Årsredovisning Ludvika kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2008 - Ludvika kommun"

Transkript

1 1

2 Allmän översikt Utveckling i kommunen Ekonomiskt resultat Kommunens resultat är svagt positivt, plus 1,5 mnkr. Detta är 9,8 mnkr under budgeterad nivå. Orsaken finns att söka i högre kostnader i driften på i stort sett samtliga nämnder. Endast kommunstyrelsen, miljö- och byggnämnden samt räddningsnämnden uppvisar positiva budgetavvikelser i sin driftredovisning. Driftskostnader som budgeterats utanför nämndernas verksamhet, bland annat för pensioner och personalomkostnader, har en positiv avvikelse. Skatteintäkternas utfall mot budget är negativt. Extraordinära kostnader är lägre än budgeterat. Det justerade resultatet mot balanskravet är positivt, plus 10,3 mnkr, men 16,3 mnkr under budget. Investeringar under året uppgick till 115 mnkr. I detta belopp ingår 37,5 mnkr i energibesparande investeringar som beräknas återbetala sig under en 11-årsperiod. Denna satsning har lånefinansierats. Personal- och utbildningsstrategi Ludvika kommun står inför en utmaning, att klara av de kommande pensionsavgångarna. Inom den närmaste tioårsperioden kommer ca 800 av medarbetarna att gå i pension. Därtill ser vi en ökad rörlighet på arbetsmarknaden som innebär att förutom att hitta nya medarbetare som ska fortsätta att utveckla verksamheten, ska inriktningen vara att de medarbetare som redan har en anställning i kommunen ska vilja arbeta kvar. Detta gör vi genom att ge våra chefer förutsättningar att leda medarbetarna på ett bra sätt. Cheferna ska ges det stöd de behöver för att i samarbete med medarbetarna utveckla Ludvika kommun till en attraktiv arbetsgivare. Arbetsplatserna i kommunen ska präglas av en god arbetsmiljö samt att utrymme ges till utveckling och nya idéer där varje medarbetares erfarenheter och personliga förutsättningar tas tillvara. Befolkning och sysselsättning 2008 präglades av mycket hög intensitet under första halvan vilket förbyttes i en försämrad konjunktur vad avser framförallt fordonsindustrin. Arbetslösheten var under första halvåret låg men höstens varsel resulterade i en arbetslöshet på 3,1 %. Det starka orderläget för ABB var fortsatt stabilt vilket gynnade underleverantörerna men en försiktighet präglade marknadsbedömningarna under sista delen av året. Åldersstrukturen bland de anställda i kommunen och näringslivet präglas av en hög genomsnittsålder vilket ger ett stort rekryteringsbehov. Det startades 117 företag Större arbetsgivare inom kommunen (antal sysselsatta) ABB-företagen i Ludvika Ludvika kommun Landstinget Spendrups Bryggeri AB VBU Västerbergslagens Utbildningscentrum Samhall Särskilda skattekontoret Befolkningsutveckling 2008 Under 2008 ökade vår folkmängd med 97 personer, vilket är den största ökningen sedan år Senast vi hade en befolkningsökning var år 2003, då den var 36 personer. Det är flyttningen som gett det stora tillskottet. Inflyttningen har ökat samtidigt som utflyttningen minskat. Vi har ett positivt flyttnetto både mot egna länet, övriga Sverige och utlandet. Det är framför allt inflyttningen från utlandet och egna länet som ökat, medan färre flyttar ut till framför allt övriga Sverige. Födelsenettot är fortfarande negativt, men lite bättre än förra året. Eftersom färre har fötts så beror förbättringen på att ännu färre dött under året. 2

3 Befolkningsförändringar fem år bakåt År Folk- Föränd- Födelse- Flyttmängd ring netto netto Vi har störst befolkningsökning för åringarna, och störst minskning för skolåldrarna 7-15 år. Små ökningar finns också för småbarn och äldre. Förändringar i åldersgrupper under 2008 Ålder Folkmängd Förändring w Totalt

4 Ekonomisk översikt år 2008 jämförelse över en femårsperiod Förändring av kostnader och intäkter Både nettokostnader och skatteintäkter/statsbidrag har ökat jämfört med föregående år. Intäkterna har ökat något mer än kostnaderna. Nettokostnaderna har ökat med 44 mnkr vilket motsvarar 3,8 %. Motsvarande ökning på skatteintäkter och statsbidrag är 47 mnkr och 4,1 %. Finansnettot har ett lägre utfall detta år främst beroende på lägre finansiella intäkter. Sammantaget är både verksamhetens nettokostnader högre än budget och skatteintäkter/statsbidrag lägre än budget. Detta medför att resultatet efter skatteintäkter och finansnetto avviker mot budget med minus 16 mnkr. Nettokostnadsandelsutveckling År Verksamheten/Skatt + statsbidrag 95% 95% 95% 94% 95% Avskrivningarna/Skatt + statsbidrag 5% 5% 5% 5% 5% Finansnettot/Skatt + statsbidrag 0% 0% 0% -1% 0% Verksamheternas nettokostnader/skatt och statsbidrag 100% 100% 100% 99 % 100 % Utvecklingen av nettokostnaderna visar ett resultatnyckeltal på 100%, dvs att allt har förbrukats och att den långsiktiga målsättningen på 98% eller omvänt en resultatmarginal på 2% därmed inte uppnåtts. Kommunens skatteintäkter jämförelse länet Skatteintäkterna uppgår till mnkr. Den totala kommunala skattesatsen var under ,53 kr (inkl begravningsavg 0,33) varav skatt till kommunen stod för 22,31 kr. Skattesatsen har varit oförändrad en längre tid och Ludvika kommun har plats 5 i skatteplacering i Dalarnas län. 4 kommuner har lägre skatt. Verksamheternas nettokostnadsutveckling och skatteintäkternas utveckling Verksamhetens nettokostnader och skatteintäkternas utveckling Nettokostnadernas utveckling 3,8% 3,1% 4,9% 1,3% -0,1% Skatteintäkternas utveckling 4,1% 3,5% 4,4% 2,0% 1,8% Den årliga utvecklingen i denna kostnads/intäktsjämförelse har varierat över tid. Utvecklingen 2008 liksom 2007 visar att intäkterna har ökat mer än kostnaderna. En förutsättning framöver för det ekonomiska styrmålets uppfyllande är att denna trend och utveckling fortsätter och förstärks. Årets resultat mnkr / År Årets resultat 1,5-0,6 2,3 11,0-6,5 Justering extra ordinära poster 6,3 9,9 3,9 4,1 4,9 Justering taxefinansierad verksamhet 2,6-2,6-0,1-1,6-0,9 Justerat resultat / Balanskrav 10,2 6,7 5,2 13,5-2,5 Eget kapital 554,1 552,6 553,2 556,1 545,1 Resultatet år 2008 är positivt och något bättre än föregående år. Resultatnivån i förhållande till total omslutning är dock obetydligt över ett nollresultat och ca 10 mnkr under budgeterat. Justerat resultat uppnår inte budgeterad nivå men det finns god marginal i resultatnivå upp till balanskravet. Det finns nu inga återstående underskott att återställa enligt balanskravet. 4

5 Investeringsvolym och självfinansiering av investeringar Årets totala anslag var 126 mnkr. Investeringsvolym har varit betydligt högre än under senare år. 37,5 mnkr har investerats i energibesparande åtgärder som beräknas återbetala sig under en 11-års period. Detta projekt har lånefinansierats. Övriga investeringar omfattar 62 mnkr inom skattefinansierad verksamhet och 15 mnkr för den taxefinansierade verksamheten. mnkr / År Nettoinvesteringar 114,7 56,6 71,2 41,6 40,0 Nyupplåning för investeringar 37, Soliditet/Skuldsättningsgrad Soliditet År Exklusive pensionsskuld 51% 53% 55% 56% 55% Inklusive pensionsskuld -11% -11% -3% 2% 1% Skuldsättningsgrad År Exklusive pensionsskuld 49% 47% 45% 44% 45% Inklusive pensionsskuld 111% 111% 103% 98% 99% Orsaken till den försämrade soliditeten och skuldsättningsgraden är nyupplåning till energieffektiviseringsprojektet och ökade kortfristiga skulder. Pensionsskulden i balansräkningen och som ansvarsförbindelse har ökat obetydligt detta år. Ansvarsförbindelsen för pensioner inkluderad i skulder innebär både negativ soliditet och skuldsättningsgrad över 100%. Behovet att utreda alternativa lösningar för denna skuldsättning kvarstår. Likviditet De likvida medlen har under året minskat, från 35 mnkr till 24 mnkr. Lån - Borgen - Pensioner År / mnkr Långfristiga skulder (inkl checkkredit) 228,2 196,3 178,8 184,7 209,2 Pensioner (skuld) 72,4 70,2 62,5 51,4 47,8 Pensioner (ansvarsförbindelse) 602,8 599,7 522,5 480,9 477,9 Borgensförbindelser 609,1 580,4 593,4 590,1 603,5 Summa 1512,5 1446,6 1357,2 1307,1 1338,4 Förändring från år % 108% 101% 98% 100% Inklusive löneskatt 146,2 145,5 142,0 129,2 127,5 Summa 1658,7 1592,1 1499,2 1436,3 1465,9 Förändring från år % 109% 102% 98% 100% De totala åtagandena har genomgående ökat. En upplåning har gjorts med anledning av ett projekt för energibesparing och borgensåtagandena har ökat för kommunens dotterbolag GGAB avseende ett projekt för biogas. Ökningen för pensioner (skuld och ansvarsförbindelse) är detta år betydligt mindre. Budgetföljsamhet för avstämning mot balanskravet År / mnkr Total budgetavvikelse

6 Avvikelsen mot det budgeterade resultatet mot balanskravet är minus 14 mnkr. Ökningen har sin grund i högre kostnader i driften och lägre skatteintäkter. Budgetföljsamhet driftverksamhet exkl kapitalkostnader År / mnkr Social- och utbildning -5,9-9,3-5,4-5,0-16,5 Vård- och omsorg -6,2-14,0-6,2 0,9-7,0 KS 1,2 1,8-0,4-1,6-1,8 VBU (Ludvikas del) -6,2 2,5-2,4-1,7-1,0 Övriga -3,7 13,0-1,8 6,9 5,5 Driftverksamhet totalt -20,8-5,9-16,2-0,5-20,8 Årets driftresultat visar en försämring jämfört mot föregående år. Samtliga nämnder/styrelser förutom kommunstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnd samt räddningsnämnd visar negativa budgetavvikelser. Verksamheterna inom social och utbildning, vård och omsorg, tekniska samt VBU har tillsammans budgetavvikelser i driften på sammanlagt minus 24 mnkr. VBU:s underskott framkom först vid bokslutsavstämning i januari. Känslighetsanalys Liksom tidigare år kan man beskriva hur några olika faktorer påverkar kommunens ekonomi: 1% löneförändring innebär 9 mnkr i personalkostnad 10 heltidstjänster ger drygt 3 mnkr generell avgiftsförändring med 1% ger 2 mnkr förändring av verksamhetens kostnader med 1% ger 13 mnkr befolkningsförändring med 100 invånare ger drygt 4 mnkr i skatt och statsbidrag förändring av kommunalskatten med 10 öre ger drygt 4 mnkr Framtidsförutsättningar De flesta nämnder visar ett överdrag i år. Läget har försämrats mot föregående år. Förutom de tunga nämnderna social och utbildning samt vård och omsorg har även tekniska nämnden och VBU stora underskott. Inför 2009 har särskilda budgettillskott tilldelats social och utbildning förskolan, 4 mnkr samt tekniska nämnden höjda elpriser, 5 mnkr. Kravet på budgetbalans i samtliga nämnder är nu än viktigare. Budgetramen skall utgöra den yttersta restriktionen. Lågkonjunktur och försämrade skatteintäkter har gjort sig påmint redan under hösten Prognosutsikterna för 2009 är inte gynnsamma. Läget försämras dramatiskt 2010 och Med vikande skatteunderlag behöver beredskapen för nya förutsättningar vara hög. Snabba och påtagliga anpassningar när ekonomin försämras kan innebära omfattande förändringar i alla verksamheter och diskussioner om mål och medel kan kräva nyorientering och andra lösningar för den kommunala uppgiften. En starkare målstyrning kommer att krävas och omfördelning både inom och mellan nämnder kommer att vara nödvändig för att behålla en ekonomi i balans. Ett annat alternativ kan också vara att öka intäkterna via högre avgifter och/eller högre skattesats. Balanskravet Inför 2008 års bokslut fanns inget ytterligare att återställa enligt balanskravet. Årets resultat mot balanskravet är plus 10,3 mnkr det är en betryggande marginal men en bra bit under det budgeterade talet 24,3 mnkr. Inför budget 2009 är resultatet enligt balanskravet 14,6 mnkr. Rune Wikström ekonomichef 6

7 Nämndorganisation för Ludvika kommun Valberedning Kommunfullmäktige Revisorer Kommunstyrelse Kommunledningskontor Krisledningsnämnd Kommunledningskontor Teknisk nämnd Tekniskt kontor Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsförvaltning Valnämnd Kommunledningskontor Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggkontor Vård- och omsorgsnämnd Vård- och omsorgsförvaltning Räddningsnämnden Västerbergslagen Räddningstjänst Social- och utbildningsnämnd Social- och utbildningsförvaltning Överförmyndarnämnd Kommunledningskontor Västerbergslagens dans- och musikskolenämnd Social- och utbildningsförvaltning Grängesbergs Gruvor AB LudvikaHem AB Kommunalförbundet Västerbergslagens Utbildningscentrum Kommunfullmäktige Socialdemokraterna Vänsterpartiet Moderaterna Bopartiet (lokalt parti) Folkpartiet Centern Kristdemokraterna Miljöpartiet Folkkampanjen för sjukvård TOTALT Mandat W:\KLK\GEM99\OVR\LKORG.PPT 7

8 Personalekonomisk redovisning Medarbetarna Den personalekonomiska redovisningen syftar till att beskriva personalförhållanden i kommunen samt bidra till att underlätta uppföljningen av kommunens personalpolitik. Där inget annat uppges avser personalredovisningen uppgifter per den 31 december Anställningar och årsarbetare Vid utgången av 2008 hade kommunen tillsvidareanställda, det kan jämföras med föregående år. Månadsavlönade visstidsanställda uppgick till 104 jämfört med 146 år Av anställda mätt i form av årsarbetare, summerade sysselsättningsgrader, uppgick till tillsvidareanställda respektive 92,5 visstidsanställda årsarbetare. Detta kan jämföras med 2007, då motsvarande siffror var respektive 146 årsarbetare. Timavlönades arbetade tid räknat med schablonmåttet 165 timmar, innebar för mätmånaden oktober en motsvarighet av 141 årsarbetare, jämfört med 136 årsarbetare föregående år. Medelsysselsättningsgraden för timavlönade var 36,2 procent av heltid. Timavlönade i form av fysiska personer uppgick till 389 under mätmånaden. I oktober föregående år var sysselsättningsgraden för timavlönade ca 40 procent och antalet fysiska personer var 432. Jämfört med föregående år ses en tendens att tillsvidareanställningar har ökat något, medan visstidsanställningarna minskat. Sammantaget hade kommunen tillsvidare- och visstidsanställda vid utgången av Jämfört med föregående år är detta en ökning med 10 anställningar. Personal- och åldersstruktur 81,8 procent av kommunens tillsvidareanställda är kvinnor och 18,2 procent utgörs av män. Det är en mycket liten förändring av föregående års förhållande, då kvinnornas andel uppgick till 82,2 procent respektive 17,8 procent för männen. Kvinnornas medelålder uppgick till 46,9 år 2008, och männens medelålder var 48,5 år. Motsvarande siffror 2007 var 46,8 år för kvinnor respektive 48,3 år för män. Medelåldern för båda könen uppgick till 47,2 år, jämfört med 2007 då medelåldern uppgick till 47,1 år. 61,1 procent av kommunens medarbetare är sysselsatta inom vård och omsorg (inklusive socialtjänst) 16,2 procent verkar inom bildnings- och fritidssektorn, 14,4 procent arbetar med teknisk service och förvaltning, 7,8 procent av medarbetarna kan hänföras till administrativa funktioner. Relationerna mellan de olika verksamheterna och yrkeskategorierna är i princip oförändrade mellan 2007 och Pensionsavgångar och personalrörlighet Under 2008 lämnade 137 tillsvidareanställda medarbetare sin anställning varav 5 genom beviljad sjukersättning, 73 personer avgick med ålderspension varav 32 via förtida uttag. Övriga slutade i organisationen av andra skäl, till exempel för arbete hos annan arbetsgivare. Pensionsprognosen för de kommande 10 åren visar att närmare 800 medarbetare kommer att uppnå pensionsåldern 65 år. Det innebär att ungefär 33 procent av dagens medarbetare kommer att lämna organisationen genom pensionsavgång. Pensionsavgångarna ökar successivt fram till 2013 för att sedan minska något. Av erfarenhet vet vi också att den faktiska pensionsåldern är lägre, så pensionsavgångarna är förmodligen större än den bild prognosen ger. Sysselsättningsgrader Andelen tillsvidareanställda som arbetar heltid uppgår till 73,4 procent. Den andelen är 1,4 procent högre jämfört med Medelsysselsättningsgraden för kommunens tillsvidareanställda medarbetare uppgick till 92,7. Jämfört med 2007 är det en ökning med 0,8 procentenheter. Under samma period har kvinnors medelsysselsättningsgrad ökat med 0,8 procentenheter, från 90,8 procent 2007 till 91,6 procent Männens medelsysselsätt- 8

9 ningsgrad har under samma period minskat från 97,5 procent till 97,3 procent. Kommungemensam utbildning Centrala utbildningar för chefer och arbetsledare har genomförts, bland annat: Bemanningsekonomi - för hälsa och effektiv verksamhet, Hälsa och arbetsmiljö inriktat mot alkohol- och droger, Information kring nya reglerna i rehabiliteringskedjan, Att skapa och leda kreativt kaos - en inspirationsföreläsning och slutligen genomfördes en workshop för chefer och arbetsledare i utvecklings- och lönesamtal. En utbildning i kommunal nämndadministration har genomförts för nämndsekreterare. För vård- och omsorgsförvaltningens chefer samt skyddsombud genomfördes en arbetsmiljöutbildning. Utbildning i hjärt-lungräddning anordnades för ca 45 utvalda nyckelpersoner från kommunens olika förvaltningar. I samarbete med Samarkand 2015 och via högskolan i Dalarna har lokalt förlagda högskolekurser kunnat erbjudas kommunens medarbetare. Personalutvecklingsarbete Arbetet med att se över samtliga policydokument har påbörjats. I år har trafiksäkerhetspolicyn och policyn för tjänsteresor setts över och godkänts. Ett avtal om heltider tecknades i maj med Kommunal. Avtalet syftar i huvudsak till att erbjuda medarbetarna önskad sysselsättningsgrad. Arbetsmarknadsinsatser Arbetsmarknadsinsatserna har koncentrerats till olika former av stödanställningar och projekt. Under 2008 har plusjobben fasats ut och AREHA-projektet avslutats. Personalenheten har ansvarat för driften av kommunens växthus. Främst har långtidsarbetslösa erbjudits sysselsättning. Produktion av plantor för utplantering, skötsel av planteringar, städning av gågatan i Ludvika och röjning av tätortsnära parkmark har ingått i växthusets verksamhet. Kommunens feriearbeten för gymnasieungdomar i åldrarna år har administrerats av personalenheten. Arbetsuppgifter har i huvudsak erbjudits inom föreningsliv och i kommunens egna verksamheter. Främst inom vård- och omsorgsförvaltningen samt turistbyrån. Drygt 160 ungdomar har kunnat erbjudas arbete i treveckorsperioder under sommarmånaderna. Löner och personalkostnader Löneöversynen 2008 innebar ett genomsnittligt utfall mellan 3,1-3,5 procent för de flesta avtalsområden. Akademikerförbundet SSR, Ledarna och SKTF hade ett garanterat utfall om 4 procent för medlemmar med löner under kronor per månad, respektive 3 procent för månadslöner överstigande kronor. Vårdförbundet hade ett garanterat utfall med 4 procent. Kommunal hade ett avtal med i snitt kronor vilket motsvarar ett utfall om ca 10 procent. Individuell lönesättning tillämpas inom samtliga avtalsområden. Medellön Medellönen för kvinnor uppgick till kronor och för män kronor per månad. Medellön för båda könen uppgick till kronor per månad. Det kan jämföras med år 2007 då var medellönen för kvinnor var kronor och respektive män kronor per månad. Kvinnornas medellön har ökat med kronor eller 6,8 procent mellan 2007 och Motsvarande siffror för männen är 930 kronor eller 4,2 procent. Kvinnors medellön av männens uppgår till 91,4 procent eller omvänt, männens medellön uppgick till 109,4 procent av kvinnornas. Det är en minskad skillnad jämfört med föregående år, då kvinnornas medellön uppgick till 87,9 procent av männens medellön. Den här jämförelsen tar förstås ingen hänsyn till skillnader mellan könen vad avser anställningstid, yrkes-, utbildnings- och åldersstruktur, utan är bara ett jämförelsemått för gruppen kvinnor respektive män. 9

10 Medellön för några av de större personal-kategorierna Tillsvidareanställda Personalkategori Kv Män Förskollärare Fritidspedagog Dagbarnvårdare Barnskötare Enhetschef Vårdbitr/vårdare U-sköterska Sjuksköterska Socialsekr Skolledare Grundskollärare Personlig assistent Grundskolärare Måltidspers Städpersonal Kommunalarb park/tekn Brandpersonal Ingenjörer Arbetsledare tekn Personalkostnader Löner och övriga personalomkostnader uppgick till 955,3 mnkr (917,8 mnkr). Semesterlöneskuld och okompenserad övertidsersättning uppgår till 49,3 mnkr (47,4 mnkr). Ansvarsförbindelsen exkl löneskatt till kommunens medarbetare i form av pensioner uppgick vid årsskiftet till 602,7 mnkr (599,7 mnkr). Sjuklöner till en kostnad av 9,6 mnkr (9,6 mnkr) har betalats ut. Personalkostnadens andel av verksamhetens kostnader uppgår till 65 procent. I personalkostnaderna ingår lön, sjuklön, semesterersättning, övertidsersättning, arbetsgivaravgifter, försäkrings- och pensionskostnader inklusive pensionsavsättning samt personalsociala kostnader. Arbetsmiljö och hälsa Enligt modellen för obligatorisk sjukfrånvaroredovisning uppgick sjukfrånvaron 2008 till 5,9 procent vilket är en liten minskning jämfört med Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning 2008 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid i timmar Ålder Kvinnor Män Samtliga år 5,5 6,2 3,1 1,9 4,9 5, år 6,1 5,6 3,0 2,5 5,7 5,1 50- år 7,7 7,2 5,2 5,8 7,1 6,8 Totalt 6,7 6,3 4,2 4,2 6,2 5,9 Sjukfrånvaro > 60 dagar 57,9 54,0 54,5 62,9 57,6 55,2 Sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare har reducerats även under Antalet sjukdagar per tillsvidareanställd uppgick till 21,6 dagar jämfört med 24,6 dagar Sjukfrånvaro mätt i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid uppgick till 5,9 procent 2008, vilket kan jämföras med 6,2 procent året innan. Även om hälsotalet förbättrats genom minskad sjukfrånvaro, så behöver fortfarande arbetet med aktiva insatser inom området arbetsmiljö- och arbetshälsa vara ett prioriterat uppdrag för enheten. Kommunens friskvårds- och hälsosatsning har fortsatt även under Kommunens dryga 90-tal hälsoinspiratörer har diplomerats genom Korpens grundutbildning och utbudet av friskvårdsaktiviteter utvecklas alltefter medarbetarnas önskemål och kartlagda behov. Samverkan FAS 05 Utvecklingsprocessen med att förbättra samverkansformerna i enlighet med det nya samverkansavtalet FAS 05 har fortsatt under året bland annat med att samtalsledarutbildningar genomförts vid två tillfällen i Dialogverktyget - FAS Arbetsliv. Arbetsskador Anmälda arbetsskador har fortsatt att öka mellan 2007 och 2008, från 158 till 184 anmälda arbetsskador. De vanligaste skadetyperna som anmäls är halk- och fallolyckor, stick- och klämskador. Flest anmälda skador har inkommit från vårdoch omsorgsförvaltningen (150), social- 10

11 och utbildningsförvaltningen (15) samt tekniska förvaltningen (12), dvs. de tre stora förvaltningarna. Indexerar man anmälningarna i förhållande antal anmälningar per anställd, så hamnar vårdoch omsorgsförvaltningen högst på 13,4 procent följt av tekniska kontoret på 5,4 procent och kommunledningskontoret på 2,7 procent. Den fortsatta ökningen av anmälda arbetsskador kan också bero på att anställda har blivit mer medvetna om vikten av att anmäla arbetsskador eftersom arbetsskador och tillbud är indikatorer på att arbetsmiljön behöver ses över och förbättras. Dessutom kan tilläggas att den ojämna fördelningen av arbetsskador kan bero på benägenheten att anmäla, det är inte nödvändigt att det beror på fler skador. 11

12 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed i huvudsaklig överensstämmelse med Kommunala redovisningslagen (KRL). Leverantörsfakturor, registrering avseende bokslutsåret har kunnat ske t.o.m. 15 januari år Därefter har de belastat redovisningsåret om de uppgått till väsentliga belopp (periodiserats). Kundfordringar äldre än ett år har skrivits ned med 100 % i bokslutet. Därefter övergår kundfordringarna till långtidsbevakning. Semesterlöneskulden, de anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och okompenserad övertid, har redovisats som en kortfristig skuld i balansräkningen. Löneskuld timanställda har skuldbokförts. Löner och övriga löneförmåner redovisas enligt kontantmetoden. Sociala avgifter fördelas ut på verksamheterna genom personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Personalomkostnadspålägg från nämnderna har interndebiterats med följande procentpåslag: förtroendevalda ,82% ( ,82%) och anställda på kommunala avtal ,49% ( ,49%). Personalomkostnadspålägget för taxefinansierad verksamhet (va/renhållning) är 41,52 % år Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I förekommande fall reduceras anskaffningsvärdet med investeringsbidrag. Anslutningsavgifter har redovisats som intäkter i resultaträkningen. Huvudregeln är att de investeringar som aktiverats som anläggningstillgång har ett anskaffningsvärde som överstiger ½ prisbasbelopp (20,5 tkr 2008) och har en ekonomisk livslängd som överstiger 3 år. Avskrivningar beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden minskat med investeringsbidrag. Linjär avskrivning tillämpas och avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Avskrivningar av nya investeringar påbörjas under samma år som anskaffningen sker. Ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar Fr.o.m redovisas ackumulerade anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar på egna konton. Internränta beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Internräntan 2008 är 5,0 % (2007 4,5 %) på tillgångarnas bokförda värde som disponeras av nämnderna. Internhyra fastigheter 2008 är 5,0 % (2007 4,5 %). Internräntan på taxefinansierad verksamhet (va/renhållning) är 3,74 % år Kostnadsräntor hänförliga till redovisningsåret har skuldbokförts och belastat årets redovisning (upplupna räntor). Amortering av nästkommande års långfristiga lån redovisas som kortfristig skuld. Skatteintäkter Kommunen tillämpar Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 4:2. Det innebär att redovisade skatteintäkter består av tre delar: - Preliminära månatliga skatteinbetalningar under året. - Prognos för avräkningslikviden innevarande år - Justering av avräkningslikviden för föregående år. Differensen mellan redovisad och fastställd (ej vid bokslutstillfället känd) avräkningslikvid för föregående år. Pensionsskulden har beräknats av Kommunsektorns Pension AB (KPA) enligt de nya riktlinjerna i RIPS 07. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Årets nyintjänade pensioner redovisas som en långfristig avsättning i balansräkningen samt kostnadsförs i resultaträkningen. Räntan på pensionslöften redovisas i posten finansiella kostnader i resultaträkningen. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader har bokförts i enlighet med blandmodellen. Detta innebär att särskild löneskatt beräknats både på de pensionsförpliktelser som redovisas som avsättning i balansräkningen och de som anges som ansvarsförbindelse. 12

13 Balanserade resultat avseende arbetsavd, fastighetsavd fastighetsservice, fastighetsavd städ, fastighetsavd hantverkare, och sotningsavd samt Öddö barnkoloni redovisas som en del av kommunens egna kapital. Leasingavtal Från och med bokslut 2003 skall redovisning av leasingavtal följa redovisningsrådets rekommendation. I den står bl.a. att skillnad skall göras mellan operationella och finansiella avtal. Enligt Rådet för kommunal redovisning kan de leasingavtal som kommunen ingått betraktas som operationella om det sammanlagda värdet alternativt framtida leasingavgifter inte påverkar balansomslutning eller finansiella nyckeltal i någon högre grad. Detta enligt väsentlighetsprincipen. Summan av de återstående betalningarna för de ingångna avtalen påverkar balansomslutningen med mindre än 1 % och med ledning av ovanstående klassificeras leasingavtalen som operationella. 13

14 Ord- och begreppsförklaringar Driftredovisningen redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten, fördelat per nämnd/styrelse. Resultaträkningen utgår från intäkterna och kostnaderna i driftredovisningen. Investeringsredovisningen redovisar in- och utbetalningar för årets nettoinvesteringar i t.ex. fastigheter, anläggningar, maskiner och inventarier. Dessa tillgångar är avsedda att användas under en längre tidsperiod. Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader och därmed hur förändringen av eget kapital framkommit (årets resultat). Denna förändring kan också beräknas genom att jämföra eget kapital i de senaste två årens balansräkningar. Finansieringsanalysen beskriver betalningsflödet uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynnar ut i förändring av likvida medel. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar samt skulder (lång- och kortfristiga skulder) Tillgångarna uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar är tillgångar som förväntas innehas under kort tid, t.ex. kundfordringar och förråd. Dessa tillgångar kan på kort tid omsättas till likvida medel. Anläggningstillgångar är tillgångar som skall användas en längre tidsperiod, t.ex. byggnader, inventarier, maskiner, fordon, värdepapper etc. Bokfört värde är det värde som en tillgång är upptagen till i bokslutet. Avsättningar är ekonomiska förpliktelser som är säkra till sin förekomst, men ovissa till belopp och till den tidpunkt då de skall infrias. Exempel är avsättning pensioner och avsättning särskild löneskatt. Skulderna uppdelas i långfristiga respektive kortfristiga skulder beroende på skuldens löptid. Eget kapital är totala tillgångar minus avsättningar och skulder. Det egna kapitalet består av anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål) är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m.m.) är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder och avsättningar. Soliditet är andelen eget kapital av de totala tillgångarna, dvs. graden av egna finansierade tillgångar. Visar betalningsförmågan på lång sikt. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. Kapitalkostnader är benämning för internränta och avskrivning. Avskrivningar är planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd. Internränta är kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggningstillgångar) som nyttjas av nämnderna. Internräntan utgår på det bokförda restvärdet av anläggningstillgångarna. Nettokostnader är driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Periodisering innebär en fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod som de tillhör. Finansiella intäkter och kostnader redovisas under särskild rubrik i resultaträkningen t.ex. ränteintäkter, utdelningar och räntekostnader. Finansnettot är finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Likvida medel består av kontanter och banktillgodohavande. Nettoinvesteringar är investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Kortfristiga fordringar och skulder har en förfallotid på mindre än ett år från balansdagen. Långfristiga fordringar och skulder har en förfallodag på mer än ett år efter balansdagen. Ansvarsförbindelse är en upplysning till balansräkningen över ekonomiska åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen. 14

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Kommunstyrelsens ordförande 3

Kommunstyrelsens ordförande 3 2007 Småbåtshamnen, Ludvika Foto: Harri Manni Årsredovisning 2007 Innehållsförteckning Sidan Kommunstyrelsens ordförande 3 Allmän översikt Allmän översikt 4 Ekonomisk översikt 6 Organisationsplan 9 Personalekonomisk

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Årsredovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Preliminärt bokslut 2012

Preliminärt bokslut 2012 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2012 3 Preliminärt bokslut 2012 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 6 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 8 Resultaträkning

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Preliminärt bokslut Foto Jan Magnusson

Preliminärt bokslut Foto Jan Magnusson Preliminärt bokslut 2010 Foto Jan Magnusson En tillbakablick på året 2010 I juni 2009 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2010-2012. Resultatnivåerna budgeterades till 31,5 mnkr för 2010, 11,5 mnkr

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

De flesta uppgifterna i redovisningen avser tillsvidareanställd

De flesta uppgifterna i redovisningen avser tillsvidareanställd 03 Personalredovisning 1 Personalredovisning för Ängelholms kommun För andra året presenterar vi nu kommunens personalredovisning som ett särskilt dokument med fokus på angelägna personalförhållanden.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2007

Preliminärt bokslut 2007 2007 Bilden är tagen av Jan Magnusson Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-01-29 EN TILLBAKABLICK PÅ ÅRET 2007 I juni 2006 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2007. Resultatnivån budgeterades till

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) SCBFS 2015:29 Bilaga 3 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund.

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 30 juni 2002 Periodens resultat - 14 Mkr Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr Nämndernas driftsresultat under perioden 8 Mkr Nämndernas helårsprognos 22 Mkr Negativt delårsresultat

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Kalmar kommun Maj 2008 Elisabeth Rye Andersson Caroline Liljebjörn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

4 3 5 10 12 14 15 16 17 RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2010 2009 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 17 901 16 864 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 3 334 2 599

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

HSB Brf Atle i Malmö ÅRSREDOVISNING

HSB Brf Atle i Malmö ÅRSREDOVISNING HSB Brf Atle i Malmö ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 2007-12-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö ÅRSREDOVISNING HSB:s Brf Rådmannen i Malmö 2006-09-01 2007-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF AKVAMARINEN PÅ LIMHAMN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ Kallelse till Ordinarie Föreningsstämma Onsdagen den 24 oktober 2007 Samt ÅRSREDOVISNING 2006-05-01 2007-04-30 Bussar avgår till stämman från Mobäcksgatan (den västra vändplatsen)

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer