SAMMAFATTANDE INLEDNING GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMMAFATTANDE INLEDNING... 4 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 5"

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 1 (36) Ert datum Er beteckning Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Kommunövergripande kvalitetsredovisning Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgr 11) Välkommen till Katrineholms kommuns grundskolor Läge för liv och lust!

2 2 (36) SAMMAFATTANDE INLEDNING... 4 Kort presentation av enheten... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kvalitetsarbetets upplägg... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION... 5 Elever... 5 Personal... 6 Resultat... 6 Frågor i personalenkäten F Frågor i personalenkäten Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys beträffande organisation och personalresurser... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP... 7 Resultat... 8 F Analys beträffande styrning och ledarskap... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.3 KOMMUNIKATION Resultat Analys beträffande kommunikation... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.4 KOMPETENS Resultat Kompetensportalen... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys beträffande kompetens... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.5 RESURSUTNYTTJANDE Resultat Analys beträffande resursutnyttjande... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.6 IMAGE Resultat F Analys beträffande image... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER Resultat Analys beträffande kunskaper och färdigheter... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2 BEDÖMNING OCH BETYG... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3 TRYGGHET OCH TRIVSEL Resultat Elevfrånvaro, avstämning sista läsårsdag vårterminen innevarande år Analys beträffande kunskaper och färdigheter... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.4 ELEVERNAS ANSVAR FÖR SITT EGET LÄRANDE Resultat

3 3 (36) Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.5 ARBETSSÄTT OCH LÄRARROLL Resultat Analys beträffande arbetssätt och lärarroll... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.6 DELAKTIGHET Resultat Analys beträffande delaktighet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3. REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 3.1 ANALYS AV ARBETET MED PRIORITERADE MÅL FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT PLANERADE PRIORITERADE MÅL FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

4 4 (36) Sammafattande inledning I Katrineholms kommun finns det 15 kommunala grundskolor samt tre fristående grundskolor. Denna kvalitetsredovisning omfattar de kommunala grundskolorna som idag erbjuder plats åt 3200 elever. Grundskolorna finns med god spridning i kommunen i centralorten samt i kransorterna. Grundskolorna började arbeta med Qualis som kvalitetssäkringsverktyg år Den nationella statistiken för 2013 visar att Katrineholms kommun lägger mindre resurser per invånare i berörd åldersgrupp än riket och länet när det gäller grundskola och fritidshem. Katrineholms kommun hade 2013 en lägre andel behörig personal inom grundskola och fritidshem än snittet i riket. Personaltätheten inom grundskola låg i Katrineholm något under riket. Inom fritidshem låg personaltätheten istället något över snittet i riket. Under 2014 har antalet elever i kommunens grundskolor och fritidshem ökat och till följd av detta har elevgruppernas storlek på flera håll blivit större. Bildningsförvaltningen har ont om lokaler framför allt i tätorten men även i Forssjö och Bie. Många av de lokaler som nyttjas är icke funktionella lokaler och lokaler som inte är anpassade för den typ av organisering som skolenheterna ser är gynnsam för resultatutveckling. Det råder brist på teknisk utrustning inom grundskolan vilket gör att skolenheterna har problem med att möta lagkraven i läroplanen. Detta kan leda till att eleverna halkar efter i den tekniska utvecklingen och inte heller kan tillgodogöra sig den hjälp de kan få av kommunens lärplattform Lärknuten. De betygsresultat och meritvärden som presenterades för våren 2014 visar på ett förbättrat resultat gentemot tidigare år då både behörigheten till gymnasieskolan och betygsnittet, meritvärdet, ökade. Även andelen godkända nationella prov i både år 3, 6 och 9 ökade. Trots att även betygsresultaten för hösten 2014 visar att eleverna förbättrat sina resultat sedan föregående år är den sammantagna bilden av resultaten i grundskolan fortfarande bekymmersam. Fortsatt fokusering på framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete behöver ske. Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder för att hålla i den nya, positiva, trenden när det gäller resultatutvecklingen. I nämndens och förvaltningens analys framkommer inte en isolerad orsak till resultaten, utan flera. Bristen på funktionella lokaler inom framförallt grundskolan kommer att fortsätta att öka. Den tillströmning av barn och elever som skett de sista åren och som väntas fortsätta även kommande år kommer att öka trängseln i våra skolor. Första juli träder kravet på lärarlegitimation in med full kraft. Detta innebär att huvudmannen ska ha behöriga lärare med lärarlegitimation i samtliga ämnen i kursplanerna. I undantagsfall får en lärare utan lärarlegitimation undervisa i ämnet men får då inte sätta betyg. Utmaningen kommer att vara störst för de mindre skolenheterna på landsbygden. Sammantaget ger detta en bild som visar att bildningsförvaltningen lägger mindre medel än riket på verksamheten trots att elevgruppen har en sammansättning som gör att mer resurser än snittet många gånger behöver tillföras för att nå ökad måluppfyllelse.

5 1. Grundfakta och förutsättningar 1.1 Organisation Datum 5 (36) Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (Lgr 11) Elever Antal barn/elever innevarande läsår Avläsnings datum Skolår F-3 Flickor Skolår F-3 Pojkar Fritidshem Flickor Fritidshem Pojkar Skolår 4-5/6 Flickor Skolår 4-5/6 Pojkar Skolår 6/7-9 Flickor Skolår 6/7-9 Pojkar 15/ Elever med utländsk bakgrund Antal elever med Totalt antal elever på % utländsk bakgrund skolan Alla elever med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition* 15/ Pojkar --- Flickor ---- Elever som avläsningsdatum 15/10 varit i Sverige kortare tid än 3 år Pojkar ---- Flickor ---- Varav elever placerade i särskild undervisningsgrupp, IKE 15/ Pojkar Flickor *Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål och svenska som andra språk Antal Totalt antal elever inskrivna % Elever berättigade till modersmål Pojkar Flickor Elever som deltar i modersmål Pojkar Flickor Elever som erhåller studiestöd på sitt modersmål Pojkar Flickor Elever som erhåller undervisning i svenska som andra språk Pojkar Flickor

6 6 (36) Personal Personal Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, Antal elever per heltidstjänst heltidstjänster Kommunen 12 82,4 Riket 12,1 86,5 Resultat Antal personal (vid nio svar och färre) Frågor i personalenkäten 15) en väl fungerande organisation ) en bra mötesstruktur ) Mitt arbetslag fungerar väl ) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter ) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. 80 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisation Skolans organisation har en tydlig struktur. Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation. ett välfungerande beslutssystem. utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet. en organisation som underlättar samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutvec kling. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. Skolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Skolans namn: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Bie Björkvik Forssjö Julita Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Sandbäcken

7 7 (36) Skogborg Sköldinge Strångsjö Söder Tallås Valla Väster Öster Analys beträffande organisation och personalresurser Grundskolornas organisation har en tydlig struktur med rektor, (ledningsstöd) och ledningsgrupp som består av en arbetslagledare från varje arbetslag. På de flesta skolorna följer rektorn upp organisationen på olika sätt. Detta sker genom bland annat lagledarna som fungerar som en länk mellan arbetslagen och rektorn, diskussioner i olika forum, medarbetarenkäter, medarbetarsamtal, utvärderingar, morgonmöten osv. Dagordning finns på alla grundskolor och protokoll förs i de flesta forum som tillexempel på arbetslagsmöten, apt, ämnesträffar, samverkan, eht osv. De flesta skolorna har effektiva mötesstrukturer som stödjer dialog men tiden har lyfts som avgörande för kvalitén på mötena, då tiden upplevs för kort. Katrineholms grundskolor har skattat sig olika. Vissa ligger på steg två medan andra ligger på högre steg. Anledningen till detta beror bland annat på hur skolans organisation ser ut och hur stabil den är. Osäkerheten ligger också kring beslutsystemet. Besluten på skolorna fattas på olika nivåer utifrån ansvar och befogenhet. Många av skolorna lyfter att beslutsordningen bör bli tydligare och att det bör ske i rätt forum. Styrkor Katrineholmsskolorna har en god personalsammansättning med hög kompetens. Skolornas organisation har tydliga strukturer med uppdelning i arbetslag som har ansvar för en grupp elever. Det finns rutiner och strukturer när det gäller olika mötesformer. Förbättringsområden Beslutsgången på dem flesta skolorna behöver tydliggöras. Mer tid behövs för pedagogiska diskussioner. Man behöver även tydliggöra organisationer på skolorna ytterligare där det tydligt framgår ansvar och befogenheter på alla nivåer Åtgärder för förbättring Förtydliga förekommande ansvarsområden Se över strukturen så att beslut fattas i rätt forum Prioritera tid för reflektion och pedagogiska samtal för att möjliggöra pedagogiska prioriteringar. 1.2 Styrning och ledarskap I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under medverkan av personal och elever. (Skollagen kapitel 4:4) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr 11) Enligt Bildningsnämndens skolplan för åren formuleras det övergripande ledningsarbetet i Katrineholms pedagogiska verksamheter med stöd av sex perspektiv som omfattar elevresultat, individuellt stöd och särskilda

8 8 (36) insatser, lärmiljö, personal, ekonomi och uppföljning. Genom dessa perspektiv tydliggör kommunen ledningens ansvar i arbete med att säkerställa att alla barn och ungdomar kan nå de övergripande målen i läroplanerna. Därmed utgör skolplanen ett ledningsdokument för alla verksamhetsdelar inom bildningsnämndens ansvarsområde. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. (Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) Resultat Elevenkät F-2 24) Jag känner till skolans mål. 53 Föräldraenkät 13) Jag känner till skolans mål. 63 Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen ) I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga ) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska 74 kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap ) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling ) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 78 Elevenkät ) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 78 Föräldraenkät 13) Jag känner till skolans mål. 63 Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen ) I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga ) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska 74 kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap ) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling ) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 78

9 9 (36) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning och ledarskap egna prioriterade verksamhetsmå l utifrån de nationella målen. Personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmå l. påbörjat ett kvalitetsarbete. Eleverna känner till kursplanemåle n och skolans egna prioriterade verksamhetsmå l. Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmå l. ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Rektorn uppmuntrar lärarna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Rektorn stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. en långsiktig plan för kvalitetsutveck ling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. Skolans namn: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Bie Björkvik Forssjö Julita Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Sandbäcken Skogborg Sköldinge Strångsjö Söder Tallås Valla Väster Öster Analys beträffande kunskaper och färdigheter En jämförelse av grundskolornas aktuella och vårterminens utvärderingar visar tydligt på utveckling på alla enheter. Idag når alla Katrineholms kommuns grundskolor minst steg två i Qualistrappan. Analys av grundskolornas aktuella utvärderingar visar att alla skolor har goda och välutvecklade metoder för uppföljning av kunskapsresultat på individ- och gruppnivå. Rutiner för identifiering och utredning av elever i behov av stöd och åtgärdsprogram finns och används kontinuerligt för uppföljning. Dessa båda varierar inte längre mellan de olika skolorna i samma omfattning som föregående termin. En övergripande plan med fokus på uppföljnings- och identifieringsmetoder efterfrågas dock fortfarande från flera skolor.

10 10 (36) Skolorna har väl etablerade rutiner och metoder för att följa upp elevernas kunskapsresultat på individ- och gruppnivå. Detta sker genom exempelvis kommungemensamma screeningtest, diagnoser, skriftliga individuella utvecklingsplaner samt kunskapsbedömning i matrisform. Elever som har svårigheter testas mer frekvent då tydliga uppföljningar behövs. När svårigheter observeras hos elev skrivs åtgärdsprogram (steg 1) och vid behov kontaktas Elevhälsan. således tillgång till specialpedagogisk kompetens på individ, grupp och organisationsnivå (steg 2). Modeller och metoder för att dokumentera, mäta och följa upp kunskaper och färdigheter har tagits fram på alla grundskolor i kommunen och innebär både muntlig, skriftlig och praktisk uppföljning som genomförs dagligen, veckovis och områdesvis samt dokumenteras individuellt och på olika sätt på de olika skolorna. Resultaten diskuteras och utvärderas kontinuerligt inom arbetslagen, på klasskonferenser samt i elevhälsoteamet. Åtgärdsprogram upprättas när elever är i behov av särskilt stöd och behovet inte kan tillgodoses inom ramen för individanpassningen. Exempel på individanpassningar av material, individuell och grupphandledning, arbetsuppgifter och redovisningsformer samt tillgång till tekniska hjälpmedel inom ramen för klassrumssituationer är många och varierande. Åtgärdsprogrammet har alltid en pedagogisk kartläggning som grund. Likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter säkerställs i allt större grad genom sambedömning vid exempelvis rättning av nationella prov samt metoder som diskussionsunderlag i ämneslagen och gemensam planering. Kunskapskraven inför betygssättning diskuteras i ämneslagen. Utvecklingen av detta arbete har pågått hela skolåret på flera skolor och vikten av kommunikation mellan pedagoger på de olika skolorna och över skolgränserna understryks allt mer. För att möjliggöra sådan utveckling behöver forum för dessa diskussioner skapas. Ämneslärare fortsätter sitt arbete med anpassning av material, alternativa redovisningssätt och möjlighet till stöd i olika ämnen. Skolorna påvisar även olika former för uppföljning av elevernas faktakunskaper, förståelse och färdigheter. Exempel på detta återges i flera utvärderingar och beskrivs som arbete i mindre grupper, enskilda samtal, gruppdiskussioner, inlämningsuppgifter, problemlösning, praktiska övningar samt prov. Styrkor Skolorna har generellt blivit bättre på och utvecklat metoder för att tidigt fånga upp och arbeta förebyggande med elever som misstänks inte nå kunskapsmålen. Ett fungerande samarbete med personalen från Elevhälsan beskrivs i så gott som alla skolors utvärderingar. En annan styrka som skolorna väljer att lyfta fram är stödinsatser som grundar sig på analyser och mätningar av elevernas kunskapsutveckling och som genomförs i samarbete mellan hemmet, mentor och speciallärare/specialpedagog samt i förekommande fall även Elevhälsoteamet. Förbättringsområden Vidareutveckling och säkerställning av metoder gällande likvärdig bedömning, utveckling av arbetet med fokus på samplanering och samutnyttjade av resurser med syfte att öka elevernas resultat är ett område som lyfts återigen, även om tydliga framsteg i frågan beskrivs av flertalet av skolorna.

11 11 (36) Pedagogiska ämnesdiskussioner behöver föras gällande elevernas utveckling av olika strategier som håller över tid och som är gångbara i alla ämnen. I ännu högre grad än för närvarande finna metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som lätt når kunskapskraven samt planera för en organisation som understödjer detta. Åtgärder för förbättring Säkerställa en mer likvärdig bedömning genom utveckling av metoder för detta syfte Utveckla möjligheter till sambedömning och se över rutinerna i frågan Skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande genom att avsätta tid för reflektion och pedagogiska diskussioner 1.3 Kommunikation Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan framhåller vikten av att elevernas lärande formas i samarbete med flera samhällsaktörer såsom företag och organisationer. Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhåller att samarbetet med lokalt näringsliv ska öka. Antalet ungdomar som startar UF företag ska öka. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (Lgr 11). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan med Service- och teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch. Av skollagen 4 kap. 8 framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Resultat Frågor i föräldraenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan. 76 F-2 15) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)andel svar i procent (minst tio svar) 34 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation ) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet ) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. 32

12 12 (36) Frågor i föräldraenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan ) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)andel svar i procent (minst tio svar) 34 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation ) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet ) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. 32 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. (i förekommande fall) etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och/eller gymnasieskolo r. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar. Det interna och externa samtalsklimate t är öppet och förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikatio n internt och externt. (i förekommande fall) en fungerande pedagogisk samverkan med förskola och/eller gymnasieskola. en etablerad kommunikatio n med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. metoder för att utveckla, stödja och samla resultat av omvärldsbevak ning. ett etablerat samarbete med högskolor/ universitet. strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Skolans namn: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Bie Björkvik Forssjö Julita Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Sandbäcken Skogborg Sköldinge Strångsjö Söder Tallås Valla Väster Öster

13 13 (36) Analys beträffande kommunikation Katrineholm kommuns skolor uppger att information till elever och föräldrar kommuniceras via Lärknuten samt i förekommande fall via olika sociala medier. De allra flesta uppger också att informationsbrev skickas kontinuerligt till föräldrarna. För att ge föräldrarna god och kontinuerlig information hålls utvecklingssamtal tillsammans med elever och vårdnadshavare en gång varje termin medan föräldramöten hålls minst en gång per läsår. Skolorna har gemensamma rutiner för klagomålshantering. Dessa följer de anvisningar som är gällande inom Katrineholms kommun och som följer stadgarna i de aktuella styrdokumenten. Samtliga skolor uppger att information ges vid inträffade händelser samt vid behov. Skolorna använder sig av incidentrapporter vid trakasserier och annan kränkande behandling. Ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat står det att läsa om i de flesta skolors redovisningar. Samtidigt uttrycks det ett tydligt behov av att förbättra och utveckla möjligheter till pedagogisk samverkan med andra skolor. Vidare uppger vissa skolor att de arbetar i enlighet med Bildningsförvaltningens framtagna plan för samverkan och överlämning, medan andra skolor beskriver ett behov av att utvärdera och utveckla arbetet med samverkan och överlämning inom och mellan skolor, förskolor och fritidshem. Styrkor Det finns flera olika informations- och kommunikationskanaler som används av Katrineholms kommuns skolor. Föräldrarna ges god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar. De flesta skolorna uppger att de har ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat. Förbättringsområden Många skolor utrycker att de vill förbättra och utveckla möjligheterna till pedagogisk samverkan med andra skolor. Skolorna behöver också fortsätta att utveckla arbetet med Lärknuten och förbättra föräldrarnas möjligheter att använda sig av lärplattformen. Åtgärder för förbättring Se över och skapa rutiner och tid för pedagogisk samverkan mellan skolor Informera föräldrarna om hur Lärknuten kan göra dem mer delaktiga i deras barns skolgång Se över möjligheterna att förenkla för vårdnadshavare att få tillgång till information via Lärknuten 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation. Av skolagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.

14 14 (36) Resultat Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)andel svar i procent (minst tio svar) 30) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola 57 31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, arbetslagens och individens 58 behov. 32) Det finns en plan för min kompetensutveckling 45 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens en hög andel lärare med lärarexamen. en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutv ecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. gemensamma och individuella kompetensutvecklingspla ner. Skolan avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutveckling. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsats er görs regelbundet. god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Skolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer och metoder för kompetensutve ckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Lärarna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Skolans namn: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Bie Björkvik Forssjö Julita Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Sandbäcken Skogborg Sköldinge Strångsjö Söder Tallås Valla Väster Öster Kompetensportalen Ingen av Katrineholms grundskolor uppger att de använder sig av Kompetensportalen. Några få har påbörjat, men inte fortsatt användningen. Skälet som uppges är att Kompetensportalens utformning

15 15 (36) av den del som gäller pedagogisk verksamhet behöver ses över, utvecklas och anpassas till den pedagogiska verksamheten. Analys beträffande kompetens Samtliga skolor i kommunen har hög andel lärare med lärarexamen. I Katrineholms kommun uppgår andel lärare med pedagogisk högskoleexamen till 82 % jämfört med riket där andel lärare med motsvarande utbildning uppgår till 86 %. Dock lyfter skolorna i sina rapporter fram problematiken med att anställa behöriga lärare i de praktiskt-estetiska ämnena. De allra flesta skolorna uppger vidare att kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov, men även att det saknas individuella och gemensamma kompetensutvecklingsplaner, vilket krävs för att skolorna ska nå steg 3. Exempel på kompetensutveckling som har genomförts eller pågår under läsåret är mattelyftet, språkutvecklande arbetssätt, nyanländas lärande, bornholmsmodellen, god läsutveckling, entreprenöriellt lärande, betyg och bedömning m.fl. Även satsningen på kompetensutveckling inom fritidshemmen lyfts i flera rapporter. Kommunen har satsat på utveckling av fritidshemsverksamheten, vilket har resulterat i att man har anställt fyra utvecklingsledare för fritidshemmen från och med höstterminen Dessa pedagoger har bland annat som uppgift att kartlägga och se över kommungemensamma kompetensutvecklingsmöjligheter hos personalen på fritidshemmen. Anledningen till att grundskolorna inte når steg 1 är att det på några skolor saknas en plan för introduktion av nyanställda. Skapas och implementeras denna plan, kommer alla grundskolor i Katrineholms kommun att nå steg 2 och även steg 3 inom område kompetens. Styrkor En av de mest framträdande styrkorna är att Katrineholms samtliga kommunala grundskolor har hög andel lärare med lärarexamen. Även kompetensutvecklingen som kopplad till individernas och verksamhetens behov är en styrka som lyft och nämns i skolornas analyser. Förbättringsområden Grundskolorna använder sig inte av Kompetensportalen och några skolor saknar gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner. På några skolor saknas en plan för introduktion av nyanställda helt och några skolor har behov av att revidera och implementera planen bland personalen. Åtgärder för förbättring Se över Kompetensportalens utformning av den del som gäller pedagogisk verksamhet. Ta fram kompetensutvecklingsplaner utifrån underlag från medarbetarsamtalen och prioriterade utvecklingsområden. Skapa plan för introduktion av nyanställda samt implementera denna i verksamheten Gemensam översyn av intruduktionsplaner

16 16 (36) 1.5 Resursutnyttjande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)andel svar i procent (minst tio svar) ) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 56 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Ekonomi i balans. Prognoser görs i relation till budget och utfall. metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Skolans resursfördelnin g är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkrin g av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Effektivt resursutnyttjan de tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering. Skolans namn: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Bie Björkvik Forssjö Julita Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Sandbäcken Skogborg

17 17 (36) Sköldinge Strångsjö Söder Tallås Valla Väster Öster Analys beträffande resursutnyttjande Fortlöpande ekonomiska uppföljningar sker varje månad av rektorer tillsammans med bildningsförvaltningens ekonom. Där görs även en prognos och avstämning utifrån elevantalet innevarande månad. Verksamheter har metoder för att göra personalen delaktig i de ekonomiska processerna. Ytterligare forum behöver skapas för att utveckla delaktighet i den ekonomiska helheten. Idag fungerar det bäst på arbetslagsnivå där Arbetslagen, och några ämnesgrupper, har egna anslag att förfoga över. Diskussioner kring resursfördelning förs som en del i det dagliga arbetet. Detta synliggör vilka resurser skolorna förfogar över, när behov av förändring uppstår, för att nå måluppfyllelse. Befintliga resurser nyttjas väl, vilket leder till att våra elever utvecklas väl utifrån sina förutsättningar. Dock når vi inte hög måluppfyllelse då vi har en stor andel elever som är tvåspråkiga och dessa elever får jobba med både språkförståelse och inhämtande av nya kunskaper. Vad gäller resursfördelningens anpassning till elevernas behov och utveckling sker det idag via det socioekonomiska fördelningssystemet och via tilläggsbelopp. Styrkor Ekonomiska uppföljningar där framåtsyftande prognoser med utgångspunkt från elevantalet sker regelbundet tillsammans med bildningsförvaltningens ekonom. Tid finns avsatt på olika nivåer i organisationen för att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete och verksamheten har tydlig fokus på måluppfyllelse. Förbättringsområden Verksamheten behöver anpassas efter den tilldelade budgeten. Tid för att delge varandra kunskaper, tankar och idéer behöver skapas för att på så sätt utnyttja alla resurser på bästa sätt. Åtgärder för förbättring Skapa delaktighet i ekonomin Utveckla metoder för resurshantering på flera nivåer Göra en tjänstefördelning efter prognostiserat elevunderlag

18 18 (36) 1.6 Image Av skollagens 10 kap. 4 framgår att undervisningen omfatta skolans val och elevens val. Resultat Elevenkät F-2 25) Jag är nöjd med min skola. 97 Föräldraenkät 16) fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin 51 verksamhet. 17) ett gott rykte ) Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan ) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 81 Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte 82 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola ) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 87 Elevenkät ) Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola ) Totalt sett är jag nöjd med min skola. 80 Föräldraenkät 16) fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin 51 verksamhet. 17) ett gott rykte ) Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan ) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 81 Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte 82 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola ) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 87

19 19 (36) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image Skolan gör försök att påverka sin image. Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image. Skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Skolans image speglar den faktiska verksamheten. metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Imagen speglar skolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. en god image. Skolan är känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget utifrån sina förutsättningar. bibehållit eller förbättrat sin image över tid. Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Skolans namn: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Bie Björkvik Forssjö Julita Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Sandbäcken Skogborg Sköldinge Strångsjö Söder Tallås Valla Väster Öster Analys beträffande image Analysen visar på stor skillnad mellan de olika skolorna i Katrineholm. Vissa skolor har arbetat medvetet och aktivt med sin image under flera år medan andra precis har insett vikten av att marknadsföra sin skola. Ett naturligt steg i detta arbete är att pedagogerna är stolta över sina skolor och pratar gott om sin verksamhet. Dessutom har de flesta skolorna blivit mer aktiva i sin närvaro på sociala medier parallellt med utveckling av arbetet som sker på lärplattformen Lärknuten. Skolorna har metoder för att kontinuerligt utvärdera sin image genom att årligen genomföra enkätundersökningar bland både elever, föräldrar och personal. Denna metod visar sig vara effektiv avseende elever och personal medan vi ser att tydlig förändring i vårt sätt att nå föräldrar behöver genomföras. Styrkor Den bilden som träder fram är att personalen på skolorna är Katrineholms kommuns skolors viktigaste ambassadörer. Dessutom marknadsförs de flesta skolorna via hemsidor och sociala medier. Lärknuten är en plattform som möjliggör daglig kontakt mellan skolan och hemmen.

20 20 (36) Förbättringsområden Många skolor uttrycker att de behöver utveckla former för att utveckla sin image. De flesta är också överens om att de behöver bli bättre på att marknadsföra sig på hemsidor och i sociala medier. Dessutom ser vi att vi behöver förbättra våra metoder för att nå fler föräldrar som ger sin bild av verksamheterna. Åtgärder för förbättring Utveckla rutiner för att aktualisera hemsidor och uppdateringar på sociala medier. 2. Huvudprocesser och resultat 2.1Kunskaper och färdigheter Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Resultat Frågor i elevenkät F-2 19) Lärarna frågar efter vad jag kan ) Jag tycker att mina lärare är bra ) Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan ) Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan. 92 Frågor i föräldraenkät 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. 79 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande. 60

Process B, Trygghet och trivsel

Process B, Trygghet och trivsel Process B, Trygghet och trivsel Skolans namn: Duveholms gymnasiesärskola Rektor: Catharina Lundqvist Datum: 2015-08-21 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet och trivsel Det

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Sköldinge skola

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Sköldinge skola BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (33) Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Sköldinge skola Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Västra skolan

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Västra skolan BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2014-12-08 Ert datum Er beteckning 1 (32) Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Västra skolan Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9 Regelbunden tillsyn i Båstads kommun Förslövs skola årskurs 7 9 Dnr 53-2008:999 Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9 Grundskola årskurs 7 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Kvalitetsrapport Fritidshem

Kvalitetsrapport Fritidshem Kvalitetsrapport Fritidshem Fritidshemmets namn Rektor.. 1. Beskrivning av verksamheten 2 En kort presentation av fritidhemmet, t.ex. text från Om Fritidshemmet på er hemsida. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskola 2014 Gersnäs

Kvalitetsredovisning Förskola 2014 Gersnäs BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 1 (26) Ert datum 2015-02-25 Er beteckning Kvalitetsredovisning Förskola 2014 Gersnäs ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg lärorik

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Skolans namn

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Skolans namn BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2015-02-12 Ert datum Er beteckning 1 (34) Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Skolans namn Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Sandbäcksskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Sandbäcksskolan BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (36) Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Sandbäcksskolan Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundsärskolan med Fritidshem 2014 Nävertorp grundsärskola

Systematiskt kvalitetsarbete Grundsärskolan med Fritidshem 2014 Nävertorp grundsärskola BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (34) Systematiskt kvalitetsarbete Grundsärskolan med Fritidshem 2014 Nävertorp grundsärskola Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7)

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7) 1 (7) Förstagångstillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Skolområde Korsavad 2013/2014

Skolområde Korsavad 2013/2014 Skolområde Korsavad 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

Välkommen till Västra skolan en skola att längta till!

Välkommen till Västra skolan en skola att längta till! BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (37) Kvalitetsredovisning Grundskola med Fritidshem 2012/2013 Västra skolan Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2013-10-30 Eskilstuna kommun eskilstuna.kommun@eskilstuna.se Rektorn vid Stålforsskolan 2: 7-9 helena.rivel@eskilstuna.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stålforsskolan 2:

Läs mer

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014)

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Vår vision Alla ska lyckas! Falkenbergs gymnasieskola och gymnasiesärskola är

Läs mer

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Stålvallaskolan Norra Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsrapport Förskola Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Beslut efter uppföljnng för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljnng för förskoleklass och grundskola Östhammars kommun Beslut efter uppföljnng för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Öregrunds skola belägen i Östhammars kommun ' i Beslut 2 (7) Uppföljning av tillsyn i Öregrunds skola genomförde

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2013-11-12 Estniska Skolan i Stockholm Rektorn vid Estniska Skolan i Stockholm Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Estniska Skolan i Stockholm Stockholms kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och

Läs mer