Årsredovisning Ludvika kommun

Transkript

1 1

2 Allmän översikt Utveckling i kommunen Ekonomiskt resultat Kommunens resultat är svagt positivt, plus 1,5 mnkr. Detta är 9,8 mnkr under budgeterad nivå. Orsaken finns att söka i högre kostnader i driften på i stort sett samtliga nämnder. Endast kommunstyrelsen, miljö- och byggnämnden samt räddningsnämnden uppvisar positiva budgetavvikelser i sin driftredovisning. Driftskostnader som budgeterats utanför nämndernas verksamhet, bland annat för pensioner och personalomkostnader, har en positiv avvikelse. Skatteintäkternas utfall mot budget är negativt. Extraordinära kostnader är lägre än budgeterat. Det justerade resultatet mot balanskravet är positivt, plus 10,3 mnkr, men 16,3 mnkr under budget. Investeringar under året uppgick till 115 mnkr. I detta belopp ingår 37,5 mnkr i energibesparande investeringar som beräknas återbetala sig under en 11-årsperiod. Denna satsning har lånefinansierats. Personal- och utbildningsstrategi Ludvika kommun står inför en utmaning, att klara av de kommande pensionsavgångarna. Inom den närmaste tioårsperioden kommer ca 800 av medarbetarna att gå i pension. Därtill ser vi en ökad rörlighet på arbetsmarknaden som innebär att förutom att hitta nya medarbetare som ska fortsätta att utveckla verksamheten, ska inriktningen vara att de medarbetare som redan har en anställning i kommunen ska vilja arbeta kvar. Detta gör vi genom att ge våra chefer förutsättningar att leda medarbetarna på ett bra sätt. Cheferna ska ges det stöd de behöver för att i samarbete med medarbetarna utveckla Ludvika kommun till en attraktiv arbetsgivare. Arbetsplatserna i kommunen ska präglas av en god arbetsmiljö samt att utrymme ges till utveckling och nya idéer där varje medarbetares erfarenheter och personliga förutsättningar tas tillvara. Befolkning och sysselsättning 2008 präglades av mycket hög intensitet under första halvan vilket förbyttes i en försämrad konjunktur vad avser framförallt fordonsindustrin. Arbetslösheten var under första halvåret låg men höstens varsel resulterade i en arbetslöshet på 3,1 %. Det starka orderläget för ABB var fortsatt stabilt vilket gynnade underleverantörerna men en försiktighet präglade marknadsbedömningarna under sista delen av året. Åldersstrukturen bland de anställda i kommunen och näringslivet präglas av en hög genomsnittsålder vilket ger ett stort rekryteringsbehov. Det startades 117 företag Större arbetsgivare inom kommunen (antal sysselsatta) ABB-företagen i Ludvika Ludvika kommun Landstinget Spendrups Bryggeri AB VBU Västerbergslagens Utbildningscentrum Samhall Särskilda skattekontoret Befolkningsutveckling 2008 Under 2008 ökade vår folkmängd med 97 personer, vilket är den största ökningen sedan år Senast vi hade en befolkningsökning var år 2003, då den var 36 personer. Det är flyttningen som gett det stora tillskottet. Inflyttningen har ökat samtidigt som utflyttningen minskat. Vi har ett positivt flyttnetto både mot egna länet, övriga Sverige och utlandet. Det är framför allt inflyttningen från utlandet och egna länet som ökat, medan färre flyttar ut till framför allt övriga Sverige. Födelsenettot är fortfarande negativt, men lite bättre än förra året. Eftersom färre har fötts så beror förbättringen på att ännu färre dött under året. 2

3 Befolkningsförändringar fem år bakåt År Folk- Föränd- Födelse- Flyttmängd ring netto netto Vi har störst befolkningsökning för åringarna, och störst minskning för skolåldrarna 7-15 år. Små ökningar finns också för småbarn och äldre. Förändringar i åldersgrupper under 2008 Ålder Folkmängd Förändring w Totalt

4 Ekonomisk översikt år 2008 jämförelse över en femårsperiod Förändring av kostnader och intäkter Både nettokostnader och skatteintäkter/statsbidrag har ökat jämfört med föregående år. Intäkterna har ökat något mer än kostnaderna. Nettokostnaderna har ökat med 44 mnkr vilket motsvarar 3,8 %. Motsvarande ökning på skatteintäkter och statsbidrag är 47 mnkr och 4,1 %. Finansnettot har ett lägre utfall detta år främst beroende på lägre finansiella intäkter. Sammantaget är både verksamhetens nettokostnader högre än budget och skatteintäkter/statsbidrag lägre än budget. Detta medför att resultatet efter skatteintäkter och finansnetto avviker mot budget med minus 16 mnkr. Nettokostnadsandelsutveckling År Verksamheten/Skatt + statsbidrag 95% 95% 95% 94% 95% Avskrivningarna/Skatt + statsbidrag 5% 5% 5% 5% 5% Finansnettot/Skatt + statsbidrag 0% 0% 0% -1% 0% Verksamheternas nettokostnader/skatt och statsbidrag 100% 100% 100% 99 % 100 % Utvecklingen av nettokostnaderna visar ett resultatnyckeltal på 100%, dvs att allt har förbrukats och att den långsiktiga målsättningen på 98% eller omvänt en resultatmarginal på 2% därmed inte uppnåtts. Kommunens skatteintäkter jämförelse länet Skatteintäkterna uppgår till mnkr. Den totala kommunala skattesatsen var under ,53 kr (inkl begravningsavg 0,33) varav skatt till kommunen stod för 22,31 kr. Skattesatsen har varit oförändrad en längre tid och Ludvika kommun har plats 5 i skatteplacering i Dalarnas län. 4 kommuner har lägre skatt. Verksamheternas nettokostnadsutveckling och skatteintäkternas utveckling Verksamhetens nettokostnader och skatteintäkternas utveckling Nettokostnadernas utveckling 3,8% 3,1% 4,9% 1,3% -0,1% Skatteintäkternas utveckling 4,1% 3,5% 4,4% 2,0% 1,8% Den årliga utvecklingen i denna kostnads/intäktsjämförelse har varierat över tid. Utvecklingen 2008 liksom 2007 visar att intäkterna har ökat mer än kostnaderna. En förutsättning framöver för det ekonomiska styrmålets uppfyllande är att denna trend och utveckling fortsätter och förstärks. Årets resultat mnkr / År Årets resultat 1,5-0,6 2,3 11,0-6,5 Justering extra ordinära poster 6,3 9,9 3,9 4,1 4,9 Justering taxefinansierad verksamhet 2,6-2,6-0,1-1,6-0,9 Justerat resultat / Balanskrav 10,2 6,7 5,2 13,5-2,5 Eget kapital 554,1 552,6 553,2 556,1 545,1 Resultatet år 2008 är positivt och något bättre än föregående år. Resultatnivån i förhållande till total omslutning är dock obetydligt över ett nollresultat och ca 10 mnkr under budgeterat. Justerat resultat uppnår inte budgeterad nivå men det finns god marginal i resultatnivå upp till balanskravet. Det finns nu inga återstående underskott att återställa enligt balanskravet. 4

5 Investeringsvolym och självfinansiering av investeringar Årets totala anslag var 126 mnkr. Investeringsvolym har varit betydligt högre än under senare år. 37,5 mnkr har investerats i energibesparande åtgärder som beräknas återbetala sig under en 11-års period. Detta projekt har lånefinansierats. Övriga investeringar omfattar 62 mnkr inom skattefinansierad verksamhet och 15 mnkr för den taxefinansierade verksamheten. mnkr / År Nettoinvesteringar 114,7 56,6 71,2 41,6 40,0 Nyupplåning för investeringar 37, Soliditet/Skuldsättningsgrad Soliditet År Exklusive pensionsskuld 51% 53% 55% 56% 55% Inklusive pensionsskuld -11% -11% -3% 2% 1% Skuldsättningsgrad År Exklusive pensionsskuld 49% 47% 45% 44% 45% Inklusive pensionsskuld 111% 111% 103% 98% 99% Orsaken till den försämrade soliditeten och skuldsättningsgraden är nyupplåning till energieffektiviseringsprojektet och ökade kortfristiga skulder. Pensionsskulden i balansräkningen och som ansvarsförbindelse har ökat obetydligt detta år. Ansvarsförbindelsen för pensioner inkluderad i skulder innebär både negativ soliditet och skuldsättningsgrad över 100%. Behovet att utreda alternativa lösningar för denna skuldsättning kvarstår. Likviditet De likvida medlen har under året minskat, från 35 mnkr till 24 mnkr. Lån - Borgen - Pensioner År / mnkr Långfristiga skulder (inkl checkkredit) 228,2 196,3 178,8 184,7 209,2 Pensioner (skuld) 72,4 70,2 62,5 51,4 47,8 Pensioner (ansvarsförbindelse) 602,8 599,7 522,5 480,9 477,9 Borgensförbindelser 609,1 580,4 593,4 590,1 603,5 Summa 1512,5 1446,6 1357,2 1307,1 1338,4 Förändring från år % 108% 101% 98% 100% Inklusive löneskatt 146,2 145,5 142,0 129,2 127,5 Summa 1658,7 1592,1 1499,2 1436,3 1465,9 Förändring från år % 109% 102% 98% 100% De totala åtagandena har genomgående ökat. En upplåning har gjorts med anledning av ett projekt för energibesparing och borgensåtagandena har ökat för kommunens dotterbolag GGAB avseende ett projekt för biogas. Ökningen för pensioner (skuld och ansvarsförbindelse) är detta år betydligt mindre. Budgetföljsamhet för avstämning mot balanskravet År / mnkr Total budgetavvikelse

6 Avvikelsen mot det budgeterade resultatet mot balanskravet är minus 14 mnkr. Ökningen har sin grund i högre kostnader i driften och lägre skatteintäkter. Budgetföljsamhet driftverksamhet exkl kapitalkostnader År / mnkr Social- och utbildning -5,9-9,3-5,4-5,0-16,5 Vård- och omsorg -6,2-14,0-6,2 0,9-7,0 KS 1,2 1,8-0,4-1,6-1,8 VBU (Ludvikas del) -6,2 2,5-2,4-1,7-1,0 Övriga -3,7 13,0-1,8 6,9 5,5 Driftverksamhet totalt -20,8-5,9-16,2-0,5-20,8 Årets driftresultat visar en försämring jämfört mot föregående år. Samtliga nämnder/styrelser förutom kommunstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnd samt räddningsnämnd visar negativa budgetavvikelser. Verksamheterna inom social och utbildning, vård och omsorg, tekniska samt VBU har tillsammans budgetavvikelser i driften på sammanlagt minus 24 mnkr. VBU:s underskott framkom först vid bokslutsavstämning i januari. Känslighetsanalys Liksom tidigare år kan man beskriva hur några olika faktorer påverkar kommunens ekonomi: 1% löneförändring innebär 9 mnkr i personalkostnad 10 heltidstjänster ger drygt 3 mnkr generell avgiftsförändring med 1% ger 2 mnkr förändring av verksamhetens kostnader med 1% ger 13 mnkr befolkningsförändring med 100 invånare ger drygt 4 mnkr i skatt och statsbidrag förändring av kommunalskatten med 10 öre ger drygt 4 mnkr Framtidsförutsättningar De flesta nämnder visar ett överdrag i år. Läget har försämrats mot föregående år. Förutom de tunga nämnderna social och utbildning samt vård och omsorg har även tekniska nämnden och VBU stora underskott. Inför 2009 har särskilda budgettillskott tilldelats social och utbildning förskolan, 4 mnkr samt tekniska nämnden höjda elpriser, 5 mnkr. Kravet på budgetbalans i samtliga nämnder är nu än viktigare. Budgetramen skall utgöra den yttersta restriktionen. Lågkonjunktur och försämrade skatteintäkter har gjort sig påmint redan under hösten Prognosutsikterna för 2009 är inte gynnsamma. Läget försämras dramatiskt 2010 och Med vikande skatteunderlag behöver beredskapen för nya förutsättningar vara hög. Snabba och påtagliga anpassningar när ekonomin försämras kan innebära omfattande förändringar i alla verksamheter och diskussioner om mål och medel kan kräva nyorientering och andra lösningar för den kommunala uppgiften. En starkare målstyrning kommer att krävas och omfördelning både inom och mellan nämnder kommer att vara nödvändig för att behålla en ekonomi i balans. Ett annat alternativ kan också vara att öka intäkterna via högre avgifter och/eller högre skattesats. Balanskravet Inför 2008 års bokslut fanns inget ytterligare att återställa enligt balanskravet. Årets resultat mot balanskravet är plus 10,3 mnkr det är en betryggande marginal men en bra bit under det budgeterade talet 24,3 mnkr. Inför budget 2009 är resultatet enligt balanskravet 14,6 mnkr. Rune Wikström ekonomichef 6

7 Nämndorganisation för Ludvika kommun Valberedning Kommunfullmäktige Revisorer Kommunstyrelse Kommunledningskontor Krisledningsnämnd Kommunledningskontor Teknisk nämnd Tekniskt kontor Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsförvaltning Valnämnd Kommunledningskontor Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggkontor Vård- och omsorgsnämnd Vård- och omsorgsförvaltning Räddningsnämnden Västerbergslagen Räddningstjänst Social- och utbildningsnämnd Social- och utbildningsförvaltning Överförmyndarnämnd Kommunledningskontor Västerbergslagens dans- och musikskolenämnd Social- och utbildningsförvaltning Grängesbergs Gruvor AB LudvikaHem AB Kommunalförbundet Västerbergslagens Utbildningscentrum Kommunfullmäktige Socialdemokraterna Vänsterpartiet Moderaterna Bopartiet (lokalt parti) Folkpartiet Centern Kristdemokraterna Miljöpartiet Folkkampanjen för sjukvård TOTALT Mandat W:\KLK\GEM99\OVR\LKORG.PPT 7

8 Personalekonomisk redovisning Medarbetarna Den personalekonomiska redovisningen syftar till att beskriva personalförhållanden i kommunen samt bidra till att underlätta uppföljningen av kommunens personalpolitik. Där inget annat uppges avser personalredovisningen uppgifter per den 31 december Anställningar och årsarbetare Vid utgången av 2008 hade kommunen tillsvidareanställda, det kan jämföras med föregående år. Månadsavlönade visstidsanställda uppgick till 104 jämfört med 146 år Av anställda mätt i form av årsarbetare, summerade sysselsättningsgrader, uppgick till tillsvidareanställda respektive 92,5 visstidsanställda årsarbetare. Detta kan jämföras med 2007, då motsvarande siffror var respektive 146 årsarbetare. Timavlönades arbetade tid räknat med schablonmåttet 165 timmar, innebar för mätmånaden oktober en motsvarighet av 141 årsarbetare, jämfört med 136 årsarbetare föregående år. Medelsysselsättningsgraden för timavlönade var 36,2 procent av heltid. Timavlönade i form av fysiska personer uppgick till 389 under mätmånaden. I oktober föregående år var sysselsättningsgraden för timavlönade ca 40 procent och antalet fysiska personer var 432. Jämfört med föregående år ses en tendens att tillsvidareanställningar har ökat något, medan visstidsanställningarna minskat. Sammantaget hade kommunen tillsvidare- och visstidsanställda vid utgången av Jämfört med föregående år är detta en ökning med 10 anställningar. Personal- och åldersstruktur 81,8 procent av kommunens tillsvidareanställda är kvinnor och 18,2 procent utgörs av män. Det är en mycket liten förändring av föregående års förhållande, då kvinnornas andel uppgick till 82,2 procent respektive 17,8 procent för männen. Kvinnornas medelålder uppgick till 46,9 år 2008, och männens medelålder var 48,5 år. Motsvarande siffror 2007 var 46,8 år för kvinnor respektive 48,3 år för män. Medelåldern för båda könen uppgick till 47,2 år, jämfört med 2007 då medelåldern uppgick till 47,1 år. 61,1 procent av kommunens medarbetare är sysselsatta inom vård och omsorg (inklusive socialtjänst) 16,2 procent verkar inom bildnings- och fritidssektorn, 14,4 procent arbetar med teknisk service och förvaltning, 7,8 procent av medarbetarna kan hänföras till administrativa funktioner. Relationerna mellan de olika verksamheterna och yrkeskategorierna är i princip oförändrade mellan 2007 och Pensionsavgångar och personalrörlighet Under 2008 lämnade 137 tillsvidareanställda medarbetare sin anställning varav 5 genom beviljad sjukersättning, 73 personer avgick med ålderspension varav 32 via förtida uttag. Övriga slutade i organisationen av andra skäl, till exempel för arbete hos annan arbetsgivare. Pensionsprognosen för de kommande 10 åren visar att närmare 800 medarbetare kommer att uppnå pensionsåldern 65 år. Det innebär att ungefär 33 procent av dagens medarbetare kommer att lämna organisationen genom pensionsavgång. Pensionsavgångarna ökar successivt fram till 2013 för att sedan minska något. Av erfarenhet vet vi också att den faktiska pensionsåldern är lägre, så pensionsavgångarna är förmodligen större än den bild prognosen ger. Sysselsättningsgrader Andelen tillsvidareanställda som arbetar heltid uppgår till 73,4 procent. Den andelen är 1,4 procent högre jämfört med Medelsysselsättningsgraden för kommunens tillsvidareanställda medarbetare uppgick till 92,7. Jämfört med 2007 är det en ökning med 0,8 procentenheter. Under samma period har kvinnors medelsysselsättningsgrad ökat med 0,8 procentenheter, från 90,8 procent 2007 till 91,6 procent Männens medelsysselsätt- 8

9 ningsgrad har under samma period minskat från 97,5 procent till 97,3 procent. Kommungemensam utbildning Centrala utbildningar för chefer och arbetsledare har genomförts, bland annat: Bemanningsekonomi - för hälsa och effektiv verksamhet, Hälsa och arbetsmiljö inriktat mot alkohol- och droger, Information kring nya reglerna i rehabiliteringskedjan, Att skapa och leda kreativt kaos - en inspirationsföreläsning och slutligen genomfördes en workshop för chefer och arbetsledare i utvecklings- och lönesamtal. En utbildning i kommunal nämndadministration har genomförts för nämndsekreterare. För vård- och omsorgsförvaltningens chefer samt skyddsombud genomfördes en arbetsmiljöutbildning. Utbildning i hjärt-lungräddning anordnades för ca 45 utvalda nyckelpersoner från kommunens olika förvaltningar. I samarbete med Samarkand 2015 och via högskolan i Dalarna har lokalt förlagda högskolekurser kunnat erbjudas kommunens medarbetare. Personalutvecklingsarbete Arbetet med att se över samtliga policydokument har påbörjats. I år har trafiksäkerhetspolicyn och policyn för tjänsteresor setts över och godkänts. Ett avtal om heltider tecknades i maj med Kommunal. Avtalet syftar i huvudsak till att erbjuda medarbetarna önskad sysselsättningsgrad. Arbetsmarknadsinsatser Arbetsmarknadsinsatserna har koncentrerats till olika former av stödanställningar och projekt. Under 2008 har plusjobben fasats ut och AREHA-projektet avslutats. Personalenheten har ansvarat för driften av kommunens växthus. Främst har långtidsarbetslösa erbjudits sysselsättning. Produktion av plantor för utplantering, skötsel av planteringar, städning av gågatan i Ludvika och röjning av tätortsnära parkmark har ingått i växthusets verksamhet. Kommunens feriearbeten för gymnasieungdomar i åldrarna år har administrerats av personalenheten. Arbetsuppgifter har i huvudsak erbjudits inom föreningsliv och i kommunens egna verksamheter. Främst inom vård- och omsorgsförvaltningen samt turistbyrån. Drygt 160 ungdomar har kunnat erbjudas arbete i treveckorsperioder under sommarmånaderna. Löner och personalkostnader Löneöversynen 2008 innebar ett genomsnittligt utfall mellan 3,1-3,5 procent för de flesta avtalsområden. Akademikerförbundet SSR, Ledarna och SKTF hade ett garanterat utfall om 4 procent för medlemmar med löner under kronor per månad, respektive 3 procent för månadslöner överstigande kronor. Vårdförbundet hade ett garanterat utfall med 4 procent. Kommunal hade ett avtal med i snitt kronor vilket motsvarar ett utfall om ca 10 procent. Individuell lönesättning tillämpas inom samtliga avtalsområden. Medellön Medellönen för kvinnor uppgick till kronor och för män kronor per månad. Medellön för båda könen uppgick till kronor per månad. Det kan jämföras med år 2007 då var medellönen för kvinnor var kronor och respektive män kronor per månad. Kvinnornas medellön har ökat med kronor eller 6,8 procent mellan 2007 och Motsvarande siffror för männen är 930 kronor eller 4,2 procent. Kvinnors medellön av männens uppgår till 91,4 procent eller omvänt, männens medellön uppgick till 109,4 procent av kvinnornas. Det är en minskad skillnad jämfört med föregående år, då kvinnornas medellön uppgick till 87,9 procent av männens medellön. Den här jämförelsen tar förstås ingen hänsyn till skillnader mellan könen vad avser anställningstid, yrkes-, utbildnings- och åldersstruktur, utan är bara ett jämförelsemått för gruppen kvinnor respektive män. 9

10 Medellön för några av de större personal-kategorierna Tillsvidareanställda Personalkategori Kv Män Förskollärare Fritidspedagog Dagbarnvårdare Barnskötare Enhetschef Vårdbitr/vårdare U-sköterska Sjuksköterska Socialsekr Skolledare Grundskollärare Personlig assistent Grundskolärare Måltidspers Städpersonal Kommunalarb park/tekn Brandpersonal Ingenjörer Arbetsledare tekn Personalkostnader Löner och övriga personalomkostnader uppgick till 955,3 mnkr (917,8 mnkr). Semesterlöneskuld och okompenserad övertidsersättning uppgår till 49,3 mnkr (47,4 mnkr). Ansvarsförbindelsen exkl löneskatt till kommunens medarbetare i form av pensioner uppgick vid årsskiftet till 602,7 mnkr (599,7 mnkr). Sjuklöner till en kostnad av 9,6 mnkr (9,6 mnkr) har betalats ut. Personalkostnadens andel av verksamhetens kostnader uppgår till 65 procent. I personalkostnaderna ingår lön, sjuklön, semesterersättning, övertidsersättning, arbetsgivaravgifter, försäkrings- och pensionskostnader inklusive pensionsavsättning samt personalsociala kostnader. Arbetsmiljö och hälsa Enligt modellen för obligatorisk sjukfrånvaroredovisning uppgick sjukfrånvaron 2008 till 5,9 procent vilket är en liten minskning jämfört med Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning 2008 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid i timmar Ålder Kvinnor Män Samtliga år 5,5 6,2 3,1 1,9 4,9 5, år 6,1 5,6 3,0 2,5 5,7 5,1 50- år 7,7 7,2 5,2 5,8 7,1 6,8 Totalt 6,7 6,3 4,2 4,2 6,2 5,9 Sjukfrånvaro > 60 dagar 57,9 54,0 54,5 62,9 57,6 55,2 Sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare har reducerats även under Antalet sjukdagar per tillsvidareanställd uppgick till 21,6 dagar jämfört med 24,6 dagar Sjukfrånvaro mätt i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid uppgick till 5,9 procent 2008, vilket kan jämföras med 6,2 procent året innan. Även om hälsotalet förbättrats genom minskad sjukfrånvaro, så behöver fortfarande arbetet med aktiva insatser inom området arbetsmiljö- och arbetshälsa vara ett prioriterat uppdrag för enheten. Kommunens friskvårds- och hälsosatsning har fortsatt även under Kommunens dryga 90-tal hälsoinspiratörer har diplomerats genom Korpens grundutbildning och utbudet av friskvårdsaktiviteter utvecklas alltefter medarbetarnas önskemål och kartlagda behov. Samverkan FAS 05 Utvecklingsprocessen med att förbättra samverkansformerna i enlighet med det nya samverkansavtalet FAS 05 har fortsatt under året bland annat med att samtalsledarutbildningar genomförts vid två tillfällen i Dialogverktyget - FAS Arbetsliv. Arbetsskador Anmälda arbetsskador har fortsatt att öka mellan 2007 och 2008, från 158 till 184 anmälda arbetsskador. De vanligaste skadetyperna som anmäls är halk- och fallolyckor, stick- och klämskador. Flest anmälda skador har inkommit från vårdoch omsorgsförvaltningen (150), social- 10

11 och utbildningsförvaltningen (15) samt tekniska förvaltningen (12), dvs. de tre stora förvaltningarna. Indexerar man anmälningarna i förhållande antal anmälningar per anställd, så hamnar vårdoch omsorgsförvaltningen högst på 13,4 procent följt av tekniska kontoret på 5,4 procent och kommunledningskontoret på 2,7 procent. Den fortsatta ökningen av anmälda arbetsskador kan också bero på att anställda har blivit mer medvetna om vikten av att anmäla arbetsskador eftersom arbetsskador och tillbud är indikatorer på att arbetsmiljön behöver ses över och förbättras. Dessutom kan tilläggas att den ojämna fördelningen av arbetsskador kan bero på benägenheten att anmäla, det är inte nödvändigt att det beror på fler skador. 11

12 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed i huvudsaklig överensstämmelse med Kommunala redovisningslagen (KRL). Leverantörsfakturor, registrering avseende bokslutsåret har kunnat ske t.o.m. 15 januari år Därefter har de belastat redovisningsåret om de uppgått till väsentliga belopp (periodiserats). Kundfordringar äldre än ett år har skrivits ned med 100 % i bokslutet. Därefter övergår kundfordringarna till långtidsbevakning. Semesterlöneskulden, de anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och okompenserad övertid, har redovisats som en kortfristig skuld i balansräkningen. Löneskuld timanställda har skuldbokförts. Löner och övriga löneförmåner redovisas enligt kontantmetoden. Sociala avgifter fördelas ut på verksamheterna genom personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Personalomkostnadspålägg från nämnderna har interndebiterats med följande procentpåslag: förtroendevalda ,82% ( ,82%) och anställda på kommunala avtal ,49% ( ,49%). Personalomkostnadspålägget för taxefinansierad verksamhet (va/renhållning) är 41,52 % år Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I förekommande fall reduceras anskaffningsvärdet med investeringsbidrag. Anslutningsavgifter har redovisats som intäkter i resultaträkningen. Huvudregeln är att de investeringar som aktiverats som anläggningstillgång har ett anskaffningsvärde som överstiger ½ prisbasbelopp (20,5 tkr 2008) och har en ekonomisk livslängd som överstiger 3 år. Avskrivningar beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden minskat med investeringsbidrag. Linjär avskrivning tillämpas och avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Avskrivningar av nya investeringar påbörjas under samma år som anskaffningen sker. Ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar Fr.o.m redovisas ackumulerade anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar på egna konton. Internränta beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Internräntan 2008 är 5,0 % (2007 4,5 %) på tillgångarnas bokförda värde som disponeras av nämnderna. Internhyra fastigheter 2008 är 5,0 % (2007 4,5 %). Internräntan på taxefinansierad verksamhet (va/renhållning) är 3,74 % år Kostnadsräntor hänförliga till redovisningsåret har skuldbokförts och belastat årets redovisning (upplupna räntor). Amortering av nästkommande års långfristiga lån redovisas som kortfristig skuld. Skatteintäkter Kommunen tillämpar Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 4:2. Det innebär att redovisade skatteintäkter består av tre delar: - Preliminära månatliga skatteinbetalningar under året. - Prognos för avräkningslikviden innevarande år - Justering av avräkningslikviden för föregående år. Differensen mellan redovisad och fastställd (ej vid bokslutstillfället känd) avräkningslikvid för föregående år. Pensionsskulden har beräknats av Kommunsektorns Pension AB (KPA) enligt de nya riktlinjerna i RIPS 07. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Årets nyintjänade pensioner redovisas som en långfristig avsättning i balansräkningen samt kostnadsförs i resultaträkningen. Räntan på pensionslöften redovisas i posten finansiella kostnader i resultaträkningen. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader har bokförts i enlighet med blandmodellen. Detta innebär att särskild löneskatt beräknats både på de pensionsförpliktelser som redovisas som avsättning i balansräkningen och de som anges som ansvarsförbindelse. 12

13 Balanserade resultat avseende arbetsavd, fastighetsavd fastighetsservice, fastighetsavd städ, fastighetsavd hantverkare, och sotningsavd samt Öddö barnkoloni redovisas som en del av kommunens egna kapital. Leasingavtal Från och med bokslut 2003 skall redovisning av leasingavtal följa redovisningsrådets rekommendation. I den står bl.a. att skillnad skall göras mellan operationella och finansiella avtal. Enligt Rådet för kommunal redovisning kan de leasingavtal som kommunen ingått betraktas som operationella om det sammanlagda värdet alternativt framtida leasingavgifter inte påverkar balansomslutning eller finansiella nyckeltal i någon högre grad. Detta enligt väsentlighetsprincipen. Summan av de återstående betalningarna för de ingångna avtalen påverkar balansomslutningen med mindre än 1 % och med ledning av ovanstående klassificeras leasingavtalen som operationella. 13

14 Ord- och begreppsförklaringar Driftredovisningen redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten, fördelat per nämnd/styrelse. Resultaträkningen utgår från intäkterna och kostnaderna i driftredovisningen. Investeringsredovisningen redovisar in- och utbetalningar för årets nettoinvesteringar i t.ex. fastigheter, anläggningar, maskiner och inventarier. Dessa tillgångar är avsedda att användas under en längre tidsperiod. Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader och därmed hur förändringen av eget kapital framkommit (årets resultat). Denna förändring kan också beräknas genom att jämföra eget kapital i de senaste två årens balansräkningar. Finansieringsanalysen beskriver betalningsflödet uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynnar ut i förändring av likvida medel. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar samt skulder (lång- och kortfristiga skulder) Tillgångarna uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar är tillgångar som förväntas innehas under kort tid, t.ex. kundfordringar och förråd. Dessa tillgångar kan på kort tid omsättas till likvida medel. Anläggningstillgångar är tillgångar som skall användas en längre tidsperiod, t.ex. byggnader, inventarier, maskiner, fordon, värdepapper etc. Bokfört värde är det värde som en tillgång är upptagen till i bokslutet. Avsättningar är ekonomiska förpliktelser som är säkra till sin förekomst, men ovissa till belopp och till den tidpunkt då de skall infrias. Exempel är avsättning pensioner och avsättning särskild löneskatt. Skulderna uppdelas i långfristiga respektive kortfristiga skulder beroende på skuldens löptid. Eget kapital är totala tillgångar minus avsättningar och skulder. Det egna kapitalet består av anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål) är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m.m.) är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder och avsättningar. Soliditet är andelen eget kapital av de totala tillgångarna, dvs. graden av egna finansierade tillgångar. Visar betalningsförmågan på lång sikt. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. Kapitalkostnader är benämning för internränta och avskrivning. Avskrivningar är planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd. Internränta är kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggningstillgångar) som nyttjas av nämnderna. Internräntan utgår på det bokförda restvärdet av anläggningstillgångarna. Nettokostnader är driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Periodisering innebär en fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod som de tillhör. Finansiella intäkter och kostnader redovisas under särskild rubrik i resultaträkningen t.ex. ränteintäkter, utdelningar och räntekostnader. Finansnettot är finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Likvida medel består av kontanter och banktillgodohavande. Nettoinvesteringar är investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Kortfristiga fordringar och skulder har en förfallotid på mindre än ett år från balansdagen. Långfristiga fordringar och skulder har en förfallodag på mer än ett år efter balansdagen. Ansvarsförbindelse är en upplysning till balansräkningen över ekonomiska åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen. 14