Klossdammens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Klossdammens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår /9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Anneli Dahlberg, Förskollärarna Åsa Poijes, Kristina Svensson och Elisabeth Eriksson Vår vision Vi ser det som en rättighet för barn och personal att inte bli diskriminerade eller kränkta. Barn och personal ska behandla varandra på ett respektfullt sätt. Alla barn och deras vårdnadshavare ska känna sig välkomna och trygga på vår förskola. All personal på Klossdammens förskola arbetar aktivt för att förhindra alla former av kränkningar och diskriminering utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Vi uppmärksammar likabehandlingsplanen och samtalar med barnen om den vid samlingar. Planen blir ett levande dokument då vi pedagoger påvisar dess innehåll i vardagliga situationer. Barnen utvärderar planen varje år i barnråd tillsammans med förskolechefen. Förskolan arbetar medvetet utifrån de fem kompisreglerna.barnen har fått en ökad förståelse för hur en bra kompis är och hur en bra kompis ska vara. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid inskolningen ska vårdnadshavarna informeras av pedagogerna på avdelningen om att planen finns. Planen finns på anslagstavlan på varje avdelning. På våra föräldramöten och föräldraråd förankras och utvärderas planen. Personalens delaktighet Förra årets plan har utvärderats i arbetslagen. Samtliga pedagoger kom med synpunkter till förbättringar och nya åtgärder vid en arbetsplatsträff. Förankring av planen Vårdnadshavare får via månadsbrev information när den nya planen är klar. Nya vårdnadshavare får kännedom om planen vid inskolningen. Vid föräldramötet under hösten 2016 har vi planen som en informationspunkt. Planen ska finnas synlig på varje avdelning, samt på förskolans hemsida. Under våren 2017 ska planen diskuteras på en av våra arbetsplatsträffar. I det återkommande arbetet under hela året pratar pedagogerna med barnen om planen både enskilt och under samlingen med alla barn. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Förra årets plan har utvärderats och legat till grund för den nya. Arbetslagen har diskuterat planen på arbetslagsplaneringar under hösten Alla synpunkter och förslag har lämnats till de ansvariga. Under året har barnrådet lyft frågor gällande likabehandlingsplanen. Planen kommer att presenteras på vårterminens föräldraråd Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, alla pedagoger på förskolan, vårdnadshavare och barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Barnen har dagligen delats in i olika grupper beroende på aktiviteter och intressen. Detta tillämpas i hela huset och även över avdelningsgränserna. Vi kan se att det skapar arbetsro och god kvalité för barn och pedagoger. Vi tänker arbeta vidare med att bli mera tydlig pedagoger emellan. Kompisprat genomsyrar en stor del av den dagliga verksamheten i olika situationer. Barnen har själva gjort sina kompisregler, vilket har resulterat i att de har fått ett större inflytande. Barnen ska känna sig trygga oavsett var på gården de än befinner sig och det ska alltid finnas en pedagog i närheten. Vi ser att det ofta saknas pedagoger i "skogen". Den litteratur vi önskade har inte beställts, detta beror på kommunens avtal. Förskolan har lånat litteratur via biblioteket både för pedagoger och barn. Det har skrivits tillbud, men vi vill komma åt de små saker som händer för att få se mönster eller återkommande kränkningar av enskilda eller mot enskilda barn. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen ska utvärderas i arbetslagen under oktober 2016 och diskuteras gemensamt vid en arbetsplatsträff samma månad. Den ska även diskuteras i barnråd och föräldraråd. för att årets plan utvärderas Förskolechef Anneli Dahlberg 3/9

4 Främjande insatser Gruppindelning Områden som berörs av insatsen Alla barn ska känna sig sedda, respekterade och trygga. Insats Vi utforskar i mindre grupper för att skapa en harmonisk miljö med större förutsättningar för att se varje barn. Alla pedagoger. Det ska genomsyra verksamheten dagligen. Stopp- och Nej-handen Områden som berörs av insatsen Målet är att barnen ska lära sig att visa respekt och respektera andra. Vi vill ge barnen verktyg till att förstärka ett nej och våga säga nej utan att såra. Barnen skall vara väl medvetna om att handen även kan visa att jag hör dig, men jag är upptagen just nu och lyssnar på dig strax. Pedagogerna ska vara bra förebilder och respektera "handen" när vi använder den till varandra. Respektive arbetslag följer upp arbetet vid avdelningsplaneringarna. Information och uppföljning till vårdnadshavare genomförs vid inskolning och utvecklingssamtal. Insats För de yngsta barnen visar vi konkret hur man använder "handen" i olika situationer. Vi förklarar för barnen att det är viktigt att respektera ett "nej" när någon inte vill eller att vänta på sin tur. Alla pedagoger Kompisregler Områden som berörs av insatsen Målet är att barnen ska lära sig att visa respekt och respektera andra. Barn och pedagoger skall vara väl medvetna om vad de fem kompisreglerna står för och dess innebörd, samt att vi vuxna är bra förebilder. Respektive arbetslag följer upp arbetet vid avdelningsplaneringarna. Information och uppföljning till vårdnadshavare genomförs vid inskolning och utvecklingssamtal. Insats I vår pedagogiska verksamhet använder vi dessa fen kompisregler: * Alla ska få vara med * Använda stopphanden * Trösta en kompis * Hämta en vuxen om någon behöver hjälp * Vara snälla och hjälpa varandra Vi använder litteratur, filmer och använder dessa regler vid situationer som uppstår i barngruppen. Alla pedagoger Genomsyra den dagliga verksamheten 4/9

5 Insats nummer 8 Områden som berörs av insatsen Insats 5/9

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Under året kommer vi bland annat att använda oss av observationer och barnintervjuer, bilddokumentationer både inom- och utomhus, barnråd och övriga samtal med barnen. Pedagogerna för loggbok för att ha som diskussions- och reflektionsunderlag vid arbetslagsplaneringarna för att kunna utvärdera barnens dagliga miljö på förskolan. Vi har utvecklingssamtal och daglig kontakt med vårdnadshavarna. Vi kommer även att ha föräldraråd med representanter från varje avdelning, förskolechef samt en pedagog från förskolan. Om det förekommer kränkningar på förskolan så ska samtliga pedagoger informeras på morgonmöten eller arbetsplatsträffar. Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Inskolningssamtal, utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldraråd, barnintervjuer med och utan bild, observationer och barnråd. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner på arbetslagsplaneringar samt på arbetsplatsträffarna i mindre grupper och gemensamt. Resultat och analys Det har blivit lugnare på gården då vi ofta delar upp oss och har aktiviteter både inne- och utomhus. Vi ser också att invanda mönster och negativa beteenden bryts då vi lämnar gården för exempelvis lek i skogen. De yngre barnen utnyttjar hela gården vid dessa tillfällen och vågar ta för sig. Vi ser dock att pedagogerna fortfarande samlas i klungor. De yngre barnen använder aktivt "stopp och nej handen". De äldre barnen glömmer ibland bort att använda handen eller att respektera den. Vi pedagoger och även föräldrar har uppmärksammat att barnen har varit rädda för vissa utåtagerande barn. Detta har vi tagit till oss och har haft extra uppsikt över dessa barn för att alla ska känna sig trygga. Det öppna klimatet vi har med vårdnadshavarna gör att många berättar om incidenter som vi inte har uppmärksammat. Efter denna information har vi observerat eventuella händelser och vi har haft en uppföljning tillsammans med vårdnadshavarna. Vi har haft "kompisprat" och "kompisregler" och resultatet är positivt. 6/9

7 Förebyggande åtgärder Kompisprat Områden som berörs av åtgärden Få barnen att vara en bra kompis och fungera i grupp. Respektera andra och se varandras olikheter som en tillgång. Negativa handlingar från enskilda individer behöver inte pekas ut inför andra. Uppföljning sker kontinuerligt i samlingar, samt vid avdelningsplaneringar. Åtgärd Vi lyfter varje individs positiva egenskaper genom dagliga samtal om hur man är en bra kompis. Barnen uppmuntras att hjälpa varandra. Vi pedagoger ska vara goda förebilder. Varken barn eller personal ska inte bli nämnd vid namn i samband med negativa handlingar. Vi ska skapa en bra miljö för barnen som ständigt är aktuell efter barnens förutsättningar och behov. Kompisregler ska upprättas av barnrådet på förskolan. Motivera åtgärd Positiv feedback i den dagliga verksamheten ger ett öppet klimat där vi alla är trygga och ges möjlighet att utvecklas. I stället för att döma en individ funderar vi hur miljön påverkar samt vad vi kan förändra i miljön. Alla pedagoger på förskolan. Utevistelse Områden som berörs av åtgärden Barnen ska känna sig trygga på vår gård. Uppföljning sker kontinuerligt i samlingar, samt vid avdelningsplaneringar. Åtgärd Personal ska finnas tillgänglig över hela gården samt vara närvarande vid barnens lek, för att upptäcka ev. kränkningar. Samtliga pedagoger ska känna ansvar för alla barn, oavsett vilken avdelning de tillhör. Om pedagogerna bildar klungor ute på gården så måste vi våga säga till varandra att sprida ut oss mera. Motivera åtgärd Gården är stor med många "skymda" utrymmen. Vi ser att personalen fortfarande bildar klungor. Alla pedagoger på förskolan. 7/9

8 Litteratur som utgår från likabehadlingsplanen Områden som berörs av åtgärden Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Sexuell läggning Ge barnen en inblick í att familjer kan se olika ut beroende på könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion och sexuell läggning. Uppföljning sker genom samtal efter att ha läst litteratutren för barnen. Åtgärd Barnbibliotekarien på stadsbiblioteket har tipsat och hjälpt oss att låna litteratur, som vi använder kontinuerligt i verksamheten. Förskolan ska köpa egen litteratur i ämnet. Motivera åtgärd Vi pedagoger vill ge barnen förståelse för att familjer kan se olika ut. Elisabeth Lindblom tar kontakt med stadsbiblioteket. Alla pedagoger på förskolan använder böckerna i verksamheten. Dokumentation av kränkande handling Områden som berörs av åtgärden Tillbudsblanketter ska finnas lättillgängligt så att kränkande handlingar enkelt kan dokumenteras. Vi pedagoger behöver bli bättre på att dokumentera kränkande handlingar som sker i vardagen. Vi använder loggbok för att dokumentera mindre kränkande handlingar i vardagen. Åtgärd På varje avdelning finns en pärm med tillbudsblanketter. Vi har loggbok som en återkommande punkt på arbetslagsträffarna där vi reflekterar över vårt likabehandlingsarbete. Vid våra arbetsplatsträffar är likabehandlingsarbete en punkt där vi tar upp både positiva och negativa händelser. De ansvariga över planen gör en sammanställning och uppföljning som ligger till grund för nästa års plan. Motivera åtgärd Det ska vara lätt att dokumentera så att återkommande kränkande handlingar uppmärksammas. Alla pedagoger 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inomhus och utomhus. Det är alltid personal/pedagoger i närheten av barnen. Vi lyfter frågan om trivsel på utvecklingssamtal, barnråd och föräldraråd. Barnintervjuerna ska genomföras under höstterminen efter barnens utvecklingsnivå, men senast från tre års ålder. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar som bevittnar eller har upplevt kränkande behandling vänder sig till den personal de känner mest förtroende för på avdelningen, alternativt till förskolechefen. Om kränkningen sker mellan kollegor ska förskolechefen kontaktas. Förskolechef gör en handlingsplan utifrån BUN:s blankett "Utredning kränkning". Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Pedagogerna stoppar den kränkande handlingen.det förs samtal med alla inblandade. I vissa fall kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen kartlagd och utagerad. Vid grövre och återkommande kränkningar ska pedagoger tillsammans med förskolechefen ha samtal med barnens vårdnadshavare. En handlingsplan utifrån BUN:s blankett "Utredning kränkning" upprättas av ansvariga pedagoger, där även vårdnadshavarna är delaktiga. Arbetet dokumenteras fortlöpande. Samtliga pedagoger på förskolan informeras. Vid extremt grova fall som kan liknas vid misshandel så görs anmälan till socialförvaltningen av förskolechefen. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavaren anser att det är utagerat och att förskolesituationen känns bra. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Pedagogerna stoppar den kränkande handlingen. Vid upprepade kränkande handlingar kontaktas förskolechefen som ansvarar för en utredning. Rutiner för uppföljning Vi har uppföljande samtal med de berörda för att förvissa oss om att den kränkande behandlingen upphört. Rutiner för dokumentation Alla pedagoger på förskolan ansvarar för att arbetet dokumenteras. Förskolechefen förvarar dokumentationerna och ansvarar för att handlingsplanen genomförs. Ansvarsförhållande Alla pedagoger ansvarar för att i ett första skede stoppa den kränkande handlingen. Alla pedagoger ansvarar för att förskolechefen kontaktas vid återkommande kränkande handlingar. Alla pedagoger på förskolan ansvarar för att arbetet dokumenteras. Förskolechefen förvarar dokumentationerna och ansvarar för att handlingsplanen genomförs. 9/9