Välkommen till Västra skolan en skola att längta till!

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (37) Kvalitetsredovisning Grundskola med Fritidshem 2012/2013 Västra skolan Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgr 11) Välkommen till Västra skolan en skola att längta till!

2 2 (37) 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION... 4 Elever... 4 Analys beträffande elever med utländsk bakgrund... 5 Personal... 5 Resultat... 6 Frågor i personalenkäten F Analys beträffande organisation och personalresurser STYRNING OCH LEDARSKAP (REKTORS ANSVAR OCH RUTINER FÖR KVALITETSARBETET)... 7 Resultat... 8 F Kvalitetsarbetets upplägg... 9 Analys beträffande styrning och ledarskap KOMMUNIKATION (SKOLAN OCH OMVÄRLDEN OCH ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN) Resultat Analys beträffande kommunikation KOMPETENS Resultat Kompetensportalen Analys beträffande kompetens RESURSUTNYTTJANDE Resultat Analys beträffande resursutnyttjande IMAGE Resultat F Analys beträffande image GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER Resultat Analys beträffande kunskaper och färdigheter BEDÖMNING OCH BETYG Resultat Analys: Förskoleklass/Skolår F-9/Fritidshem TRYGGHET OCH TRIVSEL (NORMER OCH VÄRDEN) Resultat Analys beträffande trygghet och trivsel Elevfrånvaro under Resultat Analys beträffande elevfrånvaro Lokalutrymmen och utemiljö Resultat... 28

3 3 (37) Analys beträffande lokaler och utemiljö ELEVERNAS ANSVAR FÖR SITT EGET LÄRANDE (ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE) Resultat Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande ARBETSSÄTT OCH LÄRARROLL Resultat Analys beträffande arbetssätt och lärarroll DELAKTIGHET (ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SAMT SKOLA OCH HEM) Resultat Analys beträffande delaktighet PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN UTIFRÅN GENOMFÖRDA ANALYSER INFÖR NÄSTKOMMANDE LÄSÅR.36

4 4 (37) 1. Grundfakta och förutsättningar 1.1 Organisation Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (Lgr 11) Västra skolan ligger i den norra delen av Katrineholm och tillhör Norra rektorsområdet. Idag finns det cirka 180 elever och på skolan och de är fördelade i en förskoleklass, två ettor, en årskurs två, tre, fyra, fem och sex. Västra skolans fritidshem hittar du på innergården i stora skolbyggnaden, avdelning Tornhuset. Här går elever från förskoleklass upp till årskurs 5. Fritidshemmet har en avdelning, men barnen delas upp i två grupper. En grupp med elever från förskoleklass och årskurs 1 och en grupp med elever från årskurs 2 till 5. Vi tror att uppdelningen gör att vi på bästa sätt ska kunna möta barnen utifrån deras förutsättningar och behov. Övriga lokaler på skolan finns i Stenhuset (åk 2 6), Röda huset (åk 5 och vår matematikverkstad) och Trähuset (expedition, personalutrymmen och skolbibliotek). Personalen är uppdelad i två arbetslag Tornhuset (F-3) och Stenhuset (4-6). På skolan finns också ett specialpedagogiskt team med speciallärare, specialpedagog, en resurslärare och en lärare i svenska som andra språk. Elever Antal barn/elever Avläsnings datum Skolår F-3 Flickor Skolår F-3 Pojkar Fritidshem Flickor Fritidshem Pojkar Skolår 4-5/6 Flickor 15/ / Skolår 4-5/6 Pojkar Skolår 6/7-9 Flickor Skolår 6/7-9 Pojkar Varav elever med utländsk bakgrund Antal inskrivna Totalt antal elever inskrivna % Elever med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition 15/3 188 Elever som avläsningsdatum 15/3 varit i Sverige kortare tid än 3 år Varav elever placerade i särskild undervisningsgrupp, IKE 15/ Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål och svenska som andra språk Antal Totalt antal elever inskrivna % Elever berättigade till modersmål Elever som deltar i modersmål Elever som erhåller studiestöd på sitt modersmål

5 5 (37) Elever som erhåller undervisning i svenska som andra språk Analys beträffande elever med utländsk bakgrund I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att grundskolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. Styrkor språkutveckling som profil. Vi använder kommunens språkutvecklingsplan och fyller i dokumentet språkdomäner. Vi har gått utbildningarna Språkets roll i undervisningen och Att undervisa i läsförståelse. Under våren har vi genomfört SALT-projekt (en skola där alla läser tillsammans) F-klass - årskurs 6 med stöd av kommunens två språkutvecklare. Vi har en språkutvecklingsgrupp på skolan som tar fram språkutvecklande övningar till klasserna. Vi har ett interkulturellt förhållningssätt i det dagliga arbetet. I föräldrakontakter används vid behov tolk. Förbättringsområden Att ta tillvara elevers och vårdnadshavares kunskaper och erfarenheter. Samverkan med modersmålslärare och studiehandledare för att kunna integrera studiehandledningen i verksamheten. Använda internet-resurser för spel, böcker och ordsamlingar mm på olika språk. Åtgärder för förbättring Interkulturella temadagar där föräldrar med utländsk bakgrund bjuds in att berätta om sin kultur. Vid minst två tillfällen under kommande planera verksamheten tillsammans med studiehandledare/modersmålslärare. Köpa in fler böcker och ljudböcker, spel mm. Personal Personalresurser Avläsningsdatum Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) Varav antal med lärarexamen Varav antal med lärarlegitimation Varav antal med fritidspedagogexa men 15/ / Varav övriga Avläsningsdatum Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal elever per helårsarbetare Antal elevassistenter Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider 15/10 19,55 10,8 1 0,25 15/3 17,95 10,25 1 1

6 6 (37) Resultat Antal personal (vid nio svar och färre) 15) en väl fungerande organisation. 73,7 16) en bra mötesstruktur. 47,3 17) Mitt arbetslag fungerar väl. 47,4 Frågor i personalenkäten F-6 Instämmer helt/instämmer till stor del % föregående 18) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. 20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. 63,2 73,6 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisation Skolans organisation har en tydlig struktur. Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation. ett välfungerande beslutssystem. utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet. en organisation som underlättar samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutveckling. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. Skolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Analys beträffande organisation och personalresurser På skolan finns två arbetslag åk F-3 och åk 4-6, dessutom finns på skolan ett specialpedagogiskt team. Det finns också elevhälsoteam, och andra utvecklingsgrupper, exempelvis trygghetsteam, språkutvecklingsgrupp och en grupp som arbetar för ökat elevinflytande. Arbetslagslagen har möte en gång/vecka, då lärare, förskollärare och fritidspersonal har möjlighet att planera och utvärdera gemensam verksamhet. Vid ett tillfälle i veckan träffas ledningsgruppen på ledningsmöte, där deltar arbetslagledare och rektor. Personalen har morgonmöte vid två tillfällen per vecka där praktiska frågor t.ex. lärarfrånvaro löses, där delger vi även annan information. Elevhälsoteamet som består skolsköterska, kurator, rektor, speciallärare/pedagog, träffas ett tillfälle i veckan.

7 7 (37) Styrkor All personal är behörig och det finns behörig personal i alla ämnen. Skolans personal har deltagit på utbildningar för att höja kvalitén i verksamheten exempelvis att undervisa i läsförståelse. en fungerande organisation och en mötesstruktur som stödjer dialog. Förbättringsområden Tydligare dagordning till APT och arbetslagsmöten med stående punkter. Mer pedagogiska diskussioner på arbetslaget. Vad ska de olika mötena ta upp? Morgonmöte måndag Information som rör alla, Närvaro - behöver vi ordna vikarie, studiebesök m.m. Morgonmöte tisdag Information från ledningsmötet, Fundera till eftermiddagen, frågor som kräver diskussion sparas till arbetslagsmötet. Arbetslag Diskussion, Pedagogiska frågor, Elev ärenden, Planering av gemensamt arbete. Åtgärder för förbättring Qualis Steg 3; ett välfungerande beslutssystem. utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. 1.2 Styrning och ledarskap (Rektors ansvar och Rutiner för kvalitetsarbetet) I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under medverkan av personal och elever. (Skollagen kapitel 4:4) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr 11) Enligt Bildningsnämndens skolplan för åren formuleras det övergripande ledningsarbetet i Katrineholms pedagogiska verksamheter med stöd av sex perspektiv som omfattar elevresultat, individuellt stöd och särskilda insatser, lärmiljö, personal, ekonomi och uppföljning. Genom dessa perspektiv tydliggör kommunen ledningens ansvar i arbete med att säkerställa att alla barn och ungdomar kan nå de övergripande målen i läroplanerna. Därmed utgör skolplanen ett ledningsdokument för alla verksamhetsdelar inom bildningsnämndens ansvarsområde. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden)

8 8 (37) Resultat Elevenkät 24) Jag känner till skolans mål. 64,7 F-2 Instämmer helt/instämmer till stor del % föregående Föräldraenkätenkät 13) Jag känner till skolans mål. 62,5 % föregående Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen. 68,4 % föregående 21) I vår skola har vi gemensamma mål som är 73,7 tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och 68,5 systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt 73,7 ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling ) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 63,1 Elevenkät 26) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Föräldraenkätenkät 13) Jag känner till skolans mål. 62,5 3-9 Instämmer helt/instämmer till stor del % 73,5 % föregående föregående Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen. 68,4 % föregående 21) I vår skola har vi gemensamma mål som är 73,7 tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och 68,5 systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt 73,7 ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling ) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 63,1

9 9 (37) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning och ledarskap egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen. Personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmål. påbörjat ett kvalitetsarbete. Eleverna känner till kursplanemålen och skolans egna prioriterade verksamhetsmål. Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål. ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Rektorn uppmuntrar lärarna att bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Rektorn stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. Kvalitetsarbetets upplägg Kvalitetsarbete sker kontinuerligt under året i och med införandet av Qualis. Det kvalitetshjul/årshjul som vi tidigare har använt oss av är under omarbetning för att bättre stämma in med Qualisarbetet. Analys beträffande styrning och ledarskap Mål: Skolan ska aktivt arbeta för en gemensam värdegrund därför behöver vi utveckla vårt värdegrundsarbete på skolan. Det kommer att kunna ske med stöd av att Trygghetsteamet kommer att ha en timmes gemensamt arbete varje vecka, där man både kan titta på förebyggande och främjande och åtgärda i akuta ärenden. För att synliggöra målen och göra eleverna delaktiga i varje arbetsområde ska vi påbörja arbetet med LPP, vilket kommer vila på arbetslagen. Utveckla det specialpedagogiska arbetet och elevernas läsförmåga för att därigenom öka elevernas måluppfyllelse. Intensivläsning och upprepad läsning med olika elevgrupper, arbetar för att få igång arbetet med läsförståelsestrategier. Styrkor Rektor ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. ett öppet och tillgängligt ledarskap. Förbättringsområden Qualis steg 2; skolans egna prioriterade verksamhetsmål behöver kommuniceras med eleverna. Personalen upplever att de blir involverade i många nya projekt. Men dessa spännande projekt kräver ibland mer tid vi förfogar över. De prioriterade utvecklingsmålen bör synliggöras för eleverna i den dagliga verksamheten. Åtgärder för förbättring Vi behöver organisera och strukturera vår tid. Ta upp prioriterade mål i klassrummet och i vänskapsgrupperna. Synliggöra för föräldrarna genom att rektor informerar ett par gånger/termin. strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal.

10 10 (37) 1.3 Kommunikation (Skolan och omvärlden och Övergång och samverkan) Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan framhåller vikten av att elevernas lärande formas i samarbete med flera samhällsaktörer såsom företag och organisationer. Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhåller att samarbetet med lokalt näringsliv ska öka. Antalet ungdomar som startar UF företag ska öka. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (Lgr 11). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan med Serviceoch teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch. Av skollagen 4 kap. 8 framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Resultat Frågor i föräldraenkätenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan. 15) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 26) Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation. 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. 28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet. 29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. F-6 Instämmer helt/instämmer till stor del % 72,9 50 % 89,4 94,7 10,6 31,6 föregående föregående

11 11 (37) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. (i förekommande fall) etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och/eller gymnasieskolor. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ ungdomar. Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt. (i förekommande fall) en fungerande pedagogisk samverkan med förskola och/eller gymnasieskola. en etablerad kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. metoder för att utveckla, stödja, och samla resultat av omvärldsbevakning. ett etablerat samarbete med högskolor/ universitet. strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Följande antal klagomål och synpunkter har inkommit under respektive kategori: Klagomålshantering Kategori Antal Anm. Bemötande Tillgänglighet Delaktighet Kompetens Information Jämställdhet Insatser/verksamhet Politiska beslut Inflytande Handläggning Annan part (IT, skolmat, värme mm) Övrigt 1 Annan huvudman Analys beträffande kommunikation Vi ger skriftlig, muntlig och telefonledes information till hemmen. Vi kommunicerar även via vår hemsida, klassens hembrev, kontaktbok, Facebook och Instagram. Vi kallar till föräldramöte och utvecklingssamtal två gånger per. Under året har åk 4-6 börjat använda kommunikations verktyget Pingpong för skriftliga omdömen. Om missnöje uppstår kommunicerar vi med berörda parter och försöker nå en lösning. Når vi inte någon lösning hänvisar vi till rektor, det finns även en blankett på hemsidan där man kan framföra klagomål till verksamhetschef. Arbetslagslagen har möte en gång/vecka, då lärare, förskollärare och fritidspersonal har möjlighet att planera och utvärdera gemensam verksamhet samt diskutera pedagogiska frågeställningar. Mötena sker i demokratisk anda. Vid ett tillfälle i veckan träffas ledningsgruppen på ledningsmöte, där deltar arbetslagledare och rektor. Personalen har morgonmöte vid två tillfällen per vecka där praktiska frågor t.ex. lärarfrånvaro löses, där delger vi även annan information. Elevhälsoteamet som består skolsköterska, kurator, rektor, speciallärare/pedagog, träffas ett tillfälle i veckan. Kommunikation sker också via Pingpong och Outlook. Faddergrupper mellan skola och förskola finns, samt möten kring Grön Flagg. Personalen har också haft några tillfällen per där de kan träffas och lära känna varandras verksamheter.

12 12 (37) Styrkor Skolans storlek möjliggör en bra kommunikation med vårdnadshavarna och mellan personalen. Förbättringsområden Qualis Steg 5; en etablerad kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. Åtgärder för förbättring Upprätta en kontaktlista till olika samhällsfunktioner ex. Synagoga, Moské, Kyrkan, Äldreboende, Bank osv. Ta till vara på föräldrarnas erfarenheter och yrken. Vi behöver öka samverkan mellan fritids, förskoleklass - skola och förskolan - skolan. Hela skolan ska använda Lärknuten för att dokumentera och kommunicera elevernas utveckling. 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation. Av skollagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Resultat Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 30) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår 52,7 skola 31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, 68,5 arbetslagens och individens behov. 32) Det finns en plan för min kompetensutveckling 10,5 F-6 Instämmer helt/instämmer till stor del % föregående

13 13 (37) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens en hög andel lärare med lärarexamen. en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutv ecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. gemensamma och individuella kompetensutvecklingspla ner. Skolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs regelbundet. god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Skolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer och metoder för kompetensutve ckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Lärarna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Kompetensportalen Kompetensportalen är ett verktyg där alla kommunanställda ska skatta sin kompetens inom olika områden. All personal har varit inne och skattat sig själva och detta verktyg har används vid årets löneöversyn tillsammans med rektor. Analys beträffande kompetens På skolan har vi ämnesbehörig personal som undervisar i sina ämnen i full utsträckning åk 4-6 och till viss del åk 1-3. Rektor begär in examensbevis och lärarlegitimationer vid anställning. Som nyexaminerad får man en mentor. en plan för introduktion av nyanställda. Styrkor All personal är behörig och det finns behörig personal i alla ämnen. Förbättringsområden Qualis steg 3; gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner. Åtgärder för förbättring Tydliggöra att varje person har en kompetensutvecklingsplan utifrån vad som framkommer vid medarbetarsamtalet. 1.5 Resursutnyttjande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. Av skollagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

14 14 (37) Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 33) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 21,1 F-6 Instämmer helt/instämmer till stor del % föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Budget i balans. Prognoser görs i relation till budget och utfall. metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Effektivt resursutnyttjan de tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till goda resultat. Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering. Analys beträffande resursutnyttjande Ekonomiansvarig lämnar ekonomisk översikt till arbetslagsledaren som i sin tur delger arbetslaget. en budget i balans. Styrkor Rektor säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Budget i balans Förbättringsområden Qualis Steg 3; Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Åtgärder för förbättring Det är viktigt att rektor närvarar under de tillfällen personalen diskuterar kvalitetsarbetet. Att utvecklingsarbetet prioriteras utan att det stör det dagliga arbetet. t.ex. vikarie sätts in. Att det specialpedagogiska stödet sätts in i tidigare årskurser.

15 15 (37) 1.6 Image Av skollagens 10 kap. 4 framgår att undervisningen omfatta skolans val och elevens val. Skolans profil är inriktad mot språkutveckling. Elevens val hade alla klasser en gång i veckan. Eleverna i åk 1-2 hade sex veckors intervaller och eleverna i åk 3-6 valde en aktivitet per termin. Resultat Elevenkät 25) Jag är nöjd med min skola. 95,3 F-2 Instämmer helt/instämmer till stor del % föregående Föräldraenkätenkät 16) fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) ett gott rykte. 64,5 % 41,7 föregående 18) Jag kan rekommendera mina vänner att placera 75 sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 85,5 Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte 63,2 % föregående 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att 84,2 välja vår skola. 36) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 78,9 Elevenkät 27) Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola. 28) Totalt sett är jag nöjd med min skola. 73,5 3-9 Instämmer helt/instämmer till stor del % 50,6 föregående Föräldraenkätenkät 16) fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) ett gott rykte. 64,5 % 41,7 föregående 18) Jag kan rekommendera mina vänner att placera 75 sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 85,5 Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte 63,2 % föregående

16 16 (37) 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att 84,2 välja vår skola. 367) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 78,9 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image Skolan gör försök att påverka sin image. Analys beträffande image Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image. Skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Skolans image speglar den faktiska verksamheten. metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Imagen speglar skolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. en god image. Skolan är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättningar. Varje klasslärare presenterar verksamheten i klassen genom hembrev. Vi fyller på hemsidan så att vår verksamhet tydliggörs. Vi kontaktar lokal massmedia. Vi har öppet hus för föräldrar där vi visar vår verksamhet. Fritids har månadsbrev och en tv-skärm som visar bilder från verksamheten och använder Instagram. Goda exempel lyfts fram i olika forum som t ex rektorsträffar och andra uppdrag inom bildningsnämnden. Styrkor metoder (Qualis) för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Vi har flera metoder för att informera och marknadsföra vår verksamhet (se ovan). Förbättringsområden Qualis Steg 3; Skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. Åtgärder för förbättring Uppdatera hemsidan regelbundet för att hålla den levande, vi ska kontakta Katrineholmskuriren vid speciella händelser. Tala positivt om skolan och följa upp föräldrarnas åsikter om vår image med hjälp av Qualis. 2. Genomförda åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning bibehållit eller förbättrat sin image över tid. Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Analys beträffande organisation personalresurser och elevfrånvaro. MÅL: Skolans språkprofil ska vidareutvecklas. På elevens val fick eleverna välja mellan olika språkstärkande aktiviteter. Utbildning (Att undervisa i läsförståelse) med Gunilla Bergström och Annika Mindedal med språkstärkande aktiviteter vilket ledde vidare till vårt SALT-projekt (skola där alla läser tillsammans) Språket har hamnat mer i fokus i alla ämnen. När man läser en text i SO så läser man på ett annat sätt och pratar om det man läser, stannar upp vi svåra ord. Skriver upp ordlistor och förklarar

17 17 (37) betydelsen. Vi har fått en bibliotekarie som finns på plats en dag i veckan och alla klasser har schemalagd tid i biblioteket. Analys beträffande lokaler, datortäthet och elevernas allmänna bedömning av skolan och skolmiljön MÅL: Förbättra omklädningsrum och klasrumsmiljö för ökad trivsel och öka användningen av digitala hjälpmedel och digital undervisning. Det införskaffades nya möbler och textilier till klassrummen i Stenhuset och Röda huset. Några klassrum har utrustats med smartboard. Det har även skett inköp av Ipads och en del program till dessa. De tunna klienterna har blivit utbytta och lärarna har fått egna datorer. Normer och värden MÅL: Utveckla värdegrundsarbetet på skolan och göra eleverna mer delaktiga. Vi har bildat vänskapsgrupper och haft olika aktiveter i dessa. En APT handlade om normkritiskt förhållningssätt. Personal har genomfört och klarat av en utbildning kring värdegrund. Faddergrupper med förskolan har utsetts och kommit igång. Kunskaper MÅL: Utveckla och förbättra elevernas kunskaper. En årscykel för screeningar utarbetades för att få bättre kontroll över kunskapsutvecklingen hos alla elever på skolan. Riktade insatser vad det gäller läsning gjordes i år två och tre. Matematiktester analyserades på grupp och individnivå. Dessutom var lärare med ansvar för elever som gjort nationella prov på sambedömning för att säkerställa likvärdighet i kommunen. Elevernas ansvar och inflytande MÅL: Öka elevernas ansvar och inflytande. Alla klasser hade klassvärdar som ansvarade för vissa områden till exempel vattna blommor, tömma pappersåtervinningen och dela ut papper. De flesta klasserna hade regelbundna klassråd. En lärare var ansvarig för elevrådet och det låg utlagt på kalendariet. Skola och hem MÅL: Öka hemmets delaktighet och insyn i skolan. Detta har skett med hjälp av hembrev, utvecklingssamtal, föräldramöten och områdesråd. Det har också organiserats Öppet Hus för olika tema redovisningar. Övergång och samverkan MÅL: Utarbeta rutiner för vad som gäller för nyanlända och nya elever till skolan. Detta arbete påbörjades precis innan sommaruppehållet, genom att vi sammanställde en lathund innehållande viktig information. Skolan och omvärlden MÅL: Dokumentera och knyta kontaktpersoner till skolan för att utveckla ett kontaktnät till skolan. Ökat medias insyn med inbjudan till olika evenemang (FN-dagen, öppet hus osv.) En mer levande hemsida har kommit igång. Klasser har varit på studiebesök på exempelvis bibliotek,

18 räddningstjänst, polis, Kulturskolan, Ica, teater och biograf. 18 (37) Bedömning och betyg MÅL: Öka måluppfyllelsen i de olika ämnena, samt säkerställa en likvärdig bedömning. Sett över hela organisationen vid planering av åtgärder och samordnat resurser så att det gagnar så många elever som möjligt. Därför skapades det översikter över antalet vuxna i klasserna för att minimera dessa kring eleverna. Till nästa lyfts vikten av att delge lärarna gruppens resultat med tankar kring hur man kan jobba med att förbättra resultatet. Ett systematiserat arbete påbörjades med hjälp av en översikt för varje klass och de screeningar som klassen genomgått. Detta kommer att göra uppföljningen lättare. Alla elever som skulle betygsättas gavs möjlighet att få reda på hur de låg till inför betygssättningen i form av samtal (först enskilt sedan tillsammans med vårdnadshavare). Betyg har satts för första gången vilket gjort att organisationen delvis förändrats, för att säkerställa en likvärdig bedömning använde vi oss av ett ämneslärarsystem. Rektors roll MÅL: Ledningsorganisationen ska ses över och personalens medverkan i det inre kvalitetsarbetet ska öka. Rektor har delegerat vissa uppgifter exempelvis ÅP-arbetet och det specialpedagogiska arbetet Qualisarbetet har påbörjats och personaler ser vinsterna med detta i Västra skolans kvalitetsarbete. 3. Huvudprocesser och resultat 3.1Kunskaper och färdigheter Av skollagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Resultat Frågor i elevenkät F-2 Andel svar i procent (minst tio svar) 19) Lärarna frågar efter vad jag kan. 92,9 F-2 Instämmer helt/instämmer till stor del % % i föregående föregående 20) Jag tycker att mina lärare är bra. 92,9

19 19 (37) 21) Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan.. 96,5 22) Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan. 94,1 Frågor i föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) % % i föregående föregående 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. 79,2 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) % % i föregående föregående 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande. 57,9 Elevenkät 20) Mina lärare är kunniga. 86,7 21) Mina lärare ger mig utmaningar. 66,3 22) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i 80,7 alla ämnen. 23) Jag tycker att jag når bra studieresultat. 80,7 24) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 71,7 3-9 Instämmer helt/instämmer till stor del % föregående Föräldraenkätenkät 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Personalenkät 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande. % 79,2 % 57,9 föregående föregående

20 20 (37) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Kunskaper och färdigheter rutiner för att följa upp kunskapsresultaten på individnivå. rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd. Åtgärdsprogram används för elever i behov av särskilt stöd. Varierade metoder används för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter. en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmålen. tillgång till specialpedagogisk kompetens. Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar av utbildningen. metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever med svårigheter. utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i kommunen och riket. förankrade metoder för att minska andelen elever som ej nått lägst kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen i årskurs 9. Lärare och skolledning följer kontinuerligt upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter, och förtrogenhet i sitt lärande. Olika perspektiv på hållbar utveckling präglar skolans verksamhet och undervisning. metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som lätt når kunskapskraven. Skolan når goda kunskapsresultat som bibehålls eller förbättras över tid. Metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utvärderas och utvecklas kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Analys beträffande kunskaper och färdigheter Överlämningssamtal från föregående lärare. Ämneslärare gör okulär bedömning i undervisningssituationer samt regelbundna tester som dokumenteras. Kontinuerliga tester görs av specialpedagogiskt team enligt en årscykel i matematik och svenska. Pedagogisk kartläggning görs och åtgärdsprogram upprättas. Med hjälp av IUP följs elevens kunskapsutveckling och färdigheter upp. I vår årscykel ingår varierade tester. Elevhälsan (skolsköterska och kurator) gör regelbundna hälsokontroller och deltar i elevhälsoteam en gång/veckan. Tester görs och sammanställs och varje elev har en sammanställning av resultat. Anpassningar i klassrummet ex placering, Ipad, anpassat material, extra resurser och speciallärare. Vi försöker bygga självkänsla genom att synliggöra framsteg och bekräftad ansträngning. Styrkor varierade metoder för att följa upp kunskapsresultat och utreda elevernas behov av stöd. Förbättringsområden Qualis Steg 4; utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i kommunen och riket. Åtgärder för förbättring Samrättning av nationella prov Omdömen i Lärknuten för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter.

21 21 (37) 3.2 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan lyfter fram vikten av att alla elever och föräldrar ska uppleva att pedagogerna är tydliga i uppföljning och planering av elevers lärande samt visar tilltro till deras förmåga att nå mycket goda resultat i skolan. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att all verksamhet ska analyseras utifrån ett genusperspektiv. Andelen elever, som når de nationella målen i år 3 och 5 ska öka. Andelen med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls att fritidshemmet ska bedriva pedagogisk verksamhet och vara ett stöd i utvecklingen samt bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Vidare ska resurserna styras mot tidiga insatser så att alla elever kan nå kunskapsmålen. En särskild satsning på matematik ska genomföras. Kompetensutveckling av personal ska fortsätta och andelen behöriga lärare öka. Resultat År 3 Nationella prov År 3 Innevarande år Antal elever totalt Uppnått kraven i % Antal elever totalt Ämne Engelska pojkar flickor Matematik pojkar flickor Svenska pojkar flickor Svenska som andra språk 3 79 pojkar 2 50 flickor 2 0 Föregående år Uppnått kraven i % Kommun i % Riket i % Måluppfyllelse i År 3 i samtliga ämnen år Föregående Antal Andel % Antal Andel % Totalt antal elever: 28 = 100 % 26 = 100% Nått kursplanens mål Svenska / SVA

22 22 (37) Matematik Modersmål år 3 Innevarande Föregående Nått kursplanens mål Antal Andel % Antal Andel % Totalt antal deltagande elever: 3 st Antal som nått målen: 8 År 6 Nationella prov År 6 Innevarande år Antal elever totalt Uppnått kraven i % Antal elever totalt Ämne Engelska pojkar flickor Matematik pojkar flickor 8 75 Svenska pojkar flickor Svenska som andra språk 4 pojkar flickor SO 13 pojkar 5 60 flickor 8 75 Föregående år Uppnått kraven i % Kommun i % Riket i % Betyg Föregående Ämne Antal Andel % Antal Andel % Totalt antal elever: =100% =100% Bild Engelska Hem och Konsumentkunskap Idrott och Hälsa Matematik Musik Biologi Fysik Kemi Geografi Historia Religion Samhällskunskap Sl Svenska / SVA

23 Teknik Har fått lägst E 23 (37) Modersmål år 6 Innevarande Föregående Betyg Antal Andel % Antal Andel % Totalt antal deltagande elever: Antal som fått lägst E: Simkunnighet år 6 Totalt antal Antal godkända % Totalt antal Varav flickor Varav pojkar Elever som under et har haft/har åtgärdsprogram upprättade: Innevarande Föregående Totalt antal Antal med ÅP % Totalt antal Antal med ÅP % Totalt antal 13 Varav flickor Varav pojkar Screening - tester År Test Staninevärde 4-9 Staninevärde 1-3 År 1 Fonolek 31 1 År 2 H4 det finns inte staninevärde - - Stavning 20 5 Läsförståelse 17 8 År 3 H4 - - Stavning 22 5 Läsförståelse 27 2 År 4 Läshastighet Stavning Ordförståelse År 5 Läsförståelse 17 7 Stavning År 6 Stavning 4 9

24 24 (37) Analys: Förskoleklass/Skolår F-9/Fritidshem Grunden för ett gott samarbete mellan skola och hem läggs vid hämtningar och lämningar på fritids/skola, utvecklingssamtal, telefonsamtal och föräldramöten. Ett gott samarbete gynnar barnens förutsättningar till ett positivt lärande. Rektor har varit med på alla föräldramöten och informerat om läroplanens mål. Vi har ett områdesråd där föräldrarna tillsammans med personal, politiker och rektor kan diskutera gemensamma frågor för skolan. Styrkor Vi har personal som följt med barnen från förskolan upp till skolan. Eftersom skolan är liten finns goda möjligheter att skapa goda relationer med både elever och vårdnadshavare. Förbättringsområden I och med den nya portalen Pingpong blir kontakten med hemmet enklare, insynen större och tillgängligheten till exempelvis IUP större. Åtgärder för förbättring Utveckla kunskap och användning av nya portalen PingPong. Vi vill stärka och synliggöra elevrådet och därmed vidare utveckla dess roll. Vi ska synliggöra för eleverna när de faktiskt har inflytande och visa på det egna ansvaret. 3.3 Trygghet och trivsel (Normer och värden) Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr 11) I Bildningsnämndens skolplan för åren utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet och utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt och som främjar god hälsa. en likabehandlingsplan, som är framtagen i enlighet med Skollagen 6 kap. 8 och diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys och incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning och analys redovisas tidsbestämda och konkreta mål och åtgärder. Alla medarbetare och elever involveras i den årliga revideringen och i möjligaste mån även föräldrarna. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Lgr 11) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls vikten av en arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet och integration. Allas lika möjligheter och en god

25 25 (37) folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. Vidare framhålls att fritidshemmet ska ge en god omsorg. Resultat Antal incidenter av diskriminering eller annan kränkande behandling under et Skolår F-2 Fritidshem Skolår 3-5/6 Skolår 6/ Elevenkät 1) Jag trivs i skolan. 91,8 2) Jag trivs på fritids. 67,1 3) Jag känner mig trygg och säker i skolan. 88,3 4) Jag tycker det är trevligt i skolans lokaler. 96,5 5) Jag tycker om skolgården och det som är runt 95,3 omkring skolan. 6) Jag är nöjd med skolmaten.. 87,1 7) Jag har någon kamrat att vara med. 94,1 8) Jag får lugn och ro när jag behöver. 77,6 9) Jag tycker att de vuxna i skolan bryr sig om mig 91,8 och hjälper mig.. 10) Om någon skulle vara dum mot mig vet jag att 94,1 jag får hjälp av de vuxna i skolan. 11) Jag följer de regler som finns i skolan. 94,1 Föräldraenkät 1) Mitt barn trivs i skolan. 93,8 2) Mitt barn trivs på fritidshemmet.* 56,2 3) Mitt barn får den arbetsro det behöver. 50 4) Skolan erbjuder bra skolmat. 47,9 5) Skolan är välstädad. 56,2 6) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och 70,8 kränkande behandling. 7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam. 66,7 F-2 Instämmer helt/instämmer till stor del % % föregående föregående Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) % föregående 1) Jag trivs på min arbetsplats 84,2 2) Miljön i vår skola är trivsam. 73,7 3) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan. 52,6 4) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling. 5) Förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 94,7 94,8

26 26 (37) 6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer 52,6 *Det fanns inget annat alternativ än vet inte för de som inte gick på Fritids att svara på! Elevenkät 1) Jag trivs i skolan. 77,2 2) Jag känner mig trygg i skolan. 80,7 3) Jag trivs på fritids. 26,5 4) Jag har någon kamrat att vara med om jag vill. 90,3 5) Jag får den arbetsro jag behöver. 50,6 7) Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag 72,3 att jag får hjälp av de vuxna i skolan. 8) Jag följer skolans ordningsregler. 78,3 9) Miljön inomhus i min skola är trivsam. 71,1 10) Utomhusmiljön är stimulerande. 73,5 11) Jag är nöjd med skolmaten ) Skolan är välstädad. 50,6 3-9 Instämmer helt/instämmer till stor del % föregående Föräldraenkätenkät 1) Mitt barn trivs i skolan. 93,8 % föregående 2) Mitt barn trivs på fritidshemmet. 56,2 3) Mitt barn får den arbetsro det behöver. 50 4) Skolan erbjuder bra skolmat. 47,9 5) Skolan är välstädad. 56,2 6) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och 70,8 kränkande behandling. 7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam. 66,7 Personalenkät 1) Jag trivs på min arbetsplats 84,2 % föregående 2) Miljön i vår skola är trivsam. 73,7 3) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan. 52,6 4) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och 94,7 kränkande behandling. 5) Förhållandet mellan personal och elev 94,8 kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer 52,6

27 27 (37) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet och trivsel Verksamhet en startar på avtalad tid. Det råder arbetsro. Arbetsglädje och trivsel präglar skolan. Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel. Skolan följer dagligen upp närvaro/ frånvaro. förankrade rutiner för mottagande av nya elever. Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott. ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Skolan mäter och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel. Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och god gemenskap. Skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter. Skolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Analys beträffande trygghet och trivsel Vi arbetar vänskapsgrupper, som innebär att elever från Förskoleklass och upp till åk 6 träffas i små grupper vid ett par tillfällen per termin. Vi gör en kartläggning i form av en trivselenkät en gång/termin, för att upptäcka risker på skolan vad det gäller vårt trygghetsarbete. I klasserna har man kompissamtal eller liknande, vi dokumenterar allvarligare incidenter och reder ut mindre allvarliga konflikter vid varje tillfälle. Trygghetsteamet kopplas in och är med och hjälper till att lösa konflikter och dokumenterar detta i vår incidentpärm. Vi har en Gemensam starttid på skolan. Närvaro registreras i Pingpong och där registreras även sen ankomst. Vi arbetar med trivsel och trygghet genom dagliga samtal och övningar i klassrummen. Styrkor Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt att hantera konflikter. Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel. Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och god gemenskap. Vi stimulerar eleverna till ett demokratiskt förhållningssätt. Förbättringsområden Qualis Steg 4; Skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Arbeta med att få eleverna att komma i tid och förstå betydelsen av att missa undervisning. Värdegrund ett kontinuerligt arbete som kommer att fortsätta under nästa. Vi behöver utvärdera våra metoder för att hantera konflikter och kränkande behandling. Åtgärder för förbättring Vi behöver en konsekvens av sen ankomst. Rapport till föräldrar veckovis eller månadsvis. Nu har vi några som gått utbildning och vi behöver tid för att diskutera var vi står i olika frågor. Trygghetsteamet behöver tillfällen för att utvärdera våra metoder.