SAMMAFATTANDE INLEDNING GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMMAFATTANDE INLEDNING... 4 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 5"

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 1 (36) Ert datum Er beteckning Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Kommunövergripande kvalitetsredovisning Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgr 11) Välkommen till Katrineholms kommuns grundskolor Läge för liv och lust!

2 2 (36) SAMMAFATTANDE INLEDNING... 4 Kort presentation av enheten... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kvalitetsarbetets upplägg... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION... 5 Elever... 5 Personal... 6 Resultat... 6 Frågor i personalenkäten F Frågor i personalenkäten Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys beträffande organisation och personalresurser... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP... 7 Resultat... 8 F Analys beträffande styrning och ledarskap... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.3 KOMMUNIKATION Resultat Analys beträffande kommunikation... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.4 KOMPETENS Resultat Kompetensportalen... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys beträffande kompetens... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.5 RESURSUTNYTTJANDE Resultat Analys beträffande resursutnyttjande... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.6 IMAGE Resultat F Analys beträffande image... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER Resultat Analys beträffande kunskaper och färdigheter... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2 BEDÖMNING OCH BETYG... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3 TRYGGHET OCH TRIVSEL Resultat Elevfrånvaro, avstämning sista läsårsdag vårterminen innevarande år Analys beträffande kunskaper och färdigheter... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.4 ELEVERNAS ANSVAR FÖR SITT EGET LÄRANDE Resultat

3 3 (36) Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.5 ARBETSSÄTT OCH LÄRARROLL Resultat Analys beträffande arbetssätt och lärarroll... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.6 DELAKTIGHET Resultat Analys beträffande delaktighet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3. REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 3.1 ANALYS AV ARBETET MED PRIORITERADE MÅL FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT PLANERADE PRIORITERADE MÅL FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

4 4 (36) Sammafattande inledning I Katrineholms kommun finns det 15 kommunala grundskolor samt tre fristående grundskolor. Denna kvalitetsredovisning omfattar de kommunala grundskolorna som idag erbjuder plats åt 3200 elever. Grundskolorna finns med god spridning i kommunen i centralorten samt i kransorterna. Grundskolorna började arbeta med Qualis som kvalitetssäkringsverktyg år Den nationella statistiken för 2013 visar att Katrineholms kommun lägger mindre resurser per invånare i berörd åldersgrupp än riket och länet när det gäller grundskola och fritidshem. Katrineholms kommun hade 2013 en lägre andel behörig personal inom grundskola och fritidshem än snittet i riket. Personaltätheten inom grundskola låg i Katrineholm något under riket. Inom fritidshem låg personaltätheten istället något över snittet i riket. Under 2014 har antalet elever i kommunens grundskolor och fritidshem ökat och till följd av detta har elevgruppernas storlek på flera håll blivit större. Bildningsförvaltningen har ont om lokaler framför allt i tätorten men även i Forssjö och Bie. Många av de lokaler som nyttjas är icke funktionella lokaler och lokaler som inte är anpassade för den typ av organisering som skolenheterna ser är gynnsam för resultatutveckling. Det råder brist på teknisk utrustning inom grundskolan vilket gör att skolenheterna har problem med att möta lagkraven i läroplanen. Detta kan leda till att eleverna halkar efter i den tekniska utvecklingen och inte heller kan tillgodogöra sig den hjälp de kan få av kommunens lärplattform Lärknuten. De betygsresultat och meritvärden som presenterades för våren 2014 visar på ett förbättrat resultat gentemot tidigare år då både behörigheten till gymnasieskolan och betygsnittet, meritvärdet, ökade. Även andelen godkända nationella prov i både år 3, 6 och 9 ökade. Trots att även betygsresultaten för hösten 2014 visar att eleverna förbättrat sina resultat sedan föregående år är den sammantagna bilden av resultaten i grundskolan fortfarande bekymmersam. Fortsatt fokusering på framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete behöver ske. Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder för att hålla i den nya, positiva, trenden när det gäller resultatutvecklingen. I nämndens och förvaltningens analys framkommer inte en isolerad orsak till resultaten, utan flera. Bristen på funktionella lokaler inom framförallt grundskolan kommer att fortsätta att öka. Den tillströmning av barn och elever som skett de sista åren och som väntas fortsätta även kommande år kommer att öka trängseln i våra skolor. Första juli träder kravet på lärarlegitimation in med full kraft. Detta innebär att huvudmannen ska ha behöriga lärare med lärarlegitimation i samtliga ämnen i kursplanerna. I undantagsfall får en lärare utan lärarlegitimation undervisa i ämnet men får då inte sätta betyg. Utmaningen kommer att vara störst för de mindre skolenheterna på landsbygden. Sammantaget ger detta en bild som visar att bildningsförvaltningen lägger mindre medel än riket på verksamheten trots att elevgruppen har en sammansättning som gör att mer resurser än snittet många gånger behöver tillföras för att nå ökad måluppfyllelse.

5 1. Grundfakta och förutsättningar 1.1 Organisation Datum 5 (36) Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (Lgr 11) Elever Antal barn/elever innevarande läsår Avläsnings datum Skolår F-3 Flickor Skolår F-3 Pojkar Fritidshem Flickor Fritidshem Pojkar Skolår 4-5/6 Flickor Skolår 4-5/6 Pojkar Skolår 6/7-9 Flickor Skolår 6/7-9 Pojkar 15/ Elever med utländsk bakgrund Antal elever med Totalt antal elever på % utländsk bakgrund skolan Alla elever med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition* 15/ Pojkar --- Flickor ---- Elever som avläsningsdatum 15/10 varit i Sverige kortare tid än 3 år Pojkar ---- Flickor ---- Varav elever placerade i särskild undervisningsgrupp, IKE 15/ Pojkar Flickor *Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål och svenska som andra språk Antal Totalt antal elever inskrivna % Elever berättigade till modersmål Pojkar Flickor Elever som deltar i modersmål Pojkar Flickor Elever som erhåller studiestöd på sitt modersmål Pojkar Flickor Elever som erhåller undervisning i svenska som andra språk Pojkar Flickor

6 6 (36) Personal Personal Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, Antal elever per heltidstjänst heltidstjänster Kommunen 12 82,4 Riket 12,1 86,5 Resultat Antal personal (vid nio svar och färre) Frågor i personalenkäten 15) en väl fungerande organisation ) en bra mötesstruktur ) Mitt arbetslag fungerar väl ) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter ) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. 80 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisation Skolans organisation har en tydlig struktur. Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation. ett välfungerande beslutssystem. utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet. en organisation som underlättar samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutvec kling. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. Skolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Skolans namn: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Bie Björkvik Forssjö Julita Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Sandbäcken

7 7 (36) Skogborg Sköldinge Strångsjö Söder Tallås Valla Väster Öster Analys beträffande organisation och personalresurser Grundskolornas organisation har en tydlig struktur med rektor, (ledningsstöd) och ledningsgrupp som består av en arbetslagledare från varje arbetslag. På de flesta skolorna följer rektorn upp organisationen på olika sätt. Detta sker genom bland annat lagledarna som fungerar som en länk mellan arbetslagen och rektorn, diskussioner i olika forum, medarbetarenkäter, medarbetarsamtal, utvärderingar, morgonmöten osv. Dagordning finns på alla grundskolor och protokoll förs i de flesta forum som tillexempel på arbetslagsmöten, apt, ämnesträffar, samverkan, eht osv. De flesta skolorna har effektiva mötesstrukturer som stödjer dialog men tiden har lyfts som avgörande för kvalitén på mötena, då tiden upplevs för kort. Katrineholms grundskolor har skattat sig olika. Vissa ligger på steg två medan andra ligger på högre steg. Anledningen till detta beror bland annat på hur skolans organisation ser ut och hur stabil den är. Osäkerheten ligger också kring beslutsystemet. Besluten på skolorna fattas på olika nivåer utifrån ansvar och befogenhet. Många av skolorna lyfter att beslutsordningen bör bli tydligare och att det bör ske i rätt forum. Styrkor Katrineholmsskolorna har en god personalsammansättning med hög kompetens. Skolornas organisation har tydliga strukturer med uppdelning i arbetslag som har ansvar för en grupp elever. Det finns rutiner och strukturer när det gäller olika mötesformer. Förbättringsområden Beslutsgången på dem flesta skolorna behöver tydliggöras. Mer tid behövs för pedagogiska diskussioner. Man behöver även tydliggöra organisationer på skolorna ytterligare där det tydligt framgår ansvar och befogenheter på alla nivåer Åtgärder för förbättring Förtydliga förekommande ansvarsområden Se över strukturen så att beslut fattas i rätt forum Prioritera tid för reflektion och pedagogiska samtal för att möjliggöra pedagogiska prioriteringar. 1.2 Styrning och ledarskap I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under medverkan av personal och elever. (Skollagen kapitel 4:4) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr 11) Enligt Bildningsnämndens skolplan för åren formuleras det övergripande ledningsarbetet i Katrineholms pedagogiska verksamheter med stöd av sex perspektiv som omfattar elevresultat, individuellt stöd och särskilda

8 8 (36) insatser, lärmiljö, personal, ekonomi och uppföljning. Genom dessa perspektiv tydliggör kommunen ledningens ansvar i arbete med att säkerställa att alla barn och ungdomar kan nå de övergripande målen i läroplanerna. Därmed utgör skolplanen ett ledningsdokument för alla verksamhetsdelar inom bildningsnämndens ansvarsområde. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. (Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) Resultat Elevenkät F-2 24) Jag känner till skolans mål. 53 Föräldraenkät 13) Jag känner till skolans mål. 63 Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen ) I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga ) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska 74 kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap ) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling ) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 78 Elevenkät ) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 78 Föräldraenkät 13) Jag känner till skolans mål. 63 Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen ) I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga ) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska 74 kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap ) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling ) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 78

9 9 (36) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning och ledarskap egna prioriterade verksamhetsmå l utifrån de nationella målen. Personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmå l. påbörjat ett kvalitetsarbete. Eleverna känner till kursplanemåle n och skolans egna prioriterade verksamhetsmå l. Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmå l. ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Rektorn uppmuntrar lärarna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Rektorn stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. en långsiktig plan för kvalitetsutveck ling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. Skolans namn: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Bie Björkvik Forssjö Julita Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Sandbäcken Skogborg Sköldinge Strångsjö Söder Tallås Valla Väster Öster Analys beträffande kunskaper och färdigheter En jämförelse av grundskolornas aktuella och vårterminens utvärderingar visar tydligt på utveckling på alla enheter. Idag når alla Katrineholms kommuns grundskolor minst steg två i Qualistrappan. Analys av grundskolornas aktuella utvärderingar visar att alla skolor har goda och välutvecklade metoder för uppföljning av kunskapsresultat på individ- och gruppnivå. Rutiner för identifiering och utredning av elever i behov av stöd och åtgärdsprogram finns och används kontinuerligt för uppföljning. Dessa båda varierar inte längre mellan de olika skolorna i samma omfattning som föregående termin. En övergripande plan med fokus på uppföljnings- och identifieringsmetoder efterfrågas dock fortfarande från flera skolor.

10 10 (36) Skolorna har väl etablerade rutiner och metoder för att följa upp elevernas kunskapsresultat på individ- och gruppnivå. Detta sker genom exempelvis kommungemensamma screeningtest, diagnoser, skriftliga individuella utvecklingsplaner samt kunskapsbedömning i matrisform. Elever som har svårigheter testas mer frekvent då tydliga uppföljningar behövs. När svårigheter observeras hos elev skrivs åtgärdsprogram (steg 1) och vid behov kontaktas Elevhälsan. således tillgång till specialpedagogisk kompetens på individ, grupp och organisationsnivå (steg 2). Modeller och metoder för att dokumentera, mäta och följa upp kunskaper och färdigheter har tagits fram på alla grundskolor i kommunen och innebär både muntlig, skriftlig och praktisk uppföljning som genomförs dagligen, veckovis och områdesvis samt dokumenteras individuellt och på olika sätt på de olika skolorna. Resultaten diskuteras och utvärderas kontinuerligt inom arbetslagen, på klasskonferenser samt i elevhälsoteamet. Åtgärdsprogram upprättas när elever är i behov av särskilt stöd och behovet inte kan tillgodoses inom ramen för individanpassningen. Exempel på individanpassningar av material, individuell och grupphandledning, arbetsuppgifter och redovisningsformer samt tillgång till tekniska hjälpmedel inom ramen för klassrumssituationer är många och varierande. Åtgärdsprogrammet har alltid en pedagogisk kartläggning som grund. Likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter säkerställs i allt större grad genom sambedömning vid exempelvis rättning av nationella prov samt metoder som diskussionsunderlag i ämneslagen och gemensam planering. Kunskapskraven inför betygssättning diskuteras i ämneslagen. Utvecklingen av detta arbete har pågått hela skolåret på flera skolor och vikten av kommunikation mellan pedagoger på de olika skolorna och över skolgränserna understryks allt mer. För att möjliggöra sådan utveckling behöver forum för dessa diskussioner skapas. Ämneslärare fortsätter sitt arbete med anpassning av material, alternativa redovisningssätt och möjlighet till stöd i olika ämnen. Skolorna påvisar även olika former för uppföljning av elevernas faktakunskaper, förståelse och färdigheter. Exempel på detta återges i flera utvärderingar och beskrivs som arbete i mindre grupper, enskilda samtal, gruppdiskussioner, inlämningsuppgifter, problemlösning, praktiska övningar samt prov. Styrkor Skolorna har generellt blivit bättre på och utvecklat metoder för att tidigt fånga upp och arbeta förebyggande med elever som misstänks inte nå kunskapsmålen. Ett fungerande samarbete med personalen från Elevhälsan beskrivs i så gott som alla skolors utvärderingar. En annan styrka som skolorna väljer att lyfta fram är stödinsatser som grundar sig på analyser och mätningar av elevernas kunskapsutveckling och som genomförs i samarbete mellan hemmet, mentor och speciallärare/specialpedagog samt i förekommande fall även Elevhälsoteamet. Förbättringsområden Vidareutveckling och säkerställning av metoder gällande likvärdig bedömning, utveckling av arbetet med fokus på samplanering och samutnyttjade av resurser med syfte att öka elevernas resultat är ett område som lyfts återigen, även om tydliga framsteg i frågan beskrivs av flertalet av skolorna.

11 11 (36) Pedagogiska ämnesdiskussioner behöver föras gällande elevernas utveckling av olika strategier som håller över tid och som är gångbara i alla ämnen. I ännu högre grad än för närvarande finna metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som lätt når kunskapskraven samt planera för en organisation som understödjer detta. Åtgärder för förbättring Säkerställa en mer likvärdig bedömning genom utveckling av metoder för detta syfte Utveckla möjligheter till sambedömning och se över rutinerna i frågan Skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande genom att avsätta tid för reflektion och pedagogiska diskussioner 1.3 Kommunikation Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan framhåller vikten av att elevernas lärande formas i samarbete med flera samhällsaktörer såsom företag och organisationer. Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhåller att samarbetet med lokalt näringsliv ska öka. Antalet ungdomar som startar UF företag ska öka. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (Lgr 11). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan med Service- och teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch. Av skollagen 4 kap. 8 framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Resultat Frågor i föräldraenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan. 76 F-2 15) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)andel svar i procent (minst tio svar) 34 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation ) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet ) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. 32

12 12 (36) Frågor i föräldraenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan ) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)andel svar i procent (minst tio svar) 34 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation ) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet ) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. 32 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. (i förekommande fall) etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och/eller gymnasieskolo r. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar. Det interna och externa samtalsklimate t är öppet och förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikatio n internt och externt. (i förekommande fall) en fungerande pedagogisk samverkan med förskola och/eller gymnasieskola. en etablerad kommunikatio n med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. metoder för att utveckla, stödja och samla resultat av omvärldsbevak ning. ett etablerat samarbete med högskolor/ universitet. strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Skolans namn: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Bie Björkvik Forssjö Julita Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Sandbäcken Skogborg Sköldinge Strångsjö Söder Tallås Valla Väster Öster

13 13 (36) Analys beträffande kommunikation Katrineholm kommuns skolor uppger att information till elever och föräldrar kommuniceras via Lärknuten samt i förekommande fall via olika sociala medier. De allra flesta uppger också att informationsbrev skickas kontinuerligt till föräldrarna. För att ge föräldrarna god och kontinuerlig information hålls utvecklingssamtal tillsammans med elever och vårdnadshavare en gång varje termin medan föräldramöten hålls minst en gång per läsår. Skolorna har gemensamma rutiner för klagomålshantering. Dessa följer de anvisningar som är gällande inom Katrineholms kommun och som följer stadgarna i de aktuella styrdokumenten. Samtliga skolor uppger att information ges vid inträffade händelser samt vid behov. Skolorna använder sig av incidentrapporter vid trakasserier och annan kränkande behandling. Ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat står det att läsa om i de flesta skolors redovisningar. Samtidigt uttrycks det ett tydligt behov av att förbättra och utveckla möjligheter till pedagogisk samverkan med andra skolor. Vidare uppger vissa skolor att de arbetar i enlighet med Bildningsförvaltningens framtagna plan för samverkan och överlämning, medan andra skolor beskriver ett behov av att utvärdera och utveckla arbetet med samverkan och överlämning inom och mellan skolor, förskolor och fritidshem. Styrkor Det finns flera olika informations- och kommunikationskanaler som används av Katrineholms kommuns skolor. Föräldrarna ges god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar. De flesta skolorna uppger att de har ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat. Förbättringsområden Många skolor utrycker att de vill förbättra och utveckla möjligheterna till pedagogisk samverkan med andra skolor. Skolorna behöver också fortsätta att utveckla arbetet med Lärknuten och förbättra föräldrarnas möjligheter att använda sig av lärplattformen. Åtgärder för förbättring Se över och skapa rutiner och tid för pedagogisk samverkan mellan skolor Informera föräldrarna om hur Lärknuten kan göra dem mer delaktiga i deras barns skolgång Se över möjligheterna att förenkla för vårdnadshavare att få tillgång till information via Lärknuten 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation. Av skolagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.

14 14 (36) Resultat Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)andel svar i procent (minst tio svar) 30) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola 57 31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, arbetslagens och individens 58 behov. 32) Det finns en plan för min kompetensutveckling 45 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens en hög andel lärare med lärarexamen. en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutv ecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. gemensamma och individuella kompetensutvecklingspla ner. Skolan avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutveckling. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsats er görs regelbundet. god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Skolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer och metoder för kompetensutve ckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Lärarna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Skolans namn: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Bie Björkvik Forssjö Julita Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Sandbäcken Skogborg Sköldinge Strångsjö Söder Tallås Valla Väster Öster Kompetensportalen Ingen av Katrineholms grundskolor uppger att de använder sig av Kompetensportalen. Några få har påbörjat, men inte fortsatt användningen. Skälet som uppges är att Kompetensportalens utformning

15 15 (36) av den del som gäller pedagogisk verksamhet behöver ses över, utvecklas och anpassas till den pedagogiska verksamheten. Analys beträffande kompetens Samtliga skolor i kommunen har hög andel lärare med lärarexamen. I Katrineholms kommun uppgår andel lärare med pedagogisk högskoleexamen till 82 % jämfört med riket där andel lärare med motsvarande utbildning uppgår till 86 %. Dock lyfter skolorna i sina rapporter fram problematiken med att anställa behöriga lärare i de praktiskt-estetiska ämnena. De allra flesta skolorna uppger vidare att kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov, men även att det saknas individuella och gemensamma kompetensutvecklingsplaner, vilket krävs för att skolorna ska nå steg 3. Exempel på kompetensutveckling som har genomförts eller pågår under läsåret är mattelyftet, språkutvecklande arbetssätt, nyanländas lärande, bornholmsmodellen, god läsutveckling, entreprenöriellt lärande, betyg och bedömning m.fl. Även satsningen på kompetensutveckling inom fritidshemmen lyfts i flera rapporter. Kommunen har satsat på utveckling av fritidshemsverksamheten, vilket har resulterat i att man har anställt fyra utvecklingsledare för fritidshemmen från och med höstterminen Dessa pedagoger har bland annat som uppgift att kartlägga och se över kommungemensamma kompetensutvecklingsmöjligheter hos personalen på fritidshemmen. Anledningen till att grundskolorna inte når steg 1 är att det på några skolor saknas en plan för introduktion av nyanställda. Skapas och implementeras denna plan, kommer alla grundskolor i Katrineholms kommun att nå steg 2 och även steg 3 inom område kompetens. Styrkor En av de mest framträdande styrkorna är att Katrineholms samtliga kommunala grundskolor har hög andel lärare med lärarexamen. Även kompetensutvecklingen som kopplad till individernas och verksamhetens behov är en styrka som lyft och nämns i skolornas analyser. Förbättringsområden Grundskolorna använder sig inte av Kompetensportalen och några skolor saknar gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner. På några skolor saknas en plan för introduktion av nyanställda helt och några skolor har behov av att revidera och implementera planen bland personalen. Åtgärder för förbättring Se över Kompetensportalens utformning av den del som gäller pedagogisk verksamhet. Ta fram kompetensutvecklingsplaner utifrån underlag från medarbetarsamtalen och prioriterade utvecklingsområden. Skapa plan för introduktion av nyanställda samt implementera denna i verksamheten Gemensam översyn av intruduktionsplaner

16 16 (36) 1.5 Resursutnyttjande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)andel svar i procent (minst tio svar) ) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 56 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Ekonomi i balans. Prognoser görs i relation till budget och utfall. metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Skolans resursfördelnin g är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkrin g av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Effektivt resursutnyttjan de tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering. Skolans namn: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Bie Björkvik Forssjö Julita Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Sandbäcken Skogborg

17 17 (36) Sköldinge Strångsjö Söder Tallås Valla Väster Öster Analys beträffande resursutnyttjande Fortlöpande ekonomiska uppföljningar sker varje månad av rektorer tillsammans med bildningsförvaltningens ekonom. Där görs även en prognos och avstämning utifrån elevantalet innevarande månad. Verksamheter har metoder för att göra personalen delaktig i de ekonomiska processerna. Ytterligare forum behöver skapas för att utveckla delaktighet i den ekonomiska helheten. Idag fungerar det bäst på arbetslagsnivå där Arbetslagen, och några ämnesgrupper, har egna anslag att förfoga över. Diskussioner kring resursfördelning förs som en del i det dagliga arbetet. Detta synliggör vilka resurser skolorna förfogar över, när behov av förändring uppstår, för att nå måluppfyllelse. Befintliga resurser nyttjas väl, vilket leder till att våra elever utvecklas väl utifrån sina förutsättningar. Dock når vi inte hög måluppfyllelse då vi har en stor andel elever som är tvåspråkiga och dessa elever får jobba med både språkförståelse och inhämtande av nya kunskaper. Vad gäller resursfördelningens anpassning till elevernas behov och utveckling sker det idag via det socioekonomiska fördelningssystemet och via tilläggsbelopp. Styrkor Ekonomiska uppföljningar där framåtsyftande prognoser med utgångspunkt från elevantalet sker regelbundet tillsammans med bildningsförvaltningens ekonom. Tid finns avsatt på olika nivåer i organisationen för att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete och verksamheten har tydlig fokus på måluppfyllelse. Förbättringsområden Verksamheten behöver anpassas efter den tilldelade budgeten. Tid för att delge varandra kunskaper, tankar och idéer behöver skapas för att på så sätt utnyttja alla resurser på bästa sätt. Åtgärder för förbättring Skapa delaktighet i ekonomin Utveckla metoder för resurshantering på flera nivåer Göra en tjänstefördelning efter prognostiserat elevunderlag

18 18 (36) 1.6 Image Av skollagens 10 kap. 4 framgår att undervisningen omfatta skolans val och elevens val. Resultat Elevenkät F-2 25) Jag är nöjd med min skola. 97 Föräldraenkät 16) fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin 51 verksamhet. 17) ett gott rykte ) Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan ) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 81 Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte 82 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola ) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 87 Elevenkät ) Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola ) Totalt sett är jag nöjd med min skola. 80 Föräldraenkät 16) fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin 51 verksamhet. 17) ett gott rykte ) Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan ) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 81 Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte 82 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola ) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 87

19 19 (36) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image Skolan gör försök att påverka sin image. Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image. Skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Skolans image speglar den faktiska verksamheten. metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Imagen speglar skolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. en god image. Skolan är känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget utifrån sina förutsättningar. bibehållit eller förbättrat sin image över tid. Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Skolans namn: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Bie Björkvik Forssjö Julita Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Sandbäcken Skogborg Sköldinge Strångsjö Söder Tallås Valla Väster Öster Analys beträffande image Analysen visar på stor skillnad mellan de olika skolorna i Katrineholm. Vissa skolor har arbetat medvetet och aktivt med sin image under flera år medan andra precis har insett vikten av att marknadsföra sin skola. Ett naturligt steg i detta arbete är att pedagogerna är stolta över sina skolor och pratar gott om sin verksamhet. Dessutom har de flesta skolorna blivit mer aktiva i sin närvaro på sociala medier parallellt med utveckling av arbetet som sker på lärplattformen Lärknuten. Skolorna har metoder för att kontinuerligt utvärdera sin image genom att årligen genomföra enkätundersökningar bland både elever, föräldrar och personal. Denna metod visar sig vara effektiv avseende elever och personal medan vi ser att tydlig förändring i vårt sätt att nå föräldrar behöver genomföras. Styrkor Den bilden som träder fram är att personalen på skolorna är Katrineholms kommuns skolors viktigaste ambassadörer. Dessutom marknadsförs de flesta skolorna via hemsidor och sociala medier. Lärknuten är en plattform som möjliggör daglig kontakt mellan skolan och hemmen.

20 20 (36) Förbättringsområden Många skolor uttrycker att de behöver utveckla former för att utveckla sin image. De flesta är också överens om att de behöver bli bättre på att marknadsföra sig på hemsidor och i sociala medier. Dessutom ser vi att vi behöver förbättra våra metoder för att nå fler föräldrar som ger sin bild av verksamheterna. Åtgärder för förbättring Utveckla rutiner för att aktualisera hemsidor och uppdateringar på sociala medier. 2. Huvudprocesser och resultat 2.1Kunskaper och färdigheter Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Resultat Frågor i elevenkät F-2 19) Lärarna frågar efter vad jag kan ) Jag tycker att mina lärare är bra ) Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan ) Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan. 92 Frågor i föräldraenkät 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. 79 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande. 60

Systematiskt kvalitetsarbete Grundsärskolan med Fritidshem 2014 Nävertorp grundsärskola

Systematiskt kvalitetsarbete Grundsärskolan med Fritidshem 2014 Nävertorp grundsärskola BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (34) Systematiskt kvalitetsarbete Grundsärskolan med Fritidshem 2014 Nävertorp grundsärskola Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014 Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Verksamhetsplan Järntorgsskolan Nora kommun 2013-2014

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Regelbunden tillsyn i Säter kommun Klockarskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Grundskola årskurs 7-9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Säter kommun under hösten

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer