MILJÖDRIVNA MARKNADER UTVÄRDERING

Transkript

1 Avsedd för Tillväxtverket Dokumenttyp Rapport Datum April, 2013 MILJÖDRIVNA MARKNADER UTVÄRDERING

2 MILJÖDRIVNA MARKNADER UTVÄRDERING Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 UTVÄRDERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Utvärdering av miljödrivna marknader Om uppdraget Metod för insamling av data Rapportens disposition 4 2. Om miljödrivna marknader Miljödrivna marknader i Sverige Miljödrivna marknaders utveckling över tid 5 3. Programmet Miljödrivna marknader Design organisation och genomförande Bakgrunden till programmet att ta ett samlat grepp om systemlösningar Programmets design och fokus Aktiviteter beskrivning av verksamheten Tillväxtverkets finansiering och stöttning av projekt Utveckling och spridning av kunskap Påverkansfaktorer Om projektportföljen Påverkansfaktorer Resultat och effekter Resultat av verksamheten och målgruppsanalys Målgruppsanalys - profil på deltagande företag Programmets framgång i att svara mot målgruppens behov Kvalitativa resultat för deltagande företag Påverkansfaktorer Uppföljning av programmets utfallsmål Uppföljning av programmets resultatmål Uppföljning av programmets effektmål Slutsatser och rekommendationer Slutsatser och rekommendationer med utgångspunkt i utvärderingskriterier Programmets relevans Programmets effektivitet Programmets måluppfyllelse och nytta Hållbarhet samt synergier av programmet En inbäddad förändringsteori framåt 35 Tabell 1. Övergripande syfte och programinnehåll Miljödrivna marknader Tabell 2. Projektportfölj Miljödrivna marknader Tabell 3. Antal anställda i företag Tabell 4. Nettoomsättning i företag Tabell 5. Branschtillhörighet bland företag Tabell 6. Uppföljning av utfall Tabell 7. Uppföljning av resultat Tabell 8. Uppföljning av effektmål... 29

4 UTVÄRDERING Tabell 9. Tillväxt i nettoomsättning efter storleksklass år 2010 jämfört med 2009, vägda genomsnitt... 2 Tabell 10. Tillväxt i nettoomsättning efter bransch år 2010 jämfört med Tabell 11. Tillväxt i antal anställda efter storleksklass år 2010 jämfört med 2009, vägda genomsnitt... 3 Tabell 12. Tillväxt i antal anställda efter bransch år 2010 jämfört med Figur 1. Förändringsteori - fokus för denna utvärdering... 2 Figur 2. Produkternas värdekedja på de miljödrivna marknaderna... 8 Figur 3. Relationen mellan målgrupp, målsättningar och aktiviteter (1.0) Figur 4. Relationen mellan målgrupp, målsättningar och aktiviteter (2.0) Figur 5. Inbäddad förändringsteori Diagram 1. Olika branschers andel av miljösektorn, %... 5 Diagram 2. Sysselsättning i branscher inom miljösektorn Diagram 3. Omsättning i branscher inom miljösektorn Diagram 4. Behov av olika insatsområden BILAGOR Bilaga 1: Jämförande analys av tillväxten i deltagande företag

5 UTVÄRDERING 1 1. UTVÄRDERING AV MILJÖDRIVNA MARKNADER Om uppdraget Programmet Miljödrivna Marknader startades år 2008 av dåvarande Nutek efter att en intern projektgrupp utrett Nuteks roll i arbetet med att främja det svenska näringslivets möjligheter att utvecklas inom området för miljödrivna marknader. 1 Efter en förfrågan från Näringsdepartementet under slutet av år 2008 om att utöka uppdraget skedde en sammansmältning av Nuteks egenfinansierade program från år 2008 samt regeringsuppdraget från december år 2008 under namnet Miljödrivna marknader 2.0. I programplanen för det nya uppdraget anses svenska miljöteknikföretag fram till år 2008 ha haft en relativt svag utveckling jämfört med norska och danska miljöteknikföretag. Avsaknad av stöd i kommersialiseringsfasen för företag på de miljödrivna marknaderna och ett ökat regionalt ansvar för näringspolitiken ses som några av utmaningarna för dessa företag för att nå ut till större och utländska marknader, där investeringar i miljöteknik ökar. 2 Programmet bestod ursprungligen av de tre delarna Kunskapsutveckling, Företagsprojekt och Expertroll. På uppdrag av regeringen förstärktes 2008 den del som omfattar Företagsprojekt så att ett ökat fokus riktades mot miljödriven affärsutveckling. Expertrollen och kunskapsutveckling ses som mer löpande i sin karaktär och utgör en förutsättning för ett kvalitativt genomförande av företagsprojekts finansiering. Nuvarande programinnehåll ser ut som följer: 3 Tabell 1. Övergripande syfte och programinnehåll Miljödrivna marknader 2.0 Övergripande syften Tre huvudsakliga arbetsområden 1. Stärka svenska små och medelstora företags konkurrenskraft på de marknader där det finns efterfrågan på varor och tjänster som bidrar till minskad miljöbelastning 2. Utveckla kunskapen om de miljödrivna marknaderna. Mer specifikt ska programmet öka kunskapen om hinder och förutsättningar för företagandets villkor på dessa marknader, samt trender om hur utbud och efterfrågan utvecklas Kunskapsutveckling Företagsprojekt inom fyra Expertroll miljödriven näringslivsutveckling Tillväxtverket ska i sin roll som delområden: nationell myndighet sprida och utveckla 1, Utveckling av nätverk och Den position som Tillväxtverket kunskap kring miljödriven mötesplatser (Nutek) byggt upp innebär ett tillväxt i SME. Denna kunskap 2, Rådgivning i miljödriven stort nätverk och inflöde av skall utgöra stöd för regionala och affärsutveckling kunskaper och erfarenheter. lokala aktörer och tas fram och 3, Samordning vid upphandlinning Denna roll underlättar samord- spridas i samverkan med andra och samverkan som med- myndigheter, organisationer och 4, Paketering för systemlösningafinansiär i konkreta företagsprojekt aktörer. Under år 2009 och år 2010 bidrog Tillväxtverket med 10 respektive 5 miljoner kronor i syfte att kunna bevilja stöd inom fokusområdet nätverk och matchmaking. 4 Rambölls uppdrag är att utvärdera programmet Miljödrivna marknader. Utvärderingen har fem övergripande fokusområden. Utvärderingen ska: - Beskriva verksamheten - Presentera resultat av verksamheten - Se till programmets organisation och genomförande - Innehålla en målgruppsanalys - Ge rekommendationer inför framtiden 1 s. 3. Programplan Miljödrivna Marknader fokus på kommersialisering och efterfrågan s. 4f Utkast programplan Miljödrivna Marknader 2.0 fokus på kommersialisering och efterfrågan Ibid s s. 1. Avropsförfrågan avseende utvärdering av Miljörivna marknader och DemoMiljö

6 UTVÄRDERING 2 Dessa ovannämnda fokus kan kopplas till en förändringsteori. Förändringsteorin möjliggör att på ett systematiskt sätt analysera projektets uppbyggnad och synliggöra eventuella utvecklingsområden. I en förändringsteori skapas en logisk kedja från de behov som programmet ursprungligen ska möta till de förväntade resultat och effekter som projektet vill uppnå. I figuren nedan har vi utvecklat en förändringsteori och kompletterat med utvärderingens olika moment i syfte att påvisa kopplingen mellan Tillväxtverkets ambition och Rambölls metod. Figur 1. Förändringsteori - fokus för denna utvärdering Behov Design (Organisation och genomförande) Aktiviteter (Beskrivning av verksamheten) Utfall Resultat (Resultat av verksamheten och målgruppsanalys) Effekter (Målgrupps -analys) Med behov avses vilka utmaningar som programmet ska möta samt vilken målgrupp som projektet riktar sig till. Design handlar om hur programmet har riggats i termer av organisation, kompetens hos inblandade aktörer, tidplan etc. Aktiviteter handlar om den verksamhet som bedrivs inom ramen för programmet. Utfall, resultat och effekter (Mål) syftar till att identifiera vad programmet ämnat uppnå med sin verksamhet, följa upp måluppfyllelse och undersöka förutsättningarna för måluppfyllelse. Syftet med att göra en förändringsteori är att få en samlad bild av programmet genom att särskilja olika steg från varandra. 1.2 Metod för insamling av data Dokumentstudier För att på ett tidigt stadium skapa sig en övergripande förståelse för programmet Miljödrivna Marknader har Ramböll genomfört grundläggande dokumentstudier. Dessa syftar dels till att klargöra programmets syfte, verksamhet och genomförande, men även till att identifiera vilken information som måste inhämtas genom övriga datainsamlingsmetoder. Exempel på genomgångna dokument är Programplan Miljödrivna marknader - fokus på kommersialisering och efterfrågan, Underlag till hearing och synpunkter samt Uppföljnings- och utvärderingsplan. Explorativa intervjuer Parallellt med dokumentstudierna har explorativa intervjuer genomförts med centrala personer från Tillväxtverket, Tillväxtanalys samt två miljötekniknoder. I likhet med dokumentstudierna syftar dessa intervjuer till att klargöra grundläggande bakgrundsinformation såsom vilket behov programmet uppfyller, hur programmet varit organiserat och genomförts, samt vilka mål och målgrupperna är. Frågorna är öppna och tanken är att intervjun snarast ska ha en diskussionsliknande karaktär. Sammanlagt har 7 explorativa intervjuer genomförts. Intervjuer med projektägare Projekten inom programmet Miljödrivna marknader har som krav att vara så kallade nätverksprojekt, det vill säga att flera företag ingår. Projektägarna är de aktörer som bland annat skött ansökningsskrivandet och ansvarat för kontakt och rapportering till Tillväxtverket. Ramböll har genomfört djupintervjuer med samtliga 20 projektägare för att få en bild av deras upplevelse av programmet och Tillväxtverket. Viktigt att poängtera är att intervjuerna i första hand syftat till att just utvärdera programmet och inte de enskilda delprojekten. Då projektägarna utgör en mellannivå och haft kontakt med både Tillväxtverket och företagen är de på sätt och viss de aktörer som har den mest heltäckande bilden av programmet. Intervjuerna har varit av så kallad semistrukturerad karaktär vilket innebär att frågorna varit utan svarsalternativ och respondenterna har istället givits utrymme att resonera kring svaren. Intervjuerna har gjorts per telefon och tagit ca 60 minuter. Enkät till företagare Som ett led i utvärderingen har Ramböll konstruerat och distribuerat en elektronisk enkät till företag som deltagit i projekt inom ramen för programmet. Enkäten innehåller frågor där företagen får uppskatta programmets påverkan på deras utveckling med avseende på ett antal faktorer och utifrån fasta svarsalternativ. Exempel på faktorer är konkreta resultat och effekter av programmet, såsom företagens omsättning och antal anställda, men även andra typer av resultat (nytta)

7 UTVÄRDERING 3 som ingår i programmets målstruktur. I enkäten har företagen även besvarat frågor kring programmets relevans och eventuella förbättringspotential. Utifrån en uppföljningsmall från Tillväxtverket skickades enkäten ut till totalt 314 personer. Av dessa svarade enbart 52 på enkäten i sin helhet och sju svarade delvis, detta trots två påminnelser om att besvara enkäten. Den sammanlagda svarsfrekvensen, beräknad utifrån de som besvarat enkäten i sin helhet samt delvis, uppgår därmed till knappt 19 procent. Ramböll erhöll under de veckor enkäten låg öppen ett stort antal mail och telefonsamtal från de som fått enkäten och utifrån dessa kontakter kan konstateras att anledningar till att inte besvara enkäten bland annat beror på en stor utvärderingströtthet. Detta p.g.a. att de enskilda projekten inom Miljödrivna marknader redan har utvärderats men också för att olika projekt kan finansieras av flera aktörer som var och en utvärderar insatserna. En stor andel av de personer som kontaktat Ramböll och inte besvarat enkäten kände vidare inte till begreppet "Miljödrivna marknader". I ett andra steg skickades enkäten till Tillväxtverket, som sedan skickade den vidare till projektledare runtom i landet, vilka i sin tur skickade enkäten till företag som deltagit i deras projekt. Tanken med detta var att företagen i högre utsträckning skulle förstå vad enkäten avsåg för projekt. Dock skickades enkäten denna gång ut till enbart 32 företag, varav endast åtta besvarat den helt och ytterligare nio delvis. Den sammanlagda svarsfrekvensen i den andra rundan uppgår därmed till 53 procent. I analysen av enkäten har Ramböll slagit ihop resultaten för dem som besvarade enkäten i den första respektive andra rundan. Totalt bygger resultaten på maximalt 76 svar, av totalt 346 personer som fått enkäten, vilket ger en sammanlagd svarsfrekvens på cirka 22 procent. Intervjuer med företag Enkäten som beskrivs ovan består i huvudsak av frågor med fasta svarsalternativ. För att fördjupa förståelsen för företagens upplevelser av programmet har Ramböll även genomfört djupintervjuer per telefon med representanter från 18 olika företag. Då svarsfrekvensen i enkätundersökning enligt ovan är mycket låg fanns ett önskemål från Tillväxtverket om att utöka antalet intervjuer med tio företag för att öka förståelsen för företagens syn på insatserna. Utifrån kontaktuppgifter från Tillväxtverket kontaktade Ramböll därför ytterligare tio företag. Men, endast tre av dessa var villiga att ställa upp på en telefonintervju. Totalt har alltså 21 företag intervjuats. Djupintervjuerna utgör en målgruppsanalys för att fördjupa förståelsen för vad programmet haft för betydelse för företagen. Under intervjuerna har respondenterna getts utrymme att fördjupa och problematisera sina svar för att ge en tydligare bild av programmets relevans och nytta för företagen. Urvalet av företag att intervjua har gått till så att de företag som deltog i enkätundersökningen i denna fick uppge huruvida de kunde tänka sig att ställa upp på en telefonintervju. Ramböll har sedan kontaktat dessa företag och bokat in telefonintervjuerna. Såsom i fallet med enkätundersökningen fanns en risk för att i huvudsak attrahera respondenter till intervjuundersökningen som var positiva till detta program. Metoddiskussion Ramböll har uppfattat att det verkar finnas en påfallande informationsbrist hos företagen kring det övergripande programmet Miljödrivna Marknader. Vid ett flertal tillfällen när Ramböll ringt för att boka intervjuer har företagarna låtit frågande och oförstående inför namnet Miljödrivna Marknader och inte vetat om att de varit med i något program. Rambölls bedömning är att detta ofta har berott på att en företagare bara varit med under en kortare tid, exempelvis på en endagsutbildning vilket dessutom ägde rum för flera år sedan. Detsamma kan dock sägas om de företag som varit djupare involverade i olika delprojekt vilka inte heller i någon större utsträckning känner till programmet. Det är tydligt att det finns stora utmaningar i att följa upp ett program som finansierar projekt vilka också medfinansieras av andra aktörer runtom i landet. Då de enskilda projekten utvärderas av den organisation som är projektägare, samtidigt som de olika aktörer som medfinansierat projekten också genomför egna utvärderingar tycks detta leda till åtminstone tre saker: 1) deltagande företag har svårt att särskilja vilken del av projektet som medfinansierats av en given aktör 2) deltagande företag känner inte till de olika medfinansiärernas benämning på insatsen och

8 UTVÄRDERING 4 3) utvärderingströtthet uppstår. Sammantaget leder dessa faktorer till en låg svarsfrekvens hos målgruppen. Ett företag som deltagit i ett projekt under ett visst namn känner inte nödvändigtvis till att Tillväxtverket finansierat en del av projektet, under begreppet "Miljödrivna marknader". Dessa utmaningar, som diskuteras vidare i rapportens slutsatser, behöver Tillväxtverket och medfinansiärer hantera inför framtida uppföljningar och utvärderingar av program av denna karaktär. 1.3 Rapportens disposition Rapporten är uppbyggd på följande sätt. I nästa avsnitt (avsnitt 2) presenteras kort en inledande beskrivning av miljödrivna marknader som område. Detta följs av avsnitt 3 som innehåller analysen av det insamlade materialet. Analysen är uppbyggd utifrån den modell som Ramböl presenterade i det inledande anbudet (se figur 2 ovan) och bygger på följande delar: - Design organisation och genomförande - Aktiviteter beskrivning av verksamheten - Resultat och effekter resultat av verksamheten och målgruppsanalys Detta följs av avsnitt 4, slutsatser och rekommendationer. 2. OM MILJÖDRIVNA MARKNADER 2.1 Miljödrivna marknader i Sverige För att ta sig an en utvärdering av ett program som riktar sig mot miljödrivna marknader krävs en förståelse för vad som definieras som en miljödriven marknad. I denna utvärdering har vi haft ambitionen att synliggöra den miljösektor som eventuellt berörs av insatser i programmet Miljödrivna marknader. I Miljöföretagsdatabasen (MiFDB) förs statistik över Sveriges miljöföretag. Populationen baseras på arbetsställen och uppgick år 2010 till drygt arbetsställen. 5 I databasen klassificeras de svenska miljöarbetsställena utifrån hur stor del av arbetsstället som är verksamt inom miljösektorn genom variabeln miljöandel. 6 Miljöarbetsställen finns inom flera branscher (SNI) såsom tjänster, utvinning/tillverkning, vatten/avfall/avlopp/återvinning, energiproduktion, jord/skog/fiske med flera. Myndigheten Tillväxtanalys presenterar i rapporten Statistik om miljösektorn : Statistik baserad på SCB:s miljöföretagsdatabas (2011) nuläge samt utveckling i dessa branscher. På samma sätt har Ramböll hämtat siffror ur SCB:s miljöräkenskaper 7 för att ge en bild av dessa branscher avseende omsättning och sysselsatta. Nedan illustreras olika branschers andel av hela miljösektorn, med avseende på antal arbetsställen, omsättning och antal anställda år 2010 (sysselsättningsdata gäller dock år 2009). Ramböll har i figuren nedan valt att rangordna miljöområdena med avseende på deras andel av den totala sysselsättningen i fallande ordning. 5 Detta första textstycke i sin helhet är hämtat ur Tillväxtanalys (2011) Statistik om miljösektorn : Statistik baserad på SCB:s miljöföretagsdatabas, rapport 2011:08, s Andelen baseras på miljöverksamhetens andel av arbetsställets totala omsättning, alternativt på andelen anställda eller andel produkter/verksamhetsområden inom miljöområdet. Det är främst för arbetsställen med en miljöverksamhet som uppgår till mindre än 50 procent som idag aktivt klassas som en miljöandel. Ett arbetsställe som är verksamt inom miljösektorn med mer än 50 procent klassas normalt sett som ett miljöföretag i sin helhet, d.v.s andelen 1. 7 SCB (2011) Miljöräkenskaper, miljösektorn per miljöområde 2010, aspx, hämtad

9 UTVÄRDERING 5 Diagram 1. Olika branschers andel av miljösektorn, % Tjänster Utvinning/tillverkning Vatten/Avfall/Avlopp/Återvinning Offentligt Energiproduktion Jord/skog/fiske HIO/PK Okodat 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Andel av sysselsättning (2009) Andel av omsättning Andel av arbetsställen Källa: SCB (2011) Miljöräkenskaper, miljösektorn per branschgrupp 2010 Medan SNI-området "Energiproduktion" står för den största andelen av miljösektorns omsättning, cirka 35 procent, står "Tjänster" för den största andelen av sysselsättningen, cirka 34 procent. Tjänstesektorn är också den branschgrupp som har flest antal arbetsställen, drygt 6 700, motsvarande cirka 44 procent av samtliga arbetsställen. Utvinning/tillverkning är den branschgrupp som står för den näst största andelen av sysselsättningen och den tredje högsta andelen av omsättningen. Här kan också noteras att Utvinning/tillverkning står för den högsta andelen av exporten (exporten redovisas dock ej i detta avsnitt). Såsom påpekas i Tillväxtanalys rapport är branschen "Offentligt" relativt liten i denna indelning. Den består av verksamhet inom den offentliga sektorn, såsom länsstyrelser och annan offentlig förvaltning Miljödrivna marknaders utveckling över tid Ett effektmål för Miljödrivna marknader är att 70 procent av de företag som deltagit ska ha ökat sin konkurrenskraft på de miljödrivna marknaderna, två år efter avslutat program (se vidare i kapitlet om måluppfyllelse). Detta mäts bland annat genom att studera utvecklingen i antalet anställda och omsättningen i de deltagande företagen. En ökad tillväxt i företagen kan dock bero på ett flertal andra faktorer som inte ligger inom programmets påverkan. Konjunkturella förändringar i olika branscher är ett exempel på en sådan faktor, varför Ramböll i det följande redogör för hur antalet anställda och omsättning förändrats i de olika branscher som diskuterades ovan. Analysen baseras på SCB:s miljöräkenskaper, där data finns tillgängliga mellan åren 2003 och 2010 (2009 för sysselsättning). Detta används således som ett underlag för att senare i rapporten resonera kring resultat och effekter hos deltagande företag. 8 Tillväxtanalys (2011), s. 19

10 Antal sysselsatta UTVÄRDERING 6 Diagram 2. Sysselsättning i branscher inom miljösektorn Jord/skog/fiske Utvinning/tillverkning Energiproduktion Vatten/Avfall/Avlopp/Återvinning Tjänster Offentligt HIO/PK Källa: SCB (2011) Miljöräkenskaper, miljösektorn per branschgrupp 2010 Den branschgrupp som stått för den största andelen av sysselsättningen under hela den studerade perioden är "Tjänster", som också ökat mest i absoluta tal mellan år 2003 och år Cirka personer fler var sysselsatta i branschen år 2009 än år I relativa termer har "HIO/PK" (Hushållens ideella organisationer, privat konsumtion) ökat mest, med 32 procent fler sysselsatta år 2009 jämfört med år I absoluta tal handlar det dock enbart om en ökning med 172 personer. Sysselsättningen har ökat i samtliga branscher 9, och inom "Tjänster", "Vatten/Avfall/Avlopp/Återvinning", "Jord/skog/fiske" och "HIO/PK" har den ökat mer än genomsnittet för samtliga branscher. Utvecklingen i omsättning i branscherna ovan redovisas i figuren nedan. Observera att omsättningen är angiven i löpande priser och därför inte tar hänsyn till förändrade prisnivåer. 9 Gruppen "Okodat" redovisas ej i figuren. Antalet sysselsatta i denna grupp har minskat under perioden, vilket troligen beror på att sysselsättning i "okända" branscher har kunnat omklassificeras till ovan kända branscher.

11 Omsättning, Mkr (löpande priser) UTVÄRDERING 7 Diagram 3. Omsättning i branscher inom miljösektorn Jord/skog/fiske Utvinning/tillverkning Energiproduktion Vatten/Avfall/Avlopp/Återvinning Tjänster Offentligt HIO/PK Källa: SCB (2011) Miljöräkenskaper, miljösektorn per branschgrupp 2010 Den relativt högsta omsättningsökningen har skett inom Vatten/Avfall/Avlopp/Återvinning, drygt 76 procent i löpande priser då år 2010 jämförs med år Den största absoluta ökningen kan observeras inom Energiproduktion, 32 miljarder kronor i löpande priser då år 2010 jämförs med år De branscher vars omsättning år 2010 inte hade ökat mer, procentuellt, än genomsnittet jämfört med år 2003 är Utvinning/tillverkning, Tjänster, Offentligt och HIO/PK. Med avstamp i denna bild av miljödrivna marknader i Sverige och dess utveckling över tid kommer nästa avsnitt att fokusera på genomförandet av programmet Miljödrivna marknader.

12 UTVÄRDERING 8 3. PROGRAMMET MILJÖDRIVNA MARKNADER Design organisation och genomförande Bakgrunden till programmet att ta ett samlat grepp om systemlösningar Det ursprungliga programmet Miljödrivna marknader startades år 2008 av dåvarande Nutek med verkets egna medel. Det som låg till grund för programmet var en insikt i att klimatförändringar, miljöproblem och andra miljöfrågor skapat utmaningar och potential för kreativ miljödriven affärsutveckling. I programförslaget från 2009 går att läsa följande: Med tanke på existerande och förväntad efterfrågeökning på miljölösningar är det viktigt att Tillväxtverket har fokus på att stödja de svenska företagen att nå ut till de marknader som expanderar. Det är det mest effektiva sättet att arbeta med kommersialisering. En sammanställning av verkets kompetens visade då på svårigheter att uppnå kritisk massa med så många små och spridda insatser, samt att behov fanns av ett samlat grepp och s.k. systemlösningar. Sett till värdekedjan inom miljödrivna marknader konstaterades en utmaning med stora offentliga insatser i början på kedjan och små insatser i slutet av kedjan. I figuren nedan illustreras detta. Figur 2. Produkternas värdekedja på de miljödrivna marknaderna Små offentliga insatser Internationell marknad Nationell marknad Demonstration och goda exempel Produkt- och affärsutveckling Innovationer Stora offentliga insatser Forskning och utveckling Ursprunglig källa: Programförslag 2009 En person berättar: Systemtänkande kring miljö, det är vi duktiga [på]. Men vi konkurrerar ju på en världsmarknad [och] det är svårt för ett land som Sverige som är litet och vi har sett behov av att stödja och förbereda företagen för export. Fokus för verkets arbete hade tidigare legat på miljödriven produkt- och affärsutveckling och skulle med Miljödrivna marknader utvecklas till att omfatta även den senare delen av värdekedjan och därmed samtliga områden från produkt- och affärsutveckling till internationell marknad. 10 I december år 2008 kom ett regeringsförslag från Näringsdepartementet, där de uppdrog åt Tillväxtverket att utveckla och bygga vidare på befintligt program för att ytterligare förstärka insatser inom framförallt arbetsområdet Företagsprojekt. Det nya, sammansatta programmet finansierades av näringsdepartementet, bortsett från det fokusområde som kallas för nätverk och matchmaking och som inte ingick i regeringsuppdraget Programplan Miljödrivna marknader fokus på kommersialisering och efterfrågan Programplan Miljödrivna marknader

13 UTVÄRDERING 9 I de explorativa intervjuerna med personer från centrala myndigheter och organisationer beskrivs att den bakomliggande behovsanalysen bestått av ett flertal olika delar. Dels genomfördes en undersökning bland 100 företag vilka tillfrågades vilka hinder och möjligheter de såg. Dessutom har det utvärderats och sammanställts resultat från ett antal mindre miljöprogram på Nutek som genomförts tidigare. I detta arbete har bland annat Tillväxtanalys varit en viktig del. En intervjuad berättar: [M]an gjorde en hearing med x antal myndighetspersoner, företagspersoner, akademi, där man sen redovisade slutsatserna och vad man landade i och vad ett program skulle kunna innehålla, man tog emot och gjorde en rapport som låg till grund. Både kontakter med företag, erfarenhetsbaserat, extern utvärdering, hearing tillsammans med näringsliv och myndigheter. I intervjuerna framträder en beskrivning av att programmet grundade sig på en tydlig bild av vilka behov som fanns hos företagen och att det fanns en roll för programmet att fylla. En person säger: Finns ingen annan instans i Sverige som hjälper företag att komma ut på marknader. Exportrådet har inte riktigt pejl på småföretag. Tar mycket längre tid att penetrera marknader för småföretag än vad småföretag tror, Exportrådet hjälper mest storföretag. Olika aktörer var delaktiga i framtagandet av programmet Miljödrivna Marknader. Näringsdepartementet var den som ursprungligen var drivande till att det skapades ett program som fokuserade på miljörelaterade marknader. Därefter har själva formuleringen i första hand legat hos Tillväxtverket, även om andra också bidragit. En person beskriver: Men det är jättemånga. Det är svenskt näringsliv, energimyndigheten, naturvårdsverket, kemikalieinspektionen, länsstyrelsen, klusterorganisationer. Det är många som hör av sig. Vi är den enda myndigheten som har den typen av näringslivskoppling. Vi får mycket input från omvärlden i utveckling av programmet Programmets design och fokus Det övergripande målet med programmet Miljömarknader (1.0 och 2.0) är att bidra till att stärka svenska företags konkurrenskraft inom miljödrivna marknader genom miljödriven affärsutveckling. 12 De två övergripande syftena är dels att stärka svenska små och medelstora företags konkurrenskraft på de miljödrivna marknaderna, såväl internationellt som nationellt och regionalt och dels att öka kunskapen om hinder och möjligheter för företagandets villkor på dessa marknader, samt trender om hur utbud och efterfrågan utvecklas. I takt med att programmet utvecklats har också logiken i satsningen utvecklats. Inledningsvis uppgavs i programplanen för 2009 att programmets förstnämnda syfte skulle uppnås genom miljödriven affärsutveckling och stöd för kommersialisering av varor och tjänster. Detta skulle ske genom att satsa på projekt som bedöms ha möjlighet att utnyttja den kommersialiseringspotential som finns inom miljödrivna marknader. Det andra syftet skulle uppnås genom att Tillväxtverket spred och utvecklade kunskap i sin roll som nationell myndighet för miljödriven tillväxt i små och medelstora företag. Kunskap skulle tas fram och spridas i samverkan med andra myndigheter, organisationer och marknadsnära aktörer. 13 Programmets målgrupp var ursprungligen små- och medelstora företag som bedöms ha potential för att utvecklas inom miljödrivna marknader, samt myndigheter, organisationer och marknadsnära aktörer som förväntas samverka kring näringslivsfrågor som berör miljödrivna marknader. 14 Vid sammansmältningen med regeringsuppdraget vässades definitionen av målgruppen till att omfatta nätverk/grupper av små och medelstora företag med max 249 anställda. Företag med fler än 249 anställda fick medverka som partner i projekt, men inte ta del av det ekonomiska 12 Programplan Miljödrivna marknader fokus på kommersialisering och efterfrågan Programplan Miljödrivna marknader Programplan Miljödrivna marknader fokus på kommersialisering och efterfrågan

14 UTVÄRDERING 10 stödet. Små och medelstora företag som säljer varor/tjänster som på olika sätt bidrar till att minska miljöpåverkan står i fokus för de projekt som ska genomföras med programbidrag. 15 Den ursprungliga idén med programmet kan sammanfattas i bilden nedan. De explorativa intervjuerna visar att det finns tämligen god samstämmighet kring programmets mål och målgrupp samt att de på ett logiskt sätt möter programmets mål. En intervjuad sammanfattar: Den yttersta målvariabeln är att stärka SMF:s konkurrenskraft i Sverige. Bidra till kunskapsutveckling om de miljödrivna marknaderna och hur tillämpa det i sina företag [med avseende på] marknadsföring, affärsmodeller etc. Ytterligare en intervjuad person berättar om detta: Inget miljöprogram där huvudfokus är att ta bort gifter utan att företagen tjänar pengar på att få fram produkter som är hållbara och bidra till omställning. Huvudsyftet är ökad omsättning och fler anställda. Med målgruppen tydligt definierad kan programmets design utvecklas ytterligare. Figuren nedan illustrerar detta. Figur 3. Relationen mellan målgrupp, målsättningar och aktiviteter (1.0) Tillväxtverket genomför utlysning, gör ett urval samt finansierar, ger stöd till och följer upp projekt Projekt; Miljödriven affärsutveckling Projekt; Stöd för kommersialisering av varor och tjänster Nätverk/grupper av SMF med max 249 anställda. Bidra till svenska företags konkurrenskraft inom miljödrivna marknader (int, nat och reg) Tillväxtverket utvecklar och sprider kunskap Kunskap tas fram och sprids med andra myndigheter, organisationer och marknadsaktörer Öka kunskapen om hinder och möjligheter för företagandets villkor på miljödrivna marknader Den förändringslogik som presenteras i figuren ovan ger en förenklad bild av den ursprungliga idén med programmet. Med tiden har programmet kommit att utvecklas. I figuren nedan illustreras en förändringsteori som bygger på uppföljning och utvärderingsplan 2.0 som ger en mer tydlig bild av programmets design. Tydligt är att programmets design kommit att utvecklas till att bli mer precis och tydlig kring vad finansierade projekt syftar till, något vi får anledning att återkomma till senare i texten. 15 Uppföljning november 2009 av Miljödrivna marknader fokus på kommersialisering och efterfrågan

15 UTVÄRDERING 11 Figur 4. Relationen mellan målgrupp, målsättningar och aktiviteter (2.0) Projekt; nätverk och matchmaking Tillväxtverket genomför utlysning, gör ett urval samt finansierar, ger stöd till och följer upp företagsprojekt Projekt; miljödriven affärsuvteckling Projekt; stöd och samordning vid upphandling Nätverk/grupper av SMF som bedöms ha potential att utvecklas inom miljödrivna marknader Stärka svenska små och medelstora företags konkurrenskraft på marknader där det finns en efterfrågan på varor och tjänster som bidar till minskad miljöbelastning. Projekt; utveckling av systemlösningar Tillväxtverket utvecklar och sprider kunskap Kunskap tas fram och sprids med andra myndigheter, organisationer och marknadsaktörer Utveckla kunskapen om de miljödrivna marknaderna. Programmet ska öka kunskapen om hinder och förutsättningar för företagandets villkor på dessa marknader, samt trender om hur utbud och efterfrågan utvecklas. Förändringsteorin kan användas för att synliggöra Tillväxtverkets roll och uppdrag och särskilja det från exempelvis de projekt som finansierats och det uppdrag som de sedan har. Figuren visar tydligt Tillväxtverkets roll på två ställen i den kedja som leder fram till programmets målsättningar. Dels är det Tillväxtverket som finansierar projekten, det vill säga genomför utlysning, urval och stöd till projekten. Det är också Tillväxtverket som ansvarar för att följa upp projektens verksamhet kopplat till den finansiering som beviljats. Tillväxtverket har också en tydlig roll kopplat till att utveckla och sprida kunskap samt samverka med andra aktörer i syfte att öka kunskapen om hinder och möjligheter för företagande på miljödrivna marknader. De projekt som finansieras av Tillväxtverket har i uppdrag att för små och medelstora företag erbjuda utveckling av nätverk och matchmaking, miljödriven affärsutveckling, stöd och samordning vid upphandling och utveckling av systemlösningar. Då denna utvärdering, förutom att följa upp konkreta utfall, resultat och effekter, dessutom fokuserar på genomförande och design är relationen mellan olika steg i förändringsteorin, det vill säga pilarna, mycket intressanta att följa upp. Mer precist är det intressant att undersöka vilka faktorer som har påverkan på de olika pilarna i logiken för programmet. I kommande avsnitt går vi närmare in på aktiviteter som genomförts i programmet samt faktorer som påverkat genomförandet. 3.2 Aktiviteter beskrivning av verksamheten Som nämnts ovan har Tillväxtverket haft två ansvarsområden, dels att finansiera och stötta projekt, dels att bidra till kunskapsutveckling om små och medelstora företag (SMF) inom miljödrivna marknader. I detta avsnitt undersöker vi närmare Tillväxtverkets arbete inom dessa två områden samt lyfter fram faktorer som haft påverkan på dessa aktiviteter Tillväxtverkets finansiering och stöttning av projekt Programmet har använt sig av löpande utlysningar, ibland kompletterat med angivna slutdatum. Vissa av de intervjuade beskriver detta som ett så kallat skissförfarande. En person berättar om detta: Det blir bra kvalitet på projekten. ( ) Det har funkat bra. Man har ett antal löpande projekt som man handlägger. Bedömningen av projekten har varit mycket formaliserad på så sätt att Tillväxtverket använt checklistor, poängsättning och involverat både huvudhandläggare och bihandläggare som träffats vid urvalsmöten för att diskutera de olika projekten. En person berättar: Vi hade skissförfarande, antingen ringde man eller mailade oss om de hade en idé. Om det var ok så skickade vi dem en projektskiss, den här skissmall såg ut som en

16 UTVÄRDERING 12 ansökningsmall vilket gjorde att vi inte behövde göra någonting, de ska skriva ner och vi kunde plocka bort fel som gjorde att vi behövde avslå eller göra ändringsbeslut, så att vi sparade tid. Tanken var att genom projektskissen eliminera sådana fel. Denna modell, att fortlöpande ha en dialog om projekt med de som ansökte om medel har i intervjuer med projektägare lyfts fram som mycket positivt. Ett flertal intervjupersoner lyfter fram att handläggarna på Tillväxtverket gjort ett bra jobb i hanteringen av ansökningarna. En projektägare säger: Väldigt smidigt, snabb kommunikation. Vi är mycket nöjda både med handläggare och kontaktperson. Från första ansökan till beslut tog det en månad. Snabbt, smidigt och professionellt. En annan projektägare beskriver processen som mycket positiv: Skitbra, jag är väldigt nöjd. De är väldigt lätta att ha att göra med, mycket flexibla och tillmötesgående. En projektägare med erfarenhet från andra program på Tillväxtverket lyfter särskilt fram ansökningsprocessen som mycket positiv jämfört med tidigare erfarenheter: Ansökningsprocessen är mycket mer inbjudande än när jag mött Nutek tidigare. Överraskad. Även jämfört med andra myndigheter upplevs Tillväxtverket ha skött handläggningsprocessen på ett effektivt och professionellt sätt. En intervjuperson säger: Jag har jobbat mycket med [X-]myndigheten och jämförelsevis är det himmelriket att arbeta med Tillväxtverket. På Tillväxtverket finns transparens och det går snabbare att få fram ett beslut. Bland programmets framgångsfaktorer märks framför allt själva ansökningsförfarandet som tycks ha präglats av en stor ömsesidighet mellan sökande och myndighet. Detta har gjort att de sökande känt en större tillförsikt och vågat lägga resurser på denna process. Det anses även väldigt positivt att handläggarna varit tydliga och vetat vad de vill få ut av programmet samtidigt som de visat stor flexibilitet i andra avseenden. En projektägare kommenterar: Framgångsfaktorer har varit att Tillväxtverket har varit så flexibla. När jag fick barn fick vi skjuta på projekttiden. I dokument som Ramböll tagit del av beskrivs hur programmedarbetarna har fungerat som bollplank och rådgivare till stödmottagare. Genom Tillväxtverkets nationella och regionala nätverk har det funnits kanaler för att informera om och nå aktörer som kan vara intressanta för projekt. 16 Tillväxtverket har således fungerat som en aktiv lots och matchmaker genom att föra samman olika aktörer och således stärka projekten. I intervjuer med Tillväxtverkets handläggare framgår att skissförfarandet även medfört utmaningar för projektorganisationen eftersom det inneburit att vissa projekt krävt och fått mycket hjälp. Det har framförallt varit fallet då programmet nåtts av ovana projektsökande vilka är mer resurskrävande och behöver mer hjälp. Detta har medfört att vissa ansökningar tagit väldigt lång tid vilket i sin tur påverkat hur snabbt projekten kunnat komma igång. Detta kan också bekräftas av vissa av de intervjupersoner som Ramböll intervjuat. En person berättar om att ansökningsprocessen tog mycket tid och dessutom om upplevelsen av att ansökan krävde mycket: Jag tycker de tar lång tid. Dividerande på inriktning och innehåll. Man anpassar programmet efter var det finns resurser. [ ]Men då kan de säga, ni kan inte skriva grupper, det måste vara nätverk för att passa in i programmet. Ni får inte 16 Uppföljning november 2009 Miljödrivna marknader fokus på kommersialisering och efterfrågan

17 UTVÄRDERING 13 gör si och så. Deras regelbok stämmer inte in på vad som behövs för att skapa tillväxt i företag av den här sorten. Fyrkantigt. Ytterligare en person beskriver processen som byråkratisk, samtidigt som Tillväxtverket likställs med andra aktörer/myndigheter: De var inte bättre eller sämre än någon annan. Det är lite knöligt i och för sig. Det är lite för mycket byråkratiskt. En tredje person som Ramböll intervjuat beskriver dock hur detta hör till spelreglerna och att det ingår i processen att som ansökare av projektmedel bli synad: Klart de måste syna projektägare. Man måste ju som ägare acceptera spelreglerna. Kan inte klaga om man vill vara en del av spelet. De intervjuade projektägarna är i stora drag mycket positiva till ansvariga handläggare på Tillväxtverket och menar att kontaken fungerat mycket bra. Framgångsfaktorer som lyfts för detta är bland annat god dialog och handledning, tydlighet, flexibilitet och lyhördhet. En av de intervjuade säger: Fantastiskt bra, även fortsatt. Jättenöjda. Den absolut lättaste myndigheten att samarbeta med och behålla kontakten med. En annan kommenterar: Väldigt positiv till hela förfarandet. Lätt att prata rätt ut. Flexibilitet, tillmötesgående och förståelse. Ett sånt här projekt är beroende av att kunna vara flexibelt. Jag är positivt överraskad. Som alltid i en utvärdering likt denna är det av vikt att beröra att projektägarna kan tänkas ha ett visst egenintresse av att vara positiva. Ramböll har inte intervjuat sökande som fått avslag på sina ansökningar och vet därmed inte hur processen uppfattas av dem. I arbetet med ansökningar och urval har Tillväxtverket också arbetat tillsammans med andra aktörer såsom Energimyndigheten och VINNOVA. Samarbetet beskrivs som nyttigt ur informationssynpunkt då miljöområdet kräver mycket sakkunskap och Tillväxtverket haft behov av att bolla olika idéer och beslut med andra tjänstemän. Vissa projektansökningar har även slussats vidare till andra myndigheter då de inte riktigt passat in i programmet Miljödrivna marknader. Det framgår i intervjuerna att det överordnade intrycket av Tillväxtverkets insatser avseende ansökan, urval och stöd är positiv hos de som ansökt. Det har dock funnit ett antal svårigheter i genomförandet av programmet som framförallt kan kopplas till personalomsättning och brist på resurser. Mer om detta följer i nästa avsnitt Utveckling och spridning av kunskap I programmets logik finns en inbyggd ambition att bidra till att utveckla och sprida kunskap om SMF inom miljödrivna marknader. Huvudansvaret och projektorganisationen har legat hos Tillväxtverket. Antalet handläggare har varierat mellan 2-5 personer, mycket på grund av den personalomsättning som programmet råkat ut för. Eftersom det innebär en viss startsträcka för att sätta sig in i arbetet har detta bland annat gjort att visst dubbelarbete uppstått. Dessutom har detta påverkat möjligheten till kontinuitet inom programmet samt att förutom finansiering av projekt bidra till kunskapsutveckling. Mer precist har den interna organisationens brist på kontinuitet resulterat i att programmets ursprungliga målsättningar inte fullt ut kunnat nås. En respondent säger: [H]ade vi varit fler hade vi kunnat dela upp projekten bättre, mer djupdyka i projekten, ha personer som kunnat analysera, omvärldsbevaka.[ ] [F]olk har kommit och gått, har varit svårt att ha med folket helt, behövt stabilt internt och det finns nu, man fick göra så gott man kunde, vi var färre än vi behövde vara,

18 UTVÄRDERING 14 [ ] blev ett problem, vi kunde inte förbättra programmet under de åren som vi försöker göra nu. Brist på personal har haft påverkan på allt arbete inom programmet. En person berättar om utmaningen kring skissförfarandet: När vi var full personalstyrka fungerade den ok, när vi blev färre under vissa perioder då var det alldeles för intensivt, då blev det för stort jobb. En annan person beskriver hur finansieringen av projekt och det ambitiösa upplägget kring ansökan och urval påverkat möjligheten att uppnå övriga målsättningar i programmet: [Med] nöd och näppe att vi klarade finansieringsbiten, vi har inte gjort något inom kunskapsutveckling och miljöexpertsbiten. Ytterligare ett citat kan illustrera detta: [V]i skulle göra massa lunchseminarier, men gjorde bara ett Påverkansfaktorer I detta avsnitt har vi presenterat Tillväxtverkets aktiviteter inom de två områdena finansiera och stötta projekt samt bidra till kunskapsutveckling om SMF inom miljödrivna marknader. Det är tydligt att olika faktorer utövat påverkan på genomförandet av programmet. Faktorer som påverkat genomförandet har framförallt handlat om kontinuitet i programorganisationen, dialogen med aktörer under ansökningsförfarandet samt behov/intresse av en satsning. I kommande stycken utvecklas detta. I det här fallet har brist på kontinuitet i projektorganisationen på grund av en omfattande personalomsättning påverkat programmet negativt. Dessutom har programmets ambitiösa ansökningsupplägg, som bygger på en aktiv dialog med aktörer som ansöker om medel, haft såväl en negativ som positiv påverkan på genomförandet. Dialogförfarandet har påverkat positivt i den bemärkelse att aktörer som ansökt om medel fått möjlighet att utveckla sina projektidéer och fått mycket stöd av Tillväxtverket. Detta har stärkt möjligheten för exempelvis ovana projektaktörer att inkomma med en korrekt ansökan och beviljas medel. Förfarandet har emellertid påverkat programmet negativt då det ställt höga krav på Tillväxtverket att ha beredskap, något som inte alltid varit fallet givet personalomsättningen. Särskilt anmärkningsvärt är att programmets organisation inte tycks ha mäktat med att arbete med att uppfylla målsättningen avseende framtagande och spridning av kunskap. Ytterligare en faktor som påverkar Tillväxtverkets genomförande är behovet av, eller intresset för, ett program likt detta. Ett stort intresse, byggt på ett reellt behov, ökar självfallet påfrestningarna på programmets organisation att prestera. Detta är en faktor som vi får anledning att återkomma till i nästa avsnitt. I nästa avsnitt tittar vi närmare på genomförandet i relation till de projekt som beviljats medel och identifierar påverkansfaktorer som rör projekten Om projektportföljen Sett till projekten visar figur 4 ovan att stöd erbjuds inom fyra olika områden; nätverk och matchmaking, miljödriven affärsutveckling, stöd och samordning vid upphandling samt utveckling av systemlösningar. Ramböll har intervjuat sammanlagt 20 projektägare för olika delprojekt inom programmet Miljödrivna Marknader. I intervjuerna har de intervjuade fått möjlighet att beskriva sitt projekt. Genom dessa har Ramböll kunnat knyta projekten till de områden inom vilka programmet ämnade genomföra insatser, illustrerat i figur (4). Det ska poängteras att dessa 20 projekt har valts ut av Tillväxtverket, med motiveringen att de har avslutats, varför förutsättningarna att belysa resultat i dessa projekt är godare än i ännu pågående projekt. Det totala antalet beviljade projekt inom programmet uppgår till 44. Detta betyder att denna analys avser cirka 45 procent av det totala antalet beviljade projekt. I tabellen nedan redovisas analysen av de 20 projekten.

19 UTVÄRDERING 15 Tabell 2. Projektportfölj Miljödrivna marknader Projektorganisation/ Projektnamn Sustainable Business HUB/ Sustainable Healthcare Sustainable Business HUB/ VA Kraftsamling Världsbutikerna för Rättvis Handel/ Workshop-serie för affärsutveckling av hållbara butiker Ekman & Quiroga AB/ Internationalisering av det moderna svenska avfallshanteringssystemet Sustainable Fashion Academy/Sustainability and return on investment Biorecro/ Systemlösningar för försäljning av klimatkompensationer baserat på BECCS Bizcat/Affärsmodell för kommunal kompetensexport Mälardalens högskola/clean- Export Mälardalen Jegrelius & Regionförbundet Jämtland/Referensmiljöer Kompetensspridning i Umeå AB/Technical visits Umeå Cleantech Östergötland/ Systemförsäljning till offentliga aktörer Äfab/Plattform för ökad kompetens och konkurrenskraft SVID/Hållbarhetsguiden Avancee Marketing/ Etablering av svenska miljöteknikföretag i Kalifornien Energieffektiviseringsföretagen/ Hälften bort - åtgärdspaket för halverad energianvändning Projekttyp Nätverk och matchmaking Nätverk och matchmaking Miljödriven affärsutveckling Nätverk och matchmaking Miljödriven affärsutveckling Miljödriven affärutveckling Miljödriven affärsutveckling Utveckling av systemlösningar Miljödriven affärsutveckling Nätverk och matchmaking Stöd och samordning vid upphandling Nätverk och matchmaking Miljödriven affärsutveckling Utveckling av systemlösningar Utveckling av systemlösningar Beskrivning av projektet Projektet syftar till att få svenska företag inom miljövänlig hälsoteknik att komma in på den svenska och internationella marknaden. Få en ingång till sjukhusen och på så sätt öka försäljningen av hållbar sjukvårdsteknik och produkter. Projektet syftar till att skapa en plattform för företag som arbetar med vattenrening i Skåne. Avsikten är att plattformen ska fungera som ett sätt för företagen att gemensamt marknadsföra sig utomlands. Syftet med projektet är att genom en workshop-serie öka deltagande Världsbutikers kunskap och förståelse för miljödriven affärsutveckling, stärka nätverket och samarbetet mellan butiker i hela landet. Projektet ämnar även hitta attraktiva samarbetsformer inför gemensam utveckling av affärskoncept som också lockar till att nya butiker byggs upp. Projektets syfte är att hjälpa svenska miljöteknikföretag in på den argentinska marknaden. Projektet har fått pengar för att skicka en delegation av konsulter och andra företag för att träffa potentiella kunder. Syftet med projektet är att utbilda företag inom mode och konfektionsbranschen inom hållbarhet för att öka deras affärsmässighet. Projektets syfte är att hjälpa Biorecro att få sin första kund. Företaget håller på att starta en helt ny bransch, klimatstädning eller BECCS (Bio Energy with Carbon Capture and Storage), vilket innebär att koldioxid tas ur atmosfären och lagras under jord. Projektets syfte är att tillvarata den kompetens som finns hos svenska kommunala tjänstemän inom energi och miljö, för att sedan exportera denna utomlands. Projektet handlar om att föra samman små svenska företag inom miljöteknik. Syftet med detta är att företagen gemensamt ska kunna erbjuda systemlösningar på utvecklingsmarknaderna. Projektet går ut på att hjälpa småföretagare som har produkter med hållbarhetsprestanda. Företagen får bland annat hjälp med bedömning av produkten från en oberoende aktör. Dessutom hjälpte projektet företagarna i deras marknadsföring av produkterna. Slutligen ger möjlighet att diskutera i grupp och nätverka med andra liknande företag. Projektet handlar om att skapa studiebesök till Umeå då det generell är mycket svårt att locka kunder så långt norrut. Detta syftar att ge regionala miljöteknikföretag möjlighet att visa upp sina lösningar och marknadsföra sig. Projektets gick ut på att sammanföra och utbilda företag som jobbar inom miljöområdet. Fokus var bland annat offentlig upphandling, avtalsrätt och immateriell rätt. Syftet med projektet är att ge små och medelstora företag inom bioenergi en kunskaps- och nätverksplattform för att kunna etablera sig på utländska marknader. Syftet med projektet är att utbilda företag i hur de genom att designa sina produkter på rätt sätt förhållandevis enkelt kan skapa miljövinster. Formen för projektet är ett antal utbildningstillfällen samt en inspirationskonferens. Projektet handlar om att föra samman amerikanska kunder med tio miljöteknikföretag från Sverige. Företagen fick även hjälp med sin affärsmodell. Projektet syftar till att sammanföra företag som arbetar med energieffektivisering för att de gemensamt skulle kunna erbjuda helhetslösningar och på så sätt få nya affärer. Företagen är främst inom byggbranschen.

20 UTVÄRDERING 16 Esam/ Systemlösningar i kombination med territoriella förändrings-koncept med praktik i Chile IUC Sverige/ Miljöföretag gör affärer Institutet för Vatten och Luftvård/Miljöteknik för export Makenso/ CBC Network Competitive Business Cooperation CIT Urban Water Management AB/Rent Dagvatten Utveckling av systemlösningar Utveckling av systemlösningar Nätverk och matchmaking Utveckling av systemlösningar Utveckling av systemlösningar Syftet med projektet är att utveckla och paketera systemlösningar för svenska SME som passar in i de kommuner och regioner som startar upp hållbara förändringsprocesser, från början i Chile men senare i andra länder. Projektet går ut på att regionala IUC-föreningar sammanför företag inom energieffektivisering. Genom nätverken förväntas företagen skapa samarbeten och systemlösningar. Projektet är ett nätverksprojekt som samlar 70 deltagare. Målet är att öka tillväxten i miljöteknikbolag i Mälardalsregionen genom export och produktutveckling, finansierande och nätverkande. Syftet med projektet är att genom samverkan mellan små företag etablera ett affärsnätverk för paketering av gemensamma systemlösningar för förbättrad hälsa inom trafik och infrastruktur. Målet är att kunna agera som en systemleverantör i stället för underleverantör och därmed öka konkurrenskraften för små företag i samverkan Projektet syftar till att föra samman små och medelstora företag som arbetar medrening av dagvatten för att gemensamt kunna skapa systemlösningar. Projekten i kategorin Nätverk och matchmaking har som målsättning att skapa tillgång till nätverk och kontaktytor som främjar företags (på de miljödrivna marknaderna) affärsutveckling och försäljning av varor och tjänster. Exempel på detta är utveckling av samverkansmodeller och matchmaking-aktiviteter som kan öka deltagande företags kontakter med kunder, leverantörer och samarbetspartners. Kategorin Miljödriven affärsutveckling innehåller projekt där deltagande företag får rådgivning som kan öka deras konkurrenskraft både i Sverige och utomlands. Projekten kan exempelvis innehålla affärs- och säljstöd och skapande av nya attraktiva affärserbjudanden och affärsmodeller. Projekt av typen Utveckling av systemlösningar syftar till etablera samarbeten där små och medelstora företag gemensamt erbjuder en eller flera systemlösningar till olika marknader och kunder. Företagen kan exempelvis söka stöd för paketering av systemlösningar eller kartläggning av möjliga kunder och samarbetspartners. I den fjärde kategorin, Stöd och samordning vid upphandling finner vi projekt som syftar till att hjälpa företag ta hem affärer genom upphandling. Detta görs bland annat genom att kartlägga kundernas behov vid upphandling eller samordning av företag som vill kunna lämna gemensamma anbud i upphandlingssituationer. I intervjuerna med projektägarna för programmet Miljödrivna marknaders olika delprogram bekräftas bilden av att det fanns och finns behov av att ta samlade grepp på området. Just möjligheten att få stöd i att sammanföra olika aktörer inom ett specifikt område framstår som mycket uppskattad. En projektägare berättar: Vi gjorde en kartläggning över miljöteknikföretag i Skåne. Upptäckte att vi hade mycket företag inom vattenrening i Skåne. Såg att det fanns ett behov av att bygga upp en plattform för dem och marknadsföra dem utomlands. Genom att samla företagsnätverk gjordes möjligt att skapa helhetslösningar vilket beskrivs som en stor styrka inom programmet. En person berättar: Våra medlemsföretag är specialiserade och är då beroende av att jobba i ett nätverk. Ett av målen var att skapa affärsmodell för dessa företag så de kan hjälpa kunder att minska sin energiåtgång. Skapa helhetslösningen genom att ta med andra som har andra specialiseringar. Genom att föra samman små aktörer möjliggörs även intåg på utländska marknader som tidigare inte varit möjligt för små företag. Att slå sig in på utländska marknader kräver att företagen tar

21 UTVÄRDERING 17 sig förbi diverse inträdesbarriärer. Detta gör att möjligheterna för mindre aktörer att slå sig in på exportmarknaderna är relativt begränsade, även när deras produkt är väl så bra eller bättre än existerande produkter på de nya marknaderna. Detta illustreras av nedanstående citat från en intervju med en projektägare: Vi ligger långt före Österrike som har alla marknadsandelar, Sverige har längre erfarenhet och ligger i framkant av utvecklingen men vi tappar på marknaden för att vi inte syns. En kritik från branschen är att svenska myndigheter endast satsar på de stora företagen. De vänder sig till de stora aktörerna. Bioindustribranschen hamnar i ett vakuum då de inte har samma resurser som de stora aktörerna. Vi försöker fylla detta glapp. Att utifrån de insatser som genomförts i projekten se resultat på kort tid är en stor utmaning. En projektägare berättar: Alla som jobbar med produktutveckling vet att man inte så fort har färdiga resultat. Att 3 månader efter projektslut leverera resultat är meningslöst. Ser inte resultat förrän efter många år. En annan projektägare berättar: Tiden har varit ett hinder. 3 år är mycket på ett sätt men samtidigt inte om man vill hinna se resultat. Nu är det som vi precis kom igång. Det blir varken hackat eller malet. Skulle behöva längre tid. Projektägarna till delprojekten i Miljödrivna Marknader är till stor del erfarna när det gäller att driva projekt. Alla utom två anger att de och/eller deras organisation tidigare arbetat i projektform. Vissa har även vid ett eller flera tillfällen sökt och beviljats medel från Tillväxtverket/Nutek och i något enstaka fall till och med varit med i andra projekt inom Miljödrivna Marknader. Åtta av de intervjuade anger dock att de inte tidigare sökt medel från liknande program. Tillväxtverket är inte den enda instansen som varit med och finansierat projekten. En stor del av medfinansieringen har skett i form av att företag och andra organisationer gått in med tid i projekten. I de flesta fall har även finansiella resurser skjutits till av företagen själva, kommuner, regioner, nationella och internationella myndigheter, branschorganisationer och universitet. Detta speglas även när det gäller vilka typer av aktörer som valt att ansöka om projektmedel. Bland dessa finns både små konsultbolag, universitet, regioner och branschorganisationer med flera. Som tidigare nämnts spelar Tillväxtverkets agerande en stor roll i genomförandet av programmet, där ett flertal av de intervjuade projektägarna uttalar sig positivt kring det stöd som Tillväxtverket erbjudit. En person säger: Bra, den enda myndighet som vi kunnat få bidrag från. De är de enda som förstår vad vi gör. Den myndighet vi har bäst relation till. Det finns emellertid även personer som hade önskat att Tillväxtverket varit ännu mer närvarande och mer delaktiga. En projektägare beskriver detta: Tillväxtverket är okej, men de borde vara mer delaktiga. Vara med och analysera själva, det borde de göra.[ ] De ska vara mer medaktör. Ytterligare en person beskriver detta: Handläggarna har varit schyssta, men jag saknar deras deltagande. De har varit inbjudna till workshops men de har inte kommit. Kontakten med företagen har i vissa fall inte varit lika oproblematisk som den till Tillväxtverket. Ett återkommande tema i intervjuerna med projektägarna är att det varit svårt att få företagen riktigt engagerade och delaktiga. I många fall har detta helt enkelt att göra med att företagen inte haft tid och råd att ställa upp, alternativt inte insett från början hur stor insats som förvän-

22 UTVÄRDERING 18 tats. Det har för vissa varit svårt att få små företag att avsätta tid och personal för att delta i projektverksamheten, något som påverkar möjligheten att under projekttiden uppnå resultat. I andra fall har det handlat om att företagen inte sett mervärdet av att vara med, eller inte riktigt ser sig som part i projektet utan endast som underleverantör. Samarbetena har även i de fall projekten inte byggt på existerande kontakter behövt mogna men har med tiden blivit allt bättre. Endast åtta av de tillfrågade menar att kontakten varit bra eller mycket bra. Bland framgångsfaktorerna för kontakten med företagen uttrycker intervjupersonerna förmågan att välja ut rätt företag samt att våga fokusera på de som verkligen är intresserade. Även förmågan att skapa teamkänsla, hålla en bra dialog som karaktäriseras av ärlighet och högt i tak Påverkansfaktorer Sett till projektportföljen och faktorer som påverkar genomförandet och aktiviteter i projekten så visar analysen på ett flertal. Det är tydligt att Tillväxtverkets målgruppsbeskrivning med fokus på nätverk/grupper av företag berört ett behov som projektägarna upplevt. Att föra samman små företag, alternativt stötta befintliga nätverk av företag, och därmed bidra med systemlösningar beskrivs som ett reellt behov. Ytterligare faktorer som påverkar är tiden för projektens genomförande i relation till förväntade resultat. Att genomföra insatser och inom tre år uppnå resultat som är i paritet med Tillväxtverkets uppställda mål beskrivs som en utmaning, särskilt då det handlar om små företag med svårighet att avsätta såväl tid och personal för utvecklingsprojekt. I intervjuerna framkommer även att stöd från Tillväxtverket är en viktig faktor som påverkar genomförandet i projekten. Vissa aktörer upplever att de fått ett gott stöd medan andra efterfrågar ännu mer delaktighet från Tillväxtverket. Övriga påverkansfaktorer är projektens urval av företag att inkludera i projektverksamheterna, samt projektägarnas förmåga att skapa en teamkänsla och föra en öppen dialog med företagen. 3.3 Resultat och effekter Resultat av verksamheten och målgruppsanalys I detta avsnitt presenteras en målgruppsanalys som beskriver företagen som deltagit i satsningen. Därefter följer en uppföljning av programmets uppställda utfalls-, resultat- och effektmål Målgruppsanalys - profil på deltagande företag Utifrån Tillväxtverkets uppföljningsmall över deltagande företag har Ramböll beställt data från Upplysningscentralen (UC) avseende företag som deltagit i Miljödrivna marknader. Data avser företagens bransch (huvudnäring), nettoomsättning och antal anställda åren 2009, 2010 och Tillväxtverkets uppföljningsmall innehöll 411 företagsnamn, men på grund av förekomst av dubbletter, avsaknad av organisationsnummer i vissa fall samt förekomsten av vissa offentliga aktörer i uppföljningsmallen har data för 261 företag kunnat levereras. Nedan redovisas antalet anställda, nettoomsättning samt branschtillhörighet år 2011 i de företag för vilka data finns tillgängliga i UC:s databas. Tabell 3. Antal anställda i företag 2011 Storleksklass (antal anställda) Antal företag 2011 Antal anställda i företagen Totalt Källa: Uppföljningsmall Tillväxtverket, UC Data avseende antalet anställda år 2011 finns för 195 företag. En klar majoritet av dessa företag, 137 stycken (70 procent) är små företag med 0-19 anställda. Dessa företag samlar dock enbart 759 anställda, motsvarande cirka åtta procent av sysselsättningen i de 195 företagen. Flest antal anställda samlar de stora företagen med fler än 250 anställda, totalt 5800 anställda, motsvarande nära 60 procent av det totala antalet anställda i de 195 företagen.

23 UTVÄRDERING 19 När det gäller nettoomsättningen i dessa företag finns en stark samvariation mellan denna och företagets storlek med avseende på antal anställda, vilket framgår av tabellen nedan, där medianomsättningen samt undre och övre kvartil 17 per storleksklass presenteras. Tabell 4. Nettoomsättning i företag 2011 Storleksklass (antal anställda) Nettoomsätting, median 2011 (tkr) Undre kvartil (tkr) Övre kvartil (tkr) Genomsnitt, samtliga Källa: Uppföljningsmall Tillväxtverket, UC Av tabellen framgår att medianomsättningen varierar positivt med antalet anställda i företagen. Detta gäller även de undre och övre kvartilerna, med ett undantag. Det företag som har den allra högsta nettoomsättningen, cirka 4,66 miljarder kronor, har enligt data anställda. Slutligen redovisas i vilka branscher företagen återfinns, detta utifrån SNI Tabell 5. Branschtillhörighet bland företag 2011 Bransch Antal företag Andel företag, % A: Jordbruk, skogsbruk och fiske 3 1,1% B: Utvinning av mineral 1 0,4% C: Tillverkning 52 19,9% D: Försörjning av el, gas, värme och kyla 4 1,5% E: Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 7 2,7% F: Byggverksamhet 26 10,0% G: Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 36 13,8% H: Transport och magasinering 3 1,1% J: Informations- och kommunikationsverksamhet 6 2,3% K: Finans- och försäkringsverksamhet 1 0,4% L: Fastighetsverksamhet 6 2,3% M: Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 95 36,4% N: Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 10 3,8% P: Utbildning 1 0,4% R: Kultur, nöje och fritid 1 0,4% S: Annan serviceverksamhet 8 3,1% Okänt 1 0,4% Totalt ,0% Källa: Uppföljningsmall Tillväxtverket, UC Den största branschen är Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, som samlar 95 (cirka 36 procent) av de 261 företag som ingår i denna beskrivning. Denna branschgrupp omfattar bland annat konsultverksamhet, tekniska provnings- och analysföretag samt reklam- och marknadsföringsbyråer. Den nästa största branschen bland de företag som ingår här är Tillverkning, som samlar nära 20 procent av de 261 företag som ingår i beskrivningen. Tillverkning är en mycket bred bransch inom SNI som inrymmer företag inom alla typer av industri. Tredje största branschgrupp är Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar, där knappt 14 procent av de 261 företagen återfinns. Sammanfattningsvis har programmets projekt nått företag i ett stort antal branscher. 17 Medianen är lika med det mittersta värdet. Den undre kvartilen är lika med det lägsta observerade värdet och den övre kvartilen lika med det högsta observerade värdet. Kvartilerna ger således en bild av spridningen i data. 18 Företagens branschtillhörighet presenteras på en nivå av SNI (Svensk näringsgrensindelning) 2007 som kallas "Avdelning" och består av maximalt 21 branscher. Branschtillhörigheten baseras på företagens huvudnäring.

24 UTVÄRDERING 20 För att knyta an till den beskrivning av miljödrivna marknader som presenterades i avsnitt 2 genom att koppla ihop dessa fakta med branschtillhörigheten för företag inom Miljödrivna marknader kan konstateras att en stor andel av företagen i programmet faller inom branschgrupperna "Tjänster" och "Tillverkning" ovan, branscher som alltså står för en hög andel av sysselsättningen och omsättning i miljösektorn. Dock är branschindelningarna i detta avsnitt för grova för att vara direkt överförbara på de branscher som gäller företagen som deltagit i programmet Programmets framgång i att svara mot målgruppens behov De företag som deltagit i enkätundersökningen har fått besvara frågan om programmets fyra insatsområden svarar upp mot behov som företagen har, detta utifrån vilket insatsområde de svarande företagen själva uppgett att de deltagit i. 19 Resultatet visas i tabellen nedan, där antalet svar redovisas tillsammans med andelen svar per svarskategori i parentes. Diagram 4. Behov av olika insatsområden Nätverk och matchmaking Miljödriven affärsutveckling Stöd och samordning vid upphandling Utveckling av systemlösningar Totalt Ja, i hög grad 3 (27%) 10 (32%) - 2 (33%) 15 (29%) Ja, i liten grad 7 (64%) 16 (52%) 1 (25%) 1 (17%) 25 (48%) Nej - 4 (13%) 2 (50%) 1 (17%) 7 (13% Området är ej relevant för oss Vet ej/vill ej svara Totalt antal svar (25%) - 1 (2%) 1 (9%) 1 (3%) - 2 (33%) 4 (8%) 11 (100%) 31 (100%) 4 (100%) 6 (100%) 52 (100%) N=52. Utifrån enkätsvaren är de två insatsområden som i störst utsträckning svarar mot företagens behov Nätverk och matchmaking och Miljödriven affärsutveckling. Då svarskategorierna "Ja, i hög grad" och "Ja, i liten grad" slås ihop menar 91 procent av de svarande inom Nätverk och matchmaking att insatsområdet svarar mot företagets behov. För Miljödriven affärsutveckling blir andelen 84 procent. Det insatsområde som utifrån enkätundersökningen i minst utsträckning svarar mot företagens behov är Stöd och samordning vid upphandling, där cirka 25 procent av de svarande menar att insatsområdet i liten grad svarar mot företagets behov. Inom Utveckling av systemlösningar svarar hälften av respondenterna att insatsområdet i hög eller liten grad svarar upp mot företagets behov. Här bör dock poängteras att det enbart finns totalt fyra svarande inom Stöd och samordning vid upphandling och sex inom Utveckling av systemlösningar. Resultaten ska därför tolkas med stor försiktighet, vilket gäller också för Nätverk och matchmaking (elva svarande) och Miljödriven affärsutveckling (31 svarande). Respondenterna ombads i enkäten även bedöma om det finns andra insatsområden som programmet missade, men som skulle kunna stärka konkurrenskraften bland företag som verkar på miljödrivna marknader. Av de 61 svarande bedömer 11 (18 procent) att det finns andra insatsområden som programmet missade, medan 13 (21 procent) bedömer att programmet inte missade eventuella andra insatsområden. En majoritet, 37 personer (61 procent) vet ej eller vill inte svara. Bland de 11 som bedömer att det finns andra insatsområden som programmet missade har tio personer utvecklat sitt svar i en öppen fråga. Nedan återges några exempel på dessa: Allt i programmet var inriktat på textil och mode. Jag jobbar med möbler och rumsgestaltning men jag kan omvandla det jag laget mig till min bransch. Däremot gav inte nätverkandet så mycket. 19 Här bör det påpekas att ett enskilt projekt kan ha innehållit inslag av flera insatsområden. Respondenterna har dock uppgett vilket av insatsområdena deras företag huvudsakligen deltagit i, därefter hur väl de insatser som gjordes inom insatsområdet svarat upp mot deras behov.

25 UTVÄRDERING 21 Inom miljötillväxt ägnas ingen uppmärksamhet åt att utveckla program för riskhantering eller specifika finansieringsproblem av ny teknik. Eller finansieringsproblem av miljöaspekter. Riskhantering och Finansiering är intimt förknippade med varandra och utgör tillsammans en viktig förutsättning för teknologiutveckling. Statligt stöd, liksom EU-stöd, är alltför ensidigt teknikorienterat inom miljödrivna marknader. Kommersiell acceptans av ny teknik kräver mer än endast forskningsanslag inom teknikutveckling. Samverkan för utveckling av sammansatta produkter och tjänster som kompletterar varandra och blir bättre anpassade till målmarknaden så att de motsvarar de behov som finns och efterfrågan. I vårt fall var målmarknaden ett antal utvecklingsländer i Sydasien, där svensk miljöteknik måste kombineras med information, utbildning och träning för att övervinna existerande barriärer. Öka kontakterna mot media för att få en allmän förståelse för insatser i områden runt företagen som driver denna typ av teknik och utveckling. Idag ligger fokus inåt och mot politik, kommun och universitet. Det är inte målet antar jag, fokus på det överordnade målet att göra Svenska företag bättre rustade på världsmarknaden. Det finns mera att göra." Exemplen ovan ger uttryck för en efterfrågan på insatser inom flera olika typer av områden: finansiering, samverkan kring produkt- och tjänsteutveckling och ökad medieexponering av företag inom miljödrivna marknader. I vilken utsträckning programmet missade insatsområden som skulle ha förstärkt måluppfyllelsen är dock svårt att besvara givet den låga svarsfrekvensen i enkätundersökningen. Det kan även i det första av de fyra citaten ovan noteras att den svarande blandar ihop programmet (Miljödrivna marknader) med det projekt företaget deltagit i. Miljödrivna marknader som program handlar inte om textil/mode, även om ett projekt har handlat om detta. Citatet styrker tidigare resonemang om att det är svårt för företag att särskilja programoch projektnivå, vilket är en utmaning då insatser ska utvärderas. Det andra citatet ovan, som handlar om samverkan kring produkt- och tjänsteutveckling, är också värt att kommentera. Ett syfte med Miljödrivna marknader är just att företag i samverkan ska kunna utveckla sina produkter och tjänster. Därför är det svårt att bedöma innebörden av citatet. Möjligen indikerar det en fortsatt efterfrågan på de insatser företagit deltagit i, eller så visar det på att projektet inte lett till den samverkan som företaget hade hoppats på. Ifall det handlar om det senare ska detta dock inte skyllas på programmet i sig. Då det handlar om att analysera företags behov av offentliga insatser är en grundläggande fråga att försöka besvara om och i vilken utsträckning företagen skulle ha genomfört insatserna även utan den offentliga finansieringen. I enkätundersökningen ombads företagen bedöma detta och resultaten framgår i figuren nedan.

26 UTVÄRDERING 22 Diagram 1. Programmets additionalitet för företag Vi skulle troligen inte ha genomfört dem alls 26 Vi skulle troligen ha genomfört dem ändå, men i mindre utsträckning 22 Vi skulle troligen ha genomfört dem fullt ut ändå 3 Vet ej/vill ej svara 10 0% 10% 20% 30% 40% 50% N=61. Utifrån enkätsvaren bedömer 43 procent att de utan finansiering från programmet inte alls skulle ha genomfört de insatser som gjordes i projekt. Ytterligare 36 procent bedömer att insatserna skulle ha genomförts ändå, men i mindre utsträckning. Med reservation för den låga svarsfrekvensen i enkäten antyder dessa resultat att programmet har möjliggjort utvecklingsinsatser för företagen som annars inte skulle ha genomförts. Möjliga förklaringar till detta diskuteras i stycket nedan Kvalitativa resultat för deltagande företag Ramböll har fördjupat analysen av de deltagande företagen genom att även genomföra intervjuer med företagare. Av de intervjuade företagarna anger nio att de inte skulle ha genomfört liknande insatser utan att delta i något av projekten inom Miljödrivna marknader. Orsakerna till detta varierar men kretsar ofta kring brist på tid. Företagen som deltar i programmet är små och när en eller ett par personer avstår från att delta i den dagliga produktionen för att kunna vara med i projektverksamhet innebär detta att en stor del av den totala kapaciteten försvinner. Beroende på projektens karaktär finns också andra praktiska begränsningar som gör det svårt eller omöjligt för mindre företag att genomföra liknande insatser. En intervjuad berättar: Det är ju inte realistiskt att fyra personer skulle få uppdrag av kraftbolaget i Botswana. Ungefär 50 procent av de intervjuade företagen anger att projekten inte, eller endast i liten grad, motsvarar företagets behov. Företagens förklaringar till orsaker bakom detta varierar, men till exempel menar fyra av de 21 intervjuade att projektets insatsområde låg utanför företagets intresseområde, medan en intervjuad anser att nätverkandet som skapades kom att fungera dåligt och fyllde därmed inte företagets behov av nätverksbyggande. I det senare fallet levde alltså projektet inte upp till förväntningarna. Mer än hälften av de intervjuade har ingått i projektkategorin Miljödriven affärsutveckling vilket i ett flertal fall inneburit olika former av utbildningar, antingen i fortbildningssyfte eller som en del i en miljöcertifieringsprocess. I det första fallet kan det ringa behovet bero på att bara en mindre del av ett större kurspaket verkligen handlar om relevanta ämnen ur företagets perspektiv. När det istället handlar om miljöcertifieringar tenderar de intervjuade att mena att effekten av att bli certifierad inte varit den avsedda. En företagare säger: Vi har märkt att inom livsmedelsindustrin spelade det ingen roll att vi lärde oss köra miljömässigt och vara miljövänliga. Kunderna bryr sig inte riktigt om hur miljövänliga vi är. Inte ens om vi trycker på det, trodde på mer genomslag. Vi har ju konkurrenter som inte har ISO-system mm och de får lika mycket kunder

27 UTVÄRDERING 23 som vi får. Bra för oss men inte kundmässigt. Märkligt eftersom många företag har i sin policy att de ska ta miljömässigtbästa tjänsten, men i realiteten är det bara pengarna som styr. Hur stort det framtida behovet är av program som Miljödrivna marknader råder det lite delade meningar om. Endast en intervjuad företagare menar att behovet av stöd minskat sedan de deltog vilket förklaras med att de inte upplevt att de haft affärsnytta av projektet. Bland resterande intervjuade företag menar ungefär hälften att behovet är detsamma och hälften att behovet ökat. En person förklarar: Vi känner oss inte färdiga, vi har bara börjat. Det tar lång tid att få sånt här att fungera på riktigt. Vi har visserligen gjort pilotprojekt men det behövs mer. En annan utvecklar: Ja det menar jag absolut, vi kämpar med samma saker nu. Marknaden förändras, folks inställning till oss. Vi som jobbar måste uppdatera oss. Alla intervjuade företagare utom en anser att deltagande i programmet har bidragit till att öka företagets kompetens inom miljödriven affärsutveckling. Detta handlar i vissa fall om att lära sig om andra företag som jobbar på de miljödrivna marknaderna och på det sättet få en bättre överblick. Många har också konkret lärt sig i samband med certifieringsprocesser om vad som kan göras annorlunda. Ett tredje och mycket konkret sätt på vilket ett företag ökat sin kompetens är att det genom deltagandet kunnat knyta till sig två personer med miljökompetens. En annan intervjuad berättar: Det handlar om att jag och min produktionschef öppnade ögonen lite mer. Har gått ut i organisationen och pratat om värdet av att berätta att vi har miljövänliga produkter. Förändrad företagskultur. Har en liten lokal miljögrupp som jobbar med att stärka detta. Även vad gäller konkurrenskraften anser det stora flertalet att projektdeltagandet har ökat deras konkurrenskraft på de miljödrivna marknaderna. Endast två håller inte med om detta, en av dessa förklarar: Vi fick reda på vad vi skulle göra men vi har inte haft möjlighet att genomföra det ännu. Problemet vi står inför är att svanenmärkning kostar Svårt att veta vilken av alla dessa märkningar man ska satsa på, man kan skicka ut hur mycket pengar som helst för att tala om att vi är miljövänliga. Det blir för tungt helt enkelt. Därför har vi bestämt oss för att avvakta. Företagen som anser sig ha ökat sin konkurrenskraft pekar på ett antal konkreta sätt som detta märks. En menar att projektet påverkat deras marknadsföring: Istället för dagspress och facktidningar har vi kört mun-till-mun på mässor. Pressreleaser när vi tagit fram nya produkter. Har jobbat väldigt hårt med att uttrycka miljömedvetenheten. Poängterar kvaliteten och vilket värde de får ut genom att de värnar om miljön. En företagare pekar på att projektet öppnat upp nya marknader: Vi hade en kurs med OPIC som är väldigt bra att ha när man börjar offerera mot kommun och landssting. Det har givit möjligheter att komma in på lite större jobb. Enormt bra kurs även om OPIC inte finns kvar så finns VISMA, så har man ändå möjlighet att utvecklas. En annan utvecklar:

28 UTVÄRDERING 24 Det är ju framför allt att det här är en konkret och bra referens. Förstår ju att det här konceptet som vi kallar Sustainable Village har många reagerat positivt [på]. På det sättet har vi ökat vår trovärdighet, speciellt mot den delen som är riktad mot hållbar energi. En person menar också att deras affärsidé förändrats till följd av projektet: Vi har gått mycket snabbare fram och vågat ta steget fram. Vi har själva tänkt att miljövänligt är dyrt och nu har vi blivit matade med information om att så inte är fallet. Nu har vi t ex köpt in nya gasbilar som visar sig vara billigare i längden. Vi jobbar med återvinning och det har tidigare kostat och nu går det jämnt ut. Så vi har själva blivit övertygade om att miljövänligt fungerar och då är det lättare att övertyga andra. Ovanstående citat illustrerar hur projektens innehåll bidragit till ökad konkurrenskraft. I andra fall är det själva nätverksaspekten som varit den avgörande skillnaden. Just detta är en aspekt som flertalet företag lyfter fram som viktig. En företagare säger: Vi har fått mer kunskap och mer kompetens. Sen har vi uppbackning som ett litet företag av två stora företag och det ökar på trovärdigheten. En annan berättar: [ ] man behöver samarbeta med andra kompetenser för att komma vidare. Jag och två andra har nu tagit fram ett nytt erbjudande tillsammans. Man måste gnugga sig mot varandra för att det ska bli något. Man måste handgripligen göra saker ihop. Trots det stora antal intervjuade som anser att projekten bidragit till att öka deras konkurrenskraft är det bara ungefär hälften som ser konkreta resultat av detta. Nio intervjuade menar att deltagandet har ökat deras omsättning. I något fall går det att härleda till att en certifiering gjort det möjligt att nå nya kunder, i det flesta fall är det dock svårt att isolera inverkande faktorer på det sättet utan en generell omsättningshöjning har noterats. Vidare framgår att inget företag än så länge har nyanställt som ett resultat av deras deltagande i projekten, men ett företag har diskuterat att anställa. Eftersom effekter av det här slaget ofta dröjer flera år är dock en tolkning av detta att det är för tidigt att utvärdera effekten på omsättning och rekryteringsbehov. Kopplat till detta kan resonemang om hållbara eller långsiktiga resultat föras. Det är oklart hur pass hållbara resultaten är när enskilda personer fortbildat sig. Som nämnts ovan är det vissa av dessa personer som menar på att de inte haft så stort behov av utbildningen. Som alltid när det gäller humankapital är det även en fråga om hur länge den fortbildade personen finns kvar i organisationen och kan bidra med sin nya kunskap. Däremot finns det exempel på mer handfasta resultat i det insamlade materialet. En projektägare berättar: Ett mål var att företagen skulle enas om en gemensam marknad - vilket de gjorde, Ukraina. Därefter åkte 7-9 företag från plattformen ner på en konferens i Ukraina [...], fick presentera sig för centrala personer på plats. Det var första gången inom VVA som företag står tillsammans och säger "svensk vattenrening". Dessa företag bildade sedermera ett gemensamt bolag i Ukraina och det ligger nu flera ordrar inne. En annan berättar: En rad förfrågningar kring sophantering från kommun i Argentina. Har inte haft tid att titta på upphandlingarna ännu om det skulle vara möjligt att gå vidare med. Även andra projekt har på ett eller annat sätt bidragit till tillväxt bland de deltagande företagen. I ett fall har detta kommit av att företagen blivit leverantörer till varandra och börjat fungera som

29 UTVÄRDERING 25 dörröppnare. Ännu bättre är där samarbetet lett fram till att nya strukturer skapats, exempelvis nya organisationer: [E]fter första workshopen tyckte de att [de] borde samarbetat tidigare, de kompletterade varandra, hösten 2011 bildades ekonomisk förening, nu håller man på att bygga ett hus tillsammans. En annan har liknande erfarenheter: Har lett till att nätverket har blivit ett bolag och driver idén vidare. Synergierna från projekt som de inom Miljödrivna marknader kretsar mycket kring olika aspekter av nätverkande. Företag har genom deltagande i projekten skapat affärer, antingen genom att bli underleverantör till andra företag i projektet eller genom att gå ihop med andra och gemensamt kunna erbjuda nya och mer kompletta tjänster. En projektägare säger: Det kommer vara en stor internationell konferens om hållbar sjukvård här i Malmö. Deltagande företag är med i denna som finansiärer och/eller ställer ut tillsammans med sjukhusen. Konsekvens av projektet att vi kan göra så här. Vad jag vet är det helt unikt att sjukhusen är med och driver på försäljningen av svensk hållbar sjukvårdsteknik. Synergierna behöver dock inte vara så handfasta att de lett till affärer utan kan även handla om att deltagarna helt enkelt vidgat sitt nätverk och därigenom kan ta del av den kunskap som finns hos övriga projektdeltagare. En intervjuad berättar: [ ] om man tittar i förhållande till andra regionala föreningar. Finns föreningen Svensk miljöteknik som täcker in större delen av riket med liknande triple helixorganisation. Kan utbyta erfarenheter och hittar vi behov av nått vi inte har i vår region så kan man alltid ringa de andra regionerna. Sammanfattningsvis vittnar detta avsnitt om att flera projekt tycks ha haft en inriktning mot miljöutbildning och certifiering, samtidigt som syftet med Miljödrivna marknader är att stärka företagens konkurrenskraft genom ökad kommersialisering och försäljning. Att så många citat i detta stycke berört utbildning antyder att det antingen finns en skillnad mellan vad vissa projekt ansökt om och vilka aktiviteter de faktiskt genomfört, eller att deltagande företag tolkat aktiviteterna som "utbildning" i bred bemärkelse, även om det handlat om exempelvis affärsutveckling. En ytterligare möjlig förklaring är att projekten medfinansierats av andra aktörer, vilket gör att stora projekt kan ha inbegripit utbildning och certifiering, som dock inte har finansierats av Miljödrivna marknader utan av någon av medfinansiärerna. Svårigheten för företag att särskilja olika delar av insatser som finansierats av olika aktörer diskuterades i kapitlet om metod och återkommer i rapportens slutsatser Påverkansfaktorer I redan tidigare avsnitt har vi lyft fram olika faktorer som påverkar Tillväxtverkets och projektens genomförande. I anslutning till målgruppsanalysen och de resultat som företagen själva lyft fram i intervjuer, presenterar vi även faktorer som påverkar företagens medverkan. Något som är tydligt är att företagens reella behov av en satsning likt denna påverkar intresset och incitamenten att delta i projekten. Dessutom, som nämnts tidigare, spelar tid och personal en stor roll i huruvida företagen har möjlighet att delta i projekt. Den föreställda nyttan av medverkan måste vara tydlig för att små företag ska engageras i den grad att de aktivt deltar i projekten. Det är också tydligt att incitamenten att delta påverkas av den övriga marknadens intresse för den nyvunna kompetensen eller utvecklingen i företaget. Om det inte finns någon efterfrågan på särskilda miljöcertifieringar från småföretags kunder så är incitamenten inte nödvändigtvis höga för att delta i ett projekt. Det är självfallet också så att projektens innehåll påverkar i vilken utsträckning företagen intresserar sig för, och aktivt vill delta, i dem.

30 UTVÄRDERING Uppföljning av programmets utfallsmål Inom ramen för programmet har ett antal utfallsmål formulerats. I tabellen nedan presenteras programmets utfallsmål samt uppföljning av dessa. Rapporteringen av samtliga utfallsmål har tillhandahållits av programansvariga på Tillväxtverket och har inte följts upp av Ramböll. Detta framgår tydligt i tabellen. Tabell 6. Uppföljning av utfall Utfallsmål Indikator Definition Resultat Projekt har beviljats inom de fyra delområdena Antal beviljade projekt Uppdelat på de fyra insatsområdena Tillväxtverket uppger att 11 projekt beviljats under år 2011, dock utan information om de fyra delområdena. Utifrån Rambölls studie av programmets projektportfölj i kapitel kan vi dock konstatera att programmet har beviljat projekt till de fyra delområdena och därmed uppfyllt utfallsmålet. Projekt har finansierats tillsammans med andra aktörer Antal projekt som har finansierats tillsammans med andra aktörer Uppdelat på de fyra insatsområdena Tillväxtverket uppger att 11 projekt beviljats under år 2011 samt att alla projekt har finansierats med andra aktörer, antingen som medfinansiering från företagen eller medfinansiering från andra aktörer Inget mål, redovisas i deskriptivt syfte Antal deltagande företag vars VD är kvinna respektive man Tillväxtverkets uppföljning: 10,6% kvinnor och 79,6% män. 13 projekt har inte redovisat dessa uppgifter. Inget mål, redovisas i deskriptivt syfte Projektägarens bedömning av andel deltagande företag vars VD har utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund definieras som personer födda utomlands eller att dennes båda Tillväxtverkets uppföljning: 9,8%. 13 projekt har inte redovisat dessa uppgifter. föräldrar är födda utomlands (Tillväxtverket) 90 procent av projektägarna anser att de fått en kvalificerad vägledning av Tillväxtverket Andel projektägare som anser att de fått en kvalificerad vägledning av Tillväxtverket Avser både inför och under projektets genomförande Tillväxtverkets uppföljning visar att 95% av projektägarna anser att de fått kvalificerad vägledning, med kommentaren av 21 korrekt ifyllda uppföljningsmallar. Då programmet totalt beviljat 44 projekt kan Ramböll inte bedöma om detta mål är uppfyllt. 8 publikationer inom ramen förkunskapsutveckling har tagits fram Antal framtagna publikationer inom kunskapsutvecklingsområdet Tillväxtverket uppger att 3 publikationer har tagits fram. Utifrån detta är utfallsmålet ej uppfyllt. Kunskap från avslutade Programmedarbetarnas beskrivning Programmedarbetarna har

31 UTVÄRDERING 27 miljöprojekt har sammanställts och spridits Minst 5 kunskapsseminarier har arrangerats, varav ett antal har arrangerats tillsammans med andra aktörer vid ett antal tillfällen spritt information och lärdomar från programmet på konferenser och seminarier, men anser själva att det inte varit tillräckligt. Tillväxtverket uppger att en broschyr som innehåller goda exempel har utgivits, men Ramböll kan inte bedöma om utfallsmålet är uppfyllt. Antal arrangerade kunskapsseminarier Tillväxtverket uppger att 2 kunskapsseminarier arrangerats. Utfallsmålet är således inte uppfyllt. Uppföljningen visar att programmet har uppfyllt målen kring dess kärnverksamhet att bevilja projekt inom de fyra delområdena med medfinansiering från andra aktörer. Utfallsmålen kopplade till kunskapshöjande och kunskapsspridande aktiviteter har dock inte uppnåtts, något som diskuterats tidigare i denna utvärdering Uppföljning av programmets resultatmål I tabellen nedan presenteras programmets resultatmål, indikatorer, definition samt faktiska resultat för de mål som berör de deltagande företagen. Det bör här påminnas om att svarsfrekvensen i enkätundersökningen är relativt låg, vilket kan påverka de resultat som Ramböll kan redovisa. Under tabellen diskuteras målen och den grad av måluppfyllelse som kan följer av resultaten. Som komplement till enkätundersökningen har Tillväxtverket i efterhand tillhandahållit myndighetens egen uppföljning av resultaten för år Dessa uppgifter kommer från programansvariga på Tillväxtverket och har inte följts upp av Ramböll. Detta framgår tydligt i tabellen. Tabell 7. Uppföljning av resultat Resultatmål Indikator Definition Resultat Företag som fått rådgivning inom programmet anser att de har ökat sin kompetens inom miljödriven affärsutveckling. Andel deltagande företag som anser att de har ökat sin kompetens inom miljödriven affärsutveckling. Insatsområde Miljödriven affärsutveckling 93,5% i Rambölls enkätundersökning, men givet den låga svarsfrekvensen kan Ramböll inte bedöma om resultatmålet är uppfyllt. Tillväxtverkets uppföljning visar att 77% av deltagarna anser att de ökat sin kompetens. Då ingen norm (d.v.s. önskvärt värde för indikatorn) uppsatts för målet kan Ramböll dock inte bedöma om resultatmålet är uppfyllt i önskvärd utsträckning. Samtliga projekt som avser samordning inför upphandling har genererat minst ett anbud. Andel projekt som har genererat ett anbud Tillväxtverkets uppföljning visar att 100% av totalt 3 beslutade projekt har genererat anbud. Utifrån detta bedömer Ramböll att resultatmålet är uppfyllt. Samtliga företag i pro- Andel företag som har ökat Tillväxtverkets uppföljning

32 UTVÄRDERING 28 jekten som avser samordning inför framtida upphandlingar har ökat antalet affärskontakter mellan företag eller mellan företag och kunder antalet affärskontakter mellan företag eller mellan företag och kunder visar att 11% av företagen har svarat ja och 40% har svarat ja, delvis. Utifrån detta är resultatmålet inte uppfyllt. Av de totalt 3 beslutade projekten är ett ännu inte avslutat. Samtliga projekt som avser paketering av systemlösning ska erbjuda minst en systemlösning på marknaden. Andel projekt som kan erbjuda en systemlösning på marknaden Tillväxtverkets uppföljning visar att resultatet uppgår till 83% av totalt 7 projekt som redovisat. Utifrån detta är resultatmålet inte uppfyllt. 40 procent av deltagande företag har ökat sin försäljning av varor och/eller tjänster med miljönytta (avser samtliga delområden). Andel deltagande företag som har ökat sin försäljning av varor och/eller tjänster med miljönytta Avser ökad försäljning med anledning av deltagande i projektet. 22,6% (50,0%*) i enkätundersökningen. Givet den låga svarsfrekvensen kan Ramböll inte bedöma om resultatmålet är uppfyllt. Tilllväxtverkets uppföljning visar att 26,6% har ökat sin försäljning och att 59,3% avser att öka sin försäljning, av totalt 293 företag som svarat på uppföljningsmallarna i avslutade projekt. Då det totala antalet deltagande företag i projekt som programmet medfinansierat är okänt kan Ramböll inte bedöma om resultatmålet är uppfyllt. 80 procent av berörda myndigheter och andra aktörer anser att Tillväxtverket har tillfört ny kunskap Andel deltagare vid Tillväxtverkets kunskapsseminarium som anser att de fått ny kunskap om miljödriven näringslivsutveckling Tilllväxtverket uppger att det inte finns statistik om detta. Ramböll kan därför inte bedöma om målet är uppfyllt. inom miljödriven näringslivsutveckling. 80 procent av de företag som tagit del av Tillväxtverkets insatser anser att de haft nytta av dessa i sina respektive verksamheter. Andel företag som anser att de haft nytta av programmet/insatsen. 63,6% (78,7%**)i enkätundersökningen. Givet den låga svarsfrekvensen kan Ramböll inte bedöma om resultatmålet är uppfyllt. *Totalt 50 procent om det beaktas att 27 procent inte ökat sin försäljning men bedömer att de kommer att göra det framöver (och med anledning av deltagande i projektet). **Totalt 78,7 procent om det beaktas att 15 procent svarat att de inte haft nytta men troligen kommer ha nytta av deltagandet framöver. I enkäten har 31 personer uppgett att de deltagit i projekt inom insatsområdet Miljödriven affärsutveckling. Av dessa har 29 personer, motsvarande 93,5 procent, svarat att de ökat sin kompetens inom miljödriven affärsutveckling i någon utsträckning (42 procent i hög grad och nära 52 procent i liten grad). Utifrån enkätundersökningen anser således en betydande andel av de berörda företagen att de ökat sin kompetens, men givet att svarsfrekvensen i enkäten är låg kan inte Ramböll värdera om resultatmålet är uppnått. När det gäller målet att 40 procent av deltagande företag ska ha ökat sin försäljning av varor och/eller tjänster med miljönytta, som ett resultat av att ha deltagit i projektet, är detta mål inte

33 UTVÄRDERING 29 uppnått utifrån resultaten i enkätundersökningen. Bland de 62 personer som besvarat frågan uppger 14, motsvarande 22,6 procent, att de ökat sin försäljning med anledning av deltagande i projektet. Det bör dock påpekas att ytterligare 17 personer, motsvarande 27,4 procent, uppger att de inte ökat sin försäljning, men troligen kommer att göra det framöver (och med anledning av deltagande i projektet). Slås dessa andelar ihop uppgår resultatet till 50 procent, men givet att svarsfrekvensen i enkäten är låg kan inte Ramböll värdera om resultatmålet är uppnått. Slutligen är ett resultatmål att 80 procent av företagen som deltagit anse att de haft nytta av insatsen i sin verksamhet. Utifrån de 66 personer som besvarat denna fråga i enkätundersökningen är målet inte uppnått, då 42 personer, motsvarande 63,6 procent, anser att de haft nytta av deltagandet i sin verksamhet. Men, ytterligare tio personer, eller 15,2 procent, menar att de inte haft nytta ännu men troligen kommer att ha det framöver. Slås dessa andelar ihop uppgår andelen som haft nytta eller troligen kommer ha nytta framöver till 78,7 procent, vilket är nära målsättningen om 80 procent. Dock är svarsfrekvensen låg, vilket innebär att Ramböll inte kan värdera om resultatmålet är uppnått. Som komplement till svaren från enkätundersökningen har alltså Tillväxtverket försett Ramböll med myndighetens egen uppföljning av resultaten från programmet. Utifrån denna uppföljning kan Ramböll bedöma ett resultatmål som uppfyllt: andelen projekt som har genererat anbud inom delområdet samordning inför upphandling. Av övriga sex resultatmål kan Ramböll konstatera att: - två inte har uppnåtts - ett inte kan utvärderas på grund av att ingen norm (d.vs. önskvärt värde för resultatindikatorn) finns uppsatt - ett inte kan utvärderas på grund av att det totala antalet deltagande företag är okänt - ett inte kan utvärderas på grund av låg svarsfrekvens i kombination med att det totala antalet deltagande företag är okänt - ett inte kan utvärderas då ingen statistik finns Sammanfattningsvis är det tydligt att det finns utmaningar i att följa upp resultaten av ett program som medfinansierar projekt tillsammans med andra aktörer runtom i landet. Det är också Rambölls bedömning att en stor utmaning ligger i riggningen av programmet avseende uppföljning. Detta diskuterades i metoddiskussionen i kapitel 1.2 och utvecklas ytterligare i kapitel Ramböll vill poängtera att vi inte kan värdera programmets måluppfyllelse, främst på grund av att det totala antalet deltagande företag är okänt. Utvärderingen visar dock att det finns många deltagande företag som är nöjda med de projekt de har deltagit i, vilket skulle kunna antyda viss måluppfyllelse Uppföljning av programmets effektmål I tabellen nedan presenteras programmets effektmål. De olika målen och deras grad av måluppfyllelse diskuteras under tabellen. Ramböll vill betona att det vid tidpunkten för utvärderingen är för tidigt att utvärdera programmets effektmål, då dessa kan förväntas uppstå på längre sikt. Effektmålen följs därför upp med syfte att resonera om förutsättningarna för dem att uppstå framöver. Tabell 8. Uppföljning av effektmål Effektmål Indikator Definition Resultat Företagsnätverk eller annan samverkansform som genererar affärsnytta för deltagande parter har utvecklats. Antal deltagande företag som uppger att de deltar i någon form av samverkan med andra företag som innebär affärsnytta Utvecklats med anledning av projektet 23 företag uppger i enkätundersökningen att de deltar i ett företagsnätverk som innebär affärsnytta. För detta mål finns ingen norm mot vilken den uppmätta effekten kan mätas sam givet den låga svarsfrekvensen kan inte Ramböll bedöma om effektmålet är

34 UTVÄRDERING 30 uppfyllt. Tillväxtverket uppger vidare att effektutvärderingen ska göras tidigast två år efter avslutat projekt. 40 procent av de företag Andel företag som har ökat Konkurrenskraft kan specifi- Försäljning: 22,6% som deltagit i programmet sin konkurrenskraft på de ceras med exempelvis: (50,0%*) ska, två år efter avslutat miljödrivna markandera Ökad försäljning, nya mark- Utvecklad affärsidé: 67,7% program, ha ökat sin kon- nader etc. Ökat antal affärskontakter: kurrenskraft på de miljö- 66,1% drivna marknaderna Ökat antal kunder: 43,5% Givet den låga svarsfrekvensen kan inte Ramböll bedöma om effektmålet är uppfyllt. Tillväxtverket uppger vidare att effektutvärderingen ska göras tidigast två år efter avslutat projekt. 80 procent av berörda myndigheter och andra aktörer som tagit del av programmet anser att de haft nytta av detta i sina respektive Andel deltagande myndigheter och andra aktörer som anser att de haft nytta av detta i sina respektive verksamheter Med aktörer avses de centrala aktörerna för programmet Inga uppgifter finns om detta i Tillväxtverkets uppföljning och Ramböll kan därför inte värdera måluppfyllelslen. verksamheter Företag som deltagit i program som drivs av Tillväxtverket ska, två år efter avslutat program, vara mer Andel företag som deltagit i programmet som är mer framgångsrika i tillväxttermer än en grupp av jämförbara Mäts två år efter avslutat program. Omsättning + sysselsättning Kan ej utvärderas i nuläget, men se text nedan samt rapportens bilaga för en preliminär analys. framgångsrika i tillväxttermer som exempelvis ökad omsättning, ökad sysselsättning eller där det är relevant ökad kommersialisering, än en grupp av jämförbara företag som inte deltagit i programmen företag *Totalt 50 procent om det beaktas att 27 procent inte ökat sin försäljning men bedömer att de kommer att göra det framöver (och med anledning av deltagande i projektet). När det gäller effektmålet att företagsnätverk eller annan samverkansform som genererar affärsnytta för deltagande parter ska ha utvecklats har 24 av 62 svarande i enkätundersökningen till företag uppgett att de deltar i företagsnätverk som idag är självbärande. Av dessa 24 menar 23 att företagsnätverket innebär affärsnytta för företagen. Med reservation för enkätens låga svarsfrekvens och för metodologiska svårigheter att bedöma om det är projekten inom Miljödrivna marknader som har lett till att företagsnätverken i fråga har utvecklats antyder resultatet inte desto mindre att nya samverkansformer har uppstått för företag som deltagit i programmet. Det andra effektmålet lyder att 40 procent av de företag som deltagit i programmet ska, två år efter avslutat program, ha ökat sin konkurrenskraft på de miljödrivna marknaderna. Då det ännu inte gått två år sedan programmets avslut kan målet inte följas upp, men i enkätundersökningen till företag ställdes ett antal frågor med koppling till företagens konkurrenskraft, detta som ett underlag för att resonera kring förutsättningarna för framtida måluppfyllelse. Resultaten visar att de företag som besvarat frågorna i hög grad anser att det projekt de deltagit i bidragit till en utveckling som bör främja konkurrenskraften. Såsom tidigare redovisats anser hälften av dem som besvarat enkäten att de antingen ökat sin försäljning av varor eller tjänster med miljönytta eller

35 UTVÄRDERING 31 troligen kommer att öka sin försäljning framöver, med anledning av deltagande i projektet. Vidare bedömer cirka 68 procent av de svarande att projektet bidragit till att utveckla företagets affärsidé, 66 procent att projektet bidragit till ett ökat antal affärskontakter och drygt 43 procent att deltagandet bidragit till att företaget fått fler kunder. Med reservation för svarsfrekvensen i enkäten antyder dessa effekter att det kan finnas förutsättningar för en ökad konkurrenskraft bland deltagande företag. Effektmålet att en ej procentsatt andel företag som deltagit i programmet ska vara mer framgångsrika i tillväxttermer än en grupp av jämförbara företag som inte deltagit i programmet, två år efter avslutat program, kan i dagsläget inte utvärderas. Miljödrivna marknader avslutades år 2011, varför det ännu inte har gått två år sedan programmets avslut. Utvärderingen av detta mål behöver därför göras i framtiden, när tillräckligt lång tid har gått och när det också finns färdiga data för jämförbara företag i Sverige att jämföra utvecklingen med. Ramböll har dock genomfört en komparativ analys av förändringen i omsättning och sysselsättning 20 bland företag i Miljödrivna marknader och jämförbara företag i riket som helhet. Då inga data avseende omsättning och antal anställda i näringslivet i riket publicerats på riksnivå efter år 2010 har analysen dock behövt begränsas till att handla om förändringen mellan år 2009 och Att programmets effektmål kring tillväxt i företagen skulle uppstå samtidigt som programmet pågick är naturligtvis att förvänta sig väl mycket. Dessutom har olika företag deltagit i projekt inom programmet under olika tidpunkter mellan år 2008 och år 2011 (samt under olika lång tid), vilket Rambölls analys inte tar hänsyn till. Den genomförda analysen är dock ett underlag för att resonera kring förutsättningarna för framtida tillväxt i företagen inom Miljödrivna marknader, relativt riket. Analysen som helhet återfinns i rapportens bilaga. En försiktig slutsats av analysen är att det finns goda förutsättningar för företagen inom miljödrivna marknader att växa med avseende på nettoomsättning åtminstone i paritet med jämförbara företag i riket. 53 procent av företagen inom miljödrivna marknader som ingått i analysen hade en bättre nettoomsättningsutveckling mellan åren 2009 och 2010 än företag med ett jämförbart antal anställda i riket. När det gäller företag i olika branscher visar analysen att cirka 50 procent av företagen inom Miljödrivna marknader hade en högre tillväxt än motsvarande bransch i näringslivet i riket som genomsnitt. Den procentuella sysselsättningstillväxten mellan år 2009 och år 2010 var inte lika stark som tillväxten i nettoomsättning bland företagen i Miljödrivna marknader. 39,5 procent av de studerade företagen inom Miljödrivna marknader hade en högre sysselsättningstillväxt än företag i riket med ett jämförbart antal anställda och 47 procent hade en högre tillväxt än företag i riket i samma bransch. 20 Omsättning och sysselsättning är de två variabler som ska användas för mätningen.

36 UTVÄRDERING SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 4.1 Slutsatser och rekommendationer med utgångspunkt i utvärderingskriterier I detta avsnitt presenterar vi resultatet av analysen kopplat till övergripande frågeställningar som utvärderingen ämnat besvara. Genom att knyta dessa till olika utvärderingskriterier möjliggörs en värdering av programmet. Nedan presenteras detta utifrån kriterierna relevans, effektivitet, måluppfyllelse, nytta, synergi och hållbarhet Programmets relevans Relevans Tydlig bild av behov som stämts av med olika aktörer. Designens logik visar på en tydlig koppling mellan behov och mål. Samtidigt visar analysen att företagen inte alltid upplever att deras behov mötts. Relevans rekommendationer -Öka tydligheten kring vad satsningen ska generera, genom vilka insatser samt för vem/vilka. - Tillväxtverket bör ha stenkoll på vilka olika insatser som kan leda till affärer för företag beroende på bransch, storlek, fas etc. exempelvis genom olika program för olika målgrupper. Kunskap om målgruppens behov - slutsatser Miljödrivna marknader 2.0 har grundats på såväl erfarenheterna som tidigare program, som på undersökningar bland företag och input från relevanta myndigheter och organisationer. Ramböll bedömer därför att Miljödrivna marknader 2.0 i hög grad har byggts på en god kunskap om målgruppens (SMF) behov och önskemål. Företagen har dock olika syn på om de projekt de deltagit i motsvarar deras behov. Detta beror bland annat på att projekten inte levt upp till förväntningarna, vilket kan bero på att nätverksprojekt som samlar ett stort antal företag inte alltid kan svara mot de önskemål som samtliga företag har. Å ena sidan finns alltså en efterfrågan på nätverksprojekt då de ger möjligheter för deltagande företag dels att få nya kontakter och affärer, dels att bilda en kritisk massa för att skapa konkurrenskraft. Å andra sidan finns samtidigt utmaningar i att göra nätverksprojekt som samlar ett stort antal företag relevanta för alla företag som deltar. Koppling mellan mål och behov - slutsatser Ramböll bedömer att programmets mål tydligt kopplar an till behov som deltagande företag har. Rent teoriskt är relevansen hög. Däremot kan det diskuteras i vilken utsträckning det är rimligt att förvänta sig att målen ska uppnås i samband med projektens avslut, särskilt då utvärderingen visar att många av de projekt som finansierats har ägnat sig åt olika typer av aktiviteter där Tillväxtverkets bidrag är svårfångat, något som försvårats ytterligare av att Tillväxtverkets avsatta resurser inte räckt för att följa projekten nära under genomförandets gång. Programmets relevans kan beskrivas som hög i teorin, men det finns faktorer som påverkar styrkan i relevansen i praktiken. Utvärderingen har visat att projekten som genomförts har olika inriktning och attraherar en bred kategori av företag som befinner sig i ett flertal olika branscher. Som exempel är de fyra största branschgrupperna bland företag i projekten Verksamhet inom ekonomi, juridik, vetenskap och teknik, Tillverkning, Handel samt Byggverksamhet (se målgruppsanalys i kapitel 3.3.1). Dessa branscher är olika både gentemot varandra men även internt, på så sätt att de består av delbranscher som samlar olika typer av företag, som därmed kan ha skilda behov. Det kan även vara så att renodlade miljöteknikföretag har närmare till försäljning än andra företag, varför förutsättningarna för olika typer av företag att nå de uppställda målen för programmet varierar. Rekommendationer Rambölls främsta rekommendation är att Tillväxtverket i framtida program bör vara bättre rustade för att skapa tydlighet kring vad satsningen ska generera. Om programmet syftar till att bidra till kommersialisering så bör det finnas en tydlighet kring vilka insatser som förväntas ge detta samt en mer precis beskrivning av den tänkta målgruppen. Ett förslag är att Tillväxtverket undersöker om det finns anledning att i framtiden göra separata program för företag som efterfrågar till exempel certifiering och utbildning och för företag som efterfrågar exempelvis utvecklande av affärsmodeller. En risk med att företag med vitt skilda behov ingår i samma program är att programmets relevans för vissa företag blir svag och för andra stark, vilket denna utvärdering visat. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det är företagen själva som bör arbeta med att utveckla sina affärsmodeller och sin försäljning, snarare än det of-

37 UTVÄRDERING 33 fentliga. Utbildning och certifiering som finansieras av det offentliga kan däremot vara verktyg som bidrar till utvecklade affärer på lång sikt. Frågan för Tillväxtverket att eventuellt undersöka är om det finns anledning eller ej att dela upp insatserna i olika kategorier Programmets effektivitet Effektivitet Resurser har primärt riktats mot ansökningsprocessen och handläggningen av ärenden, något som påverkats av personalomsättning (TVV). Projektägarna är nöjda med dialogen men efterfrågar mer stöd i genomförandet. Företagens engagemang har varierat Effektivitet rekommendationer -Tillväxtverket bör säkerställa resurser och personalstyrka för att dels säkra stöd till projekten under programmets hela genomförande, dels bidra till kunskapsspridning och lärande såatt insatser gentemot företagen utvecklas och stärks. Programmets resurser och deras användning - slutsatser Utvärderingen visar att Tillväxtverkets resurser koncentrerats till att stötta handläggningen av projekt, vilket lett till en ansökningsprocess som präglats av förståelse och dialog och nöjda projektägare. Prioriteringen av handläggningen har däremot lett till att brist på personal och resurser medfört en stundtals mycket hög arbetsbelastning för programmedarbetarna, samt till att Tillväxtverkets arbete med att sprida kunskap om miljödrivna marknader fått stryka på foten. Givet att ett effektmål för programmet är att utveckla kunskapen om de miljödrivna marknaderna tycks därmed programmets resurser inte ha använts på ett effektivt sätt. Programmets genomförande - slutsatser De projektägare som intervjuats i denna utvärdering är i huvudsak nöjda med dialogen och samarbetet med Tillväxtverket, men vissa har efterfrågat mer stöd i genomförandet. I utvärderingen har framförallt företagens intresse, engagemang och incitament för att delta lyfts som utmaningar för projekten i genomförandet. Givet den ansträngda resurssituationen på Tillväxtverket har mycket få insatser för kunskapsspridning och lärande genomförts. Detta tycks ha haft stor påverkan på förutsättningarna för att fånga behov som projekten haft samt möjligheten att möta dessa. Rekommendationer Om utvecklade kunskaper om de miljödrivna marknaderna ska vara ett önskvärt effektmål även i framtida program bör Tillväxtverket säkerställa att programmet har den personalstyrka och de resurser som krävs både för att spela en aktiv roll i handläggningen av projektansökningar och för att utveckla och sprida kunskap om de miljödrivna marknaderna. Dessutom är det av stor vikt för kvaliteten i programmet att de projekt som beviljats medel får det stöd de behöver, inte bara under ansökningsprocessen, utan även under genomförandet av programmet Programmets måluppfyllelse och nytta Måluppfyllelseoch nytta Det finns stora utmaningar med att följa upp programmet och det är otydligt för deltagande företag vad som är Tillväxtverkets bidrag. Det finns dock goda förutsättningar för måluppfyllelse avseende resultat hos företagen. När det gäller kunskapsspridning är måluppfyllelsen låg. Måluppfyllelse och nytta rekommendationer - Vid inledandet av varje insats/program bör Tillväxtverket genomföra en contribution analysis för att säkerställa det egna bidraget samt tydliggöra påverkansfaktorer som ev bör hanteras - Tydliggöra Tillväxtverket som finansiär gentemot företagen - Tillväxtverket bör säkerställa att kontaktuppgifter och bakgrundsvariabler finns till samtliga deltagande företag - Programmets genomförande bör dokumenteras löpande och det bör vara ett krav på projektägarna att bidra aktivt till denna löpande uppföljning. Resultat som kan tillskrivas programmet - slutsatser Såsom diskuterades i metodkapitlet är det är tydligt att det finns stora utmaningar i att följa upp ett program som finansierar projekt vilka också medfinansieras av andra aktörer runtom i landet. Upplägget tycks leda dels till att deltagande företag har svårt att särskilja vilken del av projektet som medfinansierats av en given aktör, dels till att deltagande företag inte känner till de olika medfinansiärernas benämning på insatsen och även till att utvärderingströtthet uppstår. Sammantaget leder dessa faktorer till en låg svarsfrekvens hos målgruppen. De resultat som programmet icke desto mindre har bidragit till bland de företag som deltagit i Rambölls undersökningar pekar på förutsättningar för god måluppfyllelse. Exempel på resultat är

38 UTVÄRDERING 34 att de företag som deltagit i insatsområdet Miljödriven affärsutveckling i hög grad upplever att detta ökat deras kompetens inom miljödriven affärsutveckling, att en klar majoritet av undersökta företag anser att de haft nytta av programmet och att ungefär hälften av företagen haft en bättre tillväxt i nettoomsättning än jämförbara företag i riket mellan år 2009 och Ramböll vill poängtera att vi inte kan värdera dessa resultat, givet den låga svarsfrekvensen, men att resultaten antyder att insatserna kan leda till de resultat och effekter som ska uppnås. Däremot kan konstateras att måluppfyllelsen avseende kunskapsspridning är låg. Som nämnts tidigare har resursbrist på Tillväxtverket inneburit att insatser för att sprida kunskap och lärande om programmet nedprioriterats. Resultat/effekter utöver de angivna målen för programmet som kan tillskrivas programmet - slutsatser Utvärderingen har visat att företagens upplevelser av insatserna varierar; vissa är mycket nöjda och andra mindre nöjda. Givet den låga svarsfrekvensen går det inte att kvantifiera hur stor andel av företagen som är nöjda respektive mindre nöjda med insatserna. De skilda uppfattningarna kan däremot kopplas till variation i projektens kvalitet, samt företagens behov av och förväntningar på insatserna. Utvärderingen har dock tidigare belyst att fokus i Tillväxtverkets arbete hamnat i att stötta projektansökningsprocessen framför att arbeta med utveckling och spridning av kunskap, något som tyder på att Tillväxtverket prioriterat att bidra till att projekten får en hög kvalitet. Rekommendationer De utmaningar som finns i att följa upp och utvärdera deltagande företags upplevelser av programmet måste Tillväxtverket och medfinansiärer hantera. Utmaningarna bör hanteras på olika plan: - Vid inledandet av varje insats/program bör Tillväxtverket genomföra en contribution analysis för att säkerställa det egna bidraget samt tydliggöra påverkansfaktorer som ev. bör hanteras - Projekten bör i ett tidigt skede förklara för företagen att de finansieras av ett flertal olika aktörer, vilka också kan stå för finansieringen av olika delar av projekten. Med anledning av detta bör också projekten tidigt meddela deltagande företag att insatserna kommer att utvärderas av flera aktörer och att det är viktigt att företagen ställer upp i undersökningarna. - För att företagen ska kunna ställa upp i undersökningarna krävs att de förstår vad undersökningarna avser. Tillväxtverket bör därför se till att register med kontaktuppgifter till deltagande företag utöver företagets namn och kontaktperson även innehåller uppgifter om vilket projekt företagen deltagit i, vilken typ av projekt det handlar om (insatsområde) samt andra relevanta bakgrundsvariabler som utvärderaren kan använda sig av för att tydligt förklara för företagen vad undersökningen avser. Då inte alla företag känner till programbenämningen "Miljödrivna marknader" är det av central vikt att uppgifter om projektens namn finns tillgängliga. - Deltagande företag måste dokumenteras systematiskt. Uppföljningsmallar behöver dels ta hänsyn till vilka företag som väljer att hoppa av projekten tidigt, samt vilka företag som är med hela vägen, detta för att kunna anpassa enkäter och intervjuer utifrån företagens förutsättningar att svara på olika frågor. Tillväxtverket bör upprätta en struktur för att följa projekten mer nära än genom lägesrapporter från projektägarna. För att få en gedigen bild av projekten och kunna bidra till att de handlar om rätt saker bör Tillväxtverket ha resursutrymme att också besöka aktiviteter som görs i projekten, sitta med i hearings och annat som ger en större förståelse för deras innehåll.

39 UTVÄRDERING Hållbarhet samt synergier av programmet Hållbarhet och synergi - Utvärderingen visar att det finns förutsättningar för långsiktiga resultat. Då projektägarna ingår i befintliga strukturer finns också goda förutsättningar för hållbarhet avseende lärande och fortsatt stöd till företag. Det finns indikatorer som mäter hållbarhet som borde användas mer. Hållbarhet och synergi - rekommendationer - När ett program genomförs bör Tillväxtverket inledningsvis säkra kunskap om förutsättningar för hållbarhet och synergi samt tydligt synliggöra vilka insatser som krävs för att detta ska uppnås samt ta höjd för detta i planering av resurser. Hållbarhet och synergi- slutsatser Utifrån intervjuerna med deltagande företag är det tydligt att nätverksprojekt har bidragit till utöka de deltagande företagens kontaktytor, vilket är en förutsättning för att skapa en kritisk massa och få fler kunder och affärer. Ramböll har också kunnat uppmärksamma Tillväxtverkets förmåga att lära från tidigare program avseende behov hos företag vilket tyder på en långsiktighet. Utvärderingen har visat att Tillväxtverkets arbete med att utveckla och sprida kunskap har få stå tillbaka, detta bland annat på grund av personalomsättning och upplevd resursbrist. I uppföljningsplanen framgår även att Tillväxtverket har indikatorer för att följa upp huruvida företagen ingår i självbärande företagsnätverk som innebär affärsnytta för företagen. Genom att kontinuerligt följa indikatorer likt denna kan Tillväxtverket ständigt hålla sig uppdaterad på förutsättningar för hållbarhet i sina program. Positiva resultat och effekter av programmet som består på sikt - slutsatser Ur ett hållbarhetsperspektiv bedömer Rambölls att det är positivt att programmet valt att finansiera befintliga strukturer och nätverk i regionerna, framför att skapa nya, tillfälliga nätverk vars framtida existens skulle bero enbart på förlängd finansiering från programmet. Projekten har ägts och drivits av etablerade organisationer, vilket stärker förutsättningarna för att skapa lärande och insatser som bygger på tidigare erfarenheter också i framtiden. Rekommendationer Tillväxtverket bör inledningsvis vid genomförande av program säkra förutsättningar för hållbarhet och synergi genom en tydlig analys av vad som kan komma att krävas för att skapa långsiktighet hos Tillväxtverket, projekten och företag samt gentemot vilka aktörer/insatser programmet bör haka i för att synergier ska kunna uppstå. Detta kan uppnås genom workshops med programledningen och ev referensgrupper som tillsammans diskuterar förutsättningar för hållbarhet och synergi samt hur detta kan säkras på bästa sätt. 4.2 En inbäddad förändringsteori framåt Inledningsvis presenterades en förenklad förändringsteori för att synligöra logiken bakom satsningen. I de avsnitt som följde analyserades programmets organisation och genomförande, verksamheten beskrevs, resultat av verksamheten presenterades tillsammans med en målgruppsanalys. I varje del av rapporten återkom avsnitt om påverkansfaktorer. Mer precist har Ramböll identifierat faktorer som kommit att påverka genomförandet och eventuellt resultatet av programmet. Att identifiera påverkansfaktorer och lyfta fram dem är en viktig del i ett lärande. Genom att lära av vad som driver programmet framåt, alternativt hindrar utveckling och måluppfyllelse, kan Tillväxtverket använda detta som inspel i det nuvarande program som redan påbörjats och som bygger på en liknande logik som det program som Ramböll nu utvärderat. I figuren nedan presenteras förändringsteorin tillsammans med de faktorer som identifierats i syfte att illustrera sambandet mellan dessa olika delar av analysen. Detta kallas för en inbäddad förändringsteori (Contribution Analysis) och handlar om att utöka förståelsen för kausala samband genom att dessutom identifiera just faktorer som finns i programmets omgivning och som påverkar dess genomförande och måluppfyllelse.

40 UTVÄRDERING 36 Figur 5. Inbäddad förändringsteori Målgruppsbeskrivning Tid vs resultat Stöd från Tillväxtverket Urval av företag Teamkänsla Dialog Kontinuitet i projektorganisationen Dialog Behov/intresse Projekt; nätverk och matchmaking Reellt behov Tid och personal Engagemang Marknaden Projektens innehåll Tillväxtverket genomför utlysning, gör ett urval samt finansierar, ger stöd till och följer upp företagsprojekt Projekt; miljödriven affärsuvteckling Projekt; stöd och samordning vid upphandling Nätverk/grupper av SMF som bedöms ha potential att utvecklas inom miljödrivna marknader Stärka svenska små och medelstora företags konkurrenskraft på marknader där det finns en efterfrågan på varor och tjänster som bidar till minskad miljöbelastning. Projekt; utveckling av systemlösningar Kontinuitet i projektorganisationen Tillväxtverket utvecklar och sprider kunskap Kunskap tas fram och sprids med andra myndigheter, organisationer och marknadsaktörer Utveckla kunskapen om de miljödrivna marknaderna. Programmet ska öka kunskapen om hinder och förutsättningar för företagandets villkor på dessa marknader, samt trender om hur utbud och efterfrågan utvecklas. Genom att bygga en förändringsteori där kausaliteten i programmet tydligt framgår och kontextuella faktorer som utövar påverkan på genomförandet synliggörs, kan det skapas ett lärande mellan denna satsning och den pågående fortsättningen på programmet. Detta är således Rambölls främsta rekommendation inför det framtida arbetet med Miljödrivna marknader; att lära av det gångna programmet och bygga en tydlig förändringsteori inför det framtida arbetet som tar hänsyn till påverkansfaktorer och som har som ambition att bygga en programorganisation som kan hantera dessa faktorer. Det finns ett flertal exempel som skulle kunna fungera som inspel inför det fortsatta arbetet. En faktor som tydligt har betydelse för genomförandet är kontinuiteten i projektorganisationen som både påverkar i vilken utsträckning handläggningen fungerar väl men också möjligheten för Tillväxtverket att utveckla och sprida kunskap. Denna faktor får således påverkan på såväl programmets genomförande och dess måluppfyllelse. Genom att synliggöra den och hantera den kan lärandet från denna utvärdering få en konkret påverkan på genomförandet av den numera pågående fortsättningen av programmet.