Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Skolans namn

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (34) Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Skolans namn Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgr 11) Välkommen till Valla skola! Det är ett tillåtande klimat, högt till tak: respekt, öppenhet, tillit och trygghet

2 2 (34) SAMMAFATTANDE INLEDNING... 4 Kort presentation av enheten... 4 Kvalitetsarbetets upplägg GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION... 5 Personal... 6 Resultat... 6 Frågor i personalenkäten F Frågor i personalenkäten Analys beträffande organisation och personalresurser STYRNING OCH LEDARSKAP... 8 Resultat... 8 F Kvalitetsarbetets upplägg... 9 Analys beträffande styrning och ledarskap KOMMUNIKATION Resultat KOMPETENS Resultat Analys beträffande kompetens RESURSUTNYTTJANDE Resultat Analys beträffande resursutnyttjande IMAGE F Analys beträffande image HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER Resultat Analys beträffande kunskaper och färdigheter För att utreda elevers behov av stöd så dokumenterar all pedagogisk personal fortlöpande elevernas kunskapsutveckling genom olika slags skriftliga och muntliga tester. Dessutom kartlägger lärarna elever med psykosociala svårigheter. Vecka 41 kartlägger lärarna vilka elever som har behov av stöd i svenska genom att göra de kommungemensamma testerna och det görs även en kartläggning i matematik Först följer mentor eller annan pedagogisk personal upp individens svårigheter och sätter in lämpliga åtgärder. Nästa steg är att skolans elevvårdsteam kartlägger elevers behov samt sätter in lämpliga åtgärder för att underlätta inlärning. En rutin som lärarna har på skolan är att varje vecka, på arbetslagstid, diskutera aktuella elevärenden. Fr.o.m. vårterminen 2014 är all berörd personal med på klasskonferenser. Till vår hjälp har skolan också det centrala elevvårdsteamet som stöd och utredning av elever med inlärningssvårigheter samt andra psykosociala svårigheter BEDÖMNING OCH BETYG Resultat Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem TRYGGHET OCH TRIVSEL Resultat Elevfrånvaro, avstämning sista sdag vårterminen innevarande år... 24

3 3 (34) Analys beträffande trygghet och trivsel ELEVERNAS ANSVAR FÖR SITT EGET LÄRANDE Resultat Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande ARBETSSÄTT OCH LÄRARROLL Analys beträffande arbetssätt och lärarroll Undervisningen varieras med auditiva, taktila och visuella metoder för att nå alla elever. Skolans personal stärker elevernas självförtroende genom att ge dem mycket positiv feedback DELAKTIGHET Resultat REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL ANALYS AV ARBETET MED PRIORITERADE MÅL PLANERADE PRIORITERADE MÅL

4 4 (34) Sammafattande inledning Kort presentation av enheten Samhället Valla ligger ca en mil nordöst om Katrineholm utmed länsväg 55, mot Stockholm. Västra stambanan skär genom samhället och delar det i två områden med skolan belägen på den östra sidan. Valla skola består av grundskola F-6, och fritidshem. Den ingår i samordningsområde Syd, tillsammans förskolor/skolor i Valla/Sköldinge, Skogsborg och särskolan i Katrineholm. Valla skolas organisation består av: en förskoleklass (18 elever) årskurserna 1 6 ( 93 elever)är indelade i sex mentorsgrupper, men undervisas i åldersintegrerade grupper i vissa ämnen fritidshem(55 inskrivna barn) Kvalitetsarbetets upplägg Kvalitetsområde Arbetslag A A. Kunskaper och färdigheter 3 B. Trygghet och Trivsel 2 C. Elevernas ansvar för eget lärande 4 D. Arbetssätt och lärarroll 2 E. Delaktighet 4 F. Organisation 3 G. Styrning och ledarskap 3 H. Kommunikation 4 I. Kompetens 4 J. Resursutnyttjande 4 K. Image 4

5 5 (34) 1. Grundfakta och förutsättningar 1.1 Organisation Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (Lgr 11) Ledningsorganisationen består av rektor. Området har en administratör. Tidigare har vi haft arbetslagsledare både på grundskolan och på fritids, men hösten 2014, gjorde vi om organisationen och tog bort arbetslagsledare för att fördela olika ansvarsområden på olika personer. Organisationen ska utvärderas vt-15. På Valla skola fortsätter vi att fördjupa oss i matematik., genom att vi deltar i matematiklyftet Vi har bl. a en matematikverkstad som ger oss möjlighet att variera matematiken med teori och praktik. Vi har under 2014 haft inspektion av arbetsmiljöverket. Efter återbesök i december2014, konstaterades att anmärkningarna vi först fått var åtgärdade och inspektionen avslutad. Under vt 2015 kommer vi att ha en utbildning i HLR och Första hjälpen, tillsammans med Sköldinge skola.. Elever Antal barn/elever innevarande Avläsnings datum Skolår F-3 Flickor Skolår F-3 Pojkar Fritidshem Flickor Fritidshem Pojkar Skolår 4-5/6 Flickor 15/ / Skolår 4-5/6 Pojkar Skolår 6/7-9 Flickor Skolår 6/7-9 Pojkar Elever med utländsk bakgrund Antal elever med Totalt antal elever på % utländsk bakgrund skolan Alla elever med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition* 15/10 Elever som avläsningsdatum 15/10 varit i Sverige kortare tid än 3 år Varav elever placerade i särskild undervisningsgrupp, IKE 15/10 Pojkar Flickor *Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål och svenska som andra språk Antal Totalt antal elever inskrivna % Elever berättigade till modersmål Pojkar Flickor Elever som deltar i modersmål Pojkar Flickor Elever som erhåller studiestöd på sitt modersmål Pojkar Flickor Elever som erhåller undervisning i svenska som andra språk Pojkar Flickor

6 6 (34) Personal Personal Antal elever per heltidstjänst Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster Enheten 11,1 92,4 Kommunen 12 82,4 Riket 12,1 86,5 Resultat Antal personal (vid nio svar och färre) Frågor i personalenkäten F-2 15) en väl fungerande organisation ) en bra mötesstruktur ) Mitt arbetslag fungerar väl ) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. 20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten Antal personal (vid nio svar och färre) Frågor i personalenkäten ) en väl fungerande organisation ) en bra mötesstruktur ) Mitt arbetslag fungerar väl ) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. 20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten

7 7 (34) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisation Skolans organisation har en tydlig struktur. Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation. ett välfungerande beslutssystem. utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. en välfungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet. en organisation som underlättar samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutveckling. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. Skolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Analys beträffande organisation och personalresurser På vår skola är vissa klasser små, där samarbetar vi över årskurserna, som i t.ex. idrott, bild, SO och NO. ingen speciallärare, men förstärker med studiehjälp/läxhjälp 2 ggr/vecka och med extra pedagogisk resurs i svenska och matematik. Det gör att pedagogerna kan ha mindre grupper för intensivträning av olika slag. flera elever med tilläggsbelopp och behov av elevassistent, som har svårt att fungera socialt, även på fritids. Det finns två utbildade lärare som arbetar som elevassistenter och på fritids. Styrkor Välutbildad kompetent personal. Trevlig, positiv atmosfär, där alla tar stort ansvar och hjälps åt. Bra lokaler, t.ex. hemkunskapssal, bildsal, idrottshall och musiksal. Gott om klassrum/grupprum. En väl fungerande verksamhet, där alla är delaktiga och försöker se möjligheter istället för svårigheter (t.ex. vid sjukdom, löser vi det oftast med befintlig personal.) Hittills har vi fått 3 förfrågningar om det finns plats för elever från friskolor. Förbättringsområden Pedagogiska konferenser en gång i månaden, fr.o.m ht-14, tillsammans med Sköldinge. Bättre framförhållning när det gäller planering av aktiviteter inför ht-14. Samverkan mellan årskurserna måste öka pga att vissa klasser är små. Ännu bättre mötesstruktur/rutiner, efter inventering av vad vi behöver förbättra. Åtgärder för förbättring Rektor lägger in pedagogiska konferenser tillsammans med Sköldinge skolas personal, i kalendariet ht-14. Klasser kommer att samarbeta i ännu fler ämnen. Tydlig dagordning inför möten.

8 8 (34) 1.2 Styrning och ledarskap I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under medverkan av personal och elever. (Skollagen kapitel 4:4) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr 11) Enligt Bildningsnämndens skolplan för åren formuleras det övergripande ledningsarbetet i Katrineholms pedagogiska verksamheter med stöd av sex perspektiv som omfattar elevresultat, individuellt stöd och särskilda insatser, lärmiljö, personal, ekonomi och uppföljning. Genom dessa perspektiv tydliggör kommunen ledningens ansvar i arbete med att säkerställa att alla barn och ungdomar kan nå de övergripande målen i läroplanerna. Därmed utgör skolplanen ett ledningsdokument för alla verksamhetsdelar inom bildningsnämndens ansvarsområde. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. (Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) Resultat Elevenkät F-2 24) Jag känner till skolans mål Föräldraenkät 13) Jag känner till skolans mål Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen ) I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling ) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten Elevenkät ) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena

9 9 (34) Föräldraenkät 13) Jag känner till skolans mål Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen ) I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling ) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning och ledarskap egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen. Personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmål. påbörjat ett kvalitetsarbete. Eleverna känner till kursplanemålen och skolans egna prioriterade verksamhetsmål. Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål. ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Rektorn uppmuntrar lärarna att bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Rektorn stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. Kvalitetsarbetets upplägg Skolan arbetar enligt den plan som finns för Bildningsförvaltningen kvalitetsarbete. Men det tar mycket tid av övrigt planeringsarbete, vilket märks extra tydligt på en mindre skola. Analys beträffande styrning och ledarskap Byte av rektorer de senaste åren har betytt att vi är i en förhållande vis ny fas igen, när det gäller att genomföra förändringar. Vi försöker använda oss av den kompetens och erfarenhet som finns på skolan, men dessutom tillföra verksamheten ny erfarenhet och kompetensutveckling. Förra et och även i början av detta, fanns det två arbetslag med arbetslagsledare, på respektive skola. (Ett arbetslag på fritids och ett på grundskolan). I början av höstterminen 2014, beslutade vi att ta bort arbetslagsledarna och istället fördela olika ansvarsområden på alla i arbetslaget. Rektor deltar i pedagogiska diskussioner och gör lektionsbesök. Rektor deltar i elevrådets möten, på båda skolorna. Elevskyddsombud är utsedda av elevrådet. Lärarförbundets skyddsombud har deltagit på ett elevrådsmöte och pratat om arbetsmiljö.

10 10 (34) Styrkor Det finns ett öppet klimat, i personalgruppen, vilket gör det möjligt att hitta vägar framåt i kvalitetsarbete och nödvändiga förändringar. Kvalitetshjulet är reviderat och uppsatt i personalrummet. Rektor deltar i elevrådets möten och har infört elevskyddsombud, som fått gula reflexvästar. Förbättringsområden Fortsätta förbättra mötesstruktur och användning av kvalitetshjulet. Efter arbetsmiljöverkets inspektion kommer vi att behöva förbättra kunskaperna hos personalen om HLR och Första hjälpen. Åtgärder för förbättring Kompetensutveckling- Matematiklyftet- pågår under hela et. Revidera och implementera handlingsplaner KRIS, SBA och Hot och Våld Revidera och implementera Introduktionsplan för nyanställd personal. Framförhållning/uppföljning varje månad, när det gäller SAM- hjulet och det systematiska kvalitetsarbetet. 1.3 Kommunikation Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan framhåller vikten av att elevernas lärande formas i samarbete med flera samhällsaktörer såsom företag och organisationer. Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhåller att samarbetet med lokalt näringsliv ska öka. Antalet ungdomar som startar UF företag ska öka. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (Lgr 11). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan med Service- och teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch. Av skollagen 4 kap. 8 framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

11 11 (34) Resultat F-2 Frågor i föräldraenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan. 15) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 26) Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation. 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. 28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet. 29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter Frågor i föräldraenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. 28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet. 29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. (i förekommande fall) etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och/eller gymnasieskolor. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt. (i förekommande fall) en fungerande pedagogisk samverkan med förskola och/eller gymnasieskola. en etablerad kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt metoder för att utveckla, stödja, och samla resultat av omvärldsbevakning. ett etablerat samarbete med högskolor/ universitet. strategier för sitt deltagande i externa nätverk.

12 12 (34) Analys Vi pedagoger tycker att skolan har fungerande metoder att sprida information och kunskaper. Alla mentorer lägger ut information till hemmet på Lärknuten. De vårdnadshavare som inte har tillgång till internet får informationen i pappersform. Fritids skickar ut informationsbrev vid behov. Valla skola har föräldramöten minst en gång om året och områdesråd fyra gånger om året. organiserat öppet hus (minst 2 gånger per år) och skolan är alltid öppen för alla föräldrar som vill komma på besök, då sprids information, kunskaper och erfarenheter. Fritids har drop-in fika. en fungerande hemsida och facebooksida, där man kan läsa om vad vi gör på skolan. Vi brister till viss del i kommunikationen mellan oss personal, p.g.a. att det är svårt att få informationen vidare till alla då vi har få tillfällen då vi alla kan ses. En åtgärd som underlättar är att vi antecknar på en whiteboardtavla i personalrummet om information behöver komma ut snabbt. På Lärknuten har vi personal en sida där vi varje vecka lägger in information och det är allas ansvar att ta del av den, både fritidspersonal och skolpersonal. Den information som går att skicka via mail ska skickas via mail, så att vi får mer tid över till pedagogiska diskussioner när vi träffas. Vi har fungerande rutiner när det gäller övergången mellan förskola och förskoleklass. Inskolning sker under mars-maj från förskolan till förskoleklass. Återvändardag för förskoleklass till förskolan sker under en dag på våren. Det finns skriftliga rutiner för överlämningar inom området. I kommunen finns det en rutin hur överlämningarna mellan 6:an och 7:an ska ske, vilket vi tycker är bra då det tidigare inte har fungerat bra. Vi samverkar med närliggande grundskola. Vi kan följa upp att föräldrarna tar del av den information som vi erbjuder genom att vi på Lärknuten kan se vilka som läser eller inte läser den informationen som läggs upp där. Vi skickar inte bara iväg ett mail utan kontrollerar så att mailet har gått fram, genom att se om svar har kommit, tittar så att mailet gått iväg och får man inget svar, då skickar vi igen. Det är också ett sätt att följa upp så att föräldrarna tar del av vår information. Styrkor Att vi ger tydlig och kontinuerlig information till hemmen. Många vårdnadshavare tar del av informationen som vi lägger på Läknuten, hemsidan och facebooksidan. Att det är god uppslutning när vi ordnar aktiviteter på skolan. Förbättringsområden Hålla vår hemsida och facebooksida aktuell, att lägga ut flera arbeten från alla olika klasser. Utveckla Lärknuten med mer tillgänglig information från våra verksamheter. Åtgärder för förbättring Alla lärare tar ett gemensamt ansvar för att fotografera och dokumentera verksamheten. Alla lärare fortsätter att aktivt använda Lärknuten och lära sig nya aktiviteter på Lärknuten.

13 13 (34) 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation. Av skolagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Resultat F-2 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 30) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola 31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, arbetslagens och individens behov. 32) Det finns en plan för min kompetensutveckling Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) ) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola 31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, arbetslagens och individens behov. 32) Det finns en plan för min kompetensutveckling Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens en hög andel lärare med lärarexamen. en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutv eck-lingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. gemensamma och individuella kompetensutvecklingspla ner. Skolan avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutveckling. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsats er görs regelbundet. god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Skolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer och metoder för kompetensutve ckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Lärarna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Analys beträffande kompetens Vi vet att vi har god kompetens på skolan, men saknar lärare med utbildning i hem- och konsumentkunskap, slöjd, bild åk 4-6. I musik har vi kompetens i åk 1-3 men från och med höstterminen 2015 även i åk 4-6. Vår musiklärare går fortbildning. Vi saknar även behörig personal i SvA åk. 4-6.

14 14 (34) Alla lärare har lämnat in sina examensbevis till rektorn. Alla har ansökt om sina lärarlegitimationer och de flesta har fått ut sin. På en liten skola är det svårt att ha kompetens i alla ämnen, speciellt i de praktisk-estetiska ämnena. Det är även svårt att rekrytera pedagoger med rätt kompetens i de praktisk-estetiska ämnena, när det finns få behöriga i dessa ämnen i hela landet. Vi har dock utbildade pedagoger som undervisar i samtliga ämnen, med god elevkännedom. Styrkor Vi har god kompetens i de andra ämnena, speciellt i våra kärnämnen. Vi delar med oss av vår kompetens. Vi fördelar kompetensen över skolan. Berörd personal deltar under et i Skolverkets Matematiklyft samt Bornholmmodellen och god läsutveckling. Förbättringsområden Vi ska upprätta en plan för introduktion av nyanställda. Åtgärder för förbättring Rektor undersöker om det finns någon kommunövergripande mall/plan. Rektors kommentar: Nu finns det en introduktionsplan för nyanställda daterad Resursutnyttjande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat F-2 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 33) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) ) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 90 56

15 15 (34) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Budget i balans. Prognoser görs i relation till budget och utfall. Valla skola är en liten skola, med förhållandevis få elever. I vissa klasser har flera elever flyttat/bytt skola under föregående år, vilket medfört minskade ekonomiska resurser (utebliven elevpeng). Analys beträffande resursutnyttjande metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till goda resultat. Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering. Samverkan sker mellan olika klasser lärare och mentorer, t.ex. vid personals sjukfrånvaro. Utomstående vikarier sätts in endast i nödfall, i övrigt används befintlig personal, så långt det är möjligt. Styrkor Personalen är mycket flexibel, och försöker alltid hitta lösningar, för elevernas bästa. Det är ett tillåtande klimat, högt till tak: respekt, öppenhet, tillit och trygghet Förbättringsområden Ekonomin och ekonomiuppföljningarna behöver bli tydligare och bättre. Lägre personalkostnader Åtgärder för förbättring Administratör/ fakturahanterare deltar i ekonomiuppföljningar och budgetarbete tillsammans med rektor. Arbetslagen får tydligare information om ekonomin. Ökat samarbete mellan klasser med få elever.

16 16 (34) 1.6 Image Av skollagens 10 kap. 4 framgår att undervisningen omfatta skolans val och elevens val. Skolans val är: matematik Elevens val omfattar: Elevens val tiden används för fördjupning i skolans ämnen utifrån elevernas behov och individuella mål. Resultat Elevenkät F-2 25) Jag är nöjd med min skola Föräldraenkät 16) fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) ett gott rykte ) Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte ) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola. 36) Totalt sett är jag nöjd med vår skola Elevenkät ) Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola. 28) Totalt sett är jag nöjd med min skola Föräldraenkät 16) fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) ett gott rykte ) Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola

17 17 (34) Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte ) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola. 367) Totalt sett är jag nöjd med vår skola Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image Skolan gör försök att påverka sin image. Analys beträffande image Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image. Skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Skolans image speglar den faktiska verksamheten. metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Imagen speglar skolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. en god image. Skolan är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättningar. bibehållit eller förbättrat sin image över tid. Skolans personal talar alltid gott om verksamheten och lyfter positiva exempel. Skolan är alltid öppen för spontana besök av anhöriga och närstående. varit synlig i olika media. Skolan är lyhörd för vad vårdnadshavare tycker och tänker och försöker vara tillmötesgående. Personalen tar till sig konstruktiv kritik. en levande Facebook- och hemsida. Vi tar även kontakt med den lokala tidningen vid olika projekt. Skolans personal arbetar aktivt med att förändra det tidigare dåliga rykte som skolan haft då högstadium fanns i Valla. Det finns en god trivsel på Valla skola vilket innebär att utbildad personal väljer att stanna kvar. Flera elever återvänder från andra skolor och nya tillkommer vilket vi tolkar att det positiva ryktet har förbättrats. Styrkor Utbildad personal som stannar kvar vilket skapar trygghet bland elever och vårdnadshavare. idag en närvarande rektor som bidrar till arbetsro och utveckling. Vi har en ansvarig för vår facebook- och hemsida. Återkommande samarbete med närområdet. Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Förbättringsområden Skolan skulle kunna utöka sitt samarbete i närområdet. Marknadsföra oss ytterligare.

18 18 (34) Åtgärder för förbättring Genomföra ett studiebesök per elevgrupp i närområdet under et All personal tar ansvar för att hålla vår facebook- och hemsida levande 2. Huvudprocesser och resultat 2.1Kunskaper och färdigheter Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Resultat Frågor i elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) F-2 19) Lärarna frågar efter vad jag kan ) Jag tycker att mina lärare är bra ) Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan. 22) Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan. Frågor i föräldraenkät 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande

19 19 (34) Elevenkät ) Mina lärare är kunniga ) Mina lärare ger mig utmaningar ) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. 23) Jag tycker att jag når bra studieresultat. 24) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. Föräldraenkät 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Personalenkät 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Kunskaper och färdigheter rutiner för att följa upp kunskapsresultaten på individnivå. rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd. Åtgärdsprogram används för elever i behov av särskilt stöd. Varierade metoder används för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter. en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmålen. tillgång till specialpedagogisk kompetens. Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar av utbildningen. metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever med svårigheter. utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Kunskapsresul taten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i kommunen och riket. förankrade metoder för att minska andelen elever som ej nått lägst kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen i årskurs 9. Lärare och skolledning följer kontinuerligt upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdigheter, och förtrogenhet i sitt lärande. Olika perspektiv på hållbar utveckling präglar skolans verksamhet och undervisning. metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som lätt når kunskapskraven. Skolan når goda kunskapsresultat som bibehålls eller förbättras över tid. Metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utvärderas och utvecklas kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet.

20 20 (34) Analys beträffande kunskaper och färdigheter För att utreda elevers behov av stöd så dokumenterar all pedagogisk personal fortlöpande elevernas kunskapsutveckling genom olika slags skriftliga och muntliga tester. Dessutom kartlägger lärarna elever med psykosociala svårigheter. Vecka 41 kartlägger lärarna vilka elever som har behov av stöd i svenska genom att göra de kommungemensamma testerna och det görs även en kartläggning i matematik. Först följer mentor eller annan pedagogisk personal upp individens svårigheter och sätter in lämpliga åtgärder. Nästa steg är att skolans elevvårdsteam kartlägger elevers behov samt sätter in lämpliga åtgärder för att underlätta inlärning. En rutin som lärarna har på skolan är att varje vecka, på arbetslagstid, diskutera aktuella elevärenden. Fr.o.m. vårterminen 2014 är all berörd personal med på klasskonferenser. Till vår hjälp har skolan också det centrala elevvårdsteamet som stöd och utredning av elever med inlärningssvårigheter samt andra psykosociala svårigheter. Under tiden och efter arbetsområden följer vi upp, mäter och dokumenterar genom läxförhör, prov, muntliga förhör, redovisningar och utvärderingar. Lärarna följer upp att de använder varierade metoder genom att göra en självskattning efter varje genomfört arbetspass och genom diskussioner med kolleger. Lärarna diskuterar även med eleverna och låter dem vara delaktiga i undervisningsprocessen. Det förs även dialog med elever och föräldrar vid utvecklingssamtal. EHT har vi på skolan varje vecka där rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterska ingår. en specialpedagog, som arbetar som klasslärare men har det övergripande ansvaret för specialpedagogiska frågor. Fr. o. m. vårterminen 2014 har vi regelbundna klasskonferenser. Vid beslut i skolans elevhälsa skickas elever vidare till den centrala elevhälsan. Vår specialpedagog samlar in alla klassers resultat från de kommungemensamma testerna och ser helheten, hela skolans, resultat och insatser sätts in efter behov. Vi följer upp resultaten genom att anpassa undervisningen till Vår specialpedagog samlar in alla klassers resultat från de kommungemensamma testerna och ser helheten, hela skolans, resultat och insatser sätts in efter behov. Lärarna följer upp resultaten genom att anpassa undervisningen i det som eleverna brister i. Ser lärarna på resultaten att hela klassen dippar i något då ändras undervisningen. De resultat som samlas in följs även upp och analyseras genom utvecklingssamtalen med varje elev. Elever som bedöms ha inlärningssvårigheter får möjlighet till individuella lösningar som exempelvis enskild plats, bärbar dator eller läshjälp. dessutom hjälp av mediateket varifrån elever, föräldrar och personal kan få utbildning och information om alternativa verktyg. även möjligheten att få läroböcker inlästa via inläsningstjänst. Många barn får punktinsatser varje lektion, det är möjligt eftersom Valla skola har ganska små elevgrupper. Skolan erbjuder alla elever studiehjälp varje vecka. Årskurserna 3-6 har schemalagd studiehjälp och årskurserna 1-2 har det vid behov. Styrkor Valla skola har tillräckligt med lokaler för att kunna placera ut elever som behöver enskild plats för att exempelvis träna ett speciellt moment. Valla skola är en liten skola vilket innebär att personalen har en god elevkännedom. Alla vet vad varje elev med specifika svårigheter är i behov av. Mentorerna kartlägger elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt. Förbättringsområden Regelbundna klasskonferenser för att uppmärksamma alla elevers olika behov. Varje elev ska gås igenom för att säkerhetsställa resursfördelningen. För att säkerställa kunskaperna i matematik ska vi genomföra en diagnos under vecka 38.

21 Åtgärder för förbättring Klasskonferenser vid varje terminstart Mattekartläggning i alla årskurser under vecka (34) 2.2 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan lyfter fram vikten av att alla elever och föräldrar ska uppleva att pedagogerna är tydliga i uppföljning och planering av elevers lärande samt visar tilltro till deras förmåga att nå mycket goda resultat i skolan. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att all verksamhet ska analyseras utifrån ett genusperspektiv. Andelen elever, som når de nationella målen i år 3 och 5 ska öka. Andelen med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls att fritidshemmet ska bedriva pedagogisk verksamhet och vara ett stöd i utvecklingen samt bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Vidare ska resurserna styras mot tidiga insatser så att alla elever kan nå kunskapsmålen. En särskild satsning på matematik ska genomföras. Kompetensutveckling av personal ska fortsätta och andelen behöriga lärare öka. Resultat Resultaten avser vårterminen innevarande år och redovisas i bilaga 1. Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem Valla skola är en enparallellig skola med få elever och det gör det svårt att jämföra resultaten. I en jämförelse med förra årets årskurs sex, kan vi se att det är procentuellt fler elever i år som har lägst betyg E än förra året. Vi kan inte göra några djupare analyser angående betygen då vi bara har haft betyg i årskurs sex i ett år. Vi kan dock till viss del jämföra med betyg från 2013 och 2012 och andelen godkända från år 2012 och tidigare år. Vi kan se att resultaten stadigt klättrar uppåt, om än med små steg. Vår satsning på kärnämnena under de senare åren har ökat måluppfyllelsen. Vi kan se att behörig kompetent personal och kontinuitet bland personalen ger en höjning av elevernas resultat. Jämför vi resultaten i nationella proven, som årets sexor gjorde i årskurs tre, kan vi skönja en viss ökning av måluppfyllelsen. I våras nådde alla utom en av årskurs sex eleverna lägst betyg E i matematik och i svenska. I årskurs tre var det färre elever som var godkända i matematik och svenska. Den ökade måluppfyllelsen kan bero på få lärarbyten, en stabil grupp med få elevbyten och studiemotiverade elever. Styrkor Vi kan se att vår extra satsning på kärnämnena har gett goda resultat. Vi har god kompetens i alla ämnen bland personalen och kan hjälpa varje elev efter deras behov. På Valla skola har vi små elevgrupper vilket gör att vi har stora möjligheter att hjälpa varje elev. Vi fångar upp alla elever och ställer höga krav på alla våra elever. Förbättringsområden Vi måste fortsätta att arbeta med språkets struktur och skrivprocessen i samtliga grupper. Åtgärder för förbättring pedagogiska diskussioner schemalagda i kalendariet

22 22 (34) 2.3 Trygghet och trivsel Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr 11) I Bildningsnämndens skolplan för åren utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet och utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt och som främjar god hälsa. en likabehandlingsplan, som är framtagen i enlighet med Skollagen 6 kap. 8 och diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys och incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning och analys redovisas tidsbestämda och konkreta mål och åtgärder. Alla medarbetare och elever involveras i den årliga revideringen och i möjligaste mån även föräldrarna. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Lgr 11) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls vikten av en arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet och integration. Allas lika möjligheter och en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. Vidare framhålls att fritidshemmet ska ge en god omsorg. Resultat F-2 Elevenkät 1) Jag trivs i skolan ) Jag trivs på fritids ) Jag känner mig trygg och säker i skolan ) Jag tycker det är trevligt i skolans lokaler ) Jag tycker om skolgården och det som är runt omkring skolan. 6) Jag är nöjd med skolmaten ) Jag har någon kamrat att vara med ) Jag får lugn och ro när jag behöver ) Jag tycker att de vuxna i skolan bryr sig om mig och hjälper mig. 10) Om någon skulle vara dum mot mig vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan. 11) Jag följer de regler som finns i skolan Föräldraenkät 1) Mitt barn trivs i skolan ) Mitt barn trivs på fritidshemmet ) Mitt barn får den arbetsro det behöver ) Skolan erbjuder bra skolmat

23 23 (34) 5) Skolan är välstädad ) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. 7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 1) Jag trivs på min arbetsplats ) Miljön i vår skola är trivsam ) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan ) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling. 5) Förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer Elevenkät 3-9 1) Jag trivs i skolan ) Jag känner mig trygg i skolan ) Jag har någon kamrat att vara med om jag vill ) Jag får den arbetsro jag behöver ) Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan. 8) Jag följer skolans ordningsregler ) Miljön inomhus i min skola är trivsam ) Utomhusmiljön är stimulerande ) Jag är nöjd med skolmaten ) Skolan är välstädad Föräldraenkät 1) Mitt barn trivs i skolan ) Mitt barn får den arbetsro det behöver ) Skolan erbjuder bra skolmat ) Skolan är välstädad ) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. 7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam

24 24 (34) Personalenkät 1) Jag trivs på min arbetsplats ) Miljön i vår skola är trivsam ) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan ) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling. 5) Förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet och trivsel Verksamheten startar på avtalad tid. Det råder arbetsro. Arbetsglädje och trivsel präglar skolan. Skolan följer dagligen upp närvaro/frånvaro. förankrade rutiner för mottagande av nya elever. Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott. ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Skolan mäter och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel. Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel. Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och god gemenskap. Skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter. Skolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Elevfrånvaro, avstämning sista sdag vårterminen innevarande år Om en elev i grundskolan// utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande (Skollagen 7 kap.17 ) Frånvaro i % Frånvaro Varav % andel giltig frånvaro (exklusive beviljade ledigheter) Varav % andel beviljade ledigheter Alla elever Varav % andel ogiltig frånvaro Varav % andel ogiltig frånvaro sen ankomst Analys beträffande trygghet och trivsel Vår ambition är att alltid avsluta vårt morgonmöte fem i åtta för att vi ska kunna starta verksamheten på avtalad tid. Vi visslar in eleverna när det är fem minuter kvar av rasten, så att lektionerna kan starta på avtalad tid.

25 25 (34) Om föräldrar anmäler en elevs frånvaro till fritids skriver fritidspersonalen upp frånvaron på frånvarolappen i personalrummet. Fritids har på sin telefon fram till klockan åtta. Vi läser alltid upp frånvaron på vårt morgonmöte. Närvaro/frånvaro för vi in i Lärknuten. Om eleverna inte är sjukanmälda ringer vi så snart som möjligt hem till vårdnadshavaren, senast vid första rasten. Vi gjorde en checklista vid skolstart över vad som alla elever och vårdnadshavare behöver få för information från skolan. Checklistan tillsammans med aktuella papper/broschyrer, som delas ut under året, samlas i en pärm tillgänglig för all personal och ska användas när det kommer nya elever. Alla klasser på skolan har klassråd, där vi bl. a. diskuterar och utvärderar arbetsro i klassen. På elevrådet är det representanter från alla klasser där även frågor om trivsel och arbetsro lyfts. Vi har arbetslag två gånger i veckan där vi lyfter elevärenden och vid behov diskuterar arbetsro i de olika klasserna. Vi arbetar med värdegrundsarbete i alla klasser dagligen. Det kan vara genom samtal men även genom att vi gör olika övningar. Elevrådet och klassråden reviderar årligen skolans trivselregler. Reglerna sitter synliga i alla klassrum och tas upp till diskussion vid behov. På skolan har vi ett trygghetsteam som träffas varje vecka. Vi har under året utvecklat och bearbetat likabehandlingsplanen. Trygghetsteamet har gjort en light version av likabehandlingsplanen, som har gått hem till alla elever och vårdnadshavare. På hösten inventerar vi tryggheten på skolan. rastvakter med gula reflexvästar ute alla gemensamma raster. Vi har extra rastvakter som punktmarkerar de elever där vi vet att konflikter ofta uppstår. Eleverna i 4-6 anordnar styrda rastaktiviteter för alla elever på skolan minst en gång i veckan. Incidentrapporter skrivs och sätts in i en pärm för framtida behov. Vi har samtalat och diskuterat att all personal på skolan ska bemöta våra elever med respekt och vänlighet, precis som våra elever ska möta all personal på skolan på lika sätt. Vår rektor har samtalat med berörda elever och personal där förändring har behövt ske. Styrkor Vår skola är inte så stor, så de flesta elever och personal känner varandra och det skapar trygghet. På fritids finns det trivsamma lokaler och bra utemiljö. På fritids försöker man få barnens/vårdnadshavares idéer och förslag integrerade i verksamheten. Varje dag, förutom fredag, erbjuds valbara aktiviteter som t.ex. massage, dans, idrott och matteskoj. På fredagar erbjuds önskefredag, där barnen får önska aktivitet. Förbättringsområden Att en gång om året undersöka hela skolans trygghet och trivsel. Förhållandet mellan all personal och alla elever ska kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Åtgärder för förbättring Trygghetsteamet håller på och utformar en enkät som ska mäta trygghet och trivsel och som ska fyllas i under våren Handledning har satts in i ett av skolans arbetslag