Minskad inkomstspridning Liten ökning av medelinkomsten Ensamstående med barn halkar efter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minskad inkomstspridning Liten ökning av medelinkomsten Ensamstående med barn halkar efter"

Transkript

1 HE 21 SM 0501 Korrigerad version Inkomstfördelningsundersökningen 2003 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2003 I korta drag Minskad inkomstspridning 2003 Inkomstspridningen, som visar på hur stora skillnaderna är mellan hushåll med låga och höga inkomster, ökade under 1990-talet. Den största inkomstspridningen uppmättes år 2000 och har sedan dess minskat fram till och med År 2003 hade de 10 procent av hushållen med de högsta inkomsterna knappt 22 procent av de totala inkomsterna jämfört med 26 procent år Spridningen av hushållens inkomster under 1990-talet och början av 2000-talet har i hög grad påverkats av utvecklingen av kapitalvinster, främst försäljning av aktier och aktiefonder. Utvecklingen sedan början av 1990-talet visar att när kapitalvinsterna stiger så ökar inkomstspridningen. Förklaringen är att finansiella tillgångar är mycket ojämnt fördelade bland hushållen och påverkar främst hushållen med de högsta inkomsterna För 2003 minskade inkomstspridningen både när man räknar med kapitalvinsterna och när man inte tar hänsyn till kapitalvinsterna. Liten ökning av medelinkomsten 2003 När man mäter förändringen (med den disponibla inkomsten som mått) av medianinkomsten, dvs. inkomsten för de hushåll som ligger precis i mitten, så ökade den endast med 0,4 procent. Ensamstående med barn halkar efter I genomsnitt ökade inkomstnivån för personer 20 år och äldre med 13 procent under perioden De sammanboendes inkomstnivå ökade mest, 16 procent, medan de ensamboende/ensamståendes inkomstnivå ökade med endast 9 procent. Skillnaden blir mer markant om man jämför sammanboende med barn 0-19 år och ensamstående med barn i samma ålder. För de sammanboende ökade inkomstnivån med 16 procent medan nivån endast ökade med 3 procent för de ensamstående. Kjell Jansson, SCB, tfn , Erik Liljegren, SCB, tfn , Petter Lundberg, SCB, tfn , Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie HE Hushållens ekonomi. Utkom den 30 maj Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 HE 21 SM 0501 En jämförelse mellan de som förvärvsarbetar år och de som inte förvärvsarbetar visar att de icke förvärvsarbetande i samma åldersintervall hade 73 procent av inkomsten för de förvärvsarbetande. Mellan åren 1991 och 2003 steg de förvärvsarbetandes inkomster med 12 procent och för de ej förvärvsarbetande med 6 procent. Kvinnornas inkomst närmar sig männens Arbetsinkomsten för heltidsanställda kvinnor ökade med 25 procent under perioden 1991 till Under samma period ökade männens arbetsinkomst med 20 procent. Kvinnornas inkomst uppgick till 84 procent av männens 2003 som kan jämföras med 80 procent år heltidsanställda betalade statlig inkomstskatt 2003 År 1991 betalade en miljon heltidsanställda över 20 år och äldre statlig inkomstskatt. Detta antal har sedan sjunkit under hela 1990-talet fram till År 2003 betalade personer statlig skatt för en inkomst över kronor (brytpunkten för 2003). Sverige har liten inkomstspridning och inkomstnivå under genomsnittet i EU En jämförelse mellan de 15 medlemsländerna som EU hade år 2001, visar att Sveriges inkomstnivå ligger under genomsnittet i EU. Grekland hade den lägsta inkomstnivån medan Luxemburg hade den klart högsta. Inkomstspridningen i Sverige var däremot en av de lägsta. Slovenien hade lägst inkomstspridning och därefter kommer Sverige och Ungern tillsammans med Danmark och Tjeckien. Högst inkomstspridning hade Portugal. Siffrorna har hämtats från EU:s statistikkontor Eurostat. Mätmetoderna avviker från de som tillämpas i Sveriges nationella statistik. I syfte att få relevanta jämförelser med andra länder har beräkningarna gjorts något annorlunda. Bl.a. inkluderas inte kapitalvinsterna i beräkningarna och man använder en annan justering av inkomsten för att göra jämförelsen mellan hushåll av olika sammansättning.

3 SCB 3 HE 21 SM 0501 Innehåll Statistiken med kommentarer 8 Liten inkomstökning Minskad inkomstspridning under Fortfarande stora skillnader mellan kvinnor och män 9 Ensamstående kvinnor med barn och icke förvärvsarbetande halkar efter 9 Fortsatt ekonomisk återhämtning för sammanboende barnfamiljer 9 Utrikes födda hade 16 procent lägre inkomst än svenskfödda 9 Fyra procent låginkomsttagare 10 En tredjedel från socialförsäkringar och bidrag procent i skatt för heltidsarbetande 10 Jämnast fördelning Sverige har liten inkomstspridning och en inkomstnivå under genomsnittet i EU 12 Tabeller 14 Teckenförklaring 14 Makrotabell Inkomstsummor för samtliga hushåll 1991, Belopp i mkr i 2003 års priser 14 Individtabeller 15 Översikt Disponibel inkomst inklusive kapitalvinst per k.e. i deciler 1991, samtliga personer. Medelvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser Andel av inkomstsumman (%) i deciler för disponibel inkomst inklusive kapitalvinst per k.e. 1991, samtliga personer Disponibel inkomst exklusive kapitalvinst per k.e. i deciler 1991, samtliga personer. Medelvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser Andel av inkomstsumman (%) i deciler för disponibel inkomst exklusive kapitalvinst per k.e. 1991, samtliga personer Disponibel inkomst inklusive kapitalvinst per k.e. Percentilgränser 1) i tkr per k.e. i 2003 års priser samt relativa avstånd till median 1991, Disponibel inkomst exklusive kapitalvinst per k.e. Percentilgränser 1) i tkr per k.e. i 2003 års priser samt relativa avstånd till median 1991, Disponibel inkomst per k.e., faktorinkomsten per k.e., ginikoefficienten samt andelen av inkomstsumman som innehas av kosthushållen med de högsta 10% respektive 1% av inkomsterna 1991, Belopp i tkr i 2003 års priser 19

4 SCB 4 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e., faktorinkomsten per k.e., ginikoefficienten samt andelen av inkomstsumman som innehas av familjeenheterna med de högsta 10% respektive 1% av inkomsterna Familjeenheter med äldre definition på hushåll. Belopp i tkr i 2003 års priser 20 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet (k.e.) Disponibel inkomst per k.e. 1991, för personer efter hushållstyp. Medianvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser Disponibel inkomst per k.e. 1991, för ensamstående kvinnor och män. Medianvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser Disponibel inkomst per k.e. 1991, för personer efter ålder. Medianvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser Disponibel inkomst per k.e. 1991, för samtliga personer år efter sysselsättning. Medianvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser Disponibel inkomst per k.e. 1991, för personer efter födelseland samt antal år i Sverige. Medianvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser Andel personer 20- år i procent efter hushållstyp uppdelade i olika intervall 1) efter hushållets inkomst. Inkomståret Radprocent Andel personer i procent efter hushållstyp uppdelade i olika inkomstintervall 1). Inkomståret Kolumnprocent Andel ensamstående kvinnor och män 20- år uppdelade i olika inkomstintervall 1). Inkomståret Radprocent Andel ensamstående kvinnor och män uppdelade i olika inkomstintervall 1). Inkomståret Kolumnprocent Andel personer efter ålder uppdelade i olika inkomstintervall 1). Inkomståret Radprocent Andel personer efter ålder uppdelade i olika inkomstintervall 1). Inkomståret Kolumnprocent Andel personer år efter sysselsättning uppdelade i olika inkomstintervall 1). Inkomståret Radprocent Andel personer år efter sysselsättning uppdelade i olika inkomstintervall 1). Inkomståret Kolumnprocent Andel personer 20- år efter födelseland och antal år i Sverige uppdelade i olika inkomstintervall 1) Radprocent Andel personer 20- år efter födelseland och antal år i Sverige uppdelade i olika inkomstintervall 1) Kolumnprocent Andel personer efter hushållstyp i hushåll med en låg 1) disponibel inkomst per k.e. 1991, Andel ensamstående kvinnor och män med en låg 1) disponibel inkomst per k.e. 1991, Andel personer efter ålder med en låg 1) disponibel inkomst per k.e. 1991, Andel hushåll med en låg 1) disponibel inkomst per k.e. efter sysselsättning 1991, Andel personer med en låg 1) disponibel inkomst per k.e. efter födelseland och antal år i Sverige 1991, Arbetsinkomst Andel personer år (%), med arbetsinkomst 1975, 1978 och

5 SCB 5 HE 21 SM Arbetsinkomst för samtliga personer år, 1975, 1978 och Medelvärden i tkr, 2003 års priser Arbetsinkomst för samtliga helårs- och heltidsanställda kvinnor år 1) 1975, 1978 och Belopp i tkr, 2003 års priser Arbetsinkomst för samtliga helårs- och heltidsanställda män år 1) 1975, 1978 och Belopp i tkr, 2003 års priser Arbetsinkomst för samtliga helårs- och heltidsanställda personer år 1) 1975, 1978 och Belopp i tkr, 2003 års priser Kvinnors arbetsinkomst i procent av männens för samtliga helårsoch heltidsanställda personer år 1) 1975, 1978 och Arbetsinkomst efter ålder och kön för helårs- och heltidsanställda personer år 1) Medianvärden i tkr, 2003 års priser Arbetsinkomst efter socioekonomisk grupp och kön för helårsoch heltidsanställda personer år 1) Medianvärden i tkr, 2003 års priser 2) 45 Skatt Skatt 1) efter förvärvs- och kapitalinkomst åren 1991 samt Medelvärden i tkr i 2003 års priser Skatt 1) i procent av förvärvs- och kapitalinkomst åren 1991 samt Skatt 1) efter deciler, åren 1991 samt Personer som är 20 år och äldre. Medelvärden i tkr i 2003 års priser Skatt 1) som andel i procent 2) efter deciler, åren 1991 samt Personer som är 20 år och äldre Skatt 1) efter deciler, åren 1991 samt Helårs och heltidsarbetande personer år. Medelvärden i tkr i 2003 års priser Skatt 1) i procent 2) efter deciler, åren 1991 samt Helårs- och heltidsarbetande personer år Skattens 1) sammansättning för personer 20 - år Medelvärden i tkr Skattens 1) sammansättning för personer år Medelvärden i tkr Skattens 1) sammansättning för personer 65- år Medelvärden i tkr Skattens 1) sammansättning för personer 20 - år efter deciler Medelvärden i tkr Skattens 1) sammansättning för helårs- och heltidsarbetande personer år efter deciler Medelvärden i tkr i 2003 års priser Antal personer 20- år och procentandel över skiktgräns för statlig inkomstskatt, "brytpunkt" 1991, Belopp i löpande priser 52 Hushållstabeller 53 Disponibel inkomst för hushåll Disponibel inkomst 1991, för hushåll efter hushållstyp. Medianvärden i tkr och i 2003 års priser Disponibel inkomst 1991, för ensamstående kvinnor och män. Medianvärden i tkr och i 2003 års priser 54 Inkomststruktur för hushåll Inkomststruktur 2003 för hushåll uppdelade i decilgrupper efter disponibel inkomst per k.e. Medelvärden i tkr per k.e 55

6 SCB 6 HE 21 SM Inkomststruktur (%) 2003 för hushåll uppdelade i decilgrupper efter disponibel inkomst per k.e., efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2003 för hushåll efter hushållstyp. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2003 för hushåll efter hushållstyp, efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2003 för ensamstående kvinnor och män. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2003 för ensamstående kvinnor och män, efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2003 för hushåll efter ålder. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2003 för hushåll efter ålder efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2003 för hushåll år efter sysselsättning. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2003 för hushåll år efter sysselsättning efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2003 för hushåll efter födelseland och antal år i Sverige. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2003 för hushåll efter födelseland och antal år i Sverige efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån 64 Antalsuppgifter för personer och hushåll Antal personer 20- år efter hushållstyp 1991 och 2003, folkbokförda i Sverige hela året Antal ensamstående kvinnor och män 20- år 1991 och 2003, folkbokförda i Sverige hela året Antal personer efter ålder 1991 och 2003, folkbokförda i Sverige hela året Antal personer år efter sysselsättning 1991 och 2003, folkbokförda i Sverige hela året Antal personer efter födelseland samt antal år i Sverige 1991 och 2003, folkbokförda i Sverige hela året Antal personer i åldersgruppen åren 1975, 1978 och Antal helårs- och heltidsanställda personer, år 1), efter kön och ålder 1991, 1995 och Antal helårs- och heltidsanställda personer utan näringsinkomst, år, efter sysselsättning 1991, 1996 och Antal hushåll i Sverige med olika beräkningsmetoder Antal hushåll efter antal boende och antal barn 72 Internationell översikt Disponibel inkomst för EU:s medlemsstater, justerad för familjesammansättning. Belopp i Euro PPS, år Fakta om statistiken 74 Detta omfattar statistiken 74

7 SCB 7 HE 21 SM 0501 Metodförändring från och med Definitioner och förklaringar 75 Så görs statistiken 79 Statistikens tillförlitlighet 80 Urval 80 Ramtäckning 80 Mätning 80 Svarsbortfall 81 Redovisning av osäkerhetsmått/konfidensintervall 81 Bra att veta 81 Metodförändring 81 Jämförbarhet 82 Lite bakgrundsfakta 82 Annan statistik 83 In English 85 Summary 85 In English 87 Summary 87 List of tables 88 List of terms 91

8 SCB 8 HE 21 SM 0501 Statistiken med kommentarer Liten inkomstökning 2003 Inkomsterna i Sverige har stigit för varje år sedan Under 2003 var inkomstökningen liten. När utvecklingen beskrivs med medianvärdet, dvs. det värde som finns precis i mitten av fördelningen, var inkomstökningen 0,4 procent. Den kraftiga nedgången i den svenska ekonomin under början av 1990-talet med kraftigt ökad arbetslöshet och en ökad andel personer utanför arbetskraften, dvs. personer som inte hade och inte heller sökte arbete, resulterade i att många grupper fick sänkta inkomster från arbete. Samhällets stöd i form av ersättning vid arbetslöshet samt bostadsbidrag och socialbidrag ökade men kunde inte helt motverka den kraftiga nedgången i de direkta inkomsterna från eget arbete och egen kapitalavkastning. Den sammantagna effekten blev att de disponibla inkomsterna minskade fram till mitten av 1990-talet. Efter mitten av 1990-talet vände inkomstutvecklingen och allt fler grupper fick ökade inkomster. År 2003 hade alla befolkningsgrupper, undantaget ensamboende män år och ensamstående män med barn, en högre disponibel inkomst än vad motsvarande grupp hade under Minskad inkomstspridning under 2003 Inkomstspridningen, som visar på hur stora skillnaderna är mellan låga och höga inkomster, har ökat jämfört med början av 1990-talet. De med höga inkomster har sedan 1991 ökat sina inkomster mer än vad de med relativt låga inkomster har gjort. Inkomstspridningen var som högst år 2000, därefter har inkomstspridningen minskat. Medelinkomsterna i det översta inkomstskiktet har minskat, till stor del beroende på lägre kapitalvinster, samtidigt som inkomsterna har ökat för de med lägre inkomst. Kapitalvinsternas är ett inkomstslag som i hög grad påverkar inkomstspridningen. Detta beror på att kapitalvinsterna är mycket ojämnt fördelade och främst återfinns i toppen av inkomstfördelningen. Även när man exkluderar kapitalvinsterna var inkomstspridningen lägre 2003 än Disponibel inkomst per k.e. och gini-koefficient för personer Belopp i tkr i 2003 års priser Inkl. kapitalvinst Medelvärde 143,9 132,9 139,4 140,8 149,9 165,3 162,4 165,5 165,5 Medianvärde 130,5 120,4 122,7 125,7 131,4 138,4 142,8 146,7 147,3 Exkl. kapitalvinst Medelvärde 139,2 127,9 131,8 135,4 140,2 149,9 154,7 158,3 158,6 Medianvärde 129,2 118,8 120,9 123,8 128,5 134,8 140,8 144,5 145,4 Ginikoefficient Inkl. kapitalvinst 0,230 0,238 0,254 0,242 0,261 0,295 0,263 0,258 0,254 Exkl. kapitalvinst 0,213 0,221 0,223 0,227 0,230 0,244 0,239 0,239 0,234

9 SCB 9 HE 21 SM 0501 Fortfarande stora skillnader mellan kvinnor och män Det var fler som förvärvsarbetade 2003 jämfört med mitten av 1990-talet. År 2003 var det bland personer år 71 procent av männen och 47 procent av kvinnorna som jobbade heltid. År 1996 var motsvarande siffror 66 respektive 41 procent. Om man studerar utvecklingen över hela den undersökta tidsperioden har skillnaderna mellan mäns och kvinnors inkomst minskat något under senare delen av 1990-talet. Kvinnors medianinkomst var 84 procent av männens inkomst år 2003 mot cirka 81 procent under den första hälften av 1990-talet. I denna redovisning om inkomstskillnader beskrivs endast arbetsinkomsten för de som har en arbetstid som omfattar heltidssysselsättning hela året. Skillnader som finns i lön för olika grupper redovisas i lönestatistiken. Ensamstående kvinnor med barn och icke förvärvsarbetande halkar efter Inkomstnivån för icke förvärvsarbetande var 73 procent av nivån för förvärvsarbetande år Mellan åren 1991 och 2003 steg inkomsten för förvärvsarbetande med 15 procent, och bara med 7 procent för de utan förvärvsarbete. Samtliga personer 20 år och äldre ökade under perioden sin inkomst med 13 procent. Gruppen ensamstående med barn ökade samtidigt sin inkomst med cirka 3 procent. Fortsatt ekonomisk återhämtning för sammanboende barnfamiljer Barnfamiljerna var en av de grupper som drabbades hårt under 1990-talets lågkonjunktur. Det dröjde innan barnfamiljernas inkomst åter nådde upp till samma nivå som i början av 1990-talet. Faktum är att deras ekonomiska standard 1999 fortfarande var lägre än vad den var Under de senaste åren har dock en återhämtning skett för de sammanboende med barn. Om man tittar på den äldsta åldersgruppen 75 år och äldre kan man se att inkomstnivån 2003 ligger högt över inkomstnivån 1991, detta gäller både för ensamboende och sammanboende. Det betyder att de som befinner sig i gruppen 75 år och äldre år 2003 har betydligt högre ekonomisk standard än motsvarande grupp år Utrikes födda hade 16 procent lägre inkomst än svenskfödda Utrikes födda har under alla undersökta år en betydligt lägre inkomst än vad de som är födda i Sverige har. Under 2003 var skillnaden knappt 16 procent. Det är emellertid stor skillnad beroende på från vilket land man kommer och hur länge man har bott i Sverige. Invandrare från Norden och övriga EU-länder (15 medlemsländer 2003) har ofta en inkomstnivå som ligger strax under nivån för födda i Sverige. Invandrare från andra länder, t.ex. f.d. Jugoslavien, Iran, Irak och Turkiet, hade under 2003 cirka 23 procent lägre inkomst än de svenskfödda. För denna grupp kunde man också se ett samband mellan hur lång tid man varit i Sverige och nivån på inkomsten. De som varit i Sverige kort tid hade en inkomst under åren som var cirka 65 procent av de svenskföddas in-

10 SCB 10 HE 21 SM 0501 komstnivå samtidigt som de som varit i Sverige över 20 år hade inkomster som låg strax under nivån för de svenskfödda. Fyra procent låginkomsttagare Det är framförallt de unga ensamstående som är överrepresenterade bland personer med låga inkomster, mätt som andel med inkomst under 50 procent av medianen. Av samtliga personer var det cirka 4 procent som hade en låg inkomst under För ensamstående ungdomar år som flyttat hemifrån var motsvarande andel 14 procent. Bland ensamstående med barn hade 7 procent en låg inkomst och för sammanboende med 3 eller fler barn var andelen 6 procent. Bland ålderspensionärer var andelen knappt 3 procent. Inte oväntat är det större andelar bland de utan förvärvsarbete som har låga inkomster jämfört med som förvärvsarbetar. Under 2003 var andelarna 10 respektive knappt 2 procent för dessa två grupper. Invandrare hade en större andel med låg inkomst än vad svenskfödda hade, drygt 8 procent mot 3 procent. År 2003 var det omkring 5 procent av samtliga hushåll som hade en hög inkomst när gränsen för hög inkomst avgränsades med de som hade inkomst som var större än dubbla medianvärdet för samtliga hushåll. Dubbla inkomster och inga barn ger en hög ekonomisk standard. Under 2003 var det cirka 16 procent av sammanboende i åldrarna år som hade en dubbelt så stor inkomst som medianvärdet för samtliga hushåll. Bland förvärvsarbetande hushåll var det högre tjänstemän, med drygt 20 procent höginkomsttagare, som klart avvek från andra grupper. Bland arbetare var det drygt 1 procent som hade en hög inkomst. En tredjedel från socialförsäkringar och bidrag Beräkningar av olika inkomsters betydelse för hushållen visar att 53 procent av inkomsten kom från eget arbete och 12 procent från kapitalinkomster. Den resterande tredjedelen (35 %) kommer från olika transfereringar. Beräkningarna har tagit hänsyn till skatter så att skattefria och skattepliktiga inkomster kan jämföras. Förvärvsarbetande år fick under 2003 knappt 75 procent av inkomsterna från arbete och cirka 13 procent från kapital. Ensamstående med barn fick 52 procent av sin inkomst från eget arbete. Då är inte föräldraförsäkring eller sjukersättning medräknade. Samtliga utrikes födda hade under 2003 cirka 44 procent av sin inkomst från eget arbete vilket kan jämföras med 55 procent för svenskfödda. Sammanboende hushåll där en är utrikes född och en är född i Sverige hade 62 procent av sin inkomst från eget arbete. När man jämför hushållens inkomststruktur uppdelat på födelseland är det viktigt att tänka på att åldersstrukturen, i synnerhet andelen ålderspensionärer, påverkar resultaten. 31 procent i skatt för heltidsarbetande Den personliga beskattningen ökade under 1990-talet. År 1991 var skattens andel av förvärvs- och kapitalinkomsterna knappt 27 procent i genomsnitt för samtliga personer 20 år och äldre. År 1998 var andelen drygt 30 procent. Under 2000-talet har andelen åter sjunkit. År 2003 var andelen 27,9 procent. De tio procent med lägst inkomst har avsevärt lägre skatt. För de 10 procent som har högst inkomst, var skattens andel av inkomsten cirka 37 procent år 1991 och cirka 38 procent år 2003.

11 SCB 11 HE 21 SM 0501 För heltidsarbetande var skatten 30,8 procent både år 1991 och år Den högsta decilgruppen bland heltidsarbetande hade en skatteandel på 38 procent år 1991 och 40 procent år Bland alla 20 år och äldre år 1991 var det 34 procent av männen och 9 procent av kvinnorna som betalade statlig inkomstskatt p.g.a. att man hade en inkomst över skiktgränsen. År 2003 var det 25 procent av männen och 8 procent bland kvinnorna. Bland heltidsanställda var det 53 procent av männen och 24 procent av kvinnorna som låg över skiktgränsen år 1991 och år 2003 var det knappt 39 procent av männen och nästan 20 procent för kvinnorna. Jämnast fördelning 1982 SCB:s mätningar av fördelningen av disponibla inkomster finns redovisad från För åren 1991 och har beräkningar gjorts för s.k. kosthushåll. I kosthushållet ingår alla personer som bor tillsammans och där man har gemensam hushållning. Här innefattas även äldre barn som bor tillsammans med sina föräldrar, likaväl som hushåll med fler än två generationer. Personer i kosthushållet är grunden för redovisningen för tabeller som redovisar tidsintervallet I redovisningar från 1975 baseras uppgifterna på personer i familjeenheter. Familjeenheter avgränsas av en eller två sammanboende med eller utan barn 0-17 år. Barn 18 år och äldre dvs. från och med det år man blir myndig, betraktas då som egna familjeenheter. Det innebär att ett stort antal barn som bor hemma hos föräldrarna räknas som egna familjeenheter. De redovisas med endast den inkomst som de själva har, trots att föräldrarna helt eller delvis försörjer dessa kvarboende ungdomar. För att möjliggöra en längre tidsserie redovisas några tabeller med avgränsningen för familjeenheter. Under perioden 1975 till början av 1980-talet uppmättes en minskad spridning av inkomsterna. Det var en fortsättning på en trend mot jämnare inkomstfördelning som påbörjades långt tidigare och som kan mätas i andra inkomstdata än de som SCB svarar för. I början av 1980-talet vände emellertid trenden och inkomstspridningen ökade. Trenden med ökad inkomstspridning håller i sig fram till Under 2001, 2002 och 2003 minskade spridningen om kapitalvinst räknas med i inkomsten. När man tar bort kapitalvinsterna var spridningen ungefär på samma nivå år 2001, år 2002 och år Disponibel inkomst/k.e. inklusive kapitalvinst för personer i familjeenheter. Medelvärden i tkr 2003 år priser

12 SCB 12 HE 21 SM 0501 Inkomstspridning Ginikoefficient för disponibel inkomst/k.e., inklusive kapitalvinst för personer i familjeenheter. 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0, Sverige har liten inkomstspridning och en inkomstnivå under genomsnittet i EU En jämförelse med de 15 medlemsländer EU hade år 2001 visar att Sveriges inkomstnivå ligger under genomsnittet i EU. Grekland hade den lägsta inkomstnivån medan Luxemburg hade den klart högsta. Inkomstspridningen i Sverige var däremot en av de lägsta. Slovenien hade lägst inkomstspridning och därefter kom Sverige, Ungern, Danmark, Tjeckien och Finland. Högst inkomstspridning hade Portugal. Uppgifterna har hämtats från EU:s statistikkontor, Eurostat. Mätmetoderna avviker från de som tillämpas i Sveriges nationella statistik. I syfte att få relevanta jämförelser med andra länder har beräkningarna gjorts något annorlunda. Bl.a. inkluderas inte kapitalvinsterna i beräkningarna och man använder en annan justering av inkomsten för jämförelsen mellan hushåll av olika sammansättning. Justerad disponibel inkomst för personer Medelvärden i Euro beräknad med köpkraftspariteter GR PT ES IT FI SE IE EU- 15 NL FR AT UK BE DE DK LU

13 SCB 13 HE 21 SM 0501 Inkomstspridning för disponibel inkomst 1. Ginikoefficienter. 0,400 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000 SI SE HU DK CZ FI AT FR DE NL LU LT BE IE IT MT PL ES GR LV EE UK PT 1) Siffror från år 2003 för Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Luxemburg, Portugal, Slovakien, Storbritannien och Tjeckien. Siffror från år 2002 för Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen, Slovenien, Sverige och Ungern. Siffror från år 2001 för Grekland, Irland och Italien. Siffror från år 2000 för Malta. Källa: Eurostat, theme Population and Social Conditions, domain Income and living conditions.

14 SCB 14 HE 21 SM 0501 Tabeller Makrotabell Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable 1. Inkomstsummor för samtliga hushåll 1991, Belopp i mkr i 2003 års priser 1. Total amounts for all households in 1991, Amounts in SEK millions 2003 prices Faktorinkomst arbete och kapital Lön Näringsinkomst Ränta/utdelning Kapitalvinst Övrigt Summa faktorinkomst Skattepliktiga transferingar Pensioner Sjuk- och aktivitetsersättning Sjukersättningar Föräldrapenning Arbetsmarknadsstöd Övrigt Summa skattepliktiga transfereringar Skattefria transfereringar Barnbidrag Studiestöd inkl studielån Bostadsbidrag Socialbidrag Övrig Summa skattefria transfereringar Skatt och allmänna egenavgifter Betalt underhåll och återbetalt studielån m.m Disponibel inkomst ) Inkluderar även personer boende på institution, avlidna samt inflyttade till och utflyttade från Sverige under året. 2) Tidigare benämnt förtidspension.

15 SCB 15 HE 21 SM 0501 Individtabeller Översikt 2. Disponibel inkomst inklusive kapitalvinst per k.e. i deciler 1991, samtliga personer. Medelvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser 2. Equalised disposable income, capital gains included, in deciles for all individuals in 1991, Mean value in SEK thousands, 2003 prices Decilgrupp efter disponibel inkomst per k.e Felmarginal (±) 03/02 i % 1 63,7 56,1 59,0 59,7 59,7 62,9 66,1 67,8 67,7 2,1-0,2 6,1 03/91 i % 2 90,8 82,3 84,4 87,1 90,1 93,4 95,6 97,1 99,1 1,0 2,1 9, ,6 94,5 96,1 99,0 102,4 106,6 109,5 111,7 113,1 1,0 1,2 10, ,8 104,3 106,1 109,3 113,4 118,6 122,5 125,3 126,3 1,1 0,8 10, ,7 114,8 116,8 120,1 125,0 131,5 136,1 139,6 140,0 1,2 0,3 12, ,9 126,2 128,8 132,0 137,7 145,9 149,9 154,5 154,7 1,3 0,1 13, ,4 139,1 143,4 146,7 153,2 163,3 166,3 172,1 172,7 1,5 0,3 14, ,3 156,5 161,0 165,1 173,5 184,7 187,6 194,2 195,1 1,7 0,4 15, ,3 181,0 186,9 191,6 203,6 218,5 220,0 226,7 226,4 2,1-0,1 16, ,1 274,3 311,1 296,9 340,7 427,6 370,8 366,4 360,3 9,3-1,7 23,7 Medelvärde topp 5 % 355,4 334,5 400,1 366,5 431,2 586,1 475,3 460,3 450,7-2,1 26,8 Felmarginal (±) 32,7 35,5 36,5 19,3 20,6 84,5 18,0 15,7 17,0 Medelvärde 143,9 132,9 139,4 140,8 149,9 165,3 162,4 165,5 165,5 0,0 15,1 Felmarginal (±) 2,1 2,1 2,1 1,5 1,6 4,5 1,6 1,4 1,5 Median 130,5 120,4 122,7 125,7 131,4 138,4 142,8 146,7 147,3 0,4 12,9 Felmarginal (±) 1,3 1,1 0,9 1,2 1,1 1,3 1,3 1,2 1,2 Gini-koefficient 0,230 0,238 0,254 0,242 0,261 0,295 0,263 0,258 0,254 Felmarginal (±) 0,009 0,007 0,007 0,004 0,004 0,012 0,010 0,009 0, Andel av inkomstsumman (%) i deciler för disponibel inkomst inklusive kapitalvinst per k.e. 1991, samtliga personer 3. Incomeshares in deciles (%), equalised disposable income, capital gains included, in 1991, for all individuals Decilgrupp efter disponibel inkomst per k.e ,4 4,2 4,2 4,2 4,0 3,8 4,1 4,1 4,1 2 6,3 6,2 6,1 6,2 6,0 5,7 5,9 5,9 6,0 3 7,1 7,1 6,9 7,0 6,8 6,4 6,7 6,7 6,8 4 7,9 7,8 7,6 7,8 7,6 7,2 7,5 7,6 7,6 5 8,7 8,6 8,4 8,5 8,3 8,0 8,4 8,4 8,5 6 9,5 9,5 9,2 9,4 9,2 8,8 9,2 9,3 9,3 7 10,5 10,5 10,3 10,4 10,2 9,9 10,2 10,4 10,4 8 11,8 11,8 11,6 11,7 11,6 11,2 11,5 11,7 11,8 9 13,5 13,6 13,4 13,6 13,6 13,2 13,5 13,7 13, ,2 20,6 22,3 21,1 22,7 25,9 22,8 22,1 21,8 Samtliga

16 SCB 16 HE 21 SM Disponibel inkomst exklusive kapitalvinst per k.e. i deciler 1991, samtliga personer. Medelvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser 4. Equalised disposable income, capital gains excluded, in deciles for all inidviduals in 1991, Mean value in SEK thousands, 2003 prices Decilgrupp efter disponibel inkomst per k.e Felmarginal (±) 03/02 i % 1 63,1 54,4 57,6 58,0 57,9 61,4 64,5 64,7 65,1 2,4 0,6 3,2 03/91 i % 2 90,2 81,6 83,5 86,2 89,1 92,0 94,6 96,1 98,0 1,0 2,0 8, ,9 93,7 95,2 97,9 101,0 104,7 108,2 110,5 112,0 0,9 1,4 10, ,0 103,3 104,9 107,9 111,2 116,2 121,0 123,7 125,0 1,1 1,0 10, ,6 113,3 115,1 118,4 122,4 128,5 134,2 137,6 138,3 1,1 0,6 11, ,4 124,3 126,7 129,7 134,7 141,7 147,6 152,0 152,6 1,2 0,3 12, ,4 136,7 140,5 143,5 148,9 157,7 163,2 169,1 169,8 1,5 0,4 13, ,6 153,2 157,3 161,0 167,3 177,5 183,6 190,3 191,2 1,6 0,4 14, ,3 176,0 180,9 185,5 192,9 206,2 214,0 220,4 220,4 1,9 0,0 15, ,1 242,8 256,0 266,0 276,5 313,5 315,7 318,6 313,4 6,3-1,6 21,4 Medelvärde topp 5 % 297,2 280,7 300,8 315,6 325,1 381,0 375,8 376,1 368,2-2,1 23,9 Felmarginal (±) 10,1 8,0 14,1 15,5 10,1 30,1 13,2 9,4 10,8 Medelvärde 139,2 127,9 131,8 135,4 140,2 149,9 154,7 158,3 158,6 0,2 13,9 Felmarginal (±) 1,2 1,1 1,1 1,3 1,1 1,9 1,4 1,1 1,2 Median 129,2 118,8 120,9 123,8 128,5 134,8 140,8 144,5 145,4 0,6 12,5 Felmarginal (±) 1,3 1,1 1,0 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 Gini-koefficient 0,213 0,221 0,225 0,227 0,230 0,244 0,239 0,239 0,234 Felmarginal (±) 0,004 0,003 0,003 0,004 0,003 0,005 0,003 0,003 0, Andel av inkomstsumman (%) i deciler för disponibel inkomst exklusive kapitalvinst per k.e. 1991, samtliga personer 5. Incomeshares in deciles (%), equalised disposable income, capital gains excluded, in 1991, for all individuals Decilgrupp efter disponibel inkomst per k.e ,5 4,3 4,4 4,3 4,1 4,1 4,2 4,1 4,1 2 6,5 6,4 6,3 6,4 6,4 6,1 6,1 6,1 6,2 3 7,3 7,3 7,2 7,2 7,2 7,0 7,0 7,0 7,1 4 8,1 8,1 8,0 8,0 7,9 7,7 7,8 7,8 7,9 5 8,9 8,9 8,7 8,7 8,7 8,6 8,7 8,7 8,7 6 9,7 9,7 9,6 9,6 9,6 9,5 9,5 9,6 9,6 7 10,7 10,7 10,7 10,6 10,6 10,5 10,6 10,7 10,7 8 12,0 12,0 11,9 11,9 11,9 11,8 11,9 12,0 12,1 9 13,7 13,8 13,7 13,7 13,8 13,8 13,8 13,9 13, ,5 19,0 19,4 19,6 19,7 20,9 20,4 20,1 19,8 Samtliga

17 SCB 17 HE 21 SM Disponibel inkomst inklusive kapitalvinst per k.e. Percentilgränser 1) i tkr per k.e. i 2003 års priser samt relativa avstånd till median 1991, Equalised disposable income, capital gains included. Cut-off value in SEK thousands, 2003 prices and ratio of cut-off value to median 1991, Gränsvärden/kvoter Felmarginal (±) 03/02 i % P05 72,5 64,3 65,3 67,1 69,2 70,9 73,8 74,4 76,6 1,6 2,9 5,5 03/91 i % P10 83,1 75,3 76,9 79,5 82,6 84,9 87,2 88,4 90,3 1,1 2,1 8,7 P25 102,6 94,6 96,1 99,0 102,6 106,4 109,6 111,9 112,9 1,0 0,9 10,0 P50 130,5 120,4 122,7 125,7 131,4 138,4 142,8 146,7 147,3 1,2 0,4 12,9 P75 168,8 156,5 160,6 164,6 173,3 184,2 187,4 193,7 194,7 1,9 0,5 15,3 P90 211,4 199,3 206,0 211,0 228,5 245,5 244,7 251,5 250,2 3,0-0,5 18,4 P95 246,7 234,9 243,7 249,8 279,3 304,0 295,5 299,3 295,8 4,6-1,2 19,9 P95/P50 1,89 1,95 1,99 1,99 2,13 2,20 2,07 2,04 2,01 P90/P50 1,62 1,66 1,68 1,68 1,74 1,77 1,71 1,71 1,70 P75/P50 1,29 1,30 1,31 1,31 1,32 1,33 1,31 1,32 1,32 P25/P50 0,79 0,79 0,78 0,79 0,78 0,77 0,77 0,76 0,77 P10/P50 0,64 0,63 0,63 0,63 0,63 0,61 0,61 0,60 0,61 P05/P50 0,56 0,53 0,53 0,53 0,53 0,51 0,52 0,51 0,52 P90/P10 2,54 2,65 2,68 2,65 2,77 2,89 2,81 2,84 2,77 P95/P05 3,40 3,65 3,73 3,72 4,04 4,29 4,01 4,02 3,86 Gini-kofficient 0,230 0,238 0,254 0,242 0,261 0,295 0,263 0,258 0,254 Felmarginal (±) 0,009 0,007 0,007 0,004 0,004 0,012 0,010 0,009 0,009 1) Gränsvärde. Exempelvis avgränsar P05 de 5 procent av personerna med de lägsta inkomsterna. P50 är det mittersta värdet, medianen.

18 SCB 18 HE 21 SM Disponibel inkomst exklusive kapitalvinst per k.e. Percentilgränser 1) i tkr per k.e. i 2003 års priser samt relativa avstånd till median 1991, Equalised disposable income, capital gains excluded. Cut-off value in SEK thousands, 2003 prices and ratio of cut-off value to median 1991, Gränsvärden/kvoter Felmarginal (±) 03/02 i % P05 72,1 63,4 64,5 65,9 68,0 69,0 72,9 72,7 75,2 1,6 3,4 4,3 03/91 i % P10 82,5 74,6 76,0 78,7 81,7 83,6 86,2 87,7 89,2 1,2 1,8 8,1 P25 101,9 94,0 95,3 98,1 101,2 104,8 108,5 110,7 112,1 1,0 1,3 10,0 P50 129,2 118,8 120,9 123,8 128,5 134,8 140,8 144,5 145,4 1,2 0,6 12,5 P75 166,2 153,0 157,2 160,7 167,4 177,0 183,3 190,4 190,7 1,7 0,1 14,7 P90 205,8 192,3 198,2 203,2 211,8 228,5 235,3 241,8 241,0 2,5-0,4 17,1 P95 236,1 220,8 227,7 234,8 249,1 267,9 281,8 284,7 282,0 4,1-1,0 19,4 P95/P50 1,83 1,86 1,88 1,90 1,94 1,99 2,00 1,97 1,94 P90/P50 1,59 1,62 1,64 1,64 1,65 1,69 1,67 1,67 1,66 P75/P50 1,29 1,29 1,30 1,30 1,30 1,31 1,30 1,32 1,31 P25/P50 0,79 0,79 0,79 0,79 0,79 0,78 0,77 0,77 0,77 P10/P50 0,64 0,63 0,63 0,64 0,64 0,62 0,61 0,61 0,61 P05/P50 0,56 0,53 0,53 0,53 0,53 0,51 0,52 0,50 0,52 P90/P10 2,49 2,58 2,61 2,58 2,59 2,73 2,73 2,76 2,70 P95/P05 3,28 3,48 3,53 3,56 3,66 3,88 3,87 3,92 3,75 Gini-kofficient 0,213 0,221 0,225 0,227 0,230 0,244 0,239 0,239 0,234 Felmarginal (±) 0,004 0,003 0,003 0,004 0,003 0,005 0,003 0,003 0,005 1) Gränsvärde. Exempelvis avgränsar P05 de 5 procent av personerna med de lägsta inkomsterna. P50 är det mittersta värdet, medianen.

19 SCB 19 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e., faktorinkomsten per k.e., gini-koefficienten samt andelen av inkomstsumman som innehas av kosthushållen med de högsta 10% respektive 1% av inkomsterna 1991, Belopp i tkr i 2003 års priser 8. Equalised disposable income, all households in 1991, Mean value in SEK thousand, in 2003 prices Disponibel inkomst per k.e. Faktorinkomst per k.e. Median Ginikoeff. Topp 10% Topp 1% Medelvärde Medelvärde Median Ginikoeff. Topp 10% Topp 1% ,9 130,6 0,230 20,2 4,5 138,0 125,2 0,453 28,3 6, ,5 119,3 0,224 19,7 4,0 125,1 111,2 0,487 29,5 6, ,9 120,4 0,238 20,6 4,4 132,7 115,9 0,498 30,5 6, ,4 122,7 0,254 22,3 6,1 145,2 123,9 0,504 31,9 8, ,8 125,7 0,242 21,1 4,6 147,1 128,2 0,494 30,4 6, ,9 131,4 0,261 22,7 5,2 158,4 136,4 0,498 31,4 7, ,3 138,4 0,295 25,9 8,6 177,6 144,6 0,524 35,3 12, ,4 142,8 0,263 22,8 6,0 168,8 145,0 0,495 31,8 8, ,5 146,7 0,258 22,1 5,3 167,8 146,5 0,492 31,0 7, ,5 147,3 0,254 21,8 5,2 167,9 147,4 0,489 30,6 7,5

20 SCB 20 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e., faktorinkomsten per k.e., gini-koefficienten samt andelen av inkomstsumman som innehas av familjeenheterna med de högsta 10% respektive 1% av inkomsterna Familjeenheter med äldre definition på hushåll. Belopp i tkr i 2003 års priser 9. Equalised disposable and factor income, gini-coefficient and the share of the income sum that is hold by the family-units with the largest 10 % and 1 % income Family-units with an older definition of households. Amounts in SEK thousands, 2003 prices Disponibel inkomst per k.e. Faktorinkomst per k.e. Median Ginikoeff. Topp 10% Topp 1% Medelvärde Medelvärde Median Ginikoeff ,1 100,3 0,217 18,2 2,8 121,4 112,3 0,418 25,8 4, ,8 102,8 0,205 17,5 2,6 118,8 112,2 0,430 25,6 4, ,9 107,9 0,201 17,4 2,6 118,4 110,4 0,424 25,4 4, ,6 105,3 0,199 17,4 2,5 114,2 107,7 0,424 25,3 4, ,2 102,5 0,202 17,8 2,8 113,1 106,8 0,427 25,6 4,3 Topp 10% Topp 1% ,5 103,0 0,201 17,6 2,6 112,3 106,9 0,431 25,6 4, ,3 103,9 0,209 18,2 2,9 113,1 107,0 0,436 26,0 4, ,3 106,8 0,210 18,4 3,3 115,7 107,7 0,440 26,6 5, ,7 108,2 0,219 19,1 3,9 121,2 111,8 0,448 27,6 5, ,6 112,5 0,208 18,2 3,1 124,2 115,4 0,444 27,0 5, ,6 114,9 0,208 18,2 3,0 126,3 116,4 0,447 26,9 4, ,4 120,3 0,212 18,5 3,2 134,5 123,0 0,451 27,5 5, ,5 123,2 0,220 18,8 3,5 138,0 126,1 0,452 27,8 6,2 1991ä.e 0,1 0,1 0,261 21,0 0,0 0,1 0,1 0,528 31,4 0, rev 136,0 125,3 0,233 20,2 4,4 142,8 128,0 0,458 28,5 6, rev 137,3 126,8 0,237 20,2 4,7 144,5 129,7 0,457 28,7 7, ,3 126,6 0,249 21,0 4,7 133,8 117,3 0,476 29,7 6, ,2 128,0 0,241 20,2 3,8 128,2 112,8 0,484 29,1 5, ,8 121,5 0,243 20,3 3,9 119,8 101,5 0,506 30,4 6, ,6 121,2 0,270 23,2 5,9 128,1 105,2 0,523 33,0 8, ,7 117,1 0,244 20,3 4,0 121,7 104,0 0,511 30,7 6, ,2 118,4 0,253 20,9 4,0 129,5 110,3 0,515 31,2 6, ,7 120,2 0,276 23,2 6,5 142,3 116,2 0,529 33,3 9, ,0 123,3 0,263 21,8 4,8 143,8 122,1 0,517 31,7 7, ,0 128,8 0,281 23,4 5,4 155,1 129,8 0,520 32,6 7, ,2 135,3 0,313 26,6 8,8 173,9 137,6 0,544 36,5 12, ,4 140,4 0,282 23,5 6,1 165,4 139,7 0,515 32,8 8, ,4 143,5 0,279 22,9 5,5 164,3 139,4 0,514 32,2 8, ,5 144,4 0,275 22,6 5,5 164,8 140,6 0,513 32,1 8,0 Anm. Delårshushåll för Helårshushåll från 1993 och framåt. Note. A household must have been in Sweden for at least 6 months during the period and the whole year from the year of 1993.

21 SCB 21 HE 21 SM 0501 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet (k.e.) 10. Disponibel inkomst per k.e. 1991, för personer efter hushållstyp. Medianvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser 10. Equalised disposable income 1991, by type of household. Median value in SEK thousands, 2003 prices Hushållstyp Felmarginal (±) 03/02 i % 03/91 i % Samtliga personer 20- år 135,3 126,4 128,7 131,6 137,2 144,4 148,4 152,4 153,0 1,3 0,4 13,0 Ensamboende/Ensamstående 116,5 109,0 110,0 111,3 116,8 119,7 121,7 127,0 127,3 1,6 0,2 9,3 Ensamboende år 125,7 104,6 107,7 107,2 115,7 120,7 121,8 122,5 126,8 4,3 3,5 0,9 Ensamboende år 145,3 131,2 133,5 136,2 141,4 146,5 154,1 160,9 157,3 4,5-2,2 8,2 Ensamboende år 141,9 133,4 135,9 137,5 142,4 150,9 151,3 157,9 157,8 4,5 0,0 11,2 Ensamboende år 103,9 108,2 107,1 107,7 111,4 110,8 112,9 116,6 119,9 2,9 2,8 15,4 Ensamboende 75- år 88,6 95,6 95,2 96,9 101,2 100,9 100,9 105,3 108,6 1,2 3,1 22,5 Ensamstående med barn 0-19 år 1) 103,5 95,6 93,5 96,6 100,3 102,9 107,0 106,9 106,8 2,6-0,1 3,2 Övriga 2) ensamstående 132,9 119,8 125,3 126,9 132,3 133,6 143,9 144,2 147,5 5,8 2,3 11,0 Sammanboende 146,1 135,5 140,5 143,6 149,6 159,3 162,7 167,4 168,9 1,8 0,9 15, år utan barn 170,1 149,7 152,6 157,6 167,7 170,7 182,6 186,6 184,3 5,5-1,2 8, år utan barn 193,9 176,2 185,4 192,5 197,8 209,4 221,8 218,8 221,8 5,5 1,4 14, år utan barn 182,2 175,5 178,0 182,2 190,5 204,3 205,3 216,0 214,0 3,2-0,9 17, år utan barn 126,9 132,3 133,2 136,0 142,2 144,6 146,1 151,1 153,0 3,9 1,2 20,6 75- år utan barn 99,1 111,3 110,7 114,7 116,2 117,6 119,0 124,9 125,9 2,1 0,8 27,0 Sammanboende med barn 0-19 år 1) 132,1 119,3 122,4 126,8 131,8 141,4 146,9 150,1 150,6 1,5 0,3 14,0 1 barn 152,1 137,3 142,0 143,4 150,3 160,4 167,5 169,0 172,2 3,4 1,9 13,2 2 barn 129,1 116,9 120,0 125,5 131,1 139,1 142,5 149,3 148,0 1,9-0,9 14,6 3+ barn 109,7 96,2 97,5 104,4 107,4 115,6 119,4 123,3 122,1 2,9-1,0 11,2 Övriga 2) sammanboende 175,8 162,4 167,8 176,3 178,7 191,7 192,7 196,2 197,5 5,4 0,7 12,3 1) Personer i hushåll bestående av referenspersonen, hans/hennes ev. sammanboende, minst ett barn 0-19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 2) Övriga är personer i hushåll utan barn 0-19 år där det utöver referenspersonen och hans/hennes ev. sammanboende även finns andra vuxna. Dessa övriga vuxna är oftast barn 20 år och äldre.

22 SCB 22 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. 1991, för ensamstående kvinnor och män. Medianvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser 11. Equalised disposable income 1991, for women and men in single households. Median value in SEK thousands, 2003 prices Ensamstående hushåll Felmarginal (±) 03/02 i % 03/91 i % Samtliga ensamstående 20 -år 116,5 109,0 110,0 111,3 116,8 119,7 121,7 127,0 127,3 1,6 0,2 9,3 Ensamstående kvinnor 105,5 103,8 103,3 104,9 108,8 110,8 113,1 115,9 117,6 1,5 1,5 11, år utan barn 118,9 101,2 102,5 99,6 106,3 112,8 114,9 118,9 120,5 6,0 1,3 1, år utan barn 144,1 129,4 129,9 134,3 134,0 142,2 150,2 149,7 147,5 6,7-1,5 2, år utan barn 140,6 134,0 133,9 132,6 139,9 152,4 143,7 150,5 159,5 6,0 6,0 13, år utan barn 100,0 104,6 104,4 105,0 108,3 107,1 111,6 114,7 118,9 3,5 3,7 19,0 75- år utan barn 87,9 94,6 93,9 95,8 100,0 99,1 99,4 103,5 106,3 1,4 2,8 21,0 Med barn 0-19 år 100,7 94,0 92,5 91,8 98,4 100,8 103,9 102,8 103,4 2,6 0,6 2,7 Övriga 1) 128,3 118,3 122,6 124,9 127,9 127,3 139,7 144,5 144,1 7,4-0,3 12,4 Ensamstående män 132,3 118,5 123,0 123,1 130,8 137,3 138,0 144,3 142,2 2,8-1,4 7, år utan barn 134,7 109,2 113,6 112,7 123,4 135,3 132,8 126,0 131,2 6,4 4,2-2, år utan barn 147,4 133,1 135,7 139,0 145,0 149,6 157,0 167,7 162,7 5,7-3,0 10, år utan barn 141,9 131,6 142,3 150,1 143,8 148,4 159,1 167,0 155,3 6,7-7,0 9, år utan barn 114,5 115,2 116,3 114,5 117,4 120,7 118,0 119,5 121,6 5,5 1,7 6,2 75- år utan barn 90,0 101,7 102,4 101,6 106,2 108,2 109,6 112,5 117,4 3,3 4,3 30,5 Med barn 0-19 år 130,2 106,1 103,9 106,0 111,0 113,7 116,6 127,4 125,2 7,2-1,7-3,8 Övriga 1) 138,1 122,5 127,2 130,5 136,8 138,9 148,1 142,4 151,7 7,8 6,5 9,8 1) Övriga är personer i hushåll utan barn 0-19 år där det utöver referenspersonen även finns andra vuxna. Dessa övriga vuxna är oftast barn 20 år och äldre.

23 SCB 23 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. 1991, för personer efter ålder. Medianvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser 12. Equalised disposable income 1991, by age. Median value in SEK thousands, 2003 prices Ålder Felmarginal (±) 03/02 i % 03/91 i % Samtliga personer 130,5 120,4 122,7 125,7 131,4 138,4 142,8 146,7 147,3 1,2 0,4 12, ,7 100,4 104,8 109,3 113,4 122,2 126,5 127,9 128,7 2,7 0,6 14, ,1 105,8 106,7 112,6 116,6 121,4 127,9 131,6 132,7 2,3 0,9 11, ,0 117,9 121,1 122,3 126,7 135,8 140,7 142,2 142,6 3,1 0,3 4, ,3 111,8 113,9 114,8 120,2 129,2 134,2 132,2 133,4 3,5 0,9 0, ,7 119,1 122,8 125,5 134,5 141,2 148,9 150,2 151,4 2,6 0,8 15, ,2 120,4 122,8 124,8 130,5 137,6 144,5 148,1 147,0 2,1-0,7 8, ,7 151,5 154,7 157,7 160,7 171,7 174,0 178,0 177,9 2,8 0,0 6, ,5 156,8 161,3 165,1 170,9 184,8 183,6 191,8 195,1 3,1 1,7 18, ,4 123,4 124,3 126,5 131,2 131,4 135,2 139,4 140,4 2,8 0,7 16, ,7 101,2 100,6 102,6 106,1 106,2 106,9 112,4 114,8 1,1 2,1 23, ,5 106,0 107,9 113,3 117,2 124,0 129,9 132,6 133,0 1,8 0,3 11, ,5 131,5 135,0 138,0 143,6 153,8 157,7 162,8 162,8 1,6 0,0 11, ,4 111,3 111,6 113,2 116,3 116,4 117,8 123,4 124,4 1,4 0,8 17,0 13. Disponibel inkomst per k.e. 1991, för samtliga personer år efter sysselsättning. Medianvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser 13. Equalised disposable income 1991, by occupation for all persons age Median value in SEK thousands, 2003 prices Ålder Felmarginal (±) 03/02 i % 03/91 i % Samtliga år 145,7 133,9 136,7 139,2 146,1 155,4 159,4 165,1 163,9 1,8-0,7 12,5 Förvärvsarbetande 152,4 142,7 147,1 150,5 155,8 165,4 170,1 175,8 175,4 2,1-0,2 15,1 Arbetare 141,6 133,2 134,7 138,4 142,4 150,6 152,3 157,3 157,7 2,2 0,2 11,3 Lägre tjänstemän 156,3 148,4 151,1 156,2 159,5 172,6 175,6 180,8 180,4 4,7-0,2 15,4 Mellan tjänstemän 168,1 153,9 160,1 163,2 169,5 179,9 185,4 192,3 192,4 4,1 0,1 14,5 Högre tjänstemän 197,4 180,7 184,1 188,2 201,9 209,8 219,6 220,5 216,7 5,5-1,7 9,8 Jordbrukare + företagare 128,4 123,4 126,2 133,7 139,7 152,4 158,4 161,3 158,8 7,3-1,6 23,6 Övriga förvärvsarbetande 129,1 124,5 120,9 128,4 132,1 133,9 143,3 151,6 150,2 13,1-0,9 16,3 Icke förvärvsarbetande 120,0 106,6 107,7 109,2 115,7 121,1 123,1 126,5 127,9 2,7 1,1 6,6 Studerande 112,1 94,3 95,8 97,6 105,4 106,8 109,4 108,7 112,0 3,9 3,1-0,1 Arbetslösa, sjuka, pensionärer 129,0 118,6 122,0 119,7 129,6 138,8 137,2 144,5 143,5 3,8-0,6 11,3 Övriga ej förvärvsarbetande 86,0 77,7 85,4 81,9 83,4 86,7 88,7 88,5 85,9 4,1-2,9-0,1 1) Hushåll där referenspersonen år har en summerad inkomst av pension, sjukpenning och arbetsmarknadsstöd som är större än hälften av den sammanräknade förvärvsinkomsten är klassade i gruppen "Arbetslösa, sjuka, pensionärer".

24 SCB 24 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. 1991, för personer efter födelseland samt antal år i Sverige. Medianvärden i tkr per k.e. i 2003 års priser 14. Equalised disposable income 1991, by country of birth and number of years in Sweden. Median value in SEK thousands, 2003 prices Födelseland samt antal år i Sverige Felmarginal (±) 03/02 i % 03/91 i % Samtliga personer 20- år 135,3 126,4 128,7 131,6 137,2 144,4 148,4 152,4 153,0 1,3 0,4 13,0 Födda i Sverige 136,8 128,8 131,0 133,8 139,9 147,6 150,9 155,7 156,4 1,5 0,5 14,3 Utrikes födda 122,9 106,8 108,3 116,3 123,7 130,0 134,4 130,7 132,1 3,2 1,1 7,4 Norden exklusive Sverige 136,0 124,0 132,6 134,4 138,4 144,4 142,5 149,5 147,7 4,7-1,2 8, år i Sverige 126,5 97,3 115,9 112,4 143,5 138,2 134,7 151,9 144,9 31,8-4,6 14, år i Sverige 122,0 110,5 127,5 117,9 138,4 121,1 131,9 132,2 126,7 17,1-4,2 3, år i Sverige 142,9 129,9 137,0 138,0 138,4 147,1 145,8 151,5 149,8 4,9-1,1 4,8 Övriga EU ) 127,9 124,2 135,4 136,7 145,9 151,1 157,2 161,4 155,1 10,6-3,9 21, år i Sverige 107,8 110,6 108,9 100,6 120,7 139,2 130,7 183,4 154,8 24,5-15,6 43, år i Sverige 115,7 112,0 138,1 126,1 123,3 126,1 152,6 160,0 154,7 24,5-3,3 33, år i Sverige 138,8 132,2 139,7 146,4 150,4 157,4 164,3 157,6 158,9 15,7 0,8 14,4 Övriga länder 109,2 91,1 92,5 104,1 106,9 114,5 122,8 117,0 120,1 4,2 2,7 10, år i Sverige 99,4 80,5 81,9 85,9 90,1 97,8 101,9 101,7 104,8 5,4 3,1 5, år i Sverige 115,8 97,7 100,0 103,6 110,2 112,5 116,5 115,1 117,8 5,9 2,4 1, år i Sverige 127,3 115,9 118,5 130,2 131,3 146,4 147,0 140,1 144,9 7,2 3,4 13,8 1) Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Schweiz, USA samt EU15 exkl. Sverige, Danmark och Finland.

Ökade inkomster ojämnt fördelade. Ida Forsgren, SCB, tfn , Petter Lundberg, SCB, tfn ,

Ökade inkomster ojämnt fördelade. Ida Forsgren, SCB, tfn , Petter Lundberg, SCB, tfn , HE 21 SM 0801 Inkomstfördelningsundersökningen 2006 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2006 I korta drag Ökade inkomster ojämnt fördelade Hushållens ekonomiska standard har ökat för varje

Läs mer

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn ,

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn , HE 21 SM 1001, korrigerad version Inkomstfördelningsundersökningen 2008 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2008 I korta drag Korrigering 2012-01-25 Tabell 6 och 7 har korrigerats avseende

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

Fördelningen av inkomster och förmögenheter VÄLFÄRD Fördelningen av inkomster och förmögenheter Författare: Anna Fransson, utredare Arbetslivsenheten Sammanfattning År 27 är arbetsinkomsten i genomsnitt 22 9 kronor för arbetarkvinnor och 273 2 kronor

Läs mer

Inkomstfördelningsstatistik 2007

Inkomstfördelningsstatistik 2007 2009 Inkomstfördelningsstatistik 2007 Inkomstskillnaderna fortsatte att öka år 2007 År 2007 var inkomstutvecklingen bland de befolkningsgrupper med de lägsta inkomsterna svagare än genomsnittet och inkomstskillnaderna

Läs mer

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008 SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Inkomster och inkomstfördelning år 2008 Sammanfattning Krisen som slog till under andra halvåret 2008 gör att inkomstspridningen minskar mellan 2007 och 2008. De rikaste och

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947.

Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. 178 Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning ske i anslutning till inkomsternas

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet

Läs mer

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus BO 23 SM 0701 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2005 Housing and housing expenses in 2005 I korta drag Mer kvar då boendet är betalt Det genomsnittliga konsumtionsutrymmet har ökat med nästan

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Statistiska centralbyrån i Örebro december Berndt Öhman Avdelningschef. Leif Johansson Enhetschef

Statistiska centralbyrån i Örebro december Berndt Öhman Avdelningschef. Leif Johansson Enhetschef De äldres ekonomiska välfärd Förord Förord Det har skett stora ekonomiska förändringar under 1990-talet och in på 2000-talet som har påverkat både de offentliga finanserna och befolkningens privatekonomi.

Läs mer

Del 2. Inkomster och levnadsstandard

Del 2. Inkomster och levnadsstandard Del 2 Inkomster och levnadsstandard 29 30 Inkomstfördelningen Kapitel 2 Inkomstfördelningen 1975-2002 Av Kjell Jansson, SCB/BV/EV Åsa Karlsson, SCB/BV/EV Petter Lundberg, SCB/BV/EV Sammanfattning Sedan

Läs mer

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University Syfte: Analysera länken

Läs mer

Inkomstrapport 2014 individer och hushåll

Inkomstrapport 2014 individer och hushåll Ekonomisk välfärdsstatistik 2016:1 Inkomstrapport 2014 individer och hushåll EKONOMISK VÄLFÄRDSSTATISTIK 2016:1 Inkomstrapport 2014 individer och hushåll Statistiska centralbyrån 2016 Ekonomisk välfärdsstatistik

Läs mer

Rika ungkarlar borde beskattas hårt. Det är inte rättvist att en del män ska vara lyckligare än andra. OSCAR WILDE

Rika ungkarlar borde beskattas hårt. Det är inte rättvist att en del män ska vara lyckligare än andra. OSCAR WILDE 106 Rika ungkarlar borde beskattas hårt. Det är inte rättvist att en del män ska vara lyckligare än andra. OSCAR WILDE 7. SKATT OCH INKOMSTFÖRDELNING FÖR INDIVIDER OCH HUSHÅLL 107 7 Skatt och inkomstfördelning

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X INKOMSTER Familjeinkomster 1998 2006 S 2008:4 Bo Karlsson 2008-03-20 Tel: 508 35 030 Större del av inkomsten stannar hos familjerna Både den sammanräknade förvärvsinkomsten,

Läs mer

Inkomstrapport 2015 individer och hushåll

Inkomstrapport 2015 individer och hushåll EKONOMISK VÄLFÄRDSSTATISTIK 217:1 Inkomstrapport 215 individer och hushåll EKONOMISK VÄLFÄRDSSTATISTIK 217:1 Inkomstrapport 215 individer och hushåll Statistiska centralbyrån 217 Ekonomisk välfärdsstatistik

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Hushållens ekonomi Household fi nances

Hushållens ekonomi Household fi nances Hushållens ekonomi Household fi nances Hushållens ekonomi Household finances 345 374 Hushållens ekonomi Household finances 350 375 Kvinnors arbetsinkomst i procent av männens i olika åldrar 994 och 2003

Läs mer

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning

Läs mer

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll JO 42 SM 1501 Jordbrukarhushållens inkomster 2013 Incomes of agricultural households 2013 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter

Läs mer

8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖRMÖGENHET

8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖRMÖGENHET Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning ske i anslutning till inkomsternas

Läs mer

Del III. Särskilda redovisningar

Del III. Särskilda redovisningar Del III Särskilda redovisningar 134 Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning

Läs mer

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus BO 23 SM 0801 Boende och boendeutgifter 2006 Housing and housing expenses in 2006 I korta drag Höjd boendeutgift 2006 Den genomsnittliga boendeutgiften ökade mellan åren 2005 och 2006. För hushåll med

Läs mer

Hushållens ekonomi Household finances

Hushållens ekonomi Household finances Hushållens ekonomi Household finances Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2011 13 Hushållens ekonomi Household finances Sida Page 13.1 Hushållens inkomster... 311 Household income 13.2 Förmögenhet...

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar

Läs mer

Del III Särskilda redovisningar

Del III Särskilda redovisningar 139 Del III Särskilda redovisningar 140 Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Svar på regeringsuppdrag 1 (8) Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Om denna rapport Indikatorerna i denna rapport är ett urval av de som presenterades i svar på

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos Nicklas Korsell Telefon 010-116 91 83 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-06-22 Dnr: 036496-2011 Resultatindikatorer för den ekonomiska

Läs mer

Hushållens ekonomi Household finances

Hushållens ekonomi Household finances Hushållens ekonomi Household finances Foto: Jan-Aage Haaland Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013 13 Hushållens ekonomi Household finances 13.1 Hushållens inkomster... 267 Household income 13.2 Hushållens

Läs mer

ANALYSERAR 2007:7. Hur påverkar den ekonomiska familjepolitiken?

ANALYSERAR 2007:7. Hur påverkar den ekonomiska familjepolitiken? ANALYSERAR 2007:7 Hur påverkar den ekonomiska familjepolitiken? Resultatindikatorer för 2006 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för utvärdering Mats Johansson 08-786 97 85

Läs mer

Inkomstfördelningsstatistik 2010

Inkomstfördelningsstatistik 2010 Inkomst och konsumtion 2012 Inkomstfördelningsstatistik 2010 Utvecklingen av inkomsterna för personer i ägarbostäder mer gynnsam än för personer i hyresbostäder Inkomstskillnaden mellan hushåll som bor

Läs mer

I korta drag. Inkvarteringsstatistik november 2012. Preliminära siffror NV 41 SM 1301

I korta drag. Inkvarteringsstatistik november 2012. Preliminära siffror NV 41 SM 1301 NV 41 SM 1301 Inkvarteringsstatistik november 2012 Preliminära siffror Accommodation statistics November 2012, provisional data I korta drag Antalet gästnätter ökade i november Antalet gästnätter uppgick

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Hushållens ekonomi Household finances

Hushållens ekonomi Household finances Household finances Foto: Jan-Aage Haaland Statistisk årsbok 214 13 Household finances 13.1 Hushållens inkomster. 281 Household income 13.2 Hushållens tillgångar och skulder. 284 Households assets and debts

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF)

Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF) PM 1 (5) 2015-12-21 Johan Lindberg Enheten för ekonomisk välfärdsstatistik 019-17 60 64 Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF) Den nya totalräknade inkomstfördelningsstatistiken

Läs mer

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juli 2013. Preliminära siffror NV 41 SM 1310

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juli 2013. Preliminära siffror NV 41 SM 1310 NV 41 SM 1310 Inkvarteringsstatistik juli 2013 Preliminära siffror Accommodation statistics July 2013, provisional data I korta drag Antalet gästnätter minskade i juli Antalet gästnätter uppgick enligt

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se

Läs mer

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 AM 52 SM 1201 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2011 I korta drag Medellönen var 25 000 kronor i kommunerna 2011 Den genomsnittliga

Läs mer

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN 005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

Förmögenhetsstatistik. Sammansättning och fördelning

Förmögenhetsstatistik. Sammansättning och fördelning Förmögenhetsstatistik 2002 Sammansättning och fördelning Förmögenhetsstatistik 2002 Sammansättning och fördelning Statistiska centralbyrån 2004 Wealth statistics 2004 Producent Producer Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 UF 70 SM 0801 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan

Läs mer

Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken

Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken Social Insurance Report Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Mats Johansson 08-58 00 15 42 Jan Almqvist

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU NV 41 SM 0205,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLNI U6YHULJH 7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU Accommodation statistics 2001, Sweden,NRUWDGUDJ (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU Under

Läs mer

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn CSN, rapport 2014:3 Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Sammanfattning...

Läs mer

Statistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Statistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Statistikrapport Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Figur A. Antal nötkreatur i december

Figur A. Antal nötkreatur i december JO 23 SM 1501 Antal nötkreatur i december 2014 Number of cattle in December 2014 I korta drag Antalet mjölkkor minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 436 487 st i december

Läs mer

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Statistikrapport Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen och UCLS Uppsala universitet UCLS lönebildningskonferens

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 UF 70 SM 0601 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 I korta drag Obetydlig ökning av antalet låntagare Antalet

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos 2012-06-18 Dnr: 005553-2012 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken KORT OM UPPDRAGET...

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006 Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 1 UF 70 SM 0701 Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 I korta drag Minskning av antalet låntagare för första

Läs mer

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region BO 39 SM 0901 Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad 2010-04-29 Rents for dwellings 2008 I korta drag Korrigering är gjord i tabell 20 för Jämtlands län och för Östersund. Uppgifterna för Ny hyra per

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer

Inkomstfördelningen bland pensionärer Rapport till Finanspolitiska rådet 202/5 Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet De åsikter som uttrycks

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU NV 41 SM 0202,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLN 'H HPEHUSUHOLPLQlUDVLIIURU Accommodation statistics December 2001, provisional data,nruwdgudj 9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU I december 2001 fanns i Sverige

Läs mer

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 2. Utgiven i december 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer