Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB

Transkript

1 x Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB För frågor, kontakta Fredrik Nordström, VD AMF Pension Fondförvaltning,

2 Fondavgifterna sjunker inte Jämförande studie 2005, 2006 och 2007 Sammanfattning De senaste tre åren har fondavgifterna stigit Fondförmögenheterna stiger kraftigt, trots det sjunker inte avgifterna Förvaltningsavgifterna ligger på samma nivå som på 80-talet trots att priserna på andra finansiella tjänster, t.ex. courtage, har pressats ned rejält Konkurrensen på fondmarknaden kan förstärkas rejält Bakgrund AMF Pension har under tre års tid låtit Moneymate undersöka* hur avgifterna för olika typer av fonder har utvecklats i Sverige, och bilden är nedslående. Den genomsnittliga fondavgiften stiger. Lågprisaktörer tar marknadsandelar men nya fonder lanseras hela tiden med högre fondavgifter vilket ändå gör att de genomsnittliga fondavgifterna ökar. För aktiefonder spänner avgifterna från 0,20 procent för de billigaste indexfonderna till drygt 3,30 procent för de dyraste aktivt förvaltade fonderna. AMF Pensions undersökning visar att den genomsnittliga avgiften på aktiefonder ligger på 1,39 procent vid halvårsskiftet År 2006 låg den på 1,35 procent och år 2005 på 1,32 procent. Avgifterna stiger, vilket delvis beror på högre avgifter i nya fonder än i gamla. Även om man tar hänsyn till hur mycket som finns placerat i de olika fonderna blir bilden av stigande avgifter lika tydlig. De viktade medelavgifterna steg till 1,34 procent 2007 från 1,31 procent 2006 och 1,25 procent Trots att fondvolymerna har ökat kraftigt för såväl aktiefonder som blandfonder på den svenska marknaden har avgifterna inte sjunkit de senaste åren. I all förvaltning finns uppenbara stordriftsfördelar som borde kunna komma spararna till del, men så har inte skett. Faktum är att ingenting dramatiskt har skett de senaste tio eller tjugo åren heller. I tabell 1 nedan är de tio största aktiefonderna listade, bara tre av dem har en avgift under 1 procent. * I urvalet ingår de svenska spararnas andel av fondförmögenheten i de fonder som säljs i Sverige och som rapporterar till Moneymate, totalt 764 fonder

3 Tabell 1 Fondnamn Förvaltningsavgift Fondförmögenhet 30 juni 2007 i Mkr Morningstar Rating Swedbank Robur Kapitalinv 1,40% ** Swedbank Robur Aktiefond Pension 0,40% * Nordea Alfa 1,40% **** Swedbank Robur Allemansfond III 1,40% **** SEB Sverigefond I 1,30% *** Swedbank Robur IP Aktiefond 1,40% ** AMF Pension Aktiefond Sverige 0,40% ***** SEB Aktiesparfond 1,50% ** Swedbank Robur Allemansfond IV 1,40% *** SHB Aktiefond Index 0,65% **** Av de två aktivt förvaltade fonderna med en förvaltningsavgift under 1 procent är det bara AMF Pensions Aktiefond Sverige som tar den avgift som står i tabellen. Swedbank Roburs Aktiefond Pension tar ut 5 procent i köpavgift och 1 procent i säljavgift. SHB Aktiefond Index, som också har en avgift under 1 procent, är en ren indexfond. Samma förvaltningsavgift nu som på 80-talet Den årliga förvaltningsavgiften för en genomsnittlig aktiefond har i princip parkerat på de cirka 1,5 procent som den låg på när allemansfonderna startade i början av 80-talet. Sedan dess har köp- och säljavgifter blivit ovanligare, men förvaltningsavgiften har stannat på samma höga nivå. Ur ett kundperspektiv tar avgifterna en betydligt större andel av avkastningen idag än på 80-talet. Då var inflationen ett problem och marknadsräntorna höga. Idag är bilden den motsatta. När den nominella avkastningen är lägre blir samma avgift mer kännbar. Fondbolagens verksamhet har utvecklats kraftigt sedan 80-talet. Kundhantering och annan administration har förenklats och effektiviserats med hjälp av IT-stöd. Den största skillnaden är dock den kraftiga tillväxt i förvaltat kapital som skett, se graf

4 Graf 1, Fondförmögenhet i fonder som säljs i Sverige mdkr Fondförmögenhet Källa: Svensk Fondstatistik part of MoneyMate Aktiefonder Blandfonder Räntefonder Hedgefonder Eftersom fondbolagens kostnader för kapitalförvaltning och administration av fonden till största delen är fasta så leder en volymtillväxt till stora skalfördelar. Jämför man med andra priser och avgifter på den finansiella marknaden blir bristen på prispress på fondavgifterna än mer tydlig. När courtaget släpptes fritt 1984 låg det på 0,45 procent. Under drygt tio år hände ingenting, utan det låg kvar där när Aktieinvest 1995 erbjöd ett courtage på 0,35 procent (0,26 procent för medlemmar i Aktiespararna). Idag ligger det på 0,15 procent (0,10 procent för medlemmar). Då var minimicourtaget 95 kronor, idag är det 39 kronor (29 kronor för medlemmar). Nätmäklarnas courtage är ännu lägre. Det är ett prisras med två tredjedelar och det går att komma ännu lägre. Fondavgifterna ligger dock kvar på samma höga nivå. I en artikel i tidningen Affärsvärden den 14 juni 1995 står att läsa förvaltarna i Sverige i snitt tar 1,43 procent för aktiv förvaltning. Tidningen frågade sig då vad det beror på att nästan alla svenska fondbolag kan ta ut samma avgift för alla sina aktiefonder och svarade själv: Troligen är huvudförklaringen att nästan alla svenska fondsparare är okunniga om vilka förvaltningsavgifter som är rimliga, eller struntar i att jämföra priser när de väljer fondförvaltare. Det ligger fortfarande mycket i den förklaringen. En rad andra finansiella priser har sjunkit radikalt, som till exempel de börs- och clearingavgifter bankerna betalar

5 Konkurrensen är inte tillräcklig Det sägs ofta att fondavgifterna sätts på en fri marknad och att konkurrensen är hård inom fondbranschen. Det stämmer till stora delar. Löneläget i branschen är högt då kompetens som kan leda till bättre avkastning är högt eftertraktat. Lönekostnaden för förvaltningen är dock en mindre andel av fondavgiften. Stora investeringar görs för att öka effektiviteten i administrationen och fondbolagen är själva tuffa förhandlare när tjänster köps in. Slutsatsen är att det är inom marknadsföring och distribution som effektivitetsvinster kan hämtas. Ett uppenbart problem är att det är få kunder som direkt betalar för sin rådgivning. Nästan alla rådgivare och försäljare som möter kunden har ersättningar som kommer från fondavgifterna och det är kanske en förklaring till att kunderna fortfarande inte reagerar på höga fondavgifter det är ingen som har intresse av att hjälpa dem att förstå att en procent högre avgift slår mycket hårt på avkastningen efter långa sparperioder. För spararna är det ett problem, och här kan konkurrensen bli betydligt bättre. Skattesystemet låser in pengarna inför uppskjuten reavinstskatt En bidragande orsak är också att skattesystemet låser in pengarna eftersom en flytt av kapitalet till ett billigare alternativ skulle utlösa reavinstskatt. I och med att skattesystemet gör det dyrt att flytta sparpengarna i fondbranschen blir prispressen svag på gamla produkter. Ett steg på vägen mot en bättre konkurrens skulle vara att införa uppskjuten reavinstskatt på fondsparande. Inlåsningseffekten skulle minska vilket på sikt skulle leda till högre omsättning och lägre förvaltningsavgifter för spararna

6 Fondavgifterna stiger I graf 2 visas de oviktade avgifterna för respektive bred fondkategori de senaste tre åren. Avgiftsnivåerna visar en stigande trend, särskilt tydlig är ökningen för aktiefonder. Graf 2 Medelavgifter 1,60% 1,40% 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% ,40% 0,20% 0,00% Aktiefonder Blandfonder Räntefonder De stigande avgifterna kan bero på att avgifter höjs i befintliga fonder, att fonder med låga avgifter oftare stängs eller slås ihop med fonder med högre avgifter. Men framförallt kan vi i tabell 2 se att de nya fonder som lanseras på den svenska marknaden har högre avgifter, möjligtvis med undantag för räntefonder. Antalet nya ränte- och blandfonder är litet. Tabell 2, medelavgift nya fonder (startade senaste året): Fondkategori Antal nya fonder Medelavgift nya fonder, % Medelavgift befintliga fonder (060630), % Aktier 23 1,53 1,35 Bland 3 1,15 1,00 Ränta 3 0,55 0,

7 Även de kapitalviktade fondavgifterna ökar för aktiefonder Graf 3 visar att de kapitalviktade medelavgifterna för olika fondkategorier från halvårsskiftet 2006 fram till halvårsskiftet i år. Man kan notera att de stiger för aktiefonder, som är den stora kategorin. För övriga fondkategorier är de viktade avgifterna i stort oförändrade jämfört med förra året. Skillnaden mellan de två sätten att räkna är att den kapitalviktade genomsnittliga avgiften för respektive kategori tar hänsyn till storleken på respektive fond. Hög avgift i en fond med väldigt mycket pengar drar upp det viktade snittet och tvärtom. En stigande viktad kapitalavgift kan hypotetiskt bero på att avkastningen i högavgiftsfonder har varit högre än för de billiga fonderna. En annan förklaring kan vara att sparare har bytt till dyrare fonder eller valt dyrare fonder för sitt nysparande. Många av de nystartade aktiefonderna har högriskprofil och kan tänkas ha attraherat många sparare under de bra börsåren. Avgiften tycks vara mindre viktig ur ett sådant perspektiv. Den kapitalviktade avgiften för aktiefonder är lägre än den genomsnittliga fondavgiften, vilket indikerar att spararna valt att placera större belopp i fonder med låga avgifter. Graf 3 Viktade medelavgifter 1,60% 1,40% 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% ,40% 0,20% 0,00% Aktiefonder Blandfonder Räntefonder

8 Fondförmögenheten har stigit kraftigt I tabell 3 nedan kan man se hur fondförmögenheten förändrats från halvårsskiftet i fjol till halvårsskiftet i år, för aktiefonder rör det sig om en ökning på 34,5 procent och för blandfonder är ökningen 20,5 procent. Till den kraftiga ökningen för aktiefonder bidrar de populära tillväxtmarknadsfonderna, med en ökning på hela 73 procent. Tabell 3, förändring i fondförmögenhet: Fondkategori Förvaltat kap (milj kronor) 30 juni juni 2006 Förändring Förändring, % Aktier ,5 Bland ,5 Ränta ,0 Ränta, kort ,1 Ränta, lång ,3 Tillv.markn ,0 Observera att de fetmarkerade kategorierna är huvudkategorier. Tillväxtmarknadsfonder är en delmängd under Aktiefonder och Ränta kort och lång delmängder under Ränta. Detsamma gäller i Tabell 4-6. Tabell 4 nedan visar hur fondavgifterna har förändrats under samma tid med hänsyn tagen till storleken på fonderna (viktat medel). Tabell 4, viktade genomsnittliga avgifter: Fondkategori Viktat medel (Avgift i procent) Ändring i % Aktier 1,34 1,31 2,30 Bland 0,99 1,02-3,36 Ränta 0,63 0,63 0,96 Ränta, kort 0,55 0,55-1,53 Ränta, lång 0,76 0,76 0,03 Tillv.markn 2,14 2,07 3,

9 Tabell 5 nedan visar hur fondavgifterna har förändrats under samma tid utan hänsyn tagen till storleken på fonderna. Tabell 5, oviktade genomsnittliga avgifter: Fondkategori Medelavgift (Avgift i procent) Ändring i % Aktier 1,39 1,35 2,54 Bland 1,00 1,00-0,39 Ränta 0,62 0,59 4,56 Ränta, kort 0,48 0,50-4,39 Ränta, lång 0,70 0,70 0,67 Tillv.markn 2,06 2,03 1,65 Tabell 6 visar hur många fonder det finns i Moneymates urval för respektive kategori respektive år. Tabell 6, antal fonder i respektive kategori: Fondkategori Aktier Bland Ränta Ränta, kort Ränta, lång Tillv.markn

10 Appendix Några slutsatser från studien Aktiefonder Nya aktiefonder (23 stycken) har en genomsnittlig förvaltningsavgift på 1,53 procent. o Det är en blandad inriktning på fonderna. XACT Bull och XACT Bear drar ned snittet. Tillsammans med SEB Östeuropafond har de attraherat mest kapital av de nya fonderna. o Tillsammans står de tre för drygt 45 procent de nya fondernas totala fondförmögenhet vid halvårsskiftet. För samtliga aktiefonder har medelförvaltningsavgiften det senaste året ökat med 2,54 procent till 1,39 procent vid halvårsskiftet. Året innan var ökningen 2,91 procent. För samtliga aktiefonder steg den viktade förvaltningsavgiften med 2,30 procent till 1,34 procent. Året innan var ökningen 5,37 procent. Blandfonder Antalet nya blandfonder var bara 3 stycken och de hade en genomsnittlig förvaltningsavgift på 1,15 procent vid halvårsskiftet, i fjol var den 1,17 procent. Det viktade genomsnittet är 1,30 procent i år jämfört med 1,27 procent i fjol. Antalet nya fonder är dock så få att någon jämförelse inte är meningsfull. För samtliga blandfonder sjunker medelförvaltningsavgiften marginellt (0,39 procent) och är kvar på 1,00 procent vid halvårsskiftet. I fjol steg den med 5,27 procent. Den viktade förvaltningsavgiften minskade 3,36 procent till 0,99 procent, jämfört med fjolårets ökning på 0,78 procent till 1,02 procent. Räntefonder Antalet nya räntefonder är också 3 till antalet och de har en genomsnittlig förvaltningsavgift på 0,55 procent vid halvårsskiftet jämfört med 0,64 procent i fjol. Även här är antalet för litet för att jämförelser ska vara relevanta

11 För samtliga räntefonder ökar medelförvaltningsavgiften med 4,56 procent till 0,62 procent, jämfört med en ökning på 0,86 procent till 0,59 procent i fjol. Den viktade förvaltningsavgiften ökar 0,96 procent men är kvar på 0,63 procent