Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland"

Transkript

1 Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Författare: Ann-Sofie Cavefors och Thomas Arvidsson, Centrala Barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän samt Leif Dotevall, Smittskydd Västra Götaland Datum Detta dokument revideras regelbundet, se alltid senaste upplaga på hemsidan Centrala Barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän, Kompletteringsvaccination sammanfattning Innan vaccination bör det nyanlända barnet ha genomgått hälsoundersökning och vaccinationsanamnes och övergripande planering ska vara gjord. Vid all vaccination som avviker i intervall och/eller ålder från nationella vaccinationsprogram krävs läkarordination. Läkare i den organisation som utför vaccinationen ska stå för ordinationen. Det bästa är om man kan samordna vaccinationerna med ordinarie vaccinationstillfällen på BVC och i skolan. Barn- och skolhälsovårdsöverläkare kan svara på frågor om vaccination. Om det i anamnes eller status framkommer misstanke om kontraindikation för vaccination, rekvirera då journalkopior angående hälsoundersökning och ta ställning till remiss till specialist. Vid vaccinationsanamnes kan man utgå från Skriftliga dokument om det finns. Muntliga uppgifter. Olika länders vaccinationsschema (WHO, ECDC). Ofta har man knapphändiga uppgifter och man får göra en rimlig bedömning utifrån dessa. Serologi kan vara användbart (framför allt tetanus) i vissa fall. De flesta länder vaccinerar mot difteri, stelkramp och kikhosta och ofta även mot hepatit B. Man kan räkna givna doser, om de inte är givna med för tätt intervall (<1 månader) eller före 6 veckors ålder. (Undantag hepatit B och BCG, som räknas från födelsen). Poliovaccin ges i många länder som oralt vaccin (OPV). Om barnet fått tre eller fler doser kan man komplettera med en dos inaktiverat poliovaccin (IPV). Om barnet fått 1-2 doser eller vid osäkerhet om antalet doser, ska man grundvaccinera på nytt. I låginkomstländer ges mässlingvaccination tidigt; ned till 9 månader ålder. Man måste då komplettera med MPR. Målsättning * Alla barn ska ha fullgott skydd mot difteri, stelkramp, polio och, om möjligt, mot kikhosta samt mot mässling, påssjuka och röda hund. * Barn under sex år bör vaccineras mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) * Barn under 2 år bör vaccineras mot pneumokocker. * Nyanlända barn från områden där tuberkulos och/eller hepatit B är vanligt, ska erbjudas vaccination mot dessa infektioner. * Barn med ökad risk för svår sjukdom vid smitta med influensa eller pneumokocker ska, oavsett ålder, erbjudas vaccination mot detta.

2 Innehållsförteckning Sida 1. Kunskapsunderlag om bakgrund till kompletteringsvaccination Sammanfattning av grundvaccination till ovaccinerade barn 9 3. Specifika kompletteringsvaccinationer Referenser.15 Bilaga 1. Komplettering av tidigare ovaccinerade barn, grundschema...17 Bilaga 2. Vaccinationsblankett - Historik och planering.18 Observera Detta dokument revideras regelbundet, se alltid senaste upplaga på hemsidan Centrala Barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän, 2

3 1. Kunskapsunderlag om bakgrund till kompletteringsvaccination Allmänt om barns vaccinationsskydd I stort sett alla länder vaccinerar mot difteri, stelkramp och kikhosta under spädbarnsåret och ger en boosterdos under småbarnsåren. I många länder saknas dock boosterdosen, eller ges senare, vilket kan innebära att barnet har ett otillräckligt skydd. Den officiella beskrivningen av olika länders vaccinationsprogram enligt WHO finns i ref. 17. Oralt poliovaccin (OPV) används i stora delar av världen Hepatit B ingår i nästan alla länders barnvaccinationsprogram i dag. I många länder utanför Västeuropa och USA ges vaccin mot enbart mässling eller mot mässling och röda hund. Barnen får ofta vaccinet före ett års ålder och denna dos skall inte räknas in för barn som flyttat till Sverige. Komplettering behövs i dessa fall med vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Praxis varierar avsevärt även inom enskilda länder. Detta gäller särskilt barn från länder med krig, som varit på flykt, eller av andra skäl inte haft kontakt med regelbunden vaccinationsverksamhet. Nationella vaccinationsprogram Den 1 januari 2013 infördes en ändring i smittskyddslagen (SmL 2004:168 samt 2012:452) vilket innebär att beslut om att ta in nya vaccin i nationella vaccinationsprogram i fortsättningen fattas av regeringen. Lagändringen innebär även att alla vaccinationer som ges inom ramen för nationella vaccinationsprogram ska rapporteras till ett nytt vaccinationsregister. Nationella vaccinationsprogram kan vara av två slag, allmänna program och särskilda program för riskgrupper. Det nuvarande barnvaccinationsprogrammet räknas som ett allmänt program. Ingående vacciner i nationella vaccinationsprogram finns angivet i Smittskyddsförordningen (ref.12). Beträffande särskilda vaccinationsprogram för personer som ingår i riskgrupper har regeringen ännu inte beslutat vilka vacciner som ska ingå. Tills vidare gäller därför Socialstyrelsens riktade rekommendationer, som idag omfattar vaccination mot tuberkulos och hepatit B till barn som har ökad risk att utsättas för dessa sjukdomar, samt vaccination mot pneumokocker och influensa till barn med ökad risk för komplikationer av sjukdomarna. BCG och vaccin mot hepatit B är kostnadsfria för barn och unga inom barn- och skolhälsovården. Enligt Socialstyrelsens (SOSFS 2006:22) föreskrifter om vaccination av barn, ska barn- och skolhälsovården till alla vårdnadshavare erbjuda vaccination av de barn som är födda år 2002 eller senare (utom vad gäller humant papillomvirus som riktar sig till flickor födda 1999 eller senare) enligt följande program 1 : 1 Barn födda 2001 och tidigare får dos 2 av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund i åk 6 (tom läsåret 2013/14) 3

4 Figur 1. Vacciner som för närvarande ingår i nationella vaccinationsprogram, vid vilken ålder och var dessa vaccinationer ska ges. Utgångspunkten för beräkningen av tidpunkten för vaccination ska, även om barnet är för tidigt fött, vara ett barns kronologiska ålder. Vidare ska barn upp till 18 års ålder, om de inte tidigare har vaccinerats i enlighet med vaccinationsprogrammet, erbjudas kompletterande vaccination. Avsteg från vaccinationsprogrammet, utöver de som anges i dessa föreskrifter, får göras genom ordination av den ansvarige läkaren inom barn- och elevhälsan. För detaljer se SOSFS 2006:22 (ref. 1). Ansvar för vaccinationsskydd Alla barn i Sverige har idag rätt till vaccination mot nio allvarliga sjukdomar genom barnvaccinationsprogrammet. Vaccinationerna erbjuds genom barnhälsovården samt elevhälsan och gäller sjukdomarna polio, difteri, stelkramp, kikhosta, Haemophilus influenzae typ b (Hib), påssjuka, mässling, röda hund och pneumokocker. Flickor erbjuds även vaccination mot HPV. Ansvar och kostnader för vaccinationerna regleras i Smittskyddslagen (2004:168 samt 2012:452) enligt följande (ref. 12): 2 kap 3f Den som omfattas av 3 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska av landstinget erbjudas vaccinationer mot smittsamma sjukdomar som ingår i nationella vaccinationsprogram. Den som omfattas av elevhälsa enligt 2 kap. 25 skollagen (2010:800), med undantag för elever i förskoleklass, ska i stället erbjudas vaccinationer mot smittsamma sjukdomar som ingår i allmänna vaccinationsprogram av huvudmannen för elevens utbildning. 7 kap 2a Vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram är kostnadsfria för patienten. 4

5 7 kap 4 Landstinget svarar för kostnader och för de vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram enligt 2 kap. 3 f första stycket. Kommunen eller annan huvudman inom skolväsendet svarar för kostnader för de vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram enligt 2 kap. 3 f andra stycket enligt bestämmelser i skollagen (2010:800) om kostnader för elevhälsa. Vaccinationsansvar för asylsökande barn och unga innefattas i Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. I denna lag framgår att hälso- och sjukvård till asylsökande som inte har fyllt 18 år ska erbjudas i samma omfattning som till den som är bofast i landstinget (ref.13). Vaccinationerna som ingår i de nationella vaccinationsprogrammen ska därför erbjudas asylsökande barn och unga kostnadsfritt. Utförande vem gör vad? En vaccinationsanamnes /vaccinationshistorik ska ingå i den hälsoundersökning inom primärvården som erbjuds nyanlända barn och unga. Planering och ordination av vaccinering ska däremot ske på den enhet som ska utföra vaccinationerna (barnhälsovård, elevhälsa). De uppgifter om vaccinationsstatus som framkommit i hälsoundersökningen ska meddelas den enhet som ska utföra vaccinationerna. Detta kan ske genom att en remiss samt en kopia av vaccinationsmallen från hälsoundersökningen sändes till vaccinerande enhet (barnhälsovård, elevhälsa). Ansvaret för de vacciner som ingår i det allmänna nationella vaccinationsprogrammet och var de ska ges framgår av figur 1. Den som omfattas av 3 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska av landstinget erbjudas dessa vaccinationer (ref 12). För de barn och unga som omfattas av elevhälsa enligt 2 kap 25 skollagen (2010:800), med undantag för elever i förskoleklass, ska istället s vaccinationer erbjuda enligt det allmänna nationella vaccinationsprogrammet av huvudmannen för elevens utbildning (ref 12). För barn i förskoleklass krävs en samverkan mellan huvudmännen så att vaccinationen utförs på för barnet bästa sätt. För de vacciner som är riktade till riskgrupper och som ännu inte reglerats i de nationella vaccinationsprogrammen enligt Smittskyddslagen (BCG, hepatit B-vaccin samt till särskilda riskgrupper influensavaccin och pneumokockvaccin) krävs också en samverkan mellan de olika aktörerna för barnets bästa om var dessa vaccinationer ska ges. Landstinget har det slutliga ansvaret för att tillse att barn i förskoleklass och barn med behov av vacciner riktade till riskgrupper erbjuds kompletteringsvaccination. (ref 3) BVC-sjuksköterska och skolsköterska, som fyller utbildningskraven, får ordinera och vaccinera enligt det nationella allmänna vaccinationsprogrammet (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2000:1 om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården). Vid avvikelser till exempel vad gäller ålder för vaccination, intervall mellan doser eller vaccinsort, krävs läkarordination. Det betyder att läkare måste ordinera vid komplettering av vaccinationsprogram från andra länder (ref. 9) samt i vissa fall även för svenskfödda barn som tidigare inte följt programmet 5

6 Vaccinationsbegrepp En grundvaccination innebär 2 eller 3 doser med 1-2 månaders intervall följt av en boosterdos efter minst 6 månader. Boosterdosen krävs för att säkra ett långtidsskydd. Denna kan upprepas efter ett visst antal år för att underhålla långtidsskyddet. En korrekt genomförd grundvaccination behöver inte upprepas, även om det gått lång tid. Det räcker att ge en booster för att återfå eller vidmakthålla en god skyddsnivå. Ofta kallas de första 2-3 doserna i grundvaccinationen för primärvaccination, men ibland förväxlas primärvaccination med grundvaccination. Det gäller således att klargöra vad som menas när dessa begrepp dyker upp. Primärvaccination 2 eller 3 doser med 1-2 månaders intervall + Boosterdos efter minst 6 månader Grundvaccination Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus, hepatit B och pneumokocker är avdödat/inaktiverat, dvs framställt från virus-/bakterieodlingar, som avdödas. Lämpliga komponenter, oftast olika ytantigen, separeras ut och kombineras med hjälpämnen (oftast aluminiumföreningar), som bidrar till att en immunreaktion mot smittämnet stimuleras. Avdödade vacciner av denna typ kräver upprepade doser, dvs. grundvaccination följd av ytterligare boosterdoser fram i livet, för att vidmakthålla ett gott skydd. Vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund är levande, dvs. består av levande virus, som behandlats så att dess sjukdomsframkallande förmåga försvagats, s.k. levande försvagat vaccin. Vaccinet ger upphov till en lindrig infektion, som skapar immunitet mot smittämnet. Reaktionen med lite trötthet och eventuell feber andra veckan efter MPR-vaccination är inte en biverkan utan infektionssymptom. Även BCG är ett levande försvagat vaccin. För levande vacciner gäller att grundvaccinationen endast består av en dos. För MPR (och för varicella) rekommenderas ytterligare en dos för att säkra att vaccinet ger upphov till ett skydd hos så många som möjligt och för att ge ett säkrare långtidsskydd. Det finns två orsaker till att långtidsskyddet kan bli sämre med MPR-vaccin jämfört med skyddet efter genomgången sjukdom; dels är smittämnet försvagat och stimulerar inte immunförsvaret lika mycket som den naturliga infektionen, dels försvinner vid ett framgångsrikt vaccinationsprogram den naturliga upprepade kontakten med smittämnet, som annars är den mekanism som upprätthåller immunitetsnivån. Det vetenskapliga underlaget för hur långt intervall man kan tillåta mellan doser och för antalet doser är svagt. Praxis kan skilja mellan olika verksamheter och specialister. Vid osäkerhet bör barnhälsovårdsöverläkare, skolhälsovårdsöverläkare, ansvarig skolläkare eller annan vaccinationskunnig läkare konsulteras. 6

7 Individuell värdering av tidigare vaccinationsskydd Generellt gäller att man kan lita på vaccinationskort från andra länder. Som sällsynt undantag från regeln har man konstaterat att vaccinationskortet inte stämt med skyddsnivån hos enstaka kinesiska adoptivbarn. Vaccinationskort kan också vara förväxlade mellan barn, vilket skall misstänkas när vacciner givits vid systematiskt avvikande åldrar. Muntliga vaccinationsuppgifter får värderas i relation till uppgiftslämnarens bakgrund, kunskapsnivå och kännedom om ursprungslandets vaccinationsförhållanden. Det händer att flyktingar tror att ett vaccinationsskydd krävs för att man skall få komma in i Sverige och därmed uppger ett vaccinationsskydd de inte har. Det kan därför vara viktigt att ta upp frågan på nytt när de har fått lite mer kunskap om Sverige och möjligen ökat förtroende för myndigheter. Det händer också att barnet eller föräldrarna är övertygade om att de är ovaccinerade medan serologiprov visar att de har ett tillfredsställande skydd mot vaccinationssjukdomarna. Om barnet fått sprutor under första levnadsåret, har det med stor sannolikhet skydd mot difteri, stelkramp, troligen mot pertussis och ofta mot hepatit B. Polio har troligen givits oralt (OPV) som droppar och då bör man komplettera med polio i injektionsform (IPV). Vid osäkerhet kan man kontrollera tetanusantikroppar. Finns dessa är barnet vaccinerat och då sannolikt även mot åtminstone difteri och polio. Ensamkommande flyktingbarn har sällan egna uppgifter om tidigare vaccinationer och i stort sett aldrig skriftlig dokumentation. Kontroll av tetanustiter kan då vara värdefullt. I samband med hälsoundersökning av nyanlända utförs alltid provtagning för HBsAg för att upptäcka om barnet har smittats med hepatit B. Ett negativt HBsAg innebär att barnet inte har hepatit B men anger inte om barnet är vaccinerat. Det är inte skadligt att ge ytterligare vaccin även om barnet vaccinerats tidigare, varför vaccination mot hepatit B då kan ges. Ett alternativ för att få bättre kunskap om immunstatus för hepatit B är att i samband med provtagning för HBsAg även kontrollera anti-hbs, dvs förekomst av antikroppar efter vaccination mot hepatit B. Om barnet har antikroppar (dvs HBsAg neg + anti-hbs positiv) behövs ingen vaccination. Närvaro av BCG-ärr kan tala för att barnet även är grundvaccinerat. Om man startar ny grundvaccination med avdödat vaccin på en redan välvaccinerad individ kan det resultera i kraftiga lokalreaktioner. Höga antikroppsnivåer mot tetanus och eventuellt mot difteri en månad efter den givna vaccindosen talar för att individen redan är grundvaccinerad (eller i varje fall primärvaccinerad). Vid tvekan om det behövs en eller fler ytterligare vaccindoser skall dessa ges. En extra dos av levande vaccin leder vanligen inte till något annat än att antikroppsnivåerna mot vaccinviruset stiger utan några andra märkbara symptom. 7

8 Bedömning av tidpunkt för doser och dosintervall Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker kan ges tidigast vid sex veckors ålder. Doser givna före denna ålder och med mindre intervall än 4 veckor räknas inte. Likaså räknas inte boosterdos, som givits med mindre intervall än sex månader till primärvaccinationen. Om det först vid 5½ år upptäcks att dos 2 och 3 givits med kortare intervall än sex månader behöver man inte ge en extra dos eftersom 5½-årsdosen ger full boostereffekt. Hepatit B kan ges från födelsen. I program, som börjat vid födelsen får intervall mellan dos 1 och dos 2 ej understiga fyra veckor och mellan dos 2 och dos 3 ej åtta veckor. MPR-doser givna före 12 månader ålder räknas inte. Allmänna principer för kompletteringsvaccination och blandning av vacciner 1. Olika vacciner får inte blandas i samma spruta eller injiceras på samma ställe. Undantag är naturligtvis färdiga kombinationsvacciner exempelvis Pentavac. 2. MPR kan släcka ut en eventuell PPD-reaktion i upp till 3 månader efter vaccinationen. Bäst är att sätta PPD och i samband med avläsning efter 3 dygn ges eventuell BCG samtidigt med MPR. 3. Ett levande försvagat vaccin (exempelvis MPR eller gula febern) kan ges samtidigt med BCG-vaccin. Om vaccineringen inte sker vid samma tillfälle bör man vänta minst 4 veckor mellan vaccinerna. Har BCG-vaccin givits först bör man alltså vänta minst 4 veckor innan nästa vaccin ges. Har annat levande vaccin givits före BCG bör man vänta minst 4 veckor med BCG-vaccinationen. Efter BCG bör man vänta 3 månader med att ge något annat vaccin i samma extremitet. 4. Har man givit levande vaccin, exempelvis MPR bör man vänta minst 4 veckor med att ge gammaglobulin för att inte försvaga immunsvaret mot mässling, påssjuka och röda hund. 5. Har man givit gammaglobulin i standarddos, eller andra blodprodukter, måste minst 3 månader förflyta innan vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, dvs levande vaccin, kan ges. Vaccinförkortningar D = fulldos difteriantigen d = lågdos difteriantigen T = fulldos tetanusantigen t = lågdos tetanusantigen Fulldos användes till grundvaccination och ofta även till booster. Lågdos användes bara till booster. OPV = oralt poliovaccin IPV = inaktiverat poliovaccin (injiceras) ap = acellulärt pertussisvaccin ap = acellulärt lågdos pertussisvaccin P = helcells perstussisvaccin (användes ej i Sverige) Hib = Haemophilus influenzae typ b HBV eller Hep B = vaccin mot hepatit B PCV = pneumokockvaccin. Oftast anges antalet ingående pneumokockantigen med en siffra, exempelvis PCV13 = Prevenar 13 8

9 2. Grundvaccination till ovaccinerade barn (Se även bilaga 1: tabell med grundschema) Vaccination förutsätter att hälsokontroll, inklusive provtagning avseende hepatit B, är utförd. Nedan anges i första hand vacciner, som är upphandlade eller rekommenderade i Västra Götalandsregionen. Senare i dokumentet anges också likvärdiga vacciner av annat fabrikat. Ovaccinerade barn under 1 år Vaccineras enligt det svenska allmänna vaccinationsprogrammet. Vid ursprung från ett land med hepatit B-prevalens 2 % (i praktiken riskländer för tuberkulos) ska även vaccination mot hepatit B erbjudas. Barn med ökad risk för tuberkulos erbjuds BCG efter PPD (se Riktlinjer för vaccination med BCG (ref.15)). Ovaccinerade barn 1-5 år Difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Haemophilus influenzae typ b Pentavac (DTaP-IPV-Hib) som första dos. Efter två månader ges Tetravac (DTaP-IPV) som andra dos, och minst sex månader efter dos 2 ges ytterligare en dos Tetravac ( DTaP-IPV). Boosterdos, Tetravac ges efter 3-5 år. Hepatit B Vid ursprung från ett land med hepatit B-prevalens 2 %, ska även vaccination mot hepatit B erbjudas (Engerix B, två doser med minst en månads intervall och dos 3 sex månader efter dos 2). Man kan välja att i stället för Pentavac/Tetravac + Engerix B ge Infanrix hexa (DTaP-IPV- Hib-HepB), två doser med två månaders intervall och dos 3 minst sex månader efter dos 2, om man vill minska antalet injektioner. Dock saknas dokumentation för barn över 36 månaders ålder, varvid vaccinet får ges s k off label på läkarordination. Boosterdos Tetravac ges även i detta fall efter 3-5 år. Pneumokocker Barn 1-2 år: Prevenar 13, 2 doser med två månaders intervall Barn >2 år, endast vid ökad risk för pneumokockinfektion (ref. 4) Mässling, påssjuka och röda hund Priorix: En dos från 18 månader ålder. Kan vid behov ges från 12 månaders ålder. Tuberkulos BCG vid ökad risk för tuberkulos (ref. 15). Ovaccinerade barn 6-12 år Difteri, stelkramp, kikhosta och polio Tetravac (DTaP-IPV) Dos 1 och 2 med två månaders mellanrum och dos 3 minst sex månader efter dos 2.( Off label - rekommendation på läkarordination, se sidan 12) 9

10 Boosterdos Tetravac ges efter 3-5 år. Om boosterdos ges efter 12 år ska vaccin med reducerad antigenhalt användas, t ex Boostrixpolio Hepatit B Vid ursprung från ett land med hepatit B-prevalens 2% ska även vaccination mot hepatit B erbjudas (Engerix B, två doser med minst en månads intervall och dos 3 minst sex månader efter dos 2.) 2 Mässling, påssjuka och röda hund Priorix: Två doser med minst en, gärna sex, månaders intervall. Dos 2 ges om möjligt vid ordinarie tidpunkt inom elevhälsan, dvs i årskurs 1-2 om eleven är född 2002 eller senare och i årskurs 6 om eleven är född 2001 eller tidigare. Tuberkulos BCG vid ökad risk för tuberkulos (ref. 15). Ovaccinerade barn och unga över 12 år Difteri, stelkramp, kikhosta och polio Det korrekta alternativet är att använda SSI vaccin mot difteri 25 Lf/dos + SSI vaccine mot tetanus + Imovax Polio (IPV). Av samtliga ges två doser med två månaders intervall och en tredje dos minst sex månader efter dos 2. Frågan är om det kan försvaras att ge så många stick till ett barn/unga, som kan vara traumatiserade av olika orsaker. Dessutom ger den korrekta rutinen stor samlad aluminiumbelastning. Ett alternativ är att ge Tetravac (DTaP-IPV) två doser med två månaders mellanrum och dos 3 minst sex månader efter dos 2, om man vill reducera antalet stick. Dock saknas dokumentation för barn över 12 år och läkemedlet ges s k off label på läkarordination. Hepatit B Vid ursprung från ett land med hepatit B-prevalens 2% ska även vaccination mot hepatit B erbjudas. (Engerix B, två doser med minst en månads intervall och dos 3 sex månader efter dos 2). Boosterdos Boostrix polio ges även i detta fall efter 3-5 år. Mässling, påssjuka och röda hund Priorix, två doser med minst en, gärna sex, månader intervall. Obs! Graviditet är kontraindikation. Graviditet ska dessutom undvikas i tre månader efter vaccination. Tuberkulos BCG vid ökad risk för tuberkulos (ref 15). HPV Bör övervägas till flickor födda 1999 och senare. 2 Om det är mycket angeläget att reducera antalet vaccinationer för ett enskilt barn, kontakta barn- eller skolhälsovårdsöverläkare för diskussion kring alternativa vaccin för att få skydd mot DTaP+IPV+ hepatit B. 10

11 3. Specifika kompletterings-vaccinationer Difteri Tetanus (DT) och kombinationer DT utgör basen i alla barnvaccinationsprogram. En fullständig grundvaccination (2 3 primärdoser, följt av en booster) anses ge pålitligt skydd i 10 år, sannolikt betydligt längre. Aktuella vacciner: Vaccin mot tetanus (T) och Vaccin mot difteri (D) är licenspreparat från SSI, som är avsedda för primärvaccination av vuxna. De används ibland till barn om föräldrarna inte accepterar kombinationsvacciner. Pentavac (D T ap IPV Hib), Infanrix-Polio+Hib (D T ap IPV Hib), och Infanrix Hexa (D T ap IPV Hib HepB), är avsedda för grundimmunisering och första booster av spädbarn. Tetravac (D T ap IPV), och Infanrix Polio (D T ap IPV), är registrerade för boostervaccination av individer upp till 13 års ålder, som fått en komplett grundvaccination mot difteri, tetanus, pertussis, polio. Då de innehåller fulldos av ingående komponenter kan de även användas till grundvaccination i dessa åldrar. Det finns inget, som talar för att vaccinerna inte fungerar vid grundvaccination efter 13 års ålder, men vetenskaplig dokumentation saknas för detta. De användes därför ofta off label efter läkarordination till individer äldre än 12 år. Dessutom rekommenderas kombinationsvacciner till barn och ungdomar för grundvaccination och booster mot difteri och tetanus enligt Socialstyrelsen (ref 11). Boostrix och Triaxis är boostervaccin och får inte användas för grundvaccination. Boostrix Polio (d t ap IPV) är avsett för boostring av difteri, tetanus, pertussis och polio på grundvaccinerade individer, samt en kompletteringsdos med polio och/eller pertussis på individer där det inte medför nackdel att difteri och tetanus boostras. Boostrix Polio innehåller lägre dos av antigen mot difteri, tetanus och pertussis och kan därför inte användas för grundvaccination. Förslag till vaccinationsrutin beroende på vaccinationshistorik Huvudregeln vad gäller difteri, stelkramp och hepatit B är att man fortsätter enligt programmet efter den senast givna dosen. Även om det gått lång tid sedan en dos givits behöver man inte starta om programmet eller upprepa en dos (ref.18). Försök samordna detta med ordinarie program på BVC eller i skolhälsovård. Ovaccinerade individer: Ordinarie 2+1 grundvaccinationsprogram. (dvs minst 2 resp. 6 månaders intervall) Dos 1 given: Ge dos 2 följd av ordinarie booster (med minst 6 månader intervall). Dos 1 och 2 (=primärvaccination) korrekt givna: Ge booster tidigast efter 6 månader. Grundvaccinationen (2+1, ev. 3+1) korrekt given: Ny booster ges 3-5 år efter senaste dos. Bäst är att vänta 4-5 år om det passar i vaccinationsrutinen. Barn äldre än 6 år, som fått en eller flera primärdoser före ett års ålder, men ingen fullständig grundvaccination: 11

12 Om 3 primärdoser givits < 1 år och sedan >18 månader intervall till nästa dos räknas det som 2 doser. Om 2 doser givits < 1 år och sedan >18 månader intervall till nästa dos räknas de som en dos. Om 1 dos givits under < 1 år och sedan >18 månader intervall till nästa dos startas en ny vaccinationsserie, (dvs grundvaccination). Vad gäller polio, Hib, Hep B, pertussis, pneumokocker och MPR kan särskilda ställningstaganden behöva göras enligt nedan. Pertussis Pertussis ges i de flesta länder som del i kombinationsvaccin. Pertussisvaccination ger relativt bra skydd i 6 10 år. Genomgången infektion ger längre tids skydd (10 15 år). Kompletteringsvaccination mot pertussis kan övervägas i familj med spädbarn men, då det inte finns något enskilt vaccin mot pertussis i Sverige, måste kombinationsvaccin väljas. Rådfråga gärna barnhälsovårdsöverläkare. Polio Grundvaccination genomförs i alla länder, där inte krig, konflikter eller extrem fattigdom utgör ett hinder. Det är vanligt att man använder levande, oralt poliovaccin (OPV). I Sverige ger vi inaktiverat poliovaccin (IPV). Om barnet tidigare fått 0 2 doser OPV: Grundvaccinera med IPV 3 eller flera doser OPV: Ge en dos IPV Ytterligare en dos IPV ges tidigast efter 3 år, men gärna efter 4-5 år, motsvarande den 4:e dosen i det svenska vaccinationsprogrammet. I det fall då barnet är ovaccinerat eller osäkerhet råder: Grundvaccinera med IPV Det innebär inte ökad risk för biverkningar eller andra negativa effekter att ge fler doser IPV än nödvändigt. Aktuellt vaccin: Flera kombinationsvacciner (se ovan under Difteri, Tetanus) eller rent poliovaccin, Imovax Polio. Haemophilus influenzae typ b Ges till barn under 6 år. Barn under 1 år skall ha 3 doser enligt primärvaccinationsschema Barn fyllda 1 år ska ha en dos. Aktuellt vaccin: Kombinationsvacciner som Pentavac, Infanrix-Polio+Hib, Infanrix Hexa eller enkomponentvaccin som Act Hib. 12

13 Pneumokocker Vaccin mot pneumokocker ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn födda och senare. För Prevenar 13 gäller att barn under 1 år skall ha 3 doser; för barn 1-2 år räcker det med 2 doser och över 2 år en dos (2 doser för Synflorix). Kompletteringsvaccination med pneumokockvaccin kan, men behöver inte, göras enligt SOFS 2006:22. Beakta dock vaccinationskravet för riskgrupper. När det gäller individer över 2 år kan användning av det okonjugerade vaccinet, Pneumo 23 övervägas. Aktuella vacciner: Prevenar 13, Synflorix, (Pneumo 23). Hepatit B Barn som löper ökad risk för smitta enligt Socialstyrelsens rekommendationer för profylax mot Hepatit B ska erbjudas kompletteringsvaccination. (ref. 6) Barn, som påbörjat vaccination mot hepatit B skall erbjudas fullfölja denna i Sverige oavsett om de kan räknas till riskgrupp eller inte. Det har föreslagits att vaccination mot hepatit B ska ingå i det allmänna nationella vaccinationsprogrammet men detta är ännu inte genomförts (mars 2013). Aktuella vacciner: Engerix B eller kombinationsvaccin, Infanrix Hexa. Vaccin mot både hepatit A och B kan övervägas, Ambirix eller Twinrix (se FASS angående detaljer om dessa två vacciner). Om det för barn över 6 år är stort behov av att reducera antalet doser vid kompletteringsvaccination föreslås kontakt med barnhälsovårdsöverläkare. MPR mässling, påssjuka, röda hund Vid osäkerhet om immunitet mot mässling, påssjuka eller röda hund ska barnet vaccineras. Tidigare vaccination eller genomgången sjukdom är inget hinder mot ny vaccination. Kombinerat MPR-vaccin användes även om man bara behöver vaccinera mot en av de ingående sjukdomarna. Första MPR-dos ges vid 18 månader ålder i Sverige, men kan i vissa länder och under vissa förhållanden ha givits redan vid 6 månader. Doser givna före 12 månader ålder räknas bort vid bedömning av barnets vaccinationsskydd. Riktlinjer för MPR-komplettering: Barn födda före 2002 och <12 år gamla: Ge en dos. Ytterligare en dos ska ges vid 12 års ålder av skolhälsovården. Barn födda 2002 eller senare och <7 år gamla: Ge en dos. Ytterligare en dos ska ges vid 7-8 års ålder av skolhälsovården. Barn som passerat den ålder då dos 2 ges av skolhälsovården: Ge 2 doser med minst 1 månads intervall, dock helst 2 månader eller längre. 13

14 För att inte den andra dosen ska missas är det ytterst angeläget med överrapportering mellan vårdcentral och skolhälsovård! Obs! Graviditet är kontraindikation. Graviditet ska dessutom undvikas i 3 månader efter vaccination. Aktuella vacciner: Priorix. M-M-RvaxPro Det finns inte enskilda vacciner mot mässling eller parotit. Ett enkomponentsvaccin mot rubella användes, beroende på tillgång, till icke immuna kvinnor i fertil ålder, men egentligen finns ingen anledning att inte passa på att förstärka skyddet mot mässling och parotit samtidigt. Tuberkulos BCG ges till tidigare ej vaccinerat barn som tillhör riskgrupp om PPD <6 mm. Tbc-förekomst i olika länder enligt webbsida från WHO: (Ref 16) Se vidare riktlinjer för BCG i Västra Götaland (ref.15) Vaccin: BCG 14

15 Referenser Socialstyrelsens föreskrifter och rekommendationer 1. Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn (SOSFS 2006:22) 2. Bakgrund till nya tidpunkter för barnvaccinationer (2006) 52_ pdf 3. Lagrådsremiss: Ny ordning för nationella vaccinationsprogram (2012), sid Socialstyrelsens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker (SOSFS 1994:26) (gäller riskgrupper) 5. Socialstyrelsens allmänna råd om vaccination mot influensa (SOSFS 1997:21) 6. Socialstyrelsens rekommendationer för profylax mot hepatit B - Profylax med vaccin och immunglobulin - före och efter exposition. ( ) 7. Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos, hälsokontroll, smittspårning och vaccination. ( ) 8. Rekommendationer för vaccination mot humant papillomavirus (HPV). ( ) 9. Om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1, 3 kap 10 ) 10. Vaccinationsinformation på olika språk Rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp Lagar och förordningar Smittskyddslagen och smittskyddsförordningen Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. 15

16 Några nationella och regionala länkar 14. Barnhälsovårdens nationella handbok Riktlinjer för vaccination med BCG. PM för Västra Götalandsregionen 20f%c3%b6r%20vaccination%20mot%20BCG.pdf Internationella länkar 16. Tbc-förekomst i olika länder enligt webbsida från WHO 17. WHO:s vaccinationssida med nationella program, uppgifter om vaccinationstäckning och förekomst av vaccinationssjukdomarna: med frågor o svar om barnvaccinationer och länkar till WHO:s vaccinationssidor. 18. CDC, MMWR, General recommendations on Immunization, January pdf sid 12 16

17 Bilaga 1: Komplettering av tidigare ovaccinerade barn, grundschema 17

18 Vaccinationer Historik och planering Bilaga 2. Namn.. Födelsedata/Pers.nr LMA-nr (asylsökande)... Ankomstår till Sverige... Från land/länder.. Vaccinationsuppgifter Skriftligt Muntligt Nationellt vaccinationsprogram enligt WHO Finns kontraindikationer mot vaccination? Ja Nej (Om ja, rekvirera journaluppgifter) Provtagning: PPD HBsAg Annat Datum. Resultat..mm Datum. Resultat Pos Neg. För hälsoundersökande mottagning Vaccinationer Tidigare erhållna vaccinationer BCG För vaccinationsansvarig Planerade/ordinerade vaccinationer Difteri Stelkramp Kikhosta Polio (IPV) Polio (OPV) Hib Hepatit B Mässling Påssjuka Röda hund Mässling Övriga Vaccinationer Datum.. Ansvarig läkare Datum.. Ansvarig läkare Vid behov av kompletterande vaccinationer skickas remiss samt uppgifterna i denna bilaga, efter medgivande till respektive vaccinationsansvarig 18

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder BILAGA Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder (Komplettering och anpassning till det svenska vaccinationsprogrammet) Christina C Fåhraeus Barnläkare Hälsans vårdcentrum Juni

Läs mer

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Stockholm Landsting samt Stockholm Stad? Marie Johannesson Skolöverläkare, Stockholms Stad Ledningsdagarna 22-23 september

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Leif Ekholm BHV-öl, ÖLL 2013-11-28 Modifierad efter presentation tillsammans med Eva Netterlid, SMI, 2013-10-08. Socialstyrelsen

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet ationsprogrammet Avvikelser-ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera Socialstyrelsen ansvarar för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid, SMI

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VAD SÄGER LANDSTINGET? Ur Hälsoundersökning av vuxna asylsökande och nyanlända invandrare Vaccinationsstatus kontrolleras och alla vuxna erbjuds vaccination

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Sid. 1 (6) Rev. 2014-05-19 A Fogels, L Dotevall, T Arvidsson Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Information ska ges om den undersöktes möjlighet att få del av hälso- och sjukvård

Läs mer

Vaccination inför och efter njurtransplantation

Vaccination inför och efter njurtransplantation Vaccination inför och efter njurtransplantation Jag har rensat bort tabeller, figurer och andra illustrationer då det inte är tillåtet att distribuera dessa bilder pga copy-right. Marianne Jertborn Infektion,

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio Kunskapsakuten/ Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio olika sjukdomar i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2015-05-29 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism:

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism: Kapitel Inledning Allmän del En av de viktigaste åtgärderna för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar är att vaccinera hela eller delar av befolkningen. Förutom ett personligt skydd är vaccinationer

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Vaccination av barn och ungdomar

Vaccination av barn och ungdomar 184 Ändrad 2015-03-04, s 187 Rose-Marie Carlsson, Försvarsmedicincentrum, Västra Frölunda Sven-Arne Silfverdal, Barnhälsovårdsenheten, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Inledning Vaccinationer är en

Läs mer

Vad vinner vi med de nya vaccinerna?

Vad vinner vi med de nya vaccinerna? Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro 4-5 feb 2009 Örebro, onsdagen den 4 februari 2009 Vad vinner vi med de nya vaccinerna? aglindberg@gmail.com Vad vann vi med de gamla? Tidigt 1800-tal: Vad vinner

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare riktlinje vid hälsoundersökning

Asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare riktlinje vid hälsoundersökning Sida 1(28) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Iwona Jacobsson (ijn018) 2016-01-04 2014-07-04 Iwona Jacobsson (ijn018) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Thomas Lundberg

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Biverkningar vid vaccinationer

Biverkningar vid vaccinationer Biverkningar vid vaccinationer Vilka biverkningar ska rapporteras? Nya oväntade biverkningar Mindre vanliga och sällsynta biverkningar (FASS) Sådant som tycks öka i frekvens Sådant som tycks öka i allvarlighetsgrad

Läs mer

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus 2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.

Läs mer

Vacciner till barn. Skyddseffekt och biverkningar. En systematisk litteraturöversikt. Februari 2009

Vacciner till barn. Skyddseffekt och biverkningar. En systematisk litteraturöversikt. Februari 2009 Vacciner till barn Skyddseffekt och biverkningar En systematisk litteraturöversikt Februari 2009 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

Vacciner effekter och biverkningar

Vacciner effekter och biverkningar Vacciner effekter och biverkningar SBU:s rapport om barnvaccinationer och Vaccinallergiska patienter Biverkan av vacciner praktisk hantering Bernice Aronsson Vilka nya vaccin är på väg, och hur bedömer

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

Aktuellt om smittskydd x 6 Kungsbacka 4/3 - Varberg 5/3 - Falkenberg 6/3 - Halmstad 28/3 - Laholm 1/4 - Hylte 9/4

Aktuellt om smittskydd x 6 Kungsbacka 4/3 - Varberg 5/3 - Falkenberg 6/3 - Halmstad 28/3 - Laholm 1/4 - Hylte 9/4 Aktuellt om smittskydd x 6 Kungsbacka 4/3 - Varberg 5/3 - Falkenberg 6/3 - Halmstad 28/3 - Laholm 1/4 - Hylte 9/4 Mats Erntell, smittskyddsläkare Birgitta Jönsson, smittskyddssjuksköterska Publicerad 2014-03-07

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination

Läs mer

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga

Läs mer

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18)

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej 2 (15) Innehållsförteckning 1 Hälsoundersökning - Asylsökande/ nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej 3 2 Inledande hälsosamtal; intervju-,

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet GÄLLER FRÅN JANUARI 2010 Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination?

Läs mer

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Bitr.smittskyddsläkare Det svenska allmänna barnvaccinationsprogrammet 3,5,12 månader: Difteri, polio, tetanus, Hib, kikhosta, Pneumokocker. I SLL även Hepatit

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Bakgrund År 2012 ordnade THL utbildningsdagar om registrering av vaccinationer och om vaccinationsregistret för administratörerna av hälsovårdscentralernas patientdatasystem.

Läs mer

Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013

Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013 Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013 Johan Alm Vaccinationsteamet Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Södersjukhuset Stockholm Henrik 5 mån

Läs mer

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Är du immun mot mässling? 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte Vilka områden i världen är drabbade 1. Afrika 2. Afrika och Asien

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Synflorix injektionsvätska, suspension i förfylld spruta Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat 2 KVALITATIV

Läs mer

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Bakgrund År 2012 ordnade THL utbildningsdagar om registrering av vaccinationer och om vaccinationsregistret för administratörerna av hälsovårdscentralernas patientdatasystem.

Läs mer

Rådgivningens vaccinationsguide

Rådgivningens vaccinationsguide Rådgivningens vaccinationsguide Mannerheims Barnskyddsförbund Institutet för hälsa och välfärd Andra linjen 17, 00530 Helsingfors PB 30, 00271 Helsingfors tel. 075 324 51 tel. 0206 106 000 mll@mll.fi www.thl.fi

Läs mer

Rådgivningens vaccinationsguide

Rådgivningens vaccinationsguide Rådgivningens vaccinationsguide Mannerheims Barnskyddsförbund Institutet för hälsa och välfärd Andra linjen 17, 00530 Helsingfors PB 30, 00271 Helsingfors tel. 075 324 51 tel. 029 524 6000 mll@mll.fi www.thl.fi

Läs mer

Mässling utbrottshantering och smittspårning

Mässling utbrottshantering och smittspårning Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00012-2015 2015-03-06 Mässling utbrottshantering och smittspårning Bakgrund Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna. Smittan är luftburen med små droppar

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren 2011 2015

TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren 2011 2015 TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren 2011 2015 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi 1 2011 1 TBE-VACCINATIONSKAMPANJEN

Läs mer

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Smittskydd Västra Götaland Information till sjuksköterskor inom beroendevården Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Procent Vaccination mot hepatit A och B till personer som

Läs mer

Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Lena Norell. 2012-04- 11 Beställarenheten Distribution

Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Lena Norell. 2012-04- 11 Beställarenheten Distribution www.lvn.se Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Lena Norell 2012-04- 11 1(3) Beställarenheten Distribution Frågor och svar om Gardasil Vem kan få Gardasil kostnadsfritt? Gardasil erbjuds till flickor

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Eva Netterlid Susanne Andrén SMI-dag Stockholm 23/4 2013 Sjukdomar Mikrobiell typning Vaccinations - register Vaccinations täckning Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför?

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga vad gäller för tandvården, och skiljer det sig från sjukvården? Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare

Läs mer

SVENSKA LUNGRAPPORTEN

SVENSKA LUNGRAPPORTEN SVENSKA LUNGRAPPORTEN ALLMÄNHETENS KÄNNEDOM OCH ERFARENHETER AV LUNGBESVÄR Ett informationsmaterial för journalister från Pfizer AB Presskontakt: Ulrika Goossens, informationschef, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com

Läs mer

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Smittskyddsmöte 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Hälsoundersökning 30 maj 2011 Ing-Marie Einemo smittskyddssjuksköterska Hälso- och sjukvård för asylsökande i Sverige Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lag

Läs mer

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012 Presentation Svevac Informationssystem för vaccinationer Susanne Andrén Gävleborg 16-17/1, 2012 ett nationellt informationssystem för vaccinationer Informationssystem eller e-tjänst för vaccinationer Vårdgivare

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, dec 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Julhälsning sid 2 Glutenintroduktion sid 3 Framtida vacciner sid 3 Ersättning för

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Barn över 12 månaders ålder, ungdomar och vuxna: en engångsdos på 0,5 ml.

PRODUKTRESUMÉ. Barn över 12 månaders ålder, ungdomar och vuxna: en engångsdos på 0,5 ml. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN NeisVac-C, injektionsvätska, suspension, förfylld spruta, Meningokock grupp C- polysackaridkonjugatvaccin (adsorberat) 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En dos

Läs mer

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Att må bra är en förutsättning för att kunna koncentrera sig i skolan, vara delaktig och ta till sig nya kunskaper. Elevhälsovården har till uppgift

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016

Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016 Version 7 1(10) Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016 Vaccinationsstart måndag 2 november 2015... 2 Nytt om kampanjen... 2 Frågeformulär till patient inför vaccination...

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Vaccinationer och reseprofylax

Vaccinationer och reseprofylax 1 Infektionskliniken, CSK 101230/Bo Settergren Detta PM gäller t.o. m. 2011-12-31 Vaccinationer och reseprofylax INNEHÅLL SIDA Resevaccinationer lathund 2 Vaccination och reserådgivning praktiska synpunkter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Systematiskt arbete för kvalitet och säkerhet 2014 Kent Norström verksamhetsansvarig Ingrid Norling medicinskt ansvarig skolsköterska 1 1. Inledning och bakgrund... 3 Ledningssystem

Läs mer

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Rekommendationer för preventiva insatser mot TUBERKULOS Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Ingela Berggren, Stockholms läns landsting sidan 1 Världen cirka 2 miljarder smittade

Läs mer

Deltagarinformation och samtyckesdokument

Deltagarinformation och samtyckesdokument INFORMATION TILL DELTAGARENS FÖRÄLDER / VÅRDNADSHAVARE OCH SAMTYCKESDOKUMENT Undersökningens namn och nr: 111442 (10PN-PD-DIT-043) Regionalt randomiserad, kontrollerad undersökning i fas III/IV, där effekten

Läs mer

Råd och profylax vid resa

Råd och profylax vid resa 678 Lars Lindquist, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Pille Lindkvist, Cefam, Karolinska institutet, Stockholm Inledning Av totalt drygt 14 miljoner utlandsresor med övernattning

Läs mer

BVC-personal. BVC-lokaler. Sjuksköterska. Läkare

BVC-personal. BVC-lokaler. Sjuksköterska. Läkare Grunder i BVC-verksamhet i Göteborg, vårdval 2009 Vid informationsmöten och telefonförfrågningar finns ett antal centrala frågor, som många ställer. Detta är ett försök att besvara en del av dem och att

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Hepatit C blodtransfusion

Hepatit C blodtransfusion Nr:5/2007 Sid:1 Innehåll: Hepatit C via blodtransfusion Antibiotikaförbrukning Vaccination och hälsoundersökning av asylsökande barn Kronoberg bäst (som vanligt) Behandling och profylax av influensa med

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN Quintanrix, pulver och vätska till injektionsvätska, suspension Difteri, tetanus, pertussis (helcell), hepatit B (rdna) och konjugerat Haemophilus typ b-vaccin

Läs mer

Livets tråd. Familjecentralen Äpplet firar 10-år

Livets tråd. Familjecentralen Äpplet firar 10-år Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer fem 2012 Familjecentralen Äpplet firar 10-år Den 6:e december firar

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et!

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et! Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: Tfn: 010-441 64 80 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 33:e årgången Nr 3, 2013 Oktober

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Vad har hänt inom resemedicin och på vaccinfronten sen sist?

Vad har hänt inom resemedicin och på vaccinfronten sen sist? Vad har hänt inom resemedicin och på vaccinfronten sen sist? Forskningsrön och falldiskussioner Svensk Förening för Resemedicin 150318 Helena Hervius Askling Nya data angående risk för reserelaterad sjukdom?

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer