Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder"

Transkript

1 BILAGA Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder (Komplettering och anpassning till det svenska vaccinationsprogrammet) Christina C Fåhraeus Barnläkare Hälsans vårdcentrum Juni 2005 Reviderat februari 2010 av Carin Oldin, Karin Jönsson och Annika Lind. 1

2 Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet utgörs av rekommendationer från Socialstyrelsen. Rekommendationerna i vaccinationsprogrammet är nationella, men det är landsting (vaccinationer inom barnhälsovården) och kommuner (vaccinationer inom skolhälsovården) som fattar beslut om att följa rekommendationerna och som ansvarar för att programmet genomförs. De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovård och skola ger skydd mot 9 sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ B, pneumokocker, mässling, påssjuka och röda hund. I Sverige har vi idag inte allmän vaccination mot tuberkulos, erbjuds enbart till riskgrupper. Alla barn i Jönköpings län födda 2006 och senare erbjuds Hepatit B till självkostnadspris, kostnadsfritt om man tillhör riskgrupp. (För definition av riskgrupp, se nedan under respektive vaccinationsgrupp) Vaccinerna ges enligt nedanstående tabell. Det nya svenska vaccinationsprogrammet Barnhälsovård Skolhälsovård Ålder 3 mån 5 mån 12 mån 18 mån 5-6 år 6-8 år år år Årskurs Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib Pneumokocker Mässling Påssjuka Röda hund HPV I II III I IV II I - III V Vilka vaccinationer som kan ges samtidigt och lämpligt intervall var god se Growing People, länk nästa sida. Dessa ramar kan dock frångås. Kontakta gärna vaccinationskunnig kollega för diskussion. 2

3 Aktuella vaccin Vaccinnamn Infanrix-polio-Hib (Pentavac) Infanrix hexa Prevenar 13 Tetravac MMR-VAXPRO (Priorix) BCG Andra vanliga vaccin Vaccinnamn ditebooster Infanrix Engerix Havrix Twinrix Varilrix Rotarix Pneumo 23 Gardasil Cervarix Vaccin mot DTPa, IPV, Hib DTPa, IPV, Hib DTPa, IPV, Hib, HepB Pneumokocker (13-valent) DTPa, IPV MPR MPR Tbc Vaccin mot dt DTPa Hep B Hep A Hep A, Hep B Varicella Rotavirus Pneumokocker (23- valent) Humant papillomvirus, HPV Humant papillomvirus, HPV Vaccinationsförkortningar Förkortning Vaccination mot DTPa Difteri, Tetanus, Pertussis (acellulärt) Hib Hemophilus influenzae typ B OPV Oralt poliovaccin IPV Inaktiverat poliovaccin MPR BCG dt Mässling (morbilli), Påssjuka (parotit), Röda hund (rubella) Bacillus Calmette-Guerin (tuberkulosvaccination) difteritoxoid, Tetanus 3

4 Ytterligare information om vaccinationer: REFVAC Smittskyddsinstitutet har tillsatt en referensgrupp för vaccinationsfrågor (REFVAC) hösten De har haft flera möten och kommit ut med minnesanteckningar, som kan läsas på GROWING PEOPLE Råd om vaccination på särskild indikation. Gå in på För professionen/rikshandboken/vaccinationer. Se TIDSKRIFTEN SKOLHÄLSOVÅRD Råd om ofullständigt vaccinerade skolbarn finns i SKOLHÄLSOVÅRD nr 2/ Sid WHO Aktuella vaccinationsschema från andra länder kan hittas på WHO vaccine-preventable diseases: monitoring system 2010 global summary - National vaccines schedules, sök reda på önskat land, klicka på OK with the selection. Observera att tidigare års vaccinationsschema inte kan ses. SOCIALSTYRELSEN BCG-vaccinationer bör ges till barn med ökad risk för tuberkulossmitta i enlighet med Allmänna råd (1990:6) Tuberkulos se länk Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos Hälsokontroll, smittspårning och vaccination 4

5 I BCG Kontrollera om ärr efter vaccination finns. OBS! Även om ärr finns, sätt PPD för att utesluta smitta. Barn/ungdomar invandrade från områden med en högre tbc incidens än Sverige, bör snarast efter ankomst till Sverige undersökas beträffande tuberkulos. PPD-prövning skall kunna göras inom primärvården och barnhälsovården. Lokala rutiner bör utarbetas. BCG vaccination bör ges till barn/ungdomar med ökad risk för tuberkulossmitta. Se länk sid 4. PPD På barn > 6 månaders ålder skall PPD alltid göras före ev. BCG-vaccination, enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Om möjlig tbc-exponering inte föreligger och barnet är under 3 år kan dock BCG ev. sättas utan föregående PPD. Dosering: 0,1 ml med 2TU Tuberkulin PPD RT 23 SSI intracutant Plats: Mellersta tredjedelen av underarmens dorsalsida Avläsning: Görs efter tre dygn med palpation och avläsning av förhårdnaden. Bedömning PPD < 6mm = negativ, erbjuds vaccinering om ej tidigare vaccinerad. PPD > 10 mm = positiv, görs individuell bedömning i samråd med infektionsläkare. PPD 6-10 mm beror sannolikt på tidigare vaccinering eller kontakt med miljömykobakterier, individuell bedömning. Följande barn/ungdomar bör erbjudas vaccination Barn/ungdomar med anhöriga från länder med hög tbc förekomst, dvs. länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland, och/eller från riskmiljöer som fängelser och flyktingläger. Barn/ungdomar vars nära anhöriga eller hushållsmedlemmar tidigare har haft tuberkulos. Barn/ungdomar där det finns aktuell tuberkulos hos nära anhöriga eller hushållsmedlem (efter kontakt med infektionsläkare) Barn/ungdomar som planerar att vistas i ett land med hög tbc-förekomst hos lokalbefolkningen.( t.ex. barn som befaras bli utvisade till ett sådant land) Ålder för vaccination: >6 månader. Om aktuell smitta i familjen eller resa till hemlandet planeras kan barnet vaccineras tidigare. Viktigt med noggrann anamnes för att utesluta immunbrist hos barnet eller hereditet för sådan sjukdom. Dos <1 år 0,05ml. i.c. >1 år 0,1 ml. i.c OBS! Kan ges samtidigt med andra vacciner. Men ska ej ges inom 4 veckor efter annat levande vaccin som t.ex. MPR, vattenkoppor och gula febern. Efter BCG-vaccination bör det gå 6 veckor innan annat levande vaccin ges. Inaktiverat vaccin kan ges oberoende av BCG. Kontraindikationer BCG vaccination Aktuell tbc smitta. Medfödd eller förvärvad immunbristsjukdom (SIDS, HIV) 5

6 Nedsatt immunförsvar på grund av medicinering(t.ex. cytostatika, steroider, immunmodulerare) Graviditet. Pågående infektion( t.ex. virusinfektion, mononukleos eller andra inf) Omfattande hudinfektion. PPD >10 mm II DIFTERI, STELKRAMP, KIKHOSTA Grundvaccinering kan påbörjas oavsett ålder. Vid stor osäkerhet kan titrar vara av värde. Om osäkra eller inga uppgifter om vaccination ges grundvaccinering. I Sverige finns för närvarande inget kombinerat difteri/tetanusvaccin, så Infanrix kan väljas och är godkänt tom 12 års ålder. Studier är inte gjorda på långtidsskydd om vaccination > 12 år. Barnet kan erbjudas tre doser med monovalent Difterivaccin och tre doser monovalent Tetanusvacccin. I många fall kan dock barnet/ungdomen erbjudas tre doser av difteri, tetanus och kikhostevaccin, DTP (Infanrix). Grundvaccinering: Tre injektioner à 0,5 ml intramuskulärt med intervall 0, 2 och 8-14 månader från vaccinationsstart. Nästa booster rekommenderas efter 5 respektive 10 år. För svenska barn som fått 3 doser DTP i tidig ålder erbjudes booster vid 5-6 års ålder samt vid års ålder enligt nya vaccinationsschemat för barn födda 2002 och senare. Aktuellt vaccin: Infanrix dos 0,5 ml im. Överväg kombinationspreparat, se tabell Aktuella vaccin s. 3. III POLIO Grundvaccinering bör genomföras hos alla oavsett ålder. De flesta barn har fått någon dos av poliovaccin. Om barnet fått 1-2 doser oralt poliovaccin (OPV) ge 4 injektioner poliovaccin (IPV). Rekommenderade intervall: 0, 2 och 8-14 månader från vaccinationsstart. Nästa booster rekommenderas efter 4-5 år. Om barnet fått 3 doser OPV ge en booster IPV och efter 4-5 år ytterligare 1 booster. Om barnet fått komplett OPV vaccinering räcker det med 1dos IPV. Aktuellt vaccin: Imovax polio, dos 0,5 ml sc eller im. Överväg kombinationpreparat, se tabell Aktuella vaccin, s.3. IV MÄSSLING, PÅSSJUKA, RÖDA HUND Alla barn, oavsett ålder, bör få två vaccinationer. Det går bra att ge dem med ett minimiintervall på en månad. OBS! MPR-vaccin bör inte ges samtidigt med andra levande vacciner som t.ex. BCG, vattenkoppor (undantag kan dock ske), ska ej ges samtidigt som gula febern. Rekommenderat intervall efter annat levande vaccin 4 veckor, efter BCG 6 veckor. Om ett barn inte fått sin första vaccination förrän i skolan, så bör man alltså ge även den andra dosen i skolan innan eleven slutar 6

7 Kontraindikationer Akut sjukdom med feber. Tidigare anafylaxireaktion mot äggprotein. Tidigare känd överkänslighet mot neomycin eller någon annan beståndsdel i vaccinet. Nedsatt immunförsvar, primär eller sekundär immundefekt. Behandlande läkare avgör om vaccination av barn med HIV-infektion eller kronisk JCA bör ske. För barn som fått humant gammaglobulin eller blodtransfusion, uppskjuts vaccinationen tre månader. Spädbarn som fått mässlingsvaccin eller MPR före ett års ålder erbjudes två vaccinationer MPR. Om barnet är >15 månader och en snar avvisning kan vara förhanden, kan en andra dos ges redan en månad efter första vaccinationen. Aktuellt vaccin: MMR-PROVAX alt. Priorix, dos 0,5 ml sc VI HAEMOPHILUS INFLUENZAE Efter 6 års ålder saknas dokumentation för behov av vaccinering. Barn < 1 år ges tre doser med intervall 0, 2 och 8-14 månader från vaccinationsstart. Barn 1-5 år ges en dos. Aktuellt vaccin: Act-Hib dos 0,5 ml gives im. Överväg kombinationsvaccin, se tabell Aktuella vaccin, s. 3. VII HEPATIT B WHO önskar att vaccination mot Hepatit B integreras i alla vaccinationsprogram. Norden, England, Irland och Holland har hittills avstått från allmän vaccination. I Jönköpings län erbjuds alla barn födda eller senare Hepatit B till självkostnadspris. Riskgrupper vaccineras gratis. Riskgrupper: 1. Barn till föräldrar från länder med intermediär till hög prevalens av Hepatit B. 2. Barn som bor i familj med kronisk HbsAg bärare. Barn som påbörjat vaccination av Hepatit B i annat land fullföljer vaccinationen gratis. Vid läkarundersökning rekommenderas kontroll av HbsAg. Om barnet är positiv bärare skicka remiss till infektionskliniken. Ett vaccinationsprogram omfattar minst tre injektioner. En fjärde dos kan ges efter 12 månader. Om snabbt skydd önskas ges doserna vid 0, 1 och 6 månader. Annars ges doserna vid 0, 1, 2 och 12 månader, enligt FASS. Aktuella vaccin: Engerix-B eller HBVAXPRO. Dos för båda vaccin är densamma, 0,5 ml im. Undantag för barn >16 år som rekommenderas 1 ml om Engerix används. 7

8 Vaccinkombination Hepatit A + Hepatit B finns som alternativ. Vaccin: Twinrix paediatric Överväg även kombinationsvaccin med andra barnvacciner (t.ex. Infanrix-Hexa), se tabell Aktuella vaccin, s.3. VIII INFLUENSA Influensavaccin ges till alla riskbarn enligt socialstyrelsens allmänna råd. Barn/ungdomar med följande sjukdomar erbjudes vaccin. Kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom. Instabil diabetes. Svåra metabola sjukdomar. Allvarliga medfödda missbildningar och vid behov av upprepad kirurgi. Barn med allvarliga neuromuskulära sjukdomar. Kronisk JCA. IX PNEUMOKOCKER From erbjuds alla barn vaccination mot pneumokocker vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Om barnet är äldre än 2 år behöver det inte vaccineras, med undantag för nedanstående riskgrupper, enligt Socialstyrelsens nu gällande rekommendationer (SOSFS 1994:26) Vaccination av barn med ökad risk för invasiv pneumokocksjukdom (IPS) Barn tillhörande följande grupper bedömdes har hög risk för IPS: Medfödd immunbristsjukdom, HIV, aspleni, sickelcellanemi, Mb Down immunosuppresiv behandling, genomgången benmärgstransplantation. Födelsevikt <1500 gram och/eller prematuritet <32 v Kronisk hjärt-/lungsjukdom, bronchopulmonell dysplasi, cystisk fibros, svår astma, nefrotiskt syndrom, kronisk njursjukdom CSF-läckage, läpp-käk-gomspalt, cochleaimplantat. > 2 års ålder Aktuella vaccin Prevenar 13, konjugerat pneumokocksackarid vaccin (kan ges till spädbarn och småbarn). Dos o 2 månader-6 månader: 3 doser med minst en månads mellanrum. Dos 0,5 ml im. o 7 månader -11 månader: 2 doser med minst en månads mellanrum. Dos 0,5 ml im o 12 månader-23 månader: 2 doser med minst 2 månaders mellanrum. Dos 0,5 ml im o 24 månader-5 år 1 singeldos 0,5 ml im Pneumovac eller Pneumo 23 för barn >2 år och riskgrupper. En dos räcker, 0,5 ml sc eller im. En påfyllnad krävs efter 10 år om barnet tillhör riskgrupperna. X VATTENKOPPOR I vissa länder som t.ex. Japan, USA, Tyskland och Slovenien ingår varicellaevaccinet i barnvaccinationsprogrammet. Vaccinet är ett levande försvagat virus. Detta 8

9 rekommenderas inte generellt i Sverige. Om särskilda önskemål kan man överväga vaccination. OBS! Bör inte ges tillsammans med andra levande vaccin som t.ex. BCG, MPR och gula feber. Det måste gå fyra veckor emellan, efter BCG 6 veckor. Aktuellt vaccin: Varilrix. Kan ges från 9 mån ålder Dos: 0,5 ml sc (Upprepas efter 1-2 mån, hos immundefekta ev. ytterligare doser) XI HPV Alla flickor födda 1999 eller senare erbjuds HPV vaccin i skolvaccinationsprogrammet. Flickor födda tidigare än 1999 kan tom 17 års ålder erbjudas vaccination till högkostnadsskydd via barnmottagningarna i öppenvård. BARN MED OSÄKRA VACCINATIONSDATA Kinesiska adoptivbarn Tidigare har internationella undersökningar visat att en del av de kinesiska adoptivbarnen är bristfälligt vaccinerade, trots skriftlig dokumentation om givna vaccinationer. Många av barnen saknar antikroppar mot difteri, stelkramp och polio i en sådan utsträckning att de uppenbarligen inte fått vaccin. Om tveksamheter kring vaccinationsdata kan man överväga titrar av tetanus som screening. Om avsaknad av titrar utgå från att barnet är ovaccinerat. Starta från början. Dokumentation Upprättande av vaccinationskort bör göras för alla barn som lämnar barnhälsovården innan överföring till skolhälsovården samt för alla barn som lämnar skolhälsovården. Särskilt angeläget är att barn som exempelvis utvisas från Sverige får med sig skriftlig dokumentation om i Sverige givna vaccinationer. 9

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Leif Ekholm BHV-öl, ÖLL 2013-11-28 Modifierad efter presentation tillsammans med Eva Netterlid, SMI, 2013-10-08. Socialstyrelsen

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Författare: Ann-Sofie Cavefors och Thomas Arvidsson, Centrala Barnhälsovården i Göteborg

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet ationsprogrammet Avvikelser-ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera Socialstyrelsen ansvarar för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid, SMI

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2015-05-29 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Stockholm Landsting samt Stockholm Stad? Marie Johannesson Skolöverläkare, Stockholms Stad Ledningsdagarna 22-23 september

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio Kunskapsakuten/ Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio olika sjukdomar i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VAD SÄGER LANDSTINGET? Ur Hälsoundersökning av vuxna asylsökande och nyanlända invandrare Vaccinationsstatus kontrolleras och alla vuxna erbjuds vaccination

Läs mer

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism:

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism: Kapitel Inledning Allmän del En av de viktigaste åtgärderna för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar är att vaccinera hela eller delar av befolkningen. Förutom ett personligt skydd är vaccinationer

Läs mer

Vaccination av barn och ungdomar

Vaccination av barn och ungdomar 184 Ändrad 2015-03-04, s 187 Rose-Marie Carlsson, Försvarsmedicincentrum, Västra Frölunda Sven-Arne Silfverdal, Barnhälsovårdsenheten, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Inledning Vaccinationer är en

Läs mer

Vad vinner vi med de nya vaccinerna?

Vad vinner vi med de nya vaccinerna? Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro 4-5 feb 2009 Örebro, onsdagen den 4 februari 2009 Vad vinner vi med de nya vaccinerna? aglindberg@gmail.com Vad vann vi med de gamla? Tidigt 1800-tal: Vad vinner

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

Biverkningar vid vaccinationer

Biverkningar vid vaccinationer Biverkningar vid vaccinationer Vilka biverkningar ska rapporteras? Nya oväntade biverkningar Mindre vanliga och sällsynta biverkningar (FASS) Sådant som tycks öka i frekvens Sådant som tycks öka i allvarlighetsgrad

Läs mer

Vacciner effekter och biverkningar

Vacciner effekter och biverkningar Vacciner effekter och biverkningar SBU:s rapport om barnvaccinationer och Vaccinallergiska patienter Biverkan av vacciner praktisk hantering Bernice Aronsson Vilka nya vaccin är på väg, och hur bedömer

Läs mer

Vaccination inför och efter njurtransplantation

Vaccination inför och efter njurtransplantation Vaccination inför och efter njurtransplantation Jag har rensat bort tabeller, figurer och andra illustrationer då det inte är tillåtet att distribuera dessa bilder pga copy-right. Marianne Jertborn Infektion,

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18)

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej 2 (15) Innehållsförteckning 1 Hälsoundersökning - Asylsökande/ nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej 3 2 Inledande hälsosamtal; intervju-,

Läs mer

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Rekommendationer för preventiva insatser mot TUBERKULOS Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Ingela Berggren, Stockholms läns landsting sidan 1 Världen cirka 2 miljarder smittade

Läs mer

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Sid. 1 (6) Rev. 2014-05-19 A Fogels, L Dotevall, T Arvidsson Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Information ska ges om den undersöktes möjlighet att få del av hälso- och sjukvård

Läs mer

Aktuellt om smittskydd x 6 Kungsbacka 4/3 - Varberg 5/3 - Falkenberg 6/3 - Halmstad 28/3 - Laholm 1/4 - Hylte 9/4

Aktuellt om smittskydd x 6 Kungsbacka 4/3 - Varberg 5/3 - Falkenberg 6/3 - Halmstad 28/3 - Laholm 1/4 - Hylte 9/4 Aktuellt om smittskydd x 6 Kungsbacka 4/3 - Varberg 5/3 - Falkenberg 6/3 - Halmstad 28/3 - Laholm 1/4 - Hylte 9/4 Mats Erntell, smittskyddsläkare Birgitta Jönsson, smittskyddssjuksköterska Publicerad 2014-03-07

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Vaccinationer och reseprofylax

Vaccinationer och reseprofylax 1 Infektionskliniken, CSK 101230/Bo Settergren Detta PM gäller t.o. m. 2011-12-31 Vaccinationer och reseprofylax INNEHÅLL SIDA Resevaccinationer lathund 2 Vaccination och reserådgivning praktiska synpunkter

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare riktlinje vid hälsoundersökning

Asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare riktlinje vid hälsoundersökning Sida 1(28) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Iwona Jacobsson (ijn018) 2016-01-04 2014-07-04 Iwona Jacobsson (ijn018) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Thomas Lundberg

Läs mer

Vacciner till barn. Skyddseffekt och biverkningar. En systematisk litteraturöversikt. Februari 2009

Vacciner till barn. Skyddseffekt och biverkningar. En systematisk litteraturöversikt. Februari 2009 Vacciner till barn Skyddseffekt och biverkningar En systematisk litteraturöversikt Februari 2009 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet GÄLLER FRÅN JANUARI 2010 Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination?

Läs mer

SVENSKA LUNGRAPPORTEN

SVENSKA LUNGRAPPORTEN SVENSKA LUNGRAPPORTEN ALLMÄNHETENS KÄNNEDOM OCH ERFARENHETER AV LUNGBESVÄR Ett informationsmaterial för journalister från Pfizer AB Presskontakt: Ulrika Goossens, informationschef, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Bitr.smittskyddsläkare Det svenska allmänna barnvaccinationsprogrammet 3,5,12 månader: Difteri, polio, tetanus, Hib, kikhosta, Pneumokocker. I SLL även Hepatit

Läs mer

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

PPD- Tuberkulinprövning

PPD- Tuberkulinprövning Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Iwona Jacobsson (ijn018) 2015-09-25 2014-03-25 Iwona Jacobsson (ijn018) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Hans Boman (hbn007),

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Bakgrund År 2012 ordnade THL utbildningsdagar om registrering av vaccinationer och om vaccinationsregistret för administratörerna av hälsovårdscentralernas patientdatasystem.

Läs mer

Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016

Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016 Version 7 1(10) Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016 Vaccinationsstart måndag 2 november 2015... 2 Nytt om kampanjen... 2 Frågeformulär till patient inför vaccination...

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas

Läs mer

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Bakgrund År 2012 ordnade THL utbildningsdagar om registrering av vaccinationer och om vaccinationsregistret för administratörerna av hälsovårdscentralernas patientdatasystem.

Läs mer

Rådgivningens vaccinationsguide

Rådgivningens vaccinationsguide Rådgivningens vaccinationsguide Mannerheims Barnskyddsförbund Institutet för hälsa och välfärd Andra linjen 17, 00530 Helsingfors PB 30, 00271 Helsingfors tel. 075 324 51 tel. 029 524 6000 mll@mll.fi www.thl.fi

Läs mer

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Hepatit C blodtransfusion

Hepatit C blodtransfusion Nr:5/2007 Sid:1 Innehåll: Hepatit C via blodtransfusion Antibiotikaförbrukning Vaccination och hälsoundersökning av asylsökande barn Kronoberg bäst (som vanligt) Behandling och profylax av influensa med

Läs mer

Rådgivningens vaccinationsguide

Rådgivningens vaccinationsguide Rådgivningens vaccinationsguide Mannerheims Barnskyddsförbund Institutet för hälsa och välfärd Andra linjen 17, 00530 Helsingfors PB 30, 00271 Helsingfors tel. 075 324 51 tel. 0206 106 000 mll@mll.fi www.thl.fi

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus 2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.

Läs mer

GlaxoSmithKline AB, tel 08-638 93 00. www.glaxosmithkline.se, info.produkt@gsk.com 20090406SYNF:225

GlaxoSmithKline AB, tel 08-638 93 00. www.glaxosmithkline.se, info.produkt@gsk.com 20090406SYNF:225 GlaxoSmithKline AB, tel 08-638 93 00. www.glaxosmithkline.se, info.produkt@gsk.com 20090406SYNF:225 Synflorix Nytt vaccin mot pneumokocker! Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat.

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Synflorix injektionsvätska, suspension i förfylld spruta Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat 2 KVALITATIV

Läs mer

Vaccinsäkerhet Tillsatser, adjuvans, konserveringsmedel Vad vet vi om riskerna?

Vaccinsäkerhet Tillsatser, adjuvans, konserveringsmedel Vad vet vi om riskerna? Vaccinsäkerhet Tillsatser, adjuvans, konserveringsmedel Vad vet vi om riskerna? Utbildningsdag Folkhälsomyndigheten Jönköping 5 maj 2013 Agneta Aust Kettis Läkemedelsverket 1 Vad innehåller vacciner? Tillverkningen

Läs mer

Råd och profylax vid resa

Råd och profylax vid resa 678 Lars Lindquist, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Pille Lindkvist, Cefam, Karolinska institutet, Stockholm Inledning Av totalt drygt 14 miljoner utlandsresor med övernattning

Läs mer

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Smittskydd Västra Götaland Information till sjuksköterskor inom beroendevården Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Procent Vaccination mot hepatit A och B till personer som

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Resemedicin. Vaccinationer och risker vid utlandsresa. Rolf Jungnelius. Lena Finlöf. Rolf Jungnelius

Resemedicin. Vaccinationer och risker vid utlandsresa. Rolf Jungnelius. Lena Finlöf. Rolf Jungnelius Resemedicin Vaccinationer och risker vid utlandsresa Lena Finlöf 2010-01 01-29 Sjukdomar vs annat under resan Risken för f r död d d relativt lika vid resa som hemma Risk med resa vad händer 50 % hjärt

Läs mer

Mässling utbrottshantering och smittspårning

Mässling utbrottshantering och smittspårning Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00012-2015 2015-03-06 Mässling utbrottshantering och smittspårning Bakgrund Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna. Smittan är luftburen med små droppar

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012 Presentation Svevac Informationssystem för vaccinationer Susanne Andrén Gävleborg 16-17/1, 2012 ett nationellt informationssystem för vaccinationer Informationssystem eller e-tjänst för vaccinationer Vårdgivare

Läs mer

Deltagarinformation och samtyckesdokument

Deltagarinformation och samtyckesdokument INFORMATION TILL DELTAGARENS FÖRÄLDER / VÅRDNADSHAVARE OCH SAMTYCKESDOKUMENT Undersökningens namn och nr: 111442 (10PN-PD-DIT-043) Regionalt randomiserad, kontrollerad undersökning i fas III/IV, där effekten

Läs mer

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Mässling, påssjuka, röda hund Sjukdomar, komplikationer Sjukdomsbördan i Sverige före vaccination och nu Mässling och

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

0d. Skriv in koden som står ovanför namnet på inbjudan: (Koden markeras med en rödrosa pil på inbjudan.)

0d. Skriv in koden som står ovanför namnet på inbjudan: (Koden markeras med en rödrosa pil på inbjudan.) Bakgrundsenkäten 0. Vem gäller bakgrundsinformationen? o Mig själv o En hushållsmedlem o Någon annan (utanför mitt hushåll) 0b. Är den här personen en av dem som via posten fått en inbjudan till Influensakoll?

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Barn över 12 månaders ålder, ungdomar och vuxna: en engångsdos på 0,5 ml.

PRODUKTRESUMÉ. Barn över 12 månaders ålder, ungdomar och vuxna: en engångsdos på 0,5 ml. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN NeisVac-C, injektionsvätska, suspension, förfylld spruta, Meningokock grupp C- polysackaridkonjugatvaccin (adsorberat) 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En dos

Läs mer

Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013

Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013 Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013 Johan Alm Vaccinationsteamet Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Södersjukhuset Stockholm Henrik 5 mån

Läs mer

Rotavirus sjukdom och vaccination

Rotavirus sjukdom och vaccination Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Sid. Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos

Läs mer

Dags att ge förnyelsedos mot kikhosta till 10-åringarna

Dags att ge förnyelsedos mot kikhosta till 10-åringarna Rose-Marie Carlsson, med dr, tf biträdande smittskyddsläkare, Göteborg; överläkare, Smittskyddsinstitutet, Stockholm rose-marie.carlsson@smi.ki.se Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare, Örebro läns landsting

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Eva Netterlid Susanne Andrén SMI-dag Stockholm 23/4 2013 Sjukdomar Mikrobiell typning Vaccinations - register Vaccinations täckning Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination

Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för metodutveckling.

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, december 2006. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 15

BHV-Nytt. Nr 4, december 2006. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 15 BHV-Nytt Nr 4, december 2006 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 15 Innehåll Julhälsning sid 3 Tack till BVC i Heby kommun Vaccinationer utanför BVC-programmet

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom?

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Frågor och svar av gynekolog Eva Rylander SFOG-veckan 24 augusti 2009i Norrköping Vem kan få livmoderhalscancer? Vem får inte livmoderhalscancer?

Läs mer

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför?

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga vad gäller för tandvården, och skiljer det sig från sjukvården? Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare

Läs mer

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Är du immun mot mässling? 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte Vilka områden i världen är drabbade 1. Afrika 2. Afrika och Asien

Läs mer

BARN ALLMÄNTILLSTÅND. Barn

BARN ALLMÄNTILLSTÅND. Barn BARN ALLMÄNTILLSTÅND Det kan vara svårt att bedöma hur sjukt ett barn är. får inte alltid typiska besvär från det organ som är sjukt. Ibland blir de enbart allmänpåverkade. Tecken på att barnets allmäntillstånd

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, dec 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Julhälsning sid 2 Glutenintroduktion sid 3 Framtida vacciner sid 3 Ersättning för

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer