Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Sköldinge skola

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (33) Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Sköldinge skola Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgr 11) Välkommen till Sköldinge skola! Skolans val och profil är God läsutveckling och utomhuspedagogik

2 2 (33) 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION... 4 Elever... 4 Analys beträffande elever med utländsk bakgrund... Fel! Bokmärket är inte definierat. Personal... 5 Resultat... 5 Frågor i personalenkäten F Frågor i personalenkäten Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys beträffande organisation och personalresurser STYRNING OCH LEDARSKAP (REKTORS ANSVAR OCH RUTINER FÖR KVALITETSARBETET)... 6 Resultat... 7 F Kvalitetsarbetets upplägg... 8 Analys beträffande styrning och ledarskap KOMMUNIKATION (SKOLAN OCH OMVÄRLDEN OCH ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN)... 9 Resultat... 9 Analys beträffande kommunikation KOMPETENS Resultat Kompetensportalen... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys beträffande kompetens RESURSUTNYTTJANDE Resultat Analys beträffande resursutnyttjande IMAGE Resultat F Analys beträffande image HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER Resultat Analys beträffande kunskaper och färdigheter BEDÖMNING OCH BETYG Resultat Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem TRYGGHET OCH TRIVSEL (NORMER OCH VÄRDEN) Resultat Analys beträffande trygghet och trivsel Elevfrånvaro, avstämning sista sdag vårterminen innevarande år Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys beträffande elevfrånvaro... Fel! Bokmärket är inte definierat. Lokalutrymmen och utemiljö... Fel! Bokmärket är inte definierat. Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys beträffande lokaler och utemiljö... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3 3 (33) 2.4 ELEVERNAS ANSVAR FÖR SITT EGET LÄRANDE (ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE) Resultat Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande ARBETSSÄTT OCH LÄRARROLL Resultat Analys beträffande arbetssätt och lärarroll DELAKTIGHET (ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SAMT SKOLA OCH HEM) Resultat Analys beträffande delaktighet REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL ANALYS AV ARBETET MED PRIORITERADE MÅL FÖREGÅENDE LÄSÅR (13/14) PLANERADE PRIORITERADE MÅL INNEVARANDE LÄSÅR (14/15)... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

4 4 (33) 1. Grundfakta och förutsättningar 1.1 Organisation Sköldinge skola (F-6) och fritidshem ligger i samhället Sköldinge, ca 1,4 mil öster om Katrineholm, utmed länsväg 55, mot Stockholm. Västra stambanan skär genom samhället och delar det i två områden med skolan belägen på den östra sidan. Sköldinge skolas organisation består delvis av åldersintegrerade klasser: F-1 B med 20 elever (11+9) Klass 2 3B. 25elever (13+12) Klass 4-5B, 18 elever (8+10) Klass 6B, 18 elever skolbarnsomsorg med ca 40 barn inskrivna. Elever Antal barn/elever innevarande Avläsnings datum Skolår F-3 Flickor Skolår F-3 Pojkar Fritidshem Flickor Fritidshem Pojkar Skolår 4-5/6 Flickor 15/ Skolår 4-5/6 Pojkar Skolår 6/7-9 Flickor Skolår 6/7-9 Pojkar Elever med utländsk bakgrund Antal elever med Totalt antal elever på % utländsk bakgrund skolan Alla elever med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition* 15/10 Pojkar Flickor Elever som avläsningsdatum 15/10 varit i Sverige kortare tid än 3 år Pojkar Flickor Varav elever placerade i särskild 82 undervisningsgrupp, IKE 15/10 Pojkar 40 Flickor 42 *Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål och svenska som andra språk Antal Totalt antal elever inskrivna % Elever berättigade till modersmål Pojkar % Flickor % Elever som deltar i modersmål Pojkar % Flickor % Elever som erhåller studiestöd på

5 5 (33) sitt modersmål Pojkar 41 0% Flickor % Elever som erhåller undervisning i svenska som andra språk Pojkar 41 0% Flickor % Personal Antal elever per heltidstjänst Personal Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster Enheten Kommunen 12 82,4 Riket 12,1 86,5 Resultat Antal personal (vid nio svar och färre) Frågor i personalenkäten 15) en väl fungerande organisation ) en bra mötesstruktur ) Mitt arbetslag fungerar väl ) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. 20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisati on Skolans organisation har en tydlig struktur. Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation. ett välfungerande beslutssystem. utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet. en organisation som underlättar samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutvec kling. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. Skolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget.

6 6 (33) Analys beträffande organisation och personalresurser Sköldinge skola har samma rektor och administratör, som Valla skola och delar. Under ht-14 ändrade vi organisationen och tog bort arbetslagsledarna på skolan och fritidshemmet. Detta för att kunna fördela arbetsuppgifterna/ ansvarsområdena på alla medarbetare Under detta har området haft en tillförordnad rektor då kommunens alla rektorsområden skulle omorganiseras. På Sköldinge skola satsar vi extra på läsutveckling och utomhuspedagogik. Åldersintegrerade klasser, innevarande F-1, 2-3, 4-5, 6 detta. Svårt att få tag i behöriga lärare i Pr-est ämnen. Många arbetsuppgifter per lärare/pedagog. Under vt-15 kommer vi att tillsammans med Valla skola ha en HLR och Första hjälpen utbildning, kompetensutveckling. Styrkor Välutbildad kompetent personal. Nära samarbete skola/fritids. Fin och stimulerande utemiljö. Stort engagemang från personalen att hitta nya inlärningsmetoder och söka stipendier och bidrag till olika projekt. Ett välkomnande klimat. Matematiklyftet påbörjas ht-14, för rektor och lärare. (Hittills har vi fått 3 förfrågningar om det finns plats för elever från friskolor.) Förbättringsområden Tid för pedagogiska diskussioner behövs. Ökad användning av Lärknuten. Tydligare mötesstruktur. Åtgärder för förbättring Pedagogiska konferenser tillsammans med Valla skolas personal ht-14, en gång/månad (Rektor lägger in det i kalendariet) Kompetensutveckling i Lärknuten, Communis, Matematiklyftet. Mötesstruktur-dagordning inför gemensamma möten (Rektor) 1.2 Styrning och ledarskap I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under medverkan av personal och elever. (Skollagen kapitel 4:4) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr 11) Enligt Bildningsnämndens skolplan för åren formuleras det övergripande ledningsarbetet i Katrineholms pedagogiska verksamheter med stöd av sex perspektiv som omfattar elevresultat, individuellt stöd och särskilda insatser, lärmiljö, personal, ekonomi och uppföljning. Genom dessa perspektiv tydliggör kommunen ledningens ansvar

7 7 (33) i arbete med att säkerställa att alla barn och ungdomar kan nå de övergripande målen i läroplanerna. Därmed utgör skolplanen ett ledningsdokument för alla verksamhetsdelar inom bildningsnämndens ansvarsområde. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) Resultat Elevenkät F-2 24) Jag känner till skolans mål Föräldraenkät 13) Jag känner till skolans mål Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen ) I vår skola har vi gemensamma mål som är 5 76 tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och 5 74 systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt 3 74 ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling ) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten Elevenkät ) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Föräldraenkät ) Jag känner till skolans mål Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen ) I vår skola har vi gemensamma mål som är 5 76 tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och 5 74 systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt 3 74 ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling ) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 5 78

8 8 (33) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning och ledarskap Kvalitetsarbetets upplägg Vi arbetar enligt den plan som finns för Bildningsförvaltningen kvalitetsarbete. Men det tar mycket tid av övrigt planeringsarbete, vilket märks extra tydligt på en mindre skola. Analys beträffande styrning och ledarskap Byte av rektorer de senaste åren har betytt att vi är i en förhållande vis ny fas igen, när det gäller att genomföra förändringar. Vi försöker använda oss av den kompetens och erfarenhet som finns på skolan, men dessutom tillföra verksamheten ny erfarenhet och kompetensutveckling. Förra et och även i början av detta, fanns det två arbetslag med arbetslagsledare, på respektive skola. (Ett arbetslag på fritids och ett på grundskolan). I början av höstterminen 2014, beslutade vi att ta bort arbetslagsledarna och istället fördela olika ansvarsområden på alla i arbetslaget. Rektor deltar i pedagogiska diskussioner och gör lektionsbesök. Rektor deltar i elevrådets möten, på båda skolorna. Elevskyddsombud är utsedda av elevrådet. Lärarförbundets skyddsombud har deltagit på ett elevrådsmöte och pratat om arbetsmiljö. Styrkor egna prioriterade verksamhetsmå l utifrån de nationella målen. Personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmå l. påbörjat ett kvalitetsarbete. Eleverna känner till kursplanemåle n och skolans egna prioriterade verksamhetsmå l. Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmå l. ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Rektorn uppmuntrar lärarna att bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Rektorn stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. en långsiktig plan för kvalitetsutveck ling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. Det finns ett öppet klimat, i personalgruppen, vilket gör det möjligt att hitta vägar framåt i kvalitetsarbete och nödvändiga förändringar. Kvalitetshjulet är reviderat och uppsatt i personalrummet. Rektor deltar i elevrådets möten och har infört elevskyddsombud, som fått gula reflexvästar. Förbättringsområden Fortsätta förbättra mötesstruktur och användning av kvalitetshjulet. Utbildning i HLR och Första hjälpen

9 9 (33) Åtgärder för förbättring Kompetensutveckling- Matematiklyftet- pågår under hela et. Revidera och implementera handlingsplaner KRIS, SBA och Hot och Våld Revidera och implementera Introduktionsplan för nyanställd personal. 1.3 Kommunikation Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan framhåller vikten av att elevernas lärande formas i samarbete med flera samhällsaktörer såsom företag och organisationer. Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhåller att samarbetet med lokalt näringsliv ska öka. Antalet ungdomar som startar UF företag ska öka. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (Lgr 11). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan med Service- och teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch. Av skollagen 4 kap. 8 framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Resultat F-2 Frågor i föräldraenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan. 15) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. 28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet. 29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter Frågor i föräldraenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan

10 10 (33) 15) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. 28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet. 29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. (i förekommande fall) etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och/eller gymnasieskolo r. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar. Det interna och externa samtalsklimate t är öppet och förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikatio n internt och externt. (i förekommande fall) en fungerande pedagogisk samverkan med förskola och/eller gymnasieskola. en etablerad kommunikatio n med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. metoder för att utveckla, stödja, och samla resultat av omvärldsbevakning. ett etablerat samarbete med högskolor/ universitet. strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Analys beträffande kommunikation Mycket av informationen på Sköldinge skola och fritids sker via veckobrev, veckobok för de yngre barnen samt direktkontakt via telefon med hemmet om något inträffat. Sköldinge skola har föräldramöten minst en gång om året och områdesråd fyra gånger om året. organiserat öppet hus och skolan och fritids är alltid öppen för alla föräldrar som vill komma på besök, då sprids information, kunskaper och erfarenheter. Vi brister till viss del i kommunikationen mellan oss personal, pga att det är svårt att få informationen vidare till alla då vi har få tillfällen då vi alla kan ses. Vi har fungerande rutiner när det gäller övergången mellan förskola och förskoleklass och fritids. Inskolning sker under mars-maj från förskolan till förskoleklass. Det finns skriftliga rutiner för överlämningar inom området. I kommunen finns det en rutin hur överlämningarna mellan 6:an och 7:an ska ske, vilket vi tycker är bra då det tidigare inte har fungerat bra. Vi samverkar med närliggande grundskola. Styrkor Att vi ger tydlig och kontinuerlig information till hemmen. Att det är god uppslutning när vi ordnar aktiviteter på skolan. Förbättringsområden Hålla vår hemsida och facebooksida aktuell, att lägga ut flera arbeten från alla olika klasser. Utveckla Lärknuten med mer tillgänglig information från våra verksamheter. Åtgärder för förbättring Alla lärare tar ett gemensamt ansvar för att fotografera och dokumentera verksamheten.

11 11 (33) Alla lärare fortsätter att aktivt använda Lärknuten och lära sig nya aktiviteter på Lärknuten. 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation. Av skolagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Resultat Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 30) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår 4 57 skola 31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, 2 58 arbetslagens och individens behov. 32) Det finns en plan för min kompetensutveckling 4 45 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens en hög andel lärare med lärarexamen. en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutv ecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. gemensamma och individuella kompetensutve cklingsplaner. Skolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsats er görs regelbundet. god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Skolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer och metoder för kompetensutve ckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Lärarna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Analys beträffande kompetens en hög andel lärare med behörighet i de ämnen de undervisar. Under året har det varit vissa svårigheter att rekrytera behöriga lärare i ett par av de praktiska ämnena men detta har löst sig under året. Ett av våra mål från förra året var att ta fram skrivna rutiner för nyanställd personal. Detta är vi inte klara med än och fortsätter arbetet. När det gäller kompetensutvecklingen så grundar sig den på kollegiala samtal kring de behov som uppstår under året. På så sätt blir kompetensutvecklingen knuten till både verksamhet och individ. Den stora kompetenssatsningen har under hösten varit matematiklyftet som skolans samtliga lärare deltagit i.

12 Styrkor Skolans lärare är tillsammans behöriga i de flesta av skolans ämnen. Det finns numera en plan för introduktion av nyanställda, daterade (33) Förbättringsområden Implementera den reviderade planen för introduktion av nyanställda. Samverkas den Åtgärder för förbättring Förbättra metoderna för att rekrytera vikarier och personal. 1.5 Resursutnyttjande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 33) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 5 56 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Budget i balans. Prognoser görs i relation till budget och utfall. metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Skolans resursfördelnin g är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkrin g av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Effektivt resursutnyttjan de tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till goda resultat. Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering.

13 13 (33) Analys beträffande resursutnyttjande Skolan är liten, med förhållandevis få elever. I vissa klasser har flera elever flyttat/bytt skola under föregående år, vilket medfört minskade ekonomiska resurser (utebliven elevpeng). Samverkan sker mellan olika klasser lärare och mentorer, t.ex. vid personals sjukfrånvaro. Utomstående vikarier sätts in endast i nödfall, i övrigt används befintlig personal, så långt det är möjligt. Styrkor Personalen är mycket flexibel, och försöker alltid hitta lösningar, för elevernas bästa.det är ett tillåtande klimat, högt till tak: respekt, öppenhet, tillit och trygghet Förbättringsområden Ekonomin och ekonomiuppföljningarna behöver bli tydligare och bättre.lägre personalkostnader Åtgärder för förbättring Administratör/ fakturahanterare deltar i ekonomiuppföljningar och budgetarbete tillsammans med rektor. Arbetslagsledarna/arbetslagen får tydligare information om ekonomin. Ökat samarbete i klasser med få elever. 1.6 Image Av skollagens 10 kap. 4 framgår att undervisningen omfatta skolans val och elevens val. Skolans val är: God läsutveckling och hälsofrämjande aktiviteter genom utomhuspedagogik. Sköldinge skola fokuserar på en god läsutveckling och läsförståelse från förskoleklassen till åk 6. Strategier för avkodning och förståelse tränas i skolans samtliga ämnen. På skolan ser vi till att utnyttja närheten till naturen på ett naturligt sätt. I de lägre åldrarna sker regelbundna promenader och utomhusmiljön används ofta i undervisningen. För de lite äldre barnen utökas utomhusområdet till hela vår närmiljö och både No- och So- undervisningen kopplas regelbundet till utomhusmiljön. Transportsätten till de olika områdena sker till fots eller med hjälp av cykel. Elevens val omfattar: Olika aktiviteter kopplade till kursplanerna. Eleverna får möjlighet att välja mellan olika alternativ. Resultat Elevenkät F-2 25) Jag är nöjd med min skola Föräldraenkät 16) fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) ett gott rykte

14 18) Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola Datum 14 (33) Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte ) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att 5 82 välja vår skola. 36) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 5 87 Elevenkät ) Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola. 28) Totalt sett är jag nöjd med min skola Föräldraenkät 16) fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) ett gott rykte ) Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte ) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att 5 82 välja vår skola. 367) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 5 87 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image Skolan gör försök att påverka sin image. Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image. Skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Skolans image speglar den faktiska verksamheten. metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Imagen speglar skolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. en god image. Skolan är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättningar. bibehållit eller förbättrat sin image över tid. Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Analys beträffande image Sköldinge skola präglas av ett lugnt klimat där arbetsro råder. Elever och föräldrar ger uttryck för

15 15 (33) att de trivs på skolan och är nöjda med undervisningen. Vi har även fått tillbaka några elever från andra skolor i kommunen något vi tolkar som att skolans rykte är gott. Svårigheten är att nå ut till nya eventuella elever och vårdnadshavare i närområden som inte tillhör upptagningsområdet för att ytterligare locka fler elever till skolan. Vi har under året varit med i lokalpressen vid några tillfällen och vi har Facebook och en egen hemsida. Styrkor Vi har en nära kommunikation med våra elever och vårdnadshavare utbildad och behörig personal i samtliga teoretiska ämnena och i de flesta övningsämnena. Bra kontakter och samarbete med föreningar och företag i närområdet. Förbättringsområden Vi behöver bli bättre på att marknadsföra oss i sociala medier. Åtgärder för förbättring Utveckla rutiner kring hanteringen av vår Facebook- och hemsida. 2. Huvudprocesser och resultat 2.1Kunskaper och färdigheter Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Resultat F-2

16 16 (33) Frågor i elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 19) Lärarna frågar efter vad jag kan ) Jag tycker att mina lärare är bra ) Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan.. 22) Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan. Frågor i föräldraenkät 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande Elevenkät ) Mina lärare är kunniga ) Mina lärare ger mig utmaningar ) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. 23) Jag tycker att jag når bra studieresultat. 24) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. Föräldraenkät 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Personalenkät 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7

17 17 (33) A. Kunskaper och färdigheter rutiner för att följa upp kunskapsresult aten på individnivå. rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd. Åtgärdsprogra m används för elever i behov av särskilt stöd. Varierade metoder används för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter. en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmålen. tillgång till specialpedagogisk kompetens. Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar av utbildningen. metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever med svårigheter. utifrån de nationella styrdokumente n utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Kunskapsresul taten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i kommunen och riket. förankrade metoder för att minska andelen elever som ej nått lägst kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen i årskurs 9. Lärare och skolledning följer kontinuerligt upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter, och förtrogenhet i sitt lärande. Olika perspektiv på hållbar utveckling präglar skolans verksamhet och undervisning. metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som lätt når kunskapskraven. Skolan når goda kunskapsresult at som bibehålls eller förbättras över tid. Metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utvärderas och utvecklas kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Analys beträffande kunskaper och färdigheter Vi har metoder som gör att de flesta av våra elever når tillräckliga eller goda resultat. Vi har några elever som har specifika och/eller stora svårigheter som skulle behöva ha undervisning av en speciallärare, vilket vi i nuläget inte kan tillhandahålla. Vi kan också se att pojkarna har sämre måluppfyllelse även om några har mycket goda resultat. Den sämre måluppfyllelsen kan förklaras med att några av våra elever skulle behöva ännu mera tid på grund av t.ex. långsam inlärningstakt. Vi har dock arbetat hårt med att de ska komma så långt som möjligt i sina förmågor och sin kunskapsutveckling genom enskilda insatser. Vi kan i våra analyser se att alla elever har gjort framsteg, några t.o.m. stora framsteg. Vi kan se att vårt arbete saknar tid för gemensam reflektion och analys vilket gör att vi inte har utvecklat formerna för likvärdig bedömning på ett tillfredsställande sätt. Styrkor Vi har en bra och tydlig struktur med screeningtester och andra tester. Vi är en liten skola med ett öppet, flexibelt och inkännande klimat. Det är flera vuxna som har undervisning i varje elevgrupp vilket gör att vi får ett divergent tänkande beträffande elevernas kunskaper och behov och har lättare att hitta brister samt åtgärda dem. Lärarkårens kompetens är mycket god och bred. Förbättringsområden Alla lärare har inte haft möjlighet att diskutera bedömningar. Vi har inte tillräcklig med tid för att hålla oss uppdaterade med aktuella forskningsrön och vi har inte haft tid att prova t.ex. Lesson studies. Åtgärder för förbättring Lägga in tid i arbetslagen för att diskutera bedömningar. Rätta tillsammans med någon annan. Struktur i den pedagogiska diskussionen kring läroplanens kunskapskrav.

18 18 (33) 2.2 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan lyfter fram vikten av att alla elever och föräldrar ska uppleva att pedagogerna är tydliga i uppföljning och planering av elevers lärande samt visar tilltro till deras förmåga att nå mycket goda resultat i skolan. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att all verksamhet ska analyseras utifrån ett genusperspektiv. Andelen elever, som når de nationella målen i år 3 och 5 ska öka. Andelen med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls att fritidshemmet ska bedriva pedagogisk verksamhet och vara ett stöd i utvecklingen samt bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Vidare ska resurserna styras mot tidiga insatser så att alla elever kan nå kunskapsmålen. En särskild satsning på matematik ska genomföras. Kompetensutveckling av personal ska fortsätta och andelen behöriga lärare öka. Resultat Resultaten avser vårterminen innevarande år. År 3 Ämne Antal deltagande elever Nationella prov År 3 Engelska pojkar flickor Matematik 6 17 pojkar 3 0 flickor 3 33 Svenska 6 33 pojkar 3 0 flickor 3 67 Svenska som andra språk pojkar flickor Uppnått målen i % Kommun i % Riket i % Måluppfyllelse i År 3 i samtliga ämnen Antal Andel % Totalt antal elever: 7 = 100 % Pojkar Nått kursplanens mål Pojkar 2 67 Svenska / SVA

19 Pojkar 2 67 Matematik Pojkar Bedöms nå målen i år 6 Pojkar 2 67 Bild Pojkar Engelska Pojkar Hem och Konsumentkunskap Pojkar Idrott och Hälsa Pojkar Musik Pojkar Biologi Pojkar Kemi Pojkar Fysik Pojkar Geografi Pojkar Historia Pojkar Religion Pojkar Samhällskunskap Pojkar Sl Pojkar Teknik 19 (33)

20 Pojkar Bedöms nå målen i samtliga ämnen i år 6 Pojkar (33) År 6 Ämne Antal deltagande elever Nationella prov År 6 Engelska pojkar flickor Matematik 8 88 pojkar 6 83 flickor Svenska 8 75 pojkar 6 67 flickor Svenska som andra språk pojkar flickor NO pojkar flickor SO 6 75 pojkar 4 67 flickor Uppnått målen i % Kommun i % Riket i % Lägst betyg E Ämne Antal Andel % Totalt antal elever: 8 =100% Pojkar Bild Pojkar Engelska 8 63 Pojkar 6 50 Hem och Konsumentkunskap Pojkar Idrott och Hälsa 8 100

21 Pojkar Matematik 8 88 Pojkar 6 83 Musik Pojkar Biologi 8 88 Pojkar 6 83 Fysik Pojkar Kemi Pojkar Geografi 8 88 Pojkar 6 83 Historia 8 75 Pojkar 6 67 Religion 8 88 Pojkar 6 83 Samhällskunskap 8 88 Pojkar 6 83 Sl Pojkar Svenska / SVA 8 63 Pojkar 6 50 Teknik Pojkar (33) Simkunnighet år 6 Totalt antal Antal godkända % Totalt antal Pojkar Flickor

22 22 (33) Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem Åk 3 I de nationella proven i matematik har en stor andel av eleverna misslyckats på ett av delproven vilket bidrar till att så få nått målen i matematik i de nationella proven. Den totala bedömningen i ämnet är dock att de flest nått de nationella målen. I svenskaämnet ser vi att eleverna har god läsförståelse och förmåga. Däremot finns det brister i att producera egen text, främst hos pojkarna. Åk 6 Resultaten i de nationella proven blev bättre än vad vi förväntat oss. Många av våra elever lyfte sig och presterade bra. Däremot hade vi ett par elever som inte genomförde delar av proven på grund av sina funktionshinder. Åk 6-gruppen var liten och flickorna bara två och pojkgruppen har haft större behov av stöd i sitt skolarbete vilket får genomslag i redovisningen. Styrkor Under et har vi haft möjlighet att bedriva viss undervisning i mindre grupper vilket har varit utvecklande för eleverna. Elever som varit i behov av strukturerad lästräning har fått det tillgodosett. Förbättringsområden Pojkarna behöver få möjlighet att träna mer på att skriva egna texter. Vi ser även att eleverna på mellanstadiet behöver utveckla sin stavning och det gäller både pojkar och flickor. Åtgärder för förbättring Träna på att skriva strukturerat Träna stavning utifrån egna texter 2.3 Trygghet och trivsel Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr 11) I Bildningsnämndens skolplan för åren utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet och utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt och som främjar god hälsa. en likabehandlingsplan, som är framtagen i enlighet med Skollagen 6 kap. 8 och diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys och incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning och analys redovisas tidsbestämda och konkreta mål och åtgärder. Alla medarbetare och elever involveras i den årliga revideringen och i möjligaste mån även föräldrarna. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Lgr 11)

23 23 (33) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls vikten av en arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet och integration. Allas lika möjligheter och en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. Vidare framhålls att fritidshemmet ska ge en god omsorg. Resultat F-2 Elevenkät 1) Jag trivs i skolan ) Jag trivs på fritids ) Jag känner mig trygg och säker i skolan ) Jag tycker det är trevligt i skolans lokaler ) Jag tycker om skolgården och det som är runt omkring skolan. 6) Jag är nöjd med skolmaten ) Jag har någon kamrat att vara med ) Jag får lugn och ro när jag behöver ) Jag tycker att de vuxna i skolan bryr sig om mig och hjälper mig.. 10) Om någon skulle vara dum mot mig vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan. 11) Jag följer de regler som finns i skolan Föräldraenkät 1) Mitt barn trivs i skolan ) Mitt barn trivs på fritidshemmet ) Mitt barn får den arbetsro det behöver ) Skolan erbjuder bra skolmat ) Skolan är välstädad ) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. 7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 1) Jag trivs på min arbetsplats ) Miljön i vår skola är trivsam ) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan ) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering 5 93 och kränkande behandling. 5) Förhållandet mellan personal och elev 5 86 kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer 5 81

24 24 (33) Elevenkät 3-9 1) Jag trivs i skolan ) Jag känner mig trygg i skolan ) Jag trivs på fritids ) Jag har någon kamrat att vara med om jag vill ) Jag får den arbetsro jag behöver ) Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan. 8) Jag följer skolans ordningsregler ) Miljön inomhus i min skola är trivsam ) Utomhusmiljön är stimulerande ) Jag är nöjd med skolmaten ) Skolan är välstädad Föräldraenkät 1) Mitt barn trivs i skolan ) Mitt barn trivs på fritidshemmet ) Mitt barn får den arbetsro det behöver ) Skolan erbjuder bra skolmat ) Skolan är välstädad ) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. 7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam Personalenkät 1) Jag trivs på min arbetsplats ) Miljön i vår skola är trivsam ) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan ) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och 5 93 kränkande behandling. 5) Förhållandet mellan personal och elev 5 86 kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer 5 81

25 Elevfrånvaro, avstämning sista sdag vårterminen innevarande år 25 (33) Om en elev i grundskolan// utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande (Skollagen 7 kap.17 ) Frånvaro i % Frånvaro Varav % andel giltig frånvaro (exklusive beviljade ledigheter) Varav % andel beviljade ledigheter Alla elever Pojkar Flickor Varav % andel ogiltig frånvaro Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet och trivsel Verksamheten startar på avtalad tid. Det råder arbetsro. Arbetsglädje och trivsel präglar skolan. Skolan följer dagligen upp närvaro/frånva ro. förankrade rutiner för mottagande av nya elever. Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott. ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Skolan mäter och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel. Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel. Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och god gemenskap. Skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter. Skolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Analys beträffande trygghet och trivsel Vi arbetar målmedvetet med att skapa en lugn och trygg skolmiljö för våra elever. Klassrumsklimatet präglas av lugn och ro där samtliga elever bemöts med respekt av både lärare och kamrater. Under rasterna där interaktionen mellan barnen sker mer fritt händer det ibland incidenter. Under året har de flesta incidenter inbegripit pojkar. Incidenterna har bland annat haft sitt ursprung i att några har haft svårt att acceptera andras beteende eller berott på utagerande beteende. På grund av detta har vi haft fler samtal om värdegrund och allas lika värde. Vi har även ökat antalet vuxna som är ute under rasterna. Insatserna har gett effekt och för tillfället råder bra tolerans mellan eleverna. Styrkor Vi är en liten skola där alla elever och all personal känner igen varandra. Informationsvägarna är korta och händer det något agerar vi så fort vi fått vetskap om det. Elevens trygghet är i fokus och alla arbetar mot samma mål. Förbättringsområden Vi har inte rutiner för att utvärdera och revidera våra rutiner för vårt trygghetsarbete och konflikthanteringsmetoder. Vi håller även på att arbeta fram en enkät som eleverna är delaktiga i för att ytterligare försäkra oss om att eleverna känner trygghet och arbetsro i skolan.

26 26 (33) Åtgärder för förbättring Utvärdera och revidera vårt arbete med trygghet och trivsel Göra eleverna mer delaktiga i trygghetsarbetet 2.4 Elevernas ansvar för sitt eget lärande Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Lgr 11) I Bildningsnämndens skolplan framhålls att alla barn och ungdomar ska få uppleva ett vardagsarbete som skapar intresse och engagemang för den egna utvecklingen och lärandet. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. Resultat Elevenkät F-2 12) Jag får vara med och bestämma vad jag ska göra i skolan och på vilket sätt.. 13) Jag formulerar egna mål för mitt lärande ) Jag tycker det är roligt att lära mig saker i skolan. 15) Jag har en egen utvecklingsplan ) Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra Föräldraenkät 8) Utvecklingssamtalet bygger på mitt barns individuella utvecklingsplan och annan dokumentation. Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) 7) Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad. 8) De individuella utvecklingsplanerna och målen styr planeringen av undervisningen

27 27 (33) Elevenkät ) Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan. 14) Jag formulerar egna mål för mitt lärande ) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 16) Min individuella utvecklingsplan styr mitt arbete. 17) Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra Föräldraenkät 8) Utvecklingssamtalet bygger på mitt barns individuella utvecklingsplan och annan dokumentation. Personalenkät 7) Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad. 8) De individuella utvecklingsplanerna och målen styr planeringen av undervisningen Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 C. Elevernas ansvar för eget lärande Alla elever har en individuell utvecklingspla n. Eleverna tränas i att med stigande ålder och mognad ta egna initiativ och öka sin förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt lärande. Eleverna känner till och förstår målen i de aktuella ämnena/arbets om-rådena. Eleverna tränas i att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Kursplanerna styr tillsammans med den individuella utvecklingspla nen uppläggningen av elevens lärande. Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära. Eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande. Skolan utvecklar ett allt större ansvar hos eleverna för det egna lärandet. Skolan bedriver ett systematiskt arbete med att vidareutveckla metoder för att stimulera elevernas ansvar utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande Eleverna tränas i att ta eget ansvar i skolans samtliga verksamheter. Förmågan att ta ansvar varierar med ålder och aktivitet. Vi kan se att vissa elever, både pojkar och flickor, har svårt att få med läxor från och tillbaka till skolan. Vi arbetar målmedvetet att ge dessa barn hjälp med olika strategier för att komma ihåg sina läxor, exempelvis stanna på läxhjälpen. För vissa av dessa elever har det räckt med det medan andra har fått mer stöd. Lärarna på skolan försöker att tydliggöra kursplanernas mål, ett arbete som är svårt. En del av våra elever förstår bättre än andra och det gäller både pojkar och flickor. Detta arbete är viktigt och behöver vidareutvecklas. Eleverna tränas att arbeta i demokratiska former i sitt skolarbete på olika sätt, ex grupparbeten, elevråd och klassråd. Vi försöker även att få med eleverna i planeringen inför vissa nya

28 28 (33) arbetsområden. När vi gjort detta har vi sett att elevernas förståelse för hur olika arbetssätt och redovisningsformer kan påverka måluppfyllelsen. Styrkor Pedagogerna kan handleda och hjälpa till med olika strategier i tidigt skede. Förbättringsområden Öka tydligheten kring läxor. Bli bättre på att kommunicera kursplanemålen med våra elever och konkretisera dem. Åtgärder för förbättring Öka andelen elever på läxhjälp genom att göra reklam för den Synliggöra målen i klassrummen Diskutera målen regelbundet 2.5 Arbetssätt och lärarroll Av skolagens 1 kap. 5 framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund till fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Lgr 11) I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv: *Historiskt perspektiv *Miljöperspektiv *Internationellt perspektiv *Etiskt perspektiv (Lgr 11) I skolplanen för åren lyfter Katrineholms kommun fram de nyckelkompetenser som har formulerats av EU såsom kommunikation på modersmålet och på främmande språk samt matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig teknisk kompetens. Alla barn och ungdomar i Katrineholm ska också uppleva ett vardagsarbete som präglas av variation och som skapar intresse och engagemang för den egna utvecklingen och lärandet. Pedagogerna i våra verksamheter ska visa tilltro till barns och elevers förmåga att nå mycket goda resultat och vara tydliga i sin uppföljning och planering av elevers lärande. Vidare är det enligt skolplanen särskilt viktigt att verksamheterna uppmärksammar och utreder stödbehov tidigt och att lämpliga stödinsatser sätts in skyndsamt.