PENICILLINVARNING I JOURNALEN PÅ
|
|
- Alf Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt VESTA PENICILLINVARNING I JOURNALEN PÅ SEGELTORPS VÅRDCENTRAL Adi Greenfield, ST-läkare, Segeltorps Vårdcentral November 2011 Handledare: Eva Grossman MD Axelsbergs VC Klinisk handledare: Mohammad Fakri MD Segeltorps VC
2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Syfte... 7 Frågeställningar... 7 Metod... 7 Etiska överväganden. 11 Resultat Diskussion Referenser
3 Sammanfattning Bakgrund Allergi mot penicillin är vanligt, och rapporteras idag hos ca 10 % av befolkningen. Många som tror att de har penicillinallergi skulle kunna ta penicillin utan problem, antingen för att de aldrig var riktigt allergiska eller för att deras allergi försvinner över tiden. Ur patientsäkerhetsperspektiv kan en uteslutning av en misstänkt penicillinallergi leda till bättre vård, kostnadseffektivisering samt ger den ansvarige läkaren bättre behandlingsmöjligheter. Syfte/frågeställningar Syftet med studien var att granska hur man på Segeltorps Vårdcentral hanterar frågan om en misstänkt allergi mot penicillin vid förskrivning av antibiotika vid infektionssjukdomar som behandlas med penicillin i första hand. Hur stor andel av de patienter som förskrivits annat antibiotikum än penicillin har varning mot penicillin eller uppgift om allergi inskrivet i journalen? Hur stor andel av patienterna som har varningstriangel mot penicillin eller uppgift om allergi i journalen har blivit remitterade till allergolog för utredning? Vilken typ av reaktion på penicillinet fick patienten? Metod Patienter som sökt på vårdcentralen för infektion enligt ovan och som fått bredspektrumantibiotika togs fram genom sökning med Rave 3 i Prof Doc III. På listan som genererades gjordes en journalstudie för att undersöka hur stor del av dessa som hade misstänkt penicillinallergi, hur stor andel som blivit remitterade till utredning samt vilken typ av reaktion patienten har haft på penicillinallergin. Resultat Under perioden hittades 60 patienter med misstänkt penicillinallergi i journalen. Av dessa hade fem stycken fått en adekvat utredning av sin penicillinallergi. Av dessa 60 patienter hade fyra patienter fått en allvarlig allergisk reaktion, 30 patienter fått en icke allvarlig reaktion samt 26 stycken patientjournaler saknade uppgifter om reaktion. Slutsats Större delen av patienter med misstänkt penicillinallergi har inte blivit utredda och därför är det svårt att säga om de verkligen har en allergi. Vårdcentralen bör utveckla ett vårdprogram 3
4 för att öka patientsäkerheten så att man i framtiden lättare kan hantera patienter med penicillinallergi. 4
5 Bakgrund Penicillin är ett av världens mest använda antibiotika. Det kommer från en familj av antibiotika som kallas betalaktamer och dit hör även till exempel kloxacillin, dikloxacillin, ampicillin, amoxicillin med flera. Vid allergi bör man undvika alla sorter i gruppen eftersom det finns korsreaktioner. Ur patientsäkerhetsperspektiv kan en uteslutning av en misstänkt penicillinallergi leda till bättre vård, minskad risk för resistensutveckling, kostnadseffektivisering samt ger den ansvarige läkaren bättre behandlingsmöjlighet. Allergiska reaktioner Allergiska reaktioner kan vara av olika allvarlighetsgrad. Allvarligast är typ 1 reaktioner, IgEberoende anafylaxi, som ger en direkt systemisk reaktion inom en timme med erythem, klåda, urticaria, angiödem, bronchospasm, hypotension samt hjärtarytmi. Incidensen av anafylaxiska reaktioner vid penicilllinbehandling är 0,004 % till 0,015 %, och drabbar främst vuxna mellan år. Mindre allvarliga reaktioner, typ 2, 3 och 4 kan komma senare efter ca 72 tim, och de är icke IgE beroende [1]. Reaktionerna är ospecifika med utslag med eller utan lindrig klåda, lindriga gastrointestinala symptom utan urtikaria[2]. Allergi mot penicillin är vanligt, och rapporteras idag hos ca 10 % av befolkningen. Forskning och undersökningar visar att många av de som tror att de är allergiska mot penicillin inte är det. I själva verket är det bara 1-3 % av de som uppger allergi mot penicillin som har en allvarlig IgE-förmedlad allergi[3]. Många som tror att de har penicillinallergi skulle kunna ta penicillin utan problem, antingen för att de aldrig var riktigt allergiska eller för att deras allergi försvinner över tiden[4]. Professor Laurie L. Briceland, PharmD, noterade att efter en allergisk IgE förmedlad reaktion kan patientens penicillinkänslighet minska med tiden ungefär 10 % per år upp till 30 % efter 10 år [5]. Varför ställs felaktiga diagnoser Det finns olika orsaker varför felaktiga diagnoser på penicillinallergi ställs. Innan 1970-talet var medicinerna ofta förorenade med makromolekyler som ökade den allergiska reaktionsfrekvensen hos patienterna. Med förbättring av teknologi kunde läkemedelsbolagen producera renare produkter som minskade allergifrekvensen. Ett annat exempel är att viruseller bakterieinfektioner kan ge hudutslag som misstolkas bero på penicillinbehandlingen. 5
6 Ytterligare en orsak till feldiagnostisering av penicillinallergi kan vara att patienter uppger fel sjukdomshistoria vid läkarbesök. De kan tidigare ha fått ospecifika icke-allergiska symptom som till exempel illamående och diarréer vid tillfällen då det åt antibiotika och trott att detta är en reaktion på antibiotika. Därför är det viktigt att en detaljerad anamnes görs vid misstänkt antibiotikaallergi[2]. Utredning Enligt Janusinfo ska man aldrig ställa en slutgiltig diagnos på antibiotikaöverkänslighet utan att patienten har fått genomgå en adekvat utredning i ett infektionsfritt skede. Varning för penicillin får endast utfärdas när utredning visat att det rör sig om en IgE-medierad allergi eller efter anafylaxi eller annan svår reaktion. Utslag utan andra symtom är inte uttryck för IgE-förmedlad allergi och behöver inte utredas [2]. Det finns dock olika åsikter om vilka patienter som ska skickas till utredning för misstänkt penicillinallergi. Några läkare exkluderar patienter med tidigare anafylaxisk reaktion eftersom chansen att få en anafylaxisk reaktion från hudtest är liten. Dock spelar en patients sjukdomshistoria en begränsad roll när det gäller att förutse utfallet av ett penicillinhudtest[6]. Solensky et al[7] visar att 33 % av patienterna med en historia med penicillinallergi och som fått ett positivt utfall på hudtestet tidigare hade haft svaga reaktioner på penicillin, det vill säga definierad som icke troligtvis IgE-beroende. Slutsatsen i deras studie visar att patienter med en sjukdomshistoria för tidigare svaga reaktioner mot penicillin dock ska genomgå penicillinhudtest annars kommer många patienter med penicillinallergi (de med IgE reaktion på hudtestet) att missas. På de flesta allergimottagningar för vuxna i Sverige tar man först ett blodprov som kan påvisa känslighet för vissa av penicillinets beståndsdelar och antibiotika av cefalosporintyp. Visar testet negativt görs ett hudtest. Om även det provet är negativt måste dessutom patienten genomgå en provokation genom att inta en dos antibiotikum per os[8]. Läkare träffar regelbundet patienter som har en varningstriangel mot penicillinallergi i journalsystemet eller så blir de informerade av patienten själv under besöket. Många patienter har inte blivit utredda enligt riktlinjerna angående sin penicillinallergi, det vill säga att de inte har blivit skickade till en allergolog. Trots detta väljer läkaren ofta bort penicillin för att undvika allvarliga reaktioner och förskriver en alternativ behandling med 6
7 bredspektrumantibiotika. Detta innebär en högre risk för komplikationer, högre risk för resistensutveckling, samt även ett sämre val för miljön. Ur patientsäkerhetsperspektiv kan en uteslutning av en misstänkt penicillinallergi leda till bättre vård, kostnadseffektivisering samt ger den ansvarige läkaren bättre behandlingsmöjlighet. Ekonomiskt perspektiv Sett ur ett ekonomiskt perspektiv finns det även en signifikant kostnadsskillnad mellan de patienter som har allergi och som får behandling med bredspektrum antibiotika och de patienter som är icke-allergiska och får penicillin. K. Sade et al har noterat att vid behandlingen av en allergisk patient var utskrivningskostnaden $150 USD mer än hos dem som var icke-allergiker[9]. Borch et al påvisar att i Danmark var kostnaden för medicin för en patient med allergi 278 medan kostnaden för medicin för en icke-allergiker uppgick till 119[10]. Syfte Att granska hur man på Segeltorps Vårdcentral hanterar frågan om en misstänkt allergi mot penicillin vid förskrivning av antibiotika vid vissa infektionssjukdomar. Frågeställningar - 1. Hur stor andel av de patienter som förskrivits annat antibiotikum än penicillin har varning mot penicillin eller uppgift om allergi inskrivet i journalen? - 2. Hur stor andel av patienterna som har varningstriangel mot penicillin eller uppgift om allergi i journalen har blivit remitterade till allergolog för utredning? - 3. Hur stor andel av patienterna fick allvarlig allergi, icke allvarlig allergi och hur många patientjournaler saknade uppgifter om reaktioner? Metod Studiepopulationen bestod alla patienter som besökt Segeltorps VC under 2 år ( ) för diagnoser som i första hand behandlas med penicillin, men som i stället fick annan behandling. Målet var att ta fram minst 50 patientjournaler för granskning. Patienter 7
8 identifierades genom sökningar i Rave 3 som är ett rapportverktyg för journalsystemet Prof Doc Journal III. Först identifierades de patienter som sökt för följande diagnoser: A38 Scharlakansfeber A46 Erysipelas, A46 Rosfeber, A469 Rosfeber, A692 Borreliainfektion, A692 Borreliainfektion? A692 Misstänkt Borreliainfektion, H660 Akut mediaotit, H660 Akut varig mellanöreinflammation, H669P Mellanöreinflammation UNS, H669 P Otitis media UNS, J01 Akut sinuit J01 Bihålleinflammation, J01 Sinuit, J02 Akut faryngit, J02 Halsont, J03 Akut tonsillit, J03 Halsfluss, J03 Tonsillit, J039 Akut tonsillit, ospecifierad, J36 Halsfluss, L01 Impetigo, L01 Misstänkt Impetigo samt L01 Svinkoppor Vi valde diagnoser där den rekommenderade behandlingen är penicillin om inte allergi föreligger. Det genererade en lista på 1620 patienter. Ur den gruppen identifierades sedan de som fått följande antibiotika: J01AA02 Doxyferm, J01FA01 Ery-Max, J01MA02 Ciprofloxacin, J01DB05 Cefadroxil Detta gjordes genom att ovanstående förskrivningar angavs som sökkriterier i Rave 3 på den tidigare genererade listan patienter hade fått behandling med penicillin och för de 211 patienter som fått annat antibiotikum gjordes en genomgång av journalen i Prof Doc III för att ta reda på om misstänkt allergi låg bakom beslutet. Genomgången visade att det fanns 60 patienter som hade varning eller notering i journalen om penicillinallergi och dessa kategoriserades enligt följande: - Hur stor andel av patienterna med varning eller notering i journalen hade blivit remitterade till allergolog för utredning? - Typ av allergisk reaktion enligt journalnotatet. Dessa klassificerades enligt följande: o 1 allvarlig (anafylaxi) (direkt systemisk reaktion inom en timme med erythem, klåda, urticaria, angiödem, bronchospasm, hypotension samt hjärtarytmi) o 2 icke allvarlig överkänslighetsreaktion, det vill säga allt annat än anafylaxi 8
9 o Uppgift saknas En lista med dessa patienter genererades och uppgifter som namn, personnummer samt kön togs fram. Denna information överfördes sedan manuellt av studieledaren till programmet Excel som användes för att behandla data och göra diagram. Vid genomgång av journalerna för datainsamlingen blev varje patientjournal kodad till en siffra. Den ursprungliga filen med samtliga data inklusive personnummer behölls på studieledarens dator på arbetsplatsen som är lösenordsskyddad. Denna datafil förstördes när studien avslutades. Excelfilen med insamlade data innehöll inga personuppgifter och resultaten som presenterats i undersökningen innehåller endast kodade uppgifter. 9
10 Flödestabell 1 för sökning Patienter som besökt vårdcentralen mellan och Rave 3 Sökning 1620 patientjournaler Diagnos: A38 Scharlakansfeber, A46 Erysipelas, A46 Rosfeber, A469 Rosfeber, A692 Borreliainfektion, A692 Borreliainfektion?, A692 Misstänkt Borreliainfektion, etc H660 Akut mediaotit, H660 Rave 3 Sökning 211 patientjournaler Alternativ antibiotika: J01AA02 Doxyferm, J01FA01 Ery-Max, J01MA02 Ciprofloxacin, J01DB05 Cefadroxil 1409 patienter som behandlats med penicillin. Journalgenomgång 60 patientjournaler De patienter som inte hade en misstänkt penicillinallergi enligt journalen 151 patientjournaler Varning/notering i journalen Utredning Typ av reaktion Allvarlig 4 patienter Icke allvarlig 30 patienter Ja Nej 5 patienter 55 patienter Ingen uppgift 26 patienter 10
11 Etiska överväganden Då studien innebar att enskilda patientjournaler från vårdcentralen granskades hade verksamhetschefen blivit informerad och gett tillstånd till projektförfarandet. Patienterna vars journaler utgjorde studieunderlag blev inte informerade om studien och förutom vårdchefen, klinisk handledare samt MAL, var dock inte övrig personal på vårdcentralen inte heller informerade. Studieresultatet ska dock presenteras under våren på ett personalmöte på vårdcentralen. Journalerna genomlästes endast i syfte för att undersöka frågeställningarna och journalerna som genomläses i studien kodades direkt till en siffra. Patienternas identitet kom på det sättet inte att framgå i de insamlade data och resultaten presenterades på gruppnivå. Kodlistan med personuppgifter samt det kodade materialet hanterades med sekretess och förvarades på studieledarens dator på arbetsplatsen som var skyddad med lösenord. Kodlistan med personuppgifter förstördes direkt efter att studien var genomförd. Excelfilen med insamlade data innehöll inga personuppgifter och resultaten som presenterats i undersökningen innehöll endast kodade uppgifter. Att läsa journaler utan patienters vetskap kan ses som ett integritetsintrång. Det har dock varit medicinskt relevant att granska journalerna eftersom det var ett förbättringsarbete och detta kommer att leda tillbättre kvalité och säkerhet i vården både för patienter med misstänkt penicillinallergi samt förskrivande personal på vårdcentralen. 11
12 Resultat Frågeställning 1 visade att patienter med annan förskriven antibiotikum än penicillin var 211 stycken. Av dessa hade 60 stycken patienter misstänkt penicillinallergi i journalen. Andelen patienter med misstänkt penicillinallergi i journalen var 60/211= 28 %. Frågeställning 2 visade att 5 av 60 patienter hade blivit utredda = 8,3 % Frågeställning 3 visade att av 60 patienter hade allvarlig reaktion 4/60 = 7 % ; icke allvarlig reaktion 30/60=50%; uppgift saknas 26/60=43% Tabell 1. Sammanställning av resultat för de 60 patienter med misstänkt penicillinallergi i journalen Journaler N (%) Varning N (%) Utredd N (%) Allvarlig N (%) Icke allvarlig N (%) Uppgift saknas N(%) Kvinnor 44 (73%) 31 (68%) 2 (40%) 3 (75%) 20 (67%) 21(81%) Män 16 (27%) 14 (31%) 3(60%) 1 (25%) 10 (33%) 5 (19%) Summa Av dessa 60 patienter var det fem, två kvinnor och tre män, med varningstriangel mot penicillin eller uppgift om allergi i journalen som blivit remitterade till allergolog för utredning, se tabell 2. Tabell 2. Sammanställning antal utredda/icke utredda kvinnor och män Utredd Ja Nej Kvinnor 2 42 Män 3 16 Signifikanstest gjordes för att se om män utreds oftare än kvinnor. Chi2 test gav Fishers exakta p=0,16 det vill säga ingen signifikans. 12
13 Tittar man på åldersfördelningen visar resultatet att patienter i åldern 0-60 år hade flest varningar eller noteringar om misstänkt penicillinallergi. Åldersgruppen år visade på en minst andel, se diagram 1. Diagram1. Åldersfördelning av patienter med varning eller notering om misstänkt penicillinallergi Män, 16 st medelålder 31,5 (6-73) SD =22,8 Kvinnor 44 st medelålder 36,8 (7-76) SD =17,85 13
14 Diagram 2. Plot barchart/boxplot åldersfördelning max min spridning för män för kvinnor. E= kvinnor H=män Vidare visade resultatet att av 60 patientjournaler hade fyra patienter fått en allvarlig allergisk reaktion, 30 patienter fått en icke allvarlig reaktion samt 26 stycken patientjournaler saknade uppgifter om reaktion. En av patienterna med allvarlig allergisk reaktion hade genomgått en utredning. 14
15 Diagram 2. Översikt över andel av patienter som fått allvarlig, icke allvarlig reaktion samt andel där uppgift saknas i journalen 15
16 Diskussion Allmänt Studien visade att ca en tredjedel av de patienter som fått bredspektrumantibiotika hade varning eller uppgift om överkänslighet i journalen. Den förväntade incidensen av penicillinallergi är ca 10 % [3]. Att incidensen här är betydligt högre kan bero på trubbighet i sökmetoden. Det hade varit önskvärt att hitta alla patienter med varningstriangel mot penicillin i journalen, men det var inte möjligt med de sökverktyg som fanns tillgängligt. Därför begränsade vi urvalet till patienter som hade fått förskrivet andra antibiotika vid vissa infektionssjukdomar trots att det rekommenderade förstahandsvalet var penicillin och därefter sökt efter uppgift om penicillinallergi i deras journaler. Varning eller uppgift om penicillinallergi i journalen Enligt Janusinfo så får varning för penicillin endast utfärdas när man har visat att det rör sig om en IgE-medierad allergi eller efter anafylaxi eller annan svår reaktion[2]. Att vårdcentralen har en så hög andel penicillinallergiker kan enligt min mening vara att läkare är för generösa med att skriva in varning i journalen. En viktig del av läkarens roll under läkarebesöket är att penetrera patientens anamnes. Viktiga frågor som läkaren bör ställa är varför patienten har fått antibiotika, vilket antibiotikum som har getts, vilka symtom som har gett misstanke om biverkan, hur snabbt symtomen har framträtt och om utredning har skett tidigare. Sådana typer av frågor kan hjälpa läkaren att bättre hantera patienter som rutinmässigt söker på vårdcentralen. Många patienter med infektioner besöker vårdcentralen under öppen mottagning där besökstiden hos läkaren är kort och läkaren som tar emot är ofta överbelastad. Under diskussioner med läkare på vårdcentralen har det framkommit att de inte har tid att göra en adekvat anamnesisk utredning av patienten och tar därför det säkra före det osäkra och skriver ut bredspektrumantibiotika. 16
17 Utredning av penicillinallergi Orsaken till att så få har blivit utredda kan vara att läkaren inte erbjuder patienten utredning, vilket kan bero på att rutiner saknas. Det kan också finnas ett motstånd hos patienten som känner oro eller saknar motivation för utredning. Allergimottagningarna har begränsade resurser vilket gör att väntetider för en utredning kan uppgå till ett år. På grund av finanskrisen inom vården försöker många vårdcentraler att spara pengar och man tar därmed bort möjligheten för vårdcentralen att själva göra ett pricktest för penicillinallergi. Reaktioner vid penicillinallergi Endast fyra patienter i studien har visat en allvarlig IgE-förmedlad allergi. Detta stämmer överens med andra studier där endast ett fåtal som rapporterat en allergi har fått en allvarlig reaktion. Allergiska IgE-förmedlade reaktioner mot penicilliner och cefalosporiner är ovanliga och försvinner sannolikt till stor del med tiden Studien av Anne Holm och Holger Mosbech visar att många av de patienter som tidigare uppvisat penicillinallergi och som 15 år senare testades för IgE hade växt ifrån sin allergi[(8]. Detta visar att de fyra patienter i vår studie möjligtvis i framtiden om ny utredning görs, kanske kan genomgå en penicillinbehandling utan någon allvarlig reaktion. Att 93 % av patienterna i studien har haft en icke allvarlig reaktion eller att uppgift saknas om reaktion, talar för att många av dessa patienter i själva verket inte har en penicillinallergi. Patientjournaler saknade oftast adekvat dokumentation av den allergiska reaktionen vilket innebär att den läkare som behöver behandla patienten inte har tillräcklig information att välja vilken typ av antibiotikabehandling han eller hon ska ge. Styrkor och svagheter Styrkan med studien är att vi tittade på diagnoser under en begränsad period där första handsvalet borde vara behandling med penicillin. Därmed kunde vi samla tillräckligt många patienter för att få ett representativt resultat för studien. Med hjälp av sökverktyget Rave kunde vi filtrera patienter som fått bredspektrumantibiotika och därmed har insamlandet av data genomförts på ett sådant sätt att vi kan lita på att informationen är korrekt. 17
18 Svagheten med studien är att vi endast har tittat på vissa diagnoser där penicillinbehandling varit förstahandsvalet vid behandling. Detta gör att vi inte har kunnat fånga upp alla patienter på vårdcentralen som har en misstänkt penicillinallergi. Vi har även bara kunnat fokusera på diagnoser i Prof Doc III vilket begränsade oss att se hur andra vårdenheter har hanterat patienten. Patientdatalagen ger inte heller möjlighet att få fullständig information om en patient eftersom lagen ska öka patientsäkerheten och inflytandet för patienterna. Lagen ställer krav på säkerhet, dokumentation och regler för sekretess och åtkomst. En annan fråga som vi kan ställa är hur pålitlig informationen i patientjournalerna är. I många fall saknas det uppgifter om reaktioner eller uppgifter om varför varning eller notering mot penicillinallergi har satts. Implikationer Studien kan användas som ett diskussionsunderlag på VC och som hjälp att utveckla ett vårdprogram för hantering av misstänkt penicillinallergi. Framtidsstudier En framtidsstudie i detta ämne kan vara att fortsätta projektet genom att kalla patienter som har misstänkt penicillinallergi och djupare penetrera deras anamnes för att bättre sortera vilken typ av reaktion de haft och när och till vilken antibiotika reaktionerna uppstått. Därefter i samarbete med olika allergimottagningar bedöma vilka patienter med misstänkt penicillinallergi som ska remitteras för utredning på allergimottagning enligt deras kapacitet och på så sätt kunna bekräfta eller utesluta allergi. Slutsats Resultatet visade att 55 st av Segeltorps Vårdcentrals patienter som har blivit kategoriserade som penicillinallergiker i själva verket aldrig blivit utredda för sin allergi av en allergolog. Ska man följa Janusinfos riktlinjer så är det endast på de patienter som har fått en IgEmedierad reaktion vid utredning som en varningstriangel i journalen får utfärdas. 18
19 Alla patienter kan dock inte skickas för utredning och därför är det viktigt att sortera ut de patienter som i samråd med allergimottagningarna bör utredas. Först och främst bör de fyra patienter som fått en allvarlig reaktion på penicillin skickas för utredning. Vidare borde de 55 patientjournaler där patienten har fått en icke-allvarlig reaktion eller där uppgift om reaktion saknas gås igenom och plocka ut de patienter som fått bredspektrumantibiotika upprepade gånger samt de som är infektionskänsliga för att ha en mindre patientgrupp som ska skickas vidare till allergimottagning för utredning. Detta behöver inte vara en akut åtgärd utan kan ske över tid. Vårdcentralen borde utveckla ett enkelt och effektivt vårdprogram för att öka patientsäkerheten så att man i framtiden lättare kan hantera patienter med penicillinallergi och inte överdiagnostisera dessa. 19
20 Referenser [1] Siskind Alan R, Cuddy Paul G, Foxworth John W, Is this patient allergic to penicillin? JAMA, May 16, 2001 Vol 285 [2] Gottberg Lars, Penicillinallergi och andra reaktioner på antibiotika. Janusinfo, [3] Priest David H. MD, An examination of Penicillin allergy Resident Grand Rounds, 2002, [4] Holm Anne, Moschbech Holger, Challenge Test Results in Patients With Suspected Penicillin Allergy, but No Specific IgE, Allergy Asthma Immunol Res 2011 April??? [5] Briceland Laurie L., PharmD, When Is Skin Testing for Penicillin Allergy Indicated?, 2009, Medscape Pharmacists > Ask the Experts > Pharmacotherapy [6] Park Miguel A., MD,. Li James T.C, MD, PhD, [7] Solensky Roland, Earl HS, Gruchalla RS, Penicillinallergy: Prevelance of vague history in skin test-positive patients. Ann Allergy Asthma Immunol, 2000;85: [8] Dreborg Sten, Nästan alla penicillinallergikerkan friskförklaras, Medeca, [9] Sade K.Holtzer I, Levo Y and.kivity S, The economic burden of antibiotic treatment of penicillin-allergic patients in internal medicine wards of a general tertiary care hospital, Clin Exp Allergy 2003,. [10]Borsch Jacob E., Klaus E, Andersen C, Bindslev-Jensen, The prevalence of Suspected and Challenge- Verified Penicillin allergy in a University Hospital Population, Basic & Clinical Pharmacology & Toxicology 2006, 98,
Överdiagnostik av penicillinallergi
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare TG Infektion 20190131 10 % av USAs befolkning, 32 milj, har en uppgiven penicillinvarning 1 Vanligt men ofta fel! Vanligt att patienter
Läs merÖverdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare 20181113 Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Vanligt
Läs merPenicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?
Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?
Läs merHandläggning av antibiotikaallergi
VO INFEKTIONSSJUKDOMAR Dokumenttyp: Medicinskt PM Titel: Antibiotikaallergi Dokumentansvarig: Simon Werner, Malmö Malin Inghammar, Lund Godkänt av: Peter Lanbeck Publicerat av: Irene Silfver Reviderad
Läs merAllergi mot Betalaktamantibiotika
Allergi mot Betalaktamantibiotika Simon Werner Infektionsläkare Skånes Universitetssjukhus Jag tål inte penicillin Hur gör vi? Vad behöver vi ta reda på (Anamnes?) (När allergiutreda?) Vilka antibiotika
Läs merPenicillinallergi i primärvård överensstämmelse mellan självrapportering och journaldokumentation
Penicillinallergi i primärvård överensstämmelse mellan självrapportering och journaldokumentation ST-uppsats 2011 Emma Bothelius ST-läkare allmänmedicin Kungsgärdets vårdcentral Uppsala emma.bothelius@lul.se
Läs merPenicillinallergi hos barn
Penicillinallergi hos barn Misstänkt betalaktamöverkänslighet Dan Gustafsson Allergicentrum ÖLL Strategi ACÖ skall kännetecknas av hög kompetens i allergi frågor vad avser såväl hälsofrämjande, preventiva
Läs merRodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken.
Minifall Pc-allergi 1 a-c 2019-04-24 Om ni har valt Minifall Pc-allergi 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är handläggningen korrekt?
Läs merHandläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merHudtest för diagnos av IgE-medierad allergi mot betalaktam antibiotika
Hudtest för diagnos av IgE-medierad allergi mot betalaktam antibiotika - Penicillin och övriga betalaktamantibiotika tillhör de antibiotika som man använder mest. Reaktioner inträffar vid ungefär var tionde
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Infektions- och lungmedicin, inriktning allergi
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Infektions- och lungmedicin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs merBVC-utbildning september 2012 Gunilla Norrman
BVC-utbildning september 2012 Gunilla Norrman En sjukdom med många skepnader Några olika patientfall Diagnostik Behandling Uppföljning Fanny 6 mån Fult eksem bål, extremiteter, ansikte Helt ammad Pricktest
Läs merJag tål inte penicillin allergi eller?
Jag tål inte penicillin allergi eller? Simon Werner, infektionsläkare Percy Nilsson Wimar, barnläkare Mikael Karlsson, distriktsläkare mars 2018 1 Det här vill vi. Öka kunskapen kring utredning och hantering
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt
Läs merLuftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm
Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet
Läs merPrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen
PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Malin André, allmänläkare, docent, Uppsala Nationella arbetsgruppen Primärvårdskvalitet Vad behövs för utveckla Strama arbetet? Diagnoskopplad
Läs merBehandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011
Projekt VESTA Behandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011 Kadir Massimov ST-läkare Rosenlunds vårdcentral Klinisk handledare: Christina Barklund, spec.
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merÖvre luftvägsinfektioner hos barn
Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker
Läs merKorsallergi mellan penicilliner och övriga betalaktam-antibiotika - Risken är betydligt mindre än man tidigare trott.
Korsallergi mellan penicilliner och övriga betalaktam-antibiotika - Risken är betydligt mindre än man tidigare trott. Tängden, Thomas; Furebring, Mia; Löwdin, Elisabeth; Werner, Sonja Published in: Läkartidningen
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merPrimärvården Inkomna klagomål 201 8
Patientnämndernas kansli Västra Götalandsregionen 2019-02-28 Diarienummer: PNÖ 2018-00033,PNV 2018-00034, PNS 2018-00034, PNN 2018-00048, PNG 2018-00034 Primärvården Inkomna klagomål 201 8 Rapport patientnämndernas
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merKartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19
2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I
Läs merNär behöver vi antibiotika?
När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning
Läs merInternationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt
Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay
Läs merFödoämnesallergi - Provokation
Födoämnesallergi - provokation 1(6) Födoämnesallergi - Provokation Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner. Bakgrund. Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett födoämne, en reaktion
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merOtitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal
- 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter
Läs mer2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.
2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merAnvändandet av StrepA på Sävja Vårdcentral
Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merFöljer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral?
ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral? Rania Hanna Chabo, ST-läkare i allmänmedicin Salems Vårdcentral 2012 Vetenskaplig
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merAntibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?
Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim
Läs merMetod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Tidigare Apotekets diagnos-recept undersökning Rapporter från olika journalsystem från Östergötland,
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merDigitala vårdgivare. Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län.
Digitala vårdgivare Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län. Varför blev det så här? 30000 Digitala vårdkontakter och utomlänsbesök* per månad. Region Jönköpings
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merFöljs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?
VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merSamverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården
Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor
Läs merStramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merPatientenkät. Tre delar. Patientdata. Antibiotikabehandlingsdata. Tecken och symptom på infektion
Patientenkät Patientenkät Endast för patienter som har tecken och symptom på en infektion och/eller står på antibiotika på dagen för mätningen och uppfyller kriterierna för att delta i mätningen Tre delar
Läs merDenna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande
Läs merNågra Fakta om Nacksta, Sundsvall
Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merHandläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie
Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,
Läs merHur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling
Läs merOm penicillin och andra livsviktiga antibiotika
Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en
Läs merBIPACKSEDEL. Innehavare av godkännande för försäljning Sverige: Vétoquinol Scandinavia AB, Box 9, Åstorp
BIPACKSEDEL Clavaseptin 40 mg/10 mg tabletter för hund och katt Clavaseptin 200 mg/50 mg tabletter för hund Clavaseptin 400 mg/100 mg tabletter för hund 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merBorreliadiagnostik - Tabell till stöd för tolkning av borreliaserologi, vid en förstagångs provtagning.
s.1 Borreliadiagnostik - Tabell till stöd för tolkning av borreliaserologi, vid en förstagångs provtagning. Varje kombination av resultat i IgM och IgG ger ett nummer. Leta upp ditt nummer i tabellen,
Läs merAntibiotikaallergi. Sebastian Jansson ST-läkare infektionskliniken Växjö
Antibiotikaallergi Sebastian Jansson ST-läkare infektionskliniken Växjö 2016-03-02 CAVE PC Fall 1 Lasse, 24 år, har sökt VC pga hosta, feber och trötthet. Han har fått en Kåvepeninkur (PcV) 1 g x 3, 7
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Läs merSammanhållen journalföring information till dig som möter patienter
Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Innehållsförteckning Kort beskrivning av sammanhållen
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merAnafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Läs merhttp://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012
http://www.orebroll.se/lakemedel ÖLL Anafylaxi Adrenalin intramuskulärt ANAFYLAXI GETING BI an a phy lax is Exaggerated allergic reaction to a foreign protein resulting from previous exposure to it Origin:
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merEksem. DermaSilk lindrar eksem och klåda. Patientinformation
Eksem DermaSilk lindrar eksem och klåda 1 Patientinformation Lindrar eksem och klåda på en Upp till 90 % av alla eksem är infekterade av bakterier och svampar. Infektionerna ökar klådan och försvårar läkningen.
Läs merFöljsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling
Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling En journalstudie vid Närhälsan Mösseberg vårdcentral Författare: Efim Ionidis, ST-läkare Närhälsan Mösseberg vårdcentral, Falköping Rapport 2019:2
Läs merMåste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog
Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Kan man förutsäga svårighetsgraden av den allergiska reaktionen? IgE-antikroppar mot aktuellt allergen IgE-antikroppar mot
Läs merOmalizumab ( Xolair) + AIT. Daiva Helander Barnallergolog Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Huddinge
Omalizumab ( Xolair) + AIT Daiva Helander Barnallergolog Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Huddinge 202 pediatriska patienter beh med Xolair sedan 2011 39 fått Xolair inför AIT start Barnallegisektionens
Läs merMEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...
MEQ 4 (17 poäng) En 45-årig lantbrukare söker på din vårdcentral på grund av ökad andnöd Han berättar att han i samband med förkylningar kunnat känna så sedan flera år tillbaka, men nu känner han det också
Läs merFödoämnesallergi. Norrbottensmodellen. ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog
Födoämnesallergi Norrbottensmodellen ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog Målsättning Norrbottensmodellen Uppdaterad kunskap ökar möjlighet till kliniskt motiverad diagnos Inget barn ska undvika
Läs merAllergi-skalan Hur möter vi oro för allergi? Catrin Holgén Barnallergolog Region Jämtland-Härjedalen Barnallergisektionens Höstmöte Falun sept 2016
Allergi-skalan Hur möter vi oro för allergi? Catrin Holgén Barnallergolog Region Jämtland-Härjedalen Barnallergisektionens Höstmöte Falun sept 2016 Allergiteamet Östersund + 2 Barn-ssk på avd för ASIT
Läs merFaktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Giltig fr.o.m: 2018-03-28 Faktaägare: Gunilla Lindström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merMin Vård. Digital Vårdcentral i Dalarna. Gunnar Svärd DL VC Kvarnsveden
Min Vård Digital Vårdcentral i Dalarna Gunnar Svärd DL VC Kvarnsveden Mina Vårdkontakter Ursäkta mig men hur jävla svårt ska det vara? Kan jag få en tidjävel som det står att det går att beställa här.
Läs merSlutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL
Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merVårdgivare. Ärendet. Skälen för beslutet BESLUT Dnr / (5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV STOCKHOLM.
BESLUT 2019-09-11 Dnr 8.5-8865/2019-16 1(5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV 113 31 STOCKHOLM Vårdgivare MediCheck AB Ärendet Tillsyn av det systematiska patientsäkerhetsarbetet vid MediCheck AB i syfte
Läs merAntibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?
Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama Stramas huvudbudskap Patientens
Läs merCRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2
Läs merLuftvägsinfektioner upprepade kurer
Luftvägsinfektioner upprepade kurer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste
Läs merReceptförskrivning och rekvisition av antibiotika inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR till och med 2018-kv 2
Receptförskrivning och rekvisition av antibiotika inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR till och med 2018-kv 2 Strama Västra Götaland (september 2018) Sammanfattning Rekvisition (inneliggande användning)
Läs mer