Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland"

Transkript

1 Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Författare: Ann-Sofie Cavefors och Thomas Arvidsson, Centrala Barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän samt Leif Dotevall, Smittskydd Västra Götaland Datum Detta dokument revideras regelbundet, se alltid senaste upplaga på hemsidan Centrala Barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän, Kompletteringsvaccination sammanfattning Innan vaccination bör det nyanlända barnet ha genomgått hälsoundersökning och vaccinationsanamnes och övergripande planering ska vara gjord. Vid all vaccination som avviker i intervall och/eller ålder från nationella vaccinationsprogram krävs läkarordination. Läkare i den organisation som utför vaccinationen ska stå för ordinationen. Det bästa är om man kan samordna vaccinationerna med ordinarie vaccinationstillfällen på BVC och i skolan. Barn- och skolhälsovårdsöverläkare kan svara på frågor om vaccination. Om det i anamnes eller status framkommer misstanke om kontraindikation för vaccination, rekvirera då journalkopior angående hälsoundersökning och ta ställning till remiss till specialist. Vid vaccinationsanamnes kan man utgå från Skriftliga dokument om det finns. Muntliga uppgifter. Olika länders vaccinationsschema (WHO, ECDC). Ofta har man knapphändiga uppgifter och man får göra en rimlig bedömning utifrån dessa. Serologi kan vara användbart (framför allt tetanus) i vissa fall. De flesta länder vaccinerar mot difteri, stelkramp och kikhosta och ofta även mot hepatit B. Man kan räkna givna doser, om de inte är givna med för tätt intervall (<1 månader) eller före 6 veckors ålder. (Undantag hepatit B och BCG, som räknas från födelsen). Poliovaccin ges i många länder som oralt vaccin (OPV). Om barnet fått tre eller fler doser kan man komplettera med en dos inaktiverat poliovaccin (IPV). Om barnet fått 1-2 doser eller vid osäkerhet om antalet doser, ska man grundvaccinera på nytt. I låginkomstländer ges mässlingvaccination tidigt; ned till 9 månader ålder. Man måste då komplettera med MPR. Målsättning * Alla barn ska ha fullgott skydd mot difteri, stelkramp, polio och, om möjligt, mot kikhosta samt mot mässling, påssjuka och röda hund. * Barn under sex år bör vaccineras mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) * Barn under 2 år bör vaccineras mot pneumokocker. * Nyanlända barn från områden där tuberkulos och/eller hepatit B är vanligt, ska erbjudas vaccination mot dessa infektioner. * Barn med ökad risk för svår sjukdom vid smitta med influensa eller pneumokocker ska, oavsett ålder, erbjudas vaccination mot detta.

2 Innehållsförteckning Sida 1. Kunskapsunderlag om bakgrund till kompletteringsvaccination Sammanfattning av grundvaccination till ovaccinerade barn 9 3. Specifika kompletteringsvaccinationer Referenser.15 Bilaga 1. Komplettering av tidigare ovaccinerade barn, grundschema...17 Bilaga 2. Vaccinationsblankett - Historik och planering.18 Observera Detta dokument revideras regelbundet, se alltid senaste upplaga på hemsidan Centrala Barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän, 2

3 1. Kunskapsunderlag om bakgrund till kompletteringsvaccination Allmänt om barns vaccinationsskydd I stort sett alla länder vaccinerar mot difteri, stelkramp och kikhosta under spädbarnsåret och ger en boosterdos under småbarnsåren. I många länder saknas dock boosterdosen, eller ges senare, vilket kan innebära att barnet har ett otillräckligt skydd. Den officiella beskrivningen av olika länders vaccinationsprogram enligt WHO finns i ref. 17. Oralt poliovaccin (OPV) används i stora delar av världen Hepatit B ingår i nästan alla länders barnvaccinationsprogram i dag. I många länder utanför Västeuropa och USA ges vaccin mot enbart mässling eller mot mässling och röda hund. Barnen får ofta vaccinet före ett års ålder och denna dos skall inte räknas in för barn som flyttat till Sverige. Komplettering behövs i dessa fall med vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Praxis varierar avsevärt även inom enskilda länder. Detta gäller särskilt barn från länder med krig, som varit på flykt, eller av andra skäl inte haft kontakt med regelbunden vaccinationsverksamhet. Nationella vaccinationsprogram Den 1 januari 2013 infördes en ändring i smittskyddslagen (SmL 2004:168 samt 2012:452) vilket innebär att beslut om att ta in nya vaccin i nationella vaccinationsprogram i fortsättningen fattas av regeringen. Lagändringen innebär även att alla vaccinationer som ges inom ramen för nationella vaccinationsprogram ska rapporteras till ett nytt vaccinationsregister. Nationella vaccinationsprogram kan vara av två slag, allmänna program och särskilda program för riskgrupper. Det nuvarande barnvaccinationsprogrammet räknas som ett allmänt program. Ingående vacciner i nationella vaccinationsprogram finns angivet i Smittskyddsförordningen (ref.12). Beträffande särskilda vaccinationsprogram för personer som ingår i riskgrupper har regeringen ännu inte beslutat vilka vacciner som ska ingå. Tills vidare gäller därför Socialstyrelsens riktade rekommendationer, som idag omfattar vaccination mot tuberkulos och hepatit B till barn som har ökad risk att utsättas för dessa sjukdomar, samt vaccination mot pneumokocker och influensa till barn med ökad risk för komplikationer av sjukdomarna. BCG och vaccin mot hepatit B är kostnadsfria för barn och unga inom barn- och skolhälsovården. Enligt Socialstyrelsens (SOSFS 2006:22) föreskrifter om vaccination av barn, ska barn- och skolhälsovården till alla vårdnadshavare erbjuda vaccination av de barn som är födda år 2002 eller senare (utom vad gäller humant papillomvirus som riktar sig till flickor födda 1999 eller senare) enligt följande program 1 : 1 Barn födda 2001 och tidigare får dos 2 av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund i åk 6 (tom läsåret 2013/14) 3

4 Figur 1. Vacciner som för närvarande ingår i nationella vaccinationsprogram, vid vilken ålder och var dessa vaccinationer ska ges. Utgångspunkten för beräkningen av tidpunkten för vaccination ska, även om barnet är för tidigt fött, vara ett barns kronologiska ålder. Vidare ska barn upp till 18 års ålder, om de inte tidigare har vaccinerats i enlighet med vaccinationsprogrammet, erbjudas kompletterande vaccination. Avsteg från vaccinationsprogrammet, utöver de som anges i dessa föreskrifter, får göras genom ordination av den ansvarige läkaren inom barn- och elevhälsan. För detaljer se SOSFS 2006:22 (ref. 1). Ansvar för vaccinationsskydd Alla barn i Sverige har idag rätt till vaccination mot nio allvarliga sjukdomar genom barnvaccinationsprogrammet. Vaccinationerna erbjuds genom barnhälsovården samt elevhälsan och gäller sjukdomarna polio, difteri, stelkramp, kikhosta, Haemophilus influenzae typ b (Hib), påssjuka, mässling, röda hund och pneumokocker. Flickor erbjuds även vaccination mot HPV. Ansvar och kostnader för vaccinationerna regleras i Smittskyddslagen (2004:168 samt 2012:452) enligt följande (ref. 12): 2 kap 3f Den som omfattas av 3 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska av landstinget erbjudas vaccinationer mot smittsamma sjukdomar som ingår i nationella vaccinationsprogram. Den som omfattas av elevhälsa enligt 2 kap. 25 skollagen (2010:800), med undantag för elever i förskoleklass, ska i stället erbjudas vaccinationer mot smittsamma sjukdomar som ingår i allmänna vaccinationsprogram av huvudmannen för elevens utbildning. 7 kap 2a Vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram är kostnadsfria för patienten. 4

5 7 kap 4 Landstinget svarar för kostnader och för de vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram enligt 2 kap. 3 f första stycket. Kommunen eller annan huvudman inom skolväsendet svarar för kostnader för de vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram enligt 2 kap. 3 f andra stycket enligt bestämmelser i skollagen (2010:800) om kostnader för elevhälsa. Vaccinationsansvar för asylsökande barn och unga innefattas i Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. I denna lag framgår att hälso- och sjukvård till asylsökande som inte har fyllt 18 år ska erbjudas i samma omfattning som till den som är bofast i landstinget (ref.13). Vaccinationerna som ingår i de nationella vaccinationsprogrammen ska därför erbjudas asylsökande barn och unga kostnadsfritt. Utförande vem gör vad? En vaccinationsanamnes /vaccinationshistorik ska ingå i den hälsoundersökning inom primärvården som erbjuds nyanlända barn och unga. Planering och ordination av vaccinering ska däremot ske på den enhet som ska utföra vaccinationerna (barnhälsovård, elevhälsa). De uppgifter om vaccinationsstatus som framkommit i hälsoundersökningen ska meddelas den enhet som ska utföra vaccinationerna. Detta kan ske genom att en remiss samt en kopia av vaccinationsmallen från hälsoundersökningen sändes till vaccinerande enhet (barnhälsovård, elevhälsa). Ansvaret för de vacciner som ingår i det allmänna nationella vaccinationsprogrammet och var de ska ges framgår av figur 1. Den som omfattas av 3 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska av landstinget erbjudas dessa vaccinationer (ref 12). För de barn och unga som omfattas av elevhälsa enligt 2 kap 25 skollagen (2010:800), med undantag för elever i förskoleklass, ska istället s vaccinationer erbjuda enligt det allmänna nationella vaccinationsprogrammet av huvudmannen för elevens utbildning (ref 12). För barn i förskoleklass krävs en samverkan mellan huvudmännen så att vaccinationen utförs på för barnet bästa sätt. För de vacciner som är riktade till riskgrupper och som ännu inte reglerats i de nationella vaccinationsprogrammen enligt Smittskyddslagen (BCG, hepatit B-vaccin samt till särskilda riskgrupper influensavaccin och pneumokockvaccin) krävs också en samverkan mellan de olika aktörerna för barnets bästa om var dessa vaccinationer ska ges. Landstinget har det slutliga ansvaret för att tillse att barn i förskoleklass och barn med behov av vacciner riktade till riskgrupper erbjuds kompletteringsvaccination. (ref 3) BVC-sjuksköterska och skolsköterska, som fyller utbildningskraven, får ordinera och vaccinera enligt det nationella allmänna vaccinationsprogrammet (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2000:1 om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården). Vid avvikelser till exempel vad gäller ålder för vaccination, intervall mellan doser eller vaccinsort, krävs läkarordination. Det betyder att läkare måste ordinera vid komplettering av vaccinationsprogram från andra länder (ref. 9) samt i vissa fall även för svenskfödda barn som tidigare inte följt programmet 5

6 Vaccinationsbegrepp En grundvaccination innebär 2 eller 3 doser med 1-2 månaders intervall följt av en boosterdos efter minst 6 månader. Boosterdosen krävs för att säkra ett långtidsskydd. Denna kan upprepas efter ett visst antal år för att underhålla långtidsskyddet. En korrekt genomförd grundvaccination behöver inte upprepas, även om det gått lång tid. Det räcker att ge en booster för att återfå eller vidmakthålla en god skyddsnivå. Ofta kallas de första 2-3 doserna i grundvaccinationen för primärvaccination, men ibland förväxlas primärvaccination med grundvaccination. Det gäller således att klargöra vad som menas när dessa begrepp dyker upp. Primärvaccination 2 eller 3 doser med 1-2 månaders intervall + Boosterdos efter minst 6 månader Grundvaccination Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus, hepatit B och pneumokocker är avdödat/inaktiverat, dvs framställt från virus-/bakterieodlingar, som avdödas. Lämpliga komponenter, oftast olika ytantigen, separeras ut och kombineras med hjälpämnen (oftast aluminiumföreningar), som bidrar till att en immunreaktion mot smittämnet stimuleras. Avdödade vacciner av denna typ kräver upprepade doser, dvs. grundvaccination följd av ytterligare boosterdoser fram i livet, för att vidmakthålla ett gott skydd. Vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund är levande, dvs. består av levande virus, som behandlats så att dess sjukdomsframkallande förmåga försvagats, s.k. levande försvagat vaccin. Vaccinet ger upphov till en lindrig infektion, som skapar immunitet mot smittämnet. Reaktionen med lite trötthet och eventuell feber andra veckan efter MPR-vaccination är inte en biverkan utan infektionssymptom. Även BCG är ett levande försvagat vaccin. För levande vacciner gäller att grundvaccinationen endast består av en dos. För MPR (och för varicella) rekommenderas ytterligare en dos för att säkra att vaccinet ger upphov till ett skydd hos så många som möjligt och för att ge ett säkrare långtidsskydd. Det finns två orsaker till att långtidsskyddet kan bli sämre med MPR-vaccin jämfört med skyddet efter genomgången sjukdom; dels är smittämnet försvagat och stimulerar inte immunförsvaret lika mycket som den naturliga infektionen, dels försvinner vid ett framgångsrikt vaccinationsprogram den naturliga upprepade kontakten med smittämnet, som annars är den mekanism som upprätthåller immunitetsnivån. Det vetenskapliga underlaget för hur långt intervall man kan tillåta mellan doser och för antalet doser är svagt. Praxis kan skilja mellan olika verksamheter och specialister. Vid osäkerhet bör barnhälsovårdsöverläkare, skolhälsovårdsöverläkare, ansvarig skolläkare eller annan vaccinationskunnig läkare konsulteras. 6

7 Individuell värdering av tidigare vaccinationsskydd Generellt gäller att man kan lita på vaccinationskort från andra länder. Som sällsynt undantag från regeln har man konstaterat att vaccinationskortet inte stämt med skyddsnivån hos enstaka kinesiska adoptivbarn. Vaccinationskort kan också vara förväxlade mellan barn, vilket skall misstänkas när vacciner givits vid systematiskt avvikande åldrar. Muntliga vaccinationsuppgifter får värderas i relation till uppgiftslämnarens bakgrund, kunskapsnivå och kännedom om ursprungslandets vaccinationsförhållanden. Det händer att flyktingar tror att ett vaccinationsskydd krävs för att man skall få komma in i Sverige och därmed uppger ett vaccinationsskydd de inte har. Det kan därför vara viktigt att ta upp frågan på nytt när de har fått lite mer kunskap om Sverige och möjligen ökat förtroende för myndigheter. Det händer också att barnet eller föräldrarna är övertygade om att de är ovaccinerade medan serologiprov visar att de har ett tillfredsställande skydd mot vaccinationssjukdomarna. Om barnet fått sprutor under första levnadsåret, har det med stor sannolikhet skydd mot difteri, stelkramp, troligen mot pertussis och ofta mot hepatit B. Polio har troligen givits oralt (OPV) som droppar och då bör man komplettera med polio i injektionsform (IPV). Vid osäkerhet kan man kontrollera tetanusantikroppar. Finns dessa är barnet vaccinerat och då sannolikt även mot åtminstone difteri och polio. Ensamkommande flyktingbarn har sällan egna uppgifter om tidigare vaccinationer och i stort sett aldrig skriftlig dokumentation. Kontroll av tetanustiter kan då vara värdefullt. I samband med hälsoundersökning av nyanlända utförs alltid provtagning för HBsAg för att upptäcka om barnet har smittats med hepatit B. Ett negativt HBsAg innebär att barnet inte har hepatit B men anger inte om barnet är vaccinerat. Det är inte skadligt att ge ytterligare vaccin även om barnet vaccinerats tidigare, varför vaccination mot hepatit B då kan ges. Ett alternativ för att få bättre kunskap om immunstatus för hepatit B är att i samband med provtagning för HBsAg även kontrollera anti-hbs, dvs förekomst av antikroppar efter vaccination mot hepatit B. Om barnet har antikroppar (dvs HBsAg neg + anti-hbs positiv) behövs ingen vaccination. Närvaro av BCG-ärr kan tala för att barnet även är grundvaccinerat. Om man startar ny grundvaccination med avdödat vaccin på en redan välvaccinerad individ kan det resultera i kraftiga lokalreaktioner. Höga antikroppsnivåer mot tetanus och eventuellt mot difteri en månad efter den givna vaccindosen talar för att individen redan är grundvaccinerad (eller i varje fall primärvaccinerad). Vid tvekan om det behövs en eller fler ytterligare vaccindoser skall dessa ges. En extra dos av levande vaccin leder vanligen inte till något annat än att antikroppsnivåerna mot vaccinviruset stiger utan några andra märkbara symptom. 7

8 Bedömning av tidpunkt för doser och dosintervall Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker kan ges tidigast vid sex veckors ålder. Doser givna före denna ålder och med mindre intervall än 4 veckor räknas inte. Likaså räknas inte boosterdos, som givits med mindre intervall än sex månader till primärvaccinationen. Om det först vid 5½ år upptäcks att dos 2 och 3 givits med kortare intervall än sex månader behöver man inte ge en extra dos eftersom 5½-årsdosen ger full boostereffekt. Hepatit B kan ges från födelsen. I program, som börjat vid födelsen får intervall mellan dos 1 och dos 2 ej understiga fyra veckor och mellan dos 2 och dos 3 ej åtta veckor. MPR-doser givna före 12 månader ålder räknas inte. Allmänna principer för kompletteringsvaccination och blandning av vacciner 1. Olika vacciner får inte blandas i samma spruta eller injiceras på samma ställe. Undantag är naturligtvis färdiga kombinationsvacciner exempelvis Pentavac. 2. MPR kan släcka ut en eventuell PPD-reaktion i upp till 3 månader efter vaccinationen. Bäst är att sätta PPD och i samband med avläsning efter 3 dygn ges eventuell BCG samtidigt med MPR. 3. Ett levande försvagat vaccin (exempelvis MPR eller gula febern) kan ges samtidigt med BCG-vaccin. Om vaccineringen inte sker vid samma tillfälle bör man vänta minst 4 veckor mellan vaccinerna. Har BCG-vaccin givits först bör man alltså vänta minst 4 veckor innan nästa vaccin ges. Har annat levande vaccin givits före BCG bör man vänta minst 4 veckor med BCG-vaccinationen. Efter BCG bör man vänta 3 månader med att ge något annat vaccin i samma extremitet. 4. Har man givit levande vaccin, exempelvis MPR bör man vänta minst 4 veckor med att ge gammaglobulin för att inte försvaga immunsvaret mot mässling, påssjuka och röda hund. 5. Har man givit gammaglobulin i standarddos, eller andra blodprodukter, måste minst 3 månader förflyta innan vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, dvs levande vaccin, kan ges. Vaccinförkortningar D = fulldos difteriantigen d = lågdos difteriantigen T = fulldos tetanusantigen t = lågdos tetanusantigen Fulldos användes till grundvaccination och ofta även till booster. Lågdos användes bara till booster. OPV = oralt poliovaccin IPV = inaktiverat poliovaccin (injiceras) ap = acellulärt pertussisvaccin ap = acellulärt lågdos pertussisvaccin P = helcells perstussisvaccin (användes ej i Sverige) Hib = Haemophilus influenzae typ b HBV eller Hep B = vaccin mot hepatit B PCV = pneumokockvaccin. Oftast anges antalet ingående pneumokockantigen med en siffra, exempelvis PCV13 = Prevenar 13 8

9 2. Grundvaccination till ovaccinerade barn (Se även bilaga 1: tabell med grundschema) Vaccination förutsätter att hälsokontroll, inklusive provtagning avseende hepatit B, är utförd. Nedan anges i första hand vacciner, som är upphandlade eller rekommenderade i Västra Götalandsregionen. Senare i dokumentet anges också likvärdiga vacciner av annat fabrikat. Ovaccinerade barn under 1 år Vaccineras enligt det svenska allmänna vaccinationsprogrammet. Vid ursprung från ett land med hepatit B-prevalens 2 % (i praktiken riskländer för tuberkulos) ska även vaccination mot hepatit B erbjudas. Barn med ökad risk för tuberkulos erbjuds BCG efter PPD (se Riktlinjer för vaccination med BCG (ref.15)). Ovaccinerade barn 1-5 år Difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Haemophilus influenzae typ b Pentavac (DTaP-IPV-Hib) som första dos. Efter två månader ges Tetravac (DTaP-IPV) som andra dos, och minst sex månader efter dos 2 ges ytterligare en dos Tetravac ( DTaP-IPV). Boosterdos, Tetravac ges efter 3-5 år. Hepatit B Vid ursprung från ett land med hepatit B-prevalens 2 %, ska även vaccination mot hepatit B erbjudas (Engerix B, två doser med minst en månads intervall och dos 3 sex månader efter dos 2). Man kan välja att i stället för Pentavac/Tetravac + Engerix B ge Infanrix hexa (DTaP-IPV- Hib-HepB), två doser med två månaders intervall och dos 3 minst sex månader efter dos 2, om man vill minska antalet injektioner. Dock saknas dokumentation för barn över 36 månaders ålder, varvid vaccinet får ges s k off label på läkarordination. Boosterdos Tetravac ges även i detta fall efter 3-5 år. Pneumokocker Barn 1-2 år: Prevenar 13, 2 doser med två månaders intervall Barn >2 år, endast vid ökad risk för pneumokockinfektion (ref. 4) Mässling, påssjuka och röda hund Priorix: En dos från 18 månader ålder. Kan vid behov ges från 12 månaders ålder. Tuberkulos BCG vid ökad risk för tuberkulos (ref. 15). Ovaccinerade barn 6-12 år Difteri, stelkramp, kikhosta och polio Tetravac (DTaP-IPV) Dos 1 och 2 med två månaders mellanrum och dos 3 minst sex månader efter dos 2.( Off label - rekommendation på läkarordination, se sidan 12) 9

10 Boosterdos Tetravac ges efter 3-5 år. Om boosterdos ges efter 12 år ska vaccin med reducerad antigenhalt användas, t ex Boostrixpolio Hepatit B Vid ursprung från ett land med hepatit B-prevalens 2% ska även vaccination mot hepatit B erbjudas (Engerix B, två doser med minst en månads intervall och dos 3 minst sex månader efter dos 2.) 2 Mässling, påssjuka och röda hund Priorix: Två doser med minst en, gärna sex, månaders intervall. Dos 2 ges om möjligt vid ordinarie tidpunkt inom elevhälsan, dvs i årskurs 1-2 om eleven är född 2002 eller senare och i årskurs 6 om eleven är född 2001 eller tidigare. Tuberkulos BCG vid ökad risk för tuberkulos (ref. 15). Ovaccinerade barn och unga över 12 år Difteri, stelkramp, kikhosta och polio Det korrekta alternativet är att använda SSI vaccin mot difteri 25 Lf/dos + SSI vaccine mot tetanus + Imovax Polio (IPV). Av samtliga ges två doser med två månaders intervall och en tredje dos minst sex månader efter dos 2. Frågan är om det kan försvaras att ge så många stick till ett barn/unga, som kan vara traumatiserade av olika orsaker. Dessutom ger den korrekta rutinen stor samlad aluminiumbelastning. Ett alternativ är att ge Tetravac (DTaP-IPV) två doser med två månaders mellanrum och dos 3 minst sex månader efter dos 2, om man vill reducera antalet stick. Dock saknas dokumentation för barn över 12 år och läkemedlet ges s k off label på läkarordination. Hepatit B Vid ursprung från ett land med hepatit B-prevalens 2% ska även vaccination mot hepatit B erbjudas. (Engerix B, två doser med minst en månads intervall och dos 3 sex månader efter dos 2). Boosterdos Boostrix polio ges även i detta fall efter 3-5 år. Mässling, påssjuka och röda hund Priorix, två doser med minst en, gärna sex, månader intervall. Obs! Graviditet är kontraindikation. Graviditet ska dessutom undvikas i tre månader efter vaccination. Tuberkulos BCG vid ökad risk för tuberkulos (ref 15). HPV Bör övervägas till flickor födda 1999 och senare. 2 Om det är mycket angeläget att reducera antalet vaccinationer för ett enskilt barn, kontakta barn- eller skolhälsovårdsöverläkare för diskussion kring alternativa vaccin för att få skydd mot DTaP+IPV+ hepatit B. 10

11 3. Specifika kompletterings-vaccinationer Difteri Tetanus (DT) och kombinationer DT utgör basen i alla barnvaccinationsprogram. En fullständig grundvaccination (2 3 primärdoser, följt av en booster) anses ge pålitligt skydd i 10 år, sannolikt betydligt längre. Aktuella vacciner: Vaccin mot tetanus (T) och Vaccin mot difteri (D) är licenspreparat från SSI, som är avsedda för primärvaccination av vuxna. De används ibland till barn om föräldrarna inte accepterar kombinationsvacciner. Pentavac (D T ap IPV Hib), Infanrix-Polio+Hib (D T ap IPV Hib), och Infanrix Hexa (D T ap IPV Hib HepB), är avsedda för grundimmunisering och första booster av spädbarn. Tetravac (D T ap IPV), och Infanrix Polio (D T ap IPV), är registrerade för boostervaccination av individer upp till 13 års ålder, som fått en komplett grundvaccination mot difteri, tetanus, pertussis, polio. Då de innehåller fulldos av ingående komponenter kan de även användas till grundvaccination i dessa åldrar. Det finns inget, som talar för att vaccinerna inte fungerar vid grundvaccination efter 13 års ålder, men vetenskaplig dokumentation saknas för detta. De användes därför ofta off label efter läkarordination till individer äldre än 12 år. Dessutom rekommenderas kombinationsvacciner till barn och ungdomar för grundvaccination och booster mot difteri och tetanus enligt Socialstyrelsen (ref 11). Boostrix och Triaxis är boostervaccin och får inte användas för grundvaccination. Boostrix Polio (d t ap IPV) är avsett för boostring av difteri, tetanus, pertussis och polio på grundvaccinerade individer, samt en kompletteringsdos med polio och/eller pertussis på individer där det inte medför nackdel att difteri och tetanus boostras. Boostrix Polio innehåller lägre dos av antigen mot difteri, tetanus och pertussis och kan därför inte användas för grundvaccination. Förslag till vaccinationsrutin beroende på vaccinationshistorik Huvudregeln vad gäller difteri, stelkramp och hepatit B är att man fortsätter enligt programmet efter den senast givna dosen. Även om det gått lång tid sedan en dos givits behöver man inte starta om programmet eller upprepa en dos (ref.18). Försök samordna detta med ordinarie program på BVC eller i skolhälsovård. Ovaccinerade individer: Ordinarie 2+1 grundvaccinationsprogram. (dvs minst 2 resp. 6 månaders intervall) Dos 1 given: Ge dos 2 följd av ordinarie booster (med minst 6 månader intervall). Dos 1 och 2 (=primärvaccination) korrekt givna: Ge booster tidigast efter 6 månader. Grundvaccinationen (2+1, ev. 3+1) korrekt given: Ny booster ges 3-5 år efter senaste dos. Bäst är att vänta 4-5 år om det passar i vaccinationsrutinen. Barn äldre än 6 år, som fått en eller flera primärdoser före ett års ålder, men ingen fullständig grundvaccination: 11

12 Om 3 primärdoser givits < 1 år och sedan >18 månader intervall till nästa dos räknas det som 2 doser. Om 2 doser givits < 1 år och sedan >18 månader intervall till nästa dos räknas de som en dos. Om 1 dos givits under < 1 år och sedan >18 månader intervall till nästa dos startas en ny vaccinationsserie, (dvs grundvaccination). Vad gäller polio, Hib, Hep B, pertussis, pneumokocker och MPR kan särskilda ställningstaganden behöva göras enligt nedan. Pertussis Pertussis ges i de flesta länder som del i kombinationsvaccin. Pertussisvaccination ger relativt bra skydd i 6 10 år. Genomgången infektion ger längre tids skydd (10 15 år). Kompletteringsvaccination mot pertussis kan övervägas i familj med spädbarn men, då det inte finns något enskilt vaccin mot pertussis i Sverige, måste kombinationsvaccin väljas. Rådfråga gärna barnhälsovårdsöverläkare. Polio Grundvaccination genomförs i alla länder, där inte krig, konflikter eller extrem fattigdom utgör ett hinder. Det är vanligt att man använder levande, oralt poliovaccin (OPV). I Sverige ger vi inaktiverat poliovaccin (IPV). Om barnet tidigare fått 0 2 doser OPV: Grundvaccinera med IPV 3 eller flera doser OPV: Ge en dos IPV Ytterligare en dos IPV ges tidigast efter 3 år, men gärna efter 4-5 år, motsvarande den 4:e dosen i det svenska vaccinationsprogrammet. I det fall då barnet är ovaccinerat eller osäkerhet råder: Grundvaccinera med IPV Det innebär inte ökad risk för biverkningar eller andra negativa effekter att ge fler doser IPV än nödvändigt. Aktuellt vaccin: Flera kombinationsvacciner (se ovan under Difteri, Tetanus) eller rent poliovaccin, Imovax Polio. Haemophilus influenzae typ b Ges till barn under 6 år. Barn under 1 år skall ha 3 doser enligt primärvaccinationsschema Barn fyllda 1 år ska ha en dos. Aktuellt vaccin: Kombinationsvacciner som Pentavac, Infanrix-Polio+Hib, Infanrix Hexa eller enkomponentvaccin som Act Hib. 12

13 Pneumokocker Vaccin mot pneumokocker ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn födda och senare. För Prevenar 13 gäller att barn under 1 år skall ha 3 doser; för barn 1-2 år räcker det med 2 doser och över 2 år en dos (2 doser för Synflorix). Kompletteringsvaccination med pneumokockvaccin kan, men behöver inte, göras enligt SOFS 2006:22. Beakta dock vaccinationskravet för riskgrupper. När det gäller individer över 2 år kan användning av det okonjugerade vaccinet, Pneumo 23 övervägas. Aktuella vacciner: Prevenar 13, Synflorix, (Pneumo 23). Hepatit B Barn som löper ökad risk för smitta enligt Socialstyrelsens rekommendationer för profylax mot Hepatit B ska erbjudas kompletteringsvaccination. (ref. 6) Barn, som påbörjat vaccination mot hepatit B skall erbjudas fullfölja denna i Sverige oavsett om de kan räknas till riskgrupp eller inte. Det har föreslagits att vaccination mot hepatit B ska ingå i det allmänna nationella vaccinationsprogrammet men detta är ännu inte genomförts (mars 2013). Aktuella vacciner: Engerix B eller kombinationsvaccin, Infanrix Hexa. Vaccin mot både hepatit A och B kan övervägas, Ambirix eller Twinrix (se FASS angående detaljer om dessa två vacciner). Om det för barn över 6 år är stort behov av att reducera antalet doser vid kompletteringsvaccination föreslås kontakt med barnhälsovårdsöverläkare. MPR mässling, påssjuka, röda hund Vid osäkerhet om immunitet mot mässling, påssjuka eller röda hund ska barnet vaccineras. Tidigare vaccination eller genomgången sjukdom är inget hinder mot ny vaccination. Kombinerat MPR-vaccin användes även om man bara behöver vaccinera mot en av de ingående sjukdomarna. Första MPR-dos ges vid 18 månader ålder i Sverige, men kan i vissa länder och under vissa förhållanden ha givits redan vid 6 månader. Doser givna före 12 månader ålder räknas bort vid bedömning av barnets vaccinationsskydd. Riktlinjer för MPR-komplettering: Barn födda före 2002 och <12 år gamla: Ge en dos. Ytterligare en dos ska ges vid 12 års ålder av skolhälsovården. Barn födda 2002 eller senare och <7 år gamla: Ge en dos. Ytterligare en dos ska ges vid 7-8 års ålder av skolhälsovården. Barn som passerat den ålder då dos 2 ges av skolhälsovården: Ge 2 doser med minst 1 månads intervall, dock helst 2 månader eller längre. 13

14 För att inte den andra dosen ska missas är det ytterst angeläget med överrapportering mellan vårdcentral och skolhälsovård! Obs! Graviditet är kontraindikation. Graviditet ska dessutom undvikas i 3 månader efter vaccination. Aktuella vacciner: Priorix. M-M-RvaxPro Det finns inte enskilda vacciner mot mässling eller parotit. Ett enkomponentsvaccin mot rubella användes, beroende på tillgång, till icke immuna kvinnor i fertil ålder, men egentligen finns ingen anledning att inte passa på att förstärka skyddet mot mässling och parotit samtidigt. Tuberkulos BCG ges till tidigare ej vaccinerat barn som tillhör riskgrupp om PPD <6 mm. Tbc-förekomst i olika länder enligt webbsida från WHO: (Ref 16) Se vidare riktlinjer för BCG i Västra Götaland (ref.15) Vaccin: BCG 14

15 Referenser Socialstyrelsens föreskrifter och rekommendationer 1. Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn (SOSFS 2006:22) 2. Bakgrund till nya tidpunkter för barnvaccinationer (2006) 52_ pdf 3. Lagrådsremiss: Ny ordning för nationella vaccinationsprogram (2012), sid Socialstyrelsens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker (SOSFS 1994:26) (gäller riskgrupper) 5. Socialstyrelsens allmänna råd om vaccination mot influensa (SOSFS 1997:21) 6. Socialstyrelsens rekommendationer för profylax mot hepatit B - Profylax med vaccin och immunglobulin - före och efter exposition. ( ) 7. Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos, hälsokontroll, smittspårning och vaccination. ( ) 8. Rekommendationer för vaccination mot humant papillomavirus (HPV). ( ) 9. Om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1, 3 kap 10 ) 10. Vaccinationsinformation på olika språk Rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp Lagar och förordningar Smittskyddslagen och smittskyddsförordningen Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. 15

16 Några nationella och regionala länkar 14. Barnhälsovårdens nationella handbok Riktlinjer för vaccination med BCG. PM för Västra Götalandsregionen 20f%c3%b6r%20vaccination%20mot%20BCG.pdf Internationella länkar 16. Tbc-förekomst i olika länder enligt webbsida från WHO 17. WHO:s vaccinationssida med nationella program, uppgifter om vaccinationstäckning och förekomst av vaccinationssjukdomarna: med frågor o svar om barnvaccinationer och länkar till WHO:s vaccinationssidor. 18. CDC, MMWR, General recommendations on Immunization, January pdf sid 12 16

17 Bilaga 1: Komplettering av tidigare ovaccinerade barn, grundschema 17

18 Vaccinationer Historik och planering Bilaga 2. Namn.. Födelsedata/Pers.nr LMA-nr (asylsökande)... Ankomstår till Sverige... Från land/länder.. Vaccinationsuppgifter Skriftligt Muntligt Nationellt vaccinationsprogram enligt WHO Finns kontraindikationer mot vaccination? Ja Nej (Om ja, rekvirera journaluppgifter) Provtagning: PPD HBsAg Annat Datum. Resultat..mm Datum. Resultat Pos Neg. För hälsoundersökande mottagning Vaccinationer Tidigare erhållna vaccinationer BCG För vaccinationsansvarig Planerade/ordinerade vaccinationer Difteri Stelkramp Kikhosta Polio (IPV) Polio (OPV) Hib Hepatit B Mässling Påssjuka Röda hund Mässling Övriga Vaccinationer Datum.. Ansvarig läkare Datum.. Ansvarig läkare Vid behov av kompletterande vaccinationer skickas remiss samt uppgifterna i denna bilaga, efter medgivande till respektive vaccinationsansvarig 18

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga. Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga Ann Sofie Cavefors 22 okt 2013 Vaccinationer räddar 3 miljoner liv årligen

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm mona.insulander@sll.se 2015 Sidan 1 Vilka vacciner har barnet fått hittills?

Läs mer

Vaccination av barn 131121

Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Lagar, vaccinologi, tidpunkter för doser och dosintervall Vacciner i det nationella programmet; fokus på polio, mässling och BCG Vaccinationer utanför

Läs mer

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare Vaccinations- ordination Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare Målsättning Skydd mot sjukdomen för den enskilde Begränsa spridning i samhället Förebygga allvarlig sjukdom minska sequele minska

Läs mer

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013 Upphandling 2015 Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se Pneumokocker MPR DTaP-IPV (4-val.) DTaP-IPV-Hib (5-val.) DTaP-IPV-Hib-HBV (6-val.) Hepatit B HPV dtap Överprövning

Läs mer

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. 2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Riktlinjer för vaccination av migranter

Riktlinjer för vaccination av migranter 1(13) Riktlinjer för vaccination av migranter 2015-11-11 Innehåll Sid. Omfattning 2 Bakgrund och syfte 2 Lagar och andra krav 2 Ansvar och befogenheter 2 Beskrivning genomförande vaccination barn 0-17

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos

Läs mer

Ny föreskrift och vägledning

Ny föreskrift och vägledning Ny föreskrift och vägledning Avvikelser ofullständigt vaccinerade Dokumentation, vaccinationsregistret Eva Netterlid Utbildningsdag med inriktning på barnvaccinationsprogrammet Linköping 7 november 2016

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med

Läs mer

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn SMI-dag 051012 Rose-Marie.Carlsson@smi.ki.se Avvikelser från vaccinationsprogrammet 1. Vad har eleven fått hittills? 2. Vad fattas jämfört vaccinationsprogrammet?

Läs mer

Vaccination av barn och ungdomar

Vaccination av barn och ungdomar Vaccination av barn och ungdomar Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer Andra utgåvan, 2017-01-25 Vaccination av barn och ungdomar Vägledning för vaccination enligt föreskrifter

Läs mer

2012-06-21. Följt hemlandets vaccinationspolicy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/en/globalsummary/ CountryProfileSelect.

2012-06-21. Följt hemlandets vaccinationspolicy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/en/globalsummary/ CountryProfileSelect. Vaccination av till Sverige inflyttade barn Bedömning av vaccinationstatus: Uppgifter från förälder ev Hälsokort med? följt hemlandets vaccinations policy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/

Läs mer

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser LÄNSNÄTVERKET FÖR MEDICINSKA ELEVHÄLSAN I VÄRMLAND Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser Riktlinjer och rutiner I samarbete med Smittskydd Värmland 2016-02-04 Länssamordnare Lisbet Engh Kraft

Läs mer

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder BILAGA Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder (Komplettering och anpassning till det svenska vaccinationsprogrammet) Christina C Fåhraeus Barnläkare Hälsans vårdcentrum Juni

Läs mer

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är

Läs mer

Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn

Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn 2016 Januari 19 Leif Ekholm BHV-öl Vaccination av till Sverige inflyttade barn Rikshandboken Barnhälsovård inkl Elevhälsan! NVP kan variera inom enskilda

Läs mer

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Läs mer

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne 2017 Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Nya Föreskrifter för barnvaccinationsprogrammet och ny Vägledning från

Läs mer

Vaccinationer på BVC

Vaccinationer på BVC Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Folkhälsomyndigheten ansvarar * för regelverket Vaccinationsprogrammet avvikelser - ofullständigt vaccinerade Eva Netterlid 2015-09-22 Vissa bilder från R-M Carlsson Hur kan man resonera? HSLF-FS 2015:6

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Stockholm Landsting samt Stockholm Stad? Marie Johannesson Skolöverläkare, Stockholms Stad Ledningsdagarna 22-23 september

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Leif Ekholm BHV-öl, ÖLL 2013-11-28 Modifierad efter presentation tillsammans med Eva Netterlid, SMI, 2013-10-08. Socialstyrelsen

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm mona.insulander@sll.se 2016 Sidan 1 Vilka vacciner har barnet fått hittills?

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer

Läs mer

Vaccinationsfall för elevhälsan - Facit

Vaccinationsfall för elevhälsan - Facit Nya barnvaccinationsföreskriften, Kungsporten Huskvarna 2017-01-26 Vaccinationsfall för elevhälsan - Facit 1. Kim 14 år från Vietnam. Bodde i Saigon, en stor stad i Vietnam och gick i skolan där. Kom till

Läs mer

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser LÄNSNÄTVERKET FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I VÄRMLAND Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser Riktlinjer och rutiner I samarbete med Smittskydd Värmland 2015-10-21 0 sid 1 (16) Riktlinjer

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

ALLMÄNT OM VACCINATIONER ALLMÄNT OM VACCINATIONER Målet för skolans vaccinationsverksamhet är att alla barn som lämnar grundskolan skall ha ett fullständigt vaccinationsskydd. Detta uppnås genom det grundprogram som gäller med

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Asylhälsa -Vaccinationer barn BHV-enheten

Asylhälsa -Vaccinationer barn BHV-enheten Asylhälsa -Vaccinationer barn BHV-enheten 023-490662 barnhalsovardsenheten.dalarna@ltdalarna.se 2016-09-19 och 2016-09-21 KRISTIN LINDBLOM BHV-ÖL DALARNA 1 NY VACCINATIONSFÖRESKRIFT Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken

Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken Vuxenvaccinationer i primärv rvårdenrden Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken Poliovaccination i Sverige Vaccination påbörjades p år r 1955 och allmän n vaccination infördes 1957.

Läs mer

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn Avvikelser från vaccinationsprogrammet Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn SMI-dagar Örebro 070927 och Sthlm 071121 Rose-Marie.Carlsson@smi.ki.se 1. Vad har barnet fått hittills?

Läs mer

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Hälsoundersökningar av barn från andra länder Hälsoundersökningar av barn från andra länder Bakgrund Avgiftsfri hälso- och sjukvård Hälsoundersökning för nyanlända barn till Sverige Behov och om fattning kan variera Om möjligt före skolstart Målgrupp

Läs mer

Sms frågor från Utbildningarna vaccinationer för barn och ungdomar 21/11 och 13/

Sms frågor från Utbildningarna vaccinationer för barn och ungdomar 21/11 och 13/ Sms frågor från Utbildningarna vaccinationer för barn och ungdomar 21/11 och 13/12 2016 Vilka vaccinationer kan man ge när eleven har positiv tuberkulos och är under behandling. Skall man vänta tills de

Läs mer

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Vårdcentral Vid behov smittspårning och informera om provsvar. BCG-vaccination vid behov Information om provsvar till Remiss till Folktandvård

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet ationsprogrammet Avvikelser-ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera Socialstyrelsen ansvarar för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid, SMI

Läs mer

Vaccination mot influensa och lunginflammation

Vaccination mot influensa och lunginflammation Vaccination mot influensa och lunginflammation Vaccination mot influensa och Grundavgift Vaccin kostnad lunginflammation Grundavgiften vid vaccinering 1 kr enligt prislista Influensavaccin 1 kr enligt

Läs mer

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från: en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?

Läs mer

Flyktingdagen Hälsosamtalsprocessen. 2011-03-16 Smittskyddsenheten

Flyktingdagen Hälsosamtalsprocessen. 2011-03-16 Smittskyddsenheten 1 Flyktingdagen Hälsosamtalsprocessen Beviljade uppehållstillstånd i Sverige 2010 Totalt 91 458 Flyktingar 13 % Anhöriginvandrare 27 % Gäststuderande 16 % Arbetskraftsinvandrare 24 % EES avtalet 20 %.

Läs mer

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala

Läs mer

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VAD SÄGER LANDSTINGET? Ur Hälsoundersökning av vuxna asylsökande och nyanlända invandrare Vaccinationsstatus kontrolleras och alla vuxna erbjuds vaccination

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Vaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården

Vaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården Vaccinationer till människor på flykt Rekommendationer till hälso- och sjukvården Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se. Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte

Läs mer

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring

Läs mer

Vad händer när vaccin tar slut?

Vad händer när vaccin tar slut? Vad händer när vaccin tar slut? Läkemedel i Skåne 9-10 mars 2016 Mariette Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Helena Isberg Kornfält, Barnhälsovårdsöverläkare Andreas Lövquist, Strategisk inköpare Per Hagstam,

Läs mer

Riktlinjer för vaccination av migranter

Riktlinjer för vaccination av migranter 1(15) Riktlinjer för vaccination av migranter 2016-09-26 Innehåll Sid. Omfattning 2 Bakgrund och syfte 2 Lagar och andra krav 2 Ansvar och befogenheter 2 Infektionssjukdomar bland dagens migranter 3 Beskrivning

Läs mer

Hiv, hepatit och tuberkulos

Hiv, hepatit och tuberkulos Hiv, hepatit och tuberkulos Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Göteborg, 12 april 2013 Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland www.migrationsverket.se www.vgregion.se/asylenheten Bildspel om hälsoundersökningen

Läs mer

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Sid. 1 (6) Rev. 2014-05-19 A Fogels, L Dotevall, T Arvidsson Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Information ska ges om den undersöktes möjlighet att få del av hälso- och sjukvård

Läs mer

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

ALLMÄNT OM VACCINATIONER ALLMÄNT OM VACCINATIONER Målet för skolans vaccinationsverksamhet är att alla barn som lämnar grundskolan skall ha ett fullständigt vaccinationsskydd. Detta uppnås genom det grundprogram som gäller med

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem? Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem? Allmänmedicinsk fortbildningsakademi: april 2014 Ann Lindstrand, barnläkare, specialist i folkhälsa/socialmedicin Vad vaccineras barn

Läs mer

Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten

Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten Ny föreskrift och vägledning Hur påverkar nya barnvaccinationsföreskriften

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2006 Nr 722 726 INNEHÅLL Nr Sidan 722 Republikens presidents förordning om sättande i kraft av avtalet om privilegier och immunitet

Läs mer

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. 1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar

Läs mer

Vaccination inför och efter njurtransplantation

Vaccination inför och efter njurtransplantation Vaccination inför och efter njurtransplantation Jag har rensat bort tabeller, figurer och andra illustrationer då det inte är tillåtet att distribuera dessa bilder pga copy-right. Marianne Jertborn Infektion,

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Särskild vaccinationsinsats mot polio Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN 1 INAKTIVERADE VACCINER TOXOIDER Difteri Tetanus Bakteriella Pertussis (acellulär) KONJUGAT H. influenzae typ B Pneumokocker (7,10,13-valent)

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Barnvaccinationer medicinska elevhälsan

Barnvaccinationer medicinska elevhälsan LÄNSNÄTVERKET FÖR MEDICINSKA ELEVHÄLSAN I VÄRMLAND Barnvaccinationer medicinska elevhälsan Riktlinjer och rutiner I samarbete med Smittskydd Värmland 2017-02-07 Länssamordnare Lisbet Engh Skolöverläkare

Läs mer

Barnvaccinationer medicinska elevhälsan

Barnvaccinationer medicinska elevhälsan LÄNSNÄTVERKET FÖR MEDICINSKA ELEVHÄLSAN I VÄRMLAND Barnvaccinationer medicinska elevhälsan Riktlinjer och rutiner I samarbete med Smittskydd Värmland 2016-10-28 Länssamordnare Lisbet Engh Skolöverläkare

Läs mer

Aktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand

Aktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand Aktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand Vaccinbristen situationen Pågående och tilltagande brist 2014-2015 som är internationell BCG beror på produktionsproblem SSI, restnoteringar

Läs mer

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

ALLMÄNT OM VACCINATIONER ALLMÄNT OM VACCINATIONER Målet för skolans vaccinationsverksamhet är att alla barn som lämnar grundskolan skall ha ett fullständigt vaccinationsskydd. Detta uppnås genom det grundprogram som gäller med

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Hälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten

Hälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten Hälsoundersökning av Barn och Unga Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten Varifrån kom de asylsökande/ invandrade till Sverige år 2013? 5 störst asylsökande grupperna (54259) 5 största invandrade

Läs mer

Lista över Avtalade vacciner Landstinget i Kalmar Län 2015

Lista över Avtalade vacciner Landstinget i Kalmar Län 2015 Avtalspris Avtalsstart Ändring fr om Avtalsslut Partihandlare Avtalsnummer influensa J07BB02 53406 Sanofi Pasteur Vaxigrip Influensa Fluarix J07BB02 518681 Sanofi Pasteur Vaxigrip Influensa Fluarix Injektionsvätska,

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2015-05-29 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården

Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen Centrala Barnhälsovården Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 1 Din egen förberedelse

Läs mer

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 1 Fakta om mässling 1. Vad orsakar mässling? Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 2. Är mässling farligt? Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset kan

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Kommittédirektiv Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14

HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14 HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14 Infektion med HPV Humant papillomvirus (HPV) Källa: NIH-Visuals Online# AV-8610-3067 Från

Läs mer

Barnhälsovårdsdagarna 2015. Okt 2015 Ann Lindstrand

Barnhälsovårdsdagarna 2015. Okt 2015 Ann Lindstrand Barnhälsovårdsdagarna 2015 Okt 2015 Ann Lindstrand Folkhälsomyndighetens nya ansvar från 1 juli 2015 Ansvaret för att samordna, utveckla och följa upp Smittskyddsarbetet på nationell nivå flyttar till

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Lista över Avtalade vacciner i Landstinget Kalmar län 2015

Lista över Avtalade vacciner i Landstinget Kalmar län 2015 Lista över Avtalade vacciner i Landstinget Kalmar län 2015 RÖDMARKERING ANGER ÄNDRING/TILLÄGG SOM GJORTS I LISTAN För information om Beställningsrutiner se sista sidan Avtalad lista 2015 vers 3 inför 1

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet avvikelser - ofullständigt vaccinerade Eva Netterlid 2015-05-26 Hur kan man resonera? Vissa bilder från R-M Carlsson Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination

Läs mer

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio Kunskapsakuten/ Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio olika sjukdomar i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Vaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation (SCT)

Vaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation (SCT) ID nummer: SCT3.37 Dokumenttyp: Vårdprocessprogram/SOP Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland (CKOC) Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset

Läs mer

Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm

Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm Giselle Hedberg, 1:a skolsköterska Stockholm stad Lustikulla Liljeholmen 27 augusti och 2 september2015 Nytt från 1 juli 2015 Gemensamma författningssamlingen

Läs mer

Inledande bestämmelse

Inledande bestämmelse Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som

Läs mer

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Sid. 1 (6) Rev. 2015-10-12 A Fogels, L Dotevall, A-S Frisk Cavefors, T Arvidsson, Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Information ska ges om den undersöktes möjlighet att få del av

Läs mer

Hur ser sjukdomarna ut?

Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2016-04-11 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer