Nyhemsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Transkript

1 Nyhemsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet a för planen Förskolechef i samråd med personalen i förskolan Vår vision Nyhemsgårdens förskolas personal och ledning tar avstånd från alla tendenser till diskriminering och kränkande behandling. Alla barn är välkomna på vår förskola. "Var och en som verkar inom våra verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö" (Lpfö 98). Förskolan ska vara en plats där respekten för allas lika värde genomsyrar allt. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Då våra barn är små, 1-3år, har de inte kunnat delta aktivt i utformandet av planen. Vi har försökt att fånga deras tankar genom samtal, vid samlingar, observationer och i form av olika dokumentationer. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid de dagliga kontakterna och vid utvecklingssamtal samtalar vi om barnens trivsel och om det finns något område där barnen känner sig otrygga. Vårdnadshavarna informeras om planen vid föräldramöten samt vid inskolningar. Vi inbjuder vårdnadshavarna att lämna synpunkter kontinuerligt. Personalens delaktighet Personalen har deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen vid arbetsplatsträffar och utvecklingsdagarsdagar. Varje avdelning har ett särskilt ansvar för att kontinuerligt vid sina planeringar följa upp planen. Förankring av planen Barnen informeras om planens innehåll vid samlingar och i samtal. Vårdnadshavare informeras vid föräldramöte och vid inskolning. Planen finns tillgänglig på varje avdelning och på förskolans hemsida. Innehållet i planen har utarbetats av samtlig personal. Planen ingår i det informationsmaterial som finns för nya medarbetare och vikarier.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades vid en arbetsplatsträff. Medarbetarnas synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete ligger till grund för det fortsatta arbetet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga medarbetare i förskolan tillsammans med förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Planen bidrar till bra diskussioner i personalgruppen. Vi behöver kontinuerligt hjälpa varandra att hålla planens innehåll levande. Vi har tex inte använt oss av kontaktbarometrarna som vi beslutat om. Vi kommer istället att pröva andra metoder för att kartlägga. De samtal som vi fört kring vad en kränkning innebär har gjort oss säkrare på hur vi ska reagera men vi tycker fortfarande att det är svårt att dra några tydliga linjer för vad som är en kränkning eller inte. Det är viktigt att kontinuerligt tala om detta i personalgruppen. Stopp- och nej metoden anammas av barnen efter sin förmåga. Det börjar allt fler barn med ett annat modersmål i förskolan. Vi behöver mer kunskap om hur vi ska kunna stötta dem på bästa sätt. De fortbildningsinsatser som vi har planerat har ännu inte genomförts men kommer förhoppningsvis ske under våren Då specialpedagogerna har dragits in behöver vi söka andra vägar för att kunna bemöta barn med olika svårigheter på rätt sätt. Under året har vi bla haft en föreläsning med SPSM kring synnedsättning som ökat vår förståelse kring hur det är att leva med detta handikapp. Som exempel på hur vi anpassar miljöerna har en handikappsgunga införskaffats. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen kommer att tas upp vid föräldramöte och vid utvecklingssamtal. Barnens tankar kommer fram genom samtal och dokumentationer. Medarbetarna ges tillfälle att utvärdera planen vid avdelningsplaneringar, APT och/eller utvecklingsdagar. för att årets plan utvärderas förskolechef tillsammans med förskolans personal

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Skapa förutsättningar så att alla barn ska få möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor utan att begränsas av stereotypa könsroller. Eftersträva att alla barn ska bli sedda och få lika stort inflytande och utrymme över verksamheten. Vi följer upp det genom att göra rumsobservationer och genom att studera våra pedagogiska observationer samt vid utvecklingssamtalen. Insats Vi försöker anpassa material och lekmiljöer efter barnens intressen. Lekmiljön och materialet är till för alla barn oavsett kön. Vi begränsar inte barnens användning av leksakerna utan de kan använda dem fritt efter sin fantasi. Vid samlingar och måltider uppmärksammar och uppmuntrar vi alla barn att få komma till tals. Vi eftersträvar att barnen får lika stort talutrymme. Vi uppmärksammar varandra på hur vi samtalar med och om barnen. all personal ständigt pågående, tas upp vid avdelningsplaneringar och arbetsplatsträffar Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Barnen ska känna sig stolta över sitt ursprung och sin etniska tillhörighet. Alla ska känna att de har rätt till sin tro och ska inte behöva utsättas för påtryckningar.

5 Uppföljning kommer att ske regelbundet i arbetslaget. Insats För att barnen ska känna till det svenska kulturarvet uppmärksammar vi traditioner som exempelvis jul, påsk och midsommarfirande. Vi samtalar med barnen om att det finns olika sätt att fira. Vi uppmärksammar barnen på likheter och olikheter i språk, religion, traditioner, vanor och seder. Barn och vårdnadshavare uppmuntras att tala sitt modersmål. Vi möter barnens frågor på ett respektfullt och nyfiket sätt. Vi eftersträvar att möta alla med samma respekt och hänsyn. Det innebär att vi ser individen framför tillhörigheten. all personal Ständigt pågående arbete. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Alla barn ska kunna delta i förskolans aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Alla barn ska, efter sin förmåga, känna att de duger och få möjlighet att lyckas i förskolan. Detta gäller särskilt de barn som utmanar oss genom att inte alltid följa "mallen". Följs upp i arbetslag, vid barngenomgångar och tillsammans med vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtal eller att nya handlingsplaner upprättas. Insats Tidigt uppmärksamma de barn som behöver lite extra. Detta görs genom observationer och samspel. Anpassa miljö, rutiner och aktiviteter så att alla barn har möjlighet att delta. I samråd med vårdnadshavare regelbundet upprätta och följa upp handlingsplaner för barn med funktionsnedsättning eller som av andra skäl behöver mer stöd i förskolan.

6 Söka kunskap genom litteratur och föreläsningar Vid behov samråda och samarbeta med habilitering och annan expertis. All personal, ett särskilt ansvar för förskolechef att upprätta och följa upp handlingsplaner. ständigt pågående, handlingsplaner bör revideras minst en gång per termin. Inget barn ska bli kränkt i vår förskola Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Alla barn ska få chansen att utveckla sin självkänsla och tilltro till sig själva. Barnen ska få möjlighet att utveckla sin empatiska förmåga. Inget barn ska känna sig kränkt i förskolan Vi följer upp det vid avdelningsplaneringar, utvecklingssamtal och vid barngenomgångar. Insats Vi uppmärksammar och förstärker barnens positiva beteenden. Vi ser till att alltid hälsa glatt på alla, såväl barn som vuxna. Vi arbetar med stopp-och nej metoden, vilket innebär att barnen tränar på att säga nej och sätta upp handen för att värna den egna integriteten. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Vi samtalar med barnen om vad det innebär att vara en bra kompis. Att i personalgruppen regelbundet samtala om vad som är en kränkning. Vi alla har ett ansvar att reagera på om något barn eller någon kollega säger eller uppför sig på ett sätt som inte känns bekvämt. all personal detta är ett ständigt pågående arbete

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer och samtal i verksamheten. Vi följer upp våra observationer vid avdelningsplaneringar. Vid avdelningsplaneringarna samtalar vi kring barnens beteende och vid behov planerar vi insatser och utvärderar. Vid utvecklingssamtalen samtalar vi om barnens trivsel och trygghet. I kommunens enkät till föräldrar finns bla frågor kring barnens trygghet. BRUK-skattningar Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har främst deltagit genom observationer och samtal. Vårdnadshavarna har involverats vid de dagliga samtalen, vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Alla vårdnadshavare har även fått svara på enkät där bla frågor om barnens trivsel finns med. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen observerar och samtalar med barnen. Resultaten av detta har analyserats och sammanställts vid avdelningsplaneringar och arbetsplatsträffar/utvecklingsdagar. Resultat och analys Genom att vara närvarande vid barnens olika lekar hinner vi oftast förekomma om något inträffar. Då våra barn är små, 1-3 år är det extra att viktigt att vi vuxna runt dem uppmärksammar och reagerar på det som sker. De har ju svårt att själva berätta vad som har inträffat. Vi behöver därför se till att vi har en god överblick över alla utrymmen som barnen befinner sig. Att vi vuxna ser till att befinna oss i olika rum och platser på gården. Vid utvecklingssamtal och i föräldraenkäten framkommer att barnen är trygga. Vår organisation med "öppna avdelningar" gör att vi alla har en god insyn i det som sker under dagen, "barnen är allas barn" och vårdnadshavarna känner sig trygga oavsett vem av oss som tar emot deras barn. Vi behöver säkerställa att vi har en god överblick över hela gården vid utevistelse. Vid på- och avklädning i samband med utevistelse kan det ibland hända incidenter.

8 Förebyggande åtgärder Möta barn med annat modersmål Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Alla barn i förskolan ska få möjlighet att utveckla såväl svenska som sitt modersmål. Uppföljning vid avdelningsplaneringar, barngenomgångar och vid utvecklingsdagar Åtgärd Tillsammans läsa och samtala om boken "Flera språk i förskolan". Ta del av aktuella erbjudanden om olika föreläsningar. Välkomna språkpraktikanter i förskolan. Motivera åtgärd Vi får in allt fler barn med ett annat modersmål i förskolan. Vi behöver mer kunskap om hur vi ska kunna bemöta och stötta dem så att deras modersmål och svenska språket utvecklas. Vi vill också förbättra våra kunskaper om hur vi ska kommunicera med deras föräldrar. Förskolechef tillsammans med samtliga medarbetare Hallen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Funktionsnedsättning och Ålder Barnen ska uppleva att de själva i lugn och ro ska få pröva att klä på och av sig i samband med utevistelse. Barnen ska uppleva att det är tryggt och roligt med av och påklädning och de ska få känna att de får den hjälp de behöver.

9 Följs upp regelbundet vid avdelningsplaneringar. Åtgärd Att låta några barn i taget vara i hallen vid av och påklädning. Att ordna "ut- och inslussning". Eventuellt sätta upp ett staket vid Ängen för att kunna underlätta utslussningen. Motivera åtgärd I samband med på- och avklädning är det lätt att det blir konflikter. Det är trångt och många barn vill ha hjälp samtidigt. all avdelningspersonal Ständigt pågående. Rutinen finns men vi måste påminna oss om den. Skogen/gården Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Funktionsnedsättning Barnen ska uppleva att alla delar av gården är trygga och stimulerande. Åtgärd Utforma vår skog till en utvecklande atmosfär som stimulerar alla barn. Utforma rutiner så att all personal med jämna mellanrum tar en tur upp i skogen och att vi har en god uppsikt. Att hitta på olika aktiviteter som lockar barnen att komma till skogen. Motivera åtgärd Vi har ett litet skogsområde som vi har sett att inte alla barn väljer att vara i. Vi vill göra det mer lockande och stimulerande men också att alla barn ska känna sig trygga när de leker där. Avdelningspersonalen, främst på Gläntan och Ängen

10 Utveckla kartläggningsmetoder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Funktionsnedsättning och Ålder Barnen deltar i kartläggning efter sin förmåga Åtgärd Inför barnintervjuer fotografera olika platser i förskolan. Med utgångspunkt i dessa bilder samtala om hur barnen upplever de olika platserna. Motivera åtgärd Vi vill öka barnens delaktighet i kartläggningen och på så sätt bättre fånga deras tankar och funderingar. Carina, Cicci och Lena M

11 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. Det finns alltid minst en anställd i närhet av barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal på förskolan har lika stort ansvar. Barn och föräldrar kan vända sig till den pedagog som de känner förtroende för. Nyhemsgårdens förskola nås på tfn Barn och föräldrar kan även vända sig till förskolechef Maria Nyhammar , maria.nyhammar@bollnas.se. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Stoppa den kränkande behandlingen. Personalen samtalar i första hand med de direkt berörda barnen. Vid behov förs även samtal kring händelsen med övriga barn i barngruppen. Berörd personal dokumenterar skriftligt enligt dokumentationsmall. Personal informerar i första hand de berörda vårdnadshavarna om händelsen och om personal anser det vara av vikt, övriga vårdnadshavare. Förskolechefen informeras, som i sin tur anmäler detta till huvudmannen. Förskolechef och berörd personal bedömer tillsammans hur ärendet ska hanteras. Stödjande samtal eller övrigt stöd erbjuds. Alla berörda vuxna på förskolan informeras. Vid grövre fall som kan liknas vid misshandel, görs anmälan till socialförvaltningen. Det som är olagligt i samhället i övrigt är också olagligt i förskolan. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den person som uppfattar en situation som kränkande informerar förskolechefen som i sin tur anmäler detta till huvudmannen. En utredning startar med förskolechef som ansvarig i samråd med elevhälsochef. Arbetet dokumenteras skriftligt enligt dokumentationsmall. Förskolechef/särskilt utsedd samtalar med berörda.

12 Vårdnadshavarna informeras. Ett nära samarbete med hemmet är viktigt. Stödjande samtal med den utsatte och övriga berörda. Uppföljande samtal med samtliga. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra. Rutiner för uppföljning När barn kränker barn: pedagog har uppföljande samtal med de inblandade för att försäkra sig om att mobbningen, trakasserierna eller kränkande behandling upphört. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra. När vuxna kränker barn: Förskolechef/särskilt utsett har uppföljande samtal med de inblandade för att försäkra sig om att mobbningen, trakasserierna eller kränkande behandling upphört. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra. Rutiner för dokumentation Den personal som får kännedom om en kränkande behandling skickar skyndsamt anmälan om kränkande behandling till förskolechef som i sin tur meddelar huvudman. Arbetet dokumenteras fortlöpande av ansvarig personal på förskolan. Till detta ska blanketten kränkande behandling - utredning användas. Dokumentationen förvaras hos förskolechefen. Ansvarsförhållande Alla medarbetare ansvarar för att reagera och ingripa vid diskriminering och kränkande behandling. Den pedagog som dokumenterar händelsen ansvarar för att informera förskolechefen och att följa upp det som skett. Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar att bevaka att åtgärder vidtas. Vid särskilda fall ansvarar förskolechefen för utredningen. Förskolechefen ansvarar för att informera huvudman samt att säkerställa att uppföljning skett.