Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Transkript

1 LÄNSNÄTVERKET FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I VÄRMLAND Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser Riktlinjer och rutiner I samarbete med Smittskydd Värmland

2 sid 1 (16) Riktlinjer Barn med okänt eller delvis känt vaccinationsstatus är en utmaning för elevhälsan. Detta dokument är ett förslag till praktisk handläggning av vaccinationer. Samverkan mellan kommun och landsting krävs i vissa fall för att kunna tillgodose barnets bästa. Målsättning mot mässling, påssjuka och röda hund. vaccination mot dessa infektioner. neumokocker. Innan vaccination Vaccinationsplanering för nyanlända förutsätter genomförd hälsoundersökning, vaccinationsanamnes och eventuell provtagning. Vid all vaccination som avviker i intervall och/eller ålder från det nationella allmänna vaccinationsprogrammet krävs läkarordination. Vid vaccinationsanamnes kan man utgå från skriftliga dokument, om det finns, muntliga uppgifter och nationellt vaccinationsschema från aktuellt land (WHO, ECDC) Ofta finns knapphändiga uppgifter och man får göra en rimlig bedömning utifrån dessa. Officiella siffror är osäkra från många länder och stora variationer kan förekomma inom ett land. Bestämning av antikroppsnivå kan vara användbart i vissa fall. Om det i anamnes eller status framkommer misstanke om kontraindikation för vaccination, rekvirera alltid journalkopior angående hälsoundersökning via Landstinget och remittera vid behov till specialist. Vaccination Det bästa är om man kan samordna kompletterande vaccinationer med ordinarie vaccinationstillfällen i skolan. De flesta länder i världen vaccinerar mot difteri, stelkramp och kikhosta, polio och ofta även mot hepatit B. Man kan räkna givna doser, om de inte är givna med för tätt intervall (<1 månad) eller före 6 veckors ålder. Hepatit B och BCG räknas dock från födseln. Poliovaccin ges i många länder som oralt vaccin (OPV). Om barnet fått tre eller fler doser kan man komplettera med en dos inaktiverat poliovaccin (IPV). Om barnet endast fått 1-2 doser eller vid osäkerhet om antalet doser, ska grundvaccination ges på nytt. I låginkomstländer ges mässlingvaccination tidigt, ned till 9 månaders ålder. Om barnet fått MPR före ett års ålder ska barnet ges ytterligare 2 doser MPR. 1

3 sid 2 (16) Innehållsförteckning Mål 3 Allmänt vaccinationsprogram för elevhälsan 3 Föreskrifter som särskilt gäller för elevhälsan 3 Kompletterande vaccinationer 4 Skolsköterskans behörighet att vaccinera 4 Att vaccinera självständigt 4 Praktiskt genomförande 5 Vaccinationsschema 5 Gemensamma bestämmelser för all vaccinationsverksamhet 5 Inför vaccination 5 Vaccinationsdagen 6 Administrationssätt 6 Dokumentation av vaccination 6 Biverkningar i samband med vaccination 6 Avvikelserapportering 7 Årsrapport över vaccinationer/vaccinationstäckning 7 Kombination av olika vaccin och gammaglobulin 7 Vaccination av barn med allergi 7 Aluminiumallergi och kliande noduli 8 Vaccination av barn födda utomlands 9 Ofullständigt vaccinerade barn 9 Kontraindikationer MPR 10 Ovaccinerade barn 6-12 år 10 Ovaccinerade barn och unga över 12 år 11 Kostnader för vaccinationer 12 Resevaccination 12 Användbara webadresser 12 Tidsgränser 13 Bilaga 1 14 Schema för vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio 14 Bilaga 2 15 Schema för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund 15 2

4 sid 3 (16) Mål o o Skolsköterska och skolläkare erbjuder och genomför rekommenderat vaccinationsprogram. Till Sverige nyanlända elever erbjuds vid behov kompletterande vaccinationer. Socialstyrelsen föreskriver i allmänna råd ett vaccinationsprogram för barn och ungdom som reglerar skolhälsovårdens ansvar (SOSFS 2006:22, SOSFS 2008:7, SOSFS 2008:31, SOSFS 2012:19). Allmänt vaccinationsprogram för elevhälsan Från 2013 regleras det allmänna vaccinationsprogrammet i smittskyddslagen. Regeringen beslutar vilka vacciner som ska ingå i nationella vaccinationsprogram. Föreskrifter som särskilt gäller för elevhälsan Barnhälsovården och elevhälsan ska erbjuda vaccination, i enlighet med följande program, av de barn som är födda år 2002 eller senare. Ålder 3 mån Barnhälsovård 5 mån 12 mån 18 mån 5-6 år Elevhälsa 6-8 år Länk till folkhälsomyndigheten: ( år år Årskurs Difteri I II III IV V Stelkramp Kikhosta Polio Hib* Pneumokocker Mässling I II Påssjuka Röda hund HPV** I+II * Haemophilus influenzae typ b ** Humant papillomvirus HPV-vaccin ges till flickor och ska ges i två doser med minst 6 månader och max 12 mån mellan dos I och II. Flickor 14 år och äldre samt immunosupprimerade ges som tidigare tre doser med 1-2 månader mellan dos I och II samt 4-5 månader mellan dos II och III. Vaccination mot pneumokocker och hepatit B ges i Värmland av landstinget sedan 2009 respektive Pneumokocker och hepatit B ges båda vid 3, 5 respektive 12 månaders 3

5 sid 4 (16) ålder. Vid vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta ska dos I IV ges som fulldosvaccin och dos V ges med reducerad antigenhalt. Övriga vaccinationsprogram För vaccination mot tuberkulos, hepatit B, pneumokocker, influensa och HPV har Socialstyrelsen gett ut följande allmänna råd och rekommendationer: 1. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:21) Vaccination mot influensa 2. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1994:26) Vaccination mot pneumokocker 3. Socialstyrelsens rekommendationer för profylax mot hepatit B, Profylax med vaccin och immunoglobulin - före och efter exposition 4. Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos 5. Socialstyrelsens rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus (HPV). Kompletterande vaccinationer Barn som är födda före år 2002 ska erbjudas vaccination i enlighet med bilagorna 1 och 2. Barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats i enlighet med vaccinationsprogrammet ska erbjudas kompletterande vaccination. Kompletterande vaccination mot pneumokocker och HPV behöver dock inte erbjudas. Övrigt Avsteg från vaccinationsprogrammet får göras genom ordination av ansvarig läkare för de barn som inte följer det allmänna programmet. Skolsköterskans behörighet att vaccinera En sjuksköterska som antingen har genomgått specialistutbildning till distriktsköterska eller specialistutbildning inom hälso-och sjukvård för barn och ungdomar är behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns upptagna i följande föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer (SOSFS 2006:24). Skolsköterskeutbildningen ger också behörighet att ordinera läkemedel för vaccination enligt ovan. Aktuellt för elevhälsan: -Socialstyrelsens allmänna råd (1990:21) Om profylax mot difteri och stelkramp -Socialstyrelsens förskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn -Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos Verksamhetschef för medicinska elevhälsan ansvarar för bedömning av skolsköterskans utbildning och om denna motsvarar specialistutbildning. Bedömningen skall dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Att vaccinera självständigt Att vaccinera självständigt innebär att: Ta ställning till om eleven skall vaccineras utifrån kännedom om indikation respektive 4

6 sid 5 (16) kontraindikation för vaccination. Tillföra ympämnet Behandla eventuell komplikation eller allergisk reaktion. Generell ordination ska finnas (SOSFS 2000:1 kap 3 9). I de fall där skolsköterskan saknar behörighet gäller att annan skolsköterska med behörighet enligt ovan eller skolläkaren tar det medicinska ställningstagandet till om eleven kan vaccineras och sedan ordinerar vaccinet, dosen och administrationssättet individuellt för varje barn. Skolsköterskan kan sedan utföra vaccinationen. Skolsköterskan ska kunna behandla eventuella komplikationer eller allergiska reaktioner enligt ordination av läkemedel på generella direktiv från skolläkaren. Praktiskt genomförande Vaccinationsschema Se schema för vaccination bilaga 1 och 2. Länkar: Svenska barnvaccinationsprogrammet och vaccininformation på olika språk till föräldrar finns att ladda ned från: På folkhälsomyndighetens hemsida finns information om vaccinationer: Gemensamma bestämmelser för all vaccinationsverksamhet Enligt gemensamma bestämmelser för all vaccinationsverksamhet gäller: Att utrustning för behandling av överkänslighetsreaktioner skall finnas tillgänglig Att ansvarig skolläkare tillser att skolsköterska är väl förtrogen med och kan tillämpa föreskrifterna Att tillverkares anvisningar beträffande dosering och kylförvaring skall följas Förordning om farligt avfall (SOSFS 2005:26) som anger hur stickande riskavfall efter vaccination skall förpackas. Vad gäller stickskador och avfallshantering se särskild rutin (AFS 2012:7). Föreskrifter för behandling av överkänslighetsreaktion skall finnas tillgängliga. Inför vaccination Planering av lämpliga dagar görs tillsammans med klassföreståndare/mentor. Planera vem som ska vara behjälplig vid vaccinationstillfället Muntlig och skriftlig information ges till elever och föräldrar. Vaccinationsmedgivande och information om registrering i vaccinationsregister skickas hem. Underskrift av vårdnadshavare krävs. I undantagsfall kan muntligt samtycke gälla. Vaccinationsmedgivandet förvaras i elevhälsovårdsjournalen så länge den är aktuell. Elevhälsovårdsjournalen för respektive elev läses igenom angående vaccinationsstatus och lämplighet att vaccineras. Vid oklarhet kontaktas föräldrar och/eller skolläkare. Vid den medicinska bedömningen ska även kontroll av vilka vaccinationer eleven fått göras i vaccinationsjournal. Vid rekvisition av vaccin ska upphandlingsavtal följas och vaccinet ska tas emot på ett betryggande sätt. Vaccinet ska förvaras i låst kylskåp ( ). Termometer med min- och maxtemperatur ska 5

7 sid 6 (16) finnas i kylskåpet och läsas av innan vaccinet används. Medicinförråd och tillgång till akutmediciner ses över. Genomgång av aktuella bipacksedlar. Vaccinationsdagen Vaccination genomförs tillsammans med annan skolsköterska eller skolläkare. Vid vaccinationstillfället bör endast en elev i taget vara hos skolsköterskan. Försäkra dig om att rätt elev vaccineras. När eleven fått sin vaccination skall allt injektionsmaterial kastas innan nästa vaccination ges. Administrationssätt Vaccinet ges bäst med 1 ml spruta eller förfylld spruta och kanyl nr 16 (blå, 25mm), enligt tillverkarens rekommendationer angående dos och administrationssätt. Handskar bör användas. Huddesinfektion är inte nödvändig före vaccinering. Intramuskulära injektioner ges i deltoideus-muskeln. Lyft/knip huden. Injektionen ges vinkelrätt mot huden minst 10 mm djupt i överarmen. Subkutana injektioner ges i överarmens övre halva. DTP ges intramuskulärt Polio ges helst subkutant MPR ges intramuskulärt eller subkutant beroende på vaccin HPV ges intramuskulärt OBS! Vaccinerad elev skall observeras cirka 15 minuter för att uppmärksamma eventuella reaktioner efter injektionen. Dokumentation av vaccination Dokumentation av given vaccination skall göras i elevhälsovårdsjournalen vid vaccinationstillfället samt i hälsokort eller i blankett till föräldrar samt i vaccinationsjournal. Vaccinets namn, batchnummer, tillverkare, administrationssätt och injektionsställe dokumenteras. Batchnummer dokumenteras för att kunna spåra eventuella komplikationer eller sena biverkningar. Vaccinationsintyg delas ut till varje elev senast i åk 9. Biverkningar i samband med vaccination Misstänkta biverkningar på givet vaccin skall rapporteras till skolläkare, verksamhetschef för medicinska elevhälsan och/eller medicinskt ansvarig skolsköterska, samt till Läkemedelsverket. Vid avvikelse i samband med vaccination följs särskild rutin. Biverkningsrapporteringen är nödvändig för att upptäcka nya biverkningar av vacciner. Dessutom kan förändringar i svårighetsgrad och frekvens hos tidigare kända biverkningar kartläggas. P g a detta ska alla misstänkt nya, men även kända biverkningar vid vaccination alltid rapporteras. Misstanke om ökad vaccinationssvikt för kända preparat skall också rapporteras som biverkning. Vaccinets batchnummer ska antecknas i rapporten. Formuläret för biverkningsrapportering finns i vaccinationsjournalen och skickas till läkemedelsverket 6

8 sid 7 (16) (se Avvikelserapportering Vid avvikelser i samband med vaccination, till exempel felaktigt givet vaccin, skall en avvikelserapport göras till Lex Maria ansvarig och verksamhetschef för medicinska elevhälsan samt till skolläkaren. Vårdnadshavare/elev ska informeras. Årsrapport över vaccinationer/vaccinationstäckning Tidigare har vaccinationsrapport för elever i åk 6 skickats på blankett till Smittskydd i Värmland. Smittskydd i Värmland registrerar nu vaccinationer/vaccinationstäckning direkt från vaccinationsregistret. Återkoppling gällande resultat sker från Smittskydd i Värmland, v g se länk sist i dokumentet. Kombination av olika vaccin och gammaglobulin Ett levande försvagat vaccin (BCG, MPR) kan ges tillsammans med avdödade vacciner. Det innebär att det kan ges samtidigt som till exempel polio, DTP. Det skall dock ges på separata stickställen. Flera avdödade vacciner kan också ges samtidigt. Efter vaccination med avdödat vaccin bör man dock vänta 2 veckor innan ny vaccination ges för att kunna bedöma eventuella biverkningar av vaccinet. Det är viktigt att samverka med den verksamhet som ansvarar för PPD-test, IGRA-test och BCGvaccination. Om ett barn skall ha både BCG och MPR är det klokast att börja med tuberkulintest (PPD). När denna är avläst ges MPR och minst 4 veckor därefter BCG. BCG och MPR kan också ges samtidigt. Om BCG givits först skall MPR eller andra levande vacciner ej ges förrän efter 4 veckor. Vänta 3 månader innan annat vaccin ges i samma arm som BCG givits. Om MPR ges först bör PPD ej sättas förrän 6 veckor därefter eftersom MPR tillfälligt kan utsläcka tuberkulinreaktiviteten och ge en falskt negativ PPD. Gammaglobulin användes tidigare som reseprofylax mot hepatit A. Idag finns vaccin mot hepatit A istället för gammaglobulin. Både vaccin mot hepatit A och B är avdödat och kan ges tillsammans med andra vacciner. Om ett barn av någon anledning fått gammaglobulin bör man vänta 3 månader till MPR- vaccination. Om gammaglobulin ges inom 3 veckor efter MPR-vaccination kan man förvänta sig ett sämre vaccinanslag. Om resevaccinationer sammanfaller med ordinarie vaccinationsprogram ger vaccinets bipacksedel goda upplysningar om kombinationsmöjligheter. Vaccination av barn med allergi Allergiska barn kan och bör vaccineras enligt gängse rutiner med följande undantag: Det föreligger en specifik allergi/överkänslighet mot någon vaccinkomponent. För de vaccin som för närvarande ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet (difteri/kikhosta/stelkramp/hemofilus influenzae typ B/polio samt mässling påssjuka och röda hund) inträffar detta mycket sällan. Uttalat allergiska barn som tidigare reagerat med anafylaktiska tillbud bör remitteras till en allergikunnig läkare för bedömning och eventuell vaccination. Det gäller oberoende av vad barnet har reagerat på. Detsamma gäller barn som tidigare reagerat med anafylaktiska tillbud eller andra svåra symptom i samband med injektioner utan specifik allergi/överkänslighet kunnat påvisas mot 7

9 sid 8 (16) någon komponent i det som injicerats (vaccin, lokalanestetika, röntgenkontrastmedel). Barn med hyposensibilisering, kontakt med behandlande läkare eller vårdnadshavare. Barn som tillhör någon av ovanstående grupper bör remitteras vidare för ställningstagande till barnmottagningen. Vidare gäller enligt rekommendationer från Läkemedelsverket: Äggallergi och MPR. Ca 2 procent av allergiska barn är äggallergiska. Hos flertalet växer denna allergi bort under småbarnsåren. Svår allergi med anafylaxiliknande reaktioner efter inandning eller intag av spårmängder ägg är sällsynt. De flesta äggallergiska barn kan vaccineras enligt gängse rutiner. Endast de som tidigare fått svår allmänreaktion efter intag av, eller efter annan kontakt med, spårämnen av ägg bör vaccineras först efter bedömning av erfaren specialistläkare Gelatinallergi och MPR Om svåra allmänreaktioner efter tidigare vaccination eller efter intag av gelatin, bör patienten remitteras till allergikunnig läkare för bedömning och ev. vaccination. MMR II innehåller hydrolyserat gelatin. Priorix innehåller inte gelatin. Länkar om vaccination av allergiska barn: Aluminiumallergi och kliande noduli Alla vacciner mot difteri, stelkramp och kikhosta är adsorberade till ett aluminiumsalt. I sällsynta fall kan dessa vacciner ge upphov till en liten kliande kula under huden. Klådan kan hålla på i några månader till flera år och uppkommer ofta flera månader efter vaccination varför sambandet mellan vaccinationen och klådan ofta förbises vilket leder till oro och onödiga utredningar. De barn som drabbas av långvarig klåda efter vaccination blir ofta aluminium-allergiska (85 procent). Det är viktigt att tillståndet diagnostiseras så att symtomatisk behandling kan ges och för rådgivning angående aluminiuminnehållande produkter som kommer i kontakt med huden. Klådan kan ofta lindras med täckande förband, som hindrar barnet från att riva hål på huden och med kortisonsalva. Om aluminiumallergiska barn vaccineras med aluminiuminnehållande vaccin så finns risk att den tidigare klådan återkommer eller förvärras eller att barnet får klåda på det nya injektionsstället. Några andra allvarliga symtom förväntas dock inte. Läkemedelsverket rekommenderar att en bedömning av behandlande läkare görs i det enskilda fallet där även behovet av skydd mot tetanus och difteri vägs in. Inom elevhälsan innebär detta att skolläkaren beslutar om detta i samråd med elev och vårdnadshavare. Vacciner i Sverige som bara finns med aluminium är vaccinerna mot Difteri-Stelkramp-Kikhosta, Hepatit B och fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE). Vacciner mot Hepatit A finns både aluminiuminnehållande och aluminiumfria. Se FASS. 8

10 sid 9 (16) Vaccination av barn födda utomlands Kontrollera vilka vaccinationer som getts tidigare. Skolsköterska och skolläkare samråder om elevens vaccinationsstatus och om vilka kompletterande vaccinationer som behövs. Skolläkaren dokumenterar varje ordination i elevhälsovårdsjournalen samt gör en vaccinationsplanering. Alla elever skall erbjudas komplettering av vaccinationer som saknas enligt nationella vaccinationsprogrammet upp till 18-års ålder. Kompletterande vaccination mot pneumokocker och HPV behöver dock inte erbjudas. Många gånger saknas skriftlig information angående vaccinationsstatus för elever från andra länder. Om vårdnadshavare uppger att barnet vaccinerats med injektioner efter nyföddhetsperioden kan man utgå från att de fått vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. Ibland kan provtagning för tetanusantikroppsnivå vara motiverad, men det görs inte inom elevhälsan. Vaccination per os (droppar) är alltid polio. Titta om det finns ärr efter BCG. Om vaccinationsstatus ej kan värderas bör barnet bedömas som ovaccinerat. Kombinationsvaccinet (difteri, stelkramp, kikhosta, polio) ordineras då enligt vaccinationsschema. Vid eventuell kraftig lokalreaktion efter vaccination ska skolläkare göra en bedömning och ta ställning till om barnet redan har ett grundläggande antikroppssvar. Om så är fallet ses given vaccination som boosterdos och ingen ytterligare vaccination gällande difteri, stelkramp och kikhosta är indicerad. Uppgifter om olika länders vaccinationsprogram och vaccinationstäckning finns via WHO:s hemsida: Information finns också på folkhälsomyndighetens hemsida, v g se länk sida 4. OBS! Många länder utanför Norden grundvaccinerar med 3 DTP-doser med 1-2 mån mellanrum följt av en tidig booster 6-12 mån senare, dessa barn ska ha en booster vid 5-6 års ålder. De flesta länder utanför Västeuropa/USA: - använder OPV istället för IPV - ger BCG i tidig spädbarnsålder - ger en dos mässlingsvaccin tidigt, ofta vid c:a 9 mån ålder. Bör i så fall kompletteras med 2 doser senare. Västeuropa/USA/Australien och ytterligare några länder: - vaccinerar mot Hib - använder kombinationsvaccin MPR Många länder vaccinerar mot hepatit B, ett gott skydd kräver 3 doser. Ofullständigt vaccinerade barn Polio Det flesta barn som vaccinerats utomlands har vaccinerats med peroralt vaccin (OPV). De barn som fått 3 doser OPV ges 1 dos poliovaccin. Om barnet fått tidigare OPV-doser i subtropiskt/tropiskt klimat, fått färre än 3 doser eller om vaccinationsstatus är osäkert grundvaccinerar man med fyra doser. Det finns ingen risk att ge för många doser av poliovaccin. Det är antal doser som är viktigt, ej med vilket intervall de givits. 9

11 sid 10 (16) DTP De barn som behöver påfyllnadsdos (dos IV) mot difteri-stelkramp-pertussis och är <13 år ges DTP 0,5 ml. Kan ges minst 5 år efter grundvaccination. Även elever >13 år kan ges DTP, men då med reducerad antigenhalt. MPR Om barnet är ovaccinerat eller om barnet fått MPR före ett års ålder ska barnet ha ytterligare två doser MPR. Ge dos I. Dos II kan ges vid 6-8 års ålder eller tidigast efter 1 månad. Om barnet fått dos I efter ett års ålder ges dos II vid 6-8 års ålder. Kontraindikationer MPR Graviditet pga. risk för fosterskador. Fråga sexuellt aktiva flickor om sista mens. Om graviditetsrisk finns uppskjuts vaccinationen tills säkerhet finns om att graviditet inte föreligger. Sjukdomar och tillstånd med nedsatt immunförsvar v.g. se FASS Aktiv tuberkulos. Latent tuberkulos utan sjukdomsmanifestation är ingen kontraindikation för att vaccinera med MPR. Vid pågående behandling av tuberkulos tas kontakt med behandlande läkare för ställningstagande till vaccination med MPR. Hög feber >38,5 grader Känd äggallergi med anafylaxi se avsnittet Vaccination av barn med allergi ovan. Ovaccinerade barn 6-12 år DTP, polio För barn som ej fått grundimmunisering ges antingen 3 doser av kombinationsvaccinet (difteri, stelkramp, kikhosta, polio) eller tre doser av vardera vaccin (difteri, stelkramp, kikhosta) + Polio. Dos I och II ges med 2 månaders intervall Dos III 6-12 månader efter dos II. Dos IV av polio ges efter 4-5 år. Intervallet kan kortas. Eleven bör om möjligt få dosen innan han/hon gått ut grundskolan. Dos IV av Difteri/Tetanus/Pertussis ges efter 3-5 år. Hos barn <13 år som fulldosvaccin, till äldre barn ges vaccin med reducerad antigenhalt. MPR Ge dos I med kombinationsvaccin. Dos II ges vid 6-8 år. Alla barn rekommenderas numera två doser, minsta intervall mellan doserna är 1 månad. Hepatit B Hepatit B ingår ännu inte i det nationella vaccinationsprogrammet. Vid inledande hälsoundersökning hos asylsjuksköterska tas HbsAg som indikator på kronisk hepatit B hos asylsökande och kvotflyktingar. För anhöriginvandrare sker provtagning inom Allmänmedicin och för adoptivbarn på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken. Det går i provtagningen inte att se om barnet haft en genomgången hepatit B eller tidigare vaccinerats. Har barnet inte skydd och kommer det från ett riskområde rekommenderas hepatit B vaccin. I samband med hälsoundersökning av nyanlända inom Landstinget utförs provtagning för HBsAg för att upptäcka om barnet har smittats med Hepatit B. Ett negativt HBsAg innebär att barnet inte har hepatit B men anger inte om barnet är vaccinerat. Det är inte skadligt att ge ytterligare vaccin även om barnet vaccinerats tidigare. För att få bättre kunskap om immunstatus för hepatit B kan anti- HBs kontrolleras, d v s förekomst av antikroppar efter tidigare vaccination eller utläkt hepatit B. Om HBsAg är negativt och barnet har antikroppar (HBsAg negativt och anti- HBs positiv) behövs ingen 10

12 sid 11 (16) vaccination mot hepatit B. Riskgrupper för hepatit B Vid ursprung från ett land med hepatit B-prevalens >2 % ska vaccination mot hepatit B erbjudas. Vaccination utförs av Allmänmedicin och är kostnadsfri för riskgrupper. För information gällande vilka länder som bedöms som riskländer avseende hepatit B se länk nedan. BCG (Bacillus Calmette Guérin) BCG ges till tidigare ej vaccinerat barn som tillhör riskgrupp om PPD < 6 mm eller IGRA-test (Quantiferon) är negativt. Alla barn som föds i Sverige och tillhör riskgrupp vaccineras med BCG vid 6 månaders ålder. Vaccination utförs via Barn- och ungdomsmedicin och är kostnadsfri för riskgrupper. För information gällande vilka länder som bedöms som riskländer avseende tuberkulos och hepatit B v g se länkar: Riskgrupper för tuberkulos Barn som enligt följande kriterier löper ökad risk att utsättas för tuberkulossmitta erbjuds BCGvaccination: Tidigare tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt. Aktuell tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt (samråd med den behandlande läkaren när det gäller eventuell kemoterapi och tidpunkten för BCG). Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från ett land med ökad tuberkulosförekomst (> 25 fall per invånare och år, det vill säga de flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Japan, Chile, Kuba, Australien och Nya Zeeland). Planerad vistelse i ett land eller område med hög tuberkulosförekomst (> 100 fall per invånare och år, det vill säga Afrika söder om Sahara, Rumänien, f.d. Sovjetunionen utom Baltikum, södra och sydöstra Asien) och om barnet kommer i nära kontakt med lokalbefolkningen. För omhändertagande av utländska barn som nyligen anlänt till Sverige hänvisas till Rekommenderade rutiner och provtagningar av asylsökande/kvotflyktingar/anhöriginvandrade eller motsvarande i Landstinget i Värmland Ovaccinerade barn och unga över 12 år DT, polio Till dessa barn och ungdomar ges 3 doser vardera av difterivaccinet SSI (styrka 30 IE/25 Lf per dos) och tetanusvaccinet SSI. Dos I och II ges med 2 månaders intervall och dos III 6-12 månader efter dos II. Observera volymskillnaden; en dos Difterivaccin = 0,5 ml, men en dos stelkrampsvaccin = 1 ml. Dessa två vacciner finns tillgängliga på licens som söks på enhetsnivå, FASS-text saknas därför. Alternativt ges DTPp. 11

13 sid 12 (16) Ge 3 doser poliovaccin med samma intervall som difteri/tetanus. Informera eleven/vårdnadshavare att dos IV bör ges efter 3-5 år av difteri/tetanus och efter 4-5 år av polio. MPR Ge två doser av kombinationsvaccin med minst en månads mellanrum. Graviditet är kontraindikation. Graviditet ska dessutom undvikas i 3 månader efter vaccination. Hepatit B och BCG Var god se ovan. Kostnader för vaccinationer Alla vaccinationer som ges enligt barnvaccinationsprogrammet är kostnadsfria. Om vaccination mot hepatit-b eller tuberkulos är indicerat så är även detta kostnadsfritt. Berörd verksamhet inom landstinget står för denna kostnad. Resevaccination Kontakta Vaccinationscentrum CSK. Användbara webadresser Socialstyrelsens författningssamling Svenska barnvaccinationsprogrammet samt vaccininformation till föräldrar på olika språk Rikshandboken för barnhälsovården Olika länders vaccinationspolicy Folkhälsomyndighetens vaccinationsinformation Riktlinjer för vaccination, Västra Götalandsregionen under rubrik Riktlinjer-Vaccination Läkemedelsverkets hemsida för biverkningsblanketter

14 sid 13 (16) Tidsgränser Vid kompletterande vaccination tas ej hänsyn till min och maxålder. Gällande HPV, var god se rekommendation s.3. Tidsgränser inom ram för barnvaccinationsprogrammet Vaccin Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib, Pneumokocker dos 1 Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib, Pneumokocker dos 2 Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib, Pneumokocker dos 3 Min ålder 2,5 mån 4,5 mån 11,5 mån Max ålder Min intervall fr tidigare dos Max intervall fr tidigare dos 6 mån mån 6 veckor 6 mån 2 år 6 mån 12 mån Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio dos 4 5 år 6 år 3 år 5 år Difteri, Stelkramp, Kikhosta dos 5 14 år 16 år 8 år 11 år MPR dos 1 12 mån MPR dos 2 6 år mån

15 sid 14 (16) Bilaga 1 Schema för vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio Årskohorter Barn födda Schema mån +10 år mån +10 år mån +10 år mån +10 år mån +10 år mån +10 år mån +10 år mån år mån år Barnhälsovården Skolhälsovården årskurs års ålder 9 11 års ålder års ålder IPV år DTP åk 4 läsår IPV år DTP åk 4 läsår IPV år DTP åk 4 läsår IPV år DTP åk 4 läsår IPV år DTP åk 4 läsår IPV år DTP åk 4 läsår IPV år DTP åk 4 läsår DTP-IPV år DTP-IPV år Skolhälsovården årskurs 8 eller 9 dtp åk 8 läsår eller åk 9 läsår dtp åk 8 läsår eller åk 9 läsår

16 sid 15 (16) Bilaga 2 Schema för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund Årskohorter Barn födda Schema mån +12 år Barnhälsovården Skolhälsovården årskurs 1 2 Skolhälsovården årskurs 6 18 mån ålder 6 8 års ålder 12 års ålder MPR år mån +12 år MPR år mån +12 år MPR år mån +12 år MPR år mån +12 år MPR år mån +12 år MPR år mån +12 år MPR år mån +6 8 år mån +6 8 år MPR år MPR år MPR åk 1 läsår eller åk 2 läsår MPR åk 1 läsår eller åk 2 läsår MPR åk 6 läsår MPR åk 6 läsår MPR åk 6 läsår MPR åk 6 läsår MPR åk 6 läsår MPR åk 6 läsår MPR åk 6 läsår Källa SOSFS 2006:22 15