Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Västra skolan

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (32) Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola med Fritidshem 2014 Västra skolan Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgr 11) Välkommen till Västra skolan En skola att längta till!

2 2 (32) SAMMAFATTANDE INLEDNING... 4 Kort presentation av enheten... 4 Kvalitetsarbetets upplägg GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION... 4 Elever... 5 Personal... 6 Resultat... 6 Frågor i personalenkäten F Frågor i personalenkäten Analys beträffande organisation och personalresurser STYRNING OCH LEDARSKAP... 8 Resultat... 8 F Analys beträffande styrning och ledarskap KOMMUNIKATION Resultat Analys beträffande kommunikation KOMPETENS Resultat Kompetensportalen Analys beträffande kompetens RESURSUTNYTTJANDE Resultat Analys beträffande resursutnyttjande IMAGE Resultat F Analys beträffande image HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER Resultat Analys beträffande kunskaper och färdigheter BEDÖMNING OCH BETYG Resultat Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem TRYGGHET OCH TRIVSEL Resultat Elevfrånvaro, avstämning sista sdag vårterminen innevarande år Analys beträffande trygghet och trivsel ELEVERNAS ANSVAR FÖR SITT EGET LÄRANDE Resultat

3 3 (32) Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande ARBETSSÄTT OCH LÄRARROLL Resultat Analys beträffande arbetssätt och lärarroll DELAKTIGHET Resultat Analys beträffande delaktighet REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL ANALYS AV ARBETET MED PRIORITERADE MÅL PLANERADE PRIORITERADE MÅL

4 4 (32) Sammafattande inledning Kort presentation av enheten På Västra skolan har vi utbildade och behöriga pedagoger i alla årskurser. Alla våra lektioner är lärarledda. Vi har även ett specialpedagogiskt team med speciallärare, specialpedagog och lärare i svenska som andra språk på skolan. På skolan arbetar vi medvetet med att utveckla elevernas språk. Vi anser att språkets betydelse för eleverna är av största vikt och har därför detta som vår profil. Skolan erbjuder en härlig lärmiljö både inne och ute, vi har tillgång till en trevlig skolgård och skogsmiljö. Kvalitetsarbetets upplägg Inför varje kvalitetsområde så går arbetslagen igenom skattningen och analyserar sitt arbete med det kvalitetsområdet. Alla medarbetare har skattat arbetslagets arbete före sittningen och funderat kring HUR-frågorna. Lagledarna tar med arbetslagets skattning och sammanställer var skolan befinner sig. Kvalitetsområde Arbetslag FSK-FRI Arbetslag Tornhuset Arbetslag Stenhuset Självvärdering rektor A. Kunskaper och färdigheter B. Trygghet och Trivsel C. Elevernas ansvar för eget lärande D. Arbetssätt och lärarroll E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Grundfakta och förutsättningar 1.1 Organisation Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (Lgr 11) Västra skolan har tre arbetslag, Förskoleklass-fritidshem, Tornhuset och Stenhuset. Förskoleklass och fritidshemmets arbetslag består av personal som huvudsakligen arbetar i förskoleklassen och på fritids. Personalen i Tornhusets arbetslag ansvarar för våra elever i år 1-3. Stenhusets arbetslag arbetar med elever i år 4-6. Skolledningen består av rektor samt en lagledare från respektive arbetslag, som har regelbundna träffar varje vecka. Rektor träffar även elevhälsoteamet (kurator, skolsköterska och speciallärare) en gång i veckan. Arbetslagen träffas varje vecka. Rektor, lärarna

5 5 (32) samt en representant från Förskoleklass-fritidshemmets arbetslag träffas för en gemensam konferens två gånger i månaden. Stora delar av den pedagogiska personalen ingår i olika utvecklingsgrupper som till exempel språkutveckling, IT och elevinflytande, vilka utför utvecklingsarbetet på skolan. Elever Antal barn/elever innevarande Avläsnings datum 15/3 Skolår F-3 Flickor Skolår F-3 Pojkar Fritidshem Flickor Fritidshem Pojkar Skolår 4-5/6 Flickor Skolår 4-5/6 Pojkar Skolår 6/7-9 Flickor Skolår 6/7-9 Pojkar 15/ Elever med utländsk bakgrund Alla elever med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition* 15/10 Pojkar Flickor Elever som avläsningsdatum 15/10 varit i Sverige kortare tid än 3 år Pojkar Flickor Antal elever med Totalt antal elever på % utländsk bakgrund skolan % % Varav elever placerade i särskild undervisningsgrupp, IKE 15/10 Pojkar % Flickor % *Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål och svenska som andra språk Antal Totalt antal elever inskrivna % Elever berättigade till modersmål Pojkar % Flickor % Elever som deltar i modersmål Pojkar % Flickor % Elever som erhåller studiestöd på sitt modersmål Pojkar % Flickor % Elever som erhåller undervisning i svenska som andra språk Pojkar % Flickor %

6 6 (32) Personal Antal elever per heltidstjänst Personal Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster Enheten 11 95,4 Kommunen 12 82,4 Riket 12,1 86,5 Resultat Antal personal (vid nio svar och färre) Frågor i personalenkäten F-2 15) en väl fungerande organisation. 36% / 45% 27% / 45% 16) en bra mötesstruktur. 18% / 45% 23% / 46% 17) Mitt arbetslag fungerar väl. 18% / 36% 36% / 42% 18) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. 20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. 27% / 55% 28% / 46% 55% / 36% 37% / 43% Antal personal (vid nio svar och färre) Frågor i personalenkäten ) en väl fungerande organisation. 36% / 45% 27% / 45% 16) en bra mötesstruktur. 18% / 45% 23% / 46% 17) Mitt arbetslag fungerar väl. 18% / 36% 36% / 42% 18) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. 20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. 27% / 55% 28% / 46% 55% / 36% 37% / 43%

7 7 (32) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisation Skolans organisation har en tydlig struktur. Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation. ett välfungerande beslutssystem. utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet. en organisation som underlättar samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutvec kling. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. Skolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Analys beträffande organisation och personalresurser en tydlig organisation med rektor, ledningsgrupp med en arbetslagsledare från varje arbetslag, administratör, tre arbetslag uppdelat låg och mellanstadium, förskoleklass och fritidshem. Varje elevgrupp har en mentor. SVAS-lärare, speciallärare, idrott, slöjd och musiklärare ingår i båda arbetslagen. Rektor har helhetssyn över personalens kompetenser, medarbetarsamtal samt fördelar kompetenser och erfarenheter inom organisationen och organiserar därefter i samråd med sin personal. Frågor diskuteras i arbetslagen och skickas vidare till ledningsgruppen eller direkt till rektor. Rektor tar beslut. Uppdragen som finns på skolan utförs av dessa befattningar: rektor, lärare, förskollärare, speciallärare, specialpedagog, bibliotekarie, skolsköterska och kurator. Vår mötesstruktur: Dagordning och minnesanteckningar förs på morgonmöte, onsdagskonferenser, arbetslagsmöte och ledningsgrupp. Arbetslagledare och rektor leder samtliga möten. Styrkor Vi har en tydlig organisation med behöriga pedagoger i de ämnen de undervisar i. Fasta mötestider med dagordning och minnesanteckningar vid morgonmöte och arbetslag. All personal känner ansvar för alla elever. Förbättringsområden Ge utrymme i dagordningen för de olika utvecklingsgrupperna vid onsdagskonferens. Hitta fler mötesformer med fritidspersonalen Åtgärder för förbättring Möjliggöra för fritidspersonalen att delta på de gemensamma konferenserna. Öka andelen gemensamma konferenser per månad.

8 8 (32) 1.2 Styrning och ledarskap I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under medverkan av personal och elever. (Skollagen kapitel 4:4) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr 11) Enligt Bildningsnämndens skolplan för åren formuleras det övergripande ledningsarbetet i Katrineholms pedagogiska verksamheter med stöd av sex perspektiv som omfattar elevresultat, individuellt stöd och särskilda insatser, lärmiljö, personal, ekonomi och uppföljning. Genom dessa perspektiv tydliggör kommunen ledningens ansvar i arbete med att säkerställa att alla barn och ungdomar kan nå de övergripande målen i läroplanerna. Därmed utgör skolplanen ett ledningsdokument för alla verksamhetsdelar inom bildningsnämndens ansvarsområde. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. (Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) Resultat Elevenkät F-2 24) Jag känner till skolans mål. 42% / 11% 41% / 12% Föräldraenkät 13) Jag känner till skolans mål. 12% / 29% 28% / 38% Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen. 18% / 55% 31% / 37% 21) I vår skola har vi gemensamma mål som är 18% / 73% 31% / 45% tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och 45% / 36% 34% / 40% systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt 18% / 55% 37% / 37% ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling. 9% / 91% 31% / 39% 25) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 36% / 45% 31% / 47% Elevenkät ) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 47% / 34% 39% / 39%

9 9 (32) Föräldraenkät 13) Jag känner till skolans mål. 25% / 38% 25% / 37% Personalenkät 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen. 18% / 55% 31% / 37% 21) I vår skola har vi gemensamma mål som är 18% / 73% 31% / 45% tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och 45% / 36% 34% / 40% systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt 18% / 55% 37% / 37% ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling. 9% / 91% 31% / 39% 25) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 36% / 45% 31% / 47% Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning och ledarskap egna prioriterade verksamhetsmå l utifrån de nationella målen. Personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmå l. påbörjat ett kvalitetsarbete. Eleverna känner till kursplanemåle n och skolans egna prioriterade verksamhetsmå l. Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmå l. ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Rektorn uppmuntrar lärarna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Rektorn stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. en långsiktig plan för kvalitetsutveck ling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. Analys beträffande styrning och ledarskap Personalen på skolan är under våren indelad i tre arbetslag: Förskoleklass-Fritidshemmet, Tornhuset 1-3 och Stenhuset 4-6. Båda arbetslagen har en lagledare som är ordförande på mötena och ger rektor beslutsunderlag. De är med och driver utvecklingen och tar information till och från arbetslagen. Lagledarna och rektor bildar tillsammans skolans ledningsgrupp. Vi arbetar systematiskt med kvalitetsarbete och det innebär att vi kontinuerligt följer upp vårt arbete. Vi analyserar vår kvalitetsredovisning och diskuterar våra prioriterade mål utifrån det så planerar vi skolans verksamhet. Vi har olika kanaler för att säkerställa mål och utvärdering. Vi har arbetslagsmöten, konferenser, arbetsplatsträffar. Under det här året har vi haft en liten utvecklingsgrupp med ansvar för flera områden. Detta på grund av att större delen av personalen har gått mattelyftet. egna verksamhetsmål som är utformade utifrån de nationellt satta målen. Personalen är insatt i de egna mål vi satt genom arbetet med Qualis.

10 10 (32) genom arbetet med Qualis ett tydligt kvalitetsarbete som blir en del av det dagliga arbetet och inte lösryckta event. Kompetenshöjande insatser som studiebesök, föreläsningar och fortbildningar är områden som prioriteras både för personalen som grupp men också enskilda insatser utifrån skolans behov. Genom Qualisenkäten bland elever, föräldrar och personal så följer vi upp ledarskapet på de olika nivåerna inom skolan. Eleverna blir informerade om målen inför varje nytt arbetsområde och under arbetsgång återkommer man ofta till dem. Styrkor Vi är en liten skola så det är ofta korta vägar till beslut Vi anser att styrningen och ledarskapet på skolan är tydligt och skapar förståelse och delaktighet. Förbättringsområden Rutiner för att utvärdera våra verksamhetsmål Förbättra jobbet med LPP Personalen på fritids ska aktivt söka efter kurser som är relaterade till sin verksamhet Åtgärder för förbättring Se till att verksamhetsmålen är de vi utgår från i allt vi gör Göra ett årshjul för verksamheten 1.3 Kommunikation Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan framhåller vikten av att elevernas lärande formas i samarbete med flera samhällsaktörer såsom företag och organisationer. Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhåller att samarbetet med lokalt näringsliv ska öka. Antalet ungdomar som startar UF företag ska öka. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (Lgr 11). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan med Service- och teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch. Av skollagen 4 kap. 8 framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

11 11 (32) Resultat F-2 Frågor i föräldraenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad 59% / 29% 50% / 34% som händer i skolan. 15) Jag får god och kontinuerlig information om vad 41% / 29% 28% / 31% som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 26) Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation. 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. 28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet. 29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. svar saknas svar saknas 27% / 45% 27% / 53% 0% / 18% 11% / 31% 0% / 18% 6% / 26% 3-9 Frågor i föräldraenkät 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad 19% / 38% 33% / 37% som händer i skolan. 15) Jag får god och kontinuerlig information om vad 6% / 6% 7% / 11% som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 26) Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation. 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. 28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet. 29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. svar saknas svar saknas 27% / 45% 27% / 53% 0% / 18% 11% / 31% 0% / 18% 6% / 26% Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. (i förekommande fall) etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och/eller gymnasieskolo r. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar. Det interna och externa samtalsklimate t är öppet och förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikatio n internt och externt. (i förekommande fall) en fungerande pedagogisk samverkan med förskola och/eller gymnasieskola. en etablerad kommunikatio n med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. metoder för att utveckla, stödja och samla resultat av omvärldsbevak ning. ett etablerat samarbete med högskolor/ universitet. strategier för sitt deltagande i externa nätverk.

12 12 (32) Analys beträffande kommunikation Västra skolan har utarbetade rutiner för att informera berörda parter både vid behov och inträffade händelser. För vissa av dessa ändamål har vi blanketter till exempel incidentrapport och klagomålshantering. Mentor/ämneslärare kontaktar vårdnadshavare personligen när det finns behov. I vissa fall kontaktar vårt trygghetsteam eller elevhälsoteam vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar via många olika kanaler så som veckobrev, hemsida och Lärknuten. etablerade rutiner för överlämning från förskola till förskoleklass och mellan årskurs 6-7. Skolan använder sig av kommunens lärplattform, Lärknuten. Klasslärarna lägger ut veckoplaneringar och där finns elevernas schema. Den används också för intern kommunikation liksom . Styrkor Vår styrka ligger i att vi är en liten skola där de flesta elever och personal känner igen varandra, vilket leder till att det är lättare för eleverna att ta kontakt med en vuxen om något händer. Vi har ett nära samarbete mellan klasserna på skolan och alla elever tillhör en vänskapsgrupp som träffas kontinuerligt. Vänskapsgrupperna består av cirka 15 elever från f-klass till åk 6. Att all personal från åk 1till åk 6 har möjlighet att träffas varje vecka vid morgonmöten, arbetslagsmöten och konferenser är en styrka. Förbättringsområden Det vi anser vara områden för förbättring är skolans rutiner för inskolning-, överlämnings- och utvecklingssamtal. Samt att tekniken ofta sätter käppar i hjulen på oss, alla lärare behöver fördjupade kunskaper i användandet av den moderna teknik vi har så som Smartboard, I-Pad och elevdata-program. Även eleverna behöver bli bättre på att använda den teknik vi har att erbjuda. Åtgärder för förbättring Skapa rutiner för överlämningssamtal mellan stadier. Diskutera vilka uppgifter som ska lämnas över, när det ska göras och vem som ska göra det. Boka in tider för inskolning, klasskonferens och överlämning i kalendariet Skapa rutiner för när utvecklingssamtal ska schemaläggas (årscirkel) Utbilda elever i hur man använder dator och annan modern teknik Uppdatera lärarnas kunskaper i modern teknik Få fler föräldrar att bli förtrogna med lärplattformen Lärknuten. Ge personalen på fritids och i F-klassmöjlighet att delta på gemensamma möten. 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation. Av skolagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Resultat F-2 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 30) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår 36% / 45% 19% / 38% skola 31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, 40% / 40% 21% / 37% arbetslagens och individens behov. 32) Det finns en plan för min kompetensutveckling 20% / 40% 17% / 28%

13 13 (32) Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) ) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår 36% / 45% 19% / 38% skola 31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, 40% / 40% 21% / 37% arbetslagens och individens behov. 32) Det finns en plan för min kompetensutveckling 20% / 40% 17% / 28% Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens en hög andel lärare med lärarexamen. en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutv ecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. gemensamma och individuella kompetensutvecklingspla ner. Skolan avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutveckling. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsats er görs regelbundet. god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Skolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer och metoder för kompetensutve ckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Lärarna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Kompetensportalen Kompetensportalen introducerades på Västra skolan under hösten 2013, inför stundande medarbetarsamtal. Samtlig personal blev då ombedd att logga in och skatta sig själv gällande olika kompetensfrågor och ta med dessa till samtalet. Därefter upplever vi att arbetet med kompetensportalen har stagnerat och måste återupptas för att vara ett levande och uppdaterat verktyg i vårt kompetensutvecklingsarbete. Analys beträffande kompetens Samtlig personal på Västra skolan har adekvat utbildning för sina arbetsuppgifter. två förstelärare med fördjupad kunskap i matematik och som har i uppgift att vägleda och fortbilda pedagogerna i verksamheten. flera behöriga handledare för lärarstudenter och vi tar emot studenter från Mälardalens högskola främst. satsat stora resurser på skolgemensam kompetensutveckling i form av ett studiebesök på en skola i finska Vasa. Styrkor All skolans personal har lärarexamen med bred kompetens och vi har betygssättande lärare i alla ämnen. Behöriga handledare för lärarstudenter finns. Förstelärare i matematik Förbättringsområden Plan för nyanställda finns på skolan men den behöver aktualiseras. Vi behöver förbättra oss i att ta tillvara nya och fördjupade kunskaper man erhållit vid utbildningar genom att hitta rutiner för hur vi delger varandra. De individuella kompetensutvecklings planerna kan göras tydligare. Användandet av kompetensportalen behöver aktualiseras.

14 Åtgärder för förbättring Datum Rektor informerar personalen om vad som står i plan för nyanställda. Punkt på dagordningen vid skolkonferens delge utbildnings information Ett tydligt dokument Min utvecklingsplan skapas Krav på att skatta sig inför varje medarbetarsamtal 14 (32) 1.5 Resursutnyttjande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat F-2 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 33) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 20% / 50% 15% / 41% Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) ) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 20% / 50% 15% / 41% Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Ekonomi i balans. Prognoser görs i relation till budget och utfall. metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Skolans resursfördelnin g är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkrin g av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Effektivt resursutnyttjan de tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering.

15 15 (32) Analys beträffande resursutnyttjande Arbetslaget får en summa per för pedagogiskt material. Det är arbetslagsledaren som har ansvar för att dokumentera utgifterna samt föra en dialog med kolleger och rektor vad som ska prioriteras att investeras i. Arbetslaget har ansvar för att hålla sin budget och rektor har det yttersta ansvaret för skolans ekonomi. Den är i balans. Vi har en punkt på dagordningen till arbetslagsmötena där vi kontinuerligt diskuterar ekonomin. Vi har personal som undervisar i de ämnen de är behöriga i. Vi har prioriterat våra resurser så att vi kan ha små undervisningsgrupper, med två mentorer i varje årskull. en tämligen hög standard vad det gäller pedagogiskt material, möblemang och hjälpmedel. Vi har haft möjlighet till kompetensutveckling som har ökat kvalitén på undervisningen. Styrkor Rektor har kontroll på ekonomin med budget i balans. Förbättringsområden Fortsätta det förbättringsarbetet vi påbörjat genom Mattelyftet samt involvera Norrgårdens förskola i detta. Efter studiebesök i Finland fick vi inspiration att se över vår undervisningstid för att optimera den. Åtgärder för förbättring Använda arbetsträffarna för diskussion hur vi ska använda vår tid så den blir mer elev och behovsriktad. 1.6 Image Av skollagens 10 kap. 4 framgår att undervisningen omfatta skolans val och elevens val. Skolans val är: Västra skolan har en språkprofil, vilket innebär att vi lägger stor vikt på grunderna i svenska. Språket är ett verktyg för vårt tänkande, för vår förmåga att samspela med andra och vi anser att det är med hjälp av språket kunskap utvecklas. Elevens val omfattar: Varierar mellan årskurserna, år 1-3 har en lektion i veckan medan år 4-6 valt att göra ett antal temadagar under et. Innehållet för år 1-3 har bland annat varit svenska, man har jobbat med en gemensam bok och aktiviteter kring texten. Åk 4-6 har lagt fokus på rörelse och aktiviteter utomhus där vi även kopplat aktiviteterna till andra ämnen såsom exempelvis no och so. Resultat Elevenkät F-2 25) Jag är nöjd med min skola. 93% / 2% 89% / 8% Föräldraenkät 16) fungerande metoder för att 12% / 41% 19% / 34% marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) ett gott rykte. 24% / 35% 37% / 36% 18) Jag kan rekommendera mina vänner att placera 41% / 41% 48% / 33% sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 41% / 35% 53% / 34%

16 16 (32) Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte 20% / 60% 40% / 42% 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att 50% / 40% 58% / 24% välja vår skola. 36) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 50% / 40% 50% / 37% Elevenkät ) Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i 35% / 20% 45% / 26% min skola. 28) Totalt sett är jag nöjd med min skola. 44% / 28% 45% / 35% Föräldraenkät 16) fungerande metoder för att 19% / 25% 15% / 34% marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) ett gott rykte. 25% / 19% 29% / 34% 18) Jag kan rekommendera mina vänner att placera 31% / 25% 39% / 32% sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 25% / 50% 38% / 38% Personalenkät 34) Vår skola har ett gott rykte 20% / 60% 40% / 42% 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att 50% / 40% 58% / 24% välja vår skola. 367) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 50% / 40% 50% / 37% Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image Skolan gör försök att påverka sin image. Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image. Skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Skolans image speglar den faktiska verksamheten. metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Imagen speglar skolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. en god image. Skolan är känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget utifrån sina förutsättningar. bibehållit eller förbättrat sin image över tid. Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Analys beträffande image Har under flera år medvetet arbetat med att lyfta skolans image och vikten av att tala gott om skolan. Pedagogerna upplever att skolans image har förbättrats. Ger regelbunden och lättillgänglig information till föräldrar via olika informationskanaler såsom veckobrev, mejl, föräldramöte, områdesråd. En gång per termin genomförs trivselenkäter för eleverna, samt en Qualisenkät för vårdnadshavare, personal och elev.

17 17 (32) en utvecklingsbenägen personalgrupp, vi har två förstelärare på skolan. Vi har pedagoger som är ute i andra verksamheter och föreläser. Vår rektor arbetar aktivt för skolans image. Västra skolan har ett väl fungerande speciallärarteam och ett trygghetsteam, vi har också utvecklingsgrupper inom matematik, språk, It och elevmedverkan. Styrkor Se ovan Förbättringsområden Att hemsidan uppdateras oftare och att alla elevgrupper representeras. Att alla pedagoger har möjlighet att lägga ut bilder/texter på Facebook. Skapa tillfällen då föräldrar kan få möjlighet till att göra/reda upp oklarheter kring Oualisenkäten. Detta för att öka deltagandet i undersökningen. Åtgärder för förbättring Skapa rutiner för att uppdatera hemsidan ex. genom att lämna in bidrag varje måndag. 2. Huvudprocesser och resultat 2.1Kunskaper och färdigheter Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

18 18 (32) Resultat Frågor i elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) F-2 19) Lärarna frågar efter vad jag kan. 67% / 21% 65% / 18% 20) Jag tycker att mina lärare är bra. 97% / 3% 92% / 7% 21) Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan. 22) Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan. Frågor i föräldraenkät 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande. 93% / 5% 86% / 12% 87% / 9% 78% / 14% 47% / 35% 51% / 38% 18% / 55% 18% / 42% Elevenkät ) Mina lärare är kunniga. 55% / 38% 59% / 28% 21) Mina lärare ger mig utmaningar. 45% / 30% 43% / 36% 22) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. 23) Jag tycker att jag når bra studieresultat. 24) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. Föräldraenkät 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Personalenkät 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande. 67% / 24% 64% / 25% 48% / 35% 43% / 38% 46% / 32% 48% / 35% 25% / 44% 29% / 46% 18% / 55% 18% / 42%

19 19 (32) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Kunskaper och färdigheter rutiner för att följa upp kunskapsresult aten på individnivå. rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd. Åtgärdsprogra m används för elever i behov av särskilt stöd. Varierade metoder används för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter. en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmål en. tillgång till specialpedagogisk kompetens. Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar av utbildningen. metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever i behov av sådant stöd. utifrån de nationella styrdokumente n utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Kunskapsresul taten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i kommunen och riket. förankrade metoder för att minska andelen elever som ej nått lägst kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen i årskurs 9. Lärare och skolledning följer kontinuerligt upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter, och förtrogenhet i sitt lärande. Olika perspektiv på hållbar utveckling präglar skolans verksamhet och undervisning. metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som lätt når kunskapskrave n. Skolan når goda kunskapsresult at som bibehålls eller förbättras över tid. Metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utvärderas och utvecklas kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Analys beträffande kunskaper och färdigheter en årscykel med tester som visar vid vilka tidpunkter tester i matematik och svenska görs. Skolan använder sig även av de kommungemensamma testerna som ska göras v.41. Utifrån dessa förs en dialog mellan lärare, specialpedagoger, elever och föräldrar. Kontinuerlig dokumentation sker i alla ämnen genom skriftliga omdömen som leder till en IUP och utvecklingssamtal. Den lärare som känner oro för att en elev riskerar att inte nå målen gör en orosanmälan till rektor. EHT behandlar anmälan. Återkoppling sker och kan utmynna i en pedagogisk kartläggning, sedan skrivs ett åtgärdsprogram vid behov. Elevhälsan träffas en gång i veckan för att samtala om elever. Mentorer är delaktiga vid behov. Vi är två mentorer i varje klass vilket gör att vi kan ge elever särskilt stöd, till exempel i form av mindre grupper eller enskilt om behov finns. Speciallärarna arbetar med de elever som är i behov av särskilt stöd. Genom varierande elevaktiviteter ges läraren möjlighet att bedöma olika färdigheter och kunskaper till exempel muntligt, skriftligt, praktiskt skapande, engagemang. Styrkor På skolan har vi ett specialpedagogiskt team som ansvarar för att tester blir genomförda och sammanställda. Alla elever har en pärm där deras tester och resultat finns samlade. Vårt specialpedagogiska team är en styrka. Vi har en lathund där det finns rutiner för hur man går till väga när åtgärdsprogram ska upprättas. Mallarna finns samlade på Lärknuten.

20 20 (32) I de flesta klasser är vi två pedagoger som kan handleda och stimulera eleverna. Utifrån elevunderlaget (deras socioekonomiska bakgrund och den stora andelen med flerspråkiga elever) som finns på skolan ser vi goda resultat. Vi arbetar aktivt med språkutveckling. Alla lärare som undervisar i matematik har under et gått Skolverkets Matematiklyftet vilket gett en ökad samsyn i ämnet. under året satsat på att köpa in kompensatoriska hjälpmedel. Förbättringsområden En kommungemensam mall för skriftliga omdömen i Lärknuten. På fritids jobbar man med att förankra den pedagogiska planeringen. Åtgärder för förbättring Övergångarna mellan stadierna behöver förbättras (F-klass-låg, låg-mellan, mellan-hög) Till exempel diskussioner kring: Vad behöver eleverna kunna då de börjar i år 4 eller 7. Vi stannar inte där utan även övergången mellan förskolan och skolan är viktig därför möter personal från skolan upp i 5års gruppen och del av tjänst läggs där under våren. Hur vi på vår skola arbetar med våra ämnen till exempel matte för att få ett helhetstänk från F-klass-år6. Frigöra tid för lärare och specialpedagog att göra en fördjupad analys kring testerna som görs och sätta upp åtgärder. 2.2 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Lgr 11) Bildningsnämndens skolplan lyfter fram vikten av att alla elever och föräldrar ska uppleva att pedagogerna är tydliga i uppföljning och planering av elevers lärande samt visar tilltro till deras förmåga att nå mycket goda resultat i skolan. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att all verksamhet ska analyseras utifrån ett genusperspektiv. Andelen elever, som når de nationella målen i år 3 och 5 ska öka. Andelen med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls att fritidshemmet ska bedriva pedagogisk verksamhet och vara ett stöd i utvecklingen samt bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Vidare ska resurserna styras mot tidiga insatser så att alla elever kan nå kunskapsmålen. En särskild satsning på matematik ska genomföras. Kompetensutveckling av personal ska fortsätta och andelen behöriga lärare öka. Resultat Resultaten avser vårterminen innevarande år och redovisas i bilaga 1. Analys: Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem Grunden för ett gott samarbete mellan skola och hem läggs vid hämtningar och lämningar på fritids/skola, utvecklingssamtal, telefonsamtal och föräldramöten. Ett gott samarbete gynnar barnens förutsättningar till ett positivt lärande. Rektor har varit med på alla föräldramöten och informerat om läroplanens mål. Vi har ett områdesråd där föräldrarna tillsammans med personal, politiker och rektor kan diskutera gemensamma frågor för skolan.

21 21 (32) Styrkor Närheten till förskolan gör det möjligt för pedagogerna att träffa de blivande förskoleklassbarnen under året. Eftersom skolan är liten finns goda möjligheter att skapa goda relationer med både elever och vårdnadshavare. Förbättringsområden I och med den nya portalen Lärknuten har insynen och tillgängligheten för vårdnadshavare och elever blivit enklare. Vi behöver öka användandet av portalen hos alla aktörer så att det blir en given informationskanal. Åtgärder för förbättring Utöka användandet av Lärknuten hos vårdnadshavare, elever och skolpersonal. Vi vill fortsätta stärka och synliggöra elevrådet och därmed vidareutveckla deras roll. Vi ska synliggöra för eleverna när de faktiskt har inflytande och visa på det egna ansvaret. 2.3 Trygghet och trivsel Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr 11) I Bildningsnämndens skolplan för åren utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet och utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt och som främjar god hälsa. en likabehandlingsplan, som är framtagen i enlighet med Skollagen 6 kap. 8 och diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys och incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning och analys redovisas tidsbestämda och konkreta mål och åtgärder. Alla medarbetare och elever involveras i den årliga revideringen och i möjligaste mån även föräldrarna. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Lgr 11) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls vikten av en arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet och integration. Allas lika möjligheter och en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. Vidare framhålls att fritidshemmet ska ge en god omsorg. Resultat F-2 Elevenkät 1) Jag trivs i skolan. 70% / 19% 69% / 24% 2) Jag trivs på fritids. 86% / 9% 71% / 21% 3) Jag känner mig trygg och säker i skolan. 82% / 10% 74% / 18% 4) Jag tycker det är trevligt i skolans lokaler. 86% / 10% 73% / 19% 5) Jag tycker om skolgården och det som är runt omkring skolan. 88% / 9% 79% / 17%

22 22 (32) 6) Jag är nöjd med skolmaten.. 62% / 28% 49% / 33% 7) Jag har någon kamrat att vara med. 85% / 10% 86% / 11% 8) Jag får lugn och ro när jag behöver. 46% / 35% 41% / 34% 9) Jag tycker att de vuxna i skolan bryr sig om mig 91% / 7% 84% / 13% och hjälper mig. 10) Om någon skulle vara dum mot mig vet jag att 90% / 9% 87% / 10% jag får hjälp av de vuxna i skolan. 11) Jag följer de regler som finns i skolan. 82% / 16% 79% / 17% Föräldraenkät 1) Mitt barn trivs i skolan. 41% / 47% 57% / 35% 2) Mitt barn trivs på fritidshemmet. 41% / 29% 43% / 35% 3) Mitt barn får den arbetsro det behöver. 18% / 47% 21% / 35% 4) Skolan erbjuder bra skolmat. 24% / 53% 32% / 38% 5) Skolan är välstädad. 6% / 76% 17% / 31% 6) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och 47% / 29% 32% / 40% kränkande behandling. 7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam. 41% / 35% 25% / 38% Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) 1) Jag trivs på min arbetsplats 45% / 45% 50% / 40% 2) Miljön i vår skola är trivsam. 18% / 55% 19% / 48% 3) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan. 18% / 27% 13% / 49% 4) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering 45% / 55% 61% / 32% och kränkande behandling. 5) Förhållandet mellan personal och elev 27% / 55% 32% / 54% kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer 18% / 45% 31% / 50% Elevenkät 3-9 1) Jag trivs i skolan. 41% / 31% 47% / 36% 2) Jag känner mig trygg i skolan. 47% / 29% 54% / 33% 3) Jag trivs på fritids. 52% / 24% 55% / 24% 4) Jag har någon kamrat att vara med om jag vill. 75% / 12% 81% / 12% 5) Jag får den arbetsro jag behöver. 21% / 29% 22% / 41% 7) Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag 52% / 23% 53% / 26% att jag får hjälp av de vuxna i skolan. 8) Jag följer skolans ordningsregler. 60% / 32% 59% / 31% 9) Miljön inomhus i min skola är trivsam. 44% / 35% 43% / 40%

23 23 (32) 10) Utomhusmiljön är stimulerande. 46% / 34% 41% / 37% 11) Jag är nöjd med skolmaten. 11% / 27% 16% / 24% 12) Skolan är välstädad. 39% / 45% 22% / 27% Föräldraenkät 1) Mitt barn trivs i skolan. 31% / 25% 42% / 40% 2) Mitt barn trivs på fritidshemmet. 6% / 6% 9% / 11% 3) Mitt barn får den arbetsro det behöver. 12% / 25% 14% / 36% 4) Skolan erbjuder bra skolmat. 12% / 12% 15% / 34% 5) Skolan är välstädad. 19% / 19% 11% / 30% 6) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och 12% / 44% 22% / 43% kränkande behandling. 7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam. 19% / 38% 16% / 38% Personalenkät 1) Jag trivs på min arbetsplats 45% / 45% 50% / 40% 2) Miljön i vår skola är trivsam. 18% / 55% 19% / 48% 3) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan. 18% / 27% 13% / 49% 4) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och 45% / 55% 61% / 32% kränkande behandling. 5) Förhållandet mellan personal och elev 27% / 55% 32% / 54% kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer 18% / 45% 31% / 50% Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet och trivsel Det råder arbetsro. Verksamheten startar på avtalad tid. Skolan följer dagligen upp närvaro/frånva ro. förankrade rutiner för mottagande av nya elever. Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott. ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Arbetsglädje och trivsel präglar skolan. Skolan mäter och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel. Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel. Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och god gemenskap. Skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter. Skolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet.

24 24 (32) Elevfrånvaro, avstämning sista sdag vårterminen innevarande år Om en elev i grundskolan// utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande (Skollagen 7 kap.17 ) Frånvaro i % Frånvaro Varav % andel giltig frånvaro (exklusive beviljade ledigheter) Varav % andel beviljade ledigheter Alla elever Varav % andel ogiltig frånvaro Varav % andel ogiltig frånvaro sen ankomst Pojkar Flickor Analys beträffande trygghet och trivsel Vi lägger stor vikt vid att passa tiden både på morgonen och efter rast, detta gäller självklart både elever och personal. Vår skolklocka ringer 3 minuter före avtalad tid. Vi rapporterar närvaro/frånvaro i Lärknuten som är vår kommunikationsplattform till föräldrarna. Det finns på skolan en mapp med alla viktiga dokument som delas ut när nya elever börjar på skolan. Klassråd och elevråd finns på schemat och där finns trygghet och trivsel med som stående punkt. Vi stimulerar våra elever att omfatta samhällets demokratiska värderingar genom klassråd och elevråd samt i arbetet i klassrummet. Personalen har diskuterat ihop sig om vad arbetsro betyder och sedan har diskussionen förts vidare i elevgrupperna. Ordningsregler för hela skolan finns nedskrivna och tillsammans med dem finns även konsekvenserna för regelbrott. Dessa lämnas hem till varje familj vid s start. Vi har kompissamtal, vänskapsdagar i tvärgrupper, allvarssamtal med elever som har brutit mot reglerna. Vi har även använt oss av elevhälsan som stöd i pratgrupper kring klassrumsklimatet i några årskurser. Vi har ett trygghetsteam på skolan. Resultaten av våra enkäter visar att en stor del av eleverna trivs på skolan. 95% av föräldrarna tycker att deras barn trivs på skolan och 8/10 av eleverna anser att de trivs på skolan. Vi har en relativt bra arbetsmiljö, men på grund av ökat elevantal har vi blivit trångbodda. Detta gäller både skola och fritidsverksamheten. Det ställer stora krav på personal både pedagogiskt och i det dagliga arbetet. Vi har rastvärdar ute under varje rast som bär självlysande västar för att synas bland eleverna. Personalen har arbetat utifrån RÖTT, Respekt Öppenhet Tillit Trygghet Styrkor Vi är en liten enhet vilket gör att vi ofta träffas i gemensamma utrymmen samt har koll på varandras barn. Vi har ett välfungerande trygghetsteam som träffas en gång i veckan. De tar hand om alla tillbudsrapporter och kan följa upp det som behövs. Vi har organiserade rastaktiviteter minst två gånger i veckan. Arbetslagen har på dagordningen en punkt där de varje vecka diskuterar om det hänt något speciellt kring någon elev. Förbättringsområden Öka samarbetet mellan arbetslagen Föra kontinuerliga diskussioner kring vår värdegrund Återinföra en egen trivselenkät