Förmögenhetsstatistik. Sammansättning och fördelning

Transkript

1 Förmögenhetsstatistik 2002 Sammansättning och fördelning

2 Förmögenhetsstatistik 2002 Sammansättning och fördelning Statistiska centralbyrån 2004

3 Wealth statistics 2004 Producent Producer Statistiska centralbyrån, enheten för Ekonomisk välfärd Örebro Förfrågningar: Tommy Blomqvist, Inquiries Lena Bjerke, Leif Johansson, Omslag: Ateljén, SCB Om du citerar ur denna publikation, var god uppge: Källa: SCB + publikationens namn 2004 Statistiska centralbyrån ISBN: X Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

4 Förmögenhetsstatistik 2002 Förord Förord Regeringen har för budgetåret 2003 beslutat att ge ett resurstillskott för skattestatistiska ändamål. Resurstillskottet syftar till att säkerställa en tillfredställande kvalitet på för skattepolitik och skatteanalys centrala statistikområden. Medlen ska bland annat användas till en årlig förmögenhetsundersökning. Denna rapport är den första i en kommande serie löpande förmögenhetsredovisningar. Statistik om förmögenhetens sammansättning och fördelning har varit ett ämnesområde där det saknats löpande redovisningar. En bra förmögenhetsstatistik är viktig för att kunna belysa den ekonomiska välfärden och vara underlag för beräkningar inom förmögenhetsbeskattningen. Bearbetningarna är gjorda på den totalräknade förmögenhetsstatistiken (personredovisningarna) och urvalsundersökningen HEK Hushållens ekonomi (hushållsredovisningarna). Rapporten har sammanställts av Lena Bjerke, Tommy Blomqvist och Leif Johansson. Statistiska centralbyrån i juni 2004 Berndt Öhman Avdelningschef Leif Johansson Enhetschef SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och andra organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov. SCB 3

5 4 SCB

6 Förmögenhetsstatistik 2002 Innehåll Innehåll Sammanfattning... 7 Teckenförklaring... 8 Resultat... 9 Tabeller Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet SCB 5

7 6 SCB

8 Förmögenhetsstatistik 2002 Sammanfattning Sammanfattning Den samlade nettoförmögenheten (tillgångar minus skulder) för fysiska personer i Sverige uppgår till miljarder kronor år Merparten av tillgångarna, drygt 70 procent består av fastigheter och bostadsrätter. Bland de finansiella tillgångarna är bankmedel den största enskilda posten. Om man skulle fördela den totala nettoförmögenheten på alla hushåll i Sverige skulle varje hushåll få en förmögenhet på kronor. Men förmögenheten är mycket ojämnt fördelad. De 10 procent rikaste hushållen innehar 60 procent av den totala nettoförmögenheten och har i genomsnitt en förmögenhet på kronor. En tredjedel av hushållen har mycket låg eller t.o.m. negativ förmögenhet, dvs. skulderna är större än tillgångarna. Nettoförmögenheten för medelsvensson, det hushåll som ligger precis mitt i förmögenhetsfördelningen efter rangordning av hushåll från de med negativ förmögenhet till de allra rikaste, är kronor. Över 70 procent av hushållen har skulder. Skuldsättningsgraden, skuld i förhållande till tillgångar, är i genomsnitt 31 procent. Kvinnors förmögenhet är mindre än männens. Av totalsumman innehar kvinnorna 43 procent. Kvinnor har i högre grad sina finansiella tillgångar placerade i s.k. säkra värdepapper som räntebärande instrument och fonder. Män investerar oftare i börsnoterade aktier och dessutom till ett högre värde än kvinnor. Barns och ungdomars sparande är till största delen placerat i fonder. Närmare 60 procent av dem har någon form av fondsparande. Den samlade nettoförmögenheten ökade under den uppmätta tidsperioden med 2 procent. De reala tillgångarna, fastigheter och bostadsrätter, ökade i värde med 36 procent medan de finansiella tillgångarna minskade med 24 procent. Minskningen var störst mellan de två senaste åren 2001 och 2002, 18 procent. Börsnoterade aktier står för den största delen av minskningen. Sedan 1999, året då värdet på aktier var som högst, har det samlade aktievärdet minskat med 50 procent. Även aktiefonder och blandfonder har förlorat mycket i värde under perioden. Skulderna ökade med 267 miljarder kronor eller 25 procent och skuldsättningsgraden ökade varje enskilt år från 26 procent 1999 till 31 procent Fördelningen av nettoförmögenheten har under den uppmätta tidsperioden blivit något jämnare. För att mäta spridningen i förmögenheten används GINI-koefficienten. GINI-koefficienten var som högst 1999 med ett värde på 0,859 och som lägst år 2001 med ett värde på 0,845. Den minskade spridningen beror till stor del på nedgången för aktiemarknaden, en ökad skuldsättning bland de allra rikaste och en uppgång för fastighetspriserna. De 10 procenten med högst nettoförmögenhet har minskat sin andel av nettoförmögenheten från 62 till 59 procent. Mellan åren 2001 och 2002 ökar spridningen i förmögenhetsfördelningen trots att nedgången på aktiemarknaden fortsätter och att fastighetspriserna fortsätter stiga. Enligt tidigare sanningar /teorier ska en nedgång av vär- SCB 7

9 Sammanfattning Förmögenhetsstatistik 2002 det på aktierelaterade tillgångar verka för en utjämning av förmögenhetsfördelningen och en ökning av fastighetspriserna också verka för en utjämning i förmögenhetsfördelningen. Det man kan se i tabellunderlagen är att ökningen av fastighetspriserna medfört en ökad spridning av fastighetstillgångarna, Gini-koefficienten har ökat från 0,759 år 2001 till 0,767 år 2002, vilket kan vara en anledning till att förmögenhetsfördelningen blir ojämnare. Teckenförklaring. i tabeller betyder att uppgift inte kan förekomma. 8 SCB

10 Förmögenhetsstatistik 2002 Resultat Resultat Förändringar på priser för fastigheter spelar stor roll för förmögenhetsfördelningen då en stor andel av hushållen äger sin bostad i form av eget hem eller bostadsrätt. Fastighetspriserna var låga i början och mitten av talet. Först år 1997 börjar priserna stiga och den utvecklingen fortsätter. Från år 1996 till år 2003 ökar värdet på småhus med 74 procent. Utvecklingen på aktier och aktierelaterade värdepapper visar en mer händelserik utveckling. Från 1991 till 1999 ökar värdet på aktierelaterade värdepapper varje år. Generalindex mellan åren stiger med nästan 500 procent! Vid jämförelse mellan årens slutkurser sker den största ökningen mellan 1998 och Index når sitt högsta värde under mars månad år 2000 och därefter vänder börskurserna neråt. Minskningen fortsätter år 2001 och Under dessa år minskar generalindex med 54 procent. År 2003 sker en återhämtning och kurserna stiger igen med 29 procent. Konsumentprisindex, fastighetsprisindex och Affärsvärldens generalindex (2003). År 1991 = 100 Index Generalindex Konsumentprisindex 100 Fastighetsprisindex År Förändring av börskurserna påverkar förmögenhetsbilden för ett mindre antal hushåll än vad en förändring av fastighetspriserna gör. Det är framförallt de relativt fåtal hushåll med stora innehav av aktier och aktierelaterade värdepapper som berörs av den dramatiska utvecklingen vi sett under senare år. Förmögenhetens sammansättning 2002 Den sammanlagda nettoförmögenheten för personer i Sverige år 2002 uppgår till miljarder kronor och om man fördelar den på alla, skulle var och en få en nettoförmögenhet på kronor. SCB 9

11 Resultat Förmögenhetsstatistik 2002 Tillgångarna består till största delen, mer än 70 procent, av fastigheter och borätter, dvs. det vi här kallar reala tillgångar. Över 52 procent är boendekapital i form av eget hem och bostadsrätter som ägs av mer än 54 procent av hushållen. Det genomsnittliga värdet för hushållens egna hem är kronor och för bostadsrätter kronor. Bland de finansiella tillgångarna är pengar på banken den största posten år (Detta trots att endast tillgångar med årsränta överstigande 100 kronor är representerade.) Bankfordringar svarar för 10 procent av tillgångarna och innehas av 59 procent av hushållen. Genomsnittsvärdet för hushåll med bankmedel är kronor, vilket är högre än för någon annan enskild finansiell tillgång. Det näst vanligaste sättet att spara bland hushållen är i fonder. Mer än 56 procent äger andelar i aktiefonder och blandfonder. Räntefonder utgör en liten del av fondinnehavet, endast 50 miljarder kronor jämfört med aktiefonder och blandfonder, som står för 274 miljarder kronor. Medelvärdet för hushåll som äger fonder är kronor för aktie- och blandfonder resp kronor för räntefonder. Börsnoterade aktier ägs av en mindre andel hushåll, 36 procent och innehavet är i genomsnitt kronor. Över 70 procent av hushållen har skulder. Den genomsnittliga skulden är kronor och skuldsättningsgraden, skuld i förhållande till tillgångar, 31 procent. Kvinnors och mäns förmögenhet Kvinnors förmögenhet är mindre än männens, kronor i genomsnitt jämfört med kronor. Av totalsumman innehar kvinnorna 43 procent. Man kan också uttrycka det så att kvinnors totala förmögenhet är 75 procent av männens. Det finns några speciella olikheter i kvinnors och mäns förmögenhetsinnehav som kan noteras. Kvinnor har i högre grad sina tillgångar placerade i s.k. säkra värdepapper t.ex. räntebärande värdepapper och fonder. Börsnoterade aktier innehas betydligt oftare av män och här finns dessutom den största skillnaden värdemässigt. Männen äger 67 procent av det totala värdet. Männen äger också huvuddelen av samtliga reala tillgångar utom bostadsrätterna där kvinnorna står för 54 procent av totalvärdet. Andra tillgångar där kvinnorna har en större andel av totalsumman är räntefonder och skattepliktig försäkring. Hälften av kvinnorna har skulder. Bland männen är det fler, 55 procent. Även det genomsnittliga skuldbeloppet är större för männen. Det är en relativt stor andel av barnen, två tredjedelar, som har någon form av finansiella resurser. De genomsnittliga beloppen är drygt kronor. Barn sparar främst i fonder. Närmare 60 procent har någon form av fondsparande. Vid dessa unga år är det ingen skillnad mellan flickor och pojkar, varken när det gäller hur stor andel som äger finansiella tillgångar, vilken inriktning sparandet har eller beloppens storlek. Både för män och kvinnor växer de finansiella tillgångarna med ålder och är störst i åldersgruppen över 75 år. Det är framför allt bankfordringarna som blir större med stigande ålder för både män och kvinnor. De övriga finansiella tillgångarna visar inte så tydliga mönster. För männen är börs- 10 SCB

12 Förmögenhetsstatistik 2002 Resultat noterade aktier störst i åldersgruppen år, strax innan pensionen. Andelen kvinnor med aktieinnehav är störst även i denna åldersgrupp men det genomsnittliga beloppet ökar därefter med stigande ålder. Skulderna är störst i åldern år för både män och kvinnor för att sedan minska med stigande ålder. Förmögenhetsfördelning Förmögenheten är mycket ojämnt fördelad. Det är ett fåtal hushåll i Sverige som har stora förmögenheter. Nettoförmögenheten för medelsvensson, dvs. det hushåll som ligger precis mitt i förmögenhetsfördelningen efter rangordning av hushåll från de med negativ förmögenhet till de allra rikaste, är kronor. Det kan jämföras med de rikaste tio procenten hushåll som i genomsnitt har en nettoförmögenhet på kronor, mer än tjugo gånger större. Den samlade nettoförmögenheten för de 10 procent rikaste hushållen motsvarar nästan 60 procent av den totala förmögenhetssumman. Utmärkande för tionde decilen (tiondelen med störst nettoförmögenhet) är dessutom att den äger en stor andel av det samlade värdet för börsnoterade aktier. De rikaste tio procenten äger 75 procent av aktievärdet. Denna grupp innehar också huvuddelen av värdet på hyresfastigheter och jordbruksfastigheter, 89 resp. 76 procent. En tredjedel av hushållen har mycket låg eller t.o.m. negativ förmögenhet, dvs. skulderna är större än tillgångarna. Här finns bl.a. unga med studieskulder som ännu inte hunnit skaffa sig några tillgångar och ensamstående med barn. En vanlig teori om förmögenhetsbildningen är att den byggs upp efter en livscykel. I unga år har man små tillgångar och ofta lån för studier och boende. Under årens lopp byggs tillgångarna upp och man sparar när inkomsterna blir större och överstiger utgifterna. Detta sparkapital används senare i livet när inkomster från arbete övergår till pension. I denna undersökning ingår inte några longitudinella studier, dvs. studier för enskilda individer eller hushåll över lång tid men de tvärsnittsdata som ingår visar att livscykelteorin verkar stämma. Nettoförmögenheten ökar med stigande ålder. De reala tillgångarna ökar fram till och med år för att därefter minska. Värdet på de finansiella tillgångarna ökar med varje åldersgrupp och är som störst i den äldsta gruppen, 65 år och äldre. Skulderna är störst i åldersgruppen år då många bildar familj och skaffar eget boende. Hushåll utan barn har en större andel finansiella tillgångar än barnfamiljer som i större utsträckning har placerat sina tillgångar i boendet. Barnfamiljernas skulder är också större än för hushåll utan barn. Det sistnämnda gäller för både ensamstående och sammanboende. År 2002 finns det hushåll, 21 procent av samtliga hushåll, som har en marknadsvärderad förmögenhet på över 1 miljon kronor. Män är i större utsträckning miljonärer än kvinnor men antalet och andelen flickor och pojkar med mer än 1 miljon kronor i nettoförmögenhet är ungefär lika stor. SCB 11

13 Resultat Förmögenhetsstatistik 2002 Antal och andel hushåll och personer med marknadsvärderad nettoförmögenhet > 1 miljon kronor 2002 Antal Andel med värde, % Hushåll Samtliga personer Vuxna > 20 år Kvinnor Män Barn och ungdomar < 20 år ,2 Flickor ,2 Pojkar ,2 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll och totala förmögenhetsstatistiken. Åren Under hela tidsperioden ökade värdet på personers samlade nettoförmögenhet med 2 procent. Nettoförmögenheten ökade varje enskilt år fram till och med 2001 för att därefter minska med 3 procent. De reala tillgångarna ökade under perioden med 36 procent. Värdet för de finansiella tillgångarna minskade däremot med 24 procent, där minskningen bara det senaste året var 18 procent. Börsnoterade aktier står för den största delen av minskningen, minus 50 procent sedan år Även andra aktierelaterade värdepapper såsom aktiefonder och blandfonder har minskat i värde. Det totala värdet på de samlade skulderna har ökat med 267 miljarder kronor eller 25 procent under perioden Skuldsättningsgraden, kvoten mellan skulder och tillgångar, har ökat med 5 procentenheter, från 26 till 31 procent mellan åren. Kvinnors tillgångar i förhållande till männens har ökat varje år, från 71 procent 1999 till 75 procent Även deras skulder i procent av männens har ökat från 69 procent till 73. Resultatet av att både tillgångar och skulder ökat mer för kvinnorna är att deras nettoförmögenhet i procent av männens förblir densamma under perioden, 75 procent. Sammanboende och då framför allt sammanboende med barn har haft en positiv förmögenhetsutveckling under perioden Nettoförmögenheten för sammanboende med barn ökade med tre procent under perioden trots att skuldsättningsgraden för denna grupp samtidigt ökade med 4 procent. Sammanboende barnfamiljer bor oftare i eget hem än andra hushåll och som tidigare nämnts har värdet på fastigheter ökat under denna tidsperiod. Vid indelning av hushållen i tiondelar, deciler, efter nettoförmögenhet visar resultaten att de två lägsta och den högsta decilgruppen haft en negativ utveckling under perioden För övriga decilgrupper ökar 12 SCB

14 Förmögenhetsstatistik 2002 Resultat nettoförmögenheten. Utvecklingen det senaste året har varit negativ för de flesta decilgrupper. De tio procenten hushåll med störst nettoförmögenhet har minskat sin andel av den totala förmögenheten från 62 till 59 procent. Orsaken till detta är främst att aktier och aktierelaterade värdepapper minskat i värde under perioden och dessa tillgångar är koncentrerade till de rikaste hushållen. Ett annat sätt att mäta förmögenhetsfördelningen är med den s.k. Ginikoefficienten. Koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1. Ett högt värde visar på större ojämnhet än ett lågt. Gini-koefficienten, som är hög för nettoförmögenheten och visar på stor ojämnhet, sjunker mellan åren från 0,859 till 0,853. Det visar att förmögenhetsfördelningen blivit något jämnare under denna period när värdet på fastigheter ökat och värdet på aktier och fonder minskat. Mellan åren 2001 och 2002 ökar spridningen i förmögenhetsfördelningen trots att nedgången på aktiemarknaden fortsätter och att fastighetspriserna fortsätter stiga. Enligt tidigare sanningar /teorier ska en nedgång av värdet på aktierelaterade tillgångar verka för en utjämning av förmögenhetsfördelningen och en ökning av fastighetspriserna också verka för en utjämning i förmögenhetsfördelningen. Det man kan se i tabellunderlagen är att ökningen av fastighetspriserna medfört en ökad spridning av fastighetstillgångarna, Gini-koefficienten har ökat från 0,759 år 2001 till 0,767 år 2002, vilket kan vara en anledning till att förmögenhetsfördelningen blir ojämnare. SCB 13

15 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 1 Tillgångar och skulder för personer Tabell 2 Tillgångar och skulder för kvinnor och män Totalsummor och medelvärden Tabell 3 Finansiella tillgångar och skulder för kvinnor och män i olika åldersgrupper Andel som har egenskapen i procent och medelvärden (för alla) i tkr Tabell 4 Tillgångar och skulder för hushåll Medelvärden, medianvärden och medelfel Tabell 5 Tillgångar och skulder för hushåll Andel av totalsumman för de 10 procenten med störst tillgångsslag eller skuld, andel av totalsumman för de 10 procenten med störst nettoförmögenhet och Gini-koefficient för olika tillgångsslag och skuld Tabell 6a Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet. Medelvärden (för alla) i tkr Tabell 6b Andel i procent av tillgångar och skulder 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet Tabell 7a Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll i decilgrupper efter disponibel inkomst. Medelvärden (för alla) i tkr Tabell 7b Andel i procent av tillgångar och skulder 2002 för hushåll i decilgrupper efter disponibel inkomst Tabell 8 Avkastning på tillgångar 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet. Medelvärden (för alla) i tkr Tabell 9 Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medelvärden och medianvärden (för alla) i tkr Tabell 10 Skuldsättning 2002 efter hushållstyp och ålder. Andel hushåll med skuld, medelvärden och medianvärden (för alla) och skuldsättningsgrad Tabell 11 Tillgångar och skulder för kvinnor och män Totalsummor i mdkr i löpande priser Tabell 12 Tillgångar för kvinnor och män Procentuell fördelning Tabell 13 Kvinnors tillgångar och skulder i procent av männens Tabell 14a Tillgångar och skulder för hushåll Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Tabell 14b Tillgångar och skulder för hushåll Medelvärden (för de med egenskap) i tkr i 2002 års priser Tabell 15 Tillgångar och skulder för hushåll Ginikofficient SCB

16 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 16 Tillgångar och skulder för hushåll Andel av totalsumman i procent för de 10 procenten med störst nettoförmögenhet Tabell 17a Nettoförmögenhet för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Tabell 17b Nettoförmögenhet för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet Medianvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Tabell 18a Nettoförmögenhet för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Tabell 18b Nettoförmögenhet för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medianvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Tabell 19a Skuldsättningsgrad i procent för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet Tabell 19b Skuldsättningsgrad i procent för hushåll indelade i decilgrupper efter disponibel inkomst Tabell 20 Skuldsättningsgrad i procent för hushåll efter hushållstyp och ålder Tabell 21 Kommuner rangordnade efter störst respektive minst genomsnittliga nettoförmögenhet per person Medelvärden och medianvärden (för alla) SCB 15

17 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 1 Tillgångar och skulder för personer 2002 Totalsumma, mdkr Andel av tillgångarna, % Andel personer med värde, % Reala tillgångar ,7 42,8 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk ,1 28,6 Bostadsrätt 388 9,0 11,1 Fritidshus 272 6,3 7,5 Jordbruksfastighet 333 7,7 4,4 Hyresfastighet 158 3,7 0,4 Övriga fastigheter inkl. tomtmark 42 1,0 1,8 Finansiella tillgångar ,9 70,9 Bank 402 9,3 41,9 Räntefonder 47 1,1 6,2 Andra fonder än räntefonder 273 6,3 47,9 Börsnoterade aktier 260 6,0 24,0 Obligationer och övriga värdepapper 76 1,7 9,7 Skattepliktig försäkring 107 2,5 11,8 Övriga reala och finansiella tillgångar 102 2,4 2,1 Summa tillgångar ,4 Sammanlagd skuld vid årets slut ,2 Studieskulder ,8 Nettoförmögenhet exkl. studieskulder ,2 Nettoförmögenhet ,6 Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. 16 SCB

18 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 2 Tillgångar och skulder för kvinnor och män Totalsummor och medelvärden Totalsumma, mdkr Andel av tillgångarna, % Andel personer med värde, % Medelvärde för alla, tkr Medelvärde för de med egenskap, tkr Andel av totalsumman för kvinnor resp. män, % Kvinnor och män Reala tillgångar ,7 42, Eget hem inkl. bodelen i jordbruk ,1 28, Bostadsrätt 388 9,0 11, Fritidshus 272 6,3 7, Jordbruksfastighet 333 7,7 4, Hyresfastighet 158 3,7 0, Övriga fastigheter inkl. tomtmark 42 1,0 1, Finansiella tillgångar ,9 70, Bank 402 9,3 41, Räntefonder 47 1,1 6, Andra fonder än räntefonder 273 6,3 47, Börsnoterade aktier 260 6,0 24, Obligationer och övriga värdepapper 76 1,7 9, Skattepliktig försäkring 107 2,5 11, Övriga reala och finansiella tillgångar 102 2,4 2, Summa tillgångar , Sammanlagd skuld vid årets slut , Studieskulder , Nettoförmögenhet exkl. studieskulder , Nettoförmögenhet , Kvinnor Reala tillgångar ,4 40, Eget hem inkl. bodelen i jordbruk ,8 25, Bostadsrätt ,2 11, Fritidshus 127 6,9 7, Jordbruksfastighet 94 5,1 3, Hyresfastighet 49 2,6 0, Övriga fastigheter inkl. tomtmark 14 0,8 1, Finansiella tillgångar ,0 70, Bank 181 9,8 41, Räntefonder 25 1,3 6, Andra fonder än räntefonder 136 7,4 48, Börsnoterade aktier 86 4,6 19, Obligationer och övriga värdepapper 34 1,9 9, Skattepliktig försäkring 56 3,0 12, SCB 17

19 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 2 (forts.) Totalsumma, mdkr Andel av tillgångarna, % Andel personer med värde, % Medelvärde för alla, tkr Medelvärde för de med egenskap, tkr Andel av totalsumman för kvinnor resp. män, % Övriga reala och finansiella tillgångar 30 1,6 1, Summa tillgångar , Sammanlagd skuld vid årets slut , Studieskulder , Nettoförmögenhet exkl. studieskulder , Nettoförmögenhet , Män Reala tillgångar ,0 45, Eget hem inkl. bodelen i jordbruk ,6 31, Bostadsrätt 181 7,3 10, Fritidshus 145 5,9 8, Jordbruksfastighet 239 9,7 5, Hyresfastighet 110 4,4 0, Övriga fastigheter inkl. tomtmark 28 1,1 2, Finansiella tillgångar ,1 71, Bank 221 8,9 42, Räntefonder 22 0,9 5, Andra fonder än räntefonder 137 5,5 47, Börsnoterade aktier 174 7,0 28, Obligationer och övriga värdepapper 41 1,7 9, Skattepliktig försäkring 51 2,1 11, Övriga reala och finansiella tillgångar 72 2,9 2, Summa tillgångar , Sammanlagd skuld vid årets slut , Studieskulder , Nettoförmögenhet exkl. studieskulder , Nettoförmögenhet , Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. 18 SCB

20 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 3 Finansiella tillgångar och skulder för kvinnor och män i olika åldersgrupper Andel som har egenskapen i procent och medelvärden (för alla) i tkr Kön Ålder Finansiella Därav tillgångar Bank Räntebärande värdepapper Andra fonder än räntefonder Andel Me- Andel Me- Andel Me- Andel Me- med del- med del- med del- med del- värde, värde, värde, värde, värde, värde, värde, värde, % tkr % tkr % tkr % tkr Börsnoterade aktier Andel Memed delvärde, värde, % tkr Skulder Andel med värde, % Medelvärde, tkr Kvinnor Män Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. SCB 19

21 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 4 Tillgångar och skulder för hushåll Medelvärden, medianvärden och medelfel Andel med värde, % Medelvärde för alla, tkr Medelvärde för de med egenskap, tkr Dubbla medelfelet, tkr Median för de med egenskap, tkr Reala tillgångar 57, ± Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 38, ± Bostadsrätt 16, ± Fritidshus 12, ± Jordbruksfastighet 7, ± Hyresfastighet 0, ± Övriga fastigheter inkl. tomtmark 2, ± Finansiella tillgångar 79, ± Bank 58, ± 5 62 Räntefonder 10, ± 1 36 Andra fonder än räntefonder 56, ± 2 35 Börsnoterade aktier 36, ± 6 15 Obligationer och övriga värdepapper 16, ± 2 43 Skattepliktig försäkring 17, ± 2 44 Övriga reala och finansiella tillgångar 3, ± Summa tillgångar 84, ± Sammanlagd skuld vid årets slut 70, ± Studieskulder 24, ± 1 86 Nettoförmögenhet exkl. studieskulder 93, ± Nettoförmögenhet 95, ± Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 20 SCB

22 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 5 Tillgångar och skulder för hushåll Andel av totalsumman för de 10 procenten med störst tillgångsslag eller skuld, andel av totalsumman för de 10 procenten med störst nettoförmögenhet och Gini-koefficient för olika tillgångsslag och skuld Totalsumma, mdkr Andel av totalsumman för topp 10 procent, % Andel av totalsumman för topp 10 procent av nettoförmögenheten, % Ginikoefficient Reala tillgångar ,715 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk ,767 Bostadsrätt ,926 Fritidshus ,940 Jordbruksfastighet ,976 Hyresfastighet ,998 Övriga fastigheter inkl. tomtmark ,989 Finansiella tillgångar ,778 Bank ,811 Räntefonder ,970 Andra fonder än räntefonder ,836 Börsnoterade aktier ,949 Obligationer och övriga värdepapper ,945 Skattepliktig försäkring ,949 Övriga reala och finansiella tillgångar ,991 Summa tillgångar ,681 Sammanlagd skuld vid årets slut ,727 Studieskulder ,878 Nettoförmögenhet exkl. studieskulder ,800 Nettoförmögenhet ,853 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. SCB 21

23 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 6a Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet. Medelvärden (för alla) i tkr Deciler efter nettoförmögenhet Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skuld Nettoförmögenhet Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. Tabell 6b Andel i procent av tillgångar och skulder 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet Deciler efter nettoförmögenhet Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skuld Nettoförmögenhet 1 3,0 1,3 2,5 21,1-5,7 2 1,2 0,7 1,1 6,0-1,1 3 0,6 0,4 0,5 2,1-0,1 4 1,1 1,1 1,1 2,7 0,3 5 3,3 3,3 3,2 6,6 1,8 6 6,0 5,2 5,6 9,0 4,2 7 9,0 7,5 8,5 10,2 7,7 8 13,1 10,9 12,3 11,1 12,8 9 19,4 17,5 18,6 12,0 21, ,2 52,1 46,5 19,2 58,6 Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 22 SCB

24 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 7a Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll i decilgrupper efter disponibel inkomst. Medelvärden (för alla) i tkr Deciler efter disponibel inkomst Disponibel inkomst Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skuld Nettoförmögenhet Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. Tabell 7b Andel i procent av tillgångar och skulder 2002 för hushåll i decilgrupper efter disponibel inkomst Deciler efter disponibel inkomst Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skuld Nettoförmögenhet 1 4,0 4,6 4,1 3,6 4,4 2 2,4 4,3 2,9 1,9 3,3 3 3,7 4,7 4,0 3,0 4,4 4 4,7 5,5 4,9 4,4 5,1 5 6,4 7,8 6,8 5,2 7,5 6 7,5 8,8 7,8 7,1 8,1 7 10,9 11,1 10,9 9,6 11,4 8 13,4 10,3 12,4 14,4 11,6 9 16,8 11,8 15,4 19,5 13, ,2 31,1 30,9 31,2 30,8 Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. SCB 23

25 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 8 Avkastning på tillgångar 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet. Medelvärden (för alla) i tkr Deciler efter nettoförmögenhet Nettoför- Avkastning mögenhet Utdelning/ränta Kapitalvinst Kapitalförlust Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 24 SCB

26 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 9 Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medelvärden och medianvärden (för alla) i tkr Hushållstyp Ålder Reala tillgångar Medelvärde, tkr Median, tkr Finansiella tillgångar Medelvärdedian, Me- tkr tkr Tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Medelvärdedian, Me- Medel- Me- Medel- Me- värde, dian, värde, dian, tkr tkr tkr tkr tkr tkr Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0 19 år Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samtliga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0 19 år Samtliga sammanboende Övriga hushåll Samtliga hushåll Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Ensamstående/Sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 2) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0-19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans/hennes ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. SCB 25

27 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 10 Skuldsättning 2002 efter hushållstyp och ålder. Andel hushåll med skuld, medelvärden och medianvärden (för alla) och skuldsättningsgrad 1 Hushållstyp Ålder Andel med Skuld skuld, % Medelv, tkr Median, tkr Skuld/tillgångar, % Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0 19 år Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samtliga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0 19 år Samtliga sammanboende Övriga hushåll Samtliga hushåll Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Skuldsättningsgrad beräknas som kvoten mellan summa skulder och summa tillgångar för hela redovisningsgruppen. 2) Ensamstående/sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 3) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0 19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans/hennes ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. 26 SCB

28 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 11 Tillgångar och skulder för kvinnor och män Totalsummor i mdkr i löpande priser År Förändring 02/01 02/ i % i % Kvinnor och män Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Övriga tillgångar Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Kvinnor Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Övriga tillgångar Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Män Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Övriga tillgångar Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. SCB 27

29 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 12 Tillgångar för kvinnor och män Procentuell fördelning År Kvinnor och män Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Övriga tillgångar Samtliga tillgångar Kvinnor Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Övriga tillgångar Samtliga tillgångar Män Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Övriga tillgångar Samtliga tillgångar Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. 28 SCB

30 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 13 Kvinnors tillgångar och skulder i procent av männens År Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. SCB 29

31 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 14a Tillgångar och skulder för hushåll Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser År Förändring 02/01 02/ i % i % Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. Tabell 14b Tillgångar och skulder för hushåll Medelvärden (för de med egenskap) i tkr i 2002 års priser År Förändring 02/01 02/ i % i % Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 30 SCB

32 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 15 Tillgångar och skulder för hushåll Gini-koefficient År Reala tillgångar 0,709 0,713 0,708 0,715 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 0,756 0,764 0,759 0,767 Bostadsrätt 0,934 0,937 0,928 0,926 Finansiella tillgångar 0,803 0,792 0,782 0,778 Bank 0,805 0,811 0,790 0,811 Fonder 0,852 0,832 0,827 0,830 Börsnoterade aktier 0,961 0,953 0,956 0,949 Samtliga tillgångar 0,692 0,691 0,678 0,681 Skulder 0,716 0,720 0,726 0,727 Nettoförmögenhet 0,859 0,856 0,845 0,853 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. SCB 31

33 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 16 Tillgångar och skulder för hushåll Andel av totalsumman i procent för de 10 procenten med störst nettoförmögenhet Andel av totalsumman för topp 10 % Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 32 SCB

34 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 17a Nettoförmögenhet för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Deciler efter År Förändring nettoförmögenhet /01 02/ Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. Tabell 17b Nettoförmögenhet för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet Medianvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Deciler efter År Förändring nettoförmögenhet /01 02/ Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. SCB 33

35 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 18a Nettoförmögenhet för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Hushållstyp Ålder År Förändring 02/01 02/ i % i % Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0 19 år Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samtliga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0 19 år Samtliga sammanboende Övriga hushåll Samtliga hushåll Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Ensamstående/sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 2) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0-19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. 34 SCB

36 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 18b Nettoförmögenhet för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medianvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Hushållstyp År Ålder Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0 19 år Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samtliga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0 19 år Samtliga sammanboende Övriga hushåll Samtliga hushåll Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Ensamstående/sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 2) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0 19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans/hennes ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. SCB 35

37 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 19a Skuldsättningsgrad 1 i procent för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet Deciler efter nettoförmögenhet År Förändring 02/01 02/ i % i % Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Skuldsättningsgrad beräknas som kvoten mellan summa skulder och summa tillgångar för hela redovisningsgruppen. Tabell 19b Skuldsättningsgrad 1 i procent för hushåll indelade i decilgrupper efter disponibel inkomst Deciler efter disponibel inkomst År Förändring 02/01 02/ i % i % Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Skuldsättningsgrad beräknas som kvoten mellan summa skulder och summa tillgångar för hela redovisningsgruppen. 36 SCB

38 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 20 Skuldsättningsgrad 1 i procent för hushåll efter hushållstyp och ålder Hushållstyp År Förändring Ålder /01 02/99 Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0 19 år Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samtliga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0 19 år Samtliga sammanboende Övriga hushåll Samtliga hushåll Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Skuldsättningsgrad beräknas som kvoten mellan summa skulder och summa tillgångar för hela redovisningsgruppen. 2) Ensamstående/sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 3) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0 19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans/hennes ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. SCB 37

39 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 21 Kommuner rangordnade efter störst respektive minst genomsnittliga nettoförmögenhet per person Medelvärden och medianvärden (för alla) Kommun Medelvärde, tkr Medianvärde, tkr Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 0162 Danderyd Lidingö Täby Vellinge Nacka Ekerö Båstad Lomma Värmdö Sollentuna Hela riket Älvsbyn Fagersta Boden Forshaga Gällivare Surahammar Hofors Jokkmokk Haparanda Timrå Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. 38 SCB

40 Förmögenhetsstatistik 2002 Fakta om statistiken Fakta om statistiken Förmögenhetsstatistiken är fr.o.m en årlig undersökning som görs på uppdrag av riksdagen och omfattar hela Sveriges befolkning. Statistiken ger information om förmögenhetens sammansättning och utveckling för personer och hushåll. Den belyser också fördelningen av finansiella och reala tillgångar samt skulder och är underlag vid simuleringar av förändringar i förmögenhetsbeskattningen. Detta omfattar statistiken Huvudsyftet med denna rapport är att visa förmögenhetens sammansättning och fördelning. Redovisningar görs bl. a. efter olika typer av tillgångar och skulder, kön och ålder, hushållstyp, utbildning, regional indelning i kommuner samt efter decilgrupper. För de olika indelningarna visas medelvärden, medianvärden, förmögenhetens koncentration till de 10 procenten med störst förmögenhet samt Gini-koefficient. Jämförelser görs med åren 1999, 2000 och Dessa tre år gjordes översiktliga förmögenhetsstudier på totalmaterial i samband med uppdrag till regeringen gällande kapitalvinster och kapitalförluster. ( Se rapporterna REAVINSTER och reaförluster 1999, Rekordåret 2000 Reavinster och reaförluster Förmögenhet och Minskade vinster 2001 Kapitalvinster och kapitalförluster Förmögenhet.) Statistiken gällande personers förmögenhet bygger på totalräknade uppgifter. Redovisning av hushåll sker med urvalsundersökningen HEK Hushållens ekonomi, som grund. Genom att använda hushållsbildningen i HEK skapas ett kvalitetsmässigt bättre hushållsbegrepp än vad som erhålls via register eftersom hushållets verkliga sammansättning kan fastställas med hjälp av en telefonintervju. Det hushållsbegrepp som redovisas är kosthushåll. Redovisningen görs för de hushåll som var folkbokförda i Sverige både den 1 januari och den 31 december undersökningsåret. Hushållets sammansättning avser förhållandet den 31 december undersökningsåret. Institutionshushåll ingår inte i redovisningen. Förmögenhetsuppgifterna är marknadsvärderade och värderingen avser den 31 december undersökningsåret. Varken individuellt eller kollektivt försäkringssparande ingår i redovisade sammanställningar Definitioner och förklaringar Med kosthushåll menas det hushåll som utgörs av alla personer som den 31 december undersökningsåret bodde i samma bostad och hade gemensam hushållning. I kosthushållet ingår även barn som är 20 år eller äldre och bor hemma. Ett kosthushåll kan också bestå av flera generationer, syskon eller andra som bor tillsammans och har gemensam hushållning. SCB 39