Systematisk kvalitetsrapport för Hästhagens förskolor

Transkript

1 Systematisk kvalitetsrapport för Hästhagens förskolor Cecilia Wassenius 1

2 Innehåll 1. Allmän del 1.1 Kort beskrivning av förskolorna och deras organisation Verksamhetens idé, organisation av utbildning och undervisning Allmän förskola Organisationen i övrigt, inklusive ledning av utbildningen Förskolornas förbättringshistoria Lokaler och utrustning Arbete med särskilt stöd Inflytande och samråd Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Modersmål Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal..11 2

3 1. Allmän del 1.1 Beskrivning av förskoleenheten och dess organisation Hästhagenområdet består av tre förskolor; Vitsippans förskola omfattar en avdelning med barn, 1-5 år. Hästhagens förskola omfattar fyra avdelningar; två avdelningar med yngre barn och två avdelningar med äldre barn. Yngrebarnsavdelningarna har 16 barn och de samarbetar i ett storarbetslag och äldrebarnsavdelningarna har barn och även de samarbetar i ett storarbetslag. Blåsippans förskola omfattar fyra avdelningar; två avdelningar med yngre barn och två avdelningar med äldre barn. Yngrebarnsavdelningarna har 16 barn och de samarbetar i ett storarbetslag. Äldrebarnsavdelningarna har barn och även de samarbetar i ett storarbetslag. Förskolorna har valt att organisera sig med yngre- och äldrebarnsavdelningar för att kunna möta barnens intressen och behov på ett mer fokuserat, riktat och strukturerat sätt. 1.2 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Som ett paraply över verksamheterna inom Hästhagen-Uddaredsområdet finns visionen Tillsammans skapar vi framtiden för vartenda barn/elev, med ledorden hållbarhet, kreativitet och inflytande. Förskolornas verksamhet och systematiska kvalitetsarbete tar alltid sin utgångspunkt i vad som är bäst för barnen och de analyser som gjorts utifrån föregående läsårs systematiska kvalitetsarbete. Analysen, de nya barngruppernas kartlagda intressen, styrkor och behov samt resultaten av brukarenkäten, SCB, formar verksamheten och stakar ut de fokusområden förskolorna arbetar med att förbättra och djupa i under läsåret. Förskolornas fokusområden under läsåret är språket, barns delaktighet och inflytande samt kulturell mångfald. Som ett raster över allt vi gör ska vi alltid se till barnets/barnens bästa och göra en barnkonsekvensanalys inför de beslut och förändringar som kan påverka barnen och barngrupperna. Förskolornas verksamhet tar sin utgångspunkt i en konstruktionistisk teoretisk grundsyn. Det innebär att pedagogerna inte på förhand har bestämt exakt vad det är för kunskap som ska uppstå i barnens lärande. Läroplanens övergripande strävansmål och våra fokusområden ger riktningen för arbetet, men beroende på vilka barn, pedagoger och pedagogiska miljöer som finns och hur dessa relationellt utvecklas tillsammans kan vägen mot målen se olika ut. Utgångspunkten möjliggör ett utforskande, nyfiket och kreativt arbetssätt där pedagogerna är medskapare av kunskap och kan utmana barnen där de är i sin 3

4 utveckling. I samspelet med barnen, och genom att använda och tillföra sin pedagogiska kompetens, skapar pedagoger och barn tillsammans gemensam kunskap att bygga vidare på och utvecklas ifrån. En konstruktivistisk grundsyn synliggör olikheter mellan barnen och därmed kan variationen dem emellan tillvaratas och användas som en styrka i det utforskande arbetssättet. För att synliggöra de frågor som barnen är intresserade av samt kunskapen som uppstår i olika situationer använder pedagogerna sig av olika former av dokumentation. I och med det blir dokumentationen och reflektionen av den, tillsammans med barnen och kollegorna, avgörande för barnens utveckling mot målen då det är i samtalen som ny kunskap, nya insikter, nya frågor och nya utmaningar väcks. Förskolor tar även den postkonstruktivistiska teorin i beaktning. Det innebär att stor vikt läggs vid de pedagogiska miljöerna och vad som händer i dem, det vill säga mellan barnet, materialen och rummen. I verksamheterna är material och miljö aktiva igångsättare av kunskap och lärande och pedagogerna tillvaratar den kraft som tingen har i relation till barnens kunskapande, lärande och utforskande. Därmed behöver pedagogerna omfamna både det materiella det och sociala i sin strävan att, i egenskap av medkonstruktörer, arbeta mot strävansmålen i förskolans läroplan. För att på ett systematiskt sätt greppa läroplanens strävansmål och förskolornas fokusområden används aktionsforskning som metod. Metoden är vårt redskap för att koppla samman teori och praktik i verksamheterna. Aktionsforskningens tillvägagångssätt med nuläge, mål, aktioner, resultat, reflektion, analys och nyläge ger pedagogerna ett redskap att systematiskt förankra verksamheten i aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Utgångspunkten är alltid barnen, hur de agerar, interagerar och vilka behov de uppvisar och kopplat till det formas ett förbättringsområde att forska kring. Fokus och frågeställning inom aktionsforskningen ligger inom en liten del av verksamheten. Aktionsforskningen sker i varje storarbetslag med hjälp av en handledare utbildad i metoden och handledarskap. Handledarna inom aktionsforskning har utarbetat en tydlig struktur för storarbetslagen att följa under läsåret och arbetet följs kontinuerligt upp och avslutas med en kollegial redovisning där enhetens pedagoger redovisar för varandra, tar tillvara på varandras forskning och därmed lär av och med varandra. För att ge barnen sammanhang och mening i verksamheten sker arbetet på förskolorna tematiskt. I temat, som utgår ifrån barnens intressen och behov, kopplas läroplansmålen, fokusområdena och aktionsforskningen ihop. För att kontinuerligt och systematiskt stämma av arbetet skriver varje storarbetslag månadsbrev till vårdnadshavarna. I månadsbreven framgår vad det är för läroplansmål barnen har arbetat mot och vad pedagogerna ser för resultat och effekter av de aktioner och aktiviteter som de gjort tillsammans med barnen. De reflektioner och analyser som görs utifrån resultat och effekter dokumenteras i storarbetslagets gemensamma blogg på Unikum. Nyläget, det vill säga, hur pedagogerna ser att arbetet tillsammans med barnen ska fortskrida, kopplat till läroplansmålen, temat och aktionsforskningen skrivs i månadsbrevet. På så sätt får 4

5 vårdnadshavarna kontinuerligt insyn i verksamheten och det arbete pedagogerna gör tillsammans med barnen. Månadsbreven, samt all annan dokumentation, både samlas och förmedlas via Unikum. Det gör att storarbetslagen och pedagogerna kan följa verksamhetens systematiska kvalitetsarbete över tid. För att pedagogerna och verksamheterna alltid ska ha barngruppen i fokus och utgå ifrån deras behov och intressen använder pedagogerna pedagogisk dokumentation som ett sätt att förhålla sig till kunskap och lärande. Det innebär att pedagogerna är nyfikna på det barnen tar sig för, snarare ställer frågor än ger svar och alltid utgår ifrån ett barnperspektiv för att identifiera behov och barnens perspektiv för att, genom frågor, reflektioner tillsammans med barnen samt ett utforskande arbetssätt fånga vad barnen upplevt och synliggöra deras lärande. Därigenom får barnen möjlighet att identifiera och uttrycka sina tankar och funderingar inför vad de har gjort. Det blir utgångspunkten för pedagogernas kollektiva reflektioner och kommande aktioner, aktiviteter, göranden och läranden tillsammans med barnen. Med pedagogisk dokumentation som förhållningssätt ges barnen på ett självklart och naturligt sätt delaktighet i och inflytande över sitt eget lärande och sin vardag i förkolan. Pedagogernas tyngdpunkt läggs därmed på reflektion snarare än på planering. Genom att förskolorna tar sin utgångspunkt i den pedagogiska dokumentationen arbetar pedagogerna även med de entreprenöriella kompetenserna; kreativitet, nyfikenhet, samarbete, självkänsla, självförtroende, idéer till handling, kommunikation, ansvarstagande och motivation. Det är kompetenser vi fortsatt behöver problematisera och synliggöra i vår verksamhet men som går hand i hand med det vi redan gör. Pedagogerna deltar kontinuerligt i pedagogiska caféer där de lär, fortbildar och reflekterar tillsammans. Under läsåret tar de pedagogiska caféerna sin utgångspunkt i den pedagogiska dokumentationen. I varje storarbetslag finns en samordnare. Samordnarna är dels länken mellan storarbetslaget och förskolechefen inom pedagogiska frågor, men de arbetar även med långsiktiga kvalitetsfrågor kopplade till enhetens identifierade behov, fokusområdena, och utvecklingsområden. Samtliga pedagoger är indelade i olika ansvarsområden, även de utifrån identifierade behov, fokusområden och utvecklingsområden. Samtliga grupper träffas över förskolegränserna. 1.3 Allmän förskola Vår utgångspunkt är att alla barn på förskolan ska lära och utvecklas under hela dagen på förskolan. Den allmänna förskolan är förlagd till 15 timmar under tisdag-torsdag, mellan kl Under den allmänna förskolan delas barnen in i mindre grupper/tvärgrupper inom storarbetslagen. Det möjliggör för pedagogerna att inom storarbetslaget på ett riktat sätt anpassa arbetet med temat och aktionerna till de mindre barngruppernas specifika intressen, behov och nivå. För att varje barn ska få nyttja och uppleva olika pedagogiska miljöer delar pedagogerna in de olika pedagogiska miljöerna i skogen, gården och inne. Under den allmänna förskolan går varje grupp/tvärgrupp en förmiddag per vecka till 5

6 skogen, en annan förmiddag har gruppen/tvärgruppen tillgång till innemiljön och ytterligare en förmiddag har gruppen/tvärgruppen gården för sig själva för att i lugn och ro, och på gruppens nivå, kunna ta sig an de olika pedagogiska miljöerna till fullo. Arbetet i grupperna dokumenteras och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Tvärgruppens arbete läggs ut på den gruppens blogg, vilken är tillgänglig för vårdnadshavarna. Varje barn har dessutom en enskild blogg, sin lärlogg, där barnets lärande dokumentaras, både ifrån tvärgruppen och verksamheten i övrigt. All dokumentation finns på Unikum. 1.4 Organisationen i övrigt, inklusive ledningen av utbildningen Cecilia Wassenius är förskolechef för Blåsippans förskola, Hästhagens förskola och Vitsippans förskola, men på Hästhagen-Uddaredsenheten finns även Smörblommans förskola, med Ulrika Norling som förskolechef. En ledstjärna för förskolecheferna är att utifrån barnens bästa, deras intressen och behov, med förskolans uppdrag i fokus format utifrån styrdokument såsom skollag och läroplan samt vårt systematiska kvalitetsarbete, tillsammans skapa en enhetlig syn på förskolorna. Den enhetliga synen skapas genom att förskolorna kollegialt samarbetar och lär tillsammans, såväl chefer som pedagoger. Därmed planeras, struktureras och utförs alla ansvarsgrupper, samordnaruppdraget, de pedagogiska caféerna, studiedagar samt APT:er tillsammans. Öppenhet, nyfikenhet, kreativitet och utveckling är centrala begrepp för förskolorna på Hästhagen- Uddaredsenheten. 1.5 Förskolornas förbättringshistoria 2008 initierades aktionsforskning med handledarskap på enhetens förskolor. Det gjordes för att säkra ett systematiskt kvalitetsarbete och koppla verksamhetens praktik till teori och aktuell forskning. Aktionsforskning som metod implementeras på samtliga förskolor och är i dagsläget den vedertagna metod och det vedertagna begreppsspråk som används i det systematiska kvalitetsarbetet påbörjades implementeringen av den reviderade läroplanen och i organisationen initierades bevakningsområden där varje förskollärare fick ansvar för att följa aktuell forskning inom just sitt ansvarsområde. För att lära kollegialt introducerades arbetet med pedagogiska caféer där pedagoger från samtliga förskolor, i tvärgrupper, lär och utvecklas tillsammans. Bevakningsområdena har idag fasats ut, då idén i realiteten aldrig blev verklighet. Idag har varje förskollärare ansvar för hela läroplanen, att den följs och att aktuell forskning tillvaratas och kopplas till verksamheten. Förskolorna har istället för bevakningsområden infört ansvarsområden där arbetet med läroplansmålen kopplas till identifierade utvecklingsområden och fokusområden blev Hästhagen-Uddaredsenhetens förskolor årets arbetsplats i Lerums kommun för sitt kreativa och systematiska arbete med fokus på kvalité. 6

7 2012 påbörjades implementeringen av IKT och digitala verktyg i förskolan för att ge barnen och det pedagogiska arbetet ytterligare ett pedagogiskt verktyg. Den analys som gjordes visade dock att tillgången på digitala verktyg behövde utökas innan arbetet med verktygen kunde bli verkligt. Därmed gjordes under hösten 2014 en stor satsning på i-pads där varje pedagog fick ett personligt verktyg att arbeta med. De verktyg som redan fanns i verksamheten tillföll barnen. Pedagogernas i-pad ska främja det systematiska kvalitetsarbetet, dokumentationen, reflektionen, analysen, omvärldsbevakningen och det pedagogiska arbetet med barnen. Under höstterminen 2013 gjordes en organisationsförändring. Förskolorna i Hästhagenområdet fick en och samma förskolechef istället för som tidigare två. Förändringen gjordes i ett led för att öka kvalitén i verksamheterna, få en helhetssyn, tydligare organisation och infrastruktur och ett ökat samarbete och likvärdighet mellan enhetens förskolor. Från 2014 har förskolorna fortsatt att utveckla och systematisera infrastrukturen för att få till stånd struktur i organisationen och möjliggöra fokus på kvalitetsarbetet. Arbetet har i dagsläget kommit dithän att det kopplats bort ifrån kvalitetsrapportens strategiska del. Analysen av vårt arbete med aktionsforskningen, ett gemensamt språk och en gemensam teoretisk grundsyn är även de områden som funnits i den strategiska delen, men nu flyttats till förbättringshistorian då områdena är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete och har upptagits i det vardagliga arbetet. Våren 2015 gjorde Göteborgs universitet en kartläggning av förskolornas infrastruktur, förbättringshistoria, förbättringsprocesser och förbättringsroller. Genom kartläggningen framkom det att förskolorna har en god infrastruktur, behöver djupa i sin förbättringshistoria, har ett gott klimat och struktur för förbättringsprocesser men kan utveckla sina förbättringsroller. Utifrån de sex olika typskolorna som presenteras i kartläggningen ser kartläggarna att förskolorna genom sina storarbetslag med samordnare är en arbetslagsstyrd typskola. Men, de ser även att förskolorna är en modellstyrd typskola då arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet tar sin utgångspunkt i metoden aktionsforskning. Kartläggarna ser även att förskolorna faller inom ramen för den plastyrda typskolan då det finns en fast och tydlig infrastruktur. 1.6 Lokaler och utrustning Blåsippans förskola, med fyra avdelningar, har stora lokaler med goda utrymmen för barns lek och lärande såväl utomhus som inomhus. Under året som gått har det fortsatt vidtagits åtgärder gällande såväl inne- som utemiljön för att anpassa men även möjliggöra ett större samarbete inom storarbetslagen. På förskolan finns ett tillagningskök. Hästhagens förskola omfattar fyra avdelningar. Avdelningarna för de äldre barnen stod klara 2012 och avdelningarna för de yngre barnen är även de relativt 7

8 nybyggda. Personalen, delvis tillsammans med vårdnadshavarna, har gjort mycket för att utveckla utemiljön. På förskolan finns ett mottagningskök. Maten levereras ifrån Alléskolan. Vitsippans förskola är en förskola med en avdelning. Lokalerna har renoverats i alla ytskikt. Utemiljön har fortsatt förbättrats och anpassats till barngruppen. Förskolan har inget tillagningskök och får sin mat ifrån Alléskolan. 1.7 Arbete med särskilt stöd Barns behov av särskilt stöd kan inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet. Behovet av särskilt stöd är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet och de människor och den miljö som det verkar i samt de aktiviter som sker i förskolan. Det betyder till exempel att barn kan behöva särskilt stöd i en miljö men inte i en annan. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn och grupper som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få det stödet utformat med hänsyn till behov och förutsättningar. Pedagogerna arbetar utifrån ett inkluderande förhållningssätt vilket innebär att verksamhetens helhet ska utgå från delarna, barnen och gruppen. Vid varje förändring i verksamheten problematiseras situationen utifrån barnkonsekvensanalysen. Det kan till exempel gälla vid gruppsammansättningar, förändringar av rutiner och lokaler. Från maj 2015 har vi utökat specialpedagogtjänsten på Hästhagen- Uddaredsenheten med 80% och förskolorna har därigenom fått en egen specialpedagog vilket innebär en högre kvalitet och större fokus på frågorna kopplade till barnens behov, barn i behov av särskilt stöd samt integrerandet av dem i barngrupperna i övrigt. Specialpedagogens uppdrag är att kartlägga på organisation-, grupp- och individnivå samt att handleda pedagoger och arbeta med skolutvecklingsfrågor. Specialpedagogen är i verksamheterna kontinuerligt för att skapa relationer med barn och pedagoger samt som ett stöd till barn, pedagoger och förskolechefer och vårdnadshavare. Pedagogerna på respektive avdelning har regelbundet barnprat (9 gånger per läsår i samband med APT) där de pratar om gruppen och barnen utifrån fastställda frågeställningar. Om pedagogerna känner en oro kring gruppen som helhet eller något/några barn i gruppen kontaktar de specialpedagogen som kommer ut i verksamheten och genomför en kartläggning i form av observation, samtal med berörda både barn, pedagoger och ger en återkoppling till arbetslaget. Utifrån vad kartläggningen visar vidtas åtgärder, det kan till exempel vara handledning i arbetslag, särskilt material och hjälpmedel till gruppen eller kompetensutveckling för pedagoger. I samråd med vårdnadshavare kan ett ärende också lyftas i enhetens elevhälsoteam för att få en tvärprofessionell syn på ärendet. Förskolan har tillgång till psykolog, kurator och specialpedagog. I vissa fall upprättas en handlingsplan kring ett barn eller en grupp. Den upprättas av ansvarig pedagog 8

9 och enhetens specialpedagog tillsammans med vårdnadshavare. Handlingsplanen följs upp och utvärderas kontinuerligt. Verksamheten utgår från ett inkluderande perspektiv där varje del vägs in i helheten. Det skapar ett förhållningssätt där individernas olikheter ses som möjligheter till att skapa en helhet. Genom att se till varje barns styrkor och förmågor och utgå ifrån det som fungerar bra och skapa mer av dessa tillfällen ges alla barn möjlighet att känna att de kan och får lyckas. Vid kartläggning vägs barnens perspektiv in då specialpedagog eller ansvarspedagog samtalar med barnet om hur barnet mår och trivs samt hur det upplever sin situation på förskolan. Ibland tas specifika situationer upp för att få barnets perspektiv om situationen. Uppkommer det ifrån pedagoger, vårdnadshavare eller annan att en grupp barn eller ett barn är i behov av någon form av stöd är det förskolechefens ansvar att skyndsamt se till att kartläggning görs så att rätt insatser sätts in. Finns behov av en handlingsplan är det förskolechefens ansvar att en sådan upprättas. Förskolechef har även ansvar för att se till att åtgärderna görs, följs upp och utvärderas. 1.8 Inflytande och samråd Allt i våra förskolor ska ta sin utgångspunkt i barnens behov och intressen och det är barnen som styr vad pedagogerna gör och hur de utformar verksamheten. Förskolorna kommer även fortsatt att ha barns delaktighet och inflytande som ett fokusområde. Under våren 2014 arbetade personalgruppen med boken Vad berättas om mig?, av Bente Svennings. Boken problematiserar barnens inflytande och delaktighet i dokumentationen av dem. Under läsåret läser och problematiserar pedagogerna Skolverkets Uppföljning, utvärdering och utveckling av förskolan pedagogisk dokumentation, i ett leda att göra barnens delaktighet och inflytande i verksamheten reellt. Under läsåret fortsätter arbetet med den pedagogiska dokumentationen utifrån vilken pedagogerna kan utveckla sitt sätt att förhålla sig till barnens lärande och de kommer fortsatt att arbeta med Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg, Hillevi Lenz Taguchi. Barnen ska alltid vara pedagogernas utgångspunkt, de ska vara delaktiga i reflektionen, planerandet, utförandet och utvecklingen av verksamheten. Pedagogerna ska i alla lägen ta ett barnperspektiv och barnets perspektiv. För att vårdnadshavarna ska få en god inblick och möjlighet till inflytande i verksamheterna har gemensamma rutiner utformats för information till dem. Pedagogerna i varje storarbetslag skriver varje månad, via Unikum, månadsbrev om vad de ser för resultat och effekter av arbetet som görs i verksamheterna kopplat till målen i läroplanen och fokusområdena. Övrig information skickas även den ut via bloggen på Unikum. Genom att använda bloggen har vårdnadshavarna all information samlad. Information om det dagliga arbetet finns på de olika gruppernas bloggar eller uppsatt i förskolornas entréer. Den dagliga 9

10 kommunikationen vid lämning och hämtning mellan vårdnadshavare och pedagogerna är självklart en avgörande faktor för ett gott samarbete mellan förskolan och hemmet. Vårdnadshavarna ges även möjlighet till formellt inflytande på föräldramöten och Hästhagen-Uddaredsenhetens gemensamma öppna forum. De öppna forumen har ersatt de tidigare enhetsråden. På de öppna forumen tas sådant upp som vårdnadshavare har signalerat är angeläget att lära mer om. I anslutning till de öppna forumen ges även alla vårdnadshavare möjligheten att ställa frågor till pedagoger och förskolechef. Öppna forum hålls en gång per termin. Vartannat år har vårdnadshavarna möjlighet att via kommunens brukarenkät, SCB-enkäten, uttrycka vad de tycker om verksamheten utifrån olika områden. I årets enkät svarade över hälften av vårdnadshavarna. Vi är angelägna om att få hög svarfrekvens för att bättre kunna tillvarata resultaten som framkommer i vårt utvecklingsarbete. 1.9 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Förskolorna på Hästhagenområdet har likabehandlingsplaner som beskriver arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ser i stort sett likadan ut på samtliga förskolor, men varje förskola har sin egna årliga plan som utgår ifrån de olika barngruppernas behov i relation till likabehandling och värdegrund. I likabehandlingsplanen framgår det tydligt hur förskolan ska agera om ett barn signalerar att det upplever sig kränkt eller att förskolan på annat sätt får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling. Ärendet anmäls till förskolechef. Det barn som upplevt eller som någon annan upplevt har blivit kränkt blir alltid samtalad med. Samtal sker även med de barn som kränkt. Utifrån samtalen kommer de inblandade överens om framtida förhållningssätt till varandra. Vårdnadshavarna till berörda barn informeras alltid. Skulle den kränkande behandlingen upprepas tas nya samtal med barnen och en handlingsplan upprättas med tydligt mål, insatser, uppföljning och utvärdering. Den årliga planen beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet utefter barnens uppvisade behov. Den årliga planen bygger på det värdegrundsarbete som kontinuerligt och dagligen pågår i förskolorna och som innefattar områdena i en barnkonsekvensanalys, måltider, leken, organiserad som fri, och lärsituationer ute så väl som inne. Förskolornas årliga planer utvärderas och skrivs i oktober då pedagogerna lärt känna barnen och identifierat deras specifika behov. Samtliga pedagoger är med och skriver den årliga planen. Under läsåret arbetar pedagogerna kontinuerligt och dagligen med innehållet i den årliga planen, men den stäms av under studiedagar, arbetslagskonferenser samt under Hus-APT:ts barnprat. Mallen för barnpratet är samma för samtliga förskolor på enheten och tar sin utgångspunkt ifrån de trivselregler som varje avdelning/storarbetslag upprättar med barnen. Likabehandlingsplanen och den 10

11 årliga planen läggs ut på hemsidan och vårdnadshavarna informeras om den via bloggen på Unikum Modersmål Förskolorna i Hästhagenområdet tillämpar de riktlinjer Lerums kommun har utarbetat för modersmål i förskolan. Utgångspunkten i förskolorna är alltid att vara nyfikna och positivt inställda till modersmålet. Desto mer barnet får av sitt modersmål desto lättare kommer det att ha för att utveckla andra språk. I verksamheterna strävar pedagogerna efter att barn med annat språk än svenska ska få utrymme att i vardagsrutinerna möta sitt modersmål. Det sker genom att pedagogerna utformar de pedagogiska miljöerna så att alla barns olika identiteter kan mötas, att alfabet, böcker, affischer, kartor, bilder från olika länder och kulturer finns synliga och uppmärksammas samt att de lyssnar på musik på olika språk och låter barnen lyssna på sagor på sitt modersmål. Pedagogerna uppmuntrar att modersmålet talas i hemmet samt ser vårdnadshavarna som en stor resurs och källa till kunskap Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Samtal mellan pedagog och vårdnadshavare sker i stort sett dagligen vid lämning och hämtning. Då har båda parter möjlighet att ta upp frågor som rör barnet och dess vistelse på förskolan. Pedagogerna uppmuntrar vårdnadshavare att hellre fråga en gång för mycket än en gång för lite då de erfarenhetsmässigt vet att en öppen och rak kommunikation alltid gynnar barnen. Vid barnets inskolning sker ett inskolningssamtal med efterföljande uppföljningssamtal för att fånga upp vårdnadshavarnas tankar. När barnet slutar förskolan genomförs ett avslutningssamtal. Utvecklingssamtal, som rör barnets lärande och utveckling, äger rum en gång per läsår, mellan november och mars. Samtalen för de äldsta barnen ska vara genomförda i god tid innan gruppindelningarna till förskoleklass. Det för att lyssna in vårdnadshavarnas tankar och funderingar för att kunna göra de mest gynnsamma grupperna. Utvecklingssamtalen utgår från dokumentationsverktyget Unikum där pedagoger och vårdnadshavare skriver om barnet utifrån områden som berör barnets utveckling. Vid utvecklingssamtalet ges en bild av barnets intressen, styrkor och behov samt verksamheten barnet är i. Önskar vårdnadshavarna ytterligare samtal erbjuds naturligtvis detta. Barnens inställning tillvaratas genom intervjuer, bilder, film och andra exempel ifrån verksamheten som barnen har varit delaktiga i. De frågor som pedagogerna utgår ifrån i utvecklingssamtalet och som finns på Unikum förutsätter att barnen har varit delaktiga i processen inför samtalet. I vårt arbete med att i alla lägen ta ett barnperspektiv (behoven) och barnets perspektiv (fråga barnen) förs många samtal med barnen i den dagliga verksamheten. Genom reflektioner utifrån vad barnen har visat eller sagt har pedagogerna möjlighet att utifrån barnens bästa driva barnens utveckling och 11

12 lärande framåt. Därmed blir vårt utforskande arbetssätt en nyckel till att barnen utvecklas så långt det är möjligt inom läroplanens strävansmål. 12