förändringarna återspeglas i resultatrutan. Tolkning av resultatet Nettonuvärdeskvoten, NNK, är det i Sverige traditionella sättet att mäta samhällsekonomisk lönsamhet på. En negativ NNK, dvs. som är mindre än 0, betyder att åtgärden inte anses samhällsekonomiskt lönsam; kostnaderna är större än nyttorna. En positiv NNK, d.v.s. som är större än 0, betyder att åtgärden anses samhällsekonomiskt lönsam. En NNK på 1,0 innebär t.ex. att samhället får en krona i vinst per satsad krona. Man måste dock vara medveten om att alla effekter av en åtgärd inte fångas upp i en samhällsekonomisk kalkyl. Dessutom är effektsambanden som verktyget beräknar helt beroende av användarna. Användaren specificerar nyttan (nyttorna) som beaktas och ansvarar för att rätt ingångsdata används. NNK bör alltså inte ensam utgöra grund för ett beslut. Däremot kan den utgöra en viktig del av beslutsunderlaget. Om man får en kraftigt positiv (eller negativ) NNK, och inga uppenbara fel finns i kalkylen, är sannolikheten trots allt stor att åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam (olönsam). Dock bör en samhällsekonomisk kalkyl kompletteras med en Samlad effektbedömning som inkluderar bedömningar av de eventuella effekter som inte är beräkningsbara i kalkylen. 16

17 Nyttokomponenterna I denna version använder inte verktyget specifika nyttokomponenter. Användaren bestämmer vilka komponenter som ska beaktas. I nuvarande version av verktyget beräknas en eller flera nyttor som följer av en eller flera åtgärder. Vill man beakta t.ex. effekten av en gångvägsåtgärd i trivsam miljö och som förkortar gångtiden, går det att räkna komforten och tidsvinsten som åtgärden medför. Det gäller att räkna grundnyttan av komfort och tidsvinst för sig och använda de som separata inputdata. Vill man beakta enbart en effekt av en åtgärd t.ex. TS-effekten som en belysningsåtgärd medför går detta också att beräkna. Ambitionen är att en ännu mer förenklad och utvecklad version ska komma. Där ska även flera, mer än fyra, nyttokomponenter kunna hanteras samtidigt. Dock bestäms specificering av nyttorna av användaren. En annan viktig aspekt i den kommande versionen är att man ska kunna jämföra två alternativ: ett jämförelsealternativ (JA), dvs. en situation där den åtgärd som ska analyseras inte är genomförd och ett utredningsalternativ (UA), dvs. en situation där den åtgärd som ska analyseras är genomförd. Referenser Department of Transport UK April, 2009 TAG Unit ; Guidance on the appraisal of Walking and Cycling Schemes SIKA 2008:3; Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn Vägverket 1997: 130; Vägverkets samhällsekonomiska kalkylmodell; Ekonomisk teori och värderingar Vägverket 2008:67; Vägverkets samhällsekonomiska kalkylvärden Vägverket 2001:80; Nybyggnads- och förbättringsåtgärder Handledning 17

18 Vägverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: Texttelefon:

Bilagan följer i ordning de steg och förutsättningar som bör genomföras för komplettering av kalkyl.

Bilagan följer i ordning de steg och förutsättningar som bör genomföras för komplettering av kalkyl. Bilaga 3 Genomförande av kalkyl i Excelark Denna bilaga utgör stöd vid hantering av det excelark som rekommenderas för genomförande av samhällsekonomisk kalkylering med stöd av mikro eller mesomodeller

Läs mer

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Användarhandledning BUSE version 2.1 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund, VM och har vidareutvecklats av Ulf

Läs mer

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23.

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23. Användarhandledning BUSE version 2.21 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Användarhandledning BUSE version 2.2 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 S Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 9 Trafiksäkerhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 9. Trafiksäkerhet... 3 9.1 Olycksvärdering...

Läs mer

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( ) Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo

Läs mer

Två räkneexempel. Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1. ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB

Två räkneexempel. Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1. ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB Två räkneexempel Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1 ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB Version februari 2005 Förord Transek har fått i uppdrag att uppdatera den tekniska

Läs mer

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1 (19) Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1. Inledning Bakgrund och syfte I den senaste ASEK-översynen, dvs. ASEK 4, rekommenderades att en kalkylperiod

Läs mer

GC-kalk. Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771-921 921 Textelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.

GC-kalk. Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771-921 921 Textelefon: 0243-750 90 www.trafikverket. GCkalk Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771 921 921 Textelefon: 0243 750 90 www.trafikverket.se Version 1,3 Kalkylläge Cykel Tätort Indata nät NULÄGE (JA) Sträcka Rutt

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning Objekt: BVMa_020 Kust till kustbanan, Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, danielsondosk ab Kvalitetsgranskad av: Pär Ström Godkänd

Läs mer

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet?

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Praktikerns syn på det samhällsekonomiska beslutsunderlaget. Peo Nordlöf peo.nordlof@vv.se Varför samhällsekonomiska analyser? Varför inte vanlig marknadslösning?

Läs mer

Arbetar med: Geografisk placering:

Arbetar med: Geografisk placering: 1 2014-04-03 2 2014-04-03 Enheten Samhällsekonomi och modeller ansvarar för arbetet med samhällsekonomiska kalkyler, prognoser och övriga underlag för arbetet med infrastrukturplanering, banavgifter och

Läs mer

Analyser av Östlig förbindelse

Analyser av Östlig förbindelse Analyser av Östlig förbindelse Eller några synpunkter på hur Sampers kan förbättras för denna typ av analyser. Sampers användardag 2015-12-14 Christian Nilsson Genomfört arbete Analyser av. Östlig förbindelse.

Läs mer

RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek

RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek 2008-07-02, slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

VägBuse version 3.5. Användarhandledning. Innehåll. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar

VägBuse version 3.5. Användarhandledning. Innehåll. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Användarhandledning VägBuse version 3.5 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Innehåll Användarhandledning... 1 Innehåll... 1 Läsanvisning... 2 Programbeskrivning...

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska

Läs mer

Förklaring till Modellen De ekonomiska konsekvenserna i 40 år

Förklaring till Modellen De ekonomiska konsekvenserna i 40 år Bilaga 11 Förklaring till Modellen De ekonomiska konsekvenserna i 40 år Diskonteringsränta har valts till 3,5% i nuvärdeskalkylerna (enl ASEK 5) 0,5 % utgörs av en riskkomponent Basfliken Bas-scenario

Läs mer

ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING

ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING 2 Förord har av Näringsdepartementet ombetts att genomföra vissa analyser som underlag för överväganden om marknadstillträdet

Läs mer

RAPPORT. Samhällsekonomisk bedömning av upprustning av Stambanorna. Analys & Strategi. 19 januari 2010

RAPPORT. Samhällsekonomisk bedömning av upprustning av Stambanorna. Analys & Strategi. 19 januari 2010 RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av upprustning av Stambanorna 19 januari 2010 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter 2006-12-04 Ostlänken Beräkning av samhällsekonomiska effekter Förord Ostlänken avser ett nytt dubbelspår på Södra stambanan från Järna till Linköping via Nyköping/Skavsta och Norrköping. Banverket genomförde

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Orsaker till skillnader i samhällsekonomiska kalkyler med Samkalk mellan åtgärdsplaneringen och tidigare analyser

Orsaker till skillnader i samhällsekonomiska kalkyler med Samkalk mellan åtgärdsplaneringen och tidigare analyser Vägverket Samhälle 171 90 Solna www.vv.se Tfn: 0771-119 119 Helena Braun Thörn Enhet Samhällsutveckling helena.braunthorn@vv.se Direkt: 08-757 66 59 Datum: 2008-12-15 rev081218peo Beteckning: Orsaker till

Läs mer

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana Maria Börjesson Bakgrund En del misstror samhällsekonomiska kalkyler: - Tunnelbanan i Stockholm inte skulle ha

Läs mer

RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009

RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009 RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige Rapport 2009:20 31 augusti 2009 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(8) Samlad effektbedömning OBJEKT: INFARTSPARKERINGAR DATUM FÖR UPPRÄTTANDE 2008-09-03 REV 09 05 07 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER KARTBILD SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Det är nödvändigt

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets

Läs mer

SIKA Rapport 2009:3. Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4

SIKA Rapport 2009:3. Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 SIKA Rapport 2009:3 Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 SIKA Rapport 2009:3 Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 Statens

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 3 Beslutsunderlag och samlad effektbedömning (SEB) Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 3 Kalkylprinciper och generella kalkylvärden G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 3 Kalkylprinciper

Läs mer

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling 1 [5] Handledning för livscykelkostnad vid upphandling Kalkyl för personbil LCC i upphandling LCC-verktyget för personbilar är främst anpassat för att användas i anbudsutvärderingen för att klargöra den

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Effektanalys. EVA Grundrapport Tage Tillander, Scandiaconsult, Karta

Effektanalys. EVA Grundrapport Tage Tillander, Scandiaconsult, Karta EVA Grundrapport Effektanalys Karta EVA Grundrapport 2(13) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. ÖVERSIKT... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. TRAFIKOMFÖRDELNING... 6 4. EFFEKTREDOVISNING... 7 5.

Läs mer

Nedan redovisas vilka kalkylvärden/parametrar som studerats samt kommentarer till genomförda beräkningar och resultat.

Nedan redovisas vilka kalkylvärden/parametrar som studerats samt kommentarer till genomförda beräkningar och resultat. Banverket/HK 1999-02-16 Lena Wieweg Känslighetsanalyser, järnvägsinvesteringar 1. Beskrivning Med syfte att studera kalkylresultatens känslighet för förändringar av ett antal kalkylvärden/parametrar har

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

RAPPORT. Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg. Analys & Strategi 2010-02-09

RAPPORT. Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg. Analys & Strategi 2010-02-09 RAPPORT Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg 2010-02-09 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 3 Kalkylprinciper och generella kalkylvärden G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 3 Kalkylprinciper

Läs mer

Nyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna.

Nyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna. Nyheter i ASEK 6 Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna. Basår för priser Basår för priser ändras från 2010 till 2014. Det vill säga alla kalkylvärden i ASEK 6 ska

Läs mer

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck ARBETSPLAN Väg 940, delen Rösan-Forsbäck Kungsbacka kommun, Hallands län Effektanalys (EVA-kalkyl) : 106 705, Upprättad den 2013-03-15 Titel: Effektanalys (EVA-kalkyl) Utgivningsdatum: 2013-03-15 Utgivare:

Läs mer

RAPPORT. Bör de betalningsviljebaserade värdena öka över tiden i samhällsekonomiska kalkyler? Analys & Strategi

RAPPORT. Bör de betalningsviljebaserade värdena öka över tiden i samhällsekonomiska kalkyler? Analys & Strategi RAPPORT Bör de betalningsviljebaserade värdena öka över tiden i samhällsekonomiska kalkyler? 2011-10-13 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning OBJEKT: BVMa_016, dubbelspårutbyggnad Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi Kvalitetsgranskad av: Pär Ström

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(12) Samlad effektbedömning Objekt: BVGv_001 Domnarvet, ny växelförbindelse Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, Danielsondosk AB Kvalitetsgranskad av: Pär Ström

Läs mer

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig Grontmij AB Mattias Haraldsson Vår referens Eskilstuna, Mattias Haraldsson Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt

Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg förklarad på ett enklare sätt Kort om analyser, fakta och prognoser Om utvecklingsplanen Denna folder är en översikt av rapporten Trafikverkets trafikslagsövergripande

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

SAMMANFATTANDE KOMMENTAR

SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Samlad effektbedömning 1(9) Version: 2 090315 091209 Horstensleden SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Horstensleden möjliggör separering av in- och utgående trafik till Stockholms hamn samtidigt som den resulterar

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Kapitel 4 Kalkylmodeller för samhällsekonomisk analys (CBA) struktur och innehåll G L 6(1+0,1) 6 12 120

Läs mer

Busskostnader Samkalk 1

Busskostnader Samkalk 1 Uppdragsnr: 10104909 1 (12) Busskostnader Samkalk 1 WSP Analys och Strategi har av Vägverket fått i uppdrag att specificera busskostnader i Samkalk-format. Fast sträckkostnad, kostnadsfunktion uppdateras,

Läs mer

Hur känsliga är järnvägsinvesteringars lönsamhet om de antaganden som görs om pris, restid och turtäthet inte realiseras?

Hur känsliga är järnvägsinvesteringars lönsamhet om de antaganden som görs om pris, restid och turtäthet inte realiseras? Roger Pyddoke 2003-04-01 Hur känsliga är järnvägsinvesteringars lönsamhet om de antaganden som görs om pris, restid och turtäthet inte realiseras? Resultat av känslighetsberäkningar av järnvägsinvesteringars

Läs mer

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt Trafikprognoser förklarat på ett enklare sätt Trafikprognoser, förklarat på ett enklare sätt Vi planerar idag för morgondagens transportsystem men hur kommer framtiden att se ut? Det vet vi inte och därför

Läs mer

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 7 september 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

RAPPORT. Höghastighetsbanor. Belysning av samhällsekonomisk kalkyl. Analys & Strategi 2009-12-21

RAPPORT. Höghastighetsbanor. Belysning av samhällsekonomisk kalkyl. Analys & Strategi 2009-12-21 RAPPORT Höghastighetsbanor Belysning av samhällsekonomisk kalkyl 2009-12-21 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun Underlagsrapport till ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS av framtida kollektivtrafiksystem i Uppsala TRAFFIC AB RAPPORT 2009:77 VERSION 1.0 01.0 Framtida kollektivtrafiksystem

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Kapitel 5 Kalkylprinciper och generella kalkylvärden G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 Innehåll 5 Kalkylprinciper

Läs mer

2006:18. Samhällsekonomiska kalkyler för Nordsydliga förbindelser i Stockholm

2006:18. Samhällsekonomiska kalkyler för Nordsydliga förbindelser i Stockholm 2006:18 Samhällsekonomiska kalkyler för Nordsydliga förbindelser i Stockholm FÖRORD Denna rapport är ett komplement till vägutredningen Nordsydliga förbindelser i Stockholm. Målet för vägutredningen är

Läs mer

Avsnittsutredning Järna - Norrköping. Samhällsekonomisk differenskalkyl

Avsnittsutredning Järna - Norrköping. Samhällsekonomisk differenskalkyl Diarienr: F08-10130/SA20 BSAB: 9610-00-030 Järnvägsutredning Ostlänken Avsnittsutredning Järna - Norrköping Samhällsekonomisk differenskalkyl Bilaga 1 till avsnittsutredning - slutrapport september 2009

Läs mer

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana. Maria Börjesson

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana. Maria Börjesson Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana Maria Börjesson Bakgrund En del gillar inte samhällsekonomiska kalkyler som beslutsunderlag. - Nyttan av större

Läs mer

Beslutsunderlag för offentlig sektor

Beslutsunderlag för offentlig sektor Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg

UPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg UPPDRAG Ostkustbanan underlag Sverigeförhandlingen UPPDRAGSLEDARE Anders Lundberg DATUM 2016-04-29 Rev 2015-05-09 UPPDRAGSNUMMER 7001346100 UPPRÄTTAD AV Linda Isberg SLUTVERSION Dokumentation och resultat

Läs mer

Rapport 2006:44. Samhällsekonomi Citybanan. Uppdatering samt kompletteringar avseende särskilda förhållanden i storstad

Rapport 2006:44. Samhällsekonomi Citybanan. Uppdatering samt kompletteringar avseende särskilda förhållanden i storstad Rapport 2006:44 Samhällsekonomi Citybanan Uppdatering samt kompletteringar avseende särskilda förhållanden i storstad FÖRORD Transek har på uppdrag av projekt Citybanan, Banverket Östra Banregionen, uppdaterat

Läs mer

PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025

PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025 [Ärendenummer] 2013:3 Till: Från: PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025 Inledning Skillnaderna mellan de prognoser och kalkyler som gjordes under

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 4 Uppdatering och omräkning av priser

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 4 Uppdatering och omräkning av priser Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 4 Uppdatering och omräkning av priser G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 4 Uppdatering och

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(15) Samlad effektbedömning Objekt: BVMa_029 Malmö-Staffanstorp-Dalby, nytt enkelspår Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, Danielsondosk AB Godkänd av: KARTBILD

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 13 PM Redovisning av en samhällsekonomisk kalkyl 2009-02-26 En redovisning av aktuell samhällsekonomisk kalkyl, inklusive trängselskattens effekter

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

2012-10-01. Beslutsunderlag Gamla Lidingöbron TN/2012:292

2012-10-01. Beslutsunderlag Gamla Lidingöbron TN/2012:292 2012-10-01 Beslutsunderlag Gamla Lidingöbron TN/2012:292 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST Lidingö stad Stockholmsvägen 50 08-731 30 00 vx lidingo.stad@lidingo.se Stadshuset FAX INTERNET 181 82 Lidingö

Läs mer

Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler

Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler 1 (8) Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler Ny ASEK ASEK 6.0 Rapporten Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Läs mer

Minimikrav "Enkel SEB utan beräknad NNK"

Minimikrav Enkel SEB utan beräknad NNK Enkel SEB utan NNK Minimikrav "Enkel SEB utan beräknad NNK" Enkel SEB ska tas fram då flera alternativ för att uppfylla samma syfte utreds. En sådan SEB tas fram för varje alternativ. Detta dokument visar

Läs mer

Samhällsekonomisk kalkyl av höghastighetsjärnväg enligt Sverigeförhandlingen Innehåll

Samhällsekonomisk kalkyl av höghastighetsjärnväg enligt Sverigeförhandlingen Innehåll 1(64) Kopia till: Samhällsekonomisk kalkyl av höghastighetsjärnväg enligt Sverigeförhandlingen 2016-02-01 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 1. Bakgrund... 6 2. Allmänt om metod... 8 2.1 Trafikprognoser:

Läs mer

Samhällsekonomiska differenskalkyler

Samhällsekonomiska differenskalkyler Diarienr: F08-10130/SA20 BSAB: 9651-00-030b Järnvägsutredning Ostlänken Avsnittsutredning Norrköping C Linköping C Samhällsekonomiska differenskalkyler Bilaga 1 till avsnittsutredning - slutrapport september

Läs mer

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation

Läs mer

LCC-analyser för vattenavledning och bergförstärkning

LCC-analyser för vattenavledning och bergförstärkning LCC-analyser för vattenavledning och bergförstärkning Magnus Eriksson, Statens Geotekniska Institut Martin Edelman, Ramböll Sverige AB BeFo rapport 134, 2014 Sammanfattning Livscykelkostnader (LCC) är

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning OBJEKT: BVMa_025, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi Kvalitetsgranskad

Läs mer

Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl

Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl STÖDDOKUMENT 1 (29) Dokumentdatum Stöddokument 216-4-1 2. Fastställt av Ersätter Chef VO Planering 1. Skapat av Agnes von Koch, PLnpp Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl 1. Syfte I Riktlinje Samlad

Läs mer

Samhällsekonomisk analys

Samhällsekonomisk analys Järnvägsutredning Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll Delrapport Samhällsekonomisk analys Kallhäll Kostnader Intrång Exploatering Tillgängliget Miljö Trafiksäkerhet Jakobsberg Kista Barkarby Spånga Ulriksdal

Läs mer

Beräkning av geografisk fördelning av konsumentöverskott i Samkalk. inledning. Beräkning och redovisning

Beräkning av geografisk fördelning av konsumentöverskott i Samkalk. inledning. Beräkning och redovisning PM: 2009-09-10 Esbjörn Lindqvist Beräkning av geografisk fördelning av konsumentöverskott i Samkalk inledning I Samkalk beräknas, som underlag för den samhällsekonomiska kalkylen, trafikanternas konsumentöverskott

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5. Preliminär Version 2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5. Preliminär Version 2 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5 Preliminär Version 2 Titel: Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5 Publikation: 2012:085 Utgivningsdatum:

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen 1 Richard Murray 2013-02-05 Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen Alternativ: Stadens förslag Nya Slussen Alternativ: Slussen plan B Samhällsekonomiska

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Näringsdepartementet 14 april 2015

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Näringsdepartementet 14 april 2015 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Näringsdepartementet 14 april 2015 Dagordning Vad Vem Tid Inledning Susanne Nielsen Skovgaard 5 minuter Trafikprognoser information om de nya trafikprognoserna som presenterades

Läs mer

Utbyggnad av slussar i Trollhätte kanal

Utbyggnad av slussar i Trollhätte kanal Samlad effektbedömning 1(10) Version: 1 Objektnr: SjöV 005 Svante Roupé 2009-08-31 Anders Ljungberg 2009-10-09 Utbyggnad av slussar i Trollhätte kanal SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Utbyggnad av nya slussar

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Västlänken en tågtunnel under Göteborg

Västlänken en tågtunnel under Göteborg BRVT 2006:03:15 2006-02-09 Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västlänken en tågtunnel under Göteborg Västlänken 03 Byggskedet 13 Mark, vatten och resursanvändning 04 Gestaltning

Läs mer

Samhällsekonomisk kalkyl av höghastighetsjärnväg enligt Sverigeförhandlingen Innehåll

Samhällsekonomisk kalkyl av höghastighetsjärnväg enligt Sverigeförhandlingen Innehåll 1(57) Kopia till: Samhällsekonomisk kalkyl av höghastighetsjärnväg enligt Sverigeförhandlingen 2016-02-01 Innehåll Samhällsekonomisk kalkyl av höghastighetsjärnväg enligt Sverigeförhandlingen 2016-02-01...

Läs mer

Schablonmodell för beräkning av nuvärdeskvot och trafiksäkerhetsnyckeltal för sidoområdesåtgärder på 90-vägar

Schablonmodell för beräkning av nuvärdeskvot och trafiksäkerhetsnyckeltal för sidoområdesåtgärder på 90-vägar Vägverket Röda vägen 1 781 87 Borlänge Anna Aronsson anna.aronson@vv.se Direkt: 0243-757 95 Mobil: 0702-03 30 05 Datum: 2009-03-30 Beteckning: Version 3 Schablonmodell för beräkning av nuvärdeskvot och

Läs mer

Nivåer på kärnavfallsavgift vid olika förutsättningar några räkneexempel

Nivåer på kärnavfallsavgift vid olika förutsättningar några räkneexempel Sida: 1/7 Promemoria Datum: 2013-02-25 Vår referens: SSM2013-1408 Författare: Peter Stoltz Fastställd: Björn Hedberg Nivåer på kärnavfallsavgift vid olika förutsättningar några räkneexempel 1 Bakgrund

Läs mer

Effektredovisning för BVSt_020 Flen, bangårdsombyggnad etapp 2

Effektredovisning för BVSt_020 Flen, bangårdsombyggnad etapp 2 2008-11-24 Till amlad effektbedömning PM Effektredovisning för BVt_020 Flen, bangårdsombyggnad etapp 2 Handläggare: Joakim Johansson, WP A& Telefon: 08-688 77 46 e-post: joakim.p.johansson@wspgroup.se

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016

Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Inlagor November 2016 PM 8 Samhällsekonomisk analys Stockholm 2016-12-29 22 november 2016 PROMEMORIA 8 Till: M 3980-15 Ang: Samhällsekonomisk analys Aktbilaga

Läs mer

Väg E22 Förbi Söderköping

Väg E22 Förbi Söderköping (15) Väg E22 Förbi Söderköping Passagen av Göta Kanal Tillägg till vägutredning. Objektnummer: VSÖ nr: 524001 Januari 2007 2(15) Väg E22 förbi Söderköping Tillägg till vägutredning Vägverket 2007-01 Beställare

Läs mer

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ PM Ärendenr: [Ärendenummer] Till: Från: 2013-04-17 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten. Kompletterande PM till Bullerutredning Landvetter PUBLIKATION 2012:02

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten. Kompletterande PM till Bullerutredning Landvetter PUBLIKATION 2012:02 Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Kompletterande PM till Bullerutredning Landvetter PUBLIKATION 2012:02 2 (19) Titel: Kompletterande PM till Bullerutredning Landvetter Datum: 2012-04-10 Beställare:

Läs mer