Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn ,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn ,"

Transkript

1 HE 21 SM 1001, korrigerad version Inkomstfördelningsundersökningen 2008 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2008 I korta drag Korrigering Tabell 6 och 7 har korrigerats avseende gini-koefficient och felmarginal för år Kraftig ökning av ekonomisk standard under 2000-talet Hushållens ekonomiska standard (den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet) har ökat varje år under 2000-talet. Den totala ökningen mellan 1999 och 2008 var 32 procent. Ökningen under 2008 var förhållandevis liten, 0,6 procent. År 2007 var ökningen 7 procent. Den stora skillnaden mellan 2007 och 2008 beror till stor del på att kapitalvinsterna halverades 2008 men även exklusive kapitalinkomster var ökningen betydligt större 2007 än 2008; 6,4 procent mot 2,3 procent. Ökningen av den ekonomiska standarden under 2000-talet har varit större för dem med arbete. Studerande, arbetslösa och andra grupper utanför arbetsmarknaden har inte haft en lika gynnsam utveckling. För dem med arbete var ökningen 33 procent och för dem utan arbete 10 procent. Under 1990-talet ökade inkomstskillnaderna och en topp nåddes år De följande åren på 2000-talet minskade skillnaderna något. Åren ökade de åter och inkomstskillnaderna 2007 var de högsta som uppmätts sedan SCB påbörjade mätningarna År 2008 minskade skillnaderna till 2006 års nivå. Stigande fastighetspriser och en mycket god prisutveckling på börsen har medfört att hushåll har realiserat stora kapitalvinster. Vinsterna är koncentrerade till dem med högst inkomst. Den ojämna fördelningen av kapitalvinsterna påverkar i hög grad utvecklingen av inkomstspridningen. Den ökade ojämnheten under och 2000-talet kan därför delvis förklaras av ökade kapitalvinster, men spridningen har ökat även när man exkluderar kapitalvinsterna. Under 2000-talet har andelen med låg ekonomisk standard (lägre än 60 procent av medianvärdet) blivit större. År 1999 var andelen 8,4 procent. År 2008 hade den ökat till 13,2 procent. Bland ensamstående kvinnor med barn och bland utrikes födda hade ungefär var tredje låg ekonomisk standard Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn , Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie HE Hushållens ekonomi. Utkom den 19 maj URN:NBN:SE:SCB-2010-HE21SM1001_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 HE 21 SM 1001 Innehåll Statistiken med kommentarer Liten ökning av ekonomisk standard 2008 Ökade skillnader mellan de som förvärvsarbetar och de som inte förvärvsarbetar Ekonomisk återhämtning för sammanboende barnfamiljer Utrikes födda hade en ekonomisk standard på 77 procent av svenskfödda Var tredje ensamstående mamma har låg ekonomisk standard Mer än en fjärdedel av inkomsterna är socialförsäkringar och bidrag Jämnast inkomstfördelning 1981 Sverige har lägre andel med låg inkomststandard än genomsnittet för hela EU Tabeller Teckenförklaring 1. Inkomstsummor för samtliga hushåll 1991, Belopp i mkr i 2008 års priser 2. Disponibel inkomst inklusive kapitalvinst per k.e. i deciler 1991, 1995, samtliga personer. Medelvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser Andel av inkomstsumman (%) i deciler för disponibel inkomst inklusive kapitalvinst per k.e. 1991, 1995 och samtliga personer Disponibel inkomst exklusive kapitalvinst per k.e. i deciler 1991, 1995 och samtliga personer. Medelvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser Andel av inkomstsumman (%) i deciler för disponibel inkomst exklusive kapitalvinst per k.e. 1991, 1995 och samtliga personer Disponibel inkomst inklusive kapitalvinst per k.e. Percentilgränser i tkr per k.e. i 2008 års priser samt relativa avstånd till median 1991, 1995 och Disponibel inkomst exklusive kapitalvinst per k.e. Percentilgränser i tkr per k.e. i 2008 års priser samt relativa avstånd till median 1991, 1995 och Disponibel inkomst per k.e., faktorinkomsten per k.e., ginikoefficienten samt andelen av inkomstsumman som innehas av personer i hushåll med de högsta 10 procent respektive 1 procent av inkomsterna. Belopp i tkr i 2008 års priser Disponibel inkomst per k.e., faktorinkomsten per k.e., ginikoefficienten samt andelen av inkomstsumman som innehas av personer i familjeenheter med de högsta 10 procent respektive 1 procent av inkomsterna. Belopp i tkr i 2008 års priser Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för personer efter hushållstyp. Medianvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser

3 SCB 3 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för ensamstående kvinnor och män 20- år. Medianvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för personer efter ålder. Medianvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för samtliga personer år efter sysselsättning. Medianvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för personer efter födelseland samt antal år i Sverige. Medianvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för personer efter region. Medianvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser Andel personer efter hushållstyp uppdelade i olika intervall efter hushållets inkomst. Inkomståret Radprocent Andel ensamstående kvinnor och män 20 år i procent efter hushållstyp uppdelade i olika intervall efter inkomst. Inkomståret Radprocent Andel personer efter ålder uppdelade i olika intervall efter inkomst. Inkomståret Radprocent Andel personer år efter sysselsättning uppdelade i olika intervall efter inkomst. Inkomståret Radprocent Andel personer efter födelseland och antal år i Sverige uppdelade i olika intervall efter inkomst. Inkomståret Radprocent Andel personer efter region uppdelade i olika intervall 2 efter inkomst. Inkomståret Radprocent Andel personer efter hushållstyp i hushåll med en låg respektive hög disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och Andel ensamstående kvinnor och män 20- år med en låg respektive hög disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995, Andel personer efter ålder i hushåll med en låg respektive hög disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och Andel personer år efter sysselsättning med en låg respektive hög disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och Andel personer efter födelseland och antal år i Sverige med en låg respektive hög disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och Andel personer efter region med en låg respektive hög disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och Andel personer år (%), med arbetsinkomst 1975, 1978 och Arbetsinkomst för samtliga personer år, 1975, 1978 och Medelvärden i tkr, 2008 års priser Arbetsinkomst för samtliga helårs- och heltidsanställda kvinnor år 1975, 1978 och Belopp i tkr, 2008 års priser Arbetsinkomst för samtliga helårs- och heltidsanställda män år 1975, 1978 och Belopp i tkr, 2008 års priser Arbetsinkomst för samtliga helårs- och heltidsanställda personer år 1975, 1978 och Belopp i tkr, 2008 års priser Kvinnors arbetsinkomst i procent av mäns för samtliga helårs- och heltidsanställda personer år 1975, 1978 och

4 SCB 4 HE 21 SM Arbetsinkomst efter ålder och kön för helårs- och heltidsanställda personer år 1991, 1995 och Medianvärden i tkr, 2008 års priser Arbetsinkomst efter socioekonomisk grupp och kön för helårsoch heltidsanställda personer år 1991, 1995 och Medianvärden i tkr, 2008 års priser Disponibel inkomst 1991, 1995 och för samtliga hushåll efter hushållstyp. Medianvärden i tkr och 2008 års priser Disponibel inkomst 1991,1995 och för ensamstående hushåll. Medianvärden i tkr och i 2008 års priser Inkomststruktur 2008 för hushåll uppdelade i decilgrupper efter disponibel inkomst per k.e. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2008 för hushåll uppdelade i decilgrupper efter disponibel inkomst per k.e., efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2008 för hushåll efter hushållstyp. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2008 för hushåll efter hushållstyp, efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2008 för hushåll efter hushållstyp. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2008 för hushåll efter hushållstyp, efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2008 för hushåll efter hushållstyp. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2008 för hushåll efter hushållstyp, efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2008 för hushåll år efter sysselsättning. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur 2008 för hushåll år efter sysselsättning efter justering för skatt, underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2008 för hushåll efter födelseland och antal år i Sverige. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2008 för hushåll efter födelseland och antal år i Sverige, efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2008 för hushåll efter region. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2008 för hushåll efter region, efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Bruttonationalprodukt per capita och inkomstfördelning i EU 59 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Bakgrunds- och klassificeringsvariabler Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande Inkomstvariabler Statistiska begrepp

5 SCB 5 HE 21 SM 1001 Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Ramtäckning Mätning Svarsbortfall Redovisning av osäkerhetsmått/konfidensintervall Bra att veta Metodförändring Jämförbarhet Lite bakgrundsfakta Annan statistik List of tables List of terms

6 SCB 6 HE 21 SM 1001 Statistiken med kommentarer Liten ökning av ekonomisk standard 2008 Hushållens ekonomiska standard (den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet) har ökat varje år under 2000-talet. Den totala ökningen mellan 1999 och 2008 var 32 procent. Ökningen 2008 var förhållandevis liten, 0,6 procent. År 2007 var ökningen över 7 procent. Den stora skillnaden mellan 2007 och 2008 beror till stor del på att kapitalvinsterna halverades Den ekonomiska standarden exklusive kapitalvinst ökade 2007 med 6,4 procent och 2008 med 2,3 procent. År 2008 hade alla typer av hushåll högre ekonomisk standard än För ensamboende personer var ökningen 25 procent och för sammanboende personer 32 procent. Ökningen under 2000-talet varierar mellan de olika inkomstdecilerna, från en ökning på 16 procent i decilgrupp 1 till en ökning med 41 procent i decilgrupp 10. Inkomstspridningen, som visar på hur stora skillnaderna är mellan låga och höga inkomster, är större än på 1990-talet. Inkomstspridningen 2008 var dock lägre än den var 2007 då inkomstspridningen var den högsta som uppmätts sedan SCB påbörjade mätningarna Den tidigare största spridningen uppmättes år Därefter minskade spridningen under ett par år men ökade den. Kapitalvinsterna är mycket ojämnt fördelade och påverkar därför främst inkomsterna för toppen av inkomstfördelningen. När man exkluderar kapitalvinsterna är inkomstspridningen jämnare. Ökade skillnader mellan de som förvärvsarbetar och de som inte förvärvsarbetar Under 2000-talet har den ekonomiska standarden ökat mer för dem som förvärvsarbetar än för dem som ej förvärvsarbetar. Mellan åren 1999 och 2008 steg den ekonomiska standarden för förvärvsarbetande med 33 procent och med 10 procent för dem utan förvärvsarbete. År 2008 steg den ekonomiska standard marginellt för förvärvsarbetande och minskade med 3 procent för ej förvärvsarbetande. År 1999 låg den ekonomiska standarden för ej förvärvsarbetande på 75 procent av nivån för förvärvsarbetande. År 2006 hade andelen sjunkit till 69 procent och 2008 till 62 procent. Ekonomisk återhämtning för sammanboende barnfamiljer Barnfamiljerna var en av de grupper som drabbades hårt under 1990-talets lågkonjunktur och det dröjde innan deras ekonomiska standard åter nådde upp till samma nivå som i början av 1990-talet. Under 2000-talet har sammanboende med barn haft bättre utveckling av den ekonomiska standarden än ensamstående med barn, 36 procent mot 23 procent. Utrikes födda hade en ekonomisk standard på 77 procent av svenskfödda Utrikes födda har under alla undersökta år en lägre ekonomisk standard än vad de som är födda i Sverige har. Den ekonomiska standarden 2008 för utrikes födda var 77 procent av nivån för födda i Sverige. Den ekonomiska standarden för utrikes födda varierar beroende dels på vilket land man kommer ifrån, dels

7 SCB 7 HE 21 SM 1001 på hur länge man har bott i Sverige. Invandrare från Norden och övriga EUländer har en ekonomisk standard som ligger högre än den gör för invandrare från länder utanför EU. Lägst ekonomisk standard har gruppen med kortast vistelsetid i landet. Var tredje ensamstående mamma har låg ekonomisk standard Under 2000-talet har andelen med låg ekonomisk standard (under 60 procent av medianvärdet) blivit större. År 1999 var andelen 8,4 procent, 2008 hade den ökat till 13,2 procent. Det finns grupper där andelen med låg ekonomisk standard är markant högre. För ensamstående ungdomar år som flyttat hemifrån var andelen 30 procent. Bland ensamstående kvinnor med barn hade 33 procent låg ekonomisk standard. Inte oväntat är det större andel som har låg ekonomisk standard av dem utan förvärvsarbete än av dem som förvärvsarbetar. Under 2008 var andelarna 28 respektive 4 procent i dessa två grupper. Bland utrikes födda fanns en större andel med låg ekonomisk standard än bland svenskfödda, nästan 30 procent mot knappt 10 procent. Nästan hälften av alla barn födda i Sverige men med utrikes födda föräldrar levde i hushåll med låg ekonomisk standard. Bland barn med föräldrar födda i Sverige var andelen 10 procent. År 2008 levde 6 procent av befolkningen i ett hushåll med hög ekonomisk standard (större än dubbla medianvärdet). Bland högre tjänstemän hade var femte hög ekonomisk standard, bland arbetare var andelen 3 procent. I gruppen sammanboende år utan hemmaboende barn hade var fjärde person hög ekonomisk standard. Bland ensamstående med barn var andelen 2 procent. Mer än en fjärdedel av inkomsterna är socialförsäkringar och bidrag Beräkningar av olika inkomsters betydelse för hushållen 2008 visar att för medelinkomsttagaren kom 60 procent av den disponibla inkomsten kom från eget arbete och 11 procent från kapitalinkomster. Den resterande delen kommer från olika transfereringar, främst pensioner. Ensamstående med barn fick 61 procent av sin disponibla inkomst från eget arbete, medan andelen för sammanboende med barn var 78 procent. För utrikes födda kom 54 procent av den disponibla inkomsten från eget arbete vilket kan jämföras med 61 procent för svenskfödda. När man jämför dessa grupper är det viktigt att tänka på att åldersstrukturen skiljer sig åt, t ex att andelen pensionärer är större bland svenskfödda. Jämnast inkomstfördelning 1981 Under perioden 1975 till början av 1980-talet uppmättes en minskad spridning av inkomsterna. Det var en fortsättning på en trend mot jämnare inkomstfördelning som påbörjades långt tidigare och som kan mätas i andra inkomstdata än de som SCB svarar för. I början av 1980-talet vände emellertid trenden och inkomstspridningen ökade. Trenden med ökad inkomstspridning höll i sig fram till Under 2001 minskade spridningen igen och var sedan tämligen konstant under några år. Mellan 2004 och 2007 ökade spridningen åter och 2007 uppmättes den största inkomstspridningen sedan SCB påbörjade mätningarna

8 SCB 8 HE 21 SM , till stor del beroende på rekordstora kapitalvinster. År 2008 innebar en tillbakagång till 2006 års nivå. För att möjliggöra en lång tidsserie redovisas diagrammen nedan med den äldre avgränsningen för familjeenheter, vilken innebär att barn 18 år och äldre betraktas som egna familjeenheter. Det innebär att ett stort antal barn som bor hemma hos föräldrarna räknas som egna familjeenheter. De redovisas med endast den inkomst som de själva har, trots att föräldrarna helt eller delvis försörjer dessa kvarboende ungdomar. Disponibel inkomst/k.e. inklusive kapitalvinst för personer i familjeenheter. Medianvärden i 2008 år priser Inkomstspridning Ginikoefficient för disponibel inkomst/k.e., inklusive kapitalvinst för personer i familjeenheter 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0, Sverige har lägre andel med låg inkomststandard än genomsnittet för hela EU En jämförelse från EU:s statistikkontor Eurostat visar att andelen personer med låg ekonomisk standard (under 60 procent av medianen) är lägre i Sverige än i de flesta andra EU-länder. Värdena är beräknade på ett genomsnitt av åren För EU 27 var andelen 16,7 procent och för Sverige 11,7 procent. Lägre andel än Sverige hade Tjeckien med 9,7 procent och Slovakien med 11,3 procent. Högst andel hade Lettland med drygt 23 procent, följt av Grekland och Spanien med cirka 20 procent.

9 SCB 9 HE 21 SM 1001 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

10 SCB 10 HE 21 SM Inkomstsummor för samtliga hushåll , Belopp i mkr i 2008 års priser 1. Total amounts for all households in 1991, Amounts in SEK millions 2008 prices Faktorinkomst arbete och kapital Löneinkomst Näringsinkomst med mera Ränta/utdelning Kapitalvinst Summa faktorinkomst Skattepliktiga transfereringar Pensioner Sjuk- och aktivitetsersättning Sjukpenning m.m Föräldrapenning Arbetsmarknadsstöd Övrigt Summa skattepliktiga transfereringar Skattefria transfereringar Barnbidrag Studiestöd inkl studielån Bostadsbidrag Ekonomiskt bistånd Övrig Summa skattefria transfereringar Skatt och allmänna egenavgifter Betalt underhåll och återbetalt studielån m.m Disponibel inkomst

11 SCB 11 HE 21 SM (forts.) Faktorinkomst arbete och kapital Löneinkomst Näringsinkomst med mera Ränta/utdelning Kapitalvinst Summa faktorinkomst Skattepliktiga transfereringar Pensioner Sjuk- och aktivitetsersättning Sjukpenning m.m Föräldrapenning Arbetsmarknadsstöd Övrigt Summa skattepliktiga transfereringar Skattefria transfereringar Barnbidrag Studiestöd inkl studielån Bostadsbidrag Ekonomiskt bistånd Övrigt Summa skattefria transfereringar Skatt och allmänna egenavgifter Betalt underhåll och återbetalt studielån m.m Disponibel inkomst ) Inkluderar även personer boende på institution, avlidna samt inflyttade till och utflyttade från Sverige under året. 2) Tidigare benämnt förtidspension och då ingående i pensioner. 3) Sjuklön utbetald av arbetsgivare ingår i löneinkomst. 4) Tidigare benämnt socialbidrag.

12 SCB 12 HE 21 SM Disponibel inkomst inklusive kapitalvinst per k.e. i deciler 1991, 1995, samtliga personer. Medelvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser 2. Equalised disposable income, capital gains included, in deciles for all households in 1991, 1995, Mean value in SEK thousands, 2008 prices Decilgrupp efter disponibel inkomst per k.e Utveckling i procent ,2 56,9 62,6 66,9 63,2 69,8 71,3 73,5 76,0 79,2 80,4 72,7-9,6 16,2 3, ,0 92,7 99,7 103,0 104,9 106,8 109,0 112,1 113,1 116,4 119,9 118,4-1,3 18,7 17, ,4 105,1 112,9 117,5 120,3 122,7 124,6 128,4 130,2 134,5 140,5 140,1-0,3 24,0 22, ,6 115,3 124,8 130,8 134,6 137,6 139,0 143,2 145,9 151,6 160,3 161,4 0,7 29,3 27, ,2 125,8 137,6 144,6 149,0 152,8 153,6 157,9 162,0 168,5 180,0 180,9 0,5 31,5 30, ,2 137,2 151,2 159,8 163,7 168,5 169,4 174,0 178,6 186,4 199,9 201,0 0,5 32,9 32, ,5 150,7 167,4 178,1 181,2 187,5 188,3 192,2 198,0 207,2 223,5 224,1 0,3 33,8 34, ,8 168,2 189,5 201,4 204,0 211,2 212,8 216,3 222,8 234,3 255,2 254,2-0,4 34,1 36, ,7 193,5 221,7 237,7 238,6 245,6 246,2 252,4 259,2 276,1 302,5 296,8-1,9 33,9 39, ,8 280,7 371,1 467,0 399,6 394,7 390,1 417,8 459,9 519,4 595,2 524,6-11,9 41,4 65,6 Medelvärde topp 5 % 387,1 337,0 471,0 642,2 512,1 495,9 487,7 533,7 606,0 701,9 814,4 689,8-15,3 46,5 78,2 Felmarginal (±) 37,6 15,8 23,0 93,4 20,3 17,5 18,2 22,4 29,2 37,7 50,4 32,6 Medelvärde 158,3 142,6 163,9 180,7 175,9 179,7 180,4 186,8 194,6 207,3 225,7 217,4-3,7 32,7 37,3 Felmarginal (±) 2,3 1,3 1,8 5,0 1,9 1,5 1,6 1,8 2,1 2,6 3,2 2,5 Median 144,2 131,3 144,2 151,7 155,9 160,3 161,3 165,5 170,1 176,6 189,2 190,4 0,6 32,1 32,1 Felmarginal (±) 1,4 1,1 1,1 1,4 1,3 1,4 1,3 1,4 1,5 1,5 1,7 1,7 Ginikoefficient 0,226 0,227 0,261 0,294 0,266 0,258 0,253 0,258 0,271 0,288 0,307 0,289 Felmarginal (±) 0,004 0,003 0,003 0,009 0,004 0,003 0,003 0,003 0,004 0,004 0,006 0, Andel av inkomstsumman (%) i deciler för disponibel inkomst inklusive kapitalvinst per k.e. 1991, 1995 och samtliga personer 3. Income shares in deciles (%), equalised disposable income, capital gains included, in 1991, 1995 and for all persons Decilgrupp efter disponibel inkomst per k.e ,4 4,0 3,8 3,7 3,6 3,9 4,0 3,9 3,9 3,8 3,6 3,3 2 6,4 6,5 6,1 5,7 6,0 5,9 6,0 6,0 5,8 5,6 5,3 5,4 3 7,2 7,4 6,9 6,5 6,8 6,8 6,9 6,9 6,7 6,5 6,2 6,4 4 8,0 8,1 7,6 7,2 7,7 7,7 7,7 7,7 7,5 7,3 7,1 7,4 5 8,7 8,8 8,4 8,0 8,5 8,5 8,5 8,5 8,3 8,1 8,0 8,3 6 9,5 9,6 9,2 8,8 9,3 9,4 9,4 9,3 9,2 9,0 8,9 9,2 7 10,5 10,6 10,2 9,9 10,3 10,4 10,4 10,3 10,2 10,0 9,9 10,3 8 11,7 11,8 11,6 11,1 11,6 11,8 11,8 11,6 11,5 11,3 11,3 11,7 9 13,4 13,6 13,5 13,2 13,6 13,7 13,6 13,5 13,3 13,3 13,4 13, ,0 19,7 22,6 25,8 22,7 22,0 21,6 22,4 23,6 25,0 26,4 24,1 Samtliga

13 SCB 13 HE 21 SM Disponibel inkomst exklusive kapitalvinst per k.e. i deciler 1991, 1995 och samtliga personer. Medelvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser 4. Equalised disposable income capital gains excluded, in deciles for all persons 1991, 1995 and Mean value in SEK thousands, 2008 prices Decilgrupp efter disponibel inkomst per k.e Utveckling i procent ,1 62,1 64,0 67,9 71,4 74,0 73,9 76,2 75,5 78,1 79,5 74,0-6,9 15,6 5, ,4 93,1 99,1 102,2 105,1 107,2 109,2 111,7 112,3 115,4 118,3 118,3 0,0 19,4 17, ,7 105,4 112,0 116,3 120,2 122,9 124,8 127,9 129,2 133,0 138,2 139,4 0,9 24,5 22, ,8 115,4 123,2 128,8 134,2 137,5 138,9 142,5 144,5 149,5 157,1 160,5 2,1 30,3 27, ,2 125,7 135,2 142,0 148,4 152,5 153,3 156,9 160,3 165,8 176,1 179,6 2,0 32,8 30, ,7 136,9 148,3 156,0 162,7 168,1 168,8 172,5 176,4 182,5 194,6 199,2 2,4 34,4 33, ,8 150,0 163,2 172,9 179,3 186,5 187,2 190,2 194,7 201,8 216,1 221,4 2,4 35,6 34, ,2 167,0 183,2 194,3 201,4 209,5 210,9 213,3 218,3 226,4 243,8 249,7 2,5 36,3 36, ,5 191,5 210,6 225,3 234,1 242,6 242,7 247,2 251,8 262,5 283,7 288,5 1,7 37,0 38, ,4 264,7 300,3 341,2 343,1 349,8 343,6 357,3 370,2 403,8 440,3 437,6-0,6 45,8 56,1 Medelvärde topp 5 % 321,2 309,3 353,2 414,8 407,4 412,8 403,3 423,1 443,5 497,4 544,4 534,0-1,9 51,2 66,3 Felmarginal (±) 11,1 12,0 11,2 33,7 14,5 10,5 11,9 16,0 18,5 29,0 32,2 24,7 Medelvärde 153,4 141,2 153,9 164,7 170,0 175,1 175,3 179,6 183,3 191,9 204,8 206,8 1,0 34,4 34,8 Felmarginal (±) 1,3 1,1 1,2 2,1 1,5 1,2 1,3 1,5 1,6 2,0 2,2 2,1 Median 142,8 131,2 141,6 148,7 155,1 160,1 160,8 164,2 167,9 173,7 184,9 189,1 2,3 33,6 32,4 Felmarginal (±) 1,3 1,1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,4 1,3 1,5 1,4 1,5 1,6 Ginikoefficient 0,208 0,213 0,226 0,240 0,235 0,235 0,230 0,231 0,237 0,246 0,257 0,259 Felmarginal (±) 0,003 0,002 0,002 0,003 0,002 0,002 0,002 0,002 0,003 0,003 0,003 0, Andel av inkomstsumman (%) i deciler för disponibel inkomst exklusive kapitalvinst per k.e. 1991, 1995 och samtliga personer 5. Income shares in deciles (%), equalised disposable income, capital gains excluded in 1991, 1995 and for all persons Decilgrupp efter disponibel inkomst per k.e ,6 4,4 4,2 4,1 4,2 4,2 4,2 4,2 4,1 4,1 3,9 3,6 2 6,5 6,6 6,4 6,2 6,2 6,1 6,2 6,2 6,1 6,0 5,8 5,7 3 7,4 7,5 7,3 7,1 7,1 7,0 7,1 7,1 7,0 6,9 6,7 6,7 4 8,2 8,2 8,0 7,8 7,9 7,9 7,9 7,9 7,9 7,8 7,7 7,8 5 8,9 8,9 8,8 8,6 8,7 8,7 8,7 8,7 8,7 8,6 8,6 8,7 6 9,8 9,7 9,6 9,5 9,6 9,6 9,6 9,6 9,6 9,5 9,5 9,6 7 10,7 10,6 10,6 10,5 10,5 10,7 10,7 10,6 10,6 10,5 10,6 10,7 8 11,9 11,8 11,9 11,8 11,8 12,0 12,0 11,9 11,9 11,8 11,9 12,1 9 13,6 13,6 13,7 13,7 13,8 13,9 13,8 13,8 13,7 13,7 13,9 14, ,3 18,8 19,5 20,7 20,2 20,0 19,6 19,9 20,2 21,0 21,5 21,2 Samtliga

14 SCB 14 HE 21 SM Disponibel inkomst inklusive kapitalvinst per k.e. Percentilgränser 1 i tkr per k.e. i 2008 års priser samt relativa avstånd till median 1991, 1995 och Equalised disposable income, capital gains excluded. Cut-off value in SEK thousands, 2008 prices and ratio of cut-off value to median 1991, 1995 and Gränsvärden/ kvoter Utveckling i procent P05 80,9 71,5 74,9 77,2 79,5 80,6 83,1 84,9 84,2 87,6 89,3 84,6 2,3-5,3 13,0 4,5 P10 92,9 84,3 90,7 93,2 95,3 97,0 99,4 101,5 101,9 105,6 108,2 105,6 1,6-2,4 16,4 13,6 P25 114,5 105,2 113,0 117,5 120,4 122,7 124,7 128,3 130,2 134,5 140,6 140,1 1,6-0,3 24,0 22,3 P50 144,1 131,2 144,2 151,6 155,9 160,3 161,3 165,5 170,1 176,6 189,2 190,4 1,7 0,6 32,1 32,1 P75 185,2 167,3 189,5 200,9 203,8 211,0 212,5 215,8 222,5 233,7 254,4 253,6 2,5-0,3 33,8 36,9 P90 231,2 210,8 247,6 266,3 263,8 271,4 271,3 279,3 287,6 307,4 340,5 329,7 4,3-3,1 33,2 42,6 P95 267,0 241,3 301,6 330,4 316,0 321,0 320,5 333,2 349,8 378,5 424,0 399,4 7,0-5,8 32,4 49,6 P95/P50 1,85 1,84 2,09 2,18 2,03 2,00 1,99 2,01 2,06 2,14 2,24 2,10 P90/P50 1,60 1,61 1,72 1,76 1,69 1,69 1,68 1,69 1,69 1,74 1,80 1,73 P75/P50 1,28 1,28 1,31 1,33 1,31 1,32 1,32 1,30 1,31 1,32 1,34 1,33 P25/P50 0,79 0,80 0,78 0,77 0,77 0,77 0,77 0,78 0,77 0,76 0,74 0,74 P10/P50 0,64 0,64 0,63 0,61 0,61 0,60 0,62 0,61 0,60 0,60 0,57 0,55 P05/P50 0,56 0,55 0,52 0,51 0,51 0,50 0,52 0,51 0,50 0,50 0,47 0,44 P90/P10 2,49 2,50 2,73 2,86 2,77 2,80 2,73 2,75 2,82 2,91 3,15 3,12 P95/P05 3,30 3,38 4,03 4,28 3,97 3,98 3,86 3,92 4,15 4,32 4,75 4, Felmarginal Ginikofficient 0,226 0,227 0,261 0,294 0,266 0,258 0,253 0,258 0,271 0, ,307 0,289 Felmarginal (±) 0,004 0,003 0,003 0,009 0,004 0,003 0,003 0,003 0,004 0, ,006 0,007 1) Gränsvärde, t.ex avgränsar P05 de 5 procent av personerna med lägst inkomster. P50 är det mittersta värdet, medianen. 2) Korrigerad

15 SCB 15 HE 21 SM Disponibel inkomst exklusive kapitalvinst per k.e. Percentilgränser 1 i tkr per k.e. i 2008 års priser samt relativa avstånd till median 1991, 1995 och Equalised disposable income, capital gains excluded. Cut-off value in SEK thousands, 2008 prices and ratio of cut-off value to median 1991, 1995 and Gränsvärden/ kvoter Utveckling i procent P05 80,2 72,8 75,5 77,1 81,0 81,5 83,9 85,0 83,3 86,9 88,0 84,7 2,4-3,8 12,2 5,5 P10 92,3 84,8 90,4 92,7 95,8 97,7 99,8 101,3 101,2 104,9 106,6 105,7 1,6-0,9 16,9 14,5 P25 113,7 105,5 112,0 116,4 120,3 122,9 124,9 128,0 129,2 133,2 138,2 139,6 1,6 1,0 24,6 22,7 P50 142,8 131,0 141,6 148,7 155,1 160,1 160,8 164,2 167,9 173,7 184,9 189,1 1,6 2,3 33,6 32,4 P75 183,1 166,2 183,3 194,1 201,2 209,3 210,4 212,9 218,0 225,5 243,5 249,4 2,5 2,4 36,1 36,2 P90 226,1 208,4 231,0 249,1 258,1 266,3 265,3 271,9 276,1 289,3 311,2 317,0 3,4 1,9 37,2 40,2 P95 256,2 235,2 269,9 291,0 305,0 311,4 309,8 315,1 324,3 337,3 369,4 373,2 5,7 1,0 38,3 45,7 P95/P50 1,79 1,80 1,91 1,96 1,97 1,95 1,93 1,92 1,93 1,94 2,00 1,97 P90/P50 1,58 1,59 1,63 1,68 1,66 1,66 1,65 1,66 1,64 1,67 1,68 1,68 P75/P50 1,28 1,27 1,29 1,31 1,30 1,31 1,31 1,30 1,30 1,30 1,32 1,32 P25/P50 0,80 0,81 0,79 0,78 0,78 0,77 0,78 0,78 0,77 0,77 0,75 0,74 P10/P50 0,65 0,65 0,64 0,62 0,62 0,61 0,62 0,62 0,60 0,60 0,58 0,56 P05/P50 0,56 0,56 0,53 0,52 0,52 0,51 0,52 0,52 0,50 0,50 0,48 0,45 P90/P10 2,45 2,46 2,56 2,69 2,69 2,73 2,66 2,68 2,73 2,76 2,92 3,00 P95/P05 3,19 3,23 3,58 3,77 3,77 3,82 3,69 3,71 3,89 3,88 4,20 4, Felmarginal Ginikofficient 0,208 0,213 0,226 0,240 0,235 0,235 0,230 0,231 0,237 0, ,257 0,259 Felmarginal (±) 0,003 0,002 0,002 0,003 0,002 0,002 0,002 0,002 0,003 0, ,003 0,009 1) Gränsvärde, t.ex avgränsar P05 de 5 procent av personerna med lägst inkomster. P50 är det mittersta värdet, medianen. 2) Korrigerad

16 SCB 16 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e., faktorinkomsten per k.e., gini-koefficienten samt andelen av inkomstsumman som innehas av personer i hushåll med de högsta 10 procent respektive 1 procent av inkomsterna. Belopp i tkr i 2008 års priser 8. Equalised disposable income and factor income. Amounts in SEK thousands, 2008 prices Disponibel inkomst per k.e. Faktorinkomst per k.e. Median Ginikoeff. Topp 10% Topp 1% Medelvärde Medelvärde Median Ginikoeff. Topp 10% Topp 1% ,3 144,1 0,226 20,0 4,6 154,0 139,9 0,453 28,5 6, ,4 131,2 0,227 19,7 4,1 138,6 123,9 0,494 29,8 6, ,2 132,2 0,237 20,5 4,4 147,6 129,6 0,502 30,7 6, ,5 134,8 0,253 22,2 6,2 161,6 138,7 0,506 32,0 9, ,0 138,5 0,245 21,0 4,6 162,9 143,7 0,501 30,6 6, ,8 144,2 0,261 22,6 5,2 176,7 152,7 0,501 31,5 7, ,7 151,6 0,294 25,8 8,7 198,0 161,7 0,525 35,4 12, ,9 155,9 0,266 22,7 6,0 187,0 162,3 0,503 32,0 8, ,7 160,3 0,258 22,0 5,3 184,8 163,3 0,497 31,1 7, ,4 161,3 0,253 21,6 5,2 185,4 164,1 0,493 30,7 7, ,8 165,5 0,258 22,4 5,7 192,3 167,6 0,502 31,9 8, ,6 170,1 0,271 23,6 6,7 202,9 173,2 0,506 32,9 9, ,1 176,4 0,288 25,0 7,6 218,4 182,7 0,506 33,7 10, ,7 189,2 0,307 26,4 8,4 238,1 197,9 0,505 34,4 10, ,4 190,4 0,289 24,1 6,8 224,9 196,0 0,488 31,8 9,0 Anm. Tabellen grundas på personer i kosthushåll.

17 SCB 17 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e., faktorinkomsten per k.e., gini-koefficienten samt andelen av inkomstsumman som innehas av personer i familjeenheter med de högsta 10 procent respektive 1 procent av inkomsterna. Belopp i tkr i 2008 års priser 9. Equalised disposable and factor income. Amounts in SEK thousands, 2008 prices Disponibel inkomst per k.e. Faktorinkomst per k.e. Medelvärde Median Ginikoeff. Topp 10% Topp 1% Medelvärde Median Ginikoeff ,3 112,3 0,217 18,3 2,8 135,3 125,1 0,417 25,9 4, ,2 114,8 0,205 17,6 2,6 132,3 125,6 0,429 25,7 4, ,7 119,8 0,201 17,5 2,6 131,8 123,4 0,423 25,4 4, ,1 117,0 0,199 17,5 2,5 127,1 120,3 0,423 25,3 4, ,5 114,1 0,203 17,9 2,8 125,9 119,2 0,427 25,6 4, ,8 114,4 0,201 17,7 2,6 125,0 119,0 0,431 25,7 4, ,7 115,4 0,210 18,3 2,9 126,0 119,7 0,436 26,1 4,6 Topp 10% Topp 1% ,3 118,8 0,211 18,5 3,3 128,9 119,5 0,440 26,7 5, ,9 120,3 0,220 19,2 3,9 135,0 125,3 0,448 27,7 5, ,0 124,8 0,209 18,3 3,1 138,2 128,8 0,443 27,0 5, ,4 127,6 0,209 18,3 3,0 140,6 130,6 0,446 26,9 4, ,9 133,6 0,213 18,6 3,2 149,9 137,5 0,451 27,5 5, ,4 137,2 0,220 18,8 3,5 153,7 141,1 0,452 27,8 6, rev 151,6 139,3 0,234 20,2 4,4 159,1 143,6 0,457 28,6 6, rev 152,9 141,3 0,237 20,2 4,7 161,0 144,7 0,457 28,8 7, ,3 141,0 0,249 21,1 4,7 149,2 131,4 0,475 29,7 7, ,1 142,3 0,241 20,2 3,9 142,9 126,5 0,483 29,2 5, ,0 135,3 0,243 20,3 3,9 133,6 114,2 0,506 30,5 6, ,5 135,1 0,271 23,2 5,9 142,9 118,2 0,523 33,1 8, ,3 130,4 0,244 20,4 4,0 135,6 116,5 0,511 30,7 6, ,2 131,8 0,253 21,0 4,0 144,5 123,5 0,515 31,3 6, ,4 133,7 0,277 23,2 6,5 158,7 130,2 0,529 33,4 9, ,8 137,6 0,263 21,9 4,8 160,4 137,0 0,517 31,8 7, ,8 143,4 0,281 23,5 5,4 172,8 145,6 0,520 32,7 7, ,8 150,7 0,313 26,6 8,8 193,9 154,1 0,543 36,5 12, ,7 156,0 0,282 23,5 6,1 184,4 156,6 0,515 32,8 8, ,9 159,6 0,280 22,9 5,5 183,2 156,5 0,514 32,2 8, ,1 160,6 0,276 22,7 5,5 183,7 157,4 0,513 32,1 8, ,8 164,4 0,281 23,3 5,9 189,7 160,3 0,520 33,0 8, ,6 168,5 0,296 24,5 6,9 199,3 164,6 0,528 34,1 9, ,9 175,5 0,311 25,9 7,8 214,4 175,3 0,527 34,8 10, ,1 186,9 0,332 27,3 8,6 233,5 187,9 0,528 35,7 11, ,0 188,7 0,314 25,0 7,0 221,0 187,7 0,510 33,1 9,4 Anm. Äldre hushållsbegrepp - personer i familjeenhet. Skattereformen 1990/91 innebar ett brott i inkomstdefinitionen rev och 1990-rev är basbreddade för att göras jämförbara med siffrorna För mer information, se sid. 67.

18 SCB 18 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för personer efter hushållstyp. Medianvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser 10. Equalised disposable income 1991,1995 and by type of household. Median value in SEK thousands, 2008 prices Hushållstyp Felmarginal (+) Utveckling i procent Samtliga personer 20 år 149,5 136,7 150,3 158,0 161,8 166,0 167,1 171,6 176,8 183,4 196,0 196,3 1,9 0,2 30,6 31,3 Ensamboende 127,8 118,4 127,5 131,6 132,5 138,6 138,6 141,6 146,5 150,7 155,2 159,0 3,6 2,5 24,7 24,5 Ensamboende år 135,6 112,9 124,0 130,2 131,4 131,5 136,2 133,8 131,1 139,3 146,1 152,0 6,2 4,0 22,5 12,0 Ensamboende år 155,6 136,6 149,8 155,5 164,1 170,5 166,6 174,3 183,3 190,7 205,4 208,8 5,7 1,7 39,4 34,2 Ensamboende år 151,5 141,5 151,7 159,9 159,5 167,4 167,2 176,9 175,5 183,9 189,4 192,8 6,6 1,8 27,1 27,3 Ensamboende år 112,3 112,3 120,4 119,5 121,0 124,5 128,5 128,2 137,6 138,8 139,9 141,2 4,2 0,9 17,3 25,7 Ensamboende 75 år 95,8 102,9 109,4 108,9 108,9 113,5 117,0 118,8 123,1 125,5 125,8 125,5 1,3-0,3 14,7 31,0 Ensamstående 118,8 109,7 115,8 117,8 122,0 122,5 123,3 125,7 129,7 133,2 147,3 141,8 5,3-3,7 22,5 19,3 Ensamstående med barn 0 19 år 1 117,3 107,1 114,1 117,0 120,4 121,5 121,6 123,5 129,7 132,8 145,4 140,4 5,4-3,4 23,0 19,7 Övriga 2 ensamstående 152,8 140,5 151,9 153,0 163,8 163,7 168,0 163,6 173,7 174,0 191,1 191,4 9,6 0,2 26,0 25,2 Sammanboende 161,8 147,6 164,1 175,2 178,2 183,4 185,2 188,4 193,3 202,9 217,9 217,2 2,2-0,4 32,4 34, år utan barn 192,1 164,7 187,5 192,6 204,6 208,7 207,3 206,2 207,7 215,3 240,9 231,0 10,0-4,1 23,2 20, år utan barn 215,4 198,5 218,7 232,2 245,3 241,7 243,6 241,7 255,3 266,8 285,1 286,0 8,9 0,3 30,8 32, år utan barn 201,1 188,1 208,6 225,0 223,7 236,6 235,7 241,4 255,0 266,1 289,5 285,3 4,8-1,5 36,7 41, år utan barn 143,5 145,3 160,4 162,4 162,8 168,4 170,4 179,4 183,4 194,3 208,7 206,2 5,4-1,2 28,6 43,7 75 år utan barn 111,4 124,2 131,1 132,6 134,2 140,5 141,8 147,1 151,6 155,9 159,1 160,2 2,8 0,7 22,1 43,8 Sammanboende med barn 0 19 år 1 145,5 130,2 144,8 155,0 159,8 163,7 165,4 169,6 173,1 180,3 193,4 196,5 2,5 1,6 35,7 35,1 1 barn 164,9 146,1 162,0 172,7 179,6 180,0 185,3 188,5 190,2 196,7 214,4 218,2 4,0 1,8 34,7 32,3 2 barn 142,9 128,8 144,3 152,5 155,7 164,4 162,6 167,1 172,2 179,6 192,0 194,8 3,2 1,4 35,0 36,3 3+ barn 124,5 109,5 120,1 129,1 133,5 138,3 138,0 142,5 145,1 149,1 160,3 164,5 4,5 2,7 37,0 32,1 Övriga 2 sammanboende 194,9 172,2 195,8 208,7 209,9 214,1 216,7 214,2 227,2 246,6 249,4 254,5 8,7 2,0 30,0 30,6 Samtliga personer 0 19 år 133,5 118,2 130,0 137,4 143,1 146,7 147,4 151,9 156,0 163,3 175,8 177,0 2,4 0,7 36,1 32,6 Barn till ensamstående 114,9 103,4 110,5 113,2 115,8 116,7 117,3 119,0 121,3 126,5 136,6 131,0 5,3-4,1 18,6 14,0 Barn till ensamstående kvinnor 113,2 102,1 107,8 110,2 115,0 113,2 114,2 116,3 118,4 122,3 130,2 125,0 4,6-4,0 16,0 10,5 Barn till ensamstående män 146,8 114,0 124,2 128,4 124,2 140,7 135,6 133,4 146,2 156,1 166,7 168,1 12,8 0,8 35,3 14,5 Barn till sammanboende 138,6 122,9 137,4 146,7 152,6 156,5 157,6 160,5 165,4 173,4 185,3 187,8 2,5 1,4 36,7 35,5 Ej boende med förälder 91,2 72,0 48,4 55,9 61,1 69,8 72,9 69,7 74,1 73,2 61,2 65,4 12,6 7,0 35,2-28,2 1) Personer i hushåll bestående av referenspersonen, hans/hennes ev. sammanboende, minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 2) Övriga är personer i hushåll utan barn 0 19 år där det utöver referenspersonen och hans/hennes ev. sammanboende även finns andra vuxna. Dessa övriga vuxna är oftast barn 20 år och äldre.

19 SCB 19 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för ensamstående kvinnor och män 20- år. Medianvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser 11. Equalised disposable income 1991, 1995 and for women and men in single households. Median value in SEK thousands, 2008 prices Ensamstående hushåll Felmarginal (+) Utveckling i procent Ensamboende kvinnor 20 år 115,0 112,1 119,2 121,4 122,3 126,7 129,2 130,5 133,5 138,9 139,6 139,5 2,7-0,1 17,0 21, år utan barn 128,5 108,1 114,8 121,7 123,8 126,4 129,9 127,5 123,1 130,9 137,6 139,6 7,0 1,4 21,6 8, år utan barn 154,2 132,0 143,2 151,8 161,3 158,6 155,6 167,8 169,9 180,1 194,0 200,6 8,4 3,4 40,0 30, år utan barn 150,6 136,9 149,8 160,6 154,0 159,8 168,8 178,2 174,2 182,6 188,0 182,2 8,9-3,1 21,6 20, år utan barn 108,0 109,6 116,2 115,6 117,5 123,2 127,0 127,9 133,9 135,5 134,9 136,7 4,6 1,4 17,7 26,5 75 år utan barn 95,0 102,0 108,1 106,9 107,4 111,5 114,6 117,2 120,1 123,2 123,1 123,0 1,3-0,1 13,8 29,4 Ensamstående kvinnor 20 år 118,8 112,2 116,4 119,5 125,8 122,9 123,4 127,0 130,8 133,6 146,5 143,1 5,2-2,3 23,0 20,5 Med barn 0 19 år 1 115,3 106,0 111,5 114,1 118,2 117,1 118,0 119,4 123,9 126,9 136,5 131,7 4,8-3,5 18,1 14,2 Övriga 2 148,4 138,9 146,9 145,9 159,8 166,7 166,1 160,9 169,3 171,2 185,3 185,8 11,3 0,3 26,5 25,3 Ensamboende män 20 år 142,2 128,7 141,2 147,9 148,3 155,6 152,2 156,1 164,0 164,8 177,3 185,2 5,1 4,4 31,2 30, år utan barn 145,1 117,6 133,3 145,2 142,8 135,4 140,9 139,4 143,8 148,7 154,0 170,1 9,0 10,5 27,7 17, år utan barn 157,3 139,5 153,7 158,9 166,7 177,3 173,2 179,6 188,5 195,3 210,9 213,8 7,4 1,4 39,0 35, år utan barn 152,5 146,9 154,5 158,5 169,3 177,9 166,7 173,4 179,2 185,5 192,8 206,6 10,1 7,2 33,7 35, år utan barn 125,0 122,3 126,9 130,5 125,6 127,5 130,3 129,9 141,9 148,7 145,8 150,4 8,4 3,2 18,6 20,3 75 år utan barn 97,2 107,0 114,2 116,7 118,3 121,6 126,3 127,6 133,2 134,1 139,2 140,0 5,1 0,6 22,6 44,0 Ensamstående män 20 år 153,5 130,8 144,5 144,9 149,3 151,9 156,4 155,9 164,8 167,0 181,9 175,2 8,1-3,7 21,2 14,1 Med barn 0 19 år 1 149,0 118,8 126,7 128,4 131,5 144,1 140,0 139,9 149,9 158,5 169,7 166,1 8,4-2,1 31,1 11,5 Övriga 2 159,6 142,8 157,6 159,6 169,4 161,9 172,0 167,7 177,9 179,9 197,1 193,6 14,0-1,8 22,8 21,3 1) Personer i hushåll bestående av referenspersonen och minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 2) Övriga är personer i hushåll utan barn 0 19 år där det utöver referenspersonen även finns andra vuxna. Dessa övriga vuxna är oftast barn 20 år och äldre.

20 SCB 20 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för personer efter ålder. Medianvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser 12. Equalised disposable income 1991, 1995 and by age. Median value in SEK tousands, 2008 prices Ålder Felmarginal (+) Utveckling i procent Samtliga 144,1 131,2 144,2 151,6 155,9 160,3 161,3 165,5 170,1 176,6 189,2 190,4 1,7 0,6 32,1 32, ,4 113,2 126,1 135,1 139,0 140,6 142,1 147,1 151,5 157,1 165,9 169,9 3,2 2,4 34,7 34, ,0 118,2 129,6 135,5 141,2 146,3 147,3 151,8 155,2 164,0 175,5 178,2 3,4 1,5 37,5 33, ,2 130,5 140,3 150,2 153,5 157,1 157,8 160,2 164,6 169,3 189,4 187,0 4,1-1,2 33,4 22, ,9 120,5 131,5 142,7 146,0 142,9 145,6 149,3 147,4 155,5 161,3 164,2 4,7 1,8 24,9 12, ,4 129,1 146,6 153,7 162,4 163,4 165,2 167,7 171,3 177,7 189,6 191,6 3,5 1,1 30,6 33, ,5 131,2 142,9 150,0 157,5 161,6 161,2 166,6 172,2 180,1 193,4 196,9 3,1 1,8 37,8 31, ,1 163,8 174,6 185,3 187,9 193,3 192,9 194,3 200,2 207,3 220,5 223,1 4,0 1,2 27,8 21, ,0 167,1 186,4 201,3 198,9 208,4 212,1 219,4 226,4 235,7 255,4 246,9 4,1-3,3 32,5 36, ,8 133,5 146,0 146,4 151,0 153,6 155,9 163,1 168,3 172,5 185,4 185,6 4,2 0,1 27,2 37, ,6 110,4 116,4 116,7 117,6 122,9 125,6 127,9 133,0 136,0 137,9 138,9 1,8 0,7 19,4 36, ,5 118,2 130,0 137,4 143,1 146,7 147,4 151,9 156,0 163,3 175,8 177,0 2,4 0,7 36,1 32, ,8 141,9 156,6 167,5 171,3 176,3 177,2 180,9 185,5 193,8 207,3 207,2 1,8 0,0 32,3 29, ,8 121,2 128,8 129,3 130,3 136,3 137,0 143,0 148,2 152,6 158,1 160,4 2,3 1,4 24,5 36,2 13. Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för samtliga personer år efter sysselsättning. Medianvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser 13. Equalised disposable income 1991, 1995 and by occupation for all persons age Meadian value in SEK thousands, 2008 prices Socioekonomisk grupp/sysselsättning Felmarginal (+) Utveckling i procent Samtliga personer år 158,7 142,8 158,8 169,2 172,8 179,2 178,1 182,5 187,1 196,2 209,9 210,6 2,4 0,3 32,7 32,7 Förvärvsarbetande 164,7 152,2 169,6 179,4 184,6 190,7 190,9 195,4 201,7 209,3 224,4 224,9 2,5 0,3 32,7 36,6 Arbetare 153,8 143,1 155,5 164,2 166,4 170,9 172,0 178,0 182,6 189,1 202,5 203,2 2,7 0,3 30,6 32,1 Lägre tjänstemän 169,5 159,4 175,7 187,9 190,7 195,4 196,6 200,7 201,0 210,0 226,8 227,6 6,8 0,4 29,6 34,3 Mellan tjänstemän 181,8 162,7 184,5 195,1 200,2 208,4 207,9 209,9 217,7 228,0 242,1 240,1 4,8-0,8 30,2 32,1 Högre tjänstemän 213,0 193,5 216,4 226,6 236,9 238,5 234,1 243,3 243,2 263,0 282,9 280,6 6,5-0,8 29,6 31,7 Jordbrukare och företagare 138,8 131,4 152,1 162,8 166,5 171,5 169,8 176,7 183,1 193,0 212,9 208,6 10,0-2,0 37,2 50,3 Övriga förvärvsarbetande 141,4 126,1 142,0 143,7 155,4 165,8 167,5 183,8 195,4 187,1 179,4 221,1 18,4 23,2 55,7 56,4 Ej förvärvsarbetande 131,0 115,6 126,4 132,4 135,2 138,4 139,0 139,4 141,1 144,5 143,2 139,6 4,8-2,5 10,4 6,5 Studerande 118,2 99,2 115,6 116,5 119,1 118,8 122,4 124,0 120,4 125,8 126,4 127,2 5,5 0,6 10,0 7,6 Arbetslösa, sjuka, pensionärer 1 142,8 129,8 142,1 151,4 149,4 157,1 155,0 154,8 157,3 161,3 163,6 162,4 6,4-0,8 14,2 13,7 Övriga ej förvärvsarbetande 94,3 90,6 92,0 95,0 96,5 98,6 95,1 98,5 103,1 104,0 103,8 100,8 7,9-2,9 9,5 6,9 1) Personer år som har en summerad inkomst av pension, sjukpenning och arbetsmarknadsstöd som är större än hälften av den sammanräknade förvärvsinkomsten är klassade i gruppen "Arbetslösa, sjuka, pensionärer". Anm. uppgifterna i tabellen bygger enbart på svarande personer i undersökningen om hushållens ekonomi.

21 SCB 21 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för personer efter födelseland samt antal år i Sverige. Medianvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser 14. Equalised disposable income 1991, 1995 and by country of birth and number of years in Sweden. Median value in SEK thousands, 2008 prices Födelseland samt antal år i Sverige Felmarginal (+) Utveckling i procent Samtliga personer 20- år 149,5 136,7 150,3 158,0 161,8 166,0 167,1 171,6 176,8 183,4 196,0 196,3 1,8 0,2 30,6 31,3 Födda i Sverige 150,6 138,7 153,2 161,7 164,9 169,1 170,4 175,5 180,6 188,4 202,3 203,1 1,7 0,4 32,5 34,9 Utrikes födda 135,6 118,4 129,6 134,8 142,0 143,3 144,4 145,5 148,4 152,3 160,1 156,6 4,1-2,2 20,8 15,5 Norden exklusive Sverige 151,7 137,2 148,5 152,5 152,6 164,6 163,5 165,4 173,2 173,7 182,7 171,9 7,0-5,9 15,8 13, år i Sverige 139,0 115,6 160,4 149,9 148,9 166,9 163,9 150,5 158,2 159,8 184,9 143,2 38,5-22,6-10,8 3, år i Sverige 132,9 124,2 143,9 133,0 140,0 142,9 136,6 168,3 162,7 168,1 175,4 190,0 37,6 8,3 32,0 43, år i Sverige 157,1 142,5 149,0 153,9 155,3 166,3 165,4 167,8 175,7 176,6 183,9 173,7 7,3-5,6 16,6 10,5 EU27 exklusive Norden 138,6 135,8 148,7 156,6 162,7 167,5 165,7 162,2 167,5 173,2 184,0 184,0 9,1 0,0 23,8 32, år i Sverige 128,1 110,8 128,4 133,1 136,9 156,9 158,3 151,9 175,2 157,8 174,6 158,8 22,4-9,0 23,7 24, år i Sverige 134,5 127,8 132,2 136,6 157,8 158,0 161,0 146,7 165,2 160,3 178,3 177,8 24,6-0,3 34,5 32, år i Sverige 149,8 150,7 161,4 174,0 166,4 175,6 171,9 168,6 165,3 186,1 186,4 186,2 10,0-0,1 15,3 24,3 Övriga Europa 1 118,5 96,6 112,8 117,4 127,3 127,0 129,6 143,9 139,5 145,9 151,8 154,5 8,4 1,8 37,0 30, år i Sverige 104,4 90,6 99,8 109,6 116,8 120,8 125,1 129,8 126,1 139,7 138,0 126,4 14,1-8,4 26,6 21, år i Sverige 116,3 96,2 113,2 116,9 117,7 117,1 124,3 147,5 137,6 142,7 156,5 167,7 11,4 7,1 48,1 44, år i Sverige 136,9 130,6 132,8 150,3 152,4 143,3 151,8 148,6 151,8 164,8 163,6 149,2 12,9-8,8 12,4 9,0 Övriga länder 118,6 100,6 111,4 117,3 124,3 119,8 125,3 127,0 127,2 130,8 136,8 130,9 7,1-4,3 17,5 10, år i Sverige 110,5 94,1 98,4 102,2 104,9 107,9 109,7 105,7 105,6 115,1 109,3 107,2 5,8-2,0 8,9-3, år i Sverige 123,7 113,1 119,2 119,8 128,6 121,6 127,0 132,6 129,2 132,5 148,3 139,1 10,5-6,2 16,7 12, år i Sverige 142,8 130,9 138,7 141,7 153,5 148,1 156,0 149,8 155,6 154,5 172,3 169,3 11,8-1,7 22,1 18,6 Samtliga personer 0-19 år 133,5 118,2 130,0 137,4 143,1 146,7 147,4 151,9 156,0 163,3 175,8 177,0 2,3 0,7 36,1 32,6 Samtliga födda i Sverige 134,6 119,4 131,3 138,5 144,3 148,1 148,9 152,9 157,8 164,6 177,4 178,5 2,4 0,6 35,9 32,6 Med föräldrar födda i Sverige : : 134,3 142,1 148,5 152,9 152,4 157,4 162,7 169,8 183,4 185,0 2,7 0,9 37,7 : Med utrikes födda föräldrar : : 98,8 109,0 107,2 108,6 111,6 116,6 114,8 118,4 124,3 118,1 7,2-4,9 19,5 : Med en inrikes och en utrikes född förälder : : 128,3 139,6 139,0 135,7 140,8 144,5 153,7 151,8 175,8 167,7 8,0-4,6 30,7 : Utrikes födda 115,6 95,5 110,1 114,8 115,5 117,6 118,8 124,3 118,3 129,7 121,7 127,8 12,1 5,0 16,0 10,5 1) Inkluderar personer födda i Sovjetunionen.

22 SCB 22 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för personer efter region 1. Medianvärden i tkr per k.e. i 2008 års priser 15. Equalised disposable income 1991,1995 and by region. Median value in SEK thousands, 2008 prices Region Felmarginal (+) Utveckling i procent Samtliga 144,1 131,2 144,2 151,6 155,9 160,3 161,3 165,5 170,1 176,6 189,2 190,4 1,7 0,6 32,1 32,1 20 år 149,5 136,7 150,3 158,0 161,8 166,0 167,1 171,6 176,8 183,4 196,0 196,3 1,9 0,2 30,6 31, år 133,5 118,2 130,0 137,4 143,1 146,7 147,4 151,9 156,0 163,3 175,8 177,0 2,4 0,7 36,1 32,6 Storstäder 148,2 131,9 151,7 159,3 162,5 165,2 164,3 167,1 171,1 184,1 193,7 195,9 5,6 1,1 29,2 32,2 20 år 151,9 136,7 156,6 164,9 168,0 170,4 168,7 173,3 177,7 191,5 199,5 202,6 4,7 1,5 29,3 33, år 135,3 116,8 133,9 139,1 142,7 145,1 148,4 149,4 146,5 165,3 179,4 172,0 9,1-4,1 28,5 27,2 Förortskommuner 163,8 143,3 158,9 171,6 177,1 181,5 185,9 182,7 188,5 202,6 211,5 213,1 4,5 0,8 34,2 30,1 20 år 171,3 151,9 167,3 182,0 183,6 189,6 193,9 187,8 194,2 209,6 220,6 218,1 4,9-1,1 30,4 27, år 147,6 129,1 140,4 154,0 159,5 166,7 168,3 171,9 176,6 188,4 195,7 203,9 6,7 4,2 45,2 38,1 Större städer 144,5 131,7 143,3 149,1 155,6 158,8 158,9 166,2 170,0 174,7 186,4 191,4 3,2 2,7 33,6 32,4 20 år 149,5 136,4 149,6 155,4 160,2 164,5 163,8 172,2 176,8 181,5 192,4 196,4 3,3 2,1 31,3 31, år 135,2 120,6 129,1 135,8 143,9 144,8 146,5 153,3 156,0 163,0 172,0 180,3 4,7 4,9 39,6 33,4 Pendlingskommuner 141,1 131,6 138,9 150,3 153,9 160,2 160,7 161,5 171,0 174,9 194,2 186,3 6,1-4,1 34,2 32,0 20 år 145,6 138,4 144,6 157,3 164,2 165,7 165,5 167,9 178,3 180,8 198,1 192,5 6,5-2,9 33,1 32, år 132,1 115,1 127,2 134,0 136,0 148,2 149,0 150,1 156,0 161,0 183,3 174,5 8,5-4,8 37,2 32,1 Övriga kommuner 137,3 126,5 138,2 145,0 148,1 153,1 153,8 158,8 163,6 168,2 180,6 180,1 2,6-0,3 30,3 31,1 20 år 142,5 132,3 144,1 150,0 153,0 158,2 160,8 165,2 169,7 173,5 186,0 186,4 2,4 0,2 29,4 30, år 128,4 113,5 125,8 133,3 138,9 141,0 141,3 145,6 149,1 154,0 166,6 167,5 3,5 0,5 33,1 30,5 1) Storstäder är kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommuner är kommuner där minst 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste pendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. Större städer är kommuner med en befolkning invånare. Pendlingskommuner är kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun.

Ökade inkomster ojämnt fördelade. Ida Forsgren, SCB, tfn , Petter Lundberg, SCB, tfn ,

Ökade inkomster ojämnt fördelade. Ida Forsgren, SCB, tfn , Petter Lundberg, SCB, tfn , HE 21 SM 0801 Inkomstfördelningsundersökningen 2006 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2006 I korta drag Ökade inkomster ojämnt fördelade Hushållens ekonomiska standard har ökat för varje

Läs mer

Minskad inkomstspridning Liten ökning av medelinkomsten Ensamstående med barn halkar efter

Minskad inkomstspridning Liten ökning av medelinkomsten Ensamstående med barn halkar efter HE 21 SM 0501 Korrigerad version Inkomstfördelningsundersökningen 2003 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2003 I korta drag Minskad inkomstspridning 2003 Inkomstspridningen, som visar på

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

Fördelningen av inkomster och förmögenheter VÄLFÄRD Fördelningen av inkomster och förmögenheter Författare: Anna Fransson, utredare Arbetslivsenheten Sammanfattning År 27 är arbetsinkomsten i genomsnitt 22 9 kronor för arbetarkvinnor och 273 2 kronor

Läs mer

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008 SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Inkomster och inkomstfördelning år 2008 Sammanfattning Krisen som slog till under andra halvåret 2008 gör att inkomstspridningen minskar mellan 2007 och 2008. De rikaste och

Läs mer

Inkomstrapport 2014 individer och hushåll

Inkomstrapport 2014 individer och hushåll Ekonomisk välfärdsstatistik 2016:1 Inkomstrapport 2014 individer och hushåll EKONOMISK VÄLFÄRDSSTATISTIK 2016:1 Inkomstrapport 2014 individer och hushåll Statistiska centralbyrån 2016 Ekonomisk välfärdsstatistik

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus BO 23 SM 0701 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2005 Housing and housing expenses in 2005 I korta drag Mer kvar då boendet är betalt Det genomsnittliga konsumtionsutrymmet har ökat med nästan

Läs mer

Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947.

Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. 178 Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning ske i anslutning till inkomsternas

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll JO 42 SM 1501 Jordbrukarhushållens inkomster 2013 Incomes of agricultural households 2013 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF)

Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF) PM 1 (5) 2015-12-21 Johan Lindberg Enheten för ekonomisk välfärdsstatistik 019-17 60 64 Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF) Den nya totalräknade inkomstfördelningsstatistiken

Läs mer

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus BO 23 SM 0801 Boende och boendeutgifter 2006 Housing and housing expenses in 2006 I korta drag Höjd boendeutgift 2006 Den genomsnittliga boendeutgiften ökade mellan åren 2005 och 2006. För hushåll med

Läs mer

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten

Läs mer

Inkomstfördelningsstatistik 2007

Inkomstfördelningsstatistik 2007 2009 Inkomstfördelningsstatistik 2007 Inkomstskillnaderna fortsatte att öka år 2007 År 2007 var inkomstutvecklingen bland de befolkningsgrupper med de lägsta inkomsterna svagare än genomsnittet och inkomstskillnaderna

Läs mer

Statistiska centralbyrån i Örebro december Berndt Öhman Avdelningschef. Leif Johansson Enhetschef

Statistiska centralbyrån i Örebro december Berndt Öhman Avdelningschef. Leif Johansson Enhetschef De äldres ekonomiska välfärd Förord Förord Det har skett stora ekonomiska förändringar under 1990-talet och in på 2000-talet som har påverkat både de offentliga finanserna och befolkningens privatekonomi.

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X INKOMSTER Familjeinkomster 1998 2006 S 2008:4 Bo Karlsson 2008-03-20 Tel: 508 35 030 Större del av inkomsten stannar hos familjerna Både den sammanräknade förvärvsinkomsten,

Läs mer

Hushållens ekonomi Household finances

Hushållens ekonomi Household finances Hushållens ekonomi Household finances Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2011 13 Hushållens ekonomi Household finances Sida Page 13.1 Hushållens inkomster... 311 Household income 13.2 Förmögenhet...

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Rika ungkarlar borde beskattas hårt. Det är inte rättvist att en del män ska vara lyckligare än andra. OSCAR WILDE

Rika ungkarlar borde beskattas hårt. Det är inte rättvist att en del män ska vara lyckligare än andra. OSCAR WILDE 106 Rika ungkarlar borde beskattas hårt. Det är inte rättvist att en del män ska vara lyckligare än andra. OSCAR WILDE 7. SKATT OCH INKOMSTFÖRDELNING FÖR INDIVIDER OCH HUSHÅLL 107 7 Skatt och inkomstfördelning

Läs mer

Hushållens ekonomi Household finances

Hushållens ekonomi Household finances Hushållens ekonomi Household finances Foto: Jan-Aage Haaland Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013 13 Hushållens ekonomi Household finances 13.1 Hushållens inkomster... 267 Household income 13.2 Hushållens

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Del 2. Inkomster och levnadsstandard

Del 2. Inkomster och levnadsstandard Del 2 Inkomster och levnadsstandard 29 30 Inkomstfördelningen Kapitel 2 Inkomstfördelningen 1975-2002 Av Kjell Jansson, SCB/BV/EV Åsa Karlsson, SCB/BV/EV Petter Lundberg, SCB/BV/EV Sammanfattning Sedan

Läs mer

Del III Särskilda redovisningar

Del III Särskilda redovisningar 139 Del III Särskilda redovisningar 140 Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning

Läs mer

Del III. Särskilda redovisningar

Del III. Särskilda redovisningar Del III Särskilda redovisningar 134 Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning

Läs mer

Inkomstfördelningsstatistik 2010

Inkomstfördelningsstatistik 2010 Inkomst och konsumtion 2012 Inkomstfördelningsstatistik 2010 Utvecklingen av inkomsterna för personer i ägarbostäder mer gynnsam än för personer i hyresbostäder Inkomstskillnaden mellan hushåll som bor

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Svar på regeringsuppdrag 1 (8) Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Om denna rapport Indikatorerna i denna rapport är ett urval av de som presenterades i svar på

Läs mer

8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖRMÖGENHET

8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖRMÖGENHET Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning ske i anslutning till inkomsternas

Läs mer

Hushållens ekonomi Household fi nances

Hushållens ekonomi Household fi nances Hushållens ekonomi Household fi nances Hushållens ekonomi Household finances 345 374 Hushållens ekonomi Household finances 350 375 Kvinnors arbetsinkomst i procent av männens i olika åldrar 994 och 2003

Läs mer

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region BO 39 SM 0901 Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad 2010-04-29 Rents for dwellings 2008 I korta drag Korrigering är gjord i tabell 20 för Jämtlands län och för Östersund. Uppgifterna för Ny hyra per

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning

Läs mer

ANALYSERAR 2007:7. Hur påverkar den ekonomiska familjepolitiken?

ANALYSERAR 2007:7. Hur påverkar den ekonomiska familjepolitiken? ANALYSERAR 2007:7 Hur påverkar den ekonomiska familjepolitiken? Resultatindikatorer för 2006 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för utvärdering Mats Johansson 08-786 97 85

Läs mer

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn CSN, rapport 2014:3 Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Sammanfattning...

Läs mer

Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken

Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken Social Insurance Report Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Mats Johansson 08-58 00 15 42 Jan Almqvist

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos Nicklas Korsell Telefon 010-116 91 83 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-06-22 Dnr: 036496-2011 Resultatindikatorer för den ekonomiska

Läs mer

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner 2017-03-28 Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan länets kommuner. Kustkommunerna har generellt sett starkare socioekonomiska förutsättningar

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Statistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Statistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Statistikrapport Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft

Läs mer

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Statistikrapport Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Sven Wimnell 10+12 maj 2011+7 feb 2013: Barnfattigdom och annan fattigdom.

Sven Wimnell 10+12 maj 2011+7 feb 2013: Barnfattigdom och annan fattigdom. Sven Wimnell 10+12 maj 2011+7 feb 2013: Barnfattigdom och annan fattigdom. http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf Tllägg 12 maj 2011. En jämförelse mellan Riksnormen och Konsumentverket Tillägg 7 februari 2013:

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet Studier av inkomstfördelning är vanliga. Utgångspunkten är i allmänhet disponibel inkomst, hushållets

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen och UCLS Uppsala universitet UCLS lönebildningskonferens

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Figur A. Antal nötkreatur i december

Figur A. Antal nötkreatur i december JO 23 SM 1501 Antal nötkreatur i december 2014 Number of cattle in December 2014 I korta drag Antalet mjölkkor minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 436 487 st i december

Läs mer

Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet på landsbygden.

Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet på landsbygden. Norrköpings explorer Variabler i vyn Stadsdelar i Norrköping Källa: Statistiska centralbyrån Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Förmögenhetsstatistik. Sammansättning och fördelning

Förmögenhetsstatistik. Sammansättning och fördelning Förmögenhetsstatistik 2002 Sammansättning och fördelning Förmögenhetsstatistik 2002 Sammansättning och fördelning Statistiska centralbyrån 2004 Wealth statistics 2004 Producent Producer Statistiska centralbyrån,

Läs mer

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD UPPDATERAD APRIL 2015 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD BILAGA TILL KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI karlstads kommun I det här dokumentet har vi samlat några statistiska mått i ett försök

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter. Knappt kr för 3 rum och kök

2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter. Knappt kr för 3 rum och kök BO 39 SM 0801 Hyror i bostadslägenheter 2007 Rents for dwellings 2007. I korta drag 2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 2,7 procent mellan januari 2007 och januari

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos 2012-06-18 Dnr: 005553-2012 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken KORT OM UPPDRAGET...

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard

Läs mer

Länsrapporten 1. Lång väntan för att få ihop till kontantinsatsen

Länsrapporten 1. Lång väntan för att få ihop till kontantinsatsen Länsrapporten 1 Del 1 av 4 från Länsförsäkringar Maj 217 Lång väntan för att få ihop till kontantinsatsen Det tar dubbelt så lång tid att spara ihop till en kontantinsats om du bor i än om du bor i. Längst

Läs mer

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...

Läs mer

Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll

Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll HE 35 SM 0502 Hushållens utgifter (HUT) 2004 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report I korta drag Boendet kostar mest Svenska hushålls utgifter var

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Fördelningen av ekonomiska resurser mellan

Läs mer

Övergång från urvalsbaserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik

Övergång från urvalsbaserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik Övergång från urvalsbaserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Statistiska Centralbyrån 0 Innehåll Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

om Stockholm Inkomster Inkomster i Stockholm 2011

om Stockholm Inkomster Inkomster i Stockholm 2011 Statistik om Stockholm Inkomster Inkomster i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas inkomsttagarna och deras inkomster i Stockholms kommun 2011 efter sektor, näringsgren och kön. Vidare presenteras

Läs mer

om Stockholm Inkomster Inkomster i Stockholm 2010

om Stockholm Inkomster Inkomster i Stockholm 2010 Statistik om Stockholm Inkomster Inkomster i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas inkomsttagarna och deras inkomster i Stockholms kommun 2010 efter sektor, näringsgren och kön, samt uppdelad

Läs mer

Statistik. om Stockholm Inkomster i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Inkomster i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Inkomster i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas inkomsttagarna och deras inkomster i Stockholms kommun 2012 efter

Läs mer

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 AM 52 SM 1201 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2011 I korta drag Medellönen var 25 000 kronor i kommunerna 2011 Den genomsnittliga

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Skattepliktiga transfereringar Arbetsmarknadsstöd Sjukpenning

Skattepliktiga transfereringar Arbetsmarknadsstöd Sjukpenning Budgeteffekter uppdelat på statisk effekt samt arbetstutbuds- och prestationseffekt, mkr, minus en krona Summa, före reform Statisk effekt Arbetsutbudseffekt Prestationseffekt Total effekt Summa, efter

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. INKOMSTER: Inkomster I STOCKHOLM 2008. S 2010:10 2010-11-03 Åsa Wennblom 08-508 35 061

STHLM STATISTIK OM. INKOMSTER: Inkomster I STOCKHOLM 2008. S 2010:10 2010-11-03 Åsa Wennblom 08-508 35 061 STATISTIK OM STHLM INKOMSTER: Inkomster I STOCKHOLM 2008 S 2010:10 2010-11-03 Åsa Wennblom 08-508 35 061 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD I denna rapport redovisas inkomsttagarna

Läs mer

Bilaga 3. Fördelningspolitisk redogörelse

Bilaga 3. Fördelningspolitisk redogörelse Bilaga 3 Fördelningspolitisk redogörelse Bilaga 3 Fördelningspolitisk redogörelse Innehållsförteckning Sammanfattning... 9 Inledning... 1 1 Inkomstfördelningen 21 och inkomstutvecklingen över tiden...

Läs mer

Statistik. om Stockholm Inkomster i Stockholm 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Inkomster i Stockholm 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Inkomster i Stockholm 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas inkomsttagarna och deras inkomster i Stockholms kommun 2013 efter

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter

2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter BO 39 SM 0501 Hyror i bostadslägenheter 2004 Rents for dwellings 2004. I korta drag 2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 2,3 procent mellan januari 2004 och januari

Läs mer

Inledning Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Befolkning, socioekonomi och hälsa: ett kunskapsunderlag om Gävleborgs län

Inledning Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Befolkning, socioekonomi och hälsa: ett kunskapsunderlag om Gävleborgs län Inledning Befolkningsstrukturen i ett land, län eller kommun är resultatet av en rad olika faktorer så som nativitet, dödlighet, och geografisk rörlighet på flera nivåer. Befolkningens storlek och dess

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. INKOMSTER: Inkomster I STOCKHOLM 2009. S 2011:06 2011-05-30 Åsa Wennblom 08-508 35 061

STHLM STATISTIK OM. INKOMSTER: Inkomster I STOCKHOLM 2009. S 2011:06 2011-05-30 Åsa Wennblom 08-508 35 061 STATISTIK OM STHLM INKOMSTER: Inkomster I STOCKHOLM 2009 S 2011:06 2011-05-30 Åsa Wennblom 08-508 35 061 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD I denna rapport redovisas inkomsttagarna

Läs mer

Inkomstfördelningsrapport Anna-Kirsti Löfgren och Mats Larsson

Inkomstfördelningsrapport Anna-Kirsti Löfgren och Mats Larsson Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd En ny Låginkomstutredning Delrapport 1 Inkomstfördelningsrapport Anna-Kirsti Löfgren och Mats Larsson Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd Juni 2008 Förord Den här rapporten

Läs mer

RAKS. (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis. 2. Försörjningsaktiviteter under året

RAKS. (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis. 2. Försörjningsaktiviteter under året RAKS (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis 2. Försörjningsaktiviteter under året Anknytning till förvärvsarbete Alla arbetsgivare lämnar in kontrolluppgifter

Läs mer

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 UF 70 SM 0801 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan

Läs mer

huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, och etablering, vilket ger en socioekonomisk sida av etableringen på arbetsmarknaden.

huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, och etablering, vilket ger en socioekonomisk sida av etableringen på arbetsmarknaden. 3 1. Inledning Svensk ekonomi och arbetsmarknad växer just nu kraftigt, och förväntas göra så under de kommande åren enligt Arbetsförmedlingen (2016a). Utsikterna på arbetsmarknaden är ljusare än på flera

Läs mer

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101 JO 7 SM 1101 Skörd av trädgårdsväxter 010 Production of horticultural products 010 I korta drag Liten morotsskörd Den totala morotsskörden uppgick till 8 000 ton år 010. Det är en % mindre totalskörd än

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 UF 70 SM 0601 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 I korta drag Obetydlig ökning av antalet låntagare Antalet

Läs mer