Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom"

Transkript

1 Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Stockholm Landsting samt Stockholm Stad? Marie Johannesson Skolöverläkare, Stockholms Stad Ledningsdagarna september 2014 The Capital of Scandinavia

2 Totalt antal nyanlända barn till Sverige 2013 Barn med familj Ensamkommande Totalt nyanlända barn och ungdomar till Sverige år 2013 Migrationsverket förutspår fler barn och ungdomar Sid 2

3 Sid 3

4 Ensamkommande barn De fem vanligaste nationaliteterna inkomna ansökningar Afghanistan Somalia Statslös Syrien Marocko

5 Medborgarskap och kön för de 10 största nationaliteterna under % % 71% 71% 98% 76% 99% % 57% 90% 78% 18% Flickor Pojkar 82%

6 Ålder ensamkommande barn % 36% 9% 3% 6% 22% 2% 0-6 år 7-12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år

7 The Capital of Scandinavia

8 Nyanlända (2 år)-olika grupper som alla har rätt till skolgång och hälso- och sjukvård Flykting den som av flyktingskäl fått asyl och uppehållstillstånd i Sverige. Får personnummer relativt fort Asylsökande väntar på uppehållstillstånd. Får ett LMA-kort (lagen om mottagande av asylsökande) Anknytningsfall anhörig till person med uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd vid ankomsten, personnummer snabbt Övriga nyanlända fått uppehållstillstånd på grund av giftermål med en svensk eller särskild yrkeskompetens Papperslösa-gömda (utvisningshotade) Sid 8

9 Detta gäller Stockholms Läns Landsting The Capital of Scandinavia

10 Flyktingar, asylsökande och anknytningsfall till tidigare asylsökande Rätt till hälsoundersökning på vårdcentral Bekostas av staten Uppdraget ligger på landstinget Helt frivilligt Kallas 3 gånger Sid 10

11 Anknytningsfall från utomeuropeiska länder Remitteras till den VC som eleven tillhör FRIKOD UNG Landstinget betalar Sid 11

12 Övriga invandrade (ex adoptivbarn eller inflyttade från Europa) Har inte rätt till hälsoundersökning på vårdcentral Erbjuds dock skolhälsovård med särskild uppmärksamhet på tuberkulos och hepatit Sid 12

13 SLL-VC för nyanlända skolelever som är asylsökande eller flyktingar (statliga pengar) Rissne VC Carema VC Södertälje Fittja VC Carema VC Rågsved Valsta VC (Märsta) Rinkeby VC Sid 13

14 Vad innefattar uppdraget på vårdcentralen? Vårdbehov? Psykisk ohälsa? Smittsamma sjukdomar Hepatit B/Syfilis HIV/Rubella PPD (IGRA) Vägledande information om svensk hälso och sjukvård. Remittera vidare vid behov Sid 14

15 Inskrivningskonferens i skolan Viktigt med bra rutiner för inskrivning av dessa elever i skolan. Inskrivningskonferens där närmast berörda deltar med tolk Skolsköterskan deltar under hela konferensen och får på så sätt värdefull information om elevens situation och behöver inte ställa samma frågor igen. Familjesituation? Var finns föräldrarna? Vem bor barnet med? God man/boende? Är barnet asylsökande eller anknytningsfall? Omständigheter runt flykten? Andra trauma? Ordnad planerad flytt/flykt eller hals över huvud? Sid 15

16 Skolsköterskan Hälsodeklaration för nyinvandrade fylls i med tolk Sid 16

17 Omhändertagande inom elevhälsans medicinska del Skolsköterskan gör en bedömning om aktiv TBC Har eleven symtom på TBC remitteras eleven till specialistmottagning utan att PPD sätts först. Om eleven inte har symtom på TBC sätts PPD som avläses efter 3 dygn (kolla om BCG ärr finns) Sedvanlig hälsokontroll omfattande medicinska och psykosociala bekymmer av betydelse Sid 17

18 En skolläkares kommentar från en invandrartät skola i Stockholm Skolsköterskan har en hälsointervju, ordnar PPD, remitterar till provtagning och när svar på prover inkommit kallas eleverna för vaccinationsbedömning. Om stor PPD remitterar skolsköterskan till respektive sjukhus. Då inväntar vi svaret därifrån, vi vaccinerar inte med MPR utan att få klartecken vad gäller TBC. Nu ingår ju immunitetskontroll mot rubella också i ankomstprover för vissa länder. Vi har inga riktlinjer för hur vi ska göra om de är positiva för detta men jag brukar ordinera en MPR Sid 18

19 Inte alltid lätt att få provsvar. Eleven går inte till vårdcentralen Vårdcentralen lämnar inte ut provsvar Sid 19

20 20

21 Elevhälsans uppdrag vad beträffar vaccinationer Elevhälsan ska erbjuda alla elever upp till och med 18 års ålder vaccination enligt det nationella vaccinationsprogrammet. Har vaccination inletts bör den också slutföras även om elevens ålder överstiger 18 år så länge eleven följer gymnasieskolans årskurser. Polio, difteri, stelkramp Mässling, påssjuka, röda hund BCG inom riskgrupper Uppmärksamma elever som tillhör riskgrupp för hepatit B Sid 21

22 Kompletteringsvaccinationer Vaccination vid annan tidpunkt än inom de specificerade tidsgränserna ska ordineras av skolläkare. Ordinationen som är individuell dokumenteras i elevhälsojournalen. Sid 22

23 Medgivande i svåra fall För nyinvandrade elever kan medgivande från vårdnadshavare vara svårt. Uppgift om vårdnadshavare kan vara osäker eller saknas. God Man (eller personal inom boendet) Sid 23

24 Individuell vaccinationsplanering Vid första kontakten med ett barn som har oklart vaccinationsstatus muntliga uppgifter skriftlig dokumentation vad som är normalt i elevens ursprungsland. När det inte går att kartlägga tidigare vaccinationer beslutar skolläkaren om det finns skäl till serologi. Gäller tetanus och difteri. Remittera till primärvården. Sid 24

25 Frågor innan vaccination Vad har eleven fått hittills? Vad fattas jämfört med vaccinationsprogrammet? Vilka vacciner kan användas för att komplettera? Gör ett individuellt schema! Sid 25

26 WHO hemsida Smittskydd/Amnesomraden/Vaccination/ Komplettering-ofullstandigt-vaccineradebarn/ Sid 26

27 Vaccination mot difteri stelkramp 1:a och 2:a dosen med 2 månaders mellanrum 3:e dosen 6 12 månader senare 4:e dosen (booster) mellan 3-5 år efter dos 3 5:e dosen 10 år efter 4:e dosen (dtp). Ovaccinerade barn från 6 år hinner endast med 4 doser tom åk 9 men kan få en femte dos i gymnasiet. 27

28 Vaccination mot kikhosta Kikhostevaccin finns endast som en komponent i DTP, vilket är det vaccin som erbjuds enligt vaccinationsprogrammet vid grundvaccinering och booster till och med 12 års ålder. Vaccinet ges både till barn som haft kikhosta och till tidigare ovaccinerade. 2 doser med 2 mån intervall samt dos 3, 6 mån därefter. Erbjud eller informera om en 4:e vaccination efter 3 5 år. 28

29 29

30 Vaccination mot polio Grundimmunisering Två doser Injektion Polio Vaccin (IPV) med > 1 mån mellanrum Booster Dos 3 efter 6 12 mån efter 2:a dosen Dos 4 efter 3-5 år efter 3:e dosen 30

31 Oralt Poliovaccin Komplett grundvaccination med OPV ge booster med IPV Fått endast en eller två doser OPV börja om med IPV så långt man hinner i skolan Ge skriftlig information till eleven om fortsättning inklusive booster efter 4-5 år. Vid osäkerhet - börja om från början. 31

32

33 Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund Ge 2 doser av MPR med minst 1 månads intervall-dock om möjligt längre. OBS-fråga äldre elever om graviditet! Rekommendation att vänta 2 månader efter insatt TB behandling 33

34 Vaccination mot humant papillomvirus Skolhälsovården använder Gardasil mot humant papillomvirus. Detta ges till flickor i årskurs 5 och 6. Denna vaccination är i nuläget ej aktuell som kompletteringsvaccination. Detta kan komma att ändras i framtiden. 3 doser ges med intervallen 0, 2, 6 månader räknat från dos 1. Intervallen kan vid behov kortas till 0,1 och 4 månader. (2 dosförfarande om flickor mellan 9-13 år i Stockholm Stad från och med 2014) 34

35 35

36 Riskgruppsvaccinationer-Vaccination mot tuberkulos Se upp med kombinationer vad gäller MPR och BCG/PPD PPD går bra före eller samtidigt med MPR ( vänta annars 4 veckor efter MPR ) BCG bör ges tidigast 4 veckor efter MPR om BCG givits först, vänta 6 veckor med MPR vänta 3 månader innan annat vaccin ges i samma arm 36

37 37

38 PPD Elever som tillhör riskgrupp för tuberkulos Alltid före BCG-vaccination Ska inte utföras: Inom en månad efter influensa, vattkoppor, annan virusinfektion med hög feber Inom en månad efter MPR vaccination 38

39 BCG-vaccinet Ger ett varierande grad av skydd. Även vaccinerade kan insjukna, men BCG-vaccination ger dock skydd mot de svåraste formerna av tuberkulos som meningit och miliär TB. Ska rekommenderas till tidigare ovaccinerade elever med Tidigare eller aktuell tuberkulos hos nära anhörig eller hushållskontakt Familjeursprung från land med hög tuberkulosförekomst Planerad vistelse i ett land med hög tuberkulosförekomst om nära kontakt med lokalbefolkningen 39

40 Följande elever ska inte BCG-vaccineras Tuberkulinreaktion lika med eller mer än 6 mm HIV- positiva och barn med medicinering eller sjukdom som påverkar immunförsvaret Generellt eksem eller hudinfektion i närheten av vaccinationsområdet Feber eller allmänpåverkan vid tillfällig infektion 40

41 Hepatit B inom Stockholms Landsting Mycket omdebatterat!! Om riskgrupp (hepatit inom familjen, högriskland) hänvisa/remittera till primärvård inom Stockholms Läns Landsting Hepatit inom familj-smittskyddspengar Övriga-??? (kostar 300:-per vaccination på VC) 41

42 42

43 Socialstyrelsens föreskrifter Barn med ökad risk att smittas av hepatit B Adoptivbarn, invandrade barn och barn till föräldrar från länder med hög förekomst av hepatit B bör erbjudas vaccination oavsett barnets ålder. Grundvaccinationen omfattar tre injektioner med den andra dosen efter en månad och den tredje efter sex månader. Skolhälsovården bör ansvara för att fånga upp barn från länder med hög prevalens av hepatit B och vidare remittera dessa elever för vaccination. Enligt SOSFS 1991:2 bör nyfödda barn till mödrar med hepatit B vaccineras. Syskon till barn med hepatit B vaccineras också. 43

44 NU Har fått igenom att nyanlända barn födda 2005 eller senare från riskländer ska få hepatit B vaccination gratis via Stockholms Läns Landsting (2005 infördes generell hepatit B vaccination för nyfödda på BVC i Stockholm ). Dock ännu ej helt klart med skolorna. Äldre barn ännu ej löst. 44

45 Hepatit B i framtiden Hepatit B ingår i nationella programmet-enkelt då alla ska vaccineras. 45

46 Sid 46

47 Svar på frågor från Socialstyrelsen

48 Förslag på vaccinationer som ni anser behöver utredas för att eventuellt ingå i det nationella vaccinationsprogrammet Skolläkarföreningen ser fram emot beslut om vaccination mot hepatit B i det allmänna programmet. Socialstyrelsens nuvarande rekommendationer från 2005, angående hepatit B-profylax till riskgrupper, är alltför otydliga vad gäller ansvarsfrågan och fungerar inte i praktiken. Varken landsting eller kommuner har huvudansvar. 48

49 Varicella Vaccin mot vattkoppor angeläget. VZV antas bli ett mer omfattande samhälls- och folkhälsoproblem i takt med att antalet gamla ökar och att allt fler överlever svåra sjukdomstillstånd där immunförsvaret påverkas. MPRV-vaccin är under utveckling och borde erbjudas i stället för MPR. Därmed blir arbetsbördan oförändrad för vaccinatörerna inom barn- och skolhälsovård och barnen behöver inte utsättas för ytterligare stick. Experter hävdar också att vaccinet är kostnadseffektivt 49

50 Genomförandet av vaccinationsprogrammet - har det inneburit svårigheter?. Då antal nyinflyttade barn ökar i många kommuner har belastningen av elevhälsans medicinska insats ökat Många av dessa barn är ovaccinerade och kräver många sprutor under kort tid. Vid den hälsoundersökning som sker i Landstinget av nyinflyttade barn tar man oftast inte reda på barnets vaccinationsstatus utöver BCG. Det råder även en otydlighet vem som ansvarar för hepatit B hos riskelever. 50

51 Har ni sett ett behov av att förändra eller komplettera det informationsmaterial som Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet eller Läkemedelsverket tillhandahåller i vaccinationsfrågor? önskemål om att enhetliga och nationella blanketter för information och medgivande till vaccination (samtyckesblanketter) för samtliga vaccinationer som ingår i vaccinationsprogrammet tas fram samt att det finns möjlighet för båda vårdnadshavare (i de fall det finns 2 vårdnadshavare) att skriva på. 51

52 Andra frågor inom vaccinationsområdet som ni anser är angelägna att ta upp på nationell nivå. Skolhuvudmännens och skolansvarigas okunskap om regelverk för hälso- och sjukvård leder till brister i eller avsaknad av Ledningssystem där vaccinationsrutiner och mål för vaccinationsverksamhet ska finnas. Skriv in skolhuvudmännens vaccinationsansvar i Skollagen Målen för barn- och skolhälsovårdens vaccinationsverksamhet bör vara likvärdighet, hög patientsäkerhet samt hög vaccinationstäckning. De senaste årens reformer på utbildnings- och hälso- och sjukvårdsområdet riskerar att dessa mål inte upprätthålls. 52

53 Skollagen Skolhuvudmännens ansvar för att ha en patientsäker vaccinationsverksamhet behöver regleras även i skollagen eftersom det är den som skolhuvudmän och skolansvariga känner till och följer. Vidare bör man i skollagen beskriva kompetenskrav för skolsköterskor och skolläkare, att skolvaccinationer bör utföras i skolans lokaler för att få så god vaccinationstäckning som möjligt samt skolhuvudmännens skyldighet att ha Ledningssystem där resurser, vaccinationsrutiner och mål för vaccinationsverksamheten beskrivs. 53

54 Resursbrist samt otillräcklig kompetens hos skolsköterska och skolläkare. Tyvärr finns det i nuläget inget regelverk som förhindrar att personer utan vaccinationsbehörighet anställs. Liknande gäller rekrytering av skolläkare. Inte sällan anställs eller upphandlas skolläkare utan specialistkompetens inom skolhälsovård, barn- och ungdomsmedicin, allmänmedicin eller barn- och ungdomspsykiatri. Vaccinationstäckningen äventyras när vaccinationsbehörighet saknas hos skolsköterskan och vaccinationskompetens hos skolläkaren. 54

55 Resursbrist Det saknas lagstiftning om resursbehov för skolläkare och skolsköterskor. I många skolor råder allvarlig resursbrist både pga. att man inte anställer tillräcklig resurs men också för att man underlåter att ersätta vakanser. Friskolor har överlag sämre elevhälsoresurser än kommunala skolor. 55

56 Otydligt ansvar för att utföra kompletterande vaccinationer till nyanlända barn i skolåldrarna. Ansvaret för att utföra och bekosta kompletteringsvaccinationer har länge varit otydligt. I smittskyddslagen tydliggör skolhuvudmännens ansvar för vaccinationerna som ingår i det allmänna programmet, men otydligheten kvarstår i det särskilda vaccinationsprogrammet framför allt för hepatit B där det finns stora lokala variationer då det saknas regler för vem som är huvudman. 56

57 Ökad belastning av elevhälsans medicinska insats med ökat antal nyinflyttade barn I många kommuner har elevhälsan fått ökad belastning med vaccinationer och läkarordinationer som ofta tar upp stora delar av mottagningarna. Osäkerhet bland skolsköterskor/skolläkare om hur inflyttade barn skall grundvaccineras. Enligt de företag som tillhandahåller vaccin kan ej barn över 12 år grundvaccineras med kombinationsvacciner då detta ej är studerat utan skall erbjudas separata vaccin som innebär att 11 sprutor måste ges under 8 månader. Off-label ordination med kombinationsvaccin finns rekommenderat på flera håll lokalt. Men någon nationell underlag/ställningstagande finns ej vilket vållar oro hos en del som ordinerar och administrerar. 57

58 Ja, vi kommer inte vara arbetslösa framöver.. 58

59 TACK

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VAD SÄGER LANDSTINGET? Ur Hälsoundersökning av vuxna asylsökande och nyanlända invandrare Vaccinationsstatus kontrolleras och alla vuxna erbjuds vaccination

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder BILAGA Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder (Komplettering och anpassning till det svenska vaccinationsprogrammet) Christina C Fåhraeus Barnläkare Hälsans vårdcentrum Juni

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Leif Ekholm BHV-öl, ÖLL 2013-11-28 Modifierad efter presentation tillsammans med Eva Netterlid, SMI, 2013-10-08. Socialstyrelsen

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Sid. 1 (6) Rev. 2014-05-19 A Fogels, L Dotevall, T Arvidsson Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Information ska ges om den undersöktes möjlighet att få del av hälso- och sjukvård

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet ationsprogrammet Avvikelser-ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera Socialstyrelsen ansvarar för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid, SMI

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Författare: Ann-Sofie Cavefors och Thomas Arvidsson, Centrala Barnhälsovården i Göteborg

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Att må bra är en förutsättning för att kunna koncentrera sig i skolan, vara delaktig och ta till sig nya kunskaper. Elevhälsovården har till uppgift

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Systematiskt arbete för kvalitet och säkerhet 2014 Kent Norström verksamhetsansvarig Ingrid Norling medicinskt ansvarig skolsköterska 1 1. Inledning och bakgrund... 3 Ledningssystem

Läs mer

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter

Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter Innehåll och kvalitet i hälsoundersökningar för nyanlända migranter en guide

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare riktlinje vid hälsoundersökning

Asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare riktlinje vid hälsoundersökning Sida 1(28) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Iwona Jacobsson (ijn018) 2016-01-04 2014-07-04 Iwona Jacobsson (ijn018) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Thomas Lundberg

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Datum 2011-09-19 12 Antal sidor Verksamhetsplan Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2006-02-14

Läs mer

Vad vinner vi med de nya vaccinerna?

Vad vinner vi med de nya vaccinerna? Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro 4-5 feb 2009 Örebro, onsdagen den 4 februari 2009 Vad vinner vi med de nya vaccinerna? aglindberg@gmail.com Vad vann vi med de gamla? Tidigt 1800-tal: Vad vinner

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18)

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej 2 (15) Innehållsförteckning 1 Hälsoundersökning - Asylsökande/ nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej 3 2 Inledande hälsosamtal; intervju-,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

BARN OCH UTBILDNING. Kvalitetssäkring inom skolhälsovården. Huddinge Kommun

BARN OCH UTBILDNING. Kvalitetssäkring inom skolhälsovården. Huddinge Kommun BARN OCH UTBILDNING Kvalitetssäkring inom skolhälsovården Huddinge Kommun Reviderad upplaga, augusti 2004 Kvalitetsplan för skolhälsovården i Huddinge Kommun Skolhälsovårdens arbete styrs av bl a Hälso-

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Eva Netterlid Susanne Andrén SMI-dag Stockholm 23/4 2013 Sjukdomar Mikrobiell typning Vaccinations - register Vaccinations täckning Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Smittskyddsmöte 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Hälsoundersökning 30 maj 2011 Ing-Marie Einemo smittskyddssjuksköterska Hälso- och sjukvård för asylsökande i Sverige Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lag

Läs mer

Vaccination inför och efter njurtransplantation

Vaccination inför och efter njurtransplantation Vaccination inför och efter njurtransplantation Jag har rensat bort tabeller, figurer och andra illustrationer då det inte är tillåtet att distribuera dessa bilder pga copy-right. Marianne Jertborn Infektion,

Läs mer

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Rekommendationer för preventiva insatser mot TUBERKULOS Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Ingela Berggren, Stockholms läns landsting sidan 1 Världen cirka 2 miljarder smittade

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Vaccination av barn och ungdomar

Vaccination av barn och ungdomar 184 Ändrad 2015-03-04, s 187 Rose-Marie Carlsson, Försvarsmedicincentrum, Västra Frölunda Sven-Arne Silfverdal, Barnhälsovårdsenheten, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Inledning Vaccinationer är en

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2015-05-29 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC 3 sjuksköterskor 0,75 läkare och akuta mottagningstider 1 undersköterska 1 sekreterare 1 barnmorska 0,5 BHV-sköterska 0,5 kurator (vakant) Migrationsverket Bodens

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför?

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga vad gäller för tandvården, och skiljer det sig från sjukvården? Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 1 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 20150130 Gunnmari Nordström Verksamhetschef Elevhälsans medicinska enhet 1 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Elevhälsan

Läs mer

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Avdelning för hälso- och sjukvårdsstyrning, Koncernkontoret Rev 140325 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Asylsökande... 4

Läs mer

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser:

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser: BILD 1 ELEVHÄLSA Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen och ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skolhälsovården försvinner som begrepp och ersätts av

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Hepatit C blodtransfusion

Hepatit C blodtransfusion Nr:5/2007 Sid:1 Innehåll: Hepatit C via blodtransfusion Antibiotikaförbrukning Vaccination och hälsoundersökning av asylsökande barn Kronoberg bäst (som vanligt) Behandling och profylax av influensa med

Läs mer

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Mässling, påssjuka, röda hund Sjukdomar, komplikationer Sjukdomsbördan i Sverige före vaccination och nu Mässling och

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING MIGRANT. Gemensamma dokument samt ID 149 Mall Hälsoundersökning migrant Anteckningstyp: Mottagningsbesök

HÄLSOUNDERSÖKNING MIGRANT. Gemensamma dokument samt ID 149 Mall Hälsoundersökning migrant Anteckningstyp: Mottagningsbesök HÄLSOUNDERSÖKNING MIGRANT Gemensamma dokument samt ID 149 Mall Hälsoundersökning migrant Anteckningstyp: Mottagningsbesök Mall Gemensamma Dokument 1.Samtycke 2.Medicinsk Bakgrund Sammanhållen journalföring

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

Livet på De Geergymnasiet är spännande. Här kan du läsa om vad som händer just nu. 2015-05-13

Livet på De Geergymnasiet är spännande. Här kan du läsa om vad som händer just nu. 2015-05-13 Livet på De Geergymnasiet är spännande. Här kan du läsa om vad som händer just nu. Veckomeddelande v 21 2015-05-13 MÖTEN/KONFERENSER To 21/5 13.00 Skyddsrond Linghallen SCHEMABRYTANDE V 21 APL RL12 ES13b

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Översikt över de taxekoder som kan användas vid rapportering av öppenvårdsbesök. För de flesta vårdgrenar

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 2012-10-21 FÖRFATTARE: BRÅKENHIELM, G FAGERHOLT, G HÄLL-IRINARCHOS, C KÅGSTRÖM, A LUNDIN, N LUNDQUIST, M RAFSTEDT-JOHNSON, H INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012 Presentation Svevac Informationssystem för vaccinationer Susanne Andrén Gävleborg 16-17/1, 2012 ett nationellt informationssystem för vaccinationer Informationssystem eller e-tjänst för vaccinationer Vårdgivare

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination

Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för metodutveckling.

Läs mer

Viking Journal in Chinese

Viking Journal in Chinese Viking Journal in Chinese.. ' T Ô O d < } I ä 2 A r ³ 2 ¹ õ Œ " } ( ( ( 1. б Ì ) Ë í À F H # : y È T c I T r R a 2 { Å ; T r R a 2 { I T ( { ) u V fb { È R Ä u : Ü : Ü 4 fb U J % I T ( ( { À F H? 9 g (

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola Informationsmöte Torsdag 19 februari Särö skola Planändring inom detaljplan S83 Del som ska upphävas Ca 1500 m2 Särö Centrum Bukärrsängs förskola Utvecklingen av antal asylsökande ensamkommande barn i

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet GÄLLER FRÅN JANUARI 2010 Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination?

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15 Förändringar Asylersättningsförordningen Förändrad ersättning för asylsökande ensamkommande barn Avser barn som efter att kommun anvisats, vårdas i ett hem för vård och boende (HVB) med stöd av socialtjänstlagen.

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer