Förmögenhetsstatistik. Sammansättning och fördelning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förmögenhetsstatistik. Sammansättning och fördelning"

Transkript

1 Förmögenhetsstatistik 2002 Sammansättning och fördelning

2 Förmögenhetsstatistik 2002 Sammansättning och fördelning Statistiska centralbyrån 2004

3 Wealth statistics 2004 Producent Producer Statistiska centralbyrån, enheten för Ekonomisk välfärd Örebro Förfrågningar: Tommy Blomqvist, Inquiries Lena Bjerke, Leif Johansson, Omslag: Ateljén, SCB Om du citerar ur denna publikation, var god uppge: Källa: SCB + publikationens namn 2004 Statistiska centralbyrån ISBN: X Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

4 Förmögenhetsstatistik 2002 Förord Förord Regeringen har för budgetåret 2003 beslutat att ge ett resurstillskott för skattestatistiska ändamål. Resurstillskottet syftar till att säkerställa en tillfredställande kvalitet på för skattepolitik och skatteanalys centrala statistikområden. Medlen ska bland annat användas till en årlig förmögenhetsundersökning. Denna rapport är den första i en kommande serie löpande förmögenhetsredovisningar. Statistik om förmögenhetens sammansättning och fördelning har varit ett ämnesområde där det saknats löpande redovisningar. En bra förmögenhetsstatistik är viktig för att kunna belysa den ekonomiska välfärden och vara underlag för beräkningar inom förmögenhetsbeskattningen. Bearbetningarna är gjorda på den totalräknade förmögenhetsstatistiken (personredovisningarna) och urvalsundersökningen HEK Hushållens ekonomi (hushållsredovisningarna). Rapporten har sammanställts av Lena Bjerke, Tommy Blomqvist och Leif Johansson. Statistiska centralbyrån i juni 2004 Berndt Öhman Avdelningschef Leif Johansson Enhetschef SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och andra organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov. SCB 3

5 4 SCB

6 Förmögenhetsstatistik 2002 Innehåll Innehåll Sammanfattning... 7 Teckenförklaring... 8 Resultat... 9 Tabeller Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet SCB 5

7 6 SCB

8 Förmögenhetsstatistik 2002 Sammanfattning Sammanfattning Den samlade nettoförmögenheten (tillgångar minus skulder) för fysiska personer i Sverige uppgår till miljarder kronor år Merparten av tillgångarna, drygt 70 procent består av fastigheter och bostadsrätter. Bland de finansiella tillgångarna är bankmedel den största enskilda posten. Om man skulle fördela den totala nettoförmögenheten på alla hushåll i Sverige skulle varje hushåll få en förmögenhet på kronor. Men förmögenheten är mycket ojämnt fördelad. De 10 procent rikaste hushållen innehar 60 procent av den totala nettoförmögenheten och har i genomsnitt en förmögenhet på kronor. En tredjedel av hushållen har mycket låg eller t.o.m. negativ förmögenhet, dvs. skulderna är större än tillgångarna. Nettoförmögenheten för medelsvensson, det hushåll som ligger precis mitt i förmögenhetsfördelningen efter rangordning av hushåll från de med negativ förmögenhet till de allra rikaste, är kronor. Över 70 procent av hushållen har skulder. Skuldsättningsgraden, skuld i förhållande till tillgångar, är i genomsnitt 31 procent. Kvinnors förmögenhet är mindre än männens. Av totalsumman innehar kvinnorna 43 procent. Kvinnor har i högre grad sina finansiella tillgångar placerade i s.k. säkra värdepapper som räntebärande instrument och fonder. Män investerar oftare i börsnoterade aktier och dessutom till ett högre värde än kvinnor. Barns och ungdomars sparande är till största delen placerat i fonder. Närmare 60 procent av dem har någon form av fondsparande. Den samlade nettoförmögenheten ökade under den uppmätta tidsperioden med 2 procent. De reala tillgångarna, fastigheter och bostadsrätter, ökade i värde med 36 procent medan de finansiella tillgångarna minskade med 24 procent. Minskningen var störst mellan de två senaste åren 2001 och 2002, 18 procent. Börsnoterade aktier står för den största delen av minskningen. Sedan 1999, året då värdet på aktier var som högst, har det samlade aktievärdet minskat med 50 procent. Även aktiefonder och blandfonder har förlorat mycket i värde under perioden. Skulderna ökade med 267 miljarder kronor eller 25 procent och skuldsättningsgraden ökade varje enskilt år från 26 procent 1999 till 31 procent Fördelningen av nettoförmögenheten har under den uppmätta tidsperioden blivit något jämnare. För att mäta spridningen i förmögenheten används GINI-koefficienten. GINI-koefficienten var som högst 1999 med ett värde på 0,859 och som lägst år 2001 med ett värde på 0,845. Den minskade spridningen beror till stor del på nedgången för aktiemarknaden, en ökad skuldsättning bland de allra rikaste och en uppgång för fastighetspriserna. De 10 procenten med högst nettoförmögenhet har minskat sin andel av nettoförmögenheten från 62 till 59 procent. Mellan åren 2001 och 2002 ökar spridningen i förmögenhetsfördelningen trots att nedgången på aktiemarknaden fortsätter och att fastighetspriserna fortsätter stiga. Enligt tidigare sanningar /teorier ska en nedgång av vär- SCB 7

9 Sammanfattning Förmögenhetsstatistik 2002 det på aktierelaterade tillgångar verka för en utjämning av förmögenhetsfördelningen och en ökning av fastighetspriserna också verka för en utjämning i förmögenhetsfördelningen. Det man kan se i tabellunderlagen är att ökningen av fastighetspriserna medfört en ökad spridning av fastighetstillgångarna, Gini-koefficienten har ökat från 0,759 år 2001 till 0,767 år 2002, vilket kan vara en anledning till att förmögenhetsfördelningen blir ojämnare. Teckenförklaring. i tabeller betyder att uppgift inte kan förekomma. 8 SCB

10 Förmögenhetsstatistik 2002 Resultat Resultat Förändringar på priser för fastigheter spelar stor roll för förmögenhetsfördelningen då en stor andel av hushållen äger sin bostad i form av eget hem eller bostadsrätt. Fastighetspriserna var låga i början och mitten av talet. Först år 1997 börjar priserna stiga och den utvecklingen fortsätter. Från år 1996 till år 2003 ökar värdet på småhus med 74 procent. Utvecklingen på aktier och aktierelaterade värdepapper visar en mer händelserik utveckling. Från 1991 till 1999 ökar värdet på aktierelaterade värdepapper varje år. Generalindex mellan åren stiger med nästan 500 procent! Vid jämförelse mellan årens slutkurser sker den största ökningen mellan 1998 och Index når sitt högsta värde under mars månad år 2000 och därefter vänder börskurserna neråt. Minskningen fortsätter år 2001 och Under dessa år minskar generalindex med 54 procent. År 2003 sker en återhämtning och kurserna stiger igen med 29 procent. Konsumentprisindex, fastighetsprisindex och Affärsvärldens generalindex (2003). År 1991 = 100 Index Generalindex Konsumentprisindex 100 Fastighetsprisindex År Förändring av börskurserna påverkar förmögenhetsbilden för ett mindre antal hushåll än vad en förändring av fastighetspriserna gör. Det är framförallt de relativt fåtal hushåll med stora innehav av aktier och aktierelaterade värdepapper som berörs av den dramatiska utvecklingen vi sett under senare år. Förmögenhetens sammansättning 2002 Den sammanlagda nettoförmögenheten för personer i Sverige år 2002 uppgår till miljarder kronor och om man fördelar den på alla, skulle var och en få en nettoförmögenhet på kronor. SCB 9

11 Resultat Förmögenhetsstatistik 2002 Tillgångarna består till största delen, mer än 70 procent, av fastigheter och borätter, dvs. det vi här kallar reala tillgångar. Över 52 procent är boendekapital i form av eget hem och bostadsrätter som ägs av mer än 54 procent av hushållen. Det genomsnittliga värdet för hushållens egna hem är kronor och för bostadsrätter kronor. Bland de finansiella tillgångarna är pengar på banken den största posten år (Detta trots att endast tillgångar med årsränta överstigande 100 kronor är representerade.) Bankfordringar svarar för 10 procent av tillgångarna och innehas av 59 procent av hushållen. Genomsnittsvärdet för hushåll med bankmedel är kronor, vilket är högre än för någon annan enskild finansiell tillgång. Det näst vanligaste sättet att spara bland hushållen är i fonder. Mer än 56 procent äger andelar i aktiefonder och blandfonder. Räntefonder utgör en liten del av fondinnehavet, endast 50 miljarder kronor jämfört med aktiefonder och blandfonder, som står för 274 miljarder kronor. Medelvärdet för hushåll som äger fonder är kronor för aktie- och blandfonder resp kronor för räntefonder. Börsnoterade aktier ägs av en mindre andel hushåll, 36 procent och innehavet är i genomsnitt kronor. Över 70 procent av hushållen har skulder. Den genomsnittliga skulden är kronor och skuldsättningsgraden, skuld i förhållande till tillgångar, 31 procent. Kvinnors och mäns förmögenhet Kvinnors förmögenhet är mindre än männens, kronor i genomsnitt jämfört med kronor. Av totalsumman innehar kvinnorna 43 procent. Man kan också uttrycka det så att kvinnors totala förmögenhet är 75 procent av männens. Det finns några speciella olikheter i kvinnors och mäns förmögenhetsinnehav som kan noteras. Kvinnor har i högre grad sina tillgångar placerade i s.k. säkra värdepapper t.ex. räntebärande värdepapper och fonder. Börsnoterade aktier innehas betydligt oftare av män och här finns dessutom den största skillnaden värdemässigt. Männen äger 67 procent av det totala värdet. Männen äger också huvuddelen av samtliga reala tillgångar utom bostadsrätterna där kvinnorna står för 54 procent av totalvärdet. Andra tillgångar där kvinnorna har en större andel av totalsumman är räntefonder och skattepliktig försäkring. Hälften av kvinnorna har skulder. Bland männen är det fler, 55 procent. Även det genomsnittliga skuldbeloppet är större för männen. Det är en relativt stor andel av barnen, två tredjedelar, som har någon form av finansiella resurser. De genomsnittliga beloppen är drygt kronor. Barn sparar främst i fonder. Närmare 60 procent har någon form av fondsparande. Vid dessa unga år är det ingen skillnad mellan flickor och pojkar, varken när det gäller hur stor andel som äger finansiella tillgångar, vilken inriktning sparandet har eller beloppens storlek. Både för män och kvinnor växer de finansiella tillgångarna med ålder och är störst i åldersgruppen över 75 år. Det är framför allt bankfordringarna som blir större med stigande ålder för både män och kvinnor. De övriga finansiella tillgångarna visar inte så tydliga mönster. För männen är börs- 10 SCB

12 Förmögenhetsstatistik 2002 Resultat noterade aktier störst i åldersgruppen år, strax innan pensionen. Andelen kvinnor med aktieinnehav är störst även i denna åldersgrupp men det genomsnittliga beloppet ökar därefter med stigande ålder. Skulderna är störst i åldern år för både män och kvinnor för att sedan minska med stigande ålder. Förmögenhetsfördelning Förmögenheten är mycket ojämnt fördelad. Det är ett fåtal hushåll i Sverige som har stora förmögenheter. Nettoförmögenheten för medelsvensson, dvs. det hushåll som ligger precis mitt i förmögenhetsfördelningen efter rangordning av hushåll från de med negativ förmögenhet till de allra rikaste, är kronor. Det kan jämföras med de rikaste tio procenten hushåll som i genomsnitt har en nettoförmögenhet på kronor, mer än tjugo gånger större. Den samlade nettoförmögenheten för de 10 procent rikaste hushållen motsvarar nästan 60 procent av den totala förmögenhetssumman. Utmärkande för tionde decilen (tiondelen med störst nettoförmögenhet) är dessutom att den äger en stor andel av det samlade värdet för börsnoterade aktier. De rikaste tio procenten äger 75 procent av aktievärdet. Denna grupp innehar också huvuddelen av värdet på hyresfastigheter och jordbruksfastigheter, 89 resp. 76 procent. En tredjedel av hushållen har mycket låg eller t.o.m. negativ förmögenhet, dvs. skulderna är större än tillgångarna. Här finns bl.a. unga med studieskulder som ännu inte hunnit skaffa sig några tillgångar och ensamstående med barn. En vanlig teori om förmögenhetsbildningen är att den byggs upp efter en livscykel. I unga år har man små tillgångar och ofta lån för studier och boende. Under årens lopp byggs tillgångarna upp och man sparar när inkomsterna blir större och överstiger utgifterna. Detta sparkapital används senare i livet när inkomster från arbete övergår till pension. I denna undersökning ingår inte några longitudinella studier, dvs. studier för enskilda individer eller hushåll över lång tid men de tvärsnittsdata som ingår visar att livscykelteorin verkar stämma. Nettoförmögenheten ökar med stigande ålder. De reala tillgångarna ökar fram till och med år för att därefter minska. Värdet på de finansiella tillgångarna ökar med varje åldersgrupp och är som störst i den äldsta gruppen, 65 år och äldre. Skulderna är störst i åldersgruppen år då många bildar familj och skaffar eget boende. Hushåll utan barn har en större andel finansiella tillgångar än barnfamiljer som i större utsträckning har placerat sina tillgångar i boendet. Barnfamiljernas skulder är också större än för hushåll utan barn. Det sistnämnda gäller för både ensamstående och sammanboende. År 2002 finns det hushåll, 21 procent av samtliga hushåll, som har en marknadsvärderad förmögenhet på över 1 miljon kronor. Män är i större utsträckning miljonärer än kvinnor men antalet och andelen flickor och pojkar med mer än 1 miljon kronor i nettoförmögenhet är ungefär lika stor. SCB 11

13 Resultat Förmögenhetsstatistik 2002 Antal och andel hushåll och personer med marknadsvärderad nettoförmögenhet > 1 miljon kronor 2002 Antal Andel med värde, % Hushåll Samtliga personer Vuxna > 20 år Kvinnor Män Barn och ungdomar < 20 år ,2 Flickor ,2 Pojkar ,2 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll och totala förmögenhetsstatistiken. Åren Under hela tidsperioden ökade värdet på personers samlade nettoförmögenhet med 2 procent. Nettoförmögenheten ökade varje enskilt år fram till och med 2001 för att därefter minska med 3 procent. De reala tillgångarna ökade under perioden med 36 procent. Värdet för de finansiella tillgångarna minskade däremot med 24 procent, där minskningen bara det senaste året var 18 procent. Börsnoterade aktier står för den största delen av minskningen, minus 50 procent sedan år Även andra aktierelaterade värdepapper såsom aktiefonder och blandfonder har minskat i värde. Det totala värdet på de samlade skulderna har ökat med 267 miljarder kronor eller 25 procent under perioden Skuldsättningsgraden, kvoten mellan skulder och tillgångar, har ökat med 5 procentenheter, från 26 till 31 procent mellan åren. Kvinnors tillgångar i förhållande till männens har ökat varje år, från 71 procent 1999 till 75 procent Även deras skulder i procent av männens har ökat från 69 procent till 73. Resultatet av att både tillgångar och skulder ökat mer för kvinnorna är att deras nettoförmögenhet i procent av männens förblir densamma under perioden, 75 procent. Sammanboende och då framför allt sammanboende med barn har haft en positiv förmögenhetsutveckling under perioden Nettoförmögenheten för sammanboende med barn ökade med tre procent under perioden trots att skuldsättningsgraden för denna grupp samtidigt ökade med 4 procent. Sammanboende barnfamiljer bor oftare i eget hem än andra hushåll och som tidigare nämnts har värdet på fastigheter ökat under denna tidsperiod. Vid indelning av hushållen i tiondelar, deciler, efter nettoförmögenhet visar resultaten att de två lägsta och den högsta decilgruppen haft en negativ utveckling under perioden För övriga decilgrupper ökar 12 SCB

14 Förmögenhetsstatistik 2002 Resultat nettoförmögenheten. Utvecklingen det senaste året har varit negativ för de flesta decilgrupper. De tio procenten hushåll med störst nettoförmögenhet har minskat sin andel av den totala förmögenheten från 62 till 59 procent. Orsaken till detta är främst att aktier och aktierelaterade värdepapper minskat i värde under perioden och dessa tillgångar är koncentrerade till de rikaste hushållen. Ett annat sätt att mäta förmögenhetsfördelningen är med den s.k. Ginikoefficienten. Koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1. Ett högt värde visar på större ojämnhet än ett lågt. Gini-koefficienten, som är hög för nettoförmögenheten och visar på stor ojämnhet, sjunker mellan åren från 0,859 till 0,853. Det visar att förmögenhetsfördelningen blivit något jämnare under denna period när värdet på fastigheter ökat och värdet på aktier och fonder minskat. Mellan åren 2001 och 2002 ökar spridningen i förmögenhetsfördelningen trots att nedgången på aktiemarknaden fortsätter och att fastighetspriserna fortsätter stiga. Enligt tidigare sanningar /teorier ska en nedgång av värdet på aktierelaterade tillgångar verka för en utjämning av förmögenhetsfördelningen och en ökning av fastighetspriserna också verka för en utjämning i förmögenhetsfördelningen. Det man kan se i tabellunderlagen är att ökningen av fastighetspriserna medfört en ökad spridning av fastighetstillgångarna, Gini-koefficienten har ökat från 0,759 år 2001 till 0,767 år 2002, vilket kan vara en anledning till att förmögenhetsfördelningen blir ojämnare. SCB 13

15 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 1 Tillgångar och skulder för personer Tabell 2 Tillgångar och skulder för kvinnor och män Totalsummor och medelvärden Tabell 3 Finansiella tillgångar och skulder för kvinnor och män i olika åldersgrupper Andel som har egenskapen i procent och medelvärden (för alla) i tkr Tabell 4 Tillgångar och skulder för hushåll Medelvärden, medianvärden och medelfel Tabell 5 Tillgångar och skulder för hushåll Andel av totalsumman för de 10 procenten med störst tillgångsslag eller skuld, andel av totalsumman för de 10 procenten med störst nettoförmögenhet och Gini-koefficient för olika tillgångsslag och skuld Tabell 6a Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet. Medelvärden (för alla) i tkr Tabell 6b Andel i procent av tillgångar och skulder 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet Tabell 7a Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll i decilgrupper efter disponibel inkomst. Medelvärden (för alla) i tkr Tabell 7b Andel i procent av tillgångar och skulder 2002 för hushåll i decilgrupper efter disponibel inkomst Tabell 8 Avkastning på tillgångar 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet. Medelvärden (för alla) i tkr Tabell 9 Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medelvärden och medianvärden (för alla) i tkr Tabell 10 Skuldsättning 2002 efter hushållstyp och ålder. Andel hushåll med skuld, medelvärden och medianvärden (för alla) och skuldsättningsgrad Tabell 11 Tillgångar och skulder för kvinnor och män Totalsummor i mdkr i löpande priser Tabell 12 Tillgångar för kvinnor och män Procentuell fördelning Tabell 13 Kvinnors tillgångar och skulder i procent av männens Tabell 14a Tillgångar och skulder för hushåll Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Tabell 14b Tillgångar och skulder för hushåll Medelvärden (för de med egenskap) i tkr i 2002 års priser Tabell 15 Tillgångar och skulder för hushåll Ginikofficient SCB

16 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 16 Tillgångar och skulder för hushåll Andel av totalsumman i procent för de 10 procenten med störst nettoförmögenhet Tabell 17a Nettoförmögenhet för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Tabell 17b Nettoförmögenhet för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet Medianvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Tabell 18a Nettoförmögenhet för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Tabell 18b Nettoförmögenhet för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medianvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Tabell 19a Skuldsättningsgrad i procent för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet Tabell 19b Skuldsättningsgrad i procent för hushåll indelade i decilgrupper efter disponibel inkomst Tabell 20 Skuldsättningsgrad i procent för hushåll efter hushållstyp och ålder Tabell 21 Kommuner rangordnade efter störst respektive minst genomsnittliga nettoförmögenhet per person Medelvärden och medianvärden (för alla) SCB 15

17 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 1 Tillgångar och skulder för personer 2002 Totalsumma, mdkr Andel av tillgångarna, % Andel personer med värde, % Reala tillgångar ,7 42,8 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk ,1 28,6 Bostadsrätt 388 9,0 11,1 Fritidshus 272 6,3 7,5 Jordbruksfastighet 333 7,7 4,4 Hyresfastighet 158 3,7 0,4 Övriga fastigheter inkl. tomtmark 42 1,0 1,8 Finansiella tillgångar ,9 70,9 Bank 402 9,3 41,9 Räntefonder 47 1,1 6,2 Andra fonder än räntefonder 273 6,3 47,9 Börsnoterade aktier 260 6,0 24,0 Obligationer och övriga värdepapper 76 1,7 9,7 Skattepliktig försäkring 107 2,5 11,8 Övriga reala och finansiella tillgångar 102 2,4 2,1 Summa tillgångar ,4 Sammanlagd skuld vid årets slut ,2 Studieskulder ,8 Nettoförmögenhet exkl. studieskulder ,2 Nettoförmögenhet ,6 Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. 16 SCB

18 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 2 Tillgångar och skulder för kvinnor och män Totalsummor och medelvärden Totalsumma, mdkr Andel av tillgångarna, % Andel personer med värde, % Medelvärde för alla, tkr Medelvärde för de med egenskap, tkr Andel av totalsumman för kvinnor resp. män, % Kvinnor och män Reala tillgångar ,7 42, Eget hem inkl. bodelen i jordbruk ,1 28, Bostadsrätt 388 9,0 11, Fritidshus 272 6,3 7, Jordbruksfastighet 333 7,7 4, Hyresfastighet 158 3,7 0, Övriga fastigheter inkl. tomtmark 42 1,0 1, Finansiella tillgångar ,9 70, Bank 402 9,3 41, Räntefonder 47 1,1 6, Andra fonder än räntefonder 273 6,3 47, Börsnoterade aktier 260 6,0 24, Obligationer och övriga värdepapper 76 1,7 9, Skattepliktig försäkring 107 2,5 11, Övriga reala och finansiella tillgångar 102 2,4 2, Summa tillgångar , Sammanlagd skuld vid årets slut , Studieskulder , Nettoförmögenhet exkl. studieskulder , Nettoförmögenhet , Kvinnor Reala tillgångar ,4 40, Eget hem inkl. bodelen i jordbruk ,8 25, Bostadsrätt ,2 11, Fritidshus 127 6,9 7, Jordbruksfastighet 94 5,1 3, Hyresfastighet 49 2,6 0, Övriga fastigheter inkl. tomtmark 14 0,8 1, Finansiella tillgångar ,0 70, Bank 181 9,8 41, Räntefonder 25 1,3 6, Andra fonder än räntefonder 136 7,4 48, Börsnoterade aktier 86 4,6 19, Obligationer och övriga värdepapper 34 1,9 9, Skattepliktig försäkring 56 3,0 12, SCB 17

19 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 2 (forts.) Totalsumma, mdkr Andel av tillgångarna, % Andel personer med värde, % Medelvärde för alla, tkr Medelvärde för de med egenskap, tkr Andel av totalsumman för kvinnor resp. män, % Övriga reala och finansiella tillgångar 30 1,6 1, Summa tillgångar , Sammanlagd skuld vid årets slut , Studieskulder , Nettoförmögenhet exkl. studieskulder , Nettoförmögenhet , Män Reala tillgångar ,0 45, Eget hem inkl. bodelen i jordbruk ,6 31, Bostadsrätt 181 7,3 10, Fritidshus 145 5,9 8, Jordbruksfastighet 239 9,7 5, Hyresfastighet 110 4,4 0, Övriga fastigheter inkl. tomtmark 28 1,1 2, Finansiella tillgångar ,1 71, Bank 221 8,9 42, Räntefonder 22 0,9 5, Andra fonder än räntefonder 137 5,5 47, Börsnoterade aktier 174 7,0 28, Obligationer och övriga värdepapper 41 1,7 9, Skattepliktig försäkring 51 2,1 11, Övriga reala och finansiella tillgångar 72 2,9 2, Summa tillgångar , Sammanlagd skuld vid årets slut , Studieskulder , Nettoförmögenhet exkl. studieskulder , Nettoförmögenhet , Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. 18 SCB

20 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 3 Finansiella tillgångar och skulder för kvinnor och män i olika åldersgrupper Andel som har egenskapen i procent och medelvärden (för alla) i tkr Kön Ålder Finansiella Därav tillgångar Bank Räntebärande värdepapper Andra fonder än räntefonder Andel Me- Andel Me- Andel Me- Andel Me- med del- med del- med del- med del- värde, värde, värde, värde, värde, värde, värde, värde, % tkr % tkr % tkr % tkr Börsnoterade aktier Andel Memed delvärde, värde, % tkr Skulder Andel med värde, % Medelvärde, tkr Kvinnor Män Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. SCB 19

21 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 4 Tillgångar och skulder för hushåll Medelvärden, medianvärden och medelfel Andel med värde, % Medelvärde för alla, tkr Medelvärde för de med egenskap, tkr Dubbla medelfelet, tkr Median för de med egenskap, tkr Reala tillgångar 57, ± Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 38, ± Bostadsrätt 16, ± Fritidshus 12, ± Jordbruksfastighet 7, ± Hyresfastighet 0, ± Övriga fastigheter inkl. tomtmark 2, ± Finansiella tillgångar 79, ± Bank 58, ± 5 62 Räntefonder 10, ± 1 36 Andra fonder än räntefonder 56, ± 2 35 Börsnoterade aktier 36, ± 6 15 Obligationer och övriga värdepapper 16, ± 2 43 Skattepliktig försäkring 17, ± 2 44 Övriga reala och finansiella tillgångar 3, ± Summa tillgångar 84, ± Sammanlagd skuld vid årets slut 70, ± Studieskulder 24, ± 1 86 Nettoförmögenhet exkl. studieskulder 93, ± Nettoförmögenhet 95, ± Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 20 SCB

22 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 5 Tillgångar och skulder för hushåll Andel av totalsumman för de 10 procenten med störst tillgångsslag eller skuld, andel av totalsumman för de 10 procenten med störst nettoförmögenhet och Gini-koefficient för olika tillgångsslag och skuld Totalsumma, mdkr Andel av totalsumman för topp 10 procent, % Andel av totalsumman för topp 10 procent av nettoförmögenheten, % Ginikoefficient Reala tillgångar ,715 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk ,767 Bostadsrätt ,926 Fritidshus ,940 Jordbruksfastighet ,976 Hyresfastighet ,998 Övriga fastigheter inkl. tomtmark ,989 Finansiella tillgångar ,778 Bank ,811 Räntefonder ,970 Andra fonder än räntefonder ,836 Börsnoterade aktier ,949 Obligationer och övriga värdepapper ,945 Skattepliktig försäkring ,949 Övriga reala och finansiella tillgångar ,991 Summa tillgångar ,681 Sammanlagd skuld vid årets slut ,727 Studieskulder ,878 Nettoförmögenhet exkl. studieskulder ,800 Nettoförmögenhet ,853 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. SCB 21

23 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 6a Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet. Medelvärden (för alla) i tkr Deciler efter nettoförmögenhet Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skuld Nettoförmögenhet Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. Tabell 6b Andel i procent av tillgångar och skulder 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet Deciler efter nettoförmögenhet Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skuld Nettoförmögenhet 1 3,0 1,3 2,5 21,1-5,7 2 1,2 0,7 1,1 6,0-1,1 3 0,6 0,4 0,5 2,1-0,1 4 1,1 1,1 1,1 2,7 0,3 5 3,3 3,3 3,2 6,6 1,8 6 6,0 5,2 5,6 9,0 4,2 7 9,0 7,5 8,5 10,2 7,7 8 13,1 10,9 12,3 11,1 12,8 9 19,4 17,5 18,6 12,0 21, ,2 52,1 46,5 19,2 58,6 Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 22 SCB

24 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 7a Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll i decilgrupper efter disponibel inkomst. Medelvärden (för alla) i tkr Deciler efter disponibel inkomst Disponibel inkomst Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skuld Nettoförmögenhet Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. Tabell 7b Andel i procent av tillgångar och skulder 2002 för hushåll i decilgrupper efter disponibel inkomst Deciler efter disponibel inkomst Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skuld Nettoförmögenhet 1 4,0 4,6 4,1 3,6 4,4 2 2,4 4,3 2,9 1,9 3,3 3 3,7 4,7 4,0 3,0 4,4 4 4,7 5,5 4,9 4,4 5,1 5 6,4 7,8 6,8 5,2 7,5 6 7,5 8,8 7,8 7,1 8,1 7 10,9 11,1 10,9 9,6 11,4 8 13,4 10,3 12,4 14,4 11,6 9 16,8 11,8 15,4 19,5 13, ,2 31,1 30,9 31,2 30,8 Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. SCB 23

25 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 8 Avkastning på tillgångar 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet. Medelvärden (för alla) i tkr Deciler efter nettoförmögenhet Nettoför- Avkastning mögenhet Utdelning/ränta Kapitalvinst Kapitalförlust Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 24 SCB

26 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 9 Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medelvärden och medianvärden (för alla) i tkr Hushållstyp Ålder Reala tillgångar Medelvärde, tkr Median, tkr Finansiella tillgångar Medelvärdedian, Me- tkr tkr Tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Medelvärdedian, Me- Medel- Me- Medel- Me- värde, dian, värde, dian, tkr tkr tkr tkr tkr tkr Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0 19 år Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samtliga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0 19 år Samtliga sammanboende Övriga hushåll Samtliga hushåll Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Ensamstående/Sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 2) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0-19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans/hennes ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. SCB 25

27 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 10 Skuldsättning 2002 efter hushållstyp och ålder. Andel hushåll med skuld, medelvärden och medianvärden (för alla) och skuldsättningsgrad 1 Hushållstyp Ålder Andel med Skuld skuld, % Medelv, tkr Median, tkr Skuld/tillgångar, % Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0 19 år Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samtliga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0 19 år Samtliga sammanboende Övriga hushåll Samtliga hushåll Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Skuldsättningsgrad beräknas som kvoten mellan summa skulder och summa tillgångar för hela redovisningsgruppen. 2) Ensamstående/sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 3) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0 19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans/hennes ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. 26 SCB

28 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 11 Tillgångar och skulder för kvinnor och män Totalsummor i mdkr i löpande priser År Förändring 02/01 02/ i % i % Kvinnor och män Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Övriga tillgångar Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Kvinnor Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Övriga tillgångar Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Män Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Övriga tillgångar Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. SCB 27

29 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 12 Tillgångar för kvinnor och män Procentuell fördelning År Kvinnor och män Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Övriga tillgångar Samtliga tillgångar Kvinnor Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Övriga tillgångar Samtliga tillgångar Män Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Övriga tillgångar Samtliga tillgångar Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. 28 SCB

30 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 13 Kvinnors tillgångar och skulder i procent av männens År Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. SCB 29

31 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 14a Tillgångar och skulder för hushåll Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser År Förändring 02/01 02/ i % i % Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. Tabell 14b Tillgångar och skulder för hushåll Medelvärden (för de med egenskap) i tkr i 2002 års priser År Förändring 02/01 02/ i % i % Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 30 SCB

32 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 15 Tillgångar och skulder för hushåll Gini-koefficient År Reala tillgångar 0,709 0,713 0,708 0,715 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 0,756 0,764 0,759 0,767 Bostadsrätt 0,934 0,937 0,928 0,926 Finansiella tillgångar 0,803 0,792 0,782 0,778 Bank 0,805 0,811 0,790 0,811 Fonder 0,852 0,832 0,827 0,830 Börsnoterade aktier 0,961 0,953 0,956 0,949 Samtliga tillgångar 0,692 0,691 0,678 0,681 Skulder 0,716 0,720 0,726 0,727 Nettoförmögenhet 0,859 0,856 0,845 0,853 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. SCB 31

33 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 16 Tillgångar och skulder för hushåll Andel av totalsumman i procent för de 10 procenten med störst nettoförmögenhet Andel av totalsumman för topp 10 % Reala tillgångar Eget hem inkl. bodelen i jordbruk Bostadsrätt Finansiella tillgångar Bank Fonder Börsnoterade aktier Samtliga tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 32 SCB

34 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 17a Nettoförmögenhet för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Deciler efter År Förändring nettoförmögenhet /01 02/ Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. Tabell 17b Nettoförmögenhet för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet Medianvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Deciler efter År Förändring nettoförmögenhet /01 02/ Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. SCB 33

35 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 18a Nettoförmögenhet för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Hushållstyp Ålder År Förändring 02/01 02/ i % i % Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0 19 år Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samtliga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0 19 år Samtliga sammanboende Övriga hushåll Samtliga hushåll Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Ensamstående/sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 2) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0-19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. 34 SCB

36 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 18b Nettoförmögenhet för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medianvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Hushållstyp År Ålder Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0 19 år Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samtliga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0 19 år Samtliga sammanboende Övriga hushåll Samtliga hushåll Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Ensamstående/sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 2) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0 19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans/hennes ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. SCB 35

37 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 19a Skuldsättningsgrad 1 i procent för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet Deciler efter nettoförmögenhet År Förändring 02/01 02/ i % i % Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Skuldsättningsgrad beräknas som kvoten mellan summa skulder och summa tillgångar för hela redovisningsgruppen. Tabell 19b Skuldsättningsgrad 1 i procent för hushåll indelade i decilgrupper efter disponibel inkomst Deciler efter disponibel inkomst År Förändring 02/01 02/ i % i % Totalt Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Skuldsättningsgrad beräknas som kvoten mellan summa skulder och summa tillgångar för hela redovisningsgruppen. 36 SCB

38 Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 20 Skuldsättningsgrad 1 i procent för hushåll efter hushållstyp och ålder Hushållstyp År Förändring Ålder /01 02/99 Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0 19 år Ensamstående kvinnor Ensamstående män Samtliga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0 19 år Samtliga sammanboende Övriga hushåll Samtliga hushåll Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Skuldsättningsgrad beräknas som kvoten mellan summa skulder och summa tillgångar för hela redovisningsgruppen. 2) Ensamstående/sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 3) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0 19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans/hennes ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. SCB 37

39 Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 21 Kommuner rangordnade efter störst respektive minst genomsnittliga nettoförmögenhet per person Medelvärden och medianvärden (för alla) Kommun Medelvärde, tkr Medianvärde, tkr Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 0162 Danderyd Lidingö Täby Vellinge Nacka Ekerö Båstad Lomma Värmdö Sollentuna Hela riket Älvsbyn Fagersta Boden Forshaga Gällivare Surahammar Hofors Jokkmokk Haparanda Timrå Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. 38 SCB

40 Förmögenhetsstatistik 2002 Fakta om statistiken Fakta om statistiken Förmögenhetsstatistiken är fr.o.m en årlig undersökning som görs på uppdrag av riksdagen och omfattar hela Sveriges befolkning. Statistiken ger information om förmögenhetens sammansättning och utveckling för personer och hushåll. Den belyser också fördelningen av finansiella och reala tillgångar samt skulder och är underlag vid simuleringar av förändringar i förmögenhetsbeskattningen. Detta omfattar statistiken Huvudsyftet med denna rapport är att visa förmögenhetens sammansättning och fördelning. Redovisningar görs bl. a. efter olika typer av tillgångar och skulder, kön och ålder, hushållstyp, utbildning, regional indelning i kommuner samt efter decilgrupper. För de olika indelningarna visas medelvärden, medianvärden, förmögenhetens koncentration till de 10 procenten med störst förmögenhet samt Gini-koefficient. Jämförelser görs med åren 1999, 2000 och Dessa tre år gjordes översiktliga förmögenhetsstudier på totalmaterial i samband med uppdrag till regeringen gällande kapitalvinster och kapitalförluster. ( Se rapporterna REAVINSTER och reaförluster 1999, Rekordåret 2000 Reavinster och reaförluster Förmögenhet och Minskade vinster 2001 Kapitalvinster och kapitalförluster Förmögenhet.) Statistiken gällande personers förmögenhet bygger på totalräknade uppgifter. Redovisning av hushåll sker med urvalsundersökningen HEK Hushållens ekonomi, som grund. Genom att använda hushållsbildningen i HEK skapas ett kvalitetsmässigt bättre hushållsbegrepp än vad som erhålls via register eftersom hushållets verkliga sammansättning kan fastställas med hjälp av en telefonintervju. Det hushållsbegrepp som redovisas är kosthushåll. Redovisningen görs för de hushåll som var folkbokförda i Sverige både den 1 januari och den 31 december undersökningsåret. Hushållets sammansättning avser förhållandet den 31 december undersökningsåret. Institutionshushåll ingår inte i redovisningen. Förmögenhetsuppgifterna är marknadsvärderade och värderingen avser den 31 december undersökningsåret. Varken individuellt eller kollektivt försäkringssparande ingår i redovisade sammanställningar Definitioner och förklaringar Med kosthushåll menas det hushåll som utgörs av alla personer som den 31 december undersökningsåret bodde i samma bostad och hade gemensam hushållning. I kosthushållet ingår även barn som är 20 år eller äldre och bor hemma. Ett kosthushåll kan också bestå av flera generationer, syskon eller andra som bor tillsammans och har gemensam hushållning. SCB 39

Statistiska centralbyrån i Örebro december Berndt Öhman Avdelningschef. Leif Johansson Enhetschef

Statistiska centralbyrån i Örebro december Berndt Öhman Avdelningschef. Leif Johansson Enhetschef De äldres ekonomiska välfärd Förord Förord Det har skett stora ekonomiska förändringar under 1990-talet och in på 2000-talet som har påverkat både de offentliga finanserna och befolkningens privatekonomi.

Läs mer

Förmögenhetsstatistik 2003

Förmögenhetsstatistik 2003 Förmögenhetsstatistik 2003 HE0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hushållens ekonomi A.2 Statistikområde Förmögenhetsstatistik A.3 Statistikprodukten ingår inte i Sveriges officiella statistik A.4

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Hushållens förmögenhet 2009

Hushållens förmögenhet 2009 Inkomst och konsumtion 2011 Hushållens förmögenhet 2009 Skuldsättning ökade förmögenhetsskillnaderna något År 2009 hade hushållen en genomsnittlig bruttoförmögenhet på 192 000 euro och en nettoförmögenhet

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Statistikinfo 2013:12

Statistikinfo 2013:12 Statistikinfo 213:12 Hushållens sammansättning i Linköping 212 et hushåll i Linköpings kommun uppgår till 66 745. 4 procent av hushållen är ensamstående utan barn, vilket är den vanligaste hushållstypen

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF)

Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF) PM 1 (5) 2015-12-21 Johan Lindberg Enheten för ekonomisk välfärdsstatistik 019-17 60 64 Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF) Den nya totalräknade inkomstfördelningsstatistiken

Läs mer

Finansforums Sparbarometer 1/99

Finansforums Sparbarometer 1/99 99-2-16 Finansforums Sparbarometer 1/99 Finansforum kommer med start fr o m 1999 att varje kvartal redovisa hur de svenska hushållens sparande utvecklas. I den här första rapporten redovisar vi vad som

Läs mer

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Förmögenhetsstatistik 2005 HE0104

Förmögenhetsstatistik 2005 HE0104 BV/EV 2007-09-24 1(15) Förmögenhetsstatistik 2005 HE0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

REAVINSTER och reaförluster 1999

REAVINSTER och reaförluster 1999 REAVINSTER och reaförluster 1999 Rapport 2001 REAVINSTER och reaförluster 1999 Innehåll: Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Data och kvalité Population... 7 Urval... 7 Datainsamling... 8 Definitioner

Läs mer

Hushållens ekonomi Household fi nances

Hushållens ekonomi Household fi nances Hushållens ekonomi Household fi nances Hushållens ekonomi Household finances 345 374 Hushållens ekonomi Household finances 350 375 Kvinnors arbetsinkomst i procent av männens i olika åldrar 994 och 2003

Läs mer

Förmögenhetsstatistik 2007 HE0104

Förmögenhetsstatistik 2007 HE0104 BV/EV 2008-12-18 1(18) Förmögenhetsstatistik 2007 HE0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008 SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Inkomster och inkomstfördelning år 2008 Sammanfattning Krisen som slog till under andra halvåret 2008 gör att inkomstspridningen minskar mellan 2007 och 2008. De rikaste och

Läs mer

Förmögenhetsfördelningen i Sverige 1997 med tillbakablick till 1975

Förmögenhetsfördelningen i Sverige 1997 med tillbakablick till 1975 Förmögenhetsfördelningen i Sverige 1997 med tillbakablick till 1975 Rapport 2000:1 Producent Statistiska centralbyrån, Programmet för inkomst och förmögenhet 702 15 Örebro Förfrågningar Kjell Jansson,

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn ,

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn , HE 21 SM 1001, korrigerad version Inkomstfördelningsundersökningen 2008 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2008 I korta drag Korrigering 2012-01-25 Tabell 6 och 7 har korrigerats avseende

Läs mer

Minskade vinster 2001

Minskade vinster 2001 Minskade vinster 2001 Kapitalvinster och kapitalförluster Förmögenhet Mdkr 140 120 100 80 60 40 20 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Rapport 2003 Producent Statistiska centralbyrån, Programmet för ekonomisk

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Andra kvartalet Hushållens finansiella förmögenhet och skuldkvot Sparbarometer

Andra kvartalet Hushållens finansiella förmögenhet och skuldkvot Sparbarometer 2004-08-25 Sparbarometer Andra kvartalet 2004 Sparbarometern visar hushållens finansiella sparande och skuldsättning över tiden och hur detta sparande fördelats mellan olika sparformer. Den ger dock ingen

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 SBAB:s finansiella riskindex visar, med hjälp av ett stresstest, hur känsliga svenska hushålls finanser är för ovälkomna förändringar på aktie-, bostads-

Läs mer

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

Fördelningen av inkomster och förmögenheter VÄLFÄRD Fördelningen av inkomster och förmögenheter Författare: Anna Fransson, utredare Arbetslivsenheten Sammanfattning År 27 är arbetsinkomsten i genomsnitt 22 9 kronor för arbetarkvinnor och 273 2 kronor

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Bostäder driver upp förmögenheten till rekordnivå

Bostäder driver upp förmögenheten till rekordnivå Sparbarometer kv 2 216 Privatekonomi Oktober 216 Sammanfattning Bostäder driver upp förmögenheten till rekordnivå Bruttoförmögenheten på ny rekordnivå, över 17 biljoner kronor Nettoförmögenheten stiger,

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013

Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013 Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013 Vi introducerar vårt nya finansiella riskindex för hushållen där vi, med ett stresstest, mäter deras risktagande på aktie-, bostads- och räntemarknaderna Hushållens

Läs mer

Ökade inkomster ojämnt fördelade. Ida Forsgren, SCB, tfn , Petter Lundberg, SCB, tfn ,

Ökade inkomster ojämnt fördelade. Ida Forsgren, SCB, tfn , Petter Lundberg, SCB, tfn , HE 21 SM 0801 Inkomstfördelningsundersökningen 2006 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2006 I korta drag Ökade inkomster ojämnt fördelade Hushållens ekonomiska standard har ökat för varje

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

Sparbarometer. Tredje kvartalet Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot

Sparbarometer. Tredje kvartalet Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot 2001-11-13 Sparbarometer Tredje kvartalet 2001 Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot Ställning Miljarder kronor 99 sep 99 dec 00 mar 00 jun 00 sep 00 dec 01 mar 01 jun 01 sep Finansiella

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011 Pressmeddelande Stockholm 6 september 2011 Hushållens ekonomi under 40 år En tvåbarnsfamilj har dubbelt så mycket över idag efter nödvändiga utgifter. Konsumtionen per individ är fördubblad, men matens

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Bostäder håller uppe förmögenhetstillväxten

Bostäder håller uppe förmögenhetstillväxten Sammanfattning Bostäder håller uppe förmögenhetstillväxten Bruttoförmögenheten fortsätter öka och närmar sig 17 biljoner kronor Nettoförmögenheten fortsatt över 13 biljoner kronor Svag start på börsåret

Läs mer

Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18)

Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18) Avdelningen för Nationalräkenskaper Klas Lindström RAPPORT 2012-11-22 1(18) Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning På uppdrag av Riksrevisionen

Läs mer

De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata

De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata DE SVENSKA HUSHÅLLENS SKULDSÄTTNING OCH BETALNINGSFÖRMÅGA EN ANALYS PÅ HUSHÅLLSDATA Trots den kraftiga kreditexpansion

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Finansräkenskaper 2015

Finansräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 216 Finansräkenskaper 215 Hushållens nettoförmögenhet steg till 56 miljarder euro år 215 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 281 miljarder euro och övriga tillgångar till

Läs mer

Finansräkenskaper 2009

Finansräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper 21 Finansräkenskaper 29 Hushållen placerade ifjol i aktier och fonder Den kraftiga ökningen av hushållens insättningar stannade av år 29. Istället gjorde hushållen placeringar i aktier

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Hushållens ekonomi Household finances

Hushållens ekonomi Household finances Hushållens ekonomi Household finances Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2011 13 Hushållens ekonomi Household finances Sida Page 13.1 Hushållens inkomster... 311 Household income 13.2 Förmögenhet...

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Hushållens. Baksmällan De svenska hushållens förmögenhetsfördelning

Hushållens. Baksmällan De svenska hushållens förmögenhetsfördelning Hushållens De svenska hushållens förmögenhetsfördelning Innehåll FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 Hushållens sammanlagda förmögenhet och fördelning på riksnivå... 4 Den regionala förmögenhetsfördelningen...

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Lena Lundkvist Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb BARNHUSHÅLLENS

Läs mer

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013 Rapport 213:17 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 213 Ungdomars boende lägesrapport 213 Boverket april 213 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 213 Rapport: 213:17 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Inkomstrapport 2014 individer och hushåll

Inkomstrapport 2014 individer och hushåll Ekonomisk välfärdsstatistik 2016:1 Inkomstrapport 2014 individer och hushåll EKONOMISK VÄLFÄRDSSTATISTIK 2016:1 Inkomstrapport 2014 individer och hushåll Statistiska centralbyrån 2016 Ekonomisk välfärdsstatistik

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Minskad inkomstspridning Liten ökning av medelinkomsten Ensamstående med barn halkar efter

Minskad inkomstspridning Liten ökning av medelinkomsten Ensamstående med barn halkar efter HE 21 SM 0501 Korrigerad version Inkomstfördelningsundersökningen 2003 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2003 I korta drag Minskad inkomstspridning 2003 Inkomstspridningen, som visar på

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 2. Hushållens tillgångar

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 2. Hushållens tillgångar HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 2. Hushållens tillgångar Daniel Ragnegård Institutet för Privatekonomi Juni 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under 40 år... 3 1. Kort om det ekonomiska

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos Nicklas Korsell Telefon 010-116 91 83 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-06-22 Dnr: 036496-2011 Resultatindikatorer för den ekonomiska

Läs mer

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard

Läs mer

Del III Särskilda redovisningar

Del III Särskilda redovisningar 139 Del III Särskilda redovisningar 140 Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Fondspararundersökningen 2014

Fondspararundersökningen 2014 Fondspararundersökningen 2014 TNS Sifo Prospera har genomfört 1 500 telefonintervjuer, i ett slumpmässigt urval av svenskar i åldern 18-76 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 9 januari

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X INKOMSTER Familjeinkomster 1998 2006 S 2008:4 Bo Karlsson 2008-03-20 Tel: 508 35 030 Större del av inkomsten stannar hos familjerna Både den sammanräknade förvärvsinkomsten,

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Förmögenhetsstatistik 2007

Förmögenhetsstatistik 2007 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(15) Förmögenhetsstatistik 2007 HE0104 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig

Läs mer

Sparbarometern. - tredje kvartalet 2006. Hushållens finansiella förmögenhet och skuldkvot 2006-11-15 S T A T I S T I K R A P P O R T 1(10)

Sparbarometern. - tredje kvartalet 2006. Hushållens finansiella förmögenhet och skuldkvot 2006-11-15 S T A T I S T I K R A P P O R T 1(10) 2006-11-15 S T A T I S T I K R A P P O R T Sparbarometern - tredje kvartalet 2006 Sparbarometern visar utvecklingen av hushållens finansiella sparande och skuldsättning över tiden och hur detta sparande

Läs mer

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare 2012

Kvinnor och män som fondsparare 2012 och män som fondsparare 2012 Fondbolagens förening Oktober 2012 Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av Fondbolagens förening har genomförts av TNS Sifo Prospera under

Läs mer

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 2014

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 2014 1 (6) Kommunledningskontoret 20-11-12 Ekonomiavdelningen Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 20 Inledning Uppföljning av finansiella placeringar är en förenklad Finansrapport. Uppföljning

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013 Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. INLÅNING & SPARANDE NR 9 2013 1 SBAB PRIVATEKONOMI 7 OKTOBER

Läs mer

Finansräkenskaper 2012

Finansräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper 213 Finansräkenskaper 212 Hushållens finansiella nettotillgångar minskade år 212 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 22,2 miljarder euro i slutet av år 212. De finansiella

Läs mer

Den slutliga skatten ökade mest bland kvinnor. Allt färre medgavs skattereduktion under 2003. Minskad fastighetsskatt för kvinnor

Den slutliga skatten ökade mest bland kvinnor. Allt färre medgavs skattereduktion under 2003. Minskad fastighetsskatt för kvinnor HE 22 SM 0501 Korrigerad version Skatter och taxerade inkomster 2003 Individ- och taxeringshushållsuppgifter Taxes and taxable income 2003 I korta drag Den slutliga skatten ökade mest bland kvinnor Den

Läs mer

Genomsnittlig allmän pension 2013

Genomsnittlig allmän pension 2013 Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör

Läs mer

Övergång från urvalsbaserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik

Övergång från urvalsbaserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik Övergång från urvalsbaserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Statistiska Centralbyrån 0 Innehåll Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2016:06 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos 2016-2025/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Förbättrad statistik om barn och deras familjer

Förbättrad statistik om barn och deras familjer Förbättrad statistik om barn och deras familjer Karin Lundström Anna Nyman facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter NY STATISTIK OM BARN SCB:s statistik om barn och deras familjer SCB publicerar årlig

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Del 2. Inkomster och levnadsstandard

Del 2. Inkomster och levnadsstandard Del 2 Inkomster och levnadsstandard 29 30 Inkomstfördelningen Kapitel 2 Inkomstfördelningen 1975-2002 Av Kjell Jansson, SCB/BV/EV Åsa Karlsson, SCB/BV/EV Petter Lundberg, SCB/BV/EV Sammanfattning Sedan

Läs mer

FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL

FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL Region Skåne 1999 12 06 Adm. ledningsstaben Regionstyrelsen beslöt 1999-12-14 att anta föreskrifter för förvaltning av stiftelsekapital FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL 1.

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare

Kvinnor och män som fondsparare och män som fondsparare Rapportförfattare: Fredrik Hård af Segerstad, Fondbolagens förening December 2010 Om undersökningen: Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Handledning för broschyren Fonder

Handledning för broschyren Fonder Handledning för broschyren Fonder Broschyren Fonder är framtagen av Fondbolagens förening i samarbete med det landsomfattande nätverket Gilla Din Ekonomi som drivs av Finansinspektionen. Broschyren innehåller

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

Barn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström

Barn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström 23 Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström Barn och familj Livets olika skeden innebär olika familjer. Barndomens uppväxtfamilj avlöses av ungdomens flytt från föräldrahemmet till eget boende och egen

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Rapport om VD löner inkomståren 2008-2009

Rapport om VD löner inkomståren 2008-2009 Februari 2011 Rapport om VD löner inkomståren 2008-2009 Rapport från Soliditet Sammanfattande resultat Den genomsnittlige VD:n hade 2009 en inkomst av tjänst på 432 132 kr, vilket var 1,6 gånger mer än

Läs mer

Hushållens skuldsättningsgrad steg ytterligare under tredje kvartalet år 2012

Hushållens skuldsättningsgrad steg ytterligare under tredje kvartalet år 2012 Nationalräkenskaper 2013 Finansräkenskaper 2012, 3:e kvartalet Hushållens skuldsättningsgrad steg ytterligare under tredje kvartalet år 2012 Hushållens skuldsättningsgrad steg till 118,8 procent under

Läs mer

Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken

Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken Social Insurance Report Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Mats Johansson 08-58 00 15 42 Jan Almqvist

Läs mer

Länsrapporten 1. Lång väntan för att få ihop till kontantinsatsen

Länsrapporten 1. Lång väntan för att få ihop till kontantinsatsen Länsrapporten 1 Del 1 av 4 från Länsförsäkringar Maj 217 Lång väntan för att få ihop till kontantinsatsen Det tar dubbelt så lång tid att spara ihop till en kontantinsats om du bor i än om du bor i. Längst

Läs mer

Så sparar svenskarna III

Så sparar svenskarna III Så sparar svenskarna III Institutet för Privatekonomi, oktober 2005 Erika Pahne Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

Stark börsutveckling minskade skuldkvoten

Stark börsutveckling minskade skuldkvoten Hushållens skuldkvot Stark börsutveckling minskade skuldkvoten Stark börsutveckling och ökade bostadspriser minskar hushållens skuldkvot Räntekvoten vände uppåt igen tillgångssidan. I de tidigare avsnitten

Läs mer

Avgifterna. på fondmarknaden 2016

Avgifterna. på fondmarknaden 2016 10-årsjubileum 2006 Avgifterna på fondmarknaden AMF Fonder AVGIFTERNA PÅ FONDMARKNADEN Innehåll 2 sid 3 sid 4 sid 7 sid 9 sid 10 sid 10 sid 13 sid 16 sid 18 Trender tio år av fondsparande Sammanfattning

Läs mer

Finansräkenskaper 2014

Finansräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 215 Finansräkenskaper 214 Kapitalvinsterna stod för ökningen av hushållens förmögenhet år 214 Hushållens finansiella uppgick till 262 miljarder euro och övriga till 42 miljarder euro

Läs mer