Inkomstfördelningsstatistik 2007

Transkript

1 2009 Inkomstfördelningsstatistik 2007 Inkomstskillnaderna fortsatte att öka år 2007 År 2007 var inkomstutvecklingen bland de befolkningsgrupper med de lägsta inkomsterna svagare än genomsnittet och inkomstskillnaderna i Finland ökade jämfört med året innan. De disponibla inkomsterna per konsumtionsenhet ökade i hushållspopulationen med 2,4 procent mätt med medianen. Medianinkomsterna i den decil som har de lägsta inkomsten minskade med 0,4 procent, medan inkomsterna i decilen med de högsta inkomsterna ökade med 3,4 procent. Under hela 2000-talet har inkomstutvecklingen i de grupper som har de lägsta inkomsterna, såsom studerande och ensamförsörjare, varit mycket svag i förhållande till hela befolkningen. Figur 1. Utvecklingen av inkomstandelen i decilen med de högsta och de lägsta inkomsterna åren Inkomstskillnaderna mellan de socioekonomiska grupperna har ökat under 2000-talet. De studerande var den socioekonomiska grupp som hade den lägsta inkomsten mätt med ekvivalenta disponibla inkomster. Deras medianinkomst var euro år 2007, medan den var euro i alla hushåll. Studerandenas inkomster minskade med nästan 4 procent från år 2006 till år 2007 och är fortfarande nästan på samma nivå som år Den socioekonomiska grupp med de näst lägsta inkomsterna är arbetslösa och övriga icke yrkesverksamma personer. Också i dessa grupper har inkomsterna under 2000-talet ökat långsammare än i alla hushåll i genomsnitt. Inkomsterna hos den socioekonomiska grupp som därefter hade de lägsta inkomsterna, pensionärshushållen, ökade år 2007 med bara 0,6 procent från året innan. Helsinki Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

2 Företagarhushållens inkomstnivå var något över euro, och deras inkomstutveckling var mest gynnsam av alla socioekonomiska grupper år Den högsta inkomstnivån av de socioekonomiska grupperna hade de högre tjänstemännen, drygt euro. Deras inkomstutvecklingen har varit medelmåttigt under de senaste åren. Barnfamiljernas inkomstutveckling har länge varit svagare än genomsnittet. Inkomstutvecklingen hos barnfamiljer med två vårdnadshavare har stannat på 2005 års nivå på omkring euro. Ensamförsörjarnas inkomster har kontinuerligt sjunkit fr.o.m. år År 2007 var de euro. Inkomstutvecklingen hos barnlösa par har länge varit bättre än bland övriga befolkningsgrupper. Utvecklingen var fortsatt god år 2007: inkomsterna ökade med 2,6 procent jämfört med året innan. Inkomstutvecklingen hos enpersonershushåll har under 2000-talet varit något sämre än genomsnittet. Inkomstnivån hos unga och äldre ensamboende har hållits på en klart lägre nivå än hos åringarna. Omkring 35 procent av hushållen bodde i hyresbostäder. Merparten av dessa hushåll, , var små enpersoners- och tvåpersonershushåll. Hyresgästernas disponibla inkomster per konsumtionsenhet var omkring 60 procent av de disponibla inkomsterna hos dem som bodde i ägarbostäder. Inkomstnivån hos de personer som bor i ägarbostäder har stigit med 40 procent sedan år 1995, medan inkomstnivån hos de personer som bor i hyresbostäder stigit med 20 procent. I internationell jämförelse är Finland fortfarande ett land med mindre inkomstskillnader än genomsnittet i Europa eller OECD länder. I en jämförelse mellan 28 europeiska länder var de relativa inkomstskillnaderna i Sverige, Norge och Danmark samt Slovenien, Slovaken, Tjeckien och Ungern mindre än i Finland. De största relativa inkomstskillnaderna bland de länder som deltog i undersökningen hade Portugal, de baltiska länderna, Grekland och Storbritannien. I undersökningen gällande OECD-länderna upptäckte man dock att ökningen av inkomstskillnaderna har varit snabbare i Finland än i något annat OECD-land efter medlet av 1990-talet. 2

3 Innehåll Tabellbilagor 1.Decilgruppernas inkomstandelar (%) åren Decilgrupperna har bildats utgående från personer efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet Faktorinkomsternas, bruttoinkomsternas och de disponibla inkomsternas Gini-koefficienter samt transfereringarnas utjämnande effekt på inkomstskillnaderna åren a. Medeltalet av inkomsterna i decilgrupperna åren Decilgrupperna har bildats utgående från personer efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet...6 3b. Median av inkomsterna i decilgrupperna åren Decilgrupperna har bildats utgående från personer efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet Övre gräns för inkomsterna i decilgrupperna åren Decilgrupperna har bildats utgående från personer efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet Hushållens inkomststruktur i inkomstklasser efter hushållens disponibla inkomst Hushållens inkomststruktur i inkomstklasser efter hushållens bruttoinkomst

4 Tabellbilagor 1.Decilgruppernas inkomstandelar (%) åren Decilgrupperna har bildats utgående från personer efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet År I (10 % med de lägsta II III IV V Decilgrupp VI VII VIII IX 3,2 4,8 5,9 6,9 8,0 9,3 10,7 12,4 15,1 3,7 5,4 6,5 7,5 8,5 9,6 10,7 12,2 14,4 4,5 6,2 7,2 8,1 9,1 10,0 11,0 12,1 13,6 4,3 6,3 7,4 8,4 9,3 10,1 11,0 12,1 13,6 4,8 6,6 7,5 8,3 9,2 10,0 10,9 11,9 13,4 4,8 6,5 7,5 8,3 9,1 9,9 10,8 11,8 13,4 4,8 6,4 7,4 8,2 9,1 9,9 10,8 11,9 13,4 4,9 6,5 7,4 8,2 9,0 9,9 10,8 11,8 13,4 4,8 6,6 7,5 8,3 9,1 9,8 10,7 11,8 13,4 4,9 6,7 7,5 8,3 9,0 9,8 10,7 11,7 13,2 4,9 6,5 7,4 8,1 8,9 9,6 10,5 11,7 13,3 4,9 6,5 7,3 8,1 8,8 9,6 10,5 11,6 13,4 4,8 6,4 7,3 8,0 8,8 9,6 10,5 11,7 13,4 4,7 6,3 7,2 8,0 8,8 9,6 10,5 11,7 13,5 4,6 6,1 7,0 7,8 8,6 9,4 10,5 11,7 13,6 4,4 5,9 6,8 7,7 8,6 9,5 10,5 11,7 13,5 4,3 5,8 6,7 7,6 8,4 9,3 10,3 11,5 13,3 4,3 5,7 6,6 7,5 8,3 9,2 10,3 11,5 13,4 4,2 5,8 6,7 7,6 8,5 9,4 10,4 11,7 13,6 4,2 5,7 6,7 7,7 8,5 9,5 10,4 11,7 13,5 4,2 5,7 6,7 7,6 8,5 9,4 10,4 11,6 13,6 4,1 5,6 6,6 7,5 8,4 9,3 10,4 11,6 13,6 4,1 5,6 6,6 7,5 8,4 9,3 10,3 11,7 13,5 4,0 5,5 6,5 7,5 8,3 9,3 10,4 11,6 13,6 3,9 5,4 6,5 7,4 8,3 9,2 10,3 11,6 13,6 X (10 % med de högsta Totalt S80/S20 23,8 100,0 21,4 100,0 18,4 100,0 17,5 100,0 17,6 100,0 18,0 100,0 18,3 100,0 18,1 100,0 18,1 100,0 18,2 100,0 19,2 100,0 19,2 100,0 19,6 100,0 19,8 100,0 20,8 100,0 21,5 100,0 22,7 100,0 23,3 100,0 22,2 100,0 22,1 100,0 22,3 100,0 22,8 100,0 22,9 100,0 23,3 100,0 23,9 100,0 På grund av avrundningar summeras inkomstandelarna inte alltid till hundra. På grund av ändringar i inkomstbegreppet är uppgifterna för åren , och inte helt jämförbara sinsemellan. S80/S20 = förhållandet mellan inkomstandelarna i den högsta och den lägsta inkomstkvintilen 4,9 3,9 3,0 2,9 2,7 2,8 2,8 2,8 2,8 2,7 2,9 2,9 2,9 3,0 3,2 3,4 3,6 3,7 3,6 3,6 3,6 3,7 3,8 3,9 4,0 4

5 2. Faktorinkomsternas, bruttoinkomsternas och de disponibla inkomsternas Gini-koefficienter samt transfereringarnas utjämnande effekt på inkomstskillnaderna åren Gini-koefficient, % År Faktorinkomst Bruttoinkomst Disponibel inkomst ,9 33, ,5 30, ,3 26, ,8 25, ,0 25, ,8 25, ,3 26, ,9 25, ,5 25, ,1 25, ,1 26, ,8 26, ,5 26, ,8 27, ,3 28, ,0 29, ,4 30, ,5 30, ,8 29, ,4 29, ,4 29, ,0 30, ,9 30, ,7 31, ,4 31,9 30,9 26,7 21,5 20,5 19,7 20,2 20,5 20,2 20,1 19,9 21,1 21,1 21,7 22,3 23,7 24,8 25,9 26,7 25,8 25,6 26,0 26,6 26,7 27,3 28,0 Transfereringarnas utjämnande effekt på inkomstskillnaderna Erhållna transfereringar Betalda transfereringar Samverkande effekt På grund av ändringar i inkomstbegreppet är uppgifterna för åren , och inte helt jämförbara sinsemellan. Erhållna transfereringar: Gini-koefficientens relativa förändring (%) vid övergången från faktorinkomster till bruttoinkomster. Betalda transfereringar: Gini-koefficientens relativa förändring (%) vid övergången från bruttoinkomster till disponibla inkomster. Transfereringarnas samverkande effekt: Gini-koefficientens relativa förändring (%) vid övergången från faktorinkomster till disponibla inkomster. 14,3 19,8 25,4 29,4 33,9 33,4 33,5 34,2 36,4 40,1 41,9 42,9 41,5 40,5 38,7 36,4 35,0 33,7 34,7 34,5 34,7 34,2 33,4 32,9 31,3 7,5 13,4 18,2 18,7 21,5 21,8 21,7 20,8 19,8 21,1 19,5 19,3 18,4 18,2 16,3 15,3 14,1 13,3 13,7 13,7 12,4 11,8 12,7 13,1 12,1 20,7 30,6 39,0 42,6 48,1 47,9 47,9 47,9 49,0 52,8 53,2 54,0 52,3 51,3 48,7 46,1 44,1 42,6 43,7 43,5 42,8 42,0 41,9 41,7 39,6 5

6 3a. Medeltalet av inkomsterna i decilgrupperna åren Decilgrupperna har bildats utgående från personer efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. År Ekvivalent disponibel inkomst i genomsnitt, (i 2007 års penningvärde) Decilgrupp I (10 % med II III IV V VI VII VIII IX X (10 % de lägsta med de högsta b. Median av inkomsterna i decilgrupperna åren Decilgrupperna har bildats utgående från personer efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. År I (10 % med de lägsta Ekvivalent disponibel inkomst, median, (i 2007 års penningvärde) Decilgrupp II III IV V VI VII VIII IX X (10 % med de högsta

7 4. Övre gräns för inkomsterna i decilgrupperna åren Decilgrupperna har bildats utgående från personer efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. År Decilgruppens övre gräns, (i 2007 års penningvärde). Inkomstbegrepp: ekvivalent disponibel inkomst Decilgrupp I (10 % med de lägsta II III IV V VI VII VIII IX Hushållens inkomststruktur i inkomstklasser efter hushållens disponibla inkomst Medeltal, Disponibel inkomst - Euro Hushåll i intervjun Hushåll i 233,9 490,4 514,6 711,1 216,8 198,3 59,0 59,3 populationen, 1000 Hushållets 1,05 1,22 1,74 2,52 3,08 3,25 3,30 3,05 medelstorlek Vuxna i medeltal 1,02 1,13 1,50 1,93 2,15 2,31 2,38 2,18 Barn i medeltal 0,03 0,09 0,24 0,59 0,93 0,95 0,92 0,87 Konsumtionsenheter 1,02 1,10 1,33 1,67 1,90 1,99 2,03 1,91 i medeltal Yrkesverksamma i 0,10 0,31 0,64 1,19 1,68 1,83 1,84 1,66 medeltal 1. Löner Företagarinkomst Kapitalinkomst Faktorinkomst (1+2+3) 5. Erhållna transfereringar 6. Bruttoinkomst (4+5) 7. Betalda transfereringar 8. Disponibel inkomst (6 7) Disponibel penninginkomst Penninginkomst Skattepliktiga inkomster vid statsbeskattningen Samtliga hushåll ,5 2,10 1,66 0,44 1,48 0,

8 6. Hushållens inkomststruktur i inkomstklasser efter hushållens bruttoinkomst Medeltal, Bruttoinkomst, Hushåll i intervjun Hushåll i 225,4 324,7 763,9 518,0 415,9 107,4 66,4 61,9 populationen, 1000 Hushållets 1,07 1,19 1,73 2,50 2,98 3,19 3,20 3,02 medelstorlek Vuxna i medeltal 1,03 1,12 1,48 1,90 2,14 2,28 2,28 2,18 Barn i medeltal 0,04 0,08 0,25 0,60 0,84 0,91 0,92 0,84 Konsumtionsenheter 1,03 1,08 1,32 1,65 1,87 1,96 1,98 1,89 i medeltal Yrkesverksamma i 0,08 0,21 0,62 1,20 1,65 1,84 1,81 1,69 medeltal 1. Löner Företagarinkomst Kapitalinkomst Faktorinkomst (1+2+3) 5. Erhållna transfereringar 6. Bruttoinkomst (4+5) 7. Betalda transfereringar 8. Disponibel inkomst (6 7) Disponibel penninginkomst Penninginkomst Skattepliktiga inkomster vid statsbeskattningen Samtliga hushåll ,5 2,10 1,66 0,44 1,48 0,

9 2009 Förfrågningar Juha Honkkila Hannele Sauli Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala (09) (09) Statistikcentralen, försäljning PB 4C STATISTIKCENTRALEN tfn (09) fax (09) ISSN = Finlands officiella statistik