EKONOMISKT PERSPEKTIV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKONOMISKT PERSPEKTIV"

Transkript

1 MARKNADSBREV TILL KUNDER I SEB PRESSLAGT 6/ Dagens genombrott inom informationsteknologin kallas ofta för en industriell revolution. Det finns inga etablerade vetenskapliga begrepp eller någon gemensam taxonomi för exakt hur man definierar en sådan revolution och man ska vara medveten om att det ligger i konsulters och medias intresse att blåsa upp förändringarna. Min uppfattning är likväl att termen är berättigad i så måtto att den symboliserar en omvälvning som ger långa, stora och breda konsekvenser tvärsöver hela ekonomin. Med det synsättet går vi just nu igenom en tredje industriell revolution. Den första kom i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet, med ångmaskinen som central drivkraft. Den andra kom 100 år senare, med explosionsmotorn och elmotorn som bärare. Den tredje kommer nu, ytterligare 75 år senare, med kiselchipset och glasfiberoptiken i centrum. Dylika industriella omvälvningar skapar dynamik i många olika led. Inledningsvis kanske man inte ser det, eller så förefaller denna dynamik vara begränsad till en sektor eller ett enskilt användningsområde. Men efter hand sprider sig den nya teknikens genomslag till allt fler sektorer. Explosionsmotorn utgör ett illustrativt exempel. När den sattes på hjul och bilen blev vanlig omvandlades transporter, distribution, boende, städer och förorter på ett sätt som de första innovatörerna aldrig kunnat föreställa sig. Det samma gäller elmotorn. Till att börja med stod den för sig själv, stor och klunsig på fabriksgolvet, och drev en rad mindre apparater via remmar och kugghjul. Inte förrän den hade krympt och decentraliserats till att driva en rad mindre apparater direkt kunde den omvandla både hushåll och industri. I dag tänker vi inte ens på att alla de apparater vi dagligen använder alltifrån spisar och tvättmaskiner till videoapparater, datorer och leksaker alla drivs av elmotorer. Vi tar dem för givna. Ungefär samma sak gäller datorerna. Under sina första decennier var de stora apparater i särskilda (avspärrade!) rum, och sköttes av mystiska män i vita rockar vilka talade ett språk som ingen annan förstod. Kostnaderna var stora och produktivitetseffekten var låg. Så sent som i den statliga Produktivitetsdelegationens betänkande (som jag var Lars Gunnar Aspman

2 Det dröjde nästan 40 år efter premiären innan 50 miljoner amerikanska hushåll hade radio. För utnyttjandet av Internet är motsvarande tidsperiod 5 år. med om att lägga fram) 1991 kunde vi inte se några tillväxteffekter av den nya tekniken; den kostade helt enkelt fortfarande för mycket. Men under det senaste decenniet har datorerna krympt, blivit användarvänliga och börjat genomsyra produktions- och distributionsprocesser överallt. Därmed kommer också produktivitetseffekterna. Genom att stora språng samtidigt tagits i telekommunikationstekniken har datorerna kunnat kopplas ihop i nätverk vilket öppnar för ännu större konsekvenser, när de blir än mer användarvänliga. Dessa konsekvenser kommer på några decenniers sikt att vara så omfattande att de knappast går att analysera i dag. Skola och högre utbildning kommer att radikalt ändra karaktär och organisation när Internet bokstavligen gör världens samlade kunskap direkt tillgänglig för varje elev. Vårt sätt att kommunicera och umgås förändras. Vad följden blir för partiväsen och dagens form av parlamentarisk demokrati vet ingen. Denna uppsats begränsar sig dock till den snävare och enklare frågan om de ekonomiska konsekvenserna av den pågående och de närmaste årens tekniska utveckling. Slutsats: Vi är mitt inne i en tredje industriell revolution, driven av teknologiska omvälvningar inom IT. Denna revolution får väldiga effekter på både makro- och mikronivå effekter som vi än så länge bara sett en första början av, och som vi knappast anar; precis lika lite som de första innovatörerna av el- och bensinmotorerna för 100 år sedan kunde ana hur deras strävanden skulle stöpa om ekonomi och livsvillkor för hela mänskligheten. We ain t seen nothin yet! Konsekvenserna för olika branscher, konsumenter och företag beror naturligtvis på vart den tekniska utvecklingen går. Jag inskränker mig här till den tekniska utvecklingen inom IT-sektorn, även om genteknik och materielteknik också kommer att vara viktiga. Som alla förstår är osäkerheten monumental (de flesta tekniska spådomar ter sig töntiga i backspegeln), och vi kan förutse experiment och att olika konkurrerande tekniker och lösningar kommer att spreta åt olika håll. Här likväl ett axplock av trender som jag tror kommer att dominera de närmaste åren. Hårdvara: Moores lag gäller under överskådlig tid: Dvs processorerna blir allt snabbare. Samtidigt växer minneskapaciteten snabbt. Datorerna och chipsen blir därmed mindre och smartare. Bredband: Möjligheterna att skicka stora datamängder ökar mycket snabbt betydligt snabbare än vad de flesta trodde bara för några år sedan. Flaskhalsen blir den sista biten ut till det individuella hushållet, där glasfiber blir för dyrt. Här pågår omfattande tänkande och olika lösningar konkurrerar med varandra. 2 Interface människa-dator: I dag skriver vi på tangentbord. Snart kommer röststyrning och på sikt säkert andra typer av interaktion via blick, känsel etc. Den viktiga poängen är att datakraften kommer att bli betydligt lättare att använda även för vanligt folk, både vad gäller intellektuell hanterbarhet och möjlighet att transportera/bära med sig datakraften. Ett inslag i förbättrat interface är bättre displayer och skärmar: Platta skärmar kommer att slå igenom i stor skala, om ett antal år kanske de också är transportabla och vikbara. Nya applikationer och datateknik kommer att komma fram på nya områden, som vi i dag har svåra att föreställa oss. Självklart kommer all möjlig kommunikation mellan användare att snabbt bli alltmer sofistikerad; kan sändas och läsas av från allt fler typer av apparater, videokonferensandet ökar i om-

3 fattning, simultantolkning kan ske automatiskt via datorn etc etc. Snabbare överföring kommer att göra verklig interaktivitet möjlig och vanlig. Vi kommer inte bara att chatta och prata sekventiellt, i tur och ordning, utan vi kommer att kunna arbeta med samma projekt/text/ritning samtidigt även om vi befinner oss på olika ställen. Att vi får mycket enklare att manipulera digitaliserad information innebär också stora möjligheter för underhållningsbranschen (varje konsument kan själv manipulera inspelad musik, film etc etc). Explosionen av kommunikation gör det nödvändigt att snabba på utvecklingen av filter, sållningsmekanismer och push-teknik. Här pågår ett omfattande utvecklingsarbete. Datatekniken kommer på ett enklare och mindre iögonenfallande plan att bli embedded i alla möjliga produkter och processer. Fler av dessa kommer att bli tänkande eller snarare självreglerande (tänk i termer av inbyggda termostater i allt fler produkter). På de finansiella marknaderna har vi sett en liten föraning av detta i form av program som automatiskt slår larm eller tom köper och säljer vid givna spärrar/nivåer/förutbestämda signaler. Men framöver kommer elektroniken över allt i industrin att också kopplas samman med olika typer av elektromekaniska mikromotorer, innehållande sensorer och givare, vilka därmed kan fungera i en mekanisk omgivning, i maskiner och i produkter av allehanda slag. Enorma resurser satsas på att kombinera dessa tekniker med medicinsk teknologi; självdiagnostik, självreglerande medicinering, läkarbehandling (t.o.m operationer) över nätet (via fjärrstyrda robotar), etc etc. Likartade tekniker utvecklas också för att skapa simulatorer som underlättar generera fjärrstyrd undervisning av många olika slag. Inom industri och tjänsteproduktion blir det fortsatt enklare att massproducera skräddarsydda produkter; dvs producera i långa serier men samtidigt använda datorstyrning och elektronisk kontroll av lager och leveranser för att ändå skräddarsy och producera mot beställning. Dessa möjligheter finns redan i dag (typexempel bilindustrin), men sprider sig till allt fler branscher. Slutsats: I allmänna ordalag gäller att kommunikation över stora avstånd och i grupp kommer att bli betydligt mer lättillgänglig och användarvänlig och samtidigt mer sofistikerad. Maskiner och apparater inom alla branscher blir intelligentare och kan länkas samman. Tidigare industriella revolutioner har satt igång långa vågor av tillväxt. Mönstret är inte entydigt, och det störs av olika chocker (krig mm), men under 2,1 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 Lager/försäljn. i tillverkningsindustrin ytan kan man ändå se ett samband (jag skrev faktiskt min lic-avhandling om detta en gång i tiden). En del av efterkrigstidens snabba 1,4 Lager/försäljning i näringslivet 1,4 1,3 1, Ett dramatiskt exempel på hur den nya tekniken påverkar makroekonomin är att lagerstyrningen praktiskt taget eliminerat den gamla lagercykeln. Bilden visar hur lagrens andel av försäljningen i tillverkningsindustrin (den övre kurvan) och den privata sektorn som helhet (den undre kurvan) såväl fallit som blivit mindre volatil. Det medför för det första att en mindre andel av kapitalet binds i lager, för det andra att lagerförändringar inte alls får samma konjunkturdrivande effekter som förr. 2,1 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 tillväxt (utöver det som förklaras av återuppbyggnad efter kriget, catch-upeffekter mm) kan således förklaras av explosions- och elmotorernas sammantagna omvandling av hela samhällsstrukturen; den våldsamma ökningen av hushållskapitalvaror (moderniseringen och mekaniseringen av hushållslivet), hela bilismens genombrott och allt som kom med den (vägnät, förorter, distributionsapparaten mm). Tillbakagången under 80-talet förklaras förutom av oljekriser och inflation också delvis av att dessa teknologier mognat ut och tappat en del av sin nyskapande, omvandlande kraft. Om hypotesen om en tredje industriell revolution är riktig skulle vi därmed nu se inledningen till en ny till- 3

4 växtepok. Hur lång den kan bli, vet ingen. Tidigare epoker har kommit stötvis och varat runt 20 år innan de brutits av olika chocker, varefter en ny tillväxtfas kommit då teknologierna utvecklats ytterligare ett steg. Men om så blir fallet även denna gång kan man bara spekulera om. Rimligen kommer det att ta åtskilliga decennier innan de ovan beskrivna tekniska innovationerna brutit igenom i så många länder och branscher att de uttömt sin kraft. Det betyder att en rad år framöver kommer att kännetecknas av kostnadssänkande teknisk utveckling starkare konsumenter förbättrad information och lägre transaktionskostnader. Därför finns möjligheter att åtminstone det kommande decenniet i global skala kännetecknas av god tillväxt och låg inflation. Exakt vad tillväxten kan bli i siffror är omöjligt att veta, inte minst för att våra statistiska aggregat inte förmår fånga utvecklingen i tjänstesektorn eller högre kvalitet på varor och tjänster sär- skilt väl och det är där de viktigaste effekterna kommer. Sannolikt underskattar vi den verkliga tillväxten. Men att även den uppmätta tillväxten under de närmaste 10 åren givet att vi inte drabbas av chocker såsom finanskriser eller krig bör bli betydligt högre än under perioden är en säker prognos. Sannolikt blir också inflationen fortsatt låg. Det beror främst på en annan faktor, nämligen att centralbankerna numera är mer självständiga och tillika tuffare mot inflationen. Men den nya tekniken kommer under många år framöver att sänka kostnaderna via en rad kanaler i flera branscher. Snabbare produktivitetstillväxt, högre transparens (via den nya kommunikationsteknologin), globaliseringen och den skärpta konkurrensen (som ju i hög grad är en följd av den tekniska utvecklingen), etc alla dessa effekter talar för lägre inflation. Seriösa ekonomer tvistar om de kvantitativa effekterna och många renläriga betonar att allt detta egentligen handlar om en sänkning av prisnivån snarare än en dämpning av inflationstakten. Däri har de rätt i teorin. Men i verkligheten tar det åtskilliga år för dessa engångseffekter att slå igenom fullt ut, och därför yttrar de sig i praktiken som låg inflation under flera år. Kombinationen av hårdare penningpolitik, snabb industriell omvandling (utslagning av gamla sektorer) och ökad konkurrens driver också fram en förändring av lönebildning och arbetsmarknad. Arbetsmarknaden blir mer fragmentiserad i och med att kollektivens (och därmed fackföreningarnas) betydelse försvagas. Projektanställningar blir vanligare och lönerna sätts mer utifrån individuell produktivitet. Resultatet blir att även kostnadstrycket från arbetsmarknaden tenderar att dämpas. Slutsats: Det är fullt rimligt att anta att den sammanlagda ekonomiska tillväxten blir starkare utan att inflationen drivs upp. Det här betyder inte att en helt ny ekonomi uppstått eller att nya ekonomiska lagar plötsligt börjat gälla, utan att de gamla sambanden under ett antal år tänjs en aning via de stora tekniska och strukturella förändringarna i ekonomin. Inget konstigt i detta. Men för att effekterna skall förverkligas fullt ut krävs också att marknaderna främst arbetsmarknaden är tillräckligt flexibla för att kunna svara på den nya teknikens utmaningar. Vi återkommer till detta under diskussionen om ekonomisk politik nedan. mit i fokus. Dessa marknader tycks uppvisa andra utbuds- och efterfrågesamband än vanliga industribranscher. Det är framför allt fyra egenheter som är viktiga i denna nätverksekonomi : Produkterna blir mer värda ju fler som har dem. En ensam telefon är inte mycket att ha man kan inte ringa till någon annan. Men ju fler som skaffar sig telefon desto mer värdefull blir den, då fler och fler kopplas samman i nätverk. Detsam- 4 Många marknader kommer enligt vad som sagts ovan att fungera mer effektivt. Förbättrad information och lägre transaktionskostnader gör det möjligt för konsumenterna att shoppa runt och välja leverantör mer effektivt. Teknisk utveckling pressar kostnaderna och globaliseringen drar in nya länder och regioner på världsmarknaden; en effekt är överproduktion i flera branscher. IT-revolutionen har medfört att tjänsteproduktion inom kommunikations- och informationsbranscher komma gäller faxar, datorer (som länkas via Internet), personsökare och så vidare. Här gäller således inte ekonomernas vanliga tes om avtagande marginalnytta i konsumtionen; tvärtom ökar nyttan ju fler som är sammankopplade i nätverket. Styckkostnaderna faller kraftigt i flera av dessa branscher. Det som är dyrt är att framställa det första dataprogrammet, eller den första inspelningen av CD-skivan eller filmen. Men att sedan tillverka fler det vill

5 säga att kopiera dessa kostar nästan ingenting, i synnerhet inte om det går att göra digitalt. Med digital teknik är dessutom den sista kopian lika bra som den första. Här gäller således inte heller antagandet om avtagande avkastning. För att användarna av de olika produkterna faxar, datorer med mera skall kunna mötas i nätverket och kommunicera bland annat ladda ner de allt billigare produkterna krävs att deras olika kommunikationssystem fungerar ihop. Det är viktigt att standards utvecklas, som gör att dataprogram, modem och elektronisk post med mera verkligen fungerar i nätverk. Konsumenterna vill helst bara använda de programvaror etc som I nätverksekonomin kommer utbud och efterfrågan att te sig annorlunda än på vanliga marknader. Eftersom produkten blir mer värdefull ju fler som har tillgång till den, kan man tolka det som att efterfrågekurvan lutar positivt. Eftersom stordriftsfördelarna samtidigt är påfallande vid digital kopiering faller styckkostnaderna och utbudskurvan lutar negativt. Detta gör att marknader som kännetecknas av nätverksekonomi lätt blir instabila. De tippar ofta över i monopol, åtminstone under en kortare period, då någon aktör på marknaden intar en dominerande position. Eftersom det är lönsamt att snabbt erövra en sådan position, är företagen på dylika marknader ofta villiga att göra nästan vad som helst - till och med skänka bort sina produkter - för att växa snabbt och aggressivt. Jämför till exempel browserkriget mellan Netscape och Microsoft. även andra använder. Det samt möjligheten att etablera standards gör att företag har starka drivkrafter att växa snabbt för att få en dominerande marknadsställning. Får de en sådan kommer deras produkter att vara starkt efterfrågade, de kan skapa standards och det blir nästan omöjligt för andra med likartade produkter att utmana dem. Sådana marknader är därför sällan oligopol eller konkurrensmarknader. I stället utvecklas de ofta till monopol i alla fall under en period. Man talar om att dessa marknader tippar ; the winner takes it all. För det enskilda företaget gäller på dessa marknader vinna eller försvinna. Sedan går den tekniska utvecklingen vidare, nya typer av nätverk uppstår och något annat företag förmår erövra ett nytt monopol. Nätverksmarknaderna har därför annorlunda utbuds- och efterfrågeförhållanden än traditionella marknader. Att produkterna blir mer värdefulla ju fler som har dem kan tolkas som att efterfrågekurvan lutar positivt i stället för negativt (se vidstående diagram). Samtidigt uppvisar sådana marknader ofta negativt lutande utbudskurvor (i stället för positivt lutande) på grund av stora skalfördelar; företagen har incitament att snabbt skaffa sig en dominerande marknadsställning, och marknaderna utvecklas ofta till tillfälliga monopol som dock snabbt bryts sönder och ersätts av nya, i takt med att tekniken utvecklas. Några debattörer ser dessa egenheter som så avgörande att de talar om ny ekonomi, där traditionella mikroekonomiska lagar satts ur spel. De flesta ekonomer ser dock dessa nätverksfenomen som specialfall av de traditionella utbuds- och efterfrågemodellerna. Och även under kommande år kommer det mesta av den information som produceras i och av företagen att vara företagsspecifik eller av föga intresse för stora skaror. Slutsats: Marknadseffekterna av den nya tekniken blir snabbt omvälvande i några branscher, men de gamla ekonomiska lagarna dominerar i de flesta branscher och under överskådlig tid. Även för dessa gäller dock att konkurrensen skärps. Att den tekniska utvecklingen tar språng just inom IT har stora konsekvenser för företag och management. Ekonomerna sätter transaktionskostnader och tillgången till information i centrum för sina teorier om varför företagen ser ut som de gör och varför olika marknader har olika företagsstruktur (Robert Coase fick nobelpris för detta). Information och informationshantering står inte bara för stora kostnader inom alla branscher och företag, de kan också i en djupare mening sägas vara kittet som håller samman företaget. Den viktiga poängen här är att ny informationsteknologi snabbt ändrar karaktären på detta kitt och därmed 5 bryter upp nuvarande företagsstrukturer snabbare än vad som någonsin tidigare skett under andra industriella omvälvningar. Information avgör kundrelationer, varumärke och hur värdekedjan i produktionen styrs. Fram till nu har informationen om och i företaget och om dess produkter legat framför allt i produkterna. Men när nu alla knyts

6 ihop i elektroniska nätverk kan informationen losskopplas från produkternas fysiska innehåll och lokalisering. Den traditionella länken mellan flödet av produktrelaterad information och själva produktflödet bryts. Informationen lösgörs från dess fysiska bärare. Därmed uppstår helt nya affärsmöjligheter, då information och produkter kan separeras och därefter ställas samman i helt nya kombinationer. Managementlitteraturen kallar detta unbundling. Den traditionella värdekedjan bryts upp, och kan sättas samman igen på helt nya sätt. Gamla branscher och företag kan snabbt ändra karaktär. Detta betyder att företagens framgång och börsvärde plötsligt kan undergå våldsamma kast. I tider av snabb teknisk utveckling uppträder nya tekniker och produkter som snabbt kan konkurrera ut gamla affärsidéer. En rad exempel finns på att även mycket välskötta företag plötsligt fått benen kapade under sig av nya tekniker, som gjort deras produkter obsoleta. Och tvärtom kan uppstickare som lyckas befinna sig på rätt plats i rätt tid med ny teknologi bli enormt framgångsrika. Under de senaste åren har t.ex Microsoft blivit världens högst värderade företag, trots att det omsätter en bråkdel av jättar som GM. Allt detta får en rad konsekvenser för management: Företagens styrning ändrar karaktär. I och med att informationen flödar rikare, på alla ledder, och människor kan kopplas samman i nätverk vilka blir mer värdefulla ju fler deltagare de har (jfr resonemanget om marknader ovan) blir strikt hierarkiska företag mindre effektiva. Platta organisationer med större informationsflöde i nätverk ger utrymme för bättre beslut på lägre nivåer. Framgång förutsätter att företagsledningarna verkligen driver på för att platta till organisationen och skapa utrymme för mindre enheter att agera mer självständigt, ta eget ansvar och utgöra egna resultatenheter. Uppmuntra infospridning: I nätverksekonomin blir informationen bättre och mer värdefull ju fler som har den. Man bör satsa på systematisk informationsspridning och uppmuntra alla anställda att söka och exploatera all möjlig info och kunskap om allt de behöver för att fullgöra sin uppgift. Man kan också tjäna på att utbilda kunderna och få in fler i mer utvecklade nätverk. Interaktivitet är centralt. Att sitta på egen information och utestänga andra från den i hopp om att den har knapphetsvärde fungerar allt mer sällan. Detta låter sig sägas. Men det är svårt att genomföra det i praktiken. För att företaget skall kunna ställa om måste ledningen gå före. I företag som lyckas är det vanligt att alla i koncernledningen tar eget aktivt ansvar för teknikutvecklingen. Alla använder och testar företagets elektroniska service och produkter samt ger också aktivt internt synpunkter och tips på förbättringar. Intranätet är den centrala infospridaren, och pappersanvändning för blanketter, redovisning, PM, reseräkningar mm är bannlyst. Stretch goals har emellanåt använts för att chocka igång snabba förändringar och tvinga folk att tänka nytt. I en platt, modern och humankapitalintensiv organisation är det nödvändigt att utbilda och stimulera alla anställda att höja kompetens och själva lära sig mer teknik. Kvinnlig och multikulturell kompetens bör befordras aktivt. Omvälvande Stor effekt Viss effekt Ingen effekt 6 Länken mellan kund och företag (gäller både företagskunder och sluteller privatkunder) ändrar också karaktär. Man når kunder på annat sätt och med andra metoder. Tradeoffen mellan bredd och kvalitet ändrar karaktär, eftersom man kan nå många fler med info över hela världen, oberoende av var produktionen äger rum eller var produkterna finns. Det går att vara både bred och djup samtidigt. Som en konsekvens härav ändras mellanhändernas roll abrupt. Kund och leverantör kan finna varandra enklare och snabbare givet att informationssystemet kan selektera. Traditionella mellanhänder av typ grossister går en snabb död till mötes om de inte lyckas göra om sig till elektroniska informationshanterare och navigatörer vilket är svårt för äldre företag av den typen. Däremot finns uppenbarligen en jättemarknad för just vad vi kan kalla för navigatörer. Ett konkret exempel: Amazon.com är inte en traditionell mellanhand som hanterar fysiska produkter. Det är en elektronisk informationssammanställare, som länkar kunder med olika förlags listor över titlar samt recensioner mm, och som därefter länkar vidare till ett annat postorder- och transportföretag. Just detta exempel och att Amazon m.fl. ber om registrering och uppgifter om kunden visar också möjligheterna att nyttja data om kunden för data mining och upprättande av statistik och info om kunderna. Detta för att sedan kunna skräddarsy reklam och erbjudanden om vissa produkter och produktmix. Detta Medan en klar majoritet internationella företagsledare tillmäter Internet viss betydelse idag, ser det stora flertalet en stor eller omvälvande effekt om tre år. Nu Om 3 år

7 blir allt viktigare i takt med att kunderna fragmentiseras i olika nischer och subkulturer. Möjligheterna öppnas till en ny sorts djupa och samtidigt snabbt föränderliga kund- och leverantörsrelationer, där man ständigt är uppdaterad om ändrade behov och förutsättningar. Detta öppnar också för skräddarsydda lösningar där företagen kan prisdifferentiera mer än tidigare något som blir nödvändigt i en värld med allt hårdare prispress. I en värld där informationen flödar gäller det att fånga kundernas uppmärksamhet. Har man websida gäller det att göra den så spännande som möjligt för att få folk att stanna till. Varumärket blir ohyggligt viktigt, liksom personliga ansikten, mediakontakter och språkrör utåt. Det finns dock risker i nätverksekonomin: Eftersom informationssystem mm tenderar att utvecklas till dyra, monopolliknande lösningar (jfr resonemanget om marknadsstrukturerna ovan) finns samtidigt betydande risk för inlåsningseffekter i system. Det gäller både privatpersoner och företag. Mer konkret: Har man väl valt NT eller SAP mm som systemlösningar är det dyrt att byta. Har man nyligen skaffat CD-spelare eller video väntar man länge innan man är säker på att DVD kan fungera som ersättning och att det kommer att finnas titlar tillgängliga. För företagskunden finns starka incitament att söka förhandla sig till en friare situation, för leverantören att söka låsa in kunden än mer. Här öppnas en ny typ av förhandlingsspel. För det enskilda företaget på en sådan här marknad gäller att snabbt söka nå marknadsdominans. Stordrift och inlåsningseffekter gör då att man kan erövra monopol. För att nå kritisk massa och få marknaden att tippa i den riktningen gör många nästan vad som helst för att snabbt lansera sina produkter och ta marknadsandelar. Därav vanan att ibland ge bort produkter (jfr browser-kriget mellan Netscape och Microsoft). Produktcyklerna blir kortare. Tekniken förändras snabbt på flera fronter samtidigt. Ofta betyder det att man bör undvika att lägga alla ägg i samma korg. Den snabba tekniska utvecklingen gör att enteknologiföretag kan bli extremt sårbara. Man bör experimentera mer, satsa på och testa flera lösningar och vara beredd på att en del försök misslyckas och ha resurser för det. För att uppmuntra kreativitet och försäkra sig mot att nya tekniker/produkter gör de gamla obsoleta är det ofta fördelaktigt att låta särskilda enheter utveckla och testa nytt även i direkt konkurrens med företagets (tidigare) kärnverksamhet. Flexibilitet är uppenbarligen alldeles nödvändig i en värld där allting flyter och där nya tekniker växer upp och dör snabbare än tidigare. I praktiken betyder det ofta en långt gående decentralisering med affärsområden som styr sig själva och undergrupper som tillåts experimentera och pröva nya vägar. Det leder än en gång tillbaka till behovet av rik informationsspridning och platta organisationer. I ett läge där allt mer av verksamheten kan bli virtuell är det inte säkert att man behöver lika mycket fysiskt eller finansiellt kapital som tidigare. Samtidigt blir verksamheten mer riskfylld och volatil i tider av snabb teknisk omvandling och globalisering. Kapitalrationalisering och risk management växer i betydelse. Slutsats: Management måste vara beredd på stora omvälvningar. Den nya tekniken gör att hierarkier fungerar sämre och att informationen i nätverken blir mer effektiv om den sprids vidare. För att minska risken att ny teknik och nya produkter helt underminerar verksamheten, kan det vara lämpligt att uppmuntra alternativa tekniker, produkter och lösningar; i praktiken sker detta ofta bäst genom att organisera dessa alternativa verksamheter i separata enheter. Den finansiella sektorn är en av de branscher som först kommer att genomgå stora och snabba förändringar. Skälet är att finanssektorn i så hög utsträckning arbetar med att samla och sammanställa information, och att det finns stora möjligheter att genom ny teknik unbundle dess produkter. Den nya tekniken är helt klart inte bara något som driver på gamla mönster utan något som gör det möjligt att snabbt skapa helt nya produkter och distributionskanaler. Retail banking står uppenbarligen inför stora förändringar. Gårdagens banking innefattade en vertikalt integrerad värdekedja där ett antal olika produkter paketererades, såldes och cross-såldes via ett eget kontorsnät. Elektronisk banking ses nu av 7 många som en annan, men billigare distributionskanal. Men om ovanstående analys är riktig, kommer förändringarna att bli mer djupgående än så. I takt med att nätverken växer och blir mer sofistikerade kommer allt fler kunder att få tillgång till information längs nya kanaler och välja friare mellan olika transaktionstjänster. Redan i dag använder tiotals miljoner amerikaner regelbundet perso-

8 nal-financial-management mjukvara (exempelvis Microsoft Money eller Intuit Quicken) för att hantera sin privatekonomi. Utbudet av sådana program ökar hela tiden, samtidigt som även avancerad ekonomisk info/analys samt uppdatering i realtid går att få gratis via mängder av källor, ofta direkt på någon av de stora portalerna. Man kan misstänka att det bara är en tidsfråga innan allianser bildas mellan software-producenter, portaler och andra websiter å ena sidan och ett antal banker eller finansiella institutioner å den andra. När tekniken utvecklas, elektroniska pengar blir vanligare och säkerhetsproblemen löses, kan man mycket väl tänka sig att ett antal portaler både tillhandahåller gratis software och info och direkt access till ett antal olika banker. Streaming video och audio gör det möjligt att se och lyssna till olika bankers rådgivare direkt över nätet och jämföra dem. Då blir kundens valfrihet total inte bara för enklare transaktioner utan för allt fler sorters tjänster. Den nya tekniken möjliggör kundsegmentering och skräddarsydda produkter. Data mining av kundregistreringar och annan info om kunderna bör underlätta detta, liksom att skapa olika kombinationer av redan existerande produkter. Med skräddarsydda produkter kan också prissättningen differentieras långt mer effektivt. Tidigare har man antagit att ITgenombrotten skulle medföra kundsegmentering i två stora grupper. Dels billiga transaktioner över nätet, dels mer sofistikerad (och dyr avgiftsbelagd) privat rådgivning. Schwab var exempel på det förstnämnda, medan de traditionella bankerna och finanshusen var exempel på det sistnämnda. Men under det senaste året har gränserna börjat suddas ut. En stor spelare som Merrill Lynch erbjuder sålunda numera total valfrihet för kunderna att själva kombinera ihop paket av tjänster som utförs över nätet respektive kräver personlig rådgivning. Självfallet innefattar den satsningen också automatisk sammanställning av kundprofiler för varje kontakt. Här går utvecklingen nu i rasande takt. Commercial banking och corparate banking står också inför utmaningar. Här har en hel del redan skett. De tidigare fasta relationerna mellan bank och storföretag har brutits upp, sedan flera år. Disintermediering (kapitalförsörjning via kapitalmarknaderna i stället för via banklån) och nischning har skapat fragmentisering. E-commerce och e-business skapar nu nya kanaler för företagskunderna. De kan dels hitta varandra enklare, utan traditionella mellanhänder, dels skapas utrymme för nya intermediärer att kliva in för att filtrera och sortera. Självklart gäller som en följd både av låg inflation och låga räntor samt av automatiseringen av betalningarna att det blir allt svårare att tjäna pengar på att hantera betalningssystem. Det blir uppenbarligen svårare att tjäna pengar på float (dvs att skära emellan genom att låta pengarna stå inne en dag eller två på det egna kontot); i synnerhet då räntenivån är nedpressad. Se bara hur Postgirot på några få år gått från att vara kassako till att bli problembarn Trading har också genomgått stora förändringar, via elektronisk handel. Men internet och näthandel lär driva dessa vidare. Gradvis har marknaden kluvits i e-trading med mycket låga avgifter å ena sidan och full-service brokers med höga avgifter å den andra. Men trycket på de traditionella högserviceföretagen har ökat, i takt med att marknaden har blivit mer transparent och informationen flödar fritt Idag sker 37 procent av privatpersoners aktiehandel i USA över nätet. I slutet av nästa år kan andelen ha stigit till 50 procent. Därmed har alltfler ifrågasatt det rimliga i en fortsatt klyvning. Fler företag erbjuder numera avgiftsfri trading, gratis research on-line etc. Tanken med att ge bort dessa tjänster gratis är att man med dem som lockbete hoppas kunna dra kunden över till service med högre avgifter och högre marginaler. Denna strukturomvandlingen av marknaden har bara börjat; vi kommer att få se fler experiment En viktig slutsats är att kreditvärdering och kreditrisk blir allt viktigare i den finansiella sektorn i ett läge då inflation och räntor pressas lågt, samtidigt som företag och branscher är utsatta för hårt omvandlingstryck vilket betyder att dagens storföretag kan vara förlorare i morgon. För egen del ser jag stort behov av tätare samarbete mellan makro- och mikroanalys. Slutsats: Den finansiella sektorn står inför en enorm omvälvning, där såväl tjänsternas innehåll som distributionskanalerna stöps om. Det betyder också omfattande omstruktureringar för de företag som är verksamma på dessa marknader. Och då har jag ändå inte behandlat de effekter som kan uppträda på ännu längre sikt, då elektroniska pengar helt tagit över betalningssystemen. 8

9 Under tider av snabb teknisk utveckling pågår det som Schumpeter kallade creative destruction i stor skala. Nya verksamheter bryter sig fram och gamla dör. IT-revolutionen har redan skapat nya branscher, men de stora förändringarna av vår ekonomi sker när IT efter hand omvandlar de existerande branscherna och stöper om dem. Under de kommande åren räknar analytiker med att handel, tillverkningsindustri, finansiell sektor (se ovan!), underhållning och hälsovård påverkas mest. Förlorare blir de företag som inte förmår ta till sig den nya tekniken. Ofta är dessa stora företag, marknadsledare, vilkas företagskultur är intimt förknippad med den gamla tekniken och de dominerande lösningarna i dagens produktionsstruktur. Förlorare blir naturligtvis också de företag som finns i gamla branscher som mer eller mindre utrotas. Det finns många goda exempel på detta under senare år. Ett iögonenfallande sådant är Encyclopedia Britannica: Världens främsta tryckta uppslagsverk slogs helt ut av billiga CDrom-verk som i sig innehöll mycket mindre traditionell information, men däremot hade multimedia och länkar (och som sågs som uttryck för modernitet och tidsanda). De regionala skillnaderna lär öka. För något decennium sedan trodde många att den nya tekniken skulle kunna göra distansarbete och ett mer utspritt boende möjligt. Detta har i och för sig besannats, men samtidigt har det blivit klart att de ledande företagen är beroende av ett tätt nätverk av kompetens och hög interaktion för att driva fram ny teknik; sådana kluster av ledande tillverkare tenderar i dag att utvecklas i täta miljöer, ofta i närheten av högskola och god kommunikation. Och den typen av täta, högkulturella och interaktiva miljöer kan per definition inte utvecklas i vilka städer som helst för att inte tala om glesbygd. Glesbygdens kännetecken är ju just att den är gles På individnivå kommer det också att finnas vinnare och förlorare andra än förut. Före den industriella revolutionen var det börd och jordinnehav som avgjorde människors rangordning, därefter blev det innehav av finansiellt kapital. Nu blir det utbildning, humankapital och attraktion på marknaden. Det ger nya skillnader och gamla rangordningar kommer att kastas om. De främsta kommer att tjäna mer: Ekonomerna talar om the economics of superstars. När marknaderna blir globala blir det oerhört lönsamt att vara känd såsom den mest eftertraktade inom sin nisch. Det räcker med att bara vara lite bättre än nummer två för att ändå få en ersättning som är många gånger högre. Duktiga symbolanalytiker och experter kommer att dra ifrån i löne- och bonusligan (och ofta tjäna betydligt mer än sina chefer) på samma sätt som vi sett de mest populära idrottsmännen och artisterna göra inom den globala underhållningsindustrin (som ekonom betraktar jag avundsjukt Goldman Sachs chefekonom som kunde kvittera ut 52 miljoner pund (!) när företaget börsintroducerades). Förlorare blir de människor som sitter fast i gamla branscher och döende regioner och som saknar ny kompetens eller förmåga att ta till sig ny kompetens. Ojämlikheten i fördelning mellan individer, företag och regioner ökar sannolikt. Kumulativa processer av den typ vi talat om ovan the winner takes it all! är kraftfulla. På ett viktigt område lär dock klyftorna minska. När humankapitalet blir viktigare Den s.k utbildningspremien - som visar hur mycket lönen ökas av ytterligare utbildning - föll under första hälften av 1900-talet i takt med att allt fler utbildade sig. Under de senaste åren har emellertid avkastningen på framför allt högre utbildning ökat markant i USA. Det avspeglar humankapitalets växande betydelse och hur det blir allt svårare att göra karriär utan hög ubildning. Lågutbildade halkar således allt längre efter. än muskler och finansiellt kapital finns inte längre någon anledning att kvinnor skall behöva släpa efter. Den tekniska utvecklingen får konsekvenser för fördelning och fördelningspolitik också på ett annat, mer grundläggande plan. När humankapitalet det som finns i huvudet styr fördelningen ändrar fördelningspolitikens uppgifter karaktär och förutsättningar. Politikerna kan inte ta kunskap från den kloke och ge till den dumme, på det sätt de kan överföra pengar från den rike till den fattige via skattesystemet. I stället blir utbildningspolitiken helt central. Men det handlar då inte alls bara om att sätta en dator i varje klassrum eller till varje elev. Det handlar om såväl bredd- och grundutbildning (och att lära sig verktygslådan ) som att lyfta kvaliteten inom spets- och nischutbildningen. Det sistnämnda kräver en systematisk satsning på eliten, något som inte varit politiskt korrekt i Sverige. Det är omöjligt att förutspå effekterna på arbetslösheten av den nya teknikens genombrott. Produktiviteten ökar, vilket i sig minskar behovet av arbetskraft. Men å andra sidan uppstår ny köpkraft och nya behov, vilket ökar 9

10 efterfrågan. Nettoeffekten beror på hur flexibelt arbetsmarknaderna ställer om sig till de nya kraven som uppenbarligen blir stora. Gamla jobb kommer att slås ut i stor skala och nya tillkommer. Kraven på flexibilitet, utbildning och rörlighet skärps. USA har klarat detta bra; miljoner nya arbetstillfällen har skapats under 90-talet. Det är en öppen fråga om Europa och Sverige med stelare arbetsmarknader gör det. Slutsats: Nya klyftor och skillnader kommer att uppstå. Fördelningskonflikter gamla och nya kommer att ledsaga den nya tekniken. Det är uppenbart att den nationella ekonomiska politiken i viktiga avseenden blir överspelad. Det finns inget kontrollrum för stabiliseringspolitiken längre. Avregleringarna och den nya tekniken driver på globaliseringen. Räntorna sätts av marknaden, utrikeshandel och valutaflöden gör att traditionell konjunkturpolitik får svårare att bita. Försöker man stimulera efterfrågan med en expansiv budgetpolitik, stiger räntorna. Försöker centralbanken sätta räntan på tvärs mot den internationella kapitalmarknadens bedömning, kommer det att sluta illa. Fördelningspolitiken ställs inför nya utmaningar, där de gamla verktygen blir alltmer ineffektiva. Däremot blir det viktig för regioner och nationer att söka attraktionskraft på de globala marknaderna. Det kräver utbildning (både spets och bredd), goda kommunikationer och skattesystem som gynnar kompetensutveckling, arbete och sparande. Skattebaserna blir rörligare, och det blir allt svårare att ha högre skattesatser än omvärlden. Skatteregler som gynnar venture kapital, förmögenhetsuppbyggnad och kapitalisering av humankapital (gynnsam optionsbeskattning, som underlättar börsintroduktioner etc) blir viktiga. Internationella fora blir viktigare. EU, EMU, G8, IMF och FN kommer att spela större roll för debatt om överstatlig lagstiftning och internationella överenskommelser. Finns en risk för backlash mot den tekniska utvecklingen och dess effekter? Ja, OECD räknar med två huvudscenarier för de kommande decennierna: Ett marknadsdrivet scenario enligt analysen ovan, respektive ett nytt samförståndsscenario, där inkomst- och fördelningspolitik medvetet bromsar tillväxten och införandet av ny teknik för att kunna fördela dess frukter jämnare. Det sistnämnda är mer sannolikt i Europa än i USA. Slutsats: Nationalstaterna blir mer kraftlösa vad gäller stabiliseringspolitik, men de nationella politikerna har fortfarande en viktig roll när det gäller att skapa nationell eller regional attraktionskraft. Internationellt samarbete blir viktigare. Sverige har både för- och nackdelar i den nya ekonomin. Vårt land uppvisar mycket höga skatter på arbete och en arbetsrätt som är skräddarsydd för stora företag och stora fackförbund. Det medför stelheter på arbetsmarknaden, vilka framför allt hämmar utvecklingen av småföretag i den privata tjänstesektorn just den sektor som bär mycket av den nya tekniken. Men det finns också ett relativt kreativt klimat för software, media och kultur. Det är svårt att veta exakt varifrån detta kommer. Det kan vara en oväntad följd av den förkättrade nya skolan, som uppmuntrat ifrågasättande, språk och verbal kompetens före matematik och teknik. En paradoxal tanke: Kanske folkhemmet frambringat vissa positiva effekter när det skapade en trygg grund som plattform varifrån individen sedan kan utvecklas desto mer tragiskt om förvaltarna av folkhemmet skräms av de krav deras egna barn ställer och inte förmår hantera den nya utmaningen. Sverige synes ligga väl positionerat för att ta rejäla kliv framåt i den nya tekniken. Det finns brohuvuden i form av

11 framgångar i centrala högteknologiska branscher. Sverige ligger också långt framme vad gäller datorvana och datorkultur. Vi är ett av världens mest uppkopplade länder. Vi har en tekniskt avancerad infrastruktur, en sofistikerad finansiell sektor och en undervegetation av nyfikna och snabbväxande ITföretag. Vi befinner oss dessutom just nu i en högkonjunktur, vilket gör det mindre (ekonomiskt och politiskt) kostsamt att ställa om strukturer och system. Tabellen visar ett subjektivt försök att väga samman olika faktorer som speglar ländernas position inom IT. Förutom variabler såsom antal datorer och mobiltelefoner inkluderas även exempelvis omfattning av e-handel och offentlig IT-användning. För att potentialen skall förverkligas krävs en rad ekonomisk-politiska reformer: Det krävs skattereformer, framför allt vad gäller skatten på arbetskraft och på ägande för små- och egenföretagare. Det gäller inte minst möjligheten att börsintroducera och äga småföretag utan att tvingas sälja av för att klara skatten på ägande. För nya och avknoppade småföretag inom IT-sektorn är detta oerhört viktigt för att undvika att allt fler flyttar ut ägande och huvudkontor. Några symboliska åtgärder som klart demonstrerar att regering och riksdagsmajoritet vill stimulera ny teknik, privat tjänstesektor och entreprenörskap skulle kunna få stor utväxling. Reformer av arbetsmarknaden för att göra den mer flexibel. Arbetsrätten är en kvarleva från industrisamhället, med stora företag och livslång anställning. Inte minst LAS upplevs som byråkratisk av mindre företag. Utbildningssystemet bör reformeras och graderas upp. En volymökning har skett men spetsen kan bli mycket bättre. Åtgärder för att skärpa konkurrensen mellan högskolorna (ranking!), bättre samarbete utbildning-privat sektor, samt koncentration av forskningsresurser till utvalda, priorterade centra vore symboliska steg framåt. Det finns enorma möjligheter just nu. Sverige kan ta ett stort kliv framåt. Vi har sanerat statsfinanserna och tämjt inflationen. Nu finns chansen att också ta ett stort steg mot att göra ekono- 11 min mer flexibel och underlätta införandet av den teknik som kommer att driva den ekonomiska utvecklingen under de närmaste decennierna. Mitt intryck är dock tyvärr att få svenska politiker hänger med eller förstår vad som sker. De har en bakgrund som i viktiga avseenden utbildning, regional sammansättning, avsaknad av erfarenheter från näringsliv och kultur gör dem föga lämpade att leda Tabellen visar vilka skatteintäkter olika skattebaser ger. Flera av dessa kommer att hotas som en följd av IT-revolutionen och av globaliseringen. Både kapital och arbetskraft blir allt mer rörliga, och med den elektroniska handeln kommer även konsumtionen efter hand att bli det. På sikt kommer Sverige att tvingas sänka skattesatserna på både kapital, arbete och konsumtion.

12 Postadress: SEB Stockholm Redaktionsråd: Lars Gunnar Aspman(ansv utg), Klas Eklund, Mikael Johansson. Utges av SEB Tryck: Graphium Print AB 1999 Stockholm 1 Porto betalt Porto paye P 31 Adressändring anmäles till kontoförande SEB:skontor. Information i Ekonomiskt Perspektiv baseras på källor som SEB bedömt tillförlitliga. SEB svarar inte för riktigheten av uppgifterna som legat till grund för marknadsbrevet och inte heller för utfallet av de råd som kan ha framställts i marknadsbrevet. Denna publikation finns även tillgänglig på Internet. Adress: landet in i framtiden. Allra svårast får (s) och (c) de gamla folkrörelsepartierna. Det finns en överhängande risk att de reformer som skulle kunna ge ett språng framåt inte genomförs; att man inte utnyttjar det window of opportunity som just nu finns under konjunkturuppgången (då t.ex skatterna kan sänkas utan statsfinansiella risker). Eftersom utvecklingen nu går så rasande snabbt är försummelser och senfärdighet riskfyllda. Underlåtenhet att handla är inte kostnadsfritt: Det kan ge upphov till en oväntad och oönskad negativ spiral. Sverige tappar de konkurrensfördelar som finns, det driver fram utflyttning av företag, vilket ytterligare minskar möjligheterna att skapa kreativa miljöer och kluster av tillväxtföretag och när frukterna av den nya tekniken därmed inte blir de väntade ökar risken för populistiska motgrepp, vilka direkt motverkar reformer och som kan blockera utveckling och framsteg. Slutsats: Sverige har stor potential i den nya ekonomin. Men för att den skall kunna förverkligas måste politikerna genomföra ett antal reformer, för vilka de är dåligt förberedda. Klas Eklund Om vad den tekniska utvecklingen kan föra med sig: Michael Dertouzos: What will be, Harper Collins 1997 OECD: 21 st Century Technologies, OECD 1998 Om management: Carl Shapiro & Hal Varian: Information Rules, Harvard Business School Press 1999 Phil Evans & Thomas Wurster: Strategy and the New Economics of Information, Harvard Business Review, Sep-Oct 1997 Clayton Christensen: The Innovator s Dilemma. When New Technologies Cause Great Firms to Fail, Harvard Business School Press En översikt över e-business och e-commerce: Economist 26/6 1999: Survey: The Net Imperative Kultbok om den nya ekonomin flummig men inflytelserik: Kevin Kelly: Den nya ekonomin, Timbro 1999 Gurubok med mycket textreklam för Microsoft men också med en rad konkreta exempel på hur företag använder ny informationsteknik: Bill Gates: the Speed of Thought, Warner Books 1999 Som omväxling, en underhållande bok om hur våra barn växer upp, omgivna av den nya tekniken och hur de snabbt kommer att överflygla sina föräldrar: Don Tapscott: Growing up Digital, McGrawHill 1998 Tryckt på miljövänligt papper 12

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer.

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Snabbare. Säkrare. Billigare. Varför har inget tänkt på det här tidigare? Lösningen är så enkel och så smidig att man undrar. Så här ligger det till. En del

Läs mer

Ny teknik slår igenom när den är gammal

Ny teknik slår igenom när den är gammal Januari 2007 Ny teknik slår igenom när den är gammal Tekniska genombrott tar mycket längre tid än man tror. Och för att de ska få någon effekt krävs en rad följduppfinningar. Ångkraften, elektriciteten

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck.

DN debatt: Så kan arbetslösheten sänkas. Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. Många tror att ny teknik och rationaliseringar gör att en stor del av

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB x Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB För frågor, kontakta Fredrik Nordström, VD AMF Pension Fondförvaltning, 070-219 35 20 Fondavgifterna

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Samhället som maskin Funktionalism och systemtänkande

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010)

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010) Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010) www.aktivering.se www.sust.se Staying Alive De sista 5 åren med Internet Bloggar, Facebook, Twitter Google,

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive 1 Förändring Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Den industriella revolutionen Olja Don t be

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal 26/11 Jan Jörnmark 1930-tal Keynesianska revolutionen Trögrörlighet In the long run we re all dead Total/aggregerad efterfrågan den väsentliga för ekonomin

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Vad är mjukvara? DEN INBYGGDA INTELLIGENSEN

Vad är mjukvara? DEN INBYGGDA INTELLIGENSEN Vad är mjukvara? Under många år var Swedish Quality ett inarbetat begrepp över hela världen. Svenska produkter var eftertraktade (och ofta dyrare) därför att de ansågs hålla den högsta kvaliteten. Vår

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund.

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Månadens fråga april 2014. Standardrapport

Månadens fråga april 2014. Standardrapport Månadens fråga april 2014 Standardrapport Procent Antal Arbetslösheten ökar totalt sett 15,1 117 Arbetslösheten minskar totalt sett 54,5 422 Arbetslösheten varken ökar eller minskar totalt sett 30,4 235

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Kapitalförsörjning och riskkapital

Kapitalförsörjning och riskkapital Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) Kapitalförsörjning och riskkapital Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015

Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015 Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015 DET TALADE ORDET GÄLLER! Kära aktieägare, I egenskap av ordförande i styrelsen för Saab AB hälsar jag er alla varmt välkomna

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive 1 Förändring Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Data 2 Innovation B i g D a t

Läs mer

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Världsmarknaden över industrirobotar har ökat kraftigt under senare år och är på väg att hämta sig från tiden efter 2001. Året före

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer