EKONOMISKT PERSPEKTIV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKONOMISKT PERSPEKTIV"

Transkript

1 MARKNADSBREV TILL KUNDER I SEB PRESSLAGT 6/ Dagens genombrott inom informationsteknologin kallas ofta för en industriell revolution. Det finns inga etablerade vetenskapliga begrepp eller någon gemensam taxonomi för exakt hur man definierar en sådan revolution och man ska vara medveten om att det ligger i konsulters och medias intresse att blåsa upp förändringarna. Min uppfattning är likväl att termen är berättigad i så måtto att den symboliserar en omvälvning som ger långa, stora och breda konsekvenser tvärsöver hela ekonomin. Med det synsättet går vi just nu igenom en tredje industriell revolution. Den första kom i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet, med ångmaskinen som central drivkraft. Den andra kom 100 år senare, med explosionsmotorn och elmotorn som bärare. Den tredje kommer nu, ytterligare 75 år senare, med kiselchipset och glasfiberoptiken i centrum. Dylika industriella omvälvningar skapar dynamik i många olika led. Inledningsvis kanske man inte ser det, eller så förefaller denna dynamik vara begränsad till en sektor eller ett enskilt användningsområde. Men efter hand sprider sig den nya teknikens genomslag till allt fler sektorer. Explosionsmotorn utgör ett illustrativt exempel. När den sattes på hjul och bilen blev vanlig omvandlades transporter, distribution, boende, städer och förorter på ett sätt som de första innovatörerna aldrig kunnat föreställa sig. Det samma gäller elmotorn. Till att börja med stod den för sig själv, stor och klunsig på fabriksgolvet, och drev en rad mindre apparater via remmar och kugghjul. Inte förrän den hade krympt och decentraliserats till att driva en rad mindre apparater direkt kunde den omvandla både hushåll och industri. I dag tänker vi inte ens på att alla de apparater vi dagligen använder alltifrån spisar och tvättmaskiner till videoapparater, datorer och leksaker alla drivs av elmotorer. Vi tar dem för givna. Ungefär samma sak gäller datorerna. Under sina första decennier var de stora apparater i särskilda (avspärrade!) rum, och sköttes av mystiska män i vita rockar vilka talade ett språk som ingen annan förstod. Kostnaderna var stora och produktivitetseffekten var låg. Så sent som i den statliga Produktivitetsdelegationens betänkande (som jag var Lars Gunnar Aspman

2 Det dröjde nästan 40 år efter premiären innan 50 miljoner amerikanska hushåll hade radio. För utnyttjandet av Internet är motsvarande tidsperiod 5 år. med om att lägga fram) 1991 kunde vi inte se några tillväxteffekter av den nya tekniken; den kostade helt enkelt fortfarande för mycket. Men under det senaste decenniet har datorerna krympt, blivit användarvänliga och börjat genomsyra produktions- och distributionsprocesser överallt. Därmed kommer också produktivitetseffekterna. Genom att stora språng samtidigt tagits i telekommunikationstekniken har datorerna kunnat kopplas ihop i nätverk vilket öppnar för ännu större konsekvenser, när de blir än mer användarvänliga. Dessa konsekvenser kommer på några decenniers sikt att vara så omfattande att de knappast går att analysera i dag. Skola och högre utbildning kommer att radikalt ändra karaktär och organisation när Internet bokstavligen gör världens samlade kunskap direkt tillgänglig för varje elev. Vårt sätt att kommunicera och umgås förändras. Vad följden blir för partiväsen och dagens form av parlamentarisk demokrati vet ingen. Denna uppsats begränsar sig dock till den snävare och enklare frågan om de ekonomiska konsekvenserna av den pågående och de närmaste årens tekniska utveckling. Slutsats: Vi är mitt inne i en tredje industriell revolution, driven av teknologiska omvälvningar inom IT. Denna revolution får väldiga effekter på både makro- och mikronivå effekter som vi än så länge bara sett en första början av, och som vi knappast anar; precis lika lite som de första innovatörerna av el- och bensinmotorerna för 100 år sedan kunde ana hur deras strävanden skulle stöpa om ekonomi och livsvillkor för hela mänskligheten. We ain t seen nothin yet! Konsekvenserna för olika branscher, konsumenter och företag beror naturligtvis på vart den tekniska utvecklingen går. Jag inskränker mig här till den tekniska utvecklingen inom IT-sektorn, även om genteknik och materielteknik också kommer att vara viktiga. Som alla förstår är osäkerheten monumental (de flesta tekniska spådomar ter sig töntiga i backspegeln), och vi kan förutse experiment och att olika konkurrerande tekniker och lösningar kommer att spreta åt olika håll. Här likväl ett axplock av trender som jag tror kommer att dominera de närmaste åren. Hårdvara: Moores lag gäller under överskådlig tid: Dvs processorerna blir allt snabbare. Samtidigt växer minneskapaciteten snabbt. Datorerna och chipsen blir därmed mindre och smartare. Bredband: Möjligheterna att skicka stora datamängder ökar mycket snabbt betydligt snabbare än vad de flesta trodde bara för några år sedan. Flaskhalsen blir den sista biten ut till det individuella hushållet, där glasfiber blir för dyrt. Här pågår omfattande tänkande och olika lösningar konkurrerar med varandra. 2 Interface människa-dator: I dag skriver vi på tangentbord. Snart kommer röststyrning och på sikt säkert andra typer av interaktion via blick, känsel etc. Den viktiga poängen är att datakraften kommer att bli betydligt lättare att använda även för vanligt folk, både vad gäller intellektuell hanterbarhet och möjlighet att transportera/bära med sig datakraften. Ett inslag i förbättrat interface är bättre displayer och skärmar: Platta skärmar kommer att slå igenom i stor skala, om ett antal år kanske de också är transportabla och vikbara. Nya applikationer och datateknik kommer att komma fram på nya områden, som vi i dag har svåra att föreställa oss. Självklart kommer all möjlig kommunikation mellan användare att snabbt bli alltmer sofistikerad; kan sändas och läsas av från allt fler typer av apparater, videokonferensandet ökar i om-

3 fattning, simultantolkning kan ske automatiskt via datorn etc etc. Snabbare överföring kommer att göra verklig interaktivitet möjlig och vanlig. Vi kommer inte bara att chatta och prata sekventiellt, i tur och ordning, utan vi kommer att kunna arbeta med samma projekt/text/ritning samtidigt även om vi befinner oss på olika ställen. Att vi får mycket enklare att manipulera digitaliserad information innebär också stora möjligheter för underhållningsbranschen (varje konsument kan själv manipulera inspelad musik, film etc etc). Explosionen av kommunikation gör det nödvändigt att snabba på utvecklingen av filter, sållningsmekanismer och push-teknik. Här pågår ett omfattande utvecklingsarbete. Datatekniken kommer på ett enklare och mindre iögonenfallande plan att bli embedded i alla möjliga produkter och processer. Fler av dessa kommer att bli tänkande eller snarare självreglerande (tänk i termer av inbyggda termostater i allt fler produkter). På de finansiella marknaderna har vi sett en liten föraning av detta i form av program som automatiskt slår larm eller tom köper och säljer vid givna spärrar/nivåer/förutbestämda signaler. Men framöver kommer elektroniken över allt i industrin att också kopplas samman med olika typer av elektromekaniska mikromotorer, innehållande sensorer och givare, vilka därmed kan fungera i en mekanisk omgivning, i maskiner och i produkter av allehanda slag. Enorma resurser satsas på att kombinera dessa tekniker med medicinsk teknologi; självdiagnostik, självreglerande medicinering, läkarbehandling (t.o.m operationer) över nätet (via fjärrstyrda robotar), etc etc. Likartade tekniker utvecklas också för att skapa simulatorer som underlättar generera fjärrstyrd undervisning av många olika slag. Inom industri och tjänsteproduktion blir det fortsatt enklare att massproducera skräddarsydda produkter; dvs producera i långa serier men samtidigt använda datorstyrning och elektronisk kontroll av lager och leveranser för att ändå skräddarsy och producera mot beställning. Dessa möjligheter finns redan i dag (typexempel bilindustrin), men sprider sig till allt fler branscher. Slutsats: I allmänna ordalag gäller att kommunikation över stora avstånd och i grupp kommer att bli betydligt mer lättillgänglig och användarvänlig och samtidigt mer sofistikerad. Maskiner och apparater inom alla branscher blir intelligentare och kan länkas samman. Tidigare industriella revolutioner har satt igång långa vågor av tillväxt. Mönstret är inte entydigt, och det störs av olika chocker (krig mm), men under 2,1 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 Lager/försäljn. i tillverkningsindustrin ytan kan man ändå se ett samband (jag skrev faktiskt min lic-avhandling om detta en gång i tiden). En del av efterkrigstidens snabba 1,4 Lager/försäljning i näringslivet 1,4 1,3 1, Ett dramatiskt exempel på hur den nya tekniken påverkar makroekonomin är att lagerstyrningen praktiskt taget eliminerat den gamla lagercykeln. Bilden visar hur lagrens andel av försäljningen i tillverkningsindustrin (den övre kurvan) och den privata sektorn som helhet (den undre kurvan) såväl fallit som blivit mindre volatil. Det medför för det första att en mindre andel av kapitalet binds i lager, för det andra att lagerförändringar inte alls får samma konjunkturdrivande effekter som förr. 2,1 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 tillväxt (utöver det som förklaras av återuppbyggnad efter kriget, catch-upeffekter mm) kan således förklaras av explosions- och elmotorernas sammantagna omvandling av hela samhällsstrukturen; den våldsamma ökningen av hushållskapitalvaror (moderniseringen och mekaniseringen av hushållslivet), hela bilismens genombrott och allt som kom med den (vägnät, förorter, distributionsapparaten mm). Tillbakagången under 80-talet förklaras förutom av oljekriser och inflation också delvis av att dessa teknologier mognat ut och tappat en del av sin nyskapande, omvandlande kraft. Om hypotesen om en tredje industriell revolution är riktig skulle vi därmed nu se inledningen till en ny till- 3

4 växtepok. Hur lång den kan bli, vet ingen. Tidigare epoker har kommit stötvis och varat runt 20 år innan de brutits av olika chocker, varefter en ny tillväxtfas kommit då teknologierna utvecklats ytterligare ett steg. Men om så blir fallet även denna gång kan man bara spekulera om. Rimligen kommer det att ta åtskilliga decennier innan de ovan beskrivna tekniska innovationerna brutit igenom i så många länder och branscher att de uttömt sin kraft. Det betyder att en rad år framöver kommer att kännetecknas av kostnadssänkande teknisk utveckling starkare konsumenter förbättrad information och lägre transaktionskostnader. Därför finns möjligheter att åtminstone det kommande decenniet i global skala kännetecknas av god tillväxt och låg inflation. Exakt vad tillväxten kan bli i siffror är omöjligt att veta, inte minst för att våra statistiska aggregat inte förmår fånga utvecklingen i tjänstesektorn eller högre kvalitet på varor och tjänster sär- skilt väl och det är där de viktigaste effekterna kommer. Sannolikt underskattar vi den verkliga tillväxten. Men att även den uppmätta tillväxten under de närmaste 10 åren givet att vi inte drabbas av chocker såsom finanskriser eller krig bör bli betydligt högre än under perioden är en säker prognos. Sannolikt blir också inflationen fortsatt låg. Det beror främst på en annan faktor, nämligen att centralbankerna numera är mer självständiga och tillika tuffare mot inflationen. Men den nya tekniken kommer under många år framöver att sänka kostnaderna via en rad kanaler i flera branscher. Snabbare produktivitetstillväxt, högre transparens (via den nya kommunikationsteknologin), globaliseringen och den skärpta konkurrensen (som ju i hög grad är en följd av den tekniska utvecklingen), etc alla dessa effekter talar för lägre inflation. Seriösa ekonomer tvistar om de kvantitativa effekterna och många renläriga betonar att allt detta egentligen handlar om en sänkning av prisnivån snarare än en dämpning av inflationstakten. Däri har de rätt i teorin. Men i verkligheten tar det åtskilliga år för dessa engångseffekter att slå igenom fullt ut, och därför yttrar de sig i praktiken som låg inflation under flera år. Kombinationen av hårdare penningpolitik, snabb industriell omvandling (utslagning av gamla sektorer) och ökad konkurrens driver också fram en förändring av lönebildning och arbetsmarknad. Arbetsmarknaden blir mer fragmentiserad i och med att kollektivens (och därmed fackföreningarnas) betydelse försvagas. Projektanställningar blir vanligare och lönerna sätts mer utifrån individuell produktivitet. Resultatet blir att även kostnadstrycket från arbetsmarknaden tenderar att dämpas. Slutsats: Det är fullt rimligt att anta att den sammanlagda ekonomiska tillväxten blir starkare utan att inflationen drivs upp. Det här betyder inte att en helt ny ekonomi uppstått eller att nya ekonomiska lagar plötsligt börjat gälla, utan att de gamla sambanden under ett antal år tänjs en aning via de stora tekniska och strukturella förändringarna i ekonomin. Inget konstigt i detta. Men för att effekterna skall förverkligas fullt ut krävs också att marknaderna främst arbetsmarknaden är tillräckligt flexibla för att kunna svara på den nya teknikens utmaningar. Vi återkommer till detta under diskussionen om ekonomisk politik nedan. mit i fokus. Dessa marknader tycks uppvisa andra utbuds- och efterfrågesamband än vanliga industribranscher. Det är framför allt fyra egenheter som är viktiga i denna nätverksekonomi : Produkterna blir mer värda ju fler som har dem. En ensam telefon är inte mycket att ha man kan inte ringa till någon annan. Men ju fler som skaffar sig telefon desto mer värdefull blir den, då fler och fler kopplas samman i nätverk. Detsam- 4 Många marknader kommer enligt vad som sagts ovan att fungera mer effektivt. Förbättrad information och lägre transaktionskostnader gör det möjligt för konsumenterna att shoppa runt och välja leverantör mer effektivt. Teknisk utveckling pressar kostnaderna och globaliseringen drar in nya länder och regioner på världsmarknaden; en effekt är överproduktion i flera branscher. IT-revolutionen har medfört att tjänsteproduktion inom kommunikations- och informationsbranscher komma gäller faxar, datorer (som länkas via Internet), personsökare och så vidare. Här gäller således inte ekonomernas vanliga tes om avtagande marginalnytta i konsumtionen; tvärtom ökar nyttan ju fler som är sammankopplade i nätverket. Styckkostnaderna faller kraftigt i flera av dessa branscher. Det som är dyrt är att framställa det första dataprogrammet, eller den första inspelningen av CD-skivan eller filmen. Men att sedan tillverka fler det vill

5 säga att kopiera dessa kostar nästan ingenting, i synnerhet inte om det går att göra digitalt. Med digital teknik är dessutom den sista kopian lika bra som den första. Här gäller således inte heller antagandet om avtagande avkastning. För att användarna av de olika produkterna faxar, datorer med mera skall kunna mötas i nätverket och kommunicera bland annat ladda ner de allt billigare produkterna krävs att deras olika kommunikationssystem fungerar ihop. Det är viktigt att standards utvecklas, som gör att dataprogram, modem och elektronisk post med mera verkligen fungerar i nätverk. Konsumenterna vill helst bara använda de programvaror etc som I nätverksekonomin kommer utbud och efterfrågan att te sig annorlunda än på vanliga marknader. Eftersom produkten blir mer värdefull ju fler som har tillgång till den, kan man tolka det som att efterfrågekurvan lutar positivt. Eftersom stordriftsfördelarna samtidigt är påfallande vid digital kopiering faller styckkostnaderna och utbudskurvan lutar negativt. Detta gör att marknader som kännetecknas av nätverksekonomi lätt blir instabila. De tippar ofta över i monopol, åtminstone under en kortare period, då någon aktör på marknaden intar en dominerande position. Eftersom det är lönsamt att snabbt erövra en sådan position, är företagen på dylika marknader ofta villiga att göra nästan vad som helst - till och med skänka bort sina produkter - för att växa snabbt och aggressivt. Jämför till exempel browserkriget mellan Netscape och Microsoft. även andra använder. Det samt möjligheten att etablera standards gör att företag har starka drivkrafter att växa snabbt för att få en dominerande marknadsställning. Får de en sådan kommer deras produkter att vara starkt efterfrågade, de kan skapa standards och det blir nästan omöjligt för andra med likartade produkter att utmana dem. Sådana marknader är därför sällan oligopol eller konkurrensmarknader. I stället utvecklas de ofta till monopol i alla fall under en period. Man talar om att dessa marknader tippar ; the winner takes it all. För det enskilda företaget gäller på dessa marknader vinna eller försvinna. Sedan går den tekniska utvecklingen vidare, nya typer av nätverk uppstår och något annat företag förmår erövra ett nytt monopol. Nätverksmarknaderna har därför annorlunda utbuds- och efterfrågeförhållanden än traditionella marknader. Att produkterna blir mer värdefulla ju fler som har dem kan tolkas som att efterfrågekurvan lutar positivt i stället för negativt (se vidstående diagram). Samtidigt uppvisar sådana marknader ofta negativt lutande utbudskurvor (i stället för positivt lutande) på grund av stora skalfördelar; företagen har incitament att snabbt skaffa sig en dominerande marknadsställning, och marknaderna utvecklas ofta till tillfälliga monopol som dock snabbt bryts sönder och ersätts av nya, i takt med att tekniken utvecklas. Några debattörer ser dessa egenheter som så avgörande att de talar om ny ekonomi, där traditionella mikroekonomiska lagar satts ur spel. De flesta ekonomer ser dock dessa nätverksfenomen som specialfall av de traditionella utbuds- och efterfrågemodellerna. Och även under kommande år kommer det mesta av den information som produceras i och av företagen att vara företagsspecifik eller av föga intresse för stora skaror. Slutsats: Marknadseffekterna av den nya tekniken blir snabbt omvälvande i några branscher, men de gamla ekonomiska lagarna dominerar i de flesta branscher och under överskådlig tid. Även för dessa gäller dock att konkurrensen skärps. Att den tekniska utvecklingen tar språng just inom IT har stora konsekvenser för företag och management. Ekonomerna sätter transaktionskostnader och tillgången till information i centrum för sina teorier om varför företagen ser ut som de gör och varför olika marknader har olika företagsstruktur (Robert Coase fick nobelpris för detta). Information och informationshantering står inte bara för stora kostnader inom alla branscher och företag, de kan också i en djupare mening sägas vara kittet som håller samman företaget. Den viktiga poängen här är att ny informationsteknologi snabbt ändrar karaktären på detta kitt och därmed 5 bryter upp nuvarande företagsstrukturer snabbare än vad som någonsin tidigare skett under andra industriella omvälvningar. Information avgör kundrelationer, varumärke och hur värdekedjan i produktionen styrs. Fram till nu har informationen om och i företaget och om dess produkter legat framför allt i produkterna. Men när nu alla knyts

6 ihop i elektroniska nätverk kan informationen losskopplas från produkternas fysiska innehåll och lokalisering. Den traditionella länken mellan flödet av produktrelaterad information och själva produktflödet bryts. Informationen lösgörs från dess fysiska bärare. Därmed uppstår helt nya affärsmöjligheter, då information och produkter kan separeras och därefter ställas samman i helt nya kombinationer. Managementlitteraturen kallar detta unbundling. Den traditionella värdekedjan bryts upp, och kan sättas samman igen på helt nya sätt. Gamla branscher och företag kan snabbt ändra karaktär. Detta betyder att företagens framgång och börsvärde plötsligt kan undergå våldsamma kast. I tider av snabb teknisk utveckling uppträder nya tekniker och produkter som snabbt kan konkurrera ut gamla affärsidéer. En rad exempel finns på att även mycket välskötta företag plötsligt fått benen kapade under sig av nya tekniker, som gjort deras produkter obsoleta. Och tvärtom kan uppstickare som lyckas befinna sig på rätt plats i rätt tid med ny teknologi bli enormt framgångsrika. Under de senaste åren har t.ex Microsoft blivit världens högst värderade företag, trots att det omsätter en bråkdel av jättar som GM. Allt detta får en rad konsekvenser för management: Företagens styrning ändrar karaktär. I och med att informationen flödar rikare, på alla ledder, och människor kan kopplas samman i nätverk vilka blir mer värdefulla ju fler deltagare de har (jfr resonemanget om marknader ovan) blir strikt hierarkiska företag mindre effektiva. Platta organisationer med större informationsflöde i nätverk ger utrymme för bättre beslut på lägre nivåer. Framgång förutsätter att företagsledningarna verkligen driver på för att platta till organisationen och skapa utrymme för mindre enheter att agera mer självständigt, ta eget ansvar och utgöra egna resultatenheter. Uppmuntra infospridning: I nätverksekonomin blir informationen bättre och mer värdefull ju fler som har den. Man bör satsa på systematisk informationsspridning och uppmuntra alla anställda att söka och exploatera all möjlig info och kunskap om allt de behöver för att fullgöra sin uppgift. Man kan också tjäna på att utbilda kunderna och få in fler i mer utvecklade nätverk. Interaktivitet är centralt. Att sitta på egen information och utestänga andra från den i hopp om att den har knapphetsvärde fungerar allt mer sällan. Detta låter sig sägas. Men det är svårt att genomföra det i praktiken. För att företaget skall kunna ställa om måste ledningen gå före. I företag som lyckas är det vanligt att alla i koncernledningen tar eget aktivt ansvar för teknikutvecklingen. Alla använder och testar företagets elektroniska service och produkter samt ger också aktivt internt synpunkter och tips på förbättringar. Intranätet är den centrala infospridaren, och pappersanvändning för blanketter, redovisning, PM, reseräkningar mm är bannlyst. Stretch goals har emellanåt använts för att chocka igång snabba förändringar och tvinga folk att tänka nytt. I en platt, modern och humankapitalintensiv organisation är det nödvändigt att utbilda och stimulera alla anställda att höja kompetens och själva lära sig mer teknik. Kvinnlig och multikulturell kompetens bör befordras aktivt. Omvälvande Stor effekt Viss effekt Ingen effekt 6 Länken mellan kund och företag (gäller både företagskunder och sluteller privatkunder) ändrar också karaktär. Man når kunder på annat sätt och med andra metoder. Tradeoffen mellan bredd och kvalitet ändrar karaktär, eftersom man kan nå många fler med info över hela världen, oberoende av var produktionen äger rum eller var produkterna finns. Det går att vara både bred och djup samtidigt. Som en konsekvens härav ändras mellanhändernas roll abrupt. Kund och leverantör kan finna varandra enklare och snabbare givet att informationssystemet kan selektera. Traditionella mellanhänder av typ grossister går en snabb död till mötes om de inte lyckas göra om sig till elektroniska informationshanterare och navigatörer vilket är svårt för äldre företag av den typen. Däremot finns uppenbarligen en jättemarknad för just vad vi kan kalla för navigatörer. Ett konkret exempel: Amazon.com är inte en traditionell mellanhand som hanterar fysiska produkter. Det är en elektronisk informationssammanställare, som länkar kunder med olika förlags listor över titlar samt recensioner mm, och som därefter länkar vidare till ett annat postorder- och transportföretag. Just detta exempel och att Amazon m.fl. ber om registrering och uppgifter om kunden visar också möjligheterna att nyttja data om kunden för data mining och upprättande av statistik och info om kunderna. Detta för att sedan kunna skräddarsy reklam och erbjudanden om vissa produkter och produktmix. Detta Medan en klar majoritet internationella företagsledare tillmäter Internet viss betydelse idag, ser det stora flertalet en stor eller omvälvande effekt om tre år. Nu Om 3 år

7 blir allt viktigare i takt med att kunderna fragmentiseras i olika nischer och subkulturer. Möjligheterna öppnas till en ny sorts djupa och samtidigt snabbt föränderliga kund- och leverantörsrelationer, där man ständigt är uppdaterad om ändrade behov och förutsättningar. Detta öppnar också för skräddarsydda lösningar där företagen kan prisdifferentiera mer än tidigare något som blir nödvändigt i en värld med allt hårdare prispress. I en värld där informationen flödar gäller det att fånga kundernas uppmärksamhet. Har man websida gäller det att göra den så spännande som möjligt för att få folk att stanna till. Varumärket blir ohyggligt viktigt, liksom personliga ansikten, mediakontakter och språkrör utåt. Det finns dock risker i nätverksekonomin: Eftersom informationssystem mm tenderar att utvecklas till dyra, monopolliknande lösningar (jfr resonemanget om marknadsstrukturerna ovan) finns samtidigt betydande risk för inlåsningseffekter i system. Det gäller både privatpersoner och företag. Mer konkret: Har man väl valt NT eller SAP mm som systemlösningar är det dyrt att byta. Har man nyligen skaffat CD-spelare eller video väntar man länge innan man är säker på att DVD kan fungera som ersättning och att det kommer att finnas titlar tillgängliga. För företagskunden finns starka incitament att söka förhandla sig till en friare situation, för leverantören att söka låsa in kunden än mer. Här öppnas en ny typ av förhandlingsspel. För det enskilda företaget på en sådan här marknad gäller att snabbt söka nå marknadsdominans. Stordrift och inlåsningseffekter gör då att man kan erövra monopol. För att nå kritisk massa och få marknaden att tippa i den riktningen gör många nästan vad som helst för att snabbt lansera sina produkter och ta marknadsandelar. Därav vanan att ibland ge bort produkter (jfr browser-kriget mellan Netscape och Microsoft). Produktcyklerna blir kortare. Tekniken förändras snabbt på flera fronter samtidigt. Ofta betyder det att man bör undvika att lägga alla ägg i samma korg. Den snabba tekniska utvecklingen gör att enteknologiföretag kan bli extremt sårbara. Man bör experimentera mer, satsa på och testa flera lösningar och vara beredd på att en del försök misslyckas och ha resurser för det. För att uppmuntra kreativitet och försäkra sig mot att nya tekniker/produkter gör de gamla obsoleta är det ofta fördelaktigt att låta särskilda enheter utveckla och testa nytt även i direkt konkurrens med företagets (tidigare) kärnverksamhet. Flexibilitet är uppenbarligen alldeles nödvändig i en värld där allting flyter och där nya tekniker växer upp och dör snabbare än tidigare. I praktiken betyder det ofta en långt gående decentralisering med affärsområden som styr sig själva och undergrupper som tillåts experimentera och pröva nya vägar. Det leder än en gång tillbaka till behovet av rik informationsspridning och platta organisationer. I ett läge där allt mer av verksamheten kan bli virtuell är det inte säkert att man behöver lika mycket fysiskt eller finansiellt kapital som tidigare. Samtidigt blir verksamheten mer riskfylld och volatil i tider av snabb teknisk omvandling och globalisering. Kapitalrationalisering och risk management växer i betydelse. Slutsats: Management måste vara beredd på stora omvälvningar. Den nya tekniken gör att hierarkier fungerar sämre och att informationen i nätverken blir mer effektiv om den sprids vidare. För att minska risken att ny teknik och nya produkter helt underminerar verksamheten, kan det vara lämpligt att uppmuntra alternativa tekniker, produkter och lösningar; i praktiken sker detta ofta bäst genom att organisera dessa alternativa verksamheter i separata enheter. Den finansiella sektorn är en av de branscher som först kommer att genomgå stora och snabba förändringar. Skälet är att finanssektorn i så hög utsträckning arbetar med att samla och sammanställa information, och att det finns stora möjligheter att genom ny teknik unbundle dess produkter. Den nya tekniken är helt klart inte bara något som driver på gamla mönster utan något som gör det möjligt att snabbt skapa helt nya produkter och distributionskanaler. Retail banking står uppenbarligen inför stora förändringar. Gårdagens banking innefattade en vertikalt integrerad värdekedja där ett antal olika produkter paketererades, såldes och cross-såldes via ett eget kontorsnät. Elektronisk banking ses nu av 7 många som en annan, men billigare distributionskanal. Men om ovanstående analys är riktig, kommer förändringarna att bli mer djupgående än så. I takt med att nätverken växer och blir mer sofistikerade kommer allt fler kunder att få tillgång till information längs nya kanaler och välja friare mellan olika transaktionstjänster. Redan i dag använder tiotals miljoner amerikaner regelbundet perso-

8 nal-financial-management mjukvara (exempelvis Microsoft Money eller Intuit Quicken) för att hantera sin privatekonomi. Utbudet av sådana program ökar hela tiden, samtidigt som även avancerad ekonomisk info/analys samt uppdatering i realtid går att få gratis via mängder av källor, ofta direkt på någon av de stora portalerna. Man kan misstänka att det bara är en tidsfråga innan allianser bildas mellan software-producenter, portaler och andra websiter å ena sidan och ett antal banker eller finansiella institutioner å den andra. När tekniken utvecklas, elektroniska pengar blir vanligare och säkerhetsproblemen löses, kan man mycket väl tänka sig att ett antal portaler både tillhandahåller gratis software och info och direkt access till ett antal olika banker. Streaming video och audio gör det möjligt att se och lyssna till olika bankers rådgivare direkt över nätet och jämföra dem. Då blir kundens valfrihet total inte bara för enklare transaktioner utan för allt fler sorters tjänster. Den nya tekniken möjliggör kundsegmentering och skräddarsydda produkter. Data mining av kundregistreringar och annan info om kunderna bör underlätta detta, liksom att skapa olika kombinationer av redan existerande produkter. Med skräddarsydda produkter kan också prissättningen differentieras långt mer effektivt. Tidigare har man antagit att ITgenombrotten skulle medföra kundsegmentering i två stora grupper. Dels billiga transaktioner över nätet, dels mer sofistikerad (och dyr avgiftsbelagd) privat rådgivning. Schwab var exempel på det förstnämnda, medan de traditionella bankerna och finanshusen var exempel på det sistnämnda. Men under det senaste året har gränserna börjat suddas ut. En stor spelare som Merrill Lynch erbjuder sålunda numera total valfrihet för kunderna att själva kombinera ihop paket av tjänster som utförs över nätet respektive kräver personlig rådgivning. Självfallet innefattar den satsningen också automatisk sammanställning av kundprofiler för varje kontakt. Här går utvecklingen nu i rasande takt. Commercial banking och corparate banking står också inför utmaningar. Här har en hel del redan skett. De tidigare fasta relationerna mellan bank och storföretag har brutits upp, sedan flera år. Disintermediering (kapitalförsörjning via kapitalmarknaderna i stället för via banklån) och nischning har skapat fragmentisering. E-commerce och e-business skapar nu nya kanaler för företagskunderna. De kan dels hitta varandra enklare, utan traditionella mellanhänder, dels skapas utrymme för nya intermediärer att kliva in för att filtrera och sortera. Självklart gäller som en följd både av låg inflation och låga räntor samt av automatiseringen av betalningarna att det blir allt svårare att tjäna pengar på att hantera betalningssystem. Det blir uppenbarligen svårare att tjäna pengar på float (dvs att skära emellan genom att låta pengarna stå inne en dag eller två på det egna kontot); i synnerhet då räntenivån är nedpressad. Se bara hur Postgirot på några få år gått från att vara kassako till att bli problembarn Trading har också genomgått stora förändringar, via elektronisk handel. Men internet och näthandel lär driva dessa vidare. Gradvis har marknaden kluvits i e-trading med mycket låga avgifter å ena sidan och full-service brokers med höga avgifter å den andra. Men trycket på de traditionella högserviceföretagen har ökat, i takt med att marknaden har blivit mer transparent och informationen flödar fritt Idag sker 37 procent av privatpersoners aktiehandel i USA över nätet. I slutet av nästa år kan andelen ha stigit till 50 procent. Därmed har alltfler ifrågasatt det rimliga i en fortsatt klyvning. Fler företag erbjuder numera avgiftsfri trading, gratis research on-line etc. Tanken med att ge bort dessa tjänster gratis är att man med dem som lockbete hoppas kunna dra kunden över till service med högre avgifter och högre marginaler. Denna strukturomvandlingen av marknaden har bara börjat; vi kommer att få se fler experiment En viktig slutsats är att kreditvärdering och kreditrisk blir allt viktigare i den finansiella sektorn i ett läge då inflation och räntor pressas lågt, samtidigt som företag och branscher är utsatta för hårt omvandlingstryck vilket betyder att dagens storföretag kan vara förlorare i morgon. För egen del ser jag stort behov av tätare samarbete mellan makro- och mikroanalys. Slutsats: Den finansiella sektorn står inför en enorm omvälvning, där såväl tjänsternas innehåll som distributionskanalerna stöps om. Det betyder också omfattande omstruktureringar för de företag som är verksamma på dessa marknader. Och då har jag ändå inte behandlat de effekter som kan uppträda på ännu längre sikt, då elektroniska pengar helt tagit över betalningssystemen. 8

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Samhället som maskin Funktionalism och systemtänkande

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer.

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Snabbare. Säkrare. Billigare. Varför har inget tänkt på det här tidigare? Lösningen är så enkel och så smidig att man undrar. Så här ligger det till. En del

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB x Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB För frågor, kontakta Fredrik Nordström, VD AMF Pension Fondförvaltning, 070-219 35 20 Fondavgifterna

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

UID FutureMap Den Nya Ledarskapsmodellen!

UID FutureMap Den Nya Ledarskapsmodellen! UID FutureMap Den Nya Ledarskapsmodellen! En ny Ledarskapsmodell - för världen efter finanskrisen 2009 Den individ och verkamhet som saknar en UID riskerar att försvinna i den globala reapriskonkurrensen.

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Sakernas internet. (Internet of Things)

Sakernas internet. (Internet of Things) Sakernas internet (Internet of Things) Vad är det? Från streckkoder på paket till bokföringssystem ( Datorerna är ju saker ) Transport Självkörande bilar Automobil Självdisciplinering Träning Kost Sömn

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive 1 Förändring Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Data 2 Innovation B i g D a t

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM AUGUSTI 2013 DIGITAL LEARNING ERBJUDER EN KOMPLETT HELHETSLÖSNING KALLAD 360 PRINCIPEN! VI BASERAR VÅRT MATERIAL PÅ NÅGOT SOM VI KALLAR 360-PRINCIPEN SOM

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik Teknikskifte i Sveriges skolor UR online med digital teknik Den nya tekniken Nedsläckningen av det analoga marknätet för televisionen har börjat. 2008 ska hela Sverige ha bytt till digitalt marknät. Teknikskiftet

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Mindre lån dyrare ränta

Mindre lån dyrare ränta Mindre lån dyrare ränta Resultat från Räntekollen Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet UFV 2009/872 Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet Fastställd av konsistoriet 2009-06-12 Innehållsförteckning Inledning 3 Ett universitet för framstående forskning 3 Ett universitet

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Bank och försäkring för alla

Bank och försäkring för alla Jan-Erik Nyberg, Sveriges Konsumentråd 2003-05-12 1 Bank och försäkring för alla Det talade ordet gäller Inlägg av Jan-Erik Nyberg, Sveriges Konsumentråd vid IT-kommissionens hearing Tjänstedesign för

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE Toshiba FEATURE DAGS FÖR SKOLAN DAGS FÖR SKOLAN KÖPGUIDE I Toshibas utbud av bärbara datorer finns mycket att välja bland, antingen du själv studerar eller är lärare, eller kanske letar efter lämplig utrustning

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009)

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) En kartläggning av svensk reklamfilmsproduktion AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT HUI har genomfört en branschanalys i tvådelar: En kvantitativ analys av de ekonomiska

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Marknadschefens checklista för INBOUND MARKETING INOM KOMPLEX FÖRSÄLJNING

Marknadschefens checklista för INBOUND MARKETING INOM KOMPLEX FÖRSÄLJNING Marknadschefens checklista för INBOUND MARKETING INOM KOMPLEX FÖRSÄLJNING Oliver Lopez har jobbat med försäljning i 15 år. Sedan ett par år driver han företaget Structsales där han hjälper sälj och marknadsorganisationer

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 VAD? Kvinnors Entreprenörskap Sverige 3.0 är Sveriges första och enda kärleksfulla revolution som kommer att verka för att förändra, förädla

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer