Kommunstyrelsens ordförande 3

Transkript

1 2007 Småbåtshamnen, Ludvika Foto: Harri Manni

2 Årsredovisning 2007 Innehållsförteckning Sidan Kommunstyrelsens ordförande 3 Allmän översikt Allmän översikt 4 Ekonomisk översikt 6 Organisationsplan 9 Personalekonomisk redovisning 10 Redovisningsprinciper 14 Ord- och begreppsförklaringar 16 Siffror kommunen Resultaträkning 17 Finansieringsanalys 18 Balansräkning 19 Noter 21 Sammanställning kommunen Drift/Investering 29 Verksamhetsberättelse per nämnd Revisionen 38 Kommunstyrelsen 39 Tekniska nämnden 43 Kultur- och fritidsnämnden 47 Social- och utbildningsnämnden 51 Vård- och omsorgsnämnden 56 Miljö- och byggnämnden 60 Räddningsnämnden 64 Välfärdsbokslut 68 Miljöredovisning 77 Koncernen verksamhet 81 Koncernen siffror Resultaträkning 82 Balansräkning 83 Panter, borgens- och ansvarsförbindelser 84 Koncernföretagen i sammandrag 85 Noter 86 Revisionsberättelse 87

3 3

4 Allmän översikt Utveckling i kommunen Ekonomiskt resultat Totalt uppnår kommunen nästan ett nollresultat, resultatet är minus 0,6 mnkr, vilket är 3 mnkr bättre än budget. Orsaken till resultatförbättringen är lägre kostnader än budget inom samtliga nämnder/styrelser förutom vård- och omsorgsnämnden och social- och utbildningsnämnden. Inom dessa nämnder kvarstår problem med att hålla anvisad budget. Även skatteintäkter och finansnetto avviker positivt mot budget. Resultatet mot det kommunala balanskravet visar ett plus på 6,7 mnkr. Av tidigare års underskott på 5,3 mnkr återställs därmed allt. Investeringsnivån har varit drygt 56 mnkr. Investeringarna har skett utan nyupplåning. Pensionsåtagandena har ökat under året p.g.a. ny grundberäkningsmodell. Här sker den stora ökningen utanför resultat och balansräkning eftersom merparten ligger som ansvarsförbindelse. Personal- och utbildningsstrategi Ludvika kommun står precis som många andra arbetsgivare, inför betydande pensionsavgångar. Inom den närmaste 10-årsperioden kommer 800 av kommunens kunniga och kompetenta medarbetare att pensioneras. Därför blir en av de främsta utmaningarna och uppdragen inom personalpolitiken, att se till att vi stimulerar och hittar former för kunskapsoch erfarenhetsutbyte mellan yngre och äldre medarbetare. Det samlade kunnande som våra äldre medarbetare besitter, ska tas tillvara så att inte värdefull erfarenhet och kunskap går förlorad i samband med generationsväxlingen. Ludvika kommuns befolkning är våra uppdragsgivare och har rätt att ställa höga krav på de tjänster och den service som kommunen erbjuder. Det är i vardagsmötet mellan brukare, medborgare och kommunens medarbetare som det betygsätts om våra tjänster håller god och efterfrågad kvalité. Men det betyder också att våra arbetsplatser ska erbjuda goda arbetsmiljöer där arbetsglädje, lusten att lära och viljan att utveckla verksamheten spirar. Medarbetarnas mångfald av kompetenser och erfarenheter, olika bakgrunder och personliga förutsättningar är en dynamisk kraft och tillgång som kommunen ska ta tillvara i sin verksamhet. Ludvika kommun arbetar aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder säkra arbetsplatser, goda arbetsvillkor, en genomtänkt lönepolitik som stimulerar och utvecklings- och förändringsarbete på arbetsplatserna och som också bidrar till att underlätta rekryteringen av nya medarbetare. Befolkning- och sysselsättning 2007 präglades av hög intensitet bland företagen, en högkonjunktur och nya stora exportorder. Sysselsättningen ökade och arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingen sjönk till rekordlåga 2,8%. Ålderstrukturen bland de anställda i kommunen och näringslivet präglas av hög genomsnittsålder och ett kommande stort rekryteringsbehov, och det kommer att bli en viktig fråga att hantera framöver. Det startades 112 företag 2007 och arbetsmarknaden och näringslivet i Ludvika kommun kan anses vara i god form. STÖRRE ARBETSGIVARE INOM KOMMUNEN (antal sysselsatta) ABB-företagen i Ludvika Ludvika kommun Landstinget Spendrups Bryggeri AB VBU Västerbergslagens Utbildningscentrum Samhall Särskilda skattekontoret Befolkningsutveckling 2007 Tack vare stor invandring blev 2007 ett ganska bra år med en minskning på 52 personer, vilket ligger mycket nära den prognos som kommunen antagit. Flyttnettot på totalt 101 personer förklaras alltså av ett stort överskott från utlandet, medan den inrikes flyttningen visar underskott. Vårt negativa födelsenetto fortsätter att tynga befolkningsutvecklingen. Under året ökade 4

5 antalet födda rejält från förra årets bottennivå, men eftersom antalet döda ökade ännu mer slutade vi på ett födelseunderskott på 153 personer. Det är framför allt skolåldrarna som minskar i antal. En tydlig ökning syns för förskoleåldrarna och gruppen unga vuxna. Övriga åldrar är ganska oförändrade. Befolkningsförändringar fem år bakåt År Folk- Föränd- Födelse- Flyttmängd ring netto netto Förändring i åldersgrupper Ålder 2007 Förändring Förändring från 2006 i procent ,2 % ,1 % ,9 % ,7 % ,1 % ,8 % 80-w ,2 % Totalt ,2 % 5

6 Ekonomisk översikt år 2007 jämförelse över en femårsperiod Förändring av kostnader och intäkter Både nettokostnader och skatteintäkter och statsbidrag har ökat jämfört med föregående år, dock har intäkterna ökat mer än kostnaderna detta år. Nettokostnaderna har ökat med 35 mnkr eller 3 %, medan motsvarande ökning av skatteintäkter och statsbidrag är 39 mnkr eller 3,5 %. Finansnettot visar något lägre utfall än föregående år. Tillsammans medför detta att budgeterade nivåer för resultatet uppnås. Nettokostnadsandelsutveckling År Verksamheten/Skatt + statsbidrag 95% 95% 94% 95% 97% Avskrivningarna/Skatt + statsbidrag 5% 5% 5% 5% 5% Finansnettot/Skatt + statsbidrag 0% 0% -1% 0% 0% Verksamheternas nettokostnader/skatt och statsbidrag 100% 100% 99 % 100 % 102% Utvecklingen av nettokostnaderna visar ett resultatnyckeltal på 100 %, dvs att allt förbrukas och att den långsiktiga målsättningen på 98 % eller omvänt en resultatmarginal på 2 % inte uppnås. Kommunens skatteintäkter jämförelse länet Skatteintäkterna uppgår till 1159 mnkr. Den totala kommunala skattesatsen uppgick 2007 till 33,20 kr, varav den kommunala delen motsvarade 22,31 kr. Skattesatsen har varit oförändrad en längre tid och kommunen ligger nu på den lägre halva i länet, 6 kommuner har lägre skatt och 8 kommuner har högre skatt. Verksamheternas nettokostnadsutveckling och skatteintäkternas utveckling Verksamhetens nettokostnader och skatteintäkternas utveckling Nettokostnadernas utveckling 3,1% 4,9% 1,3% -0,1% 6,1% Skatteintäkternas utveckling 3,5% 4,4% 2,0% 1,8% 3,2% Den årliga utvecklingen har varierat. Årets utveckling visar att intäkterna ökat mer än kostnaderna efter att ha varit motsatsen föregående år. En förutsättning framledes är att denna trend fortsätter tills det ekonomiska styrmålet uppnåtts. Årets resultat mnkr / År Årets resultat -0,6 2,3 11,0-6,5-28,8 Justering extra ordinära poster 9,9 3,9 4,1 4,9 3,9 Justering taxefinansierad verksamhet -2,6-0,1-1,6-0,9 2,5 Justerat resultat / Balanskrav 6,7 5,2 13,5-2,5-22,4 Eget kapital 552,6 553,2 556,1 545,1 551,0 År 2007 innebär ett något försämrat resultat jämfört med föregående år, men är en förbättring mot budget. Justerat resultat uppnår inte fullt budgeterat resultat men innebär att kvarvarande nivå att återställa mot balanskravet, 5,3 mnkr, nu återställs. Positivt är att resultatet även detta år är positivt mot balanskravet. 6

7 Investeringsvolym och självfinansiering av investeringar Årets investeringsvolym har varit betydligt lägre än föregående år och slutar på 57 mnkr och är lägre än årets budget på 77 mnkr. Beviljade anslag fanns på 114 mnkr. Stora projekt inom VA-området har senarelagts. Någon nyupplåning för investeringar har inte gjorts under senaste femårsperioden. Den upplåning som skett avser energibesparingsprojektet inom fastighetsområdet. mnkr / År Nettoinvesteringar 56,6 71,2 41,6 40,0 51,3 Nyupplåning för investeringar Soliditet/Skuldsättningsgrad Soliditet År Exklusive pensionsskuld 53% 55% 56% 55% 54% Inklusive pensionsskuld -11% -3% 2% 1% 3% Skuldsättningsgrad År Exklusive pensionsskuld 47% 45% 44% 45% 46% Inklusive pensionsskuld 111% 103% 98% 99% 97% Orsaken till den försämrade soliditeten och skuldsättningsgraden inklusive pensionsskulden är ändrade beräkningsregler. Nya försäkringstekniska antaganden om räntesatser och livslängd innebär stora engångsökningar främst i ansvarsförbindelsen. I ett längre perspektiv är ansvarsförbindelsen ungefär i samma nivå. Soliditeten är negativ och skuldsättningsgraden över 100 %. Detta innebär att kommunen måste börja fundera på alternativa lösningar för det totala pensionsåtagandet. Likviditet De likvida medlen har under året ökat, från 27 mnkr till 35 mnkr. Lån - Borgen - Pensioner År / mnkr Långfristiga skulder (inkl checkkredit) 196,3 178,8 184,7 209,2 239,1 Pensioner (skuld) 70,2 62,5 51,4 47,8 45,4 Pensioner (ansvarsförbindelse) 599,7 522,5 480,9 477,9 465,3 Borgensförbindelser 580,4 593,4 590,1 603,5 623,2 Summa 1446,6 1357,2 1307,1 1338,4 1373,0 Förändring från år % 99% 96% 98% 100% Inklusive löneskatt 145,5 142,0 129,2 127,5 123,9 Summa 1592,1 1499,2 1436,3 1465,9 1496,9 Förändring från år % 101% 96% 98% 100% Trenden med minskade totala åtaganden från föregående år fortsätter. Orsaken beror på de nya beräkningarna för pensionsåtagandena. Låneskulden har ökat pga energisparprojektet och lån från VBU, borgensåtagandena minskar men den stora ökningen är inom pensionsområdet, både skulden och ansvarsförbindelsen ökar, främst ansvarsförbindelsen. Detta kommenteras även under områdena Soliditet/Skuldsättningsgrad. 7

8 Budgetföljsamhet för avstämning mot balanskravet År / mnkr Total budgetavvikelse Avvikelsen mot det budgeterade resultatet mot balanskravet är 5 mnkr minus, i förhållande till omsättningen en liten avvikelse. Totalt sett är avvikelsen liten. Negativa driftavvikelser kompenseras av positiva avvikelser på skatteintäkter och finansnetto. Budgetföljsamhet driftverksamhet exkl kapitalkostnader År / mnkr Social- och utbildning -9,3-5,4-5,0-16,5-1,1 Vård- och omsorg -14,0-6,2 +0,9-7,0-19,5 KS 1,8-0,4-1,6-1,8-3,5 VBU (Ludvikas del) 2,5-2,4-1,7-1,0 +1,0 Övriga 13,0-1,8 +6,9 +5,5-12,1 Driftverksamhet totalt -5,9-16,2-0,5-20,8-35,2 Årets driftresultat visar en förbättring jämfört med föregående år även om det totala resultatet är negativt. Samtliga nämnder/styrelser visar överskott mot budget utom vård- och omsorgsnämnden och social- och utbildningsnämnden. Tillsammans är deras resultat 23 mnkr minus, men kompenseras till stor del av överskott hos övriga. Oroande här är att prognosen inom social- och utbildningsnämnden försämrats under senare delen av året. Känslighetsanalys Liksom tidigare år kan man beskriva hur några olika faktorer påverkar kommunens ekonomi: 1% löneförändring ger 8 mnkr i personalkostnad 10 heltidstjänster ger drygt 3 mnkr generell avgiftsförändring med 1% ger 2 mnkr förändring av verksamhetens kostnader med 1% ger 13 mnkr befolkningsförändring med 100 innevånare ger 4 mnkr i skatt och statsbidrag förändring av kommunalskatten med 10 öre ger 4 mnkr Framtidsförutsättningar Driftbudgeten totalt visar ett överdrag mindre än föregående år. Problemet framledes är att de stora nämnderna inom vården och skolan visar stort underskott. För vård- och omsorgsnämnden medför budget 2008 ett resurstillskott mot bokslutet 2007 på 14 mnkr samtidigt som besparingsåtgärder. För social- och utbildningsnämnden däremot är budget mnkr vilket är samma nivå som bokslut Utmaningen för budgetbalans är följdaktligen stor inom denna nämnd. En återgång till tidigare år med svårigheter att hålla sig inom anvisad budget, nästan alla nämnder/styrelser drar över fastställd budget. Budskapet att budgeten utgör den yttersta gränsen för verksamheten har inte fått genomslagskraft. För framtiden måste en anpassning av fastställda mål till de medel som finns göras. Medel måste omfördelas inom och mellan nämnder för att det totala resultatet skall uppnås för en framtida ekonomi i balans. Görs inte detta måste intäkterna öka via högre avgifter eller högre skattesats. Balanskravet Inför bokslutet år 2007 fanns 5,3 mnkr att återställa enligt lagen om balanskrav. Årets resultat mot balanskravet är 6,7 mnkr, varför allt nu har återställts. Budgeterat resultat mot balanskravet för år 2008 dvs. exklusive extra ordinära poster är 24,3 mnkr varför balanskravet torde uppnås framledes. Lars Hellsing ekonomichef 8

9 Nämndorganisation för Ludvika kommun Valberedning Kommunfullmäktige Revisorer Kommunstyrelse Kommunledningskontor Krisledningsnämnd Kommunledningskontor Teknisk nämnd Tekniskt kontor Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsförvaltning Valnämnd Kommunledningskontor Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggkontor Vård- och omsorgsnämnd Vård- och omsorgsförvaltning Räddningsnämnden Västerbergslagen Räddningstjänst Social- och utbildningsnämnd Social- och utbildningsförvaltning Överförmyndarnämnd Kommunledningskontor Västerbergslagens dans- och musikskolenämnd Social- och utbildningsförvaltning Grängesbergs Gruvor AB LudvikaHem AB Kommunalförbundet Västerbergslagens Utbildningscentrum Kommunfullmäktige Socialdemokraterna Vänsterpartiet Moderaterna Bopartiet (lokalt parti) Folkpartiet Centern Kristdemokraterna Miljöpartiet Folkkampanjen för sjukvård TOTALT Mandat W:\KLK\GEM99\OVR\LKORG.PPT 9

10 Personalekonomisk redovisning Medarbetarna Den personalekonomiska redovisningen syftar till att beskriva personalförhållanden i kommunen samt bidra till att underlätta uppföljning av kommunens personalpolitik. Där inget annat uppges avser personalredovisningen uppgifter per den 31 december Anställningar och årsarbetare Vid utgången av 2007 hade kommunen 2 345, tillsvidareanställda, det kan jämföras med föregående år. Månadsavlönade visstidsanställda uppgick till 146 jämfört med 195 år Anställda mätt i form av årsarbetare, summerade sysselsättningsgrader, så uppgick till tillsvidareanställda respektive 146 visstidsanställda årsarbetare. Detta kan jämföras med 2006, då motsvarande siffror var respektive 167 årsarbetare. Timavlönades arbetade tid omvandlat till schablonmåttet 165 timmar, innebar för mätmånaden oktober att timanställdas arbetade tid motsvarade 136 årsarbetare, jämfört med 171 årsarbetare föregående år. Medelsysselsättningsgraden för timavlönade var ca 40 procent av heltid. Timavlönade i form av fysiska personer uppgick till ca 432 under mätmånaden. Jämfört med föregående år ses en tendens att tillsvidareanställningar har ökat något jämfört med 2006, medan visstidsanställningarna minskat. Sammantaget hade kommunen tillsvidare- och visstidsanställda vid utgången av Jämfört med föregående år är detta en minskning med 29 anställningar. Personal- och åldersstruktur 82,2 procent av kommunens tillsvidareanställda är kvinnor och 17,8 procent utgörs av män. Det är en mycket liten förändring av föregående års förhållande, då kvinnornas andel uppgick till 82 procent respektive 18 procent för männen. Kvinnornas medelålder uppgick till 46,8 år 2007, och männens medelålder var 48,3 år. Motsvarande siffror 2006 siffror var 46,5 år för kvinnor respektive 48,4 år för män. Medelåldern för båda könen uppgick till 47,1 år, jämfört med 2006 då medelåldern uppgick till 46,8 år. 60 procent av kommunens medarbetare är sysselsatta inom vård och omsorg (inklusive socialtjänst) 17 procent verkar inom bildningsoch fritidssektorn, 15 procent arbetar med teknisk service och förvaltning, 8 procent av medarbetarna kan hänföras till administrativa funktioner. Relationerna mellan de olika verksamheterna och yrkeskategorierna är i princip oförändrade mellan 2006 och Pensionsavgångar och personalrörlighet Under 2007 lämnade 264 medarbetare sin anställning varav 11 genom beviljad sjukersättning, 49 personer avgick med ålderspension eller via förtida uttag. Övriga slutade i organisationen av andra skäl, till exempel för arbete hos annan arbetsgivare. Pensionsprognosen för de kommande 10 åren visar att närmare 800 medarbetare kommer att uppnå pensionsåldern 65 år fram till Det innebär att ungefär 33 procent av dagens medarbetare kommer att lämna organisationen genom pensionsavgång. Pensionsavgångarna ökar successivt fram till 2013 för att sedan minska något. Av erfarenhet vet vi också att den faktiska pensionsåldern är lägre, så pensionsavgångarna är förmodligen större än den bild prognosen ger. Sysselsättningsgrader Andelen tillsvidareanställda som arbetar heltid uppgår till 72 procent. Den andelen är oförändrad jämfört med Medelsysselsättningsgraden för kommunens tillsvidareanställda medarbetare uppgick till 91,9. Jämfört med 2006 är det en smärre minskning med 0,2 procentenheter. Under samma period har kvinnors medelsysselsättningsgrad minskat marginellt med 0,3 procentenheter, från 91,1 procent 2006 till 90,8 procent Männens medelsysselsättningsgrad har under samma period ökat från 96,8 procent till 97,5 procent. Kommungemensam utbildning Centrala utbildningar för chefer och arbetsledare har genomförts bland annat inom arbetsmiljö - tillbud och arbetsskador, Det goda värdskapet om att bygga starka relationer i organisationen, Arbetsplatsens människosyn om lärande och utveckling i och av arbetet. Medarbetare som kör personbil i tjänsten har erbjudits utbildning i halkkörning. Som ett led i kommunens systematiska säkerhetsarbete har utbildning för ca 40 säkerhetsansvariga och säkerhetsombud genomförts under året. I samarbete med Samarkand 2015 och via högskolan Dalarna 10

11 har lokalt förlagda högskolekurser kunnat erbjudas kommunens medarbetare. Personalutvecklingsarbete En vitaliserad arbetsmiljöpolicy har arbetats fram och beslutats under året. Personal omarbetad personalbehovsprognos har tagits fram av ekonomi och personalenheten. Framskrivningen av personalbehovet pekar på ett årligt rekryteringsbehov om cirka 200 medarbetare per år de närmaste 10 åren, förutsatt oförändrade politiska ambitioner och verksamhetsmål. Arbetet med att erbjuda kommunens medarbetare heltidstjänster har intensifierats under En särskild projektgrupp tillsattes under 2006 för att stimulera och understödja förvaltningarnas arbete med tillskapande av fler heltider. Två försöksenheter inom vård- och omsorgsförvaltningen samt poolverk-samhet inom social- och utbildnings-förvaltningen har deltagit. Pilotgrupperna inom vård- och omsorgsförvaltningen valde schemavägen för att åstadkomma ökade sysselsättningsgrader. Arbetsmodellen som prövats har utgått ifrån att optimera bemanningen genom smartare och flexiblare schemaläggning, där medarbetarnas önskemål och verksamhetens krav på personalbemanning varit vägledande. Det har även inneburit att personalen kunnat vikariera för varandra vid korttidsvakanser. Erfarenheterna av projektet visar att nyttjandet av korttidsvikarier minskat vilket inneburit en ökad personalkontinuitet. Erfarenheterna visar också att en större driftsenhet eller driftsområde kan nyttja stordriftsfördelar i form av mer flexibel bemanning och användning av medarbetarna, t.ex. som interna vikarier vid korttidsfrånvaro. Större driftsställen medger också möjlighet att över tid justera eventuell över- eller underanställning sett mot personalbudget. Vissa personalkostnadsökningar går förmodligen inte att undkomma i början av en förändringsprocess. Men när schemaläggnings-, arbetsplanerings- och arbetsorganisatoriska frågor arbetats igenom, så bör förutsättningarna för att nå en balanserad personalbudget vara goda. Heltidsprojektet avslutades formellt 31 augusti 2007, men arbetsmodellen och tankesättet som prövats under projekttiden lever fortsättningsvis kvar i verksamheterna. Personalenheten har med såväl personella som ekonomiska resurser bidragit verksamheten vid arbetsgivarringen Rörlighet för ökad hälsa. Ringens intressenter består idag ABB, Ludvika församling, Ludvikahem, Ludvika Kommun, Ovako Bar, Samhall, Smedjebackens kommun, Spendrups, Västerbergslagens närsjukvård samt Västerbergslagens utbildningscentrum (VBU). Den huvudsakliga verksamheten består av individuell coachning med möjlighet att prova annat arbete samt jag-stärkande gruppverksamhet utifrån en grön rekreationsoch rehabiliteringsanda. Rörlighet för ökad hälsa drivs från och med den 1 januari 2008 som eget aktiebolag under namnet Rörlighet i Bergslagen AB. Arbetsmarknadsinsatser Arbetsmarknadsinsatserna har koncentrerats till olika former av stödanställningar och projekt. AREHA - Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Ludvika kommun. Inom projektet har man arbetat med att finna lämpliga platser för arbetsplatsförlagd arbetsprövning och arbetsträning (i första hand inom Ludvika kommun). Deltagarna har haft tillgång till en personlig coach som följt upp och stöttat deltagarna. Försäkringskassan och arbetsförmedlingen har haft ansvar för att rekrytera och hänvisa lämpliga deltagare till projektet och arbetsmarknadsavdelning har ansvarat för arbetsträningsplatser och de coacher som varit kopplade till projektet. Ca 20 personer har deltagit i verksamheten under Aktivitetsgarantin avvecklades som arbetsmarknadspolitiskt program den 30 juni Verksamheten med Arbetsförmedlingen avvecklades den 31 mars Verksamheten förfogade över 35 platser som Arbetsförmedlingen kunde anvisa lämpliga deltagare till. Kommunala ungdomsprogrammet (KUP) avvecklades som arbetsmarknadsprogram den 30 november I samband med att programmet avskaffades avslutades även samverkan Arbetsförmedlingen. Verksamheten omfattade 20 platser för ungdomar upp till 19 år. De beviljade plusjobben löper fram till utgången av Ludvika kommun har kunnat erbjuda 41 personer sysselsättning med stöd av denna anställningsform. 11

12 Personalenheten har ansvarat för driften av kommunens växthus. Främst har långtidsarbetslösa erbjudits sysselsättning. Produktion av plantor för utplantering, skötsel av planteringar och städning av gågatan i Ludvika har ingått i växthusets verksamhet. Kommunens feriearbeten för gymnasiseungdomar mellan år har administrerats av personalenheten. Arbetsuppgifter har i huvudsak erbjudits inom föreningsliv och i kommunens egna verksamheter, främst inom vård- och omsorgsförvaltningen samt turistbyrån. Drygt 160 ungdomar har kunnat erbjudas arbete i treveckorsperioder under sommarmånaderna. Den nationella arbetsmarknadspolitiken är stadd under förändring efter regeringsskiftet Bland annat har nya och andra stödformer för att underlätta anställningar tillkommit. Arbetsmarknadsverket har avskaffats och ersatts med den nya samlade myndigheten Arbetsförmedlingen. Dessa förändringar har även påverkat kommunens planering och genomförande av olika arbetsmarknadsinsatser, eftersom kommunen till stor del är beroende av statligt stöd för genomförandet av arbetsmarknadspolitiska insatser. Löner och personalkostnader Löneöversynen 2007 innebar ett genomsnittligt utfall mellan 3 3,5 procent för de flesta avtalsområden. Akademikerförbundet SSR, Ledarna och SKTF hade ett garanterat utfall om 4 procent för medlemmar med löner under kronor per månad, respektive 3 procent för månadslöner överstigande kronor. Individuell lönesättning tillämpas inom samtliga avtalsområden. Medellön Medellönen för kvinnor uppgick till kronor och för män kronor per månad. Medellön för båda könen uppgick till kronor per månad. Det kan jämföras med år 2006 då var medellönen för kvinnor var kronor och respektive män kronor per månad. Kvinnornas medellön har ökat med 215 kronor eller 1,1 procent mellan 2006 och Motsvarande siffror för männen är 302 kronor eller 1,4 procent. Kvinnors medellön av männens uppgår till 87,9 procent eller omvänt, männens medellön uppgick till 112,1 procent av kvinnornas. Det är i det närmaste ett oförändrat förhållande jämfört med föregående år, då kvinnornas medellön uppgick till 88,2 procent av männens medellön. Den här jämförelsen tar förstås ingen hänsyn till skillnader mellan könen vad avser anställningstid, yrkes-, utbildnings- och åldersstruktur, utan är bara ett jämförelsemått för gruppen kvinnor respektive män. Medellön för några av de större personalkategorierna Tillsvidareanställda Personalkategori Kv Män Förskollärare Fritidspedagog Dagbarnvårdare Barnskötare Enhetschef Vårdbitr/vårdare U-sköterska Sjuksköterska Socialsekr Skolledare Grundskollärare Personlig assistent Grundskolärare Måltidspers Städpersonal Kommunalarb park/tekn Brandpersonal Ingenjörer Arbetsledare tekn Personalkostnader Löner och övriga personalomkostnader uppgick till 917,8 mnkr (871,9 mnkr). Semesterlöneskuld och okompenserad övertidsersättning uppgår till 47,4 mnkr (46,8 mnkr). Ansvarsförbindelsen till kommunens medarbetare i form av pensioner uppgick vid årskiftet till 599,7 mnkr (522 mnkr). Sjuklöner till en kostnad av 9,6 mnkr (10,3 mnkr) inkl kostnad för medfinansiering har betalats ut. Personalkostnadens andel av verksamhetens kostnader uppgår till 66 procent. I personalkostnaderna ingår lön, sjuklön, semesterersättning, övertidsersättning, arbetsgivaravgifter, försäkrings- och pensionskostnader inklusive pensionsavsättning. 12

13 Arbetsmiljö och hälsa Enligt modellen för obligatorisk sjukfrånvaroredovisning uppgick sjukfrånvaron 2007 till 6,2 procent vilket är en liten minskning jämfört med Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning 2007 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid i timmar Ålder Kvinnor Män Samtliga år 5 5,5 2,8 3,1 4,5 4, år 6,4 6,1 2,6 3,0 5,8 5,7 50- år 8 7,7 5,7 5,2 7,5 7,1 Totalt 6,9 6,7 4,2 4,2 6,4 6,2 Sjukfrånvaro > 60 dagar 58,5 57,9 53,6 54,5 58,0 57,4 Sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare har reducerats även under Antalet sjukdagar per tillsvidareanställd uppgick till 24,6 dagar jämfört med 25 dagar Sjukfrånvaro mätt i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid uppgick till 6,18 procent 2007, vilket kan jämföras med 6,36 % året innan. Även om hälsotalet förbättrats genom minskad sjukfrånvaro, så behöver fortfarande arbetet med aktiva insatser inom området arbetsmiljö- och arbetshälsa vara ett prioriterat uppdrag för enheten. Kommunens friskvårds- och hälsosatsning har fortsatt även under Kommunens dryga 90-tal hälsoinspiratörer har fortbildats och utbudet av friskvårdsaktiviteter utvecklas alltefter medarbetarnas önskemål och kartlagda behov. För att ytterligare stärka hälsoarbetet och de hälsofrämjande processerna inom organisationen, rekryterade personalenheten en hälsoutvecklare under hösten Samverkan FAS 05 Den under 2006 inledda utvecklingsprocessen med att förbättra samverkansformerna i enlighet med det nya samverkansavtalet FAS 05 har fortsatt under året. Bland annat har partsgemensamma tema- och planeringsdagar omkring avtal och arbetsformer i samverkanssystemet genomförts vid ett par tillfällen. Arbetsskador Anmälda arbetsskador har ökat mellan 2006 och 2007, från 114 till 158 anmälda arbetsskador. De vanligaste skadetyperna som anmäls är halk- och fallolyckor, stick- och klämskador. Flest anmälda skador har inkommit från vård- och omsorgsförvaltningen, social- och utbildningsförvaltningen samt tekniska kontoret, dvs de tre stora förvaltningarna. Indexerar man anmälningarna i förhållande antal anmälningar per anställd, så hamnar i stället räddningstjänsten, tekniska kontoret och vårdoch omsorgsförvaltningen i topp. Att arbetsskadorna har ökat mellan 2006 och 2007 kan också bero på att anställda har blivit mer medvetna om vikten av att anmäla arbetsskador eftersom arbetsskador och tillbud är indikatorer på att arbetsmiljön behöver ses över och förbättras. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har även detta år varit ett prioriterat arbetsområde. Bland annat har en moderniserad arbetsmiljöpolicy arbetats fram och en förnyad arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud lanserats. Vidare har omarbetade och tydligare rutiner för tillbuds- och arbetsskaderapportering samt uppföljning introducerats i verksamheterna. Utvecklingsarbetet har bedrivits i partsammansatt arbetsgrupp inom ramen för kommunens samverkansavtal. 13

14 Redovisningsprinciper TILLÄMPNINGAR Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed i huvudsaklig överensstämmelse med Kommunala redovisningslagen (KRL). Leverantörsfakturor, registrering avseende bokslutsåret har kunnat ske t o m 15 januari år Därefter har de belastat redovisningsåret om de uppgått till väsentliga belopp (periodiserats). Kundfordringar äldre än ett år har skrivits ned med 100 % i bokslutet. Därefter övergår kundfordringarna till långtidsbevakning. Semesterlöneskulden, de anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och okompenserad övertid, har redovisats som en kortfristig skuld i balansräkningen. Löneskuld timanställda har skuldbokförts. Löner och övriga löneförmåner redovisas enligt kontantmetoden. Sociala avgifter fördelas ut på verksamheterna genom personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Personalomkostnadspålägg från nämnderna har interndebiterats med följande procentpåslag: förtroendevalda ,82% ( ,82%) och anställda på kommunala avtal ,49% ( ,49%). Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. Anslutningsavgifter har redovisats som intäkter i resultaträkningen. Avskrivningar beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden minskat med investeringsbidrag. Linjär avskrivning tillämpas dvs. med belopp som är lika stora under tillgångens beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivningstiden följer i huvudsak den beräknade ekonomiska livslängd som anges i Kommunförbundets rekommendationer. Avskrivningar av nya investeringar påbörjas under samma år som anskaffningen sker. Ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar Fr o m 2003 redovisas ackumulerade anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar på egna konton. Internränta beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Internräntan 2007 är 4,5 % (2006 5,0 %) på tillgångarnas bokförda värde som disponeras av nämnderna. Internhyra fastigheter 2007 är 4,5 % (2006 5,0%). Beloppsgräns för investering Huvudregeln är att ett inköp är att betrakta som en investeringsutgift om den har en varaktighet på minst tre år och kostnaden överstiger ½ basbelopp (20 tkr). Kostnadsräntor hänförliga till redovisningsåret har skuldbokförts och belastat årets redovisning (upplupna räntor). Amorteringar långfristiga lån för nästkommande år redovisas som kortfristig skuld. Skatteintäkter Kommunen tillämpar Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 4:2. Det innebär att redovisade skatteintäkter består av tre delar: - Preliminära månatliga skatteinbetalningar under året. - Prognos för avräkningslikviden innevarande år - Justering av avräkningslikviden för föregående år. Differensen mellan redovisad och fastställd (ej vid bokslutstillfället känd) avräkningslikvid för föregående år. Pensionsskulden har beräknats av Kommunsektorns Pension AB (KPA). Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Årets nyintjänade pensioner redovisas som en långfristig avsättning i balansräkningen samt kostnadsförs i resultaträkningen. Räntan på pensionslöften redovisas i posten finansiella kostnader i resultaträkningen. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader har bokförts i enlighet med blandmodellen. Detta innebär att särskild löneskatt beräknats både på de pensionsförpliktelser som redovisas som avsättning i balansräkningen och de som anges som ansvarsförbindelse. 14

15 Balanserade resultat avseende arbetsavd, fastighetsavd fastighetsservice, fastighetsavd städ, fastighetsavd hantverkare, och sotningsavd samt Öddö barnkoloni redovisas som en del av kommunens egna kapital. Leasingavtal Från och med bokslut 2003 skall redovisning av leasingavtal följa redovisningsrådets rekommendation. I den står bl.a. att skillnad skall göras mellan operationella och finansiella avtal. Enligt Rådet för kommunal redovisning kan de leasingavtal som kommunen ingått betraktas som operationella om det sammanlagda värdet alternativt framtida leasingavgifter inte påverkar balansomslutning eller finansiella nyckeltal i någon högre grad. Detta enligt väsentlighetsprincipen. Summan av de återstående betalningarna för de ingångna avtalen påverkar balansomslutningen med mindre än 1 % och med ledning av ovanstående klassificeras leasingavtalen som operationella. 15

16 Ord- och begreppsförklaringar Redovisningen av kommunens ekonomiska utveckling har traditionellt inriktats på avvikelser mellan redovisning och budget. I modellen som Svenska Kommunförbundet utvecklat belyses utvecklingen av den löpande verksamheten och investeringar samt den finansiella ställningen. Nedan beskrivs modellens olika delar och sambanden mellan dessa. I driftredovisningen beskrivs de enskilda verksamheternas budgeterade respektive redovisade kostnader och intäkter. Resultaträkningen utgår från intäkterna och kostnaderna i driftredovisningen. Investeringsredovisningens uppgift är att visa hur investeringsutgifterna under året fördelat sig på olika verksamhetsområden. Investeringsredovisningen summeras till posten nettoinvesteringar. Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader samt visar hur förändringen av eget kapital uppkommit (årets resultat). Denna förändring kan också erhållas genom att jämföra eget kapital mellan två redovisningsår i balansräkningen. Finansieringsanalysen ger upplysning om hur en räkenskapsperiods investeringar och löpande verksamhet har finansierats och hur det har påverkat de likvida medlen. Balansräkningen redovisar kommunens finansiella ställning vid en viss tidpunkt. Här redovisas hur kommunens kapital har använts och hur det har anskaffats. Kapitalet används till olika slags tillgångar, som finansieras antingen av skulder, avsättningar eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar är fast och lös egendom avsedd för stadigvarande innehav, t ex byggnader, inventarier, maskiner och fordon. Skulderna uppdelas i långfristiga respektive kortfristiga skulder beroende på skuldens löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och avsättningar/skulder. Eget kapital består av anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapitalet (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål) är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Anläggningskapitalet (bundet kapital i anläggningar m m) utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder och avsättningar. Ord- och begreppsförklaringar Soliditet - Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, d v s graden av egna finansierade tillgångar. Visar betalningsförmågan på lång sikt. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. Kapitalkostnader - Benämning för internränta och avskrivning. Avskrivningar - Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Internränta - Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggningstillgångar) som nyttjas inom en viss verksamhet. Internräntan utgår på det bokförda restvärdet av anläggningstillgångarna. Nettoinvesteringar - Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m m. Nettokostnader - Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Kortfristiga skulder - Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten. Långfristiga skulder - Skulder överstigande 1 år samt checkräkningskredit. Periodisering - Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod som de tillhör. Omsättningstillgångar består av likvida medel och tillgångar som på kort tid kan omvandlas till likvida medel. Avsättningar är ekonomiska förpliktelser som är säkra till sin förekomst, men ovissa till belopp och till den tidpunkt då de skall infrias. Exempel är avsättning pensioner och avsättning särskild löneskatt. 16

17 RESULTATRÄKNING Belopp i mnkr Budget Redovisning Redovisning Verksamhetens intäkter (not 1) 459,5 300,4 287,7 Verksamhetens kostnader (not 2) , , ,5 Avskrivningar (not 3) -55,0-54,8-55,6 Jämförelsestörande post (not 4) -4,2 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , , ,6 Skatteintäkter (not 5) 908,6 917,2 897,0 Generella statsbidrag och utjämning (not 5) 245,0 242,1 223,6 Finansiella intäkter (not 6) 15,5 16,3 16,8 Finansiella kostnader (not 6) -10,5-10,0-9,6 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 8,4 9,3 6,2 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader (not 7) -12,0-9,9-3,9 ÅRETS RESULTAT -3,6-0,6 2,3 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5 Infrastrukturell åtgärd 12,0 Nedskrivning bokförda värden 0,3 2,3 Rivningar 0,1 1,6 Aktieägartillskott GGAB 2,5 Aktieägartillskott LudvikaHem AB 7,0 Resultat va verksamhet 2,2-6,1-0,8 Resultat avfallshantering 1,5 3,8 0,5 Resultat sotningsväsen -0,3 0,2 JUSTERAT RESULTAT 12,1 6,7 6,1 17

18 FINANSIERINGSANALYS Belopp i mnkr Budget Redovisning Redovisning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -3,6-0,6 2,3 Justering för av- och nedskrivningar (not 3) 55,1 54,8 55,6 Justering för förändring av pensionsskuld (not 2) 5,2 4,8 Justering förändring av pensionsskuld grundändring (not 4) 4,2 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 8) 6,3 2,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 51,5 65,7 69,5 Ökning(-)/Minskning(+) förråd, lager och exploateringsfastigheter (not 16) -2,2-0,4 Ökning(-)/Minskning(+) kortfristiga fordringar (not 17) -21,4 7,4 Ökning(+)/Minskning(-) kortfristiga skulder (not 27) 2,9-2,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten 51,5 45,0 73,6 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvestering i materiella anläggningstillgångar -76,7-56,6-71,3 Investering i finansiella anläggningstillgångar -1,2-0,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,0 2,7 2,2 Omklassificering brf Kolbottenvägen -1,1 Kassaflöde från investeringsverksamheten -74,7-55,1-70,6 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upplåning Nyupptagna lån (not 9) 44,2 23,2 Amortering av skuld (not 10) -7,0-5,7-6,0 Förändring kortfristig del 0,1 Utlåning Ökning långfristiga fordringar -4,4-0,1-0,1 Minskning av långfristiga fordringar 0,2 0,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 32,8 17,6-5,9 ÅRETS KASSAFLÖDE 9,6 7,5-2,9 Likvida medel vid årets början 27,4 30,3 Likvida medel vid årets slut 34,9 27,4 18

19 BALANSRÄKNING Belopp i mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 11) 871,2 868,9 Maskiner och inventarier (not 12) 32,2 37,5 Övriga materiella anläggningstillgångar (not 13) 3,2 3,0 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter (not 14) 23,3 22,1 Långfristiga fordringar (not 15) 6,9 7,0 Summa anläggningstillgångar 936,8 938,5 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter (not 16) 3,3 1,1 Kortfristiga fordringar (not 17) 57,9 36,5 Kassa och bank (not 18) 34,9 27,4 Summa omsättningstillgångar 96,1 65,0 SUMMA TILLGÅNGAR 1 032, ,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 19) 552,6 553,2 Därav årets resultat -0,6 2,3 Avsättningar Långfristiga avsättningar Avsättning till pensioner (not 20) 70,2 62,5 Avsättning särskild löneskatt (not 21) 17,0 15,2 Avsättning återställande avfallsdeponi (not 22) 1,9 1,8 Summa avsättningar 89,1 79,5 Skulder Långfristiga skulder Långfristiga lån (not 23) 184,2 177,5 Förutbetald intäkt va (not 24) 0,1 Skuld Västerbergslagens Utbildningscentrum (not 25) 10,7 Övriga långfristiga skulder (not 26) 1,3 1,3 Summa långfristiga skulder 196,3 178,8 Kortfristiga skulder (not 27) 194,9 192,0 Summa skulder 391,2 370,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 032, ,5 19

20 POSTER INOM LINJEN forts Belopp i mnkr STÄLLDA PANTER Fastighetsinteckningar, uttagna 20,1 19,9 Fastighetsinteckningar, i eget förvar -20,1-19,9 0,0 0,0 BORGENSFÖRBINDELSER Kommunala bostadsföretag (not 28) 520,6 545,6 Övriga kommunala företag (not 29) 52,3 39,4 Egnahem (not 30) 3,9 4,7 Föreningar och organisationer (not 31) 3,6 3,7 Summa borgensförbindelser 580,4 593,4 FÖRVALTNINGSUPPDRAG Mottagna donationsfonder 5,3 5,2 PENSIONSFÖRPLIKTELSER Ansvarsförbindelse pensioner inkl löneskatt (not 32) 745,2 649,2 Inkl Västerbergslagens utbildningscentrum (VBU). VBU:s ansvarsförbindelse inkl särskild skatt uppgår till 33,3 mnkr (23,3). 70 % d v s 23,3 mnkr (15,6) utgör Ludvika kommuns andel 20

21 NOTER Belopp i mnkr NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Enligt driftredovisning 521,1 510,3 Försäljning av fastigheter 0,7 1,0 Interna intäkter -221,4-223,6 Summa 300,4 287,7 Därav taxefinansierad verksamhet (va, renhållning och sotning) 77,6 77,1 NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Enligt driftredovisning , ,2 Reglering personalomkostnader 5,6 2,6 Särskild löneskatt -8,0-8,0 Förändring semesterlöneskuld och övertidslöneskuld -0,5-1,6 Pensionsutbetalningar individuell del -26,2-22,9 Förändring av pensionsskuld -5,2-4,8 Förändring löneskuld timanställda 0,1-0,4 Kalkylerad kapitalkostnad 94,4 98,2 Interna kostnader 221,4 223,6 Summa , ,5 Därav taxefinansierad verksamhet (va, renhållning och sotning) 58,7 55,2 NOT 3 AVSKRIVNINGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar -41,8-41,8 Bilar och andra transportmedel, maskiner och inventarier -12,8-13,1 Nedskrivningar -0,2-0,7 Summa -54,8-55,6 NOT 4 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POST Förändring av pensionsskuld Grundändring p g a engångseffekt av räntesänkning -4,2 Summa -4,2 NOT 5 SKATTEINTÄKTER, GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Kommunalskatteintäkter Preliminära skatteintäkter 905,6 886,0 Slutavräkning ,1 Slutavräkning ,4 Slutavräkning ,9 5,5 Prognos slutavräkning ,5 Summa kommunalskatteintäkter 917,2 897,0 21

22 Generella statsbidrag och utjämning Generellt sysselsättningsstöd 16,1 Inkomstutjämningsbidrag 149,1 135,1 Strukturbidrag 14,6 14,6 Kostnadsutjämningsbidrag 36,9 36,9 Införandebidrag 13,5 17,7 Bidrag LSS-utjämning 23,3 Regleringsavgift LSS -0,5 Utjämningsavgift LSS -1,9-4,0 Maxtaxa barnomsorg 6,6 6,8 Skolpeng 0,9 Summa generella statsbidrag och utjämning 242,1 223,6 Summa skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 1 159, ,6 NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Aktieutdelning koncernföretag 15,2 14,6 Aktieutdelning andra företag 0,5 0,6 Reavinst värdepapper 1,3 Övriga finansiella intäkter 0,6 0,3 Summa finansiella intäkter 16,3 16,8 Räntekostnad långfristiga lån -6,4-5,8 Ränta pensionsskuld -2,4-2,1 Skuldränta kredit (bank) -0,2-0,1 Ränta balanserade resultat (se även not 18) -0,6-1,3 Övriga finansiella kostnader -0,3-0,3 Summa finansiella kostnader -9,9-9,6 Totalt finansnetto 6,4 7,2 NOT 7 EXTRAORDINÄRA KOSTNADER Nedskrivning Hårdenstorp -2,3 Rivning Hantverkargatan -1,2 Rivningar -0,1-0,4 Nedskrivning Laritstorp -0,3 Aktieägartillskott GGAB -2,5 Aktieägartillskott LudvikaHem AB -7,0 Summa -9,9-3,9 NOT 8 ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Finansiell del av pensionskostnad 2,4 2,1 Avsättning särskild löneskatt 1,9 2,7 Reavinst avyttring fastigheter -0,7-1,0 Exploateringsfastigheter 2,3 0,4 Nedskrivning fastigheter 0,3 2,4 Ökning avsättning avfallsdeponi 0,1 0,1 Omklassificering brf Kolbottenvägen 1,1 Löneskuld timanställda mot Eget kapital -5,2 Summa 6,3 2,6 22

23 NOT 9 NYUPPTAGNA LÅN Kommuninvest 12,5 Västerbergslagens Utbildningscentrum 10,7 Förutbetald intäkt va Summa 23,2 NOT 10 AMORTERING AV SKULD Checkräkningskredit (minskning utnyttjande av kredit inom gemensamt centralkonto) 0,0 0,0 Minskning av långfristiga skulder: SBAB -0,6-0,9 Stadshypotek AB -1,3-1,3 Swedbank AB -0,5-0,5 Swedbank Hypotek AB -3,3-3,3 Summa -5,7-6,0 Summa totalt -5,7-6,0 NOT 11 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Markreserv Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 21,2 22,9 Utgående bokfört värde 21,2 22,9 Verksamhetsfastigheter Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 736,5 711,7 Utgående ackumulerade avskrivningar -307,5-286,0 Utgående bokfört värde 429,0 425,7 Fastigheter för affärsverksamhet Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 238,5 236,2 Utgående ackumulerade avskrivningar -111,6-110,9 Utgående bokfört värde 126,9 125,3 Publika fastigheter (gator, vägar, parker) Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 178,0 169,4 Utgående ackumulerade avskrivningar -83,5-79,4 Utgående bokfört värde 94,5 90,0 Fastigheter för annan verksamhet Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 336,2 335,8 Utgående ackumulerade avskrivningar -148,8-143,0 Utgående bokfört värde 187,4 192,8 Exploateringsmark Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 12,7 12,7 Utgående ackumulerade avskrivningar -0,5-0,5 Utgående bokfört värde 12,2 12,2 Summa 871,2 868,9 23

24 NOT 12 MASKINER OCH INVENTARIER Bilar och andra transportmedel Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 18,7 17,5 Utgående ackumulerade avskrivningar -14,6-12,7 Utgående bokfört värde 4,1 4,8 Maskiner Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 10,6 6,8 Utgående ackumulerade avskrivningar -9,2-5,0 Utgående bokfört värde 1,4 1,8 Inventarier Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 111,3 181,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -84,5-150,1 Utgående bokfört värde 26,8 30,9 Summa 32,3 37,5 NOT 13 ÖVRIGA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Förbättringsutgifter fastigheter ej ägda av kommunen Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5,0 4,4 Utgående ackumulerade avskrivningar -1,8-1,4 Utgående bokfört värde 3,2 3,0 Summa 3,2 3,0 NOT 14 AKTIER, ANDELAR OCH BOSTADSRÄTTER Aktier Antal Nominellt Bokfört Bokfört aktier värde värde, mnkr värde, mnkr Västerbergslagens Kraft AB * ,5 0,5 AB Dalatrafik ,5 0,5 LudvikaHem AB * ,0 11,0 Västerbergslagens Värme AB * ,1 Västerbergslagens Elnät AB * ,9 Västerbergslagens Energi AB * ,3 4,3 Grängesbergs Gruvor AB * Övriga aktier, andelar och bostadsrätter 3,0 1,8 Summa 23,3 22,1 Därav i kommunens koncernföretag * 19,8 19,8 NOT 15 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Låntagare IOGT-NTO:s kursgård Saxenborg ek fören. 0,4 0,4 Ludvika flygklubb 0,2 0,2 Ludvika Hembygdsförening 0,1 0,1 Anslutningsavgifter 0,2 0,3 LudvikaHem AB * 6,0 6,0 Summa 6,9 7,0 Därav i kommunens koncernföretag * 6,0 6,0 24

25 NOT 16 FÖRRÅD, LAGER OCH EXPLOATERINGSFASTIGHET Centralförråd 0,3 0,3 Turistbyrån 0,3 0,4 Exploateringsfastigheter 2,7 0,4 Summa 3,3 1,1 NOT 17 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 23,2 17,7 Därav kundfordringar hos kommunens koncernföretag * 1,2 1,9 Inkomstrester * del av 2,8 1,4 Utgiftsförskott 0,9 0,1 Mervärdeskatt 6,3 9,1 Näringslivsenheten 0,2 2,1 Västerbergslagens Utbildningscentrum 2,6 Vård- och omsorgsförvaltningen 0,2 1,7 Tekniska kontoret *del av 1,4 0,8 IT-enheten 0,4 0,4 Upplupna ej erhållna skatteintäkter 17,1 Övriga fordringar *del av 2,8 3,2 Summa 57,9 36,5 Därav kortfristiga fordringar hos kommunens koncernföretag * 5,0 2,5 NOT 18 KASSA OCH BANK Handkassor 0,1 0,1 Bank 34,8 27,3 Summa 34,9 27,4 NOT 19 EGET KAPITAL Ingående Eget kapital: 553,2 556,1 Poster bokförda mot eget kapital Löneskuld timanställd personal -5,6 Förändring löneskuld timanställda 0,4 Summa ingående Eget kapital 553,2 550,9 Årets resultat -0,6 2,3 Summa Eget kapital 552,6 553,2 I Eget kapital ingår fondering av balanserade resultat IB* Resultat -07 UB Arbetsavd 3,2-0,6 2,6 Driftavd va 9,1 6,1 15,2 Driftavd renh 6,9-3,7 3,2 Fastighetsavd, städ 3,8 0,1 3,9 Fastighetsavd, hantverkare 0,0 0,0 0,0 Fastighetsavd, fastigh service 1,7-0,1 1,6 Sotningsavd -0,5 0,3-0,2 Öddö barnkolonier 3,2 0,1 3,3 Summa 27,4 2,2 29,6 *På IB Eget kapital för resultatenheterna har dessa erhållit ränteintäkt/räntekostnad vilket framgår i not 6. Denna räntesats är lika med internräntan. För Öddö barnkoloni har bankränta påförts. 25

26 NOT 20 AVSÄTTNING TILL PENSIONER Beräkning gjord av KPA Ingående pensionsskuld exkl SÅPGP 61,4 51,0 Ingående pensionsskuld SÅPGP 1,1 0,4 Skuldförändring exkl SÅPGP 3,9 8,3 Skuldförändring SÅPGP 1,4 0,7 Finansiell kostnad 2,4 2,1 Summa 70,2 62,5 NOT 21 AVSÄTTNING SÄRSKILD LÖNESKATT Ingående avsättning exkl SÅPGP 12,9 10,9 Ingående avsättning SÅPGP 0,2 Ingående finansiell kostnad 2,1 1,6 Skuldförändring exkl SÅPGP 0,9 2,0 Skuldförändring SÅPGP 0,3 0,2 Finansiell ksotnad 0,6 0,5 Summa 17,0 15,2 NOT 22 AVSÄTTNING AVFALLSDEPONI Avsättning återställande avfallsdeponi 1,9 1,8 Summa 1,9 1,8 NOT 23 LÅNGFRISTIGA LÅN Låneskuld Ingående låneskuld 183,2 189,2 Nyupplåning under året 12,5 Årets amorteringar -5,7-6,0 Kortfristig del av långfristiga lån -5,8-5,7 Summa långfristiga skulder 184,2 177,5 Kreditgivare SBAB 31,4 31,9 Statshypotek AB 18,6 19,9 Swedbank AB 3,4 3,9 Swedbank Hypotek AB 44,3 47,6 Nordea 79,8 79,8 Kommuninvest 12,5 Summa lånegivare 190,0 183,1 Genomsnittsränta % 3,5 3,2 NOT 24 FÖRUTBETALD INTÄKT VA Återstående skuld anläggningsavgift 0,1 Summa 0,1 NOT 25 SKULD VÄSTERBERGSLAGENSUTBILDNINGSCENTRUM Reglering av överlikvid kassa 10,7 Summa 10,7 26

27 NOT 26 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER Ersättning fallrätt GGAB (Laven) 1,3 1,3 Summa 1,3 1,3 NOT 27 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 35,0 36,8 Leverantörsskulder till koncernföretag * 12,5 12,6 Verksamheternas reserveringar 18,5 17,4 FO-Bas 0,2 0,5 VBU * 2,4 Semesterlöne- och övertidsskuld 47,4 46,8 Löneskuld timanställda 5,5 5,6 Upplupen pension, individuell del 25,2 22,5 Upplupen löneskatt, individuell del 11,6 10,9 Upplupen ränta 1,4 1,3 Inkomstförskott 2,1 2,5 Utgiftsrester *del av 33,8 31,0 Kortfristig del av långfristiga lån 5,8 5,7 Mervärdesskatt 2,5 Skatteskuld -4,8-4,7 Förutbetalda skatteintäkter -2,1 Skulder avräkningskonton 0,7 0,3 Summa 194,9 192,0 Därav kortfristiga skulder till kommunens koncernföretag * 12,5 15,0 NOT 28 KOMMUNALA BOSTADSBOLAG LudvikaHem AB 520,6 545,6 Summa 520,6 545,6 NOT 29 ÖVRIGA KOMMUNALA FÖRETAG Dalatrafik 18,4 19,4 Grängesbergs Gruvor AB 33,9 20,0 Summa 52,3 39,4 NOT 30 EGNAHEM Egnahem 3,9 4,7 Summa 3,9 4,7 NOT 31 FÖRENINGAR OCH ORGANISATIONER Brunnsviks folkhögskola 2,2 Hagge Golfklubb 0,4 0,4 Ludvika Musikkår 1,0 1,1 Östansbo IS 0,2 Ludvika Motorbåtsklubb 2,0 Summa 3,6 3,7 27