Verksamhetsredogörelse avseende förskoleverksamheten i Eslövs kommun

Transkript

1 Verksamhetsredogörelse avseende förskoleverksamheten i Eslövs kommun Denna verksamhetsredogörelse kommer att användas som ett av flera underlag i tillsynen av er kommun. För Skolinspektionen är det värdefullt att få ta del av kommunens egen redogörelse för verksamheten. Förutom några frågor avseende faktauppgifter tar frågorna sin utgångspunkt i nationella mål och krav som finns uttryckta i läroplanen och övriga författningar som rör förskoleverksamheten. Verksamhetsredogörelsen ska spegla kommunen så långt möjligt. Den som ansvarar för kommunens förskoleverksamhet ansvarar för redogörelsen. Var noga med att beskriva såväl starka som svaga sidor, avvikelser eller skillnader inom ditt ansvarsområde. Ifylld redogörelse skickas in till, Ebba Svartz, ebba.svartz@skolinspektionen.se senast

2 2 (23) 1 Måluppfyllelse och resultat 1. Beskriv förskolornas resultat vad gäller förskolans uppdrag att erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskoleverksamheten i Eslövs kommun redovisar en hög måluppfyllelse vad gäller att skapa en helhet genom omsorg, utveckling och lärande. Den årliga brukarenkäten visar att; - föräldrarna anser sig välkomna i verksamheten - föräldrar och barn får ett bra bemötande. - barnen har roligt på förskolan och har kompisar där. - förskolan erbjuder deras barn den trygghet det behöver - förskolans miljö är bra för deras barn - barnen erbjuds möjlighet till utveckling - barnen lär sig och får uppleva nya saker. Däremot visar brukarenkäten lägre måluppfyllelse för i vilken utsträckning; - utvecklingssamtalen ger en tydlig bild av hur deras barn utvecklas - personalen arbetar med demokrati, jämlikhet och solidaritet - personalen arbetar med mångfald - personalen arbetar för att främja en hälsosam livsstil Utvärderingen av de individuella utvecklingsplanerna visar att dessa fokuserar i högre grad än tidigare år på verksamhetens utveckling. Barnets lärprocesser synliggörs mer och utvecklingsplanerna har en tydligare koppling till läroplanen. Samtidigt visar brukarenkäten att endast 59 % av föräldrarna att utvecklingssamtalen ger en tydlig bild av deras barns utveckling. De synpunkter som föräldrarna angett är att utvecklingssamtalet inriktas för mycket på verksamheten och mindre på det enskilda barnet. Avvägningen mellan att följa barnets utveckling och inte bedöma upplevs som svår för personalen. Planerade åtgärder för att stödja personalen i detta arbete är fortsatta fortbildningsinsatser inom pedagogisk dokumentation, nätverk för att stödja varandra och sprida goda exempel samt utvecklingsgrupper inom dokumentation. Förskolornas kvalitetsredovisning visar på flera goda exempel på hur de arbetar med att följa barnets behov och intressen för att erbjuda möjligheter till utveckling och lärande. Genom att dela in barnen i mindre grupper tillgodoses barnets behov i olika utvecklingsfaser i större utsträckning. Barngrupperna på småbarnsavdelningarna är mindre än grupperna med de äldre barnen. En

3 3 (23) högre personaltäthet tillgodoser ett större omsorgsbehov. Lärmiljöerna anpassas till barnens utveckling för att vara utmanande genom barnets alla utvecklingsfaser. Generellt visar förskolornas planeringsarbete på en medvetenhet om balans mellan lärande och omsorg. Kommunens personalenkät visar att personalen vet vilka mål som gäller för deras arbetsplats. De anser sig även ha möjlighet att påverka arbetsplatsens mål och kan ge exempel på hur de bidrar till ökad måluppfyllelse. Prioriterade utvecklingsområden framöver är; - utveckla den pedagogiska dokumentationen i verksamheten så att den blir ett verktyg i vardagen - synliggöra förskolans uppdrag och hur förskolan arbetar med detta i vardagen för föräldrarna - fortsätta arbetet med att öka barnen inflytande i verksamheten 2. Beskriv förskolornas resultat vad gäller förskolans uppdrag att stimulera och utmana barnets utveckling och lärande Förskolorna har använt sig av olika metoder för att utveckla barnens lärande genom leken. Ett område som verksamheten arbetat mycket med är att utveckla lärmiljöerna och verksamhetsplaneringen utifrån barnens intressen och nyfikenhet. Ett exempel från Munkebo förskola; I höstas började ett omfattande renoveringsarbete på en stor del av vår förskola. På grund av för höga fuktvärden i golvet började man riva ut golvet och så småningom alla innerväggar. Barn och pedagoger har möjlighet att följa arbetet på första parkett. Samtalsämnen saknas aldrig när vi kikar genom fönstret! Varför har de tagit sönder väggen? Är det där vår Ateljé? Vad heter den maskinen? Titta som lamporna hänger! Oj, vilket stort hål! Barnen har egna funderingar och svar till varandra, och ofta vill de ha svar av oss vuxna. Genom att fånga upp barnens intresse och nyfikenhet för renoveringen av deras förskola använde sig personalen av detta för att utveckla barnens lärande inom teknik, material, konstruktion och ordförståelse. Det gick absolut inte att missa när golvet bilades upp. Ljudupplevelserna var väldigt tydliga då! Och vårt golv vibrerade. Fler ord och begrepp i barnens vardag blev: betong betonggolv bila bilningshammare vibration vibrera buller bullra

4 4 (23) Andra metoder är att dela in barnen i mindre grupper utifrån intressen och behov. I de mindre grupperna får barnen ett större utrymme att delta och personalen deltar i större utsträckning barnens lek för att tillvarata möjligheterna att stimulera barnens utveckling. Detta arbete kräver att förskolorna är flexibla och anpassar verksamheten efter den aktuella barngruppens behov och intressen. Kvalitetsredovisningarna visar att medvetenheten om lekens betydelse har ökat vilket bland annat lett till att personalen är mer delaktig i barnens lek och att avbrotten under dagen minskat. Detta för att ge barnens lek större utrymme och utmana barnen att gå vidare i leken och utveckla den genom samspelet mellan barnen och mellan pedagog och barn. Förskolorna lägger mycket arbete på att utveckla och förändra lärmiljöerna så att de ständigt ska vara inbjudande och utmanande för barnen. Detta görs genom att observera hur barnet använder sig av lärmiljöerna och vad de intresserar sig för i miljön. Förskolan erbjuder aven barnen många möjligheter att vistas i, upptäcka och erövra sin närmiljö vilket resulterat i att skapa trygghet i miljön och att uppmuntra barnen till att utforska och vårda sin närmiljö. 2 Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten 3. Hur försäkrar kommunen sig om att förskolornas personal arbetar utifrån de nationella målen? Verksamhetsplanen inkluderar såväl nationella som lokala mål och det systematiska kvalitetsarbetet är uppbyggt kring uppföljningen av dessa mål. Planeringsarbetet av verksamheten utgår från läroplanens mål och uppföljning och utvärdering ska göras i relation till dessa mål vilket ska utgöra grunden för framtida åtgärder och utveckling. Exempel på planerings underlag och reflektionsprotokoll visar att de nationella målen i allt större utsträckning finns med i planeringsfasen snarare än att kopplingen till målen sker efter att aktiviteterna genomförts. Resultatet mellan förskolorna skiljer sig dock åt och även i vilken utsträckning samtliga mål omfattas av planeringsarbetet. Normer och värden har av tradition ett stort utrymme inom förskolan men de senaste åren har målen för barns utvecklande och lärande prioriterats allt mer i planeringsarbetet. De stora satsningarna på språk och matematik har gjort att dessa strävans mål har fått stort utrymme i takt med att personalens kompetens att synliggöra och värdera ar-

5 5 (23) betet med dessa mål har ökat. Miljöområdena natur, miljö och teknik har inte synliggjort i samma utsträckning och därför att har det påbörjats fortbildningsinsatser inom dessa områden. De senaste årens fortbildning kring barns inflytande och den lärande leken har gett ett ökat fokus på barns inflytande och påverkan. Nästan alla förskolor arbetar med tema för att i detta arbete väva samman flera av strävansmålen. 4. Hur försäkrar kommunen sig om att personalen i förskoleverksamheten har den utbildning eller erfarenhet som krävs för att kunna tillgodose barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet? Barn och familjenämnden beslutade 2011 att 75 % av personalen i förskolan ska ha pedagogisk högskoleutbildning. Vilket är en kvalitetsökning jämfört med tidigare då ambitionen var 60 %. Andelen förskollärare i verksamheten följs upp kontinuerligt under året på såväl enhet, rektorsområde som kommun nivå. Fortbildning sker kontinuerligt, dels kommunövergripande och dels utifrån arbetslagets och den enskilde medarbetarens behov. Förskolecheferna försäkrar sig om att personalen har tillräcklig utbildning och erfarenhet genom att följa upp; - att verksamheten har fokus på barnens lärande, ur ett barnperspektiv - var barnen befinner sig i verksamheten, såväl fysiskt som i sin utveckling och i sitt lärande - i vilken utsträckning planeringen utgår från läroplanen - att det sker genomtänkta förberedelser inför aktiviteter och planeringen av den pedagogiska miljön - kvaliteten i de pedagogiska diskussionerna - vilka frågeställningar som lyfts på arbetsplatsträffar och till förskolechefen - kvalitet och innehåll på vad som kommuniceras till föräldrar - pedagogers medvetna närvaro i verksamheten - barnens agerande mot varandra och nya människor - personalens tro på att barnen kan och att de ger dem utrymme att prova på och lära av varandra - att personalen inte stressar genom rutinsituationer utan använder dessa pedagogiskt - att det framgår hur barns inflytande tas till vara och att föräldrarna medvetandegörs om detta - väntar inte med pedagogisk dokumentation till inskolningen är klar, utan det sker under tiden och föräldrarna involveras. - personalens kompetens och engagemang - personalens mod att ändra befintliga rutiner

6 6 (23) 5. Redogör för den kompetensutveckling personalen i förskoleverksamheten får och anledningen till att just denna kompetensutveckling valts. De senaste åren har förskolan satsat på kompetensutveckling för all personal i syfte att utveckla verksamhetens förmåga att synliggöra och tillvarata barns intressen i verksamheten, att sätta detta i relation till det enskilda barnets utveckling och lärande samt att utifrån barnens samlade lärande utveckla verksamheten. Den röda tråden inom detta arbete ska vara lekens betydelse samt fokus på det kompetenta barnet. Kompetensutvecklingen har bestått av föreläsningar om bedömning av barns utveckling och lärande (Per Dahlbeck & Pia Nilsson) barns inflytande (Elisabeth Arnér), lekens betydelse för utveckling (Leif Strandberg) samt pedagogisk dokumentation (Sara Hvit). Sedan 2007 har förskolan tillsammans med grundskolan genomfört omfattande fortbildningsinsatser inom språk och matematik. Det finns fem kommunövergripande språk- respektive matematikutvecklare, motsvarande en heltidstjänst, inom förskolan och skola. Dessutom finns det lokala språk- och matematikutvecklare på respektive förskola. Utbildningsinsatserna har bestått av föreläsningar, nätverksträffar, studiebesök, studiecirklar, pedagogisk caféer och workshops. En stor satsning inom detta projekt var studiecirklar om flerspråkighet som genomfördes på samtliga förskolor under ett års tid. Detta resulterade bland annat i att såväl organisationen och resursföredelningssystemet vad gäller modersmålsstöd i förskolan förändrades så att resurserna allokerades direkt till förskolan och avdelningarna. Språk- och matematikutvecklarna har sedan ett år tillbaka en gemensam styrgrupp för att se till att dessa integrerar med varandra. Förskoleavdelningen har även satsat på fortbildning inom Reggio Emilia pedagogik. Representanter från samtliga förskolor har varit på studiebesök på Trollets förskola i Kalmar och de senaste tre åren har ett trettiotal medarbetare från fem rektorsområden varit på studieresa till Reggio Emilia i Italien. Rektorsområdena har dock valt olika inriktningar på hur de använder sig av inspirationen av Reggio i sina verksamheter. Ett område har fokuserat på dokumentationen av barns lärande och utveckling medan ett annat inspirerats till utvecklingen av lärmiljöerna. Två områden har arbetat Reggio Emilia inspirerat under flera år och studieresan ingår den långsiktiga fortbildningen av personalen. Det femte området skickade personal från en nyöppnad förskola som ska arbeta med en tydlig Reggio Emilia inriktning. Vad gäller kommande fortbildningsbehov har förskolans ledningsgrupp identifierat och prioriterat kompetensutveckling inom naturkunskap, teknik och pedagogisk dokumentation. Under våren har det genomförts studiecirklar för förskollärare inom naturvetenskap och teknik. I höst kommer det att genomföras ytterligare studiecirklar inom naturvetenskap för barnskötare samt pedagogisk dokumentation för förskollärare. Under 2012 planeras fördjupande

7 7 (23) kompetensutveckling inom pedagogisk dokumentation för olika grupper, t ex förskolechefer, utvecklingsgrupper samt processgrupper på förskolorna. Utöver den gemensamma fortbildningen sker det även fortbildning för förskolan och den enskilde medarbetaren. Exempel på sådan fortbildning är den lärande leken, pedagogisk dokumentation, arbetslagsutveckling och inskolning. Alla medarbetare inom BoF har en personlig individuell utvecklingsplan som utgår utifrån kommunen övergripande mål som bryts ner till den enskilda individens behov utifrån sitt uppdrag och verksamhetsområde. Planen följs upp minst en gång/år och nya mål sätts. 6. Beskriv hur personalen på förskolorna följer upp barnens utveckling och lärande samt hur barnens vårdnadshavare får information om denna utveckling Barnens utveckling och lärande följs genom observationer och pedagogisk dokumentation. Eslövs kommun har ett politiskt beslut på att använda individuella utvecklingsplaner inom förskolan och dessa upprättas tillsammans med vårdnadshavare årligen vid utvecklingssamtal. Barnets första utvecklingsplan ska upprättas inom sex månader efter inskolningen. 7. Beskriv hur förskolorna följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Förskolorna använder sig av flera metoder för att utvärdera och utveckla verksamheten. Exempel på sådana metoder är reflektions protokoll, observationer, pedagogisk dokumentation, barnsamtal, föräldraenkäter, kvalitetsredovisningar och utvecklingsgrupper. Reflektionsprotokollen är uppbyggda enligt principen planera agera - dokumentera reflektera. Under rubriken planera definieras målen, fokus områden samt metod/metoder för genomförandet. Under genomförandet dokumenteras aktiviteterna med barnen. Dokumentationen utvärderas utifrån resultat och måluppfyllelse samt effekter i barngruppen och planering. Reflektionerna används sedan för vidare planering och framtida åtgärder. Observationer, dokumentation och barnsamtal används bland annat för att fånga barnens intressen och behov samt för att utvärdera barnets/barnens agerande och utveckling samt hur barnen använder lärmiljöerna. Dokumentation i form av bilder och filmer används för att utvärdera tillsammans med barnen.

8 8 (23) Förskolan genomför en kommungemensam föräldraenkät varje år och resultatet sammanställs på nivåerna, avdelning, förskola, rektorsområde samt kommun. Resultatet utvärderas och resulterar i prioriterade åtgärder för olika nivåer. Varje avdelning återkopplar sitt resultat till föräldrarna på ett föräldramöte för att få en fördjupande dialog kring resultat och prioriterade åtgärder. Utifrån avdelningarnas resultat identifieras gemensamma åtgärder för förskolan som i sin tur resulterar i gemensamma åtgärder för rektorsområdet som diskuteras med föräldrarepresentanter på områdets föräldraråd. Förskolans ledningsgrupp analyserar det sammanställda resultatet och prioriterar gemensamma förbättringsområden. Resultatet från 2011 års föräldraenkät visar att verksamheten behöver bli bättre på att kommunicera med föräldrarna kring verksamhetens arbete med barns delaktighet, hälsosam livsstil samt jämställdhet och likabehandling. Kvalitetsarbetet har skett löpande under året för att sedan sammanställas vid årets slut. Varje avdelning och förskola arbetar fram sitt material som sedan bearbetats i rektorsområdets kvalitetsgrupp. Kvalitetsredovisningen har utgått från de nationella och lokala målen och varit uppbyggd kring rubrikerna åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning, resultat, analys och framtida åtgärder. Rektorsområdet lämnar in delrapporter löpande till förvaltningen under året för dokumentera det pågående arbetet i förskolan. Från och med 2011 frångår Eslövs kommun modellen med kvalitetsredovisningar och inför ett nytt förvaltningsövergripande system för systematiskt kvalitetsarbete. 8. Beskriv hur kommunen följer upp och utvärderar sin förskoleverksamhet Till och med 2010 byggdes uppföljningen och utvärderingen på förskolans gemensamma verksamhetsplan. Verksamhetsplanen togs fram av förskolans ledningsgrupp och angav de prioriterade målen för året utifrån de nationella och lokala styrdokumenten och föregående års utvärderingar. I verksamhetsplanen formulerades mätbara mål, strategier för hur dessa skulle genomföras samt hur utvärdering skulle genomföras. Utifrån verksamhetsplanen utarbetade sedan rektorsområdet och förskolan sin lokala arbetsplan. Utvärderingarna resulterades i förskolans kvalitetsredovisning. Från och med 1 juli 2011 har Barn och Familjeförvaltningen infört ett nytt kvalitetssystem. Under våren har det arbetats fram en gemensam verksamhetsplan för förvaltning utifrån de politiska målen. Verksamhetsplanen bryts sedan ner till lokala arbetsplaner för varje enhet. Fem gånger per sker uppföljning genom av målen i verksamhetsplanen och läroplanen genom RAN (Resultat Analys Nya åtgärder). Uppföljningarna sker på samtliga nivåer inom verksamheten, avdelning, förskola, rektorsområde, förskoleverksamheten och förvaltning. Det

9 9 (23) har tagits fram rutiner och dokument för att stödja medarbetar och förskolechefer i detta arbete. Ett av målen för kvalitetssystemet är att det ska vara transparent och tillgängligt för medarbetar, föräldrar och andra intressenter. Hur detta ska genomföras har ännu inte fastställts utan är fortfarande under utveckling. 3 Förskoleverksamhetens lärandemiljö 9. Hur säkerställer kommunen att verksamheten i kommunens förskolor utgår från barnens behov, intressen och åsikter? Ge konkreta exempel på hur förskolorna tar reda på dessa behov. Gemensamma metoder som förskolorna använder sig av för att ta reda på barnens behov, intressen och åsikter är; - observationer i dagliga aktiviteter, leken och lärmiljöer - dokumentation i form av bland annat bilder och filmer - barnsamtal/intervjuer - utvärderingar tillsammans med barnen - samtala med föräldrarna kring barnens behov, intressen och åsikter, både vid de dagliga kontakter som vid utvecklingssamtalet - vid planering av tema och arbetsområde ska det tydligt fram på vilket sätt barns åsikter och upplevelser ska framkomma Andra exempel från enskilda förskolor är; - Lindebo förskola har ett lappsystem där föräldrarna skriver några rader om vad barnen har gjort hemma eller sagt att de vill göra på förskolan. Personalen för sedan samtal med barnen kring detta och planerar aktiviteter - Häggebo förskola har intervjuat de äldre barnen och utifrån dessa intervjuer arbetat fram tre projekt, hästar, Star Wars och konstruktion. Dessa tre projekt har sedan pågått under en längre tid där personalen har arbetat med teman utifrån projektet, exempelvis färg och former på hästar. - Billinge förskola, Gyabo förskola, Hasslebo förskola och Trollhassel har önsketavlor på avdelningarna där barns specifika önskningar skrivs upp för sedan bockas av när de blivit verklighet. - Norrebo förskola har samtal med barnen inför ett IUP samtal där de äldsta barnen på förskolan deltar tillsammans med pedagog och föräldrar - Norrebo förskola har årligen samtal då barnen som är äldst på förskolan blir inbjudna till möte med förskolechef, pratar om hur man skall vara mot varandra för att alla skall trivas och må bra, samt vad som är bra och vad som kan förbättras på förskolorna. Samma system ska även införas på förskolorna Ekebo och Skogsläntan. - Aspebo, Bokebo och Lönnebo förskolor arbetar Bifrost inspirerat och där de intervjuar barnen om vad de minns, vill veta mer om, intressen mm.

10 10 (23) 10. Hur säkerställer kommunen att det sker att en nära samverkan mellan förskolorna och hemmen? Ge exempel på hur föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten. Den dagliga kontakten med föräldrarna är en av förskolans styrkor då frågor och synpunkter snabbt kan fångas upp och besvaras. Föräldrarna kan komplettera personalens kunskap om barnet genom att berätta vad barnet pratar om hemma. Förskolorna har ett systematiskt utbyte med föräldrarna vad gäller att kartlägga barnen behov, intressen och åsikter. Föräldrarna är också en viktig faktor i utvecklingen av verksamheten vad gäller olika modersmål och kulturer. Föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten genom; - utvecklingssamtal - upprättandet av individuella utvecklingsplaner - föräldramöten - samverkansråd - planering av inskolning - föräldraenkäter 11. Beskriv hur samarbetet mellan kommunens förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem är organiserat. Samtliga förskolor har upprättat handlingsplaner för samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem i samarbete med den mottagande skolan. Några förskolor har överlämningar till flera skolor och har då fått upprätta flera handlingsplaner. Handlingsplanerna innehåller planering för möten, besöksdagar, överskolningssamtal, återbesök mm. I de fall föräldrarna har godkänt att barnets individuella utvecklingsplan överlämnas till förskoleklassen överlämnas denna till personalen. När det gäller barn med behov av särskilda åtgärder hålls en överlämningskonferens tillsammans med föräldrar, eventuella resurspersoner samt personal från förskola och förskoleklass/fritidshem. Under hösten sker det en återkoppling från skolan till förskolan hur barnen i förskoleklass har utvecklats. Förskolorna i Flyinge Harlösa besöker även förskoleklassen på hösten för att de kvarvarande barnen ska se var deras kamrater tagit vägen. På sätt blir samverkan mer kontinuerlig under hela året. Förskolorna i Marieholm använder sig av skolans utemiljö och lokaler, exempelvis idrottshall och matsal, för att barnen ska lära känna miljöerna och träffa sina blivande kamrater.

11 11 (23) 12. Beskriv hur förskolorna arbetar med barn med annat modersmål än svenska så att de utvecklar både sitt modersmål och det svenska språket. Ge konkreta exempel på arbetet. Samtliga förskolor genomförde 2009 studiecirklar inom flerspråkighet i förskolan. Ett resultat av detta blev att organisationen av modersmålsstödet ändrades och att resurserna fördelades direkt ut till enheterna för att modersmålsstödet i större utsträckning skulle inkluderas i den dagliga verksamheten. Exempel; Prioriterade mål; - stärka barnens kulturella identitet - utveckla barnens förmåga att kommunicera på sitt modersmål såväl som på svenska - erbjuda material och miljö för att väcka barnens intresse för den egna kulturen och språket såväl som andras Metoder/aktiviteter; - utbyte av varandra, barn med samma modersmål ska ges möjlighet att träffas - kultur, använda oss av karta och faktaböcker för att öka kunskapen om våra olika ursprung, synliggöra våra olika flaggor - traditioner/mat/högtider, uppmärksamma traditioner. T ex. kamelen som kommer till jul med paket, pinjata osv. Sånger, lekar och dans - lärmiljö, anslagit vad siffror och färger heter samt andra betydelsefulla ord. - böcker, införskaffa böcker och cd - språk, pedagogerna i dialogen uppmuntrar barnen att använda sitt modersmål och benämner räkneord och färger på de olika språken i syfte att stimulera intresset för språk och kultur. - uppmuntra, barnen vid t.ex. sagoläsning att uttrycka/benämna olika begrepp på sitt modersmål. - föräldrasamverkan, ta till vara föräldrarnas synpunkter och kompetens, inom ramen för uppdraget, för fortsatt utveckling av modersmålsstödet Så märks/syns det i vår verksamhet/barngrupp; - Så heter det på Espanol säger ett av barnen stolt regelbundet. - ökad medvetenhet hos pedagogerna vilket också ger ökad dialog med barnen - vi för fler diskussioner med barnen om kultur och språk - några av barn med annat modersmål som tidigare inte velat prata det språket på förskolan vill nu oftare berätta vad olika saker heter på sitt språk trygg i sin identitet som tvåspråkig - syns i leken

12 12 (23) Fortsatt utveckling/åtgärder; - leta efter sagor och sånger på olika språk - hitta arbetssätt för hur vi kan använda oss av Språklust - låna/köpa in faktaböcker för barn om olika länder - låna/köpa in barnböcker/cdskivor på olika språk. - skaffa tydligare karta - utveckla lärmiljön med kläder/inredning från olika kulturerna - lära oss mer om nationalrätter och traditioner - anslå fler ord/begepp översatta till avdelningens olika språk, (t ex välkommen, former, färger, mått, känslor, etc.) - bjuda in exempelvis föräldrar/syskon med barnens modersmål till sång och rytmikaktiviteter 13. Beskriv hur förskolorna arbetar för att motverka traditionella könsmönster. Förskolorna arbetar aktivt med jämställdhetsarbetet och har kommit olika långt i detta arbete. Under 2008 och 2009 genomfördes externa observationer på förskolorna för att utvärdera verksamheten ur jämställdhets perspektiv. Resultatet av observationerna återkopplades sedan till rektor och till medarbetarna på arbetsplatsträffar. Några förskolor arbetar även med att filma varandra för att synliggöra sitt agerande och språkbruk för att se om de bemöter pojkar och flickor olika. Dessa åtgärder har lett till en ökad medvetenhet hos pedagogerna vilket resulterat i att arbetet för att motverka traditionella könsmönster utvecklats ytterligare. Arbetsinsatserna fokuserar på att föra in alternativa valmöjligheter, normer och beteenden, inte på att ta bort något från pojkar eller flickor utan att Detta arbete består bland annat av att; - Skapa förutsättningar för att fördela talutrymmet mellan flickor och pojkar - Lärmiljöerna har organiserats så att material och möblering främjar lek mellan pojkar och flickor. - Pedagogerna är mer delaktiga i leken i syfte att främja lek mellan könen och lekens möjligheter breddas. - Planera för aktivteter som ger alla barn, oavsett kön, möjlighet att utveckla mod, självständighet, initiativförmåga, empati, hjälpsamhet och närhet. - Av- och påklädning och måltider utnyttjas för att skapa närhet och dialog med det enskilda barnet. Genom att göra detta i mindre grupper får samtliga barn mer utrymmer och hjälp. - Pedagogerna fördelat samtalen så att alla känner sig delaktiga i gruppen. - Använda barnlitteratur som breddar könsrollerna - Ge positiv förstärkning genom att bekräfta barnet som person istället för att berömma för prestation - Ställa lika höga krav på pojkar och flickor

13 13 (23) 14. Beskriv situationen på förskolorna utifrån ett värdegrundsperspektiv, exempelvis när det gäller relationen mellan barn och mellan vuxna och barn och förekomst av kränkningar. Förskolorna visar goda resultat vad gäller relationen mellan barn och mellan barn och vuxna. Resultatet på den årliga brukarenkäten visar att föräldrarna anser att bemötandet på förskolorna är bra, att personalen är goda förebilder för barnen och att deras barn har kompisar på förskolan. Det förekommer dock enskilda händelser av kränkningar mellan barn och det har även inträffat incidenter mellan enskild vuxen och barn Samtliga förskolor har rutiner för hur de ska agera när de får kännedom om att barn känner sig utsatt på förskolan. Sådan kännedom framkommer genom information från föräldrar, personalens iakttagelser eller genom att andra barn berättar. 15. Beskriv förskoleverksamhetens värdegrundsarbete när det gäller kontinuerliga insatser, specifika insatser under pågående verksamhetsår, insatser för att motverka kränkningar samt insatser när kränkning förekommit. Förskolans verksamhet har sin grund i arbetet med värden och normer. Förebyggande arbete sker på samling och i mindre barngrupper. Personal och barn arbetar tillsammans fram gemensamma regler för hur man beter sig mot varandra. Pedagogerna är viktiga förebilder för barnen i detta arbete där de uppmuntrar barnen att lyssna på varandra och respektera varandras åsikter. Uppstår det konflikter i barngruppen så för personalen en dialog om detta tillsammans med barnen. Personalen fungerar som stöd för barnen i att hitta lösningar och kompromisser på den uppkomna konflikten. Behöver förskolan stöd i sitt arbete kan de få detta av sin förskolechef eller av specialpedagog. Specialpedagogen kan bland annat stödja arbetslaget genom observationer för att hitta metoder som utvecklar gemenskapen i barngruppen. Andra exempel på arbetsmetoder är Start och Stegvis. Förskolornas likabehandlingsplaner ligger till grund för arbetet med att motverka kränkningar. Exempel på rutiner vid förekomst av kränkning mellan barn- barn; - personalen organiserar arbetet så att kränkningar inte kan fortsätta - förskolechefen informeras - personalen observerar vad som händer i verksamheten för att skaffa underlag för att planera åtgärder - utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå

14 14 (23) - barnen ska inte bara säga förlåt utan även göra förlåt - de vuxna ser till att det barn som kränkts får upprättelse för det inträffade, genom tröst och genomgång av det som inträffat - personalen tar eventuellt kontakt med psykolog eller specialpedagog för att få handledning - åtgärder planeras - föräldrarna till de berörda barnen informeras om åtgärderna - verksamheten arbetar efter den plan som upprättats - förskolans insatser ska dokumenteras - personalen har uppföljning med föräldrarna Exempel på rutiner vid förekomst av kränkning mellan vuxen-barn; - om personalen ser någon vuxen (kollega eller förälder) som kränker att barn har denna ett ansvar att säga till - ta den vuxne till sidan och fråga hur han/hon tänkte - informera förskolechefen som ansvar för utredning för att belysa det inträffade - förskolechefen vidtar lämpliga åtgärder - berörda föräldrar informeras om händelsen och planerade åtgärder - åtgärderna ska dokumenteras - avdelningschefen för förskolan informeras - förskolechefen tar eventuellt kontakt med förvaltningens personal avdelning för att för stöd i det fortsatta arbetet om det leder till åtgärder som exempelvis varning eller avstängning av personal - i varje enskilt fall ska det bedömas om en anmälan skall göras till andra myndigheter - förskolechefen har uppföljning med personal och föräldrar och i förekommande fall med personalavdelning och facklig organisation 16. Beskriv hur planerna mot kränkande behandling arbetas fram i kommunens förskoleverksamheter. Varje förskola/rektorsområde har en likabehandlingsplan som utvärderas årligen. Utvärderingen görs i relation till föregående års handlingsplan och måluppfyllelsen av denna och ligger till grund för upprättandet av nästa års handlingsplan. Prioriterade områden för nästa år görs utifrån en nulägesbeskrivning av situationen i barngruppen. Finns det beteende som i gruppen som vi behöver motverka genom förebyggande åtgärder? Finns det speciella situationer eller miljöer där det finns risk för att kränkningar kan uppstå? All personal är delaktig i upprättandet av likabehandlingsplanen och föräldrarna ska ges möjlighet att lämna synpunkter på områdets samrådsmöte. Handlingsplanerna innehåller såväl rutiner för förebyggande arbete som åtgärder som ska

15 15 (23) vidtas vid förekomst av kränkning. Utifrån handlingsplanerna framgår även vem som har ansvar för de olika åtgärderna. 4 Tillgång 17. Hur säkerställer kommunen att såväl inne- som utemiljön på förskolorna är utformad så att det är möjligt för personalen att ha uppsikt över de barn de har ansvar för? De flesta av Eslövs förskolor är byggda som förskolor och anpassade till verksamheten. Uppsikt över barnen uppnås genom anpassning av lärmiljöer, ansvarspedagoger, organisation och planering. Behöver barnens utrymme begränsas kan detta göras genom grindar i både inomhus som i utemiljö. Uteförskolorna som i en större utsträckning bedriver sin verksamhet i en ej inhägnad utemiljö har extra personalresurser för att öka säkerheten. Förskolorna arbetar också förebyggande genom arbeta fram regler och rutiner tillsammans med barnen. Träd och buskar i utemiljön beskärs för att öka personalen uppsikt över barnen. Förskolornas arbete behöver utvecklas genom att göra riskanalyser för att identifiera platser och situationer där uppsikten är svårare. Likaså behöver det skapas rutiner för uppföljning av incidenter för att förebygga att nya incidenter uppstår. 18. Hur lång tid efter att vårdnadshavaren anmält behov av plats inom förskoleverksamhet erbjuder kommunen plats? Inom fyra månader eller tidigare i förekommande fall. 19. Beskriv hur barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds plats i förskolorna. Ge konkreta exempel på hur vistelsen är utformad för dessa barn. Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds plats omfattande minst 15 timmar per vecka. Förläggningen av dessa 15 timmar beslutas av förskolechef i samråd med vårdnadshavare utifrån barnets behov. De 15 timmarna förläggs mellan 3-5 timmar per dag, fördelat på 3-5 dagar i veckan. Förskolan försöker anpassa barnets tider så att de är närvarande då det är som mest barn på förskolan och att barnet får vara med om olika aktiviteter på förskolan, både i

16 16 (23) grupp och enskilt. Stor vikt läggs vid att barnet ska ingår i ett sammanhang och att det ska skapas en kontinuitet i barnets vistelse på förskolan. 20. Redovisa hur kommunen ger information till föräldrarna om rätten till allmän förskola för 3-5-åringar samt hur sådan plats erbjuds. Varje vår skickas information till vårdnadshavare till barn som fyllt 3 år men som inte är placerade i förskola. Informationen beskriver förutsättningarna för allmän förskola samt ett erbjudande om placering i förskolan. Vårdnadshavare till barn placerade i pedagogisk omsorg informeras om allmän förskola och att de har möjlighet att erhålla en förskoleplats samtidigt som de behåller sin plats i den pedagogiska omsorgen. Vårdnadshavare till barn som fyllt 3 år och som redan är placerade i förskolan erhåller allmän information om allmän förskola samt information om avgiftsreducering i samband med detta. 21. Hur säkerställer kommunen att kommunen erbjuder plats i förskola för barn som av fysiska, psykiska eller av andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, om inte barnens behov av sådant stöd tillgodoses på något annat sätt? Svar; Policy vid placering av barn i behov av särskilt stöd Rätt till plats i förskola 8e kap 5 skollagen Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. 8e kap 7 skollagen Barn ska även i andra fall än vad som avses i 5 och 6 erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. 8e kap 14 Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola 8e kap 16 skollagen För barn som erbjudits plats enligt 7 får avgiften avse bara den del av verksamheten överstiger 15 timmar i veckan.

17 17 (23) Ansökan om plats enligt 8e kap 7 skollagen kan göras av - Föräldrarna som kan hänvisa till intyg utfärdat av BVC-sköterska, läkare, BVC-psykolog eller logoped. - Förskolechefen och/eller personal kan initiera en placering utifrån uppdraget att bedriva uppsökande verksamhet. - Resursavdelningen utifrån sin uppsökande verksamhet och utredningsarbete. Ärendeblad upprättas med uppgift om förälder, dennas personnummer och adress samt en begäran om plats enligt 8e kap 7 skollagen för barnet/eleven (uppge namn och personnummer). Ärendebladet med eventuella bilagor i original samt bedömning från förskolechefen skickas till avdelningschef för förskolan, eller avseende fritidshem till avdelningschef för grundskolan, i förseglat kuvert märkt Sekretess. Av ärendebladet skall framgå: - orsak till förskole-/fritidshemsplaceringen - syfte med placeringen - antal timmar per vecka - vilken period beslutet bör gälla - att gällande taxa gäller för tid utöver ovan angivna timmar per vecka. Förskolechefs/rektors bedömning av ansökan Beslutet skall föregås av en bedömning av förskolechef/rektor huruvida barnets behov är ett särskilt behov eller ett eget behov, det vill säga barnets naturliga behov av kamrater och aktiviteter, och om detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Vid bedömning skall kontakt alltid tas med föräldrar och dessutom med personer som kan lämna ytterligare information om barnet, till exempel intygsgivare och personal. Administration - Ansökan tillsammans med ärendebladet och bilagor diarieförs vid den centrala förvaltningen. - Delegeringsbeslutet anmäls till Barn- och familjenämnden. - Föräldrarna meddelas genom att en kopia av beslutet skickas till dem. Vid avslag skall information bifogas om hur man överklagar beslutet. - Beslutet förvaras tillsammans med övriga handlingar i ärendet inlåst i närarkiv på den centrala förvaltningen. - Beslutet skickas till berörd assistent för registrering i barnomsorgsregistret. - Registrator/nämndsekreterare är ansvariga.

18 18 (23) 22. Hur säkerställer kommunen att barngrupperna i kommunens förskoleverksamhet har lämplig storlek och sammansättning? Respektive förskolechef ansvarar för att barngrupperna har lämplig storlek och sammansättning. Barngrupperna ska anpassas utifrån barnens behov, personalens kompetens och lokalernas förutsättningar. Förskolechefen har möjlighet att variera barngruppernas storlek samt att anpassa resurserna mellan förskolorna utifrån behoven. 23. Hur säkerställer kommunen att barn i kommunens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver? Rutiner och ansvarsfördelning i förskolan för ett barn i behov av särskilt stöd; I allt arbete kring ett barn i behov av särskilt stöd förutsätts att förälder tidigt deltar i diskussionen och att de alltid är införstådda med de åtgärder som vidtas. Det är viktigt att dokumentera vidtagna åtgärder. Steg 1 - Personalen runt barnet diskuterar med varandra. Genom observationer och ev. screening görs en analys av barnets starka sidor och de svårigheter som personalen identifierat hos barnet. Utifrån detta görs; Pedagogiska förändringar ändring av strukturer och rutiner, anpassning av aktiviteter och bemötande Organisatoriska förändringar grupperingar, platsval m.m. Personella förändringar utnyttja arbetslaget, annan personal, vem är bäst på att göra vad En pedagogisk handlingsplan utarbetas metoder och material för att utveckla barnet Personalen informerar förskolechef Avkodad information rörande en problemställning tas upp i barnteam. Steg 2 - Personalen diskuterar med föräldrarna till det berörda barnet Den pedagogiska handlingsplanen presenteras Eventuellt upprättas ett åtgärdsprogram gällande barnets totala situation i samråd med föräldrarna. Detta provas och utvärderas kontinuerligt för ev. revidering Ny tid för uppföljning och utvärdering bestäms Återkoppling till förskolechef

19 19 (23) Steg 3 - Personalen informerar och diskuterar med förskolechef Organisatoriska förändringar Personella förändringar behövs omprioriteringar inom enheten Överenskomna åtgärder följs upp och utvärderas Ev. kontakt med specialpedagog Ärendet tas ev. upp i barnteamet/barnkonferensen Eventuellt beslut att ta. kontakt med annan profession inom barn- och elevstödsenheten eller extern kompetens Steg 4 - Förskolepersonal eller förskolechef tar kontakt med annan intern eller extern kompetens. Beroende på vilka svårigheter barnet har görs: En pedagogisk utredning och/eller En språklig utredning och/eller En psykologisk utredning Uppföljning av gjorda insatser görs kontinuerligt vid utvecklingssamtal, barnteam eller barnkonferens. 24. Beskriv rutinerna för hur lagen om registerkontroll vid anställning av personal i kommunens förskoleverksamhet hanteras i kommunen och ute på i verksamheten. Vid anställningsintervjun informeras den sökande om lagen om registerkontroll och uppmanas samtidigt att lämna in sitt registerutdrag. Ingen anställning eller beslut genomföras förrän registerutdraget lämnats in till arbetsgivaren. Samtliga dokument förvaras därefter i medarbetarens personakt. 25. Beskriv förskoleverksamhetens rutiner gällande anmälningsskyldighet till socialnämnden. Policy för samarbete med socialtjänsten med barn och ungdomar i fokus Rådgivning Ibland kan det vara svårt att avgöra om anmälan ska göras. Om du känner dig osäker, kan du alltid rådfråga en socialsekreterare utan att nämna barnets eller föräldrarnas namn (konsultation). Ring då vår mottagningssekreterare eller 1:e socialsekreterare för information och rådgivning. Ansökan Var tydlig mot familjen Du träffar om din oro, och tala gärna positivt om möjligheterna att få hjälp från socialtjänsten. Du kan därmed motivera dem att själva göra en ansökan om stöd till socialtjänsten och erbjuda familjen hjälp med att komma i kontakt med oss/ lämna in ansökan.

20 20 (23) Anmälningsskyldigheten enligt 14 kap 1 SoL Barn i behov av stöd och hjälp Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till en underårigs skydd bör göra anmälan om detta. Myndigheter, vars verksamheter berör barn och ungdom, samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, är skyldiga att genast anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om att barn eller ungdomar far illa. I Eslövs Kommun görs anmälan till Barn- och familjenämnden. Anmälningsplikten är personlig och kan inte delegeras till någon annan på arbetsplatsen. Däremot kan det vara viktigt att känna att man har stöd från sin arbetsledare. Anmälningsskyldigheten förutsätter inte att det är klarlagt att nämnden behöver ingripa. Även uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta ska anmälas, om de tyder på att ett barn kan behöva stöd och hjälp. Barn- och familjenämnden ansvarar för utredningen. Hur går det till att göra en anmälan? När du bestämt dig för att göra en anmälan skriv ner uppgifterna och barnets namn och personnummer. Datera anmälan och skriv under med namn och tjänstetitel. Ange telefonnummer där du är anträffbar, gärna mobilnummer. Anmälan skickar du till: Barn och Familj Socialtjänstens utredningsenhet Eslövs Kommun Eslöv Du kan också lämna anmälan i Stadshusets reception eller i brevlådan utanför entrén. Anmälan kan också göras muntligt via telefon men vi vill ändå gärna att du skriver ner en sammanfattning och skickar till oss. Tänk på att föräldrarna kommer ta del av uppgifterna som lämnas till socialtjänsten. Ett sätt som visat sig fungera bra är att kalla föräldrarna och socialsekreterarna till en träff, där du redogör vad du är oroad över. I samband med denna träff kan du lämna över din skriftliga anmälan till socialsekreteraren. Fördelen är att föräldrarna informeras direkt om vad som står i anmälan och vad som kommer att hända. Det underlättar samarbetet framöver med föräldrarna, både för dig och för socialsekreteraren och minimerar missuppfattningar. Socialsekreteraren kan tydliggöra för föräldrarna om din skyldighet att anmäla.