Socialstyrelsen. Rapport: Kartläggning av information utifrån patientregistret. Juni 2014, Markör Marknad och Kommunikation AB

Transkript

1 Socialstyrelsen Rapport: Kartläggning av information utifrån patientregistret Juni 2014, Markör Marknad och Kommunikation AB Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, Örebro Telefon: Telefax

2 Uppdrag: Kartläggning av information utifrån patientregistret Beställare: Socialstyrelsen Kontaktperson Socialstyrelsen: Anna Malmström Projektledare Markör: Anders Holmquist Undersökningsperiod: April - maj 2014 Markör Marknad och Kommunikation Markör hjälper större företag och organisationer att fatta rätt beslut det gör vi genom utredningar, undersökningar och utvecklingsarbete på plats hos våra kunder. 2

3 Innehåll 1 Inledning Syfte Metod Målgruppen Begreppsförklaring Rapportdisposition 6 2 Resultat Information/statistik från Socialstyrelsen Intressant information/statistik Till vad används informationen/statistiken? Lätt att hitta? Den eftersökta informationen/statistiken har funnits Information/statistik funnit när du behövt den Information/statistik är tydlig och lättförståelig Information/statistik från andra källor Styrkor med andra källor Svagheter med andra källor Framtid Önska helt fritt 23 3 Slutdiskussion 25 3

4 Bilaga: Bilaga 1 Intervjuguide 4

5 1 Inledning 1.1 Syfte Syftet med denna undersökning är att kartlägga vad några av de viktigaste användarna av Socialstyrelsens befintliga statistikproduktion baserad på patientregistret har för informationsbehov. Detta gäller både officiell statistik och annan statistikpublicering, såsom exempelvis statistikdatabasen på Socialstyrelsens hemsida. 1.2 Metod Metoden som använts är av semikvalitativ form. Det innebär att frågeställningar i intervjuerna både har varit öppna och slutna. Där det varit slutna frågeställningar har informanten haft möjlighet att utveckla sina svar. I intervjuerna har vi utgått från en samtalsguide som arbetades fram i dialog mellan Socialstyrelsen och Markör. Intervjuerna har i samtliga fall bokats in i god tid innan och förannonserats med information om studiens bakgrund, innehåll samt vilka områden som ska diskuteras så att respondenten ska kunna vara så förberedd som möjligt vid intervjutillfället. Samtliga intervjuer har genomförts via telefon. Varje intervju har tagit mellan minuter att genomföra. 1.3 Målgruppen Målgruppen för undersökningen är användare av Socialstyrelsens statistik. Socialstyrelsen tillhandahöll en lista på potentiella informanter. Listan innehöll namn på informanter från myndigheter, landsting, privata vårdgivare samt media. 18 semi-kvalitativa intervjuer har genomförts och är fördelade enligt följande tabell: Målgrupp Antal intervjuer Myndighet 1 er 9 Privata vårdgivare 3 5 Totalt 18 Tabell 1: Fördelning av intervjuer. 5

6 1.4 Begreppsförklaring Bastal antal informanter som besvarat aktuell fråga. 1.5 Rapportdisposition Dispositionen i denna rapport följer följande upplägg: Kapitel 2 innehåller resultatet presenterat med diagram och exemplifierande citat. Kapitlet är uppdelat så att den första delen innehåller informanternas kommentarer på den informationen/statistiken de använder/använt i dagsläget från Socialstyrelsen. Den andra delen rör andra källor som de också använt för att söka fram relevant information/statistik. Den tredjedelen rör Socialstyrelsens planer om att utöka informationen/statistiken med akutväntetider och öppenvård. Den avslutande delen rör informanternas fria önskningar angående information/statistik från patientregistret. Kapitel 3 innehåller en slutdiskussion och Markörs rekommendationer utifrån detta resultat. 6

7 2 Resultat I följande kapitel presenteras resultatet från undersökningen. De exemplifierande citaten i rapporten redovisas i kursiv text. De har i vissa fall förändrats något, dels för läsbarheten och dels för att de svarandes identitet inte ska gå att utröna. 2.1 Information/statistik från Socialstyrelsen Innan vi ringde upp dig för att boka denna intervju, vilka källor på Socialstyrelsen hade du då använt när du sökt statistik från patientregistret? (Bastal: 18) Ringt och pratat med kontakt på Socialstyrelsen 72 Databasen 50 De fast PDF-rapporterna som uppdateras 1 gång/år 33 Har inte sökt statistik från patientregistret innan denna intervju % Figur 1. Källor på Socialstyrelsen som använts för att söka efter statistik från patientregistret? Två personer uppger att aldrig sökt statistik från patientregistret innan denna intervju. Nästan tre av fyra nämner att de ringt och pratat med kontakt på Socialstyrelsen för att få den information/statistik som de sökt. Av dessa uppger fem informanter att de enbart har ringt för att få den information/statistik som de eftersökt. Hälften av informanterna har använt databasen och av dessa svarar två personer att enbart använt databasen. En tredjedel av informanterna använder de fasta rapporterna och en person säger att hen enbart använt de fast rapporterna. 7

8 Sett över de olika målgrupperna så svarar informanterna som representerar de privata vårdgivarna att de enbart ringt och pratat med en kontakt på Socialstyrelsen när de sökt information/statistik. Övriga målgrupper har använt samtliga kanaler. Syfte med att söka information/statistik från patientregistret varierar beroende på vilken målgrupp informanten representerar: Myndighet: Behöver information/statistik till utredningar. Landsting/regioner: Vill kunna jämföra sig med andra landsting/regioner. Dessutom kunna upplysa internt eller externt. Privata vårdgivare: Regelverk och kvalitetssäkring av inrapporterad data. : Behöver underlag (nyheter och fakta) för att skriva artiklar. Det kan vara att det är patienter eller medborgare som frågar oss om någonting som vi ska serva dem med. Det kan också vara internt där vår egen personal frågar om saker som vi kan hämta därifrån. Det kan också vara för egna undersökningar. Mycket information/statistik har vi själva men vi kan jämföra oss med andra också genom Socialstyrelsens databas. För att kunna skriva om olika sjukdomar. Hur många som fått en viss diagnos och hur många av dem som fått vård för den, till exempel. 8

9 2.1.1 Intressant information/statistik Vilken typ av statistik är du mest intresserad av från de fasta PDFrapporterna som uppdateras 1 gång per år? (Bastal: 6) Sjukdomar i slutenvård Skador och förgiftningar behandlade i slutenvård Hjärtinfarkter Annat % Figur 2, Intressant statistik från de fasta PDF-rapporterna. Fyra av de sex informanter (3 st Landsting/region och 1 st media) som använt de fasta PDFrapporterna när de sökt information/statistik säger att de varit mest intresserad av sjukdomar i slutenvård Två informanter (2 st landsting/region) uppger att de sökt information/statistik över hjärtinfarkter En person (1 st landsting/region) har varit intresserad av skador och förgiftningar behandlade i slutenvård En person (1 st landsting/region) har också uppgett att hen varit intresserad av något annat gällande de fast PDF-rapporterna och hen har sagt att det är: Helt öppen jämförelse och rådata. 9

10 Vilken typ av statistik är du mest intresserad av från Statistikdatabasen? (Bastal: 9) Diagnoser i slutenvård. 89 Dagkirurgi. 44 Operation i slutenvård. 67 Yttre orsaker till skador och förgiftningar % Figur 3, Intressant statistik ur Statistikdatabasen. Av de informanter som uppgett att de använt Statistikdatabasen som källa svarar åtta (6 st landsting/region och 2 st media) att de varit intresserade av Diagnoser i slutenvård. Sex informanter (4 st landsting/region och 2 st media) uppger att de varit intresserade av operation i slutenvård. Fyra informanter (2 st landsting/region och 2 st media) säger att de varit intresserade av dagkirurgi och tre informanter (2 st landsting/region och 1 st media) har varit intresserade av yttre orsaker till skador och förgiftningar. De 13 informanterna som uppger att de ringt och pratat med sin kontakt på Socialstyrelsen säger att de gör det främst för att få förtydliganden kring informationen/statistiken. De behöver veta vad det är de kan få för information/statistik och vad den betyder. Några vill även kunna få förädlad information som de menar att de inte kan få ut genom statistikdatabasen. Att få förtydligande om vad som egentligen menas med till exempel en vårdplats. 10

11 Jag vill ha andra tidsserier och mer förädlad information. Andra säger att det beror helt på vilken data de är ute efter. De väljer att ringa för att det är det enklaste sättet för dem att få information/statistik. Några ringer även för att säkerställa vilken data som ska skickas in till Socialstyrelsen. Det handlar mest om kvaliteten på de rapporter vi skickar till Socialstyrelsen Till vad används informationen/statistiken? Det är framförallt för att kunna göra jämförelser som man vill få till sig information/statistik. För att jämföra oss med andra landsting. Se långsiktiga förändringar. Jag använder det som bakgrundsmaterial för rapporter gällande till exempel cancer- och diagnosutveckling. Jag djupdyker i frågeställningarna. De används för uppföljning och forskning. Till exempel hur många höftoperationer vi gjort på vår ortopedklinik och för att kunna jämföra oss med hur man gör på andra sjukhus. När det gäller målgruppen media så svarar samtliga att de behöver information/statistik för sin journalistiska verksamhet, d.v.s. att skriva artiklar och nyhetsinslag. Jag använder dem till våra nyhetsinslag. Informanter i målgruppen privata vårdgivare säger också att de använder information/statistik för att veta vilka regler som gäller vid t ex journalföring samt hur lång tid de behöver spara uppgifter. Andra enstaka informanter nämner att de använder informationen/statistiken till följande: Forskning och uppföljning. 11

12 Verksamhetsstyrning på lokal nivå För att serva och svara på frågor både externt till medborgare och internt till personal Lätt att hitta? Upplever du att det är lätt att hitta den information/statistik som du eftersöker? (Bastal: 18) % Ja Nej Figur 4, Lätt att hitta. Sex av tio upplever att informationen/statistiken är lätt att hitta. De informanter som inte tycker att informationen/statistiken är lätt att hitta använder samtliga typer av kanal för att få tag i information/statistik, dvs de fast PDF-rapporterna, statistikdatabasen samt ringer kontakt på Socialstyrelsen. De informanter som tycker att det är svårt att finna statistik nämner att det som skulle kunna göra det lättare att hitta information/statistik är att databasen behöver bli mer användarvänlig och att det är för krångligt samt att det tar för lång tid att göra sökningarna i dagsläget. Jag önskar mer rådata. Man fastnar ofta och kommer inte vidare. I och med att jag är sällananvändare så är det obekvämt för mig att använda verktygen. Det tar för lång tid. 12

13 Gör om er webb så att den blir mer användarvänlig. Det tar för lång tid att leta igenom databasen. Det är därför jag ringer dem Den eftersökta informationen/statistiken har funnits Upplever du att den information/statistik som du behövt har funnits? (Bastal: 18) % Ja Nej Figur 5, Information/statistik har funnits. Nästan åtta av tio informanter säger att den information/statistik som de behövt har funnits. De informanter som inte tycker att den information/statistik som de behövt har funnits säger bland annat att det beror på att det är för mycket fasta rapporter eller att det är för svårt att få fram den information/statistik som de har behov av. 13

14 Det är inte alltid de är så hjälpsamma och det går inte så fort att få fram siffrorna. För mycket fasta rapporter. Vill ha ett mer öppet material. Mer rådata i databasen där man kan välja på fler variabler Information/statistik funnit när du behövt den Upplever du att den information/statistik som du behövt har funnits när du behövt den? (Bastal: 18) 100 % Ja Nej Figur 6, Informationen/statistiken har funnits när behovet funnits. Hälften av informanterna svarar att de tycker att informationen/statistiken har funnits när de behövt den. De informanter som inte tycker att informationen/statistiken har funnits när de behövt den säger att informationen/statistiken inte alltid är aktuell. Informanterna säger att de behöver färskare information/statistik samt att det ska vara möjligt att få tills sig den snabbare. Det tar ju ett antal månader innan rapporterna är färdiga. Man önskar att den vore mer aktuell 14

15 Lite snabbare än de kan tillhandahålla den. Det är därför jag ringer dit, eftersom jag behöver resonera med dem. Om de har en tidsserie på fem år så kan jag behöva dela upp den i annorlunda grupper. Det här är en nyhetstidning och vi jobbar dygnet runt. Jag behöver informationen just när jag behöver den. Under första kvartalet varje år, när vi gör uppföljningar och bokslut. Informanterna har fått tagit ställning till vilken information/statistik som de anser är bra att få på månadsbasis och vilken information/statistik det räcker med att har på årsbasis. När det gäller informanterna som tillhör målgruppen privata vårdgivarna ser de problem med att rapportera in information/statistik på månadsbasis samt att de inte har någon större nytta av att få information/statistik på månadsbasis. Vi är jättekritiska till det, för vi bedömer att de minsta vårdgivarna kommer ha svårt att leva upp till det kravet att kunna leverera information/statistik på månadsbasis. Det blir en alltför tung administrativ börda för dem. Vi tycker också att det räcker om vi lämnar uppgifter till respektive landsting. Privat vårdgivare Landsting kan säkert ha nytta av den här typen av uppgifter, men jag vet ännu inte hur vi privata ska ha nytta av det. Vi har så liten verksamhet inom varje vårdområde så jag har svårt att se nyttan för enskilda verksamheter. Man jag tror säkert att det kan finnas, fast jag inte kan se det i dagsläget. Privat vårdgivare Informanterna som tillhör målgrupperna myndighet, landsting/region samt media ser ett större behov av att få infromation/statistik på månadsbasis generellt.vad som sedan är intressant att få på månadsbasis och vad som räcker att ha på årsbasis skilljer sig mellan de olika informanterna. Det de 15

16 sluter sig till är att den information/statistik som direkt kan härldas till effektivitet är intressant att få på månadsbasis. Månadsvis: Kontakter vid besök. Framför allt det här med diagnoserna så man ser utvecklingen och jämfört med riket. Det är ju den här levande verkligheten vi lever i och den vill man ju kunna se. Man vill kunna se om man gjort några förändringar och det hänt något. Årsvis: De fasta rapporterna går bra på årsbasis. Kvalitetsuppföljningsresultat är vad jag behöver. Information/statistik som visar beläggningen inom sjukvården och vårdplatsbrister. Alla sorter effektivitetsmätningar skulle vara intressanta att få månadsvis. Uppgifter om förgiftningar räcker att få en gång om året. 16

17 2.1.6 Information/statistik är tydlig och lättförståelig Upplever du att informationen/statistiken är tydlig/lättförståelig? (Bastal: 18) % Ja Nej Figur 7, Tydlig/lättförståelig information/statistik. Nästan åtta av tio informanter anser att informationen/statistiken är tydlig och lättförståelig. De informanter som inte tycker att informationen är tydlig och lättförståelig säger att de har svårt att tolka informationen/statistiken, att det är för svårt att göra sökningar efter vad de vill få fram samt att de inte kan få fram all information/statistik som de behöver. Jag är sällananvändare och blir lite låst i och med att det är så få variabler. Den är inte svår att förstå men man vill ofta gå vidare. Då får man söka mer från ett annat håll och då blir det inte så intressant. Landsting/region Gör en tydligare hemsida och bli snabbare på att plocka fram statistiken. Jag är inte statistiker så jag behöver tala med någon som kan tolka siffrorna. 17

18 2.2 Information/statistik från andra källor Använder du någon annan källa för att söka denna typ av information/statistik som Socialstyrelsen tillhandahåller? (Bastal: 18) % 50 0 Ja 0 Nej Figur 8, Andra källor. Samtliga informanter uppger att de även söker information/statisk från andra källor än Socialtyrelsen. De källor som informanterna uppger att de söker information/statistik ifrån är bland annat dessa källor: SKL IVO Egen databas Andra myndigheter Vad det är som informanterna söker hos dessa källor skiljer från person till person. Exempel på vad för information/statistik som informanterna söker är följande: Kostnad per patient. Volymer inom vården. Jämförelsertal. 18

19 Allt som kan visa hur vården utvecklas. (Öppna jämförelser) En del Lex Maria-anmälningar passerar mig och när jag hör av mig till IVO vill jag veta hur långt i vandringen ärendet har gjort och hur långt det är till beslut. (IVO) Privat vårdgivare Jag gör detta för att kunna gå längre, att titta på diagnoser och jämföra. Göra det utifrån olika specialiteter. Se om vi skiljer oss i kostnader eller vårdtider (KPP-data och egen databas) Det kan vara statistik som rör öppna jämförelser samt volymer på allt kring läkarbesök osv. (SKLs Kolada) Styrkor med andra källor Det informanterna använder andra källor till är att finna de nyckeltal och den information/statistik som de inte finner hos Socialstyrelsen. Informanterna framhåller att de använder andra källor också för att de känner dessa källor och vet hur de ska få ut den informationen/statistik de vill ha. Kolada är bra på så sätt att det innehåller många nyckeltal. Helst skulle man vilja ha en enda stor databas. (Kolada) Vi kan ta reda på vad patienterna vill ha. Hur de vill att vården ska utvecklas är väldigt viktigt för oss. Väntetider och telefontillgänglighet är också intressant. Vi vill se på vilka områden vi borde bli bättre. (Nationella kvalitetsregister, SKL, Nationella patientenkäten, IVO och Myndigheten för vårdanalys) Privat vårdgivare Jag känner databasen och vet hur uppdaterad den är och vilka fel som finns. (Landstingsförbundets kvalitetsdatabas) 19

20 2.2.2 Svagheter med andra källor Informanterna funderar även på svagheterna med andra källor som de använder. De svar som nämns i intervjuerna är att viss information/statistik känns inte lika tillförlitlig som Socialstyrelsens samt att det är krångligt att göra sökningar i de olika databaserna. Dessutom nämner flera informanter att det största svagheten är att det inte går att få all den information/statistik som de är intresserad av från en och samma källa. Det faktum att man måste använda så många olika källor. (SKLs Kolada och olika kvalitetsregister, som stroke- och hjärtregistret.) Det kan vara krångligt att göra sökningar. Det finns mycket data men det måste finnas ett enkelt sätt att få fram de siffror man söker efter. Är det mycket så blir det svårt att hitta specifik data. (SKL och Kolada) Ofta verkar det som om deras statistik är inskickad på frivilligbasis. Socialstyrelsens statistik känns mer pålitlig. (SKL och Läkemedelsregistret.) 20

21 2.3 Framtid Socialstyrelsen ska utöka sin information/statistik med Akutväntetider? Är det något du är intresserad av? (Bastal: 18) % Ja Nej Figur 9, Akutväntetider. Elva av informanterna är intresserade av akutväntetider. Intresset är spritt över målgrupperna. De informanter som är intresserade av akutväntetider har dock svårt precisera vilken information/statistik som de är intresserade av. En av informanterna kan precisera mer vilken information/statistik som vore intressant, övriga nämner att de vill kunna se nyckeltal så att de kan jämföra sig med andra eller att de bara vill kunna se genrell information/statistik. Hur länge folk får vänta? Vad händer med dem som får vänta? Får de gå hem utan bedömning, blir de hänvisade till annan vårdgivare? Skiljer det i ålder och sjukdom på dem som får vänta och de som inte får vänta? Snittväntetider och jämförelser mellan olika landsting. Många andra är det [intresserade av akutväntetider] och kommer nog att bli det. Ankomsttid, tid till läkare, tid till avslutat besök. Vi vill kunna jämföra med andra utifrån de variabler som är möjliga att jämföra med. Det ska vara enkla jämförbara data med andra akutmottagningar. 21

22 Det finns ju inte så många akutmottagningar som drivs privat, men de som finns vill jag se jämförelser mellan oss och de landstingsdrivna. Jag har inte tänkt några speciella områden utan allmänt. Privat vårdgivare Socialstyrelsen ska utöka sin information/statistik med Öppenvård? Är det något du är intresserad av? (Bastal: 18) % Ja Nej Figur 10, Öppenvård. När det gäller öppenvård är intresset större än för akutväntetider. Samtliga informanter som tillhör målgruppen vill kunna se information/statistik kring öppenvård. Informanterna har även svårt att precisera vilken information/statistik de är intresserade av vad gäller öppenvård. Informanterna nämner att det är bra med så mycket information/statistik som möjligt. Jag kan inte peka på något speciellt just nu men ju mer information desto bättre. Den specifika information/statistik som nämns är: Diagnoser och åtgärdskoder. 22

23 Diagnospanorama och jämförelsestatistik. Antal besök och beskrivning av besöken. Hur patientströmmarna ser ut. Volymer inom öppenkirurgi. 2.4 Önska helt fritt Informanterna har även fått önska helt fritt vad gäller deras behov av information/statistik från patentregistret så önskar de framförallt att det ska finnas så mycket data som möjligt så att varje person själv ska kunna lägga till och dra ifrån parametrar för att få fram den information/statistik de är intresserade av just då. Jag vill ha allt och sen sortera bort det jag inte behöver. Allt ifrån hur ser väntetiden ut, patientströmmen ut, väntetider på operationer osv. Allt skulle man vilja ha på samma ställe. Dessutom vill jag kunna jämföra med andra liknande sjukhus och landsting. Informanterna vill även ha mer detaljerad information. Vilka detaljer har de dock svårt att precisera vidare. Jag vill veta vad invånarna i min region konsumerar hos andra vårdgivare, på så detaljerad nivå som möjligt. Jag vill ha den månadsvis och filbaserad så att jag kan läsa den i vårt system. Informanterna önskar även att presenterad information/statistik är så aktuell som det bara går och gärna att information/statistik inte är äldre än en månad. Att informationen/statistiken blir tillgänglig tidigare än den blir i dagsläget. Dessutom efterfrågas regelbundna nyhetsbrev med trender och analyser över aktuell information/statistik. 23

24 Jag vill ha ett veckobrev om de förändringar som uppstått i vården. Det ska vara på ett enkelt språk. 24

25 3 Slutdiskussion Denna undersökning visar att flera informanter gärna vill använda telefon när de söker information/statistik. De vill kunna ringa någon för att få fram den information/statistik de vill kunna se. Anledningen till att flest informanter föredrar att ringa en kontaktperson för att få information/statistik är förmodligen för att informanterna inte riktigt vet vad för information/statistik de behöver alla gånger och de vet definitivt inte hur de ska gå tillväga för att få fram den. De anser också att det är för krångligt att själva göra sökningar i Statistikdatabasen. Samt så känner de ibland att det är svårt att veta vad den information/statistik som de sökt fram betyder. De vill gärna ha en förklaring på vad det är de ser framför sig efter att de gjort en sökning. Informanterna känner även att de vill kunna få fram mer detaljerad information, de vill ha fler variabler att söka på och de vill att informationen/statistiken ska vara tydlig och lättförståelig. Dock har de svårt att precisera vilka variabler som de vill kunna söka på eller på vilken detaljnivå som de vill kunna få ut information/statistik. Svaret från informanterna blir att desto mer data det finns desto bättre och att det är bättre med för mycket data så att de själva kan välja bort det de inte vill se i sina egna sökningar. Dessutom känner informanterna att för att kunna få en helhetsbild så behöver de ibland använda sig av mer källor än Socialstyrelsens patientregister. Det tycker informanterna är krångligt och de vill helst kunna använda en och samma källa till alla sina sökningar och för att få fram all den information/statistik som de känner ett behov av att få fram. Vad gäller Socialstyrelsens satsning på att utöka sin tillhandahållna information/statistik med akutväntetider och öppenvård så anses det av informanterna som intressant. Än en gång har informanterna dock svårt att precisera vad för information/statistik som de vill kunna få fram gällande akutväntetider och öppenvård. Det generella svaret är att de vill kunna få fram så mycket data som möjligt och att det ska vara nyckeltal som gör att de kan jämföra sig med andra. Markörs tolkning av resultatet från denna undersökning är att de intervjuade informanterna vill kunna få ut information/statistik vid olika tillfällen. Problemet är bara att de själva inte vet vad det är för information/statistik de behöver. Informanterna vill inte begränsa sig utan de vill ha möjligheten att få all typ av information/statistik egentligen när som helst. För de vill dessutom att informationen/statistiken som presenteras är så aktuell som möjligt och därför vill de att informationen/statistiken i Statistikdatabasen uppdateras minst på månadsbasis. Förutom att informanterna knappt vet vilken information/statistik som de behöver gång efter annan så har de också svårt att förstå vad det är för statistik 25

26 som de fått till sig eller som de sökt fram. De vill att någon, helst en kontaktperson på Socialstyrelsen, berättar på ett tydligt, enkelt och klart sätt var statistiken säger samt vad den betyder. Markörs rekommendationer är: Ni behöver marknadsföra vilka möjligheter det finns att finna information/statistik. Vilken information/statistik finns att tillgå samt så måste det vara tydligt hur aktuell informationen/statistiken är. Säkerställ att det är enkelt att göra egna sökningar i Statistikdatabasen samt att det är tydligt vad informationen/statistiken säger. Beskriv vilken information/statistik som finns på månadsbasis och vilken som finns på årsbasis. Beskriv också varför det är så. Om det finns tydliga beskrivningar kring varför det ser ut på ett visst sätt sänker man användarnas förväntningar och förhoppningar om något annat. Behoven att söka information/statistik varierar. Se över om det går att styra olika målgrupper till rätt typ av information/statistik. Utveckla en databas med möjligheten att komma ihåg vilka sökningar olika personer gjort, t ex genom att man loggar in med personligt användarnamn. På så vis kan en användare logga in och få ut aktuell data månadsvis utan att behöva göra om sin sökning. Detta bör minska antalet telefonsamtal eftersom användaren enklare kan plocka ut sin egen information/statisk. Se till att ha ett kontinuerligt arbete kring vilken information/statistik som efterfrågas och se till att hålla databasen levande genom att hela tiden uppdatera den med nya sökbara variabler. 26

27 Bilaga 1 - Intervjuguide Inledning: 1. Innan vi ringde upp dig för att boka denna intervju, vilka källor på Socialstyrelsen hade du då använt när du sökt statistik från patientregistret? (Flervalsfråga) De fast PDF-rapporterna som uppdateras 1 gång/år Databasen Ringt och pratat med kontakt på Socialstyrelsen Har inte sökt statistik från patientregistret innan denna intervju Gå till fr. 5 (för utvärdering av statistikdatabasen) 2. När du sökt information/statistik från patientregistret, i vilket syfte har du gjort det (För intervjuare: För att hålla sig uppdaterad, för att kunna agera inom sin verksamhet, för att sprida vidare osv)? Söker information/statistik från patientregistret: 3. Vilken typ av statistik är du mest intresserad av från de kanaler du använder? a. De fast PDF-rapporter som uppdateras 1 gång/år (för de som använt denna källa) Sjukdomar i slutenvård Skador och förgiftningar behandlade i slutenvård Hjärtinfarkter Annat, vad?. b. Statistikdatabasen (för de som använt denna källa) Diagnoser i slutenvård. Dagkirurgi. Operation i slutenvård. Yttre orsaker till skador och förgiftningar. c. Ringt och pratat med kontakt på Socialstyrelsen (för de som använt denna källa) Vad? 4. Till vad använder du denna statistik (beskriv)? 27

28 5. Upplever du att det är lätt att hitta den information/statistik som du eftersöker? Ja Nej Om inte: Varför? Vad saknas för att det ska bli lättare att finna den eftersökta statistiken? 6. Upplever du att den information/statistik som du behövt har funnits? Ja Nej, Om inte: Vad har saknats? 7. Upplever du att den information/statistik som du behövt har funnits när du behövt den? Ja Nej, Om inte: När behöver du denna typ av information/statistik? (Till intervjuaren är det inför årsrapporten, när görs de? Eller vill man få till sig information/statistik månadsvis har man större nytta av den då?) 8. Socialstyrelsen kommer uppdatera viss information/statistik månadsvis, vilken information/statistik skulle vara intressant att få på månadsbasis (och vilken räcker att få på årsbasis)? 9. Upplever du att informationen/statistiken är tydlig/lättförståelig? Ja Nej, Om inte: Vad skulle kunna göra den tydligare/mer lättförståelig? Söker statistik via annan källa än från Socialstyrelsen? 10. Använder du någon annan källa för att söka denna typ av information/statistik som Socialstyrelsen tillhandahåller? Ja Nej gå till fr Vilken/vilka andra källor använder du för att söka denna typ av information/statistik? Vilken typ av information/statistik söker du från dessa källor? 12. Vad är bra med den/de källor, du använder? 13. Vad är mindre bra med den/de källor, du använder? 28

29 Framtid: 14. Socialstyrelsen ska utöka sin information/statistik med Akutväntetider? Är det något du är intresserad av? Ja, Om ja: Vad är du intresserad av gällande akutväntetider, vilken information/statistik vill du se tillgänglig? Nej 15. Socialstyrelsen ska utöka sin information/statistik med Öppenvård? Är det något du är intresserad av? Ja, Om ja: Vad är du intresserad av gällande öppenvård, vilken information/statistik vill du se tillgänglig? Nej Avslutning: 16. Om du får önska helt fritt när det gäller ditt behov av att få information/statistik från patientregistret? Vad skulle du önska då? (Till intervjuaren: Vilka kanaler vill man använda? Hur ska det statistiken presenteras? Vill man få information när det finns uppdaterad statistik? Andra önskemål/möjligheter?) (Tänk på: Enligt lag får Socialstyrelsen inte erbjuda information/statistik från primärvården i dagsläget.) 29