Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser"

Transkript

1 LÄNSNÄTVERKET FÖR MEDICINSKA ELEVHÄLSAN I VÄRMLAND Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser Riktlinjer och rutiner I samarbete med Smittskydd Värmland Länssamordnare Lisbet Engh Kraft Samordnande skolläkare Anna Enström 0

2 sid 1 (16) Riktlinjer Barn med oklart vaccinationsstatus är en utmaning för elevhälsan. Detta dokument är ett förslag till praktisk handläggning av vaccinationer. Samverkan mellan kommun och landsting krävs i vissa fall för att kunna tillgodose barnets bästa. Målsättning t difteri, stelkramp, polio och mot kikhosta samt mot mässling, påssjuka och röda hund. ineras mot pneumokocker. erbjudas vaccination mot dessa infektioner år ska erbjudas vaccination mot HPV. förekommande ska Innan vaccination Vaccinationsplanering för nyanlända förutsätter genomförd hälsoundersökning, vaccinationsanamnes och eventuell provtagning. Vid all vaccination som avviker i intervall och/eller ålder från det nationella allmänna vaccinationsprogrammet krävs läkarordination. Vid vaccinationsanamnes kan man utgå från skriftliga dokument om det finns, muntliga uppgifter och nationellt vaccinationsprogram från aktuellt land (WHO). Ofta finns knapphändiga uppgifter och en rimlig bedömning får göras utifrån dessa. Officiella siffror är osäkra från många länder och stora variationer kan förekomma inom ett land. Bestämning av antikroppsnivå kan vara användbart i vissa fall. Om det i anamnes eller status framkommer misstanke om kontraindikation för vaccination, rekvirera alltid journalkopior från hälsoundersökning utförd via Landstinget och remittera vid behov till specialist. Vaccination Kompletterande vaccinationer samordnas om möjligt med ordinarie vaccinationstillfällen i skolan. De flesta länder i världen vaccinerar mot difteri, stelkramp och kikhosta, polio och mot hepatit B. Man kan räkna givna doser om de inte är givna med för tätt intervall (<1 månad) eller före 6 veckors ålder. Hepatit B och BCG räknas dock från födseln. Poliovaccin ges i många länder som oralt vaccin (OPV). Om barnet fått tre eller fler doser OPV kompletteras detta med en dos inaktiverat poliovaccin (IPV). Om barnet endast fått 1-2 doser eller vid osäkerhet om antalet givna doser ska grundvaccination ges på nytt. I låginkomstländer ges mässlingvaccination tidigt, ned till 9 månaders ålder. Om barnet fått MPR före ett års ålder ska barnet ges ytterligare 2 doser MPR. 1

3 sid 2 (16) Innehållsförteckning Mål 3 Generella vaccinationsprogram som är relevanta för elevhälsan 3 Föreskrifter som särskilt gäller för elevhälsan 3 Kompletterande vaccinationer 4 Skolsköterskans behörighet att vaccinera 4 Att vaccinera självständigt 4 Praktiskt genomförande 5 Vaccinationsschema 5 Gemensamma bestämmelser för all vaccinationsverksamhet 5 Inför vaccination 5 Vaccinationsdagen 6 Administrationssätt 6 Dokumentation av vaccination 6 Biverkningar i samband med vaccination 6 Avvikelserapportering 7 Årsrapport över vaccinationer/vaccinationstäckning 7 Kombination av olika vaccin och gammaglobulin 7 Vaccination av barn med allergi 7 Aluminiumallergi och kliande noduli 8 Vaccination av barn födda utomlands 9 Ofullständigt vaccinerade barn 9 Kontraindikationer MPR 10 Ovaccinerade barn 6-12 år 10 Ovaccinerade barn och unga över 12 år 11 Kostnader för vaccinationer 12 Resevaccination 12 Användbara webadresser 12 Tidsgränser 13 Bilaga 1 14 Schema för vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio 14 Bilaga 2 15 Schema för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund 15 2

4 sid 3 (16) Mål o o Skolsköterska och skolläkare erbjuder och genomför nationellt vaccinationsprogram. Till Sverige nyanlända elever erbjuds vid behov kompletterande vaccinationer. Socialstyrelsen föreskriver i allmänna råd ett vaccinationsprogram för barn och ungdom som reglerar skolhälsovårdens ansvar (SOSFS 2006:22, SOSFS 2008:7, SOSFS 2008:31, SOSFS 2012:19). Generella vaccinationsprogram som är relevanta för elevhälsan Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) med ändringar (SOSFS 2008:7) och (SOSFS 2008:31) om vaccination av barn. Föreskrifter som särskilt gäller för elevhälsan Barnhälsovården och elevhälsan ska erbjuda vaccination i enlighet med följande program till de barn som är födda år 2002 eller senare. Ålder 3 mån Barnhälsovård 5 mån 12 mån 18 mån 5-6 år Elevhälsa 6-8 år år år Årskurs Difteri I II III IV V Stelkramp Kikhosta Polio Hib* Pneumokocker Hepatit B Mässling I II Påssjuka Röda hund HPV** I+II * Haemophilus influenzae typ b ** Humant papillomvirus HPV-vaccin ges till flickor och ska ges i två doser med minst 6 månader och max 12 månader mellan dos I och II. Flickor 14 år och äldre samt immunosupprimerade ges som tidigare tre doser med 1-2 månader mellan dos I och II samt 4-5 månader mellan dos II och III. Alla 3 doser ska ges inom 12 månader. Vaccination mot pneumokocker och hepatit B ges i Värmland sedan 2009 respektive

5 sid 4 (16) Vid vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta ska dos I IV ges som fulldosvaccin och dos V ges med reducerad antigenhalt. Övriga vaccinationsprogram För vaccination mot tuberkulos, hepatit B, pneumokocker, influensa och HPV har Socialstyrelsen gett ut följande allmänna råd och rekommendationer: 1. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:21) Vaccination mot influensa 2. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1994:26) Vaccination mot pneumokocker 3. Socialstyrelsens rekommendationer för profylax mot hepatit B, Profylax med vaccin och immunoglobulin - före och efter exposition 4. Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos 5. Socialstyrelsens rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus (HPV). Kompletterande vaccinationer Barn som är födda före år 2002 ska erbjudas vaccination enligt bilaga 1 och 2. Barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats enligt det nationella vaccinationsprogrammet ska erbjudas kompletterande vaccination. Kompletterande vaccination mot pneumokocker och HPV behöver dock inte erbjudas. Övrigt Avsteg från vaccinationsprogrammet får göras efter ordination av ansvarig läkare. Skolsköterskans behörighet att vaccinera En sjuksköterska som antingen har genomgått specialistutbildning till distriktsköterska eller specialistutbildning inom hälso-och sjukvård för barn och ungdomar är behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns upptagna i följande föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer (SOSFS 2001:1 3 kap 10). Skolsköterskeutbildningen ger också behörighet att ordinera läkemedel för vaccination. Verksamhetschef ansvarar för bedömning av sjuksköterskans utbildning och om denna motsvarar specialistutbildning enligt ovan (SOSFS 1999:18). Bedömningen skall dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Att vaccinera självständigt Att vaccinera självständigt innebär att: Ordinera vaccination. Ta ställning till om eleven skall vaccineras utifrån kännedom om indikation respektive kontraindikation för vaccination samt tidigare vaccinationsstatus. Ordinationen dokumenteras i elevhälsovårdsjournalen enligt flödesrutin, se handbok. Tillföra ympämnet Behandla eventuell komplikation eller allergisk reaktion. Generell ordination ska finnas (SOSFS 2000:1 kap 3 9). 4

6 sid 5 (16) I de fall där skolsköterskan saknar behörighet gäller att annan skolsköterska med behörighet enligt ovan eller skolläkaren ordinerar vaccin, dos och administrationssätt individuellt för varje barn. Skolsköterskan kan sedan utföra vaccinationen. Skolsköterskan ska kunna behandla eventuella komplikationer eller allergiska reaktioner enligt ordination av läkemedel på generella direktiv från skolläkaren. Praktiskt genomförande Vaccinationsschema Se schema för vaccination, bilaga 1 och 2. Länkar: Svenska barnvaccinationsprogrammet, vaccinationer och föreskrifter: Vaccinationsinformation på olika språk: Gemensamma bestämmelser för all vaccinationsverksamhet Utrustning för behandling av överkänslighetsreaktioner ska finnas tillgänglig Skolsköterska ska vara väl förtrogen med och kunna tillämpa föreskrifter för vaccinationer Tillverkares anvisningar beträffande dosering och kylförvaring ska följas Förordning om farligt avfall (SOSFS 2005:26) som anger hur stickande riskavfall efter vaccination ska förpackas ska följas. För stickskador och avfallshantering gäller särskild rutin (AFS 2012:7). Föreskrift för behandling av överkänslighetsreaktion ska följas. Inför vaccination Planering av lämpliga dagar görs tillsammans med klassföreståndare/mentor. Planera vem som ska vara behjälplig vid vaccinationstillfället. Muntlig och skriftlig information ges till elever och vårdnadshavare. Vaccinationsmedgivande och information om registrering i vaccinationsregister skickas hem. Underskrift av vårdnadshavare krävs. Vaccinationsmedgivandet förvaras i elevhälsovårdsjournalen så länge den är aktuell. Även muntligt samtycke gäller. Genomgång av elevhälsovårdsjournalen för respektive elev angående vaccinationsstatus. Vid oklarhet kontaktas vårdnadshavare och/eller skolläkare. Vid rekvisition av vaccin ska upphandlingsavtal följas och vaccinet ska tas emot på ett betryggande sätt. Vaccinet ska förvaras i låst kylskåp ( ). Termometer med min- och maxtemperatur ska finnas i kylskåpet och läsas av varje vecka samt innan vaccinet används. Läkemedel ska förvaras i originalförpackning. Inga utgångna läkemedel får förvaras i medicinkylskåp eller läkemedelsskåp. Medicinförråd och tillgång till akutmediciner ses över. Genomgång av aktuella bipacksedlar. 5

7 sid 6 (16) Vaccinationsdagen Vaccination genomförs tillsammans med annan skolsköterska eller skolläkare. Vid vaccinationstillfället bör endast en elev i taget vara hos skolsköterskan. Läkemedel ska iordningsställas av skolsköterska eller skolläkare. Utgångsdatum på läkemedel ska kontrolleras innan iordningställande. Den som iordningställer läkemedlet ska kontrollera elevens identitet. Vid årskursvisa vaccinationer enligt svenska vaccinationsprogrammet, d v s vaccinationstillfälle där endast ett vaccin används, följs rutin med klasslista som kvalitetssäkring för att eleven ska få ordinerad vaccination. Vid kompletterande vaccinationer, när flera olika vaccin ges, ska vaccinationssprutorna vara märkta enligt gällande bestämmelser (SOSFS 2000:1 3 kap 7). Elevens identitet, läkemedel, namn, styrka och dos ska framgå. När eleven fått sin vaccination ska allt injektionsmaterial kastas innan nästa vaccination ges. Administrationssätt Vaccinet ges bäst med 1 ml spruta eller förfylld spruta och kanyl nr 16 (blå, 25mm), enligt tillverkarens rekommendationer angående dos och administrationssätt. Handskar bör användas. Huddesinfektion är inte nödvändig före vaccinering. Intramuskulära injektioner ges i deltoideus-muskeln. Lyft/knip huden. Injektionen ges vinkelrätt mot huden minst 10 mm djupt i överarmen. Subkutana injektioner ges i överarmens övre halva. DTP ges intramuskulärt Polio ges helst subkutant MPR ges intramuskulärt eller subkutant beroende på vaccin HPV ges intramuskulärt OBS! Vaccinerad elev skall observeras cirka 15 minuter för att uppmärksamma eventuella reaktioner efter injektionen. Dokumentation av vaccination Dokumentation av given vaccination skall göras i elevhälsovårdsjournalen vid vaccinationstillfället samt i hälsokort eller i blankett till föräldrar samt i vaccinationsjournal. Vaccinets namn, batchnummer, tillverkare, administrationssätt och injektionsställe dokumenteras samt vem som ordinerat vaccinationen. Batchnummer dokumenteras för att kunna spåra eventuella komplikationer eller sena biverkningar. Vaccinationsintyg delas ut till varje elev senast i åk 9. Biverkningar i samband med vaccination Misstänkta biverkningar på givet vaccin ska rapporteras till skolläkare, verksamhetschef för elevhälsan och/eller medicinskt ansvarig skolsköterska, samt till Läkemedelsverket. Vid avvikelse i samband med vaccination följs särskild rutin. 6

8 sid 7 (16) Biverkningsrapporteringen är nödvändig för att upptäcka nya biverkningar av vacciner. Dessutom kan förändringar i svårighetsgrad och frekvens hos tidigare kända biverkningar kartläggas. P.g.a. detta ska alla misstänkt nya, men även kända biverkningar vid vaccination alltid rapporteras. Misstanke om ökad vaccinationssvikt för kända preparat skall också rapporteras som biverkning. Vaccinets batchnummer ska antecknas i rapporten. Formuläret för biverkningsrapportering finns i vaccinationsjournalen och skickas till läkemedelsverket. Se Avvikelserapportering Vid avvikelser i samband med vaccination, till exempel felaktigt givet vaccin, skall en avvikelserapport göras till Lex Maria ansvarig och till verksamhetschef för elevhälsan samt till skolläkaren. Vårdnadshavare/elev ska informeras. Årsrapport över vaccinationer/vaccinationstäckning Smittskydd Värmland registrerar vaccinationer direkt från vaccinationsregistret. Kombination av olika vaccin och gammaglobulin Ett levande försvagat vaccin (BCG, MPR) kan ges tillsammans med avdödade vacciner. Det innebär att det kan ges samtidigt som till exempel polio, DTP. Det skall dock ges på separata stickställen. Flera avdödade vacciner kan också ges samtidigt. Efter vaccination med avdödat vaccin bör man dock vänta 2 veckor innan ny vaccination ges för att kunna bedöma eventuella biverkningar av vaccinet. Det är viktigt att samverka med den verksamhet som ansvarar för PPD-test, IGRA-test och BCGvaccination. Om ett barn ska vaccineras med både BCG och MPR rekommenderas att börja med tuberkulintest (PPD). När denna är avläst ges MPR och tidigast 4 veckor därefter ges BCG. BCG och MPR kan också ges samtidigt. Om BCG ges först ska MPR eller andra levande vacciner ges tidigast 4 veckor därefter. Vänta 3 månader innan annat vaccin ges i samma arm som BCG gavs. Om MPR ges först bör PPD ej sättas förrän 6 veckor därefter eftersom MPR tillfälligt kan utsläcka tuberkulinreaktiviteten och ge en falskt negativ PPD. Gammaglobulin användes tidigare som reseprofylax mot hepatit A. Idag finns vaccin mot hepatit A istället för gammaglobulin. Både vaccin mot hepatit A och B är avdödat och kan ges tillsammans med andra vacciner. Om ett barn fått gammaglobulin bör man vänta 3 månader till MPR- vaccination. Om gammaglobulin ges inom 3 veckor efter MPR-vaccination kan man förvänta sig ett sämre vaccinanslag. Om resevaccinationer sammanfaller med ordinarie vaccinationsprogram ger vaccinets bipacksedel upplysningar om kombinationsmöjligheter. Vaccination av barn med allergi Allergiska barn kan och bör vaccineras enligt gängse rutiner med följande undantag: Det föreligger en specifik allergi/överkänslighet mot någon vaccinkomponent. För de vaccin som för närvarande ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet (difteri/kikhosta/stelkramp/hemofilus influenzae typb/polio samt mässling påssjuka och röda hund) inträffar detta mycket sällan. Uttalat allergiska barn som tidigare reagerat med anafylaktiska tillbud bör remitteras till en allergikunnig läkare för bedömning och eventuell vaccination. Det gäller oberoende av vad 7

9 sid 8 (16) barnet har reagerat på. Detsamma gäller barn som tidigare reagerat med anafylaktiska tillbud eller andra svåra symptom i samband med injektioner utan specifik allergi/överkänslighet kunnat påvisas mot någon komponent i det som injicerats (vaccin, lokalanestetika, röntgenkontrastmedel). Barn med hyposensibilisering, kontakt med behandlande läkare eller vårdnadshavare. Barn som tillhör någon av ovanstående grupper bör remitteras vidare för ställningstagande till barnmottagningen. Vidare gäller enligt rekommendationer från Läkemedelsverket: Äggallergi och MPR. Ca 2 procent av allergiska barn är äggallergiska. Hos flertalet växer denna allergi bort under småbarnsåren. Svår allergi med anafylaxiliknande reaktioner efter inandning eller intag av spårmängder ägg är sällsynt. De flesta äggallergiska barn kan vaccineras enligt gängse rutiner. Endast de som tidigare fått svår allmänreaktion efter intag av, eller efter annan kontakt med, spårämnen av ägg bör vaccineras först efter bedömning av erfaren specialistläkare Gelatinallergi och MPR Om svåra allmänreaktioner efter tidigare vaccination eller efter intag av gelatin, bör patienten remitteras till allergikunnig läkare för bedömning och ev. vaccination. MMR II innehåller hydrolyserat gelatin. Priorix innehåller inte gelatin. Ytterligare information gällande vaccination av allergiska barn: Aluminiumallergi och kliande noduli Alla vacciner mot difteri, stelkramp och kikhosta är adsorberade till ett aluminiumsalt. I sällsynta fall kan dessa vacciner ge upphov till en liten kliande kula under huden. Klådan kan hålla på i några månader till flera år och uppkommer ofta flera månader efter vaccination varför sambandet mellan vaccinationen och klådan ofta förbises vilket leder till oro och onödiga utredningar. De barn som drabbas av långvarig klåda efter vaccination blir ofta aluminium-allergiska (85 procent). Det är viktigt att tillståndet diagnostiseras så att symtomatisk behandling kan ges och för rådgivning angående aluminiuminnehållande produkter som kommer i kontakt med huden. Klådan kan ofta lindras med täckande förband, som hindrar barnet från att riva hål på huden och med kortisonsalva. Om aluminiumallergiska barn vaccineras med aluminiuminnehållande vaccin så finns risk att den tidigare klådan återkommer eller förvärras eller att barnet får klåda på det nya injektionsstället. Några andra allvarliga symtom förväntas dock inte. Läkemedelsverket rekommenderar att en bedömning av behandlande läkare görs i det enskilda fallet där även behovet av skydd mot tetanus och difteri vägs in. Inom elevhälsan innebär detta att skolläkaren beslutar om detta i samråd med elev och vårdnadshavare. Vacciner i Sverige som bara finns med aluminium är vaccinerna mot Difteri-Stelkramp-Kikhosta, Hepatit B och fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE). Vacciner mot Hepatit A finns både aluminiuminnehållande och aluminiumfria. Se FASS. 8

10 sid 9 (16) Vaccination av barn födda utomlands Skolsköterska/skolläkare gör en bedömning av elevens vaccinationsstatus. Utifrån denna görs vaccinationsplanering. Vid behov ordineras kompletterande vaccinationer av skolläkare som dokumenteras i elevhälsovårdsjournalen. Alla elever upp till 18 års ålder ska erbjudas komplettering av vaccinationer som saknas enligt nationella vaccinationsprogrammet. Kompletterande vaccination mot pneumokocker och HPV behöver dock inte erbjudas. Många gånger saknas skriftlig information angående vaccinationsstatus för elever från andra länder. Om vårdnadshavare uppger att barnet vaccinerats med injektioner efter nyföddhetsperioden kan man utgå från att de fått vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. Ibland kan provtagning för tetanusantikroppsnivå vara motiverad, men det görs inte inom elevhälsan. Vaccination per os (droppar) är alltid polio. Titta om det finns ärr efter BCG. Om vaccinationsstatus är oklart bör barnet bedömas som ovaccinerat och ska grundvaccineras. Kombinationsvaccin (difteri, stelkramp, kikhosta, polio) ordineras då enligt vaccinationsschema. Vid eventuell kraftig lokalreaktion efter vaccination ska skolläkare göra en bedömning och ta ställning till om barnet redan har ett grundläggande antikroppssvar. Om så är fallet ses given vaccination som boosterdos och ingen ytterligare vaccination gällande difteri, stelkramp och kikhosta är indicerad. Uppgifter om olika länders vaccinationsprogram och vaccinationstäckning finns via WHO:s hemsida: Information finns också på folkhälsomyndighetens hemsida, v g se länk sida 5. OBS! Många länder utanför Norden grundvaccinerar med 3 DTPdoser med 1-2 mån mellanrum följt av en tidig booster 6-12 mån senare, dessa barn ska ha en booster vid 5-6 års ålder. De flesta länder utanför Västeuropa/USA: - använder OPV istället för IPV - ger BCG i tidig spädbarnsålder - ger en dos mässlingvaccin tidigt, ofta vid c:a 9 mån ålder. Bör i så fall kompletteras med 2 doser senare. Västeuropa/USA/Australien och ytterligare några länder: - vaccinerar mot Hib - använder kombinationsvaccin MPR Många länder vaccinerar mot hepatit B, ett fullgott skydd kräver 3 doser. Ofullständigt vaccinerade barn Polio Det flesta barn som vaccinerats utomlands har vaccinerats med peroralt vaccin (OPV). De barn som fått 3 doser OPV ges 1 dos poliovaccin. Om barnet fått tidigare OPV-doser i subtropiskt/tropiskt klimat, fått färre än 3 doser eller om vaccinationsstatus är osäkert grundvaccinerar man med fyra doser. Det finns ingen risk att ge för många doser av poliovaccin. Det är antal doser som är viktigt, ej med vilket intervall de givits. 9

11 sid 10 (16) DTP De barn som behöver påfyllnadsdos (dos IV) mot difteri-stelkramp-pertussis och är <13 år ges DTP 0,5 ml. Kan ges minst 5 år efter grundvaccination. Även elever >13 år kan ges DTP, men då med reducerad antigenhalt. MPR Om barnet är ovaccinerat eller om barnet fått MPR före ett års ålder ska barnet ha ytterligare två doser MPR. Ge dos I. Dos II kan ges vid 6-8 års ålder eller tidigast efter 1 månad. Om barnet fått dos I efter ett års ålder ges dos II vid 6-8 års ålder. Kontraindikationer MPR Graviditet pga. risk för fosterskador. Fråga sexuellt aktiva flickor om sista mens. Om graviditetsrisk finns uppskjuts vaccinationen tills säkerhet finns om att graviditet inte föreligger. Sjukdomar och tillstånd med nedsatt immunförsvar v.g. se FASS Aktiv tuberkulos. Latent tuberkulos utan sjukdomsmanifestation är ingen kontraindikation för att vaccinera med MPR. Vid pågående behandling av tuberkulos tas kontakt med behandlande läkare för ställningstagande till vaccination med MPR. Hög feber >38,5 grader Känd äggallergi med anafylaxi se avsnittet Vaccination av barn med allergi ovan. Ovaccinerade barn 6-12 år DTP, polio För barn som ej fått grundimmunisering ges antingen 3 doser av kombinationsvaccinet (difteri, stelkramp, kikhosta, polio) eller tre doser av vardera vaccin (difteri, stelkramp, kikhosta) + Polio. Dos I och II ges med 2 månaders intervall Dos III 6-12 månader efter dos II. Dos IV av polio ges efter 4-5 år. Intervallet kan kortas. Eleven bör om möjligt få dosen innan han/hon gått ut grundskolan. Dos IV av Difteri/Tetanus/Pertussis ges efter 3-5 år. Hos barn <13 år som fulldosvaccin, till äldre barn ges vaccin med reducerad antigenhalt. MPR Ge dos I med kombinationsvaccin. Dos II ges vid 6-8 år. Alla barn rekommenderas numera två doser, minsta intervall mellan doserna är 1 månad. Hepatit B Hepatit B ingår ännu inte i det nationella vaccinationsprogrammet. Vid inledande hälsoundersökning hos asylsjuksköterska tas HbsAg som indikator på kronisk hepatit B hos asylsökande och kvotflyktingar. För anhöriginvandrare sker provtagning inom Allmänmedicin och för adoptivbarn på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken. Det går i provtagningen inte att se om barnet haft en genomgången hepatit B eller tidigare vaccinerats. Har barnet inte skydd och kommer det från ett riskområde rekommenderas hepatit B vaccin. I samband med hälsoundersökning av nyanlända inom Landstinget utförs provtagning för HBsAg för att upptäcka om barnet har smittats med Hepatit B. Ett negativt HBsAg innebär att barnet inte har hepatit B men anger inte om barnet är vaccinerat. Det är inte skadligt att ge ytterligare vaccin även om barnet vaccinerats tidigare. För att få bättre kunskap om immunstatus för hepatit B kan anti- HBs kontrolleras, d v s förekomst av antikroppar efter tidigare vaccination eller utläkt hepatit B. Om HBsAg är negativt och barnet har antikroppar (HBsAg negativt och anti- HBs positiv) behövs ingen 10

12 sid 11 (16) vaccination mot hepatit B. Riskgrupper för hepatit B Vid ursprung från ett land med hepatit B-prevalens >2 % ska vaccination mot hepatit B erbjudas. Vaccination utförs av Allmänmedicin och är kostnadsfri för riskgrupper. För information gällande vilka länder som bedöms som riskländer avseende hepatit B se länk nedan. BCG (Bacillus Calmette Guérin) BCG ges till tidigare ej vaccinerat barn som tillhör riskgrupp om PPD < 6 mm eller IGRA-test (Quantiferon) är negativt. Alla barn som föds i Sverige och tillhör riskgrupp vaccineras med BCG vid 6 månaders ålder. Vaccination utförs via Barn- och ungdomsmedicin och är kostnadsfri för riskgrupper. Riskgrupper för tuberkulos Barn som enligt följande kriterier löper ökad risk att utsättas för tuberkulossmitta erbjuds BCGvaccination: Tidigare tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt. Aktuell tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt (samråd med den behandlande läkaren när det gäller eventuell kemoterapi och tidpunkten för BCG). Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från ett land med ökad tuberkulosförekomst (> 25 fall per invånare och år, det vill säga de flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Japan, Chile, Kuba, Australien och Nya Zeeland). Planerad vistelse i ett land eller område med hög tuberkulosförekomst (> 100 fall per invånare och år, det vill säga Afrika söder om Sahara, Rumänien, f.d. Sovjetunionen utom Baltikum, södra och sydöstra Asien) och om barnet kommer i nära kontakt med lokalbefolkningen. För information gällande vilka länder som bedöms som riskländer avseende tuberkulos: För omhändertagande av utländska barn som nyligen anlänt till Sverige hänvisas till Rekommenderade rutiner och provtagningar av asylsökande/kvotflykting/anhöriginvandrare/ kärleksinvandrare eller motsvarande i Landstinget i Värmland : omar/lokala%20riktlinjer%20a-%c3%96/rek-rutiner-och-provtagningar-av-asylsokande-liv pdf Ovaccinerade barn och unga över 12 år DT, polio Till dessa barn och ungdomar ges 3 doser vardera av difterivaccinet SSI (styrka 30 IE/25 Lf per dos) och tetanusvaccinet SSI. Dos I och II ges med 2 månaders intervall och dos III 6-12 månader efter dos II. Observera volymskillnaden; en dos Difterivaccin = 0,5 ml, men en dos stelkrampsvaccin = 1 ml. Dessa två vacciner finns tillgängliga på licens som söks på enhetsnivå, FASS-text saknas därför. Alternativt ges DTPp. Ge 3 doser poliovaccin med samma intervall som difteri/tetanus. Informera eleven/vårdnadshavare att dos IV bör ges efter 3-5 år av difteri/tetanus och efter 4-5 år av 11

13 sid 12 (16) polio. MPR Ge två doser av kombinationsvaccin med minst en månads mellanrum. Graviditet är kontraindikation. Graviditet ska dessutom undvikas i 3 månader efter vaccination. Hepatit B och BCG Var god se ovan. Kostnader för vaccinationer Alla vaccinationer som ges enligt barnvaccinationsprogrammet är kostnadsfria. Om vaccination mot hepatit-b eller tuberkulos är indicerat så är även detta kostnadsfritt för eleven. Berörd verksamhet inom landstinget står för denna kostnad. Resevaccination Kontakta Vaccinationscentrum CSK. Användbara webadresser Socialstyrelsens författningssamling Rikshandboken för barnhälsovården Olika länders vaccinationspolicy Riktlinjer för vaccination, Västra Götalandsregionen under rubrik Riktlinjer-Vaccination

14 sid 13 (16) Tidsgränser Vid kompletterande vaccination tas ej hänsyn till min och maxålder. Gällande HPV, var god se rekommendation s.3. Tidsgränser inom ram för barnvaccinationsprogrammet Vaccin Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib, Pneumokocker dos 1 Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib, Pneumokocker dos 2 Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib, Pneumokocker dos 3 Min ålder 2,5 mån 4,5 mån 11,5 mån Max ålder Min intervall fr tidigare dos Max intervall fr tidigare dos 6 mån mån 6 veckor 6 mån 2 år 6 mån 12 mån Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio dos 4 5 år 6 år 3 år 5 år Difteri, Stelkramp, Kikhosta dos 5 14 år 16 år 8 år 11 år MPR dos 1 12 mån MPR dos 2 6 år mån

15 sid 14 (16) Bilaga 1 Schema för vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio Årskohorter Barn födda Schema mån +10 år mån +10 år mån +10 år mån +10 år mån +10 år mån +10 år mån +10 år mån år mån år Barnhälsovården Skolhälsovården årskurs års ålder 9 11 års ålder års ålder IPV år DTP åk 4 läsår IPV år DTP åk 4 läsår IPV år DTP åk 4 läsår IPV år DTP åk 4 läsår IPV år DTP åk 4 läsår IPV år DTP åk 4 läsår IPV år DTP åk 4 läsår DTP-IPV år DTP-IPV år Skolhälsovården årskurs 8 eller 9 dtp åk 8 läsår eller åk 9 läsår dtp åk 8 läsår eller åk 9 läsår

16 sid 15 (16) Bilaga 2 Schema för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund Årskohorter Barn födda Schema mån +12 år Barnhälsovården Skolhälsovården årskurs 1 2 Skolhälsovården årskurs 6 18 mån ålder 6 8 års ålder 12 års ålder MPR år mån +12 år MPR år mån +12 år MPR år mån +12 år MPR år mån +12 år MPR år mån +12 år MPR år mån +12 år MPR år mån +6 8 år mån +6 8 år MPR år MPR år MPR åk 1 läsår eller åk 2 läsår MPR åk 1 läsår eller åk 2 läsår MPR åk 6 läsår MPR åk 6 läsår MPR åk 6 läsår MPR åk 6 läsår MPR åk 6 läsår MPR åk 6 läsår MPR åk 6 läsår Källa SOSFS 2006:22 15

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser LÄNSNÄTVERKET FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I VÄRMLAND Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser Riktlinjer och rutiner I samarbete med Smittskydd Värmland 2015-10-21 0 sid 1 (16) Riktlinjer

Läs mer

Vaccination av barn 131121

Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Lagar, vaccinologi, tidpunkter för doser och dosintervall Vacciner i det nationella programmet; fokus på polio, mässling och BCG Vaccinationer utanför

Läs mer

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga. Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga Ann Sofie Cavefors 22 okt 2013 Vaccinationer räddar 3 miljoner liv årligen

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013 Upphandling 2015 Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se Pneumokocker MPR DTaP-IPV (4-val.) DTaP-IPV-Hib (5-val.) DTaP-IPV-Hib-HBV (6-val.) Hepatit B HPV dtap Överprövning

Läs mer

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. 2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm mona.insulander@sll.se 2015 Sidan 1 Vilka vacciner har barnet fått hittills?

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Riktlinjer för vaccination av migranter

Riktlinjer för vaccination av migranter 1(13) Riktlinjer för vaccination av migranter 2015-11-11 Innehåll Sid. Omfattning 2 Bakgrund och syfte 2 Lagar och andra krav 2 Ansvar och befogenheter 2 Beskrivning genomförande vaccination barn 0-17

Läs mer

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn SMI-dag 051012 Rose-Marie.Carlsson@smi.ki.se Avvikelser från vaccinationsprogrammet 1. Vad har eleven fått hittills? 2. Vad fattas jämfört vaccinationsprogrammet?

Läs mer

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Vårdcentral Vid behov smittspårning och informera om provsvar. BCG-vaccination vid behov Information om provsvar till Remiss till Folktandvård

Läs mer

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården

Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen Centrala Barnhälsovården Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 1 Din egen förberedelse

Läs mer

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från: en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?

Läs mer

Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm

Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm Giselle Hedberg, 1:a skolsköterska Stockholm stad Lustikulla Liljeholmen 27 augusti och 2 september2015 Nytt från 1 juli 2015 Gemensamma författningssamlingen

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Dokumentera vaccination

Dokumentera vaccination Dokumentera vaccination Klicka på Ordination i journalen, på den ordination vars givna vaccin ska dokumenteras. Klicka i den lilla rutan framför vaccintyp under rubriken Vaccinationer som ingår i ordinationen,

Läs mer

Hälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten

Hälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten Hälsoundersökning av Barn och Unga Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten Varifrån kom de asylsökande/ invandrade till Sverige år 2013? 5 störst asylsökande grupperna (54259) 5 största invandrade

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar.

Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar. Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd 1995:4 Hälso- och sjukvård för asylsökande och

Läs mer

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016 INSTRUKTION 1 (15) INFLUENSAVACCINATION ORDINATION RISKGRUPPER Inför säsongen 2015/2016 har sammansättningen av säsongsvaccinet ändrats jämfört med föregående år så att en influensa A-stam och influensa

Läs mer

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Särskild vaccinationsinsats mot polio Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder

Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder Detta dokument kommer att revideras kontinuerligt. På uppdrag av Programgrupp Barn, Landstinget i Jönköpings län Reviderat maj 2007

Läs mer

HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14

HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14 HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14 Infektion med HPV Humant papillomvirus (HPV) Källa: NIH-Visuals Online# AV-8610-3067 Från

Läs mer

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala

Läs mer

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

ALLMÄNT OM VACCINATIONER ALLMÄNT OM VACCINATIONER Målet för skolans vaccinationsverksamhet är att alla barn som lämnar grundskolan skall ha ett fullständigt vaccinationsskydd. Detta uppnås genom det grundprogram som gäller med

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet ationsprogrammet Avvikelser-ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera Socialstyrelsen ansvarar för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid, SMI

Läs mer

2012-06-21. Följt hemlandets vaccinationspolicy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/en/globalsummary/ CountryProfileSelect.

2012-06-21. Följt hemlandets vaccinationspolicy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/en/globalsummary/ CountryProfileSelect. Vaccination av till Sverige inflyttade barn Bedömning av vaccinationstatus: Uppgifter från förälder ev Hälsokort med? följt hemlandets vaccinations policy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Leif Ekholm BHV-öl, ÖLL 2013-11-28 Modifierad efter presentation tillsammans med Eva Netterlid, SMI, 2013-10-08. Socialstyrelsen

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm mona.insulander@sll.se 2016 Sidan 1 Vilka vacciner har barnet fått hittills?

Läs mer

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn Avvikelser från vaccinationsprogrammet Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn SMI-dagar Örebro 070927 och Sthlm 071121 Rose-Marie.Carlsson@smi.ki.se 1. Vad har barnet fått hittills?

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder BILAGA Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder (Komplettering och anpassning till det svenska vaccinationsprogrammet) Christina C Fåhraeus Barnläkare Hälsans vårdcentrum Juni

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Kommittédirektiv Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten Information om hur förebyggande åtgärder mot tuberkulos ska genomföras i Västerbotten. Rekommendationerna vänder sig till personal som utför hälsoundersökningar

Läs mer

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Version: 1. Ansvarig:

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Version: 1. Ansvarig: Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Version: 1 Ansvarig: 2(16) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2010-11-02 Nyutgåva 2. 2011-08-30

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation

Sammanhållen vaccinationsinformation Sammanhållen vaccinationsinformation 10:e årliga Konferensen i Omvårdnadsinformatik 15 maj 2014 Lars Midbøe, leg sjuksköterska, handläggare/projektledare SKL Sjuksköterskors centrala roll motivera ge råd

Läs mer

Flyktingdagen Hälsosamtalsprocessen. 2011-03-16 Smittskyddsenheten

Flyktingdagen Hälsosamtalsprocessen. 2011-03-16 Smittskyddsenheten 1 Flyktingdagen Hälsosamtalsprocessen Beviljade uppehållstillstånd i Sverige 2010 Totalt 91 458 Flyktingar 13 % Anhöriginvandrare 27 % Gäststuderande 16 % Arbetskraftsinvandrare 24 % EES avtalet 20 %.

Läs mer

Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken

Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken Vuxenvaccinationer i primärv rvårdenrden Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken Poliovaccination i Sverige Vaccination påbörjades p år r 1955 och allmän n vaccination infördes 1957.

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

4. Ordination av läkemedel.

4. Ordination av läkemedel. 4. Ordination av läkemedel. 4:1 Syfte 4:2 Ansvar 4:3 Definitioner 4:4 Allmänt 4:5 Ordinationssätt 4:5:1 Muntlig ordination 4:5:2 Telefonordination 4:6 Generell behandlingslista 4:7 Dosexpedierade läkemedel

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2006 Nr 722 726 INNEHÅLL Nr Sidan 722 Republikens presidents förordning om sättande i kraft av avtalet om privilegier och immunitet

Läs mer

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Författare: Ann-Sofie Cavefors och Thomas Arvidsson, Centrala Barnhälsovården i Göteborg

Läs mer

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Stockholm Landsting samt Stockholm Stad? Marie Johannesson Skolöverläkare, Stockholms Stad Ledningsdagarna 22-23 september

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer Vaccination av barn och ungdomar Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer Vaccination av barn och ungdomar Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Läs mer

Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer Vaccination av barn och ungdomar Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer Vaccination av barn och ungdomar Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2016-04-11 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Hälsoundersökningar av barn från andra länder Hälsoundersökningar av barn från andra länder Bakgrund Avgiftsfri hälso- och sjukvård Hälsoundersökning för nyanlända barn till Sverige Behov och om fattning kan variera Om möjligt före skolstart Målgrupp

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Boostrix polio. 6.3.2015, version 1

Boostrix polio. 6.3.2015, version 1 Boostrix polio 6.3.2015, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Kikhosta Kikhosta (pertussis)

Läs mer

Innehåll. Antibiotika. Nr 4 2008

Innehåll. Antibiotika. Nr 4 2008 SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4 2008 Innehåll Antibiotika... 1 Antibiotikaförskrivning i Norrbotten första halvåret 2008... 1 Uppdaterade antibiotikarekommendationer

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2014-2015 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Din nyckelroll som sköterska eller läkare Ditt råd är viktigast när din patient ska fatta beslut om

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn YTTRANDE 1(3) 2013-12-05 LJ 2013/432 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Subventionera TBE vaccin till barn I en motion till Landstingsfullmäktige föreslår Marcus Eskdahl och Bo Kärreskog,

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. 1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan

Läs mer

Vaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården

Vaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården Vaccinationer till människor på flykt Rekommendationer till hälso- och sjukvården Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se. Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna. Rapporter insända januari 2002 och januari 2003. gällande barn födda 1999 och år 2000

Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna. Rapporter insända januari 2002 och januari 2003. gällande barn födda 1999 och år 2000 Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna Rapporter insända januari 2002 och januari 2003 gällande barn födda 1999 och år 2000 Sammanställning i juni 2003 Marianne Bergström och Victoria Romanus

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Få förebyggande medicinska

Läs mer

Uppföljning av nationella vaccinationsprogram. Omfattning och uppskattad kostnad

Uppföljning av nationella vaccinationsprogram. Omfattning och uppskattad kostnad Uppföljning av nationella vaccinationsprogram Omfattning och uppskattad kostnad Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Ny ordning för nationella vaccinationsprogram. Lars Hedengran (Socialdepartementet)

Ny ordning för nationella vaccinationsprogram. Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremiss Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 februari 2012 Göran Hägglund Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens

Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens 1 Umeå universitet Medicinska fakulteten Grundutbildningsnämnden Beslut 2009-03-17 Dnr 513-5373-07 Sid 1 (6) Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens grundutbildningar

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses 2012-12-17 Att: Socialstyrelsen Generaldirektörens stab Emil Bergschöld Dnr: 53935/2012 106 30 Stockholm Enkät om Socialstyrelsens

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet:

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet: Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet 2013-12-05 Protokollsutdrag från Hälso-

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

BIPACKSEDEL INFORMATION TILL ANVÄNDAREN

BIPACKSEDEL INFORMATION TILL ANVÄNDAREN B. BIPACKSEDEL 39 BIPACKSEDEL INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Focetria injektionsvätska, suspension Pandemiskt influensavaccin (H1N1) (ytantigen, inaktiverat, adjuvanterat) Läs noga igenom denna bipacksedel

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Vaccination mot HPV för flickor

Vaccination mot HPV för flickor Manus till utbildningsmaterialet Vaccination mot HPV för flickor Version 2012-02-27 Vaccination mot HPV för flickor Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinationsprogrammet för

Läs mer

Manual Svevac 2014-10-01

Manual Svevac 2014-10-01 Manual Svevac 2014-10-01 SVEVAC Informationssystem för vaccinationer med ordinationsmodul Webbadress: https://svevac.inera.se Webbadress demoversion: https://test.svevac.inera.se (användarnamn: demo /

Läs mer

Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram

Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram 00076-2016-1.1.3 Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism:

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism: Kapitel Vaccinationer Inledning Allmän del En av de viktigaste åtgärderna för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar är möjligheten att vaccinera hela eller delar av befolkningen. Förutom ett personligt

Läs mer

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år För vissa äldre ungdomar kan det ibland vara bättre att använda frågorna i Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination migranter

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Remiss svar BLF - FoHM 00076-2016-113 1

Remiss svar BLF - FoHM 00076-2016-113 1 Barnläkarföreningens arbetsgrupp för vaccinationer tackar för möjligheten att yttra sig angående de vaccin som är aktuella i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet. Att man omvandlar tidigare

Läs mer

Vad bör Du veta om INFANRIX HepB, ett kombinerat difteri-, stelkramp-, acellulärt kikhoste- och hepatit B-vaccin?

Vad bör Du veta om INFANRIX HepB, ett kombinerat difteri-, stelkramp-, acellulärt kikhoste- och hepatit B-vaccin? B. BIPACKSEDEL 4 Vad bör Du veta om INFANRIX HepB, ett kombinerat difteri-, stelkramp-, acellulärt kikhoste- och hepatit B-vaccin? Var vänlig läs denna text noggrant innan Ditt barn vaccineras. Behåll

Läs mer

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Sid. 1 (6) Rev. 2014-05-19 A Fogels, L Dotevall, T Arvidsson Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Information ska ges om den undersöktes möjlighet att få del av hälso- och sjukvård

Läs mer