Finansforums Sparbarometer 1/99

Transkript

1 Finansforums Sparbarometer 1/99 Finansforum kommer med start fr o m 1999 att varje kvartal redovisa hur de svenska hushållens sparande utvecklas. I den här första rapporten redovisar vi vad som hänt sedan 1995, ställningen vid årsskiftet 1998/99 samt vad som hände sista kvartalet Siffrorna bygger på en ny snabbstatistik som Finansforum har utvecklat i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB, se bilaga 1. Vi kommer att rapportera Hushållens finansiella tillgångar och skulder Vinnare och förlorare bland sparformerna sedan 1995, under 1998 och fjärde kvartalet 1998 Aktiesparandets och räntesparandets andelar av sparportföljen Bankinlåningens andel av sparportföljen Det bundna sparandets (försäkringssparande) andel av sparportföljen Sparande med högt förvaltningsinslag (fond- och försäkringssparande) jämfört med sparande på egen hand Nya sparformer jämfört med de traditionella Egna aktier/aktiefonder ~~~~~~~~~~~ Gunnar Eliasson, VD Finansforum, 8/ , kommenterar rapporten. Huvudmän är FöreningsSparbanken, Handelsbanken, MeritaNordbanken, OM Gruppen, Skandia, S E B, SPP, Riksgäldskontoret och SBAB adress Kungsträdgårdgatan 16, Stockholm, telefon vx telefax , e-post info@finansforum.se

2 1. Hushållens finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar, Skulder, Finansiell nettoförmögenhet, mdr Nettoförmögenhetens förändring under året, mdr därav nysparande netto, mdr 38,9 8,6-15,1 - Ökningen i hushållens nettoförmögenhet sedan 1995 beror till en helt dominerande del på värdetillväxt (i aktiemarknaden) och endast marginellt på nysparande. - Efter tre kvartal med ett nysparande nära noll skedde en kraftig minskning under det sista kvartalet Nedgången under fjärde kvartalet kan delvis betraktas som säsongsmässig, men den är större än under de senaste åren. Under fjärde kvartalet 1997 var utfallet 4 mdr och under fjärde kvartalet mdr Finansiell nettoförmögenhet/ Disponibel inkomst, % 62, 81,7 1 12,6 Skulder/ Disponibel inkomst, % 88,7 9,9 95,7 97,8 Hushållens skuldkvot 58,9 52,7 48,7 48,1 (Skulder/Tillgångar) - Skulderna stiger snabbare än de disponibla inkomsterna, men skuldkvoten är fortfarande betydligt lägre än 1989/9 då den låg på drygt13 %. - Den finansiella nettoförmögenheten i förhållande till disponibel inkomst växer också snabbare än hushållens skuldsättning, vilket tyder på större försiktighet hos hushållen än under den senaste finanskrisen.

3 Figur Totala finansiella tillgångar vid årets slut Totala skulder vid årets slut Finansiell nettoförmögenhet Figur Nettoförmögenhetens förändring under året - därav nysparande netto Figur Hushållens skuldkvot (Skulder/Tillgångar) Finansiell nettoförmögenhet/disponibel inkomst, % Skulder/Disponibel inkomst, %

4 2. Vinnare och förlorare bland sparformerna Förändringar sedan 1995, : 1. Fonder 185,7 2. Försäkringssparande 179,7 3. Enskilda aktier 177,8 4. Obligationer -16,2 5. Bankinlåning - 24,4 Förändringar under 1998, : 1. Fonder 51,8 2. Försäkringssparande 48,2 3. Enskilda aktier 23,9 4. Obligationer - 4,3 5. Bankinlåning - 15,8 1998, fjärde kvartalet, transaktioner : 1. Försäkringssparande 12, 2. Obligationer 5,9 3. Fonder 1,8 4. Bankinlåning - 22,3 5. Enskilda aktier (uppgifter saknas) Sparformernas ställning vid årets slut, : Bank (inkl allemansspar) Fonder Aktier Obligationer Försäkringssparande

5 Figur Bank (inkl allemansspar) Fonder Aktier Obligationer Försäkringssparande

6 3. Aktiesparandets och räntesparandets andelar i portföljen Aktier och aktiefonder, Bankinlåning, obligationer, Räntefonder, Andel räntesparande i portföljen (%) Andel aktiesparande I portföljen (%) Figur Andel räntesparande i portföljen (%) Andel aktiesparande I portföljen (%) - Det har skett en dramatisk omsvängning från ränte- till aktiesparande sedan Aktieandelen har ökat från 38% till 56% av sparportföljen, medan räntesparandet sjunkit från 62 till 44 %. Det innebär också att risken i hushållens sparportfölj ökat.

7 4. Bankinlåning/totala finansiella tillgångar Bankinlåning (inkl allemansspar) vid årets slut, Bankinlåning/ finansiella tillgångar, % 32,5 3,5 24,2 22,1 - Hushållen håller en allt mindre del av sina tillgångar i den mest likvida tillgången, bankboken var en tredjedel av de finansiella tillgångarna banksparande, idag är det bara drygt 2 procent. Detta understryker att hushållen dragit ned sitt buffertsparande och blivit mer placeringsbenägna under perioden.

8 5. Det bundna sparandets (försäkringssparande) andel av portföljen Bundet sparande (försäkringssparande) Bundet sparande/ samtliga finansiella tillgångar, % 21,5 22,1 23,5 24,5 - Det bundna sparandet har sedan 1995 vuxit trendmässigt och motsvarar nu nära 25 procent av tillgångarna. Även här är värdetillväxten i försäkringsbolagens portföljer en viktigare förklaring än ökat nysparande. 6. Fond- och försäkringssparandets andel av portföljen Fond- och försäkringssparandet, sammanlagt, Andel av totala tillgångarna, % 3,6 32,5 37,9 4,7 - Hushållen har sedan 1995 överlåtit en växande andel av sina tillgångar till försäkringsbolagens och fondbolagens förvaltning, men att andelen har vuxit från 3 till 4 procent beror framförallt på värdetillväxten i aktiemarknaden.

9 7. Nya sparformer jämfört med de traditionella. Ett antal nya sparformer har sett dagens ljus under de senaste decennierna, bl a fonder, fondförsäkringar och privatobligationer. Nya sparformer, Andel av portföljen, % 2 21,8 25,6 28,1 - De nya sparformernas andel av sparportföljen fortsätter att växa. De har sedan 1995 ökat från 2 till närmare 3 procent av tillgångarna, även om det framförallt är en effekt av värdetillväxten på aktiemarknaden. 8. Direktägda aktier/aktiefonder Direktägda aktier, Andel av hushållens totala aktieportfölj, % 67,2 67,2 61,5 59,8 - Direktägandet i aktier har trendmässigt minskat sedan Drygt 4 procent av hushållens aktieinnehav ligger nu i aktiefonder.