Ökad standard och större inkomstskillnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökad standard och större inkomstskillnader"

Transkript

1 HE 21 SM 0701 Inkomstfördelningsundersökningen 2005 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2005 I korta drag Ökad standard och större inkomstskillnader Hushållens ekonomiska standard har ökat för varje år sedan Samtidigt har skillnaden mellan de med låg och hög inkomst blivit större. Inte sedan rekordåret 2000 har inkomstspridningen legat på en högre nivå. Inkomstutvecklingen har vänt efter 1990-talets lågkonjunktur. Hushållens ekonomiska standard har ökat för varje år sedan Under denna period har standardökningen varit nästan 30 procent. Bara under 2005 var ökningen närapå 3 procent. Inkomstökningen har varit extra fördelaktig för de med arbete. Studerande, arbetslösa och andra grupper utanför arbetsmarknaden har inte alls haft en lika gynnsam utveckling. Under 1990-talet ökade även inkomstskillnaderna. Den allra största inkomstspridningen uppmättes De följande åren på 2000-talet minskade skillnaderna något, men låg fortfarande på en högre nivå än under större delen av 1990-talet. Under 2004 och 2005 har spridningen åter ökat. Stigande fastighetspriser och en mycket god prisutveckling på börsen har medfört att hushåll har realiserat stora kapitalvinster. Vinsterna är starkt koncentrerade till de med högst inkomst. Den ojämna fördelningen av kapitalvinsterna påverkar i hög grad utvecklingen av inkomstspridningen. Den ökade ojämnheten under och 2000-talet kan delvis förklaras av ökade kapitalvinster. Spridningen har ökat även när man exkluderar kapitalvinsterna. Erik Liljegren, SCB, tfn , inkomststat@scb.se Petter Lundberg, SCB, tfn , inkomststat@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie HE Hushållens ekonomi. Utkom den 30 maj URN:NBN:SE:SCB-2007-HE21SM0701_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 SCB 2 HE 21 SM 0701 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Inkomsterna ökade med nästan 3 procent Ökad inkomstspridning under Fortfarande stora skillnader mellan kvinnor och män 6 Skillnaden ökar mellan de som förvärvsarbetar och de som inte förvärvsarbetar 7 Ekonomisk återhämtning för sammanboende barnfamiljer under senaste 10-årsperioden 7 Utrikes födda hade 18 procent lägre inkomst än svenskfödda 7 Fem procent låginkomsttagare 7 Mindre än en tredjedel från socialförsäkringar och bidrag 8 Jämnast inkomstfördelning Sverige har liten inkomstspridning och en inkomstnivå över genomsnittet i EU 9 Tabeller 11 Teckenförklaring Inkomstsummor för samtliga hushåll , Belopp i mkr i 2005 års priser Disponibel inkomst inklusive reavinst per k.e. i deciler 1991, samtliga individer. Medelvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser Andel av inkomstsumman (%) i deciler för disponibel inkomst inklusive reavinst per k.e. 1991, samtliga individer Disponibel inkomst exklusive reavinst per k.e. i deciler 1991, samtliga individer. Medelvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser Andel av inkomstsumman (%) i deciler för disponibel inkomst exklusive kapitelvinst per k.e. 1991, samtliga individer Disponibel inkomst inklusive kapitelvinst per k.e. Percentilgränser 1 i tkr per k.e. i 2005 års priser samt relativa avstånd till median 1991, Disponibel inkomst exklusive reavinst per k.e. Percentilgränser 1 i tkr per k.e. i 2005 års priser samt relativa avstånd till median 1991, Disponibel inkomst per k.e., faktorinkomsten per k.e., ginikoefficienten samt andelen av inkomstsumman som innehas av individer i hushåll med de högsta 10% respektive 1% av inkomsterna. Belopp i tkr i 2005 års priser Disponibel inkomst per k.e., faktorinkomsten per k.e., ginikoefficienten samt andelen av inkomstsumman som innehas av individer i familjeenheterna med de högsta 10% respektive 1% av inkomsterna. Belopp i tkr i 2005 års priser Disponibel inkomst per k.e. för individer 20- år efter hushållstyp. Medianvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för ensamstående kvinnor och män. Medianvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser 20

3 SCB 3 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för individer efter ålder. Medianvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för samtliga individer år efter sysselsättning. Medianvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för individer efter födelseland samt antal år i Sverige. Medianvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser Andel personer 20- år i procent efter hushållstyp uppdelade i olika intervall 1 efter hushållets inkomst. Inkomståret Radprocent Andel ensamstående kvinnor och män 20- år i procent efter hushållstyp uppdelade i olika intervall 1 efter inkomst. Inkomståret Radprocent Andel personer efter ålder i procent efter hushållstyp uppdelade i olika intervall 1. Inkomståret Radprocent Andel personer år efter sysselsättning i procent efter hushållstyp uppdelade i olika intervall 1 efter inkomst. Inkomståret Radprocent Andel personer 20- år efter födelseland och antal år i Sverige i procent efter hushållstyp uppdelade i olika inkomstintervall 1 efter inkomst. Inkomståret Radprocent Andel personer efter hushållstyp i hushåll med en låg 1 disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och Andel ensamstående kvinnor och män 20- år med en låg 1 disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och Andel individer efter ålder i hushåll med en låg 1 disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och Andel individer år efter sysselsättning i hushåll med en låg 1 disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och Andel individer 20- år efter födelseland och antal år i Sverige med en låg 1 disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och Andel personer år (%), med arbetsinkomst 1975, 1978 och Arbetsinkomst för samtliga personer år 1975, 1978 och Medelvärden i tkr i 2005 års priser Arbetsinkomst för samtliga helårs- och heltidsanställda kvinnor år , 1978 och Belopp i tkr, 2005 års priser Arbetsinkomst för samtliga helårs- och heltidsanställda män år , 1978 och Belopp i tkr, 2005 års priser Arbetsinkomst för samtliga helårs- och heltidsanställda individer år , 1978 och Belopp i tkr, 2005 års priser Kvinnors arbetsinkomst i procent av männens för samtliga helårsoch heltidsanställda individer år , 1978 och Arbetsinkomst efter ålder och kön för helårs- och heltidsanställda personer år och Medianvärden i tkr, 2005 års priser Arbetsinkomst efter socioekonomisk grupp och kön för helårsoch heltidsanställda personer år , 1995 och Medianvärden i tkr, 2005 års priser Disponibel inkomst 1991, 1995 och för samtliga hushåll efter hushållstyp. Medianvärden i tkr, 2005 års priser Disponibel inkomst 1991, 1995 och för ensamstående hushåll. Medianvärden i tkr, 2005 års priser 41

4 SCB 4 HE 21 SM Inkomststruktur 2005 för hushåll uppdelade i decilgrupper efter disponibel inkomst per k.e. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2005 för hushåll uppdelade i decilgrupper efter disponibel inkomst per k.e., efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2005 för hushåll efter hushållstyp. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2005 för hushåll efter hushållstyp, efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2005 för hushåll efter hushållstyp. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2005 för hushåll efter hushållstyp, efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2005 för hushåll efter hushållstyp. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2005 för hushåll efter hushållstyp, efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2005 för hushåll år efter sysselsättning. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur 2005 för hushåll år efter sysselsättning, efter justering för skatt, underhållsbidrag och återbetalda studielån Inkomststruktur 2005 för hushåll efter födelseland och antal år i Sverige. Medelvärden i tkr per k.e Inkomststruktur (%) 2005 för hushåll efter födelseland och antal år i Sverige, efter justering för skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån Antal persone 20- år efter hushållstyp 1991 och 2005, folkbokförda i Sverige hela året Antal ensamstående kvinnor och män 20- år 1991 och 2005, folkbokförda i Sverige hela året Antal individer efter ålder 1991 och 2005, folkbokförda i Sverige hela året Antal personer år efter sysselsättning 1991 och 2005, folkbokförda i Sverige hela året Antal personer efter födelseland samt antal år i Sverige 1991 och 2005, folkbokförda i Sverige hela året Antal personer i åldersgruppen åren 1975, 1978 och Antal helårs- och heltidsanställda personer, år 1, efter kön och ålder 1991, 1995 och Antal helårs- och heltidsanställda personer utan näringsinkomst, år, efter sysselsättning 1991, 1996 och Antal hushåll i Sverige med olika beräkningsmetoder Antal hushåll efter antal boende och antal barn Bruttonationalprodukt per capita och inkomstfördelning i EU 60 Fakta om statistiken 61 Fakta om statistiken 61 Detta omfattar statistiken 61 Förändringar från 2004 års redovisning 61

5 SCB 5 HE 21 SM 0701 Definitioner och förklaringar 62 Så görs statistiken 65 Statistikens tillförlitlighet 66 Ramtäckning 66 Mätning 66 Svarsbortfall 66 Redovisning av osäkerhetsmått/konfidensintervall 67 Bra att veta 67 Metodförändring 67 Jämförbarhet 67 Lite bakgrundsfakta 68 Annan statistik 69 In English 70 Summary 70 Some results 70 List of tables 71 List of terms 74

6 SCB 6 HE 21 SM 0701 Statistiken med kommentarer Inkomsterna ökade med nästan 3 procent 2005 Inkomsterna fortsatte att stiga för individer i Sverige under Den disponibla inkomsten ökade med 2,7 procent. Det visas när utvecklingen beskrivs med medianvärdet, dvs. det värde som finns precis i mitten av fördelningen. Den disponibla inkomsten är summan av alla inkomster och transfereringar minus skatter. Den kraftiga nedgången i den svenska ekonomin under början av 1990-talet med kraftigt ökad arbetslöshet och en ökad andel personer utanför arbetskraften, dvs. personer som inte hade och inte heller sökte arbete, resulterade i att många grupper fick sänkta inkomster från arbete. Samhällets stöd i form av ersättning vid arbetslöshet samt bostadsbidrag och socialbidrag ökade men kunde inte helt motverka den kraftiga nedgången i de direkta inkomsterna från eget arbete och egen kapitalavkastning. Den sammantagna effekten blev att de disponibla inkomsterna minskade fram till mitten av 1990-talet. Efter mitten av 1990-talet vände inkomstutvecklingen och allt fler grupper fick ökade inkomster. År 2005 hade alla typer av hushåll en klart positiv inkomstutveckling jämfört med Personer som var ensamboende ökade sin inkomst nästan 24 procent och sammanboende personer har ökat inkomsten 31 procent. Ensamstående med barn har haft den svagaste inkomstutvecklingen med 21 procent. Ökad inkomstspridning under 2005 Inkomstspridningen, som visar på hur stora skillnaderna är mellan låga och höga inkomster, har ökat jämfört med 1990-talet. Den största spridningen uppmättes runt år Under 2002 fram till 2004 har inkomstspridningen varit ganska konstant men under 2005 ökade skillnaden. Medelinkomsten i det översta inkomstskiktet ökade 2005 med 10 procent. Inkomsten ökade även för de med lägre inkomst men med betydligt lägre procenttal. År 2005 var den disponibla inkomsten som avgränsar de 5 procent personer med de högsta inkomsterna mer än 4 gånger så stor som för de 5 procent med de lägsta inkomsterna. I början av 1990-talet var inkomsten 3,3 gånger så stor. Kapitalvinsterna är mycket ojämnt fördelade och påverkar därför främst inkomsterna för toppen av inkomstfördelningen. När man exkluderar kapitalvinsterna är inkomstspridningen jämnare. Fortfarande stora skillnader mellan kvinnor och män År 2005 var det bland personer år 67,5 procent av männen som arbetade heltid mot 45 procent av kvinnorna. År 1995 var det 66 respektive 41 procent. De relativa skillnaderna i arbetsinkomst mellan heltidsanställda kvinnor och män minskade något under Medianinkomsten ökade med 3 procent för männen jämfört med 4 procent för kvinnorna. Om man studerar utvecklingen över hela den undersökta tidsperioden har skillnaderna mellan mäns och kvinnors inkomst minskat något sedan Kvinnors medianinkomst var drygt 85 procent av männens inkomst år 2005 mot cirka 80 procent 1991.

7 SCB 7 HE 21 SM 0701 I denna redovisning om inkomstskillnader beskrivs endast arbetsinkomsten för dem som har en arbetstid som omfattar minst heltidssysselsättning hela året. Skillnader som finns i lön för olika grupper redovisas i lönestatistiken. Skillnaden ökar mellan de som förvärvsarbetar och de som inte förvärvsarbetar Inkomstnivån för icke förvärvsarbetande var 70 procent av nivån för förvärvsarbetande år Mellan åren 1991 och 2004 steg inkomsten för förvärvsarbetande med 22 procent, och bara med 8 procent för de utan förvärvsarbete. År 2005 har inkomsterna för förvärvsarbetande ökat med drygt 3 procent medan ökningen för de ej förvärvsarbetande var omkring 1 procent. Ekonomisk återhämtning för sammanboende barnfamiljer under senaste 10-årsperioden Barnfamiljerna var en av de grupper som drabbades hårt under 1990-talets lågkonjunktur. Det dröjde innan barnfamiljernas inkomst åter nådde upp till samma nivå som i början av 1990-talet. Faktum är att deras ekonomiska standard 1999 fortfarande var lägre än vad den var Under de senaste åren har dock en återhämtning skett för de sammanboende med barn. Den utvecklingen fortsatte under Utvecklingen mellan 1995 och 2005 visar att sammanboende med barn under 19 år är den grupp som haft den bästa inkomstutvecklingen med en ökning på knappt 33 procent under perioden. Som jämförelse kan nämnas att de ensamboende ökat sin inkomst med knappt 24 procent. Ensamstående med barn har haft en ökning med 21 procent. Utrikes födda hade 18 procent lägre inkomst än svenskfödda Utrikes födda har under alla undersökta år en betydligt lägre inkomst än vad de som är födda i Sverige har. Under 2005 var skillnaden 18 procent. Det är emellertid stor skillnad beroende på från vilket land man kommer och hur länge man har bott i Sverige. Invandrare från Norden har ofta en inkomstnivå som ligger strax under nivån som födda i Sverige har. Invandrare från övriga EU-länder har en inkomstnivå som ligger på samma nivå för de som är födda i Sverige. Invandrare från länder utanför EU har en lägre inkomst. Sämst har gruppen med kortaste vistelsetid i landet. Fem procent låginkomsttagare Det är framförallt de unga ensamstående som är överrepresenterade bland individer med låga inkomster, mätt som andel under 50 procent av medianen. Av samtliga individer var det cirka 4,7 procent som hade en låg inkomst under För ensamstående ungdomar år som flyttat hemifrån var motsvarande andel 21 procent. Bland ensamstående med barn hade 8 procent en låg inkomst och för sammanboende med 3 eller fler barn var andelen drygt 7 procent. Bland ålderspensionärer var andelen knappt 3 procent. Inte oväntat är det större andelar bland de utan förvärvsarbete som har låg inkomster jämfört med dem som förvärvsarbetar. Under 2005 var andelarna 13 respektive drygt 2 procent för dessa två grupper. Bland utrikes födda fanns en större andel med låg inkomst än bland svenskfödda hade, drygt 11 procent mot 4 procent.

8 SCB 8 HE 21 SM 0701 År 2005 var det knappt 7 procent av samtliga hushåll som hade en hög inkomst när gränsen för hög inkomst avgränsades med de som hade inkomst som var större än dubbla medianvärdet för samtliga hushåll. Dubbla inkomster och inga barn ger en hög ekonomiskt standard. Bland förvärvsarbetande hushåll var det högre tjänstemän, med drygt 20 procent höginkomsttagare, som klart avvek från andra grupper. Bland arbetare var det knappt 2 procent som hade en hög inkomst. Mindre än en tredjedel från socialförsäkringar och bidrag Beräkningar av olika inkomsters betydelse för hushållen visar att 58 procent av inkomsten kom från eget arbete och nästan 9 procent från kapitalinkomster. Den resterande delen (33 %) kommer från olika transfereringar. Beräkningarna har tagit hänsyn till skatter så att skattefria och skattepliktiga inkomster kan jämföras. Under 2005 fick de förvärvsarbetande år 81 procent av inkomsterna från arbete och 7 procent från kapital. Ensamstående med barn fick 58 procent av sin inkomst från eget arbete. Då är inte föräldraförsäkring eller sjukersättning medräknade. Samtliga utrikes födda hade under 2005 cirka 50 procent av sin inkomst från eget arbete vilket kan jämföras med 59 procent för svenskfödda. När man jämför dessa grupper är det viktigt att tänka på att åldersstrukturen kan skilja sig åt, t ex olika stor andel pensionärer. Jämnast inkomstfördelning 1981 I redovisningar från 1975 har uppgifterna baserats på individer i familjeenheter. Familjeenheter avgränsas av en eller två sammanboende med eller utan barn 0-17 år. Barn 18 år och äldre betraktas som egna familjeenheter. Det innebär att ett stort antal barn som bor hemma hos föräldrarna räknas som egna familjeenheter. De redovisas med endast den inkomst som de själva har, trots att föräldrarna helt eller delvis försörjer dessa kvarboende ungdomar. För att möjliggöra en längre tidsserie redovisas en tabell med den äldre avgränsningen för familjeenheter. Under perioden 1975 till början av 1980-talet uppmättes en minskad spridning av inkomsterna. Det var en fortsättning på en trend mot jämnare inkomstfördelning som påbörjades långt tidigare och som kan mätas i andra inkomstdata än de som SCB svarar för. I början av 1980-talet vände emellertid trenden och inkomstspridningen ökade. Trenden med ökad inkomstspridning håller i sig fram till Under 2001 minskade spridningen inklusive kapitalvinst igen och var sedan tämligen konstant under början av 2000-talet men under 2005 ökade spridningen och var den högsta sedan 2000.

9 SCB 9 HE 21 SM 0701 Disponibel inkomst/k.e. inklusive kapitalvinst för individer i familjeenheter. Medelvärden i tkr 2005 år priser Inkomstspridning Ginikoefficient för disponibel inkomst/k.e., inklusive kapitalvinst för individer i familjeenheter 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0, Sverige har liten inkomstspridning och en inkomstnivå över genomsnittet i EU En jämförelse med de 25 medlemsländer EU hade år 2005, som hämtats från EU:s statistikkontor Eurostat, visar att Sveriges inkomstnivå ligger över genomsnittet i EU. Rumänien, Bulgarien och Makedonien har den lägsta inkomstnivån medan Luxemburg har den klart högsta. Inkomstspridningen i Sverige är däremot en av de lägsta tillsammans med Slovenien. Högst inkomstspridning har Portugal. Mätmetoderna avviker från de som tillämpas i Sveriges nationella statistik i syfte att erhålla relevanta jämförelser med andra länder. Bl.a. inkluderas inte kapitalvinsterna i beräkningarna och man använder en annan justering av inkomsten för jämförelse mellan hushåll av olika sammansättning.

10 SCB 10 HE 21 SM 0701 Gini-koefficient för disponibel inkomst per konsumtionsenhet ,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Slovenien Sverige Danmark Island Bulgarien Finland Tjeckien Slovakien Österrike Norge Luxemburg Nederländerna Belgien Ungern Frankrike Tyskland Cypern Malta Kroatien Rumänien Spanien Irland Italien Grekland Storbritannien Estland Lettland Litauen Polen Portugal Turkiet Källa: Eurostat, theme Population and Social Conditions, domain Income and living conditions.

11 SCB 11 HE 21 SM 0701 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

12 SCB 12 HE 21 SM Inkomstsummor för samtliga hushåll , Belopp i mkr i 2005 års priser 1. Total amounts for all households in 1991, Amounts in SEK millions 2005 prices Faktorinkomst arbete och kapital Löneinkomst Näringsinkomst med mera Ränta och utdelning Kapitalvinst Summa faktorinkomst Skattepliktiga transfereringar Pensioner Sjuk- och aktivitetsersättning Sjukersättningar Föräldrapenning Arbetsmarknadsstöd Övrigt Summa skattepliktiga transfereringar Skattefria transfereringar Barnbidrag Studiestöd inkl studielån Bostadsbidrag Socialbidrag Övrig Summa skattefria transfereringar Skatt och allmänna egenavgifter Betalt underhåll och återbetalt studielån m.m Disponibel inkomst ) Inkluderar även personer boende på institution, avlidna samt inflyttade till och utflyttade från Sverige under året. 2) Tidigare benämnt förtidspension. 3) Sjuklön utbetald av arbetsgivare ingår i löneinkomst.

13 SCB 13 HE 21 SM Disponibel inkomst inklusive reavinst per k.e. i deciler 1991, samtliga individer. Medelvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser 2. Equalised disposable income, capital gains included, in deciles for all households in 1991, Mean value in SEK thousands, 2005 prices Decilgrupp efter disponibel inkomst per k.e /04 i % 05/91 i % 1 65,5 53,0 55,4 58,9 53,9 58,4 62,4 58,9 65,1 66,5 68,5 70,9 3,4 8,2 2 94,2 86,4 84,8 86,9 89,3 93,0 96,1 97,8 99,6 101,7 104,5 105,5 0,9 11, ,7 98,1 97,1 99,0 101,6 105,3 109,6 112,2 114,5 116,3 119,8 121,4 1,4 13, ,1 107,6 107,0 109,2 112,0 116,4 122,0 125,6 128,4 129,6 133,5 136,1 1,9 15, ,9 117,3 117,6 119,9 123,3 128,3 134,8 139,0 142,5 143,3 147,3 151,1 2,6 17, ,0 128,0 129,3 132,0 135,2 141,0 149,0 152,7 157,2 158,0 162,3 166,6 2,7 18, ,3 140,5 142,1 146,4 149,6 156,2 166,2 169,0 174,9 175,6 179,3 184,7 3,0 18, ,3 156,9 159,6 164,2 167,8 176,8 187,9 190,3 197,0 198,5 201,8 207,8 3,0 19, ,4 180,5 184,5 190,1 194,7 206,8 221,7 222,5 229,1 229,7 235,4 241,8 2,7 21, ,5 261,9 278,6 316,4 299,8 346,1 435,6 372,8 368,2 363,9 389,7 429,0 10,1 45,2 Medelvärde topp 5 % 361,1 314,3 339,7 407,5 369,4 439,3 599,0 477,7 462,5 454,9 497,9 565,3 13,5 56,6 Felmarginal (±) 35,0 14,8 37,6 37,9 19,8 21,4 87,1 18,9 16,3 17,0 20,9 27,3 Medelvärde 147,7 133,0 135,6 142,3 142,7 152,8 168,5 164,1 167,7 168,3 174,2 181,5 4,2 22,9 Felmarginal (±) 2,2 1,2 2,2 2,2 1,6 1,7 4,7 1,7 1,4 1,5 1,7 2,0 Median 134,5 122,5 123,4 125,8 129,2 134,5 141,5 145,4 149,5 150,4 154,4 158,6 2,7 17,9 Felmarginal (±) 1,3 1,0 1,3 1,0 1,2 1,1 1,3 1,2 1,3 1,2 1,3 1,4 Gini-koefficient 0,226 0,227 0,237 0,253 0,245 0,261 0,294 0,266 0,258 0,253 0,258 0,271 Felmarginal (±) 0,004 0,003 0,003 0,005 0,004 0,003 0,009 0,004 0,003 0,003 0,003 0, Andel av inkomstsumman (%) i deciler för disponibel inkomst inklusive reavinst per k.e. 1991, samtliga individer 3. Incomeshares in deciles (%), equalised disposable income, capital gains included, in 1991, for all individuals Decilgrupp efter disponibel inkomst per k.e ,4 4,0 4,1 4,1 3,8 3,8 3,7 3,6 3,9 4,0 3,9 3,9 2 6,4 6,5 6,3 6,1 6,3 6,1 5,7 6,0 5,9 6,0 6,0 5,8 3 7,2 7,4 7,2 7,0 7,1 6,9 6,5 6,8 6,8 6,9 6,9 6,7 4 8,0 8,1 7,9 7,7 7,8 7,6 7,2 7,7 7,7 7,7 7,7 7,5 5 8,7 8,8 8,7 8,4 8,6 8,4 8,0 8,5 8,5 8,5 8,5 8,3 6 9,5 9,6 9,5 9,3 9,5 9,2 8,8 9,3 9,4 9,4 9,3 9,2 7 10,5 10,6 10,5 10,3 10,5 10,2 9,9 10,3 10,4 10,4 10,3 10,2 8 11,7 11,8 11,8 11,5 11,8 11,6 11,1 11,6 11,8 11,8 11,6 11,5 9 13,4 13,6 13,6 13,4 13,6 13,5 13,2 13,6 13,7 13,6 13,5 13, ,0 19,7 20,5 22,2 21,0 22,6 25,8 22,7 22,0 21,6 22,4 23,6 Samtliga

14 SCB 14 HE 21 SM Disponibel inkomst exklusive reavinst per k.e. i deciler 1991, samtliga individer. Medelvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser 4. Equalised disposable income, capital gains excluded, in deciles for all individuals in 1991, Mean value in SEK thousands, 2005 prices Decilgrupp efter disponibel inkomst per k.e /04 i % 05/91 i % 1 65,4 57,9 56,4 59,8 59,9 59,7 63,3 66,6 69,0 68,9 71,1 70,4-1,0 8,7 2 93,7 86,8 84,9 86,8 89,4 92,4 95,3 98,1 100,0 101,9 104,2 104,8 2,3 11, ,1 98,3 97,0 98,7 101,3 104,5 108,5 112,1 114,6 116,4 119,3 120,5 2,5 12, ,4 107,7 106,8 108,5 111,3 114,9 120,2 125,2 128,3 129,6 132,9 134,8 2,5 13, ,9 117,3 116,9 118,8 122,1 126,1 132,5 138,4 142,3 143,0 146,4 149,6 2,4 14, ,6 127,7 128,1 130,4 133,6 138,3 145,5 151,8 156,8 157,5 160,9 164,6 2,2 15, ,7 139,9 140,4 144,1 147,1 152,3 161,3 167,3 174,0 174,6 177,4 181,6 1,6 15, ,9 155,8 157,2 161,1 164,7 170,9 181,2 187,8 195,4 196,7 198,9 203,7 1,1 16, ,5 178,6 180,2 184,7 189,3 196,4 210,2 218,3 226,3 226,4 230,6 234,9 1,9 18, ,6 246,9 247,0 260,4 270,2 280,1 318,3 320,1 326,3 320,5 333,3 345,3 4,0 27,4 Medelvärde topp 5 % 299,6 288,5 285,3 305,2 319,8 329,4 387,0 380,1 385,1 376,2 394,6 413,7 4,9 31,7 Felmarginal (±) 10,4 11,2 8,4 14,4 16,0 10,4 31,4 13,5 9,8 11,1 15,0 17,3 Medelvärde 143,1 131,7 131,5 135,3 138,9 143,6 153,6 158,6 163,3 163,5 167,5 171,0 2,4 14,3 Felmarginal (±) 1,2 1,1 1,1 1,1 1,3 1,1 2,0 1,4 1,1 1,3 1,4 1,5 Median 133,2 122,4 122,4 124,7 127,8 132,1 138,7 144,7 149,3 150,0 153,1 156,7 2,1 14,9 Felmarginal (±) 1,2 1,0 1,2 0,9 1,2 1,0 1,1 1,2 1,3 1,3 1,2 1,4 Gini-koefficient 0,208 0,213 0,217 0,221 0,223 0,226 0,240 0,235 0,235 0,230 0,231 0,237 Felmarginal (±) 0,003 0,002 0,002 0,003 0,003 0,002 0,003 0,002 0,002 0,002 0,002 0, Andel av inkomstsumman (%) i deciler för disponibel inkomst exklusive kapitelvinst per k.e. 1991, samtliga individer 5. Incomeshares in deciles (%), equalised disposable income, capital gains excluded, in 1991, for all individuals Decilgrupp efter disponibel inkomst per k.e ,6 4,4 4,3 4,4 4,3 4,2 4,1 4,2 4,2 4,2 4,2 4,1 2 6,5 6,6 6,5 6,4 6,4 6,4 6,2 6,2 6,1 6,2 6,2 6,1 3 7,4 7,5 7,4 7,3 7,3 7,3 7,1 7,1 7,0 7,1 7,1 7,0 4 8,2 8,2 8,1 8,0 8,0 8,0 7,8 7,9 7,9 7,9 7,9 7,9 5 8,9 8,9 8,9 8,8 8,8 8,8 8,6 8,7 8,7 8,7 8,7 8,7 6 9,8 9,7 9,7 9,6 9,6 9,6 9,5 9,6 9,6 9,6 9,6 9,6 7 10,7 10,6 10,7 10,6 10,6 10,6 10,5 10,5 10,7 10,7 10,6 10,6 8 11,9 11,8 12,0 11,9 11,9 11,9 11,8 11,8 12,0 12,0 11,9 11,9 9 13,6 13,6 13,7 13,6 13,6 13,7 13,7 13,8 13,9 13,8 13,8 13, ,3 18,8 18,8 19,2 19,5 19,5 20,7 20,2 20,0 19,6 19,9 20,2 Samtliga

15 SCB 15 HE 21 SM Disponibel inkomst inklusive kapitelvinst per k.e. Percentilgränser 1 i tkr per k.e. i 2005 års priser samt relativa avstånd till median 1991, Equalised disposable income, capital gains included. Cut-off value in SEK thousands, 2005 prices and ratio of cut-off value to median 1991, Gränsvärden/kvoter Felmarginal (±) P05 75,5 66,7 65,4 66,6 67,5 69,8 72,0 74,2 75,2 77,5 79,2 78,6 1,6-0,8 4,1 P10 86,7 78,6 77,2 78,8 81,4 84,7 86,9 88,9 90,4 92,7 94,7 95,0 1,5 0,4 9,6 P25 106,8 98,1 97,3 98,9 101,8 105,4 109,6 112,3 114,5 116,3 119,7 121,4 1,1 1,5 13,7 P50 134,5 122,3 123,3 125,8 129,2 134,5 141,4 145,4 149,5 150,4 154,4 158,6 1,4 2,7 18,0 P75 172,7 156,0 159,0 163,9 167,4 176,8 187,4 190,1 196,8 198,2 201,3 207,5 1,8 3,1 20,2 P90 215,7 196,6 202,4 209,5 214,5 230,9 248,4 246,0 253,2 253,0 260,5 268,3 3,6 3,0 24,4 P95 249,1 225,1 236,6 245,2 251,6 281,3 308,2 294,7 299,4 299,0 310,8 326,3 5,8 5,0 31,0 05/04 i % 05/91 i % P95/P50 1,85 1,84 1,92 1,95 1,95 2,09 2,18 2,03 2,00 1,99 2,01 2,06 P90/P50 1,60 1,61 1,64 1,67 1,66 1,72 1,76 1,69 1,69 1,68 1,69 1,69 P75/P50 1,28 1,28 1,29 1,30 1,30 1,31 1,33 1,31 1,32 1,32 1,30 1,31 P25/P50 0,79 0,80 0,79 0,79 0,79 0,78 0,77 0,77 0,77 0,77 0,78 0,77 P10/P50 0,64 0,64 0,63 0,63 0,63 0,63 0,61 0,61 0,60 0,62 0,61 0,60 P05/P50 0,56 0,55 0,53 0,53 0,52 0,52 0,51 0,51 0,50 0,52 0,51 0,50 P90/P10 2,49 2,50 2,62 2,66 2,64 2,73 2,86 2,77 2,80 2,73 2,75 2,82 P95/P05 3,30 3,38 3,62 3,68 3,72 4,03 4,28 3,97 3,98 3,86 3,92 4,15 Gini-kofficient 0,226 0,227 0,237 0,253 0,245 0,261 0,294 0,266 0,258 0,253 0,258 0,271 Felmarginal (±) 0,004 0,003 0,003 0,005 0,004 0,003 0,009 0,004 0,003 0,003 0,003 0,004 1) Gränsvärde. Exempelvis avgränsar P05 de 5 procent av personerna med de lägsta inkomsterna. P50 är det mittersta värdet, medianen.

16 SCB 16 HE 21 SM Disponibel inkomst exklusive reavinst per k.e. Percentilgränser 1 i tkr per k.e. i 2005 års priser samt relativa avstånd till median 1991, Equalised disposable income, capital gains excluded. Cut-off value in SEK thousands, 2005 prices and ratio of cut-off value to median 1991, Gränsvärden/kvoter Felmarginal (±) P05 74,9 67,9 66,1 67,1 68,1 70,4 72,0 75,5 76,0 78,3 79,3 77,7 1,7-1,9 3,8 P10 86,1 79,1 77,4 78,9 81,6 84,3 86,4 89,4 91,1 93,1 94,5 94,4 1,5-0,1 9,6 P25 106,1 98,4 97,1 98,6 101,4 104,5 108,6 112,2 114,6 116,5 119,4 120,6 1,1 1,0 13,6 P50 133,2 122,2 122,4 124,6 127,8 132,1 138,7 144,7 149,3 150,0 153,1 156,7 1,4 2,3 17,6 P75 170,8 155,0 156,7 160,8 164,3 171,0 181,1 187,7 195,2 196,3 198,6 203,3 1,7 2,4 19,1 P90 210,9 194,4 195,7 202,0 207,3 215,5 232,3 240,7 248,4 247,5 253,6 257,5 3,0 1,5 22,1 P95 239,0 219,4 223,5 232,3 237,7 251,8 271,4 284,5 290,5 289,0 294,0 302,5 4,6 2,9 26,6 03/02 i % 03/91 i % P95/P50 1,79 1,80 1,83 1,86 1,86 1,91 1,96 1,97 1,95 1,93 1,92 1,93 P90/P50 1,58 1,59 1,60 1,62 1,62 1,63 1,68 1,66 1,66 1,65 1,66 1,64 P75/P50 1,28 1,27 1,28 1,29 1,29 1,29 1,31 1,30 1,31 1,31 1,30 1,30 P25/P50 0,80 0,81 0,79 0,79 0,79 0,79 0,78 0,78 0,77 0,78 0,78 0,77 P10/P50 0,65 0,65 0,63 0,63 0,64 0,64 0,62 0,62 0,61 0,62 0,62 0,60 P05/P50 0,56 0,56 0,54 0,54 0,53 0,53 0,52 0,52 0,51 0,52 0,52 0,50 P90/P10 2,45 2,46 2,53 2,56 2,54 2,56 2,69 2,69 2,73 2,66 2,68 2,73 P95/P05 3,19 3,23 3,38 3,46 3,49 3,58 3,77 3,77 3,82 3,69 3,71 3,89 Gini-kofficient 0,208 0,213 0,217 0,221 0,223 0,226 0,240 0,235 0,235 0,230 0,231 0,237 Felmarginal (±) 0,003 0,002 0,002 0,003 0,003 0,002 0,003 0,002 0,002 0,002 0,002 0,003 1) Gränsvärde. Exempelvis avgränsar P05 de 5 procent av individerna med de lägsta inkomsterna. P50 är det mittersta värdet, medianen.

17 SCB 17 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e., faktorinkomsten per k.e., gini-koefficienten samt andelen av inkomstsumman som innehas av individer i hushåll med de högsta 10% respektive 1% av inkomsterna. Belopp i tkr i 2005 års priser 8. Equalised disposable income and factor income. Amounts in SEK thousands, 2005 prices Disponibel inkomst per k.e. Faktorinkomst per k.e. Median Ginikoeff. Topp 10% Topp 1% Medelvärde Medelvärde Median Ginikoeff. Topp 10% Topp 1% ,7 134,5 0,226 20,0 4,6 143,7 130,5 0,453 28,5 6, ,9 122,3 0,227 19,7 4,1 129,3 115,6 0,494 29,8 6, ,5 123,3 0,237 20,5 4,4 137,7 120,9 0,502 30,7 6, ,3 125,8 0,253 22,2 6,2 150,8 129,4 0,506 32,0 9, ,7 129,2 0,245 21,0 4,6 151,9 134,0 0,501 30,6 6, ,8 134,5 0,261 22,6 5,2 164,8 142,4 0,501 31,5 7, ,5 141,4 0,294 25,8 8,7 184,7 150,8 0,525 35,4 12, ,1 145,4 0,266 22,7 6,0 174,4 151,4 0,503 32,0 8, ,6 149,5 0,258 22,0 5,3 172,4 152,3 0,497 31,1 7, ,3 150,4 0,253 21,6 5,2 173,0 153,0 0,493 30,7 7, ,2 154,4 0,258 22,4 5,7 179,4 156,3 0,502 31,9 8, ,5 158,6 0,271 23,6 6,7 189,3 161,5 0,506 32,9 9,4 Anm. Tabellen grundas på individer i kosthushåll.

18 SCB 18 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e., faktorinkomsten per k.e., gini-koefficienten samt andelen av inkomstsumman som innehas av individer i familjeenheterna med de högsta 10% respektive 1% av inkomsterna. Belopp i tkr i 2005 års priser 9. Equalised disposable and factor income, gini-coefficient and the share of the income sum that is hold by the family-units with the largest 10 % and 1 % income. Family-units with an older definition of households. Amounts in SEK thousands, 2005 prices Disponibel inkomst per k.e. Faktorinkomst per k.e. Median Ginikoeff. Topp 10% Topp 1% Medelvärde Medelvärde Median Ginikoeff. Topp 10% Topp 1% ,3 104,7 0,217 18,3 2,8 126,2 116,7 0,417 25,9 4, ,0 107,0 0,205 17,6 2,6 123,4 117,1 0,429 25,7 4, ,3 111,8 0,201 17,5 2,6 123,0 115,1 0,423 25,4 4, ,9 109,1 0,199 17,5 2,5 118,6 112,3 0,423 25,3 4, ,4 106,5 0,203 17,9 2,8 117,5 111,2 0,427 25,6 4, ,7 106,7 0,201 17,7 2,6 116,6 111,0 0,431 25,7 4, ,5 107,6 0,210 18,3 2,9 117,5 111,7 0,436 26,1 4, ,8 110,8 0,211 18,5 3,3 120,2 111,5 0,440 26,7 5, ,2 112,2 0,220 19,2 3,9 125,9 116,9 0,448 27,7 5, ,2 116,4 0,209 18,3 3,1 128,9 120,2 0,443 27,0 5, ,3 119,0 0,209 18,3 3,0 131,2 121,8 0,446 26,9 4, ,4 124,6 0,213 18,6 3,2 139,8 128,3 0,451 27,5 5, ,6 128,0 0,220 18,8 3,5 143,3 131,6 0,452 27,8 6, rev 141,4 129,9 0,234 20,2 4,4 148,4 134,0 0,457 28,6 6, rev 142,7 131,8 0,237 20,2 4,7 150,2 135,0 0,457 28,8 7, ,8 131,5 0,249 21,1 4,7 139,1 122,6 0,475 29,7 7, ,7 132,8 0,241 20,2 3,9 133,3 118,0 0,483 29,2 5, ,1 126,2 0,243 20,3 3,9 124,6 106,5 0,506 30,5 6, ,1 126,0 0,271 23,2 5,9 133,3 110,2 0,523 33,1 8, ,7 121,6 0,244 20,4 4,0 126,5 108,7 0,511 30,7 6, ,4 123,0 0,253 21,0 4,0 134,8 115,2 0,515 31,3 6, ,1 124,7 0,277 23,2 6,5 148,0 121,5 0,529 33,4 9, ,5 128,3 0,263 21,9 4,8 149,6 127,8 0,517 31,8 7, ,8 133,8 0,281 23,5 5,4 161,2 135,8 0,520 32,7 7, ,6 140,6 0,313 26,6 8,8 180,9 143,8 0,543 36,5 12, ,7 145,5 0,282 23,5 6,1 172,0 146,1 0,515 32,8 8, ,8 148,9 0,280 22,9 5,5 170,9 145,9 0,514 32,2 8, ,0 149,8 0,276 22,7 5,5 171,4 146,8 0,513 32,1 8, ,2 153,3 0,281 23,3 5,9 176,9 149,5 0,520 33,0 8, ,6 157,2 0,296 24,5 6,9 185,9 153,5 0,528 34,1 9,8 Anm. Äldre hushållsbegrepp individer i familjeenhet.

19 SCB 19 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. för individer 20- år efter hushållstyp. Medianvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser 10. Equalised disposable income by type of household. Median value in SEK thousands, 2005 prices Hushållstyp Felmarginal (±) Samtliga 20 - år Ensamstående år utan barn år utan barn år utan barn år utan barn år utan barn Ensamstående Ensamstående med barn 0-19 år Övriga 1 ensamstående Sammanboende år utan barn år utan barn år utan barn år utan barn år utan barn Sammanboende med barn 0-19 år barn barn barn Övriga 1 sammanboende kpi 227,2 254,8 256,0 257,3 257,0 258,1 260,7 267,1 272,8 278,1 279,2 280,4 280,4

20 SCB 20 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för ensamstående kvinnor och män. Medianvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser 11. Equalised disposable income 1991, 1995 and for women and men in single households. Median value in SEK thousands, 2005 prices Ensamstående hushåll Felmarginal (±) 05/04 i % 05/91 i % Ensamboende kvinnor 20- år 107,2 104,6 107,2 111,2 113,2 114,1 118,2 120,5 121,7 124,6 1,9 2,3 16, år utan barn 119,9 100,8 100,2 107,1 113,5 115,5 117,9 121,1 118,9 114,8 5,8-3,5-4, år utan barn 143,8 123,1 134,2 133,6 141,6 150,5 148,0 145,2 156,6 158,5 7,6 1,3 10, år utan barn 140,5 127,7 131,5 139,8 149,8 143,6 149,0 157,5 166,2 162,5 6,7-2,2 15, år utan barn 100,8 102,2 105,8 108,4 107,9 109,6 114,9 118,5 119,3 124,9 4,2 4,7 23,9 75- år utan barn 88,6 95,1 96,4 100,8 99,7 100,2 104,1 106,9 109,3 112,1 1,4 2,5 26,4 Ensamstående kvinnor 20- år 110,8 104,6 104,1 108,6 111,5 117,4 114,7 115,1 118,5 122,0 3,3 3,0 10,1 Med barn 0-19 år 1 107,6 98,9 97,2 104,0 106,4 110,3 109,2 110,1 111,4 115,6 3,4 3,7 7,4 Övriga 2 138,4 129,6 135,2 137,0 136,1 149,1 155,5 154,9 150,1 158,0 8,6 5,2 14,1 Ensamboende män 20- år 132,6 120,0 124,5 131,7 138,0 138,4 145,1 141,9 145,7 153,0 3,7 5,1 15, år utan barn 135,3 109,7 113,3 124,3 135,5 133,2 126,3 131,5 130,0 134,2 8,5 3,2-0, år utan barn 146,8 130,1 139,0 143,4 148,2 155,5 165,4 161,6 167,5 175,8 6,0 4,9 19, år utan barn 142,3 137,0 146,4 144,2 147,9 157,9 166,0 155,5 161,7 167,2 10,3 3,4 17, år utan barn 116,6 114,1 115,5 118,3 121,7 117,2 119,0 121,5 121,2 132,4 5,5 9,3 13,5 75- år utan barn 90,7 99,8 102,5 106,5 108,9 110,4 113,4 117,8 119,0 124,3 3,2 4,4 37,0 Ensamstående män 20- år 143,2 122,0 127,7 134,8 135,2 139,2 141,7 145,9 145,4 153,7 6,6 5,7 7,3 Med barn 0-19 år 1 139,0 110,9 111,9 118,2 119,7 122,6 134,4 130,6 130,5 139,9 8,5 7,2 0,6 Övriga 2 148,9 133,2 138,4 147,0 148,9 158,0 151,1 160,4 156,4 165,9 9,7 6,1 11,5 1) Individer i hushåll bestående av referenspersonen och minst ett barn 0-19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre.

21 SCB 21 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för individer efter ålder. Medianvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser 12. Equalised disposable income 1991, 1995 and by age. Median value in SEK thousands, 2005 prices Ålder Felmarginal (±) 05/04 i % 05/91 i % Samtliga individer 134,5 122,3 129,2 134,5 141,4 145,4 149,5 150,4 154,4 158,6 1,4 2,7 18, ,9 105,6 112,7 117,6 126,0 129,6 131,1 132,6 137,3 141,3 2,9 3,0 19, ,0 110,2 117,1 120,9 126,4 131,7 136,4 137,4 141,6 144,7 2,7 2,2 15, ,9 121,7 126,8 130,8 140,1 143,2 146,5 147,2 149,5 153,5 3,5 2,7 8, ,1 112,4 116,5 122,7 133,1 136,2 133,3 135,8 139,3 137,5 4,3-1,3 1, ,7 120,4 128,0 136,8 143,4 151,5 152,4 154,1 156,4 159,8 2,8 2,1 19, ,5 122,4 128,4 133,3 140,0 146,9 150,8 150,4 155,4 160,6 2,6 3,4 15, ,8 152,8 159,0 162,9 172,9 175,3 180,3 179,9 181,2 186,7 3,0 3,0 9, ,9 155,9 167,6 173,8 187,8 185,6 194,4 197,9 204,7 211,2 3,1 3,2 25, ,7 124,5 131,9 136,2 136,5 140,8 143,3 145,4 152,2 157,0 3,2 3,2 24, ,8 103,0 105,2 108,5 108,9 109,7 114,6 117,2 119,3 124,0 1,3 3,9 30, ,5 110,2 117,1 121,3 128,2 133,4 136,8 137,5 141,7 145,5 2,0 2,7 16, ,1 132,3 140,3 146,1 156,2 159,8 164,4 165,3 168,8 173,0 1,6 2,5 16, ,8 113,0 116,8 120,2 120,6 121,6 127,1 127,8 133,4 138,3 1,5 3,6 25,9 13. Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för samtliga individer år efter sysselsättning. Medianvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser 13. Equalised disposable income 1991, 1995 and by occupation for all persons age Median value in SEK thousands, 2005 prices Socioekonomisk grupp/sysselsättning Felmarginal (±) 05/04 i % 05/91 i % Samtliga personer år 148,0 133,2 141,5 148,1 157,8 161,2 167,2 166,2 170,2 174,5 1,9 2,5 17,9 Förvärvsarbetande 153,6 142,0 152,7 158,2 167,3 172,2 177,8 178,0 182,2 188,1 2,2 3,2 22,4 Arbetare 143,5 133,5 141,3 145,0 153,2 155,2 159,4 160,5 166,0 170,4 2,2 2,6 18,8 Lägre tjänstemän 158,2 148,7 159,2 163,9 175,3 177,9 182,3 183,3 187,3 187,5 4,9 0,1 18,5 Mellan tjänstemän 169,5 151,7 165,0 172,1 182,0 186,7 194,4 193,9 195,8 203,0 4,1 3,7 19,8 Högre tjänstemän 198,7 180,5 188,6 201,9 211,4 221,0 222,5 218,3 226,9 226,9 6,1 0,0 14,2 Jordbrukare + företagare 129,5 122,6 132,6 141,9 151,8 155,3 160,0 158,4 164,8 170,8 8,5 3,7 31,9 Övriga förvärvsarbetande 131,9 117,6 128,9 132,4 134,0 145,0 154,7 156,2 171,4 182,3 15,0 6,3 38,2 Icke förvärvsarbetande 122,2 107,8 111,3 117,9 123,5 126,1 129,1 129,6 130,0 131,7 2,7 1,2 7,7 Studerande 110,2 92,5 99,8 107,9 108,7 111,1 110,8 114,2 115,7 112,3 4,5-2,9 1,9 Arbetslösa, sjuka, pensionärer 133,2 121,1 122,6 132,6 141,2 139,3 146,5 144,6 144,4 146,7 4,3 1,6 10,1 Övriga ej förvärvsarbetande 87,9 84,5 84,3 85,8 88,6 90,0 91,9 88,7 91,9 96,1 6,5 4,6 9,3 1) Personer år som har en summerad inkomst av pension, sjukpenning och arbetsmarknadsstöd som är större än hälften av den sammanräknade förvärvsinkomsten är klassade i gruppen "Arbetslösa, sjuka, pensionärer".

22 SCB 22 HE 21 SM Disponibel inkomst per k.e. 1991, 1995 och för individer efter födelseland samt antal år i Sverige. Medianvärden i tkr per k.e. i 2005 års priser 14. Equalised disposable income 1991, 1995 and by country of birth and number of years in Sweden. Median value in SEK thousands, 2005 prices Födelseland samt antal år i Sverige Felmarginal (±) 05/04 i % 05/91 i % Samtliga personer 20- år 139,4 127,5 134,5 140,2 147,4 150,9 154,9 155,8 160,0 164,9 1,4 3,0 18,3 Födda i Sverige 140,5 129,4 136,8 142,9 150,8 153,8 157,7 158,9 163,7 168,5 1,3 2,9 19,9 Utrikes födda 126,5 110,4 115,3 120,9 125,7 132,5 133,7 134,7 135,7 138,4 2,9 2,0 9,4 Norden exklusive Sverige 141,5 128,0 136,7 138,5 142,3 142,3 153,5 152,5 154,3 161,6 6,5 4,7 14, år i Sverige 129,7 107,8 113,3 149,6 139,8 138,9 155,7 152,9 140,4 147,5 25,3 5,1 13, år i Sverige 124,0 115,8 118,9 134,3 124,1 130,6 133,3 127,4 157,0 151,8 19,0-3,3 22, år i Sverige 146,6 132,9 141,8 139,0 143,6 144,9 155,1 154,3 156,5 163,9 7,5 4,7 11,8 Övriga EU ,7 127,7 138,8 139,2 143,3 155,1 165,0 160,4 159,7 160,2 9,2 0,3 20, år i Sverige 114,1 103,0 105,2 127,3 135,8 135,3 187,7 156,8 146,2 161,9 36,2 10,7 41, år i Sverige 118,5 119,2 126,0 116,5 110,9 155,3 164,7 161,4 158,8 157,5 26,9-0,9 32, år i Sverige 141,9 141,6 149,1 144,6 152,6 158,5 162,4 162,7 164,6 159,2 11,1-3,3 12,2 Övriga länder 113,1 96,0 96,8 107,5 113,7 120,0 119,5 122,9 125,9 126,9 3,6 0,8 12, år i Sverige 103,9 87,8 88,4 92,2 100,0 104,2 105,2 107,9 104,1 107,3 5,9 3,1 3, år i Sverige 118,0 105,7 106,4 111,6 113,6 119,4 119,0 121,3 126,7 124,9 5,5-1,4 5, år i Sverige 127,7 126,6 120,1 130,6 145,1 145,2 142,2 146,0 139,7 144,7 6,1 3,5 13,3 1) Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Schweiz, USA samt EU15 exkl. Sverige, Danmark och Finland.

23 SCB 23 HE 21 SM Andel personer 20- år i procent efter hushållstyp uppdelade i olika intervall 1 efter hushållets inkomst. Inkomståret Radprocent 15. Share of households by type of household with an equalised disposable income related to the median value for all households in 2005 Hushållstyp Disponibel inkomst per k.e. i procent av medianvärdet för samtliga hushåll % % % % % % 200 % - Samtliga Samtliga individer 20- år 4,7 4,3 7,5 29,9 24,4 22,7 6,6 100 Ensamboende 8,5 6,9 12,7 33,9 19,9 14,4 3,7 100 Ensamboende år 20,9 9,6 11,6 28,6 20,6 8,0 0,7 100 Ensamboende år 5,8 4,1 6,5 25,3 27,8 24,9 5,6 100 Ensamboende år 4,9 3,7 8,3 29,8 25,4 23,0 5,0 100 Ensamboende år 3,3 7,2 13,6 48,7 15,2 7,7 4,3 100 Ensamboende 75- år 5,9 11,2 26,4 46,4 5,7 2,1 2,4 100 Ensamstående 7,1 9,1 15,0 39,1 18,2 10,6 1,0 100 Ensamstående med barn 0-19 år 2 7,7 11,6 18,6 43,6 13,1 4,8 0,6 100 Övriga 3 ensamstående 5,9 3,7 7,5 29,6 28,8 22,7 1,7 100 Sammanboende 2,6 2,5 4,1 27,0 27,2 28,0 8, år utan barn 2,9 4,7 4,1 17,1 34,0 33,2 4, år utan barn 2,2 0,7 2,1 7,2 17,5 53,8 16, år utan barn 1,0 0,7 1,7 8,5 19,7 47,7 20, år utan barn 0,9 1,0 3,9 34,6 28,0 23,2 8, år utan barn 0,7 3,1 8,2 54,4 20,8 9,1 3,6 100 Sammanboende med barn 0-19 år 2 4,2 3,8 5,0 34,5 32,1 17,0 3, barn 4,2 3,0 3,5 23,6 35,7 25,1 4, barn 2,8 2,8 3,7 38,2 34,4 14,8 3, barn 7,1 7,3 10,8 46,6 19,9 6,6 1,6 100 Övriga 3 sammanboende 1,8 1,8 2,6 12,6 27,5 45,5 8, ) Personerna har delats in beroende på hur deras hushålls disponibla inkomst per k.e. förhåller sig till medianvärdet för samtliga. En person som har hamnat i gruppen "200%-" tillhör ett hushåll som har en inkomst som är minst dubbelt så stor som medianvärdet. 2) Individer i hushåll bestående av referenspersonen, hans/hennes ev sammanboende, minst ett barn 0-19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 3) Övriga är individer i hushåll utan barn 0-19 år där det utöver referenspersonen och hans/hennes ev. sammanboende även finns andra vuxna. Dessa övriga vuxna är oftast barn 20 år och äldre.

24 SCB 24 HE 21 SM Andel ensamstående kvinnor och män 20- år i procent efter hushållstyp uppdelade i olika intervall 1 efter inkomst. Inkomståret Radprocent 16. Share of households by type of household with an equalised disposable income related to the median value for all households in 2005 Hushållstyp Disponibel inkomst per k.e. i procent av medianvärdet för samtliga hushåll % % % % % % 200 % - Samtliga Ensamboende kvinnor 20- år 7,8 8,0 16,4 38,7 16,5 9,7 2, år utan barn 20,7 11,6 14,4 34,2 14,2 4,2 0, år utan barn 5,0 3,6 7,2 34,3 27,8 17,4 4, år utan barn 3,3 3,9 7,4 32,4 28,0 21,0 4, år utan barn 3,9 6,7 15,1 47,0 15,0 8,0 4, år utan barn 6,5 11,8 29,7 44,4 4,2 1,5 1,8 100 Ensamstående kvinnor 20- år 7,7 11,5 17,2 41,1 14,3 7,5 0,7 100 Med barn 0-19 år 2 8,5 13,6 20,2 43,8 10,1 3,2 0,6 100 Övriga 3 5,1 5,0 7,7 32,5 27,9 21,0 0,8 100 Ensamboende män 20- år 9,2 5,8 9,0 29,0 23,4 19,2 4, år utan barn 21,0 8,1 9,4 24,1 25,7 11,0 0, år utan barn 6,1 4,4 6,2 21,6 27,8 27,9 6, år utan barn 6,6 3,4 9,1 27,1 22,7 25,0 6, år utan barn 2,3 7,9 11,1 51,6 15,4 7,3 4, år utan barn 4,0 9,2 15,8 52,8 10,4 3,7 4,0 100 Ensamstående män 20- år 5,9 3,8 10,2 34,7 26,4 17,4 1,6 100 Med barn 0-19 år 2 5,1 5,2 13,3 43,1 22,9 10,0 0,5 100 Övriga 3 6,7 2,4 7,3 26,8 29,8 24,4 2, ) Personerna har delats in beroende på hur deras hushålls disponibla inkomst per k.e. förhåller sig till medianvärdet för samtliga. En person som har hamnat i gruppen "200%-" tillhör ett hushåll som har en inkomst som är minst dubbelt så stor som medianvärdet. 2) Individer i hushåll bestående av referenspersonen, hans/hennes ev.sammanboende, minst ett barn 0-19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 3) Övriga är individer i hushåll utan barn 0-19 år där det utöver referenspersonen och hans/hennes ev. sammanboende även finns andra vuxna. Dessa övriga vuxna är oftast barn 20 år och äldre.

Ökade inkomster ojämnt fördelade. Ida Forsgren, SCB, tfn , Petter Lundberg, SCB, tfn ,

Ökade inkomster ojämnt fördelade. Ida Forsgren, SCB, tfn , Petter Lundberg, SCB, tfn , HE 21 SM 0801 Inkomstfördelningsundersökningen 2006 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2006 I korta drag Ökade inkomster ojämnt fördelade Hushållens ekonomiska standard har ökat för varje

Läs mer

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn ,

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn , HE 21 SM 1001, korrigerad version Inkomstfördelningsundersökningen 2008 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2008 I korta drag Korrigering 2012-01-25 Tabell 6 och 7 har korrigerats avseende

Läs mer

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn ,

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn , HE 21 SM 0901, korrigerad version Inkomstfördelningsundersökningen 2007 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2007 I korta drag Korrigering 2012-01-25 Tabell 6 och 7 har korrigerats avseende

Läs mer

Minskad inkomstspridning Liten ökning av medelinkomsten Ensamstående med barn halkar efter

Minskad inkomstspridning Liten ökning av medelinkomsten Ensamstående med barn halkar efter HE 21 SM 0501 Korrigerad version Inkomstfördelningsundersökningen 2003 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2003 I korta drag Minskad inkomstspridning 2003 Inkomstspridningen, som visar på

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

Fördelningen av inkomster och förmögenheter VÄLFÄRD Fördelningen av inkomster och förmögenheter Författare: Anna Fransson, utredare Arbetslivsenheten Sammanfattning År 27 är arbetsinkomsten i genomsnitt 22 9 kronor för arbetarkvinnor och 273 2 kronor

Läs mer

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008 SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Inkomster och inkomstfördelning år 2008 Sammanfattning Krisen som slog till under andra halvåret 2008 gör att inkomstspridningen minskar mellan 2007 och 2008. De rikaste och

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018 Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent

Läs mer

Inkomstfördelningsstatistik 2007

Inkomstfördelningsstatistik 2007 2009 Inkomstfördelningsstatistik 2007 Inkomstskillnaderna fortsatte att öka år 2007 År 2007 var inkomstutvecklingen bland de befolkningsgrupper med de lägsta inkomsterna svagare än genomsnittet och inkomstskillnaderna

Läs mer

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018 Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt

Läs mer

Konjunkturrådets rapport 2018

Konjunkturrådets rapport 2018 Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Arbetslösa som avvaktar att påbörja ett arbete

Arbetslösa som avvaktar att påbörja ett arbete AM 110 SM 1801 Arbetslösa som avvaktar att påbörja ett arbete 2005-2016 Unemployed persons who have already found a job 2005-2016 I korta drag Temarapporten för fjärde kvartalet 2017 ger en beskrivning

Läs mer

DEL 2 INKOMST OCH LEVNADSSTANDARD

DEL 2 INKOMST OCH LEVNADSSTANDARD DEL 2 INKOMST OCH LEVNADSSTANDARD 27 28 Inkomstfördelningen Kapitel 2 Inkomstfördelningen 1975-2001 Av Kjell Jansson, Åsa Karlsson, Petter Lundberg Sammanfattning Sedan 1970-talet har hushållens ekonomiska

Läs mer

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus BO 23 SM 0701 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2005 Housing and housing expenses in 2005 I korta drag Mer kvar då boendet är betalt Det genomsnittliga konsumtionsutrymmet har ökat med nästan

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet

Läs mer

Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947.

Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. 178 Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning ske i anslutning till inkomsternas

Läs mer

Inkomstrapport 2014 individer och hushåll

Inkomstrapport 2014 individer och hushåll Ekonomisk välfärdsstatistik 2016:1 Inkomstrapport 2014 individer och hushåll EKONOMISK VÄLFÄRDSSTATISTIK 2016:1 Inkomstrapport 2014 individer och hushåll Statistiska centralbyrån 2016 Ekonomisk välfärdsstatistik

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Ekonomisk välfärdsstatistik 2018:1. Inkomstrapport individer och hushåll

Ekonomisk välfärdsstatistik 2018:1. Inkomstrapport individer och hushåll Ekonomisk välfärdsstatistik 218:1 Inkomstrapport 216 individer och hushåll Ekonomisk välfärdsstatistik 218:1 Inkomstrapport 216 individer och hushåll Economic welfare 218:1 Income report 216 individuals

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Inkomstrapport 2015 individer och hushåll

Inkomstrapport 2015 individer och hushåll EKONOMISK VÄLFÄRDSSTATISTIK 217:1 Inkomstrapport 215 individer och hushåll EKONOMISK VÄLFÄRDSSTATISTIK 217:1 Inkomstrapport 215 individer och hushåll Statistiska centralbyrån 217 Ekonomisk välfärdsstatistik

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten

Läs mer

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus BO 23 SM 0801 Boende och boendeutgifter 2006 Housing and housing expenses in 2006 I korta drag Höjd boendeutgift 2006 Den genomsnittliga boendeutgiften ökade mellan åren 2005 och 2006. För hushåll med

Läs mer

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Arbetsmarknad. Kapitel 9 Kapitel 9 Arbetsmarknad Avsnittet är baserat på Education at a Glance utgåvorna 2001 och 2002 (OECD). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A:Tabell 9.1 9.5. 143 Deltagande i arbetskraften I Sverige deltog

Läs mer

I korta drag. Inkvarteringsstatistik november 2012. Preliminära siffror NV 41 SM 1301

I korta drag. Inkvarteringsstatistik november 2012. Preliminära siffror NV 41 SM 1301 NV 41 SM 1301 Inkvarteringsstatistik november 2012 Preliminära siffror Accommodation statistics November 2012, provisional data I korta drag Antalet gästnätter ökade i november Antalet gästnätter uppgick

Läs mer

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv 10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier

Läs mer

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll JO 42 SM 1501 Jordbrukarhushållens inkomster 2013 Incomes of agricultural households 2013 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter

Läs mer

Statistiska centralbyrån i Örebro december Berndt Öhman Avdelningschef. Leif Johansson Enhetschef

Statistiska centralbyrån i Örebro december Berndt Öhman Avdelningschef. Leif Johansson Enhetschef De äldres ekonomiska välfärd Förord Förord Det har skett stora ekonomiska förändringar under 1990-talet och in på 2000-talet som har påverkat både de offentliga finanserna och befolkningens privatekonomi.

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juli 2013. Preliminära siffror NV 41 SM 1310

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juli 2013. Preliminära siffror NV 41 SM 1310 NV 41 SM 1310 Inkvarteringsstatistik juli 2013 Preliminära siffror Accommodation statistics July 2013, provisional data I korta drag Antalet gästnätter minskade i juli Antalet gästnätter uppgick enligt

Läs mer

Hushållens ekonomi Household finances

Hushållens ekonomi Household finances Hushållens ekonomi Household finances Foto: Jan-Aage Haaland Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013 13 Hushållens ekonomi Household finances 13.1 Hushållens inkomster... 267 Household income 13.2 Hushållens

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Del III. Särskilda redovisningar

Del III. Särskilda redovisningar Del III Särskilda redovisningar 134 Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning

Läs mer

Hushållens ekonomi Household finances

Hushållens ekonomi Household finances Hushållens ekonomi Household finances Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2011 13 Hushållens ekonomi Household finances Sida Page 13.1 Hushållens inkomster... 311 Household income 13.2 Förmögenhet...

Läs mer

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se

Läs mer

8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖRMÖGENHET

8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖRMÖGENHET Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning ske i anslutning till inkomsternas

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Inkomstfördelningsstatistik 2010

Inkomstfördelningsstatistik 2010 Inkomst och konsumtion 2012 Inkomstfördelningsstatistik 2010 Utvecklingen av inkomsterna för personer i ägarbostäder mer gynnsam än för personer i hyresbostäder Inkomstskillnaden mellan hushåll som bor

Läs mer

Hushållens ekonomi Household fi nances

Hushållens ekonomi Household fi nances Hushållens ekonomi Household fi nances Hushållens ekonomi Household finances 345 374 Hushållens ekonomi Household finances 350 375 Kvinnors arbetsinkomst i procent av männens i olika åldrar 994 och 2003

Läs mer

Hushållens ekonomi Household finances

Hushållens ekonomi Household finances Household finances Foto: Jan-Aage Haaland Statistisk årsbok 214 13 Household finances 13.1 Hushållens inkomster. 281 Household income 13.2 Hushållens tillgångar och skulder. 284 Households assets and debts

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Rika ungkarlar borde beskattas hårt. Det är inte rättvist att en del män ska vara lyckligare än andra. OSCAR WILDE

Rika ungkarlar borde beskattas hårt. Det är inte rättvist att en del män ska vara lyckligare än andra. OSCAR WILDE 106 Rika ungkarlar borde beskattas hårt. Det är inte rättvist att en del män ska vara lyckligare än andra. OSCAR WILDE 7. SKATT OCH INKOMSTFÖRDELNING FÖR INDIVIDER OCH HUSHÅLL 107 7 Skatt och inkomstfördelning

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X INKOMSTER Familjeinkomster 1998 2006 S 2008:4 Bo Karlsson 2008-03-20 Tel: 508 35 030 Större del av inkomsten stannar hos familjerna Både den sammanräknade förvärvsinkomsten,

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017 Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 259 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Globala Arbetskraftskostnader

Globala Arbetskraftskostnader Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:2

Policy Brief Nummer 2018:2 Policy Brief Nummer 2018:2 Ojämlikhet och fattigdom i svenskt jordbruk Ojämlikhet i inkomster och antalet som faller under fattigdomsgränsen i befolkningen som helhet har ökat i flera västländer, inklusive

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 257 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2015

Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2015 JO 42 SM 1701 Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och 2015 Incomes of agricultural households 2014 and 2015 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2015 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst

Läs mer

Del III Särskilda redovisningar

Del III Särskilda redovisningar 139 Del III Särskilda redovisningar 140 Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten övertog ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter 1947. För första gången skulle skattebetalning

Läs mer

Ett verkligt samhällsproblem

Ett verkligt samhällsproblem Ett verkligt samhällsproblem Ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden är att en stor grupp människor har svårt att få ett riktigt arbete. Bland annat på grund av hur lönebildningen fungerar har

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/ Migration och integration Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/12-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen 2016.

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos Nicklas Korsell Telefon 010-116 91 83 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-06-22 Dnr: 036496-2011 Resultatindikatorer för den ekonomiska

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71

Läs mer

SVEN NELANDER OCH INGELA GODING. Inkomster och förmögenheter

SVEN NELANDER OCH INGELA GODING. Inkomster och förmögenheter SVEN NELANDER OCH INGELA GODING Inkomster och förmögenheter 1 2004 Landsorganisationen i Sverige Produktion Bilda Idé Grafisk Form Pangea Design Omslagsillustration Barry Crussell Tryck Elanders Gummessons,

Läs mer

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 251 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN Nordiska medborgare I stödlandet Utomlands Studiestöd för nordiska medborgarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Danmark 2 949 61 Finland 198 13 Island 7 1 Norge 3 310 294 Sverige 2 208 125

Läs mer

Inkomstrapport 2017 individer och hushåll

Inkomstrapport 2017 individer och hushåll Inkomstrapport 2017 individer och hushåll 2019 Ekonomisk välfärdsstatistik 2019:1 Economic welfare 2019:1 Inkomstrapport 2017 individer och hushåll Producent SCB, Statistiska centralbyrån Avdelningen för

Läs mer

Del 2. Inkomster och levnadsstandard

Del 2. Inkomster och levnadsstandard Del 2 Inkomster och levnadsstandard 29 30 Inkomstfördelningen Kapitel 2 Inkomstfördelningen 1975-2002 Av Kjell Jansson, SCB/BV/EV Åsa Karlsson, SCB/BV/EV Petter Lundberg, SCB/BV/EV Sammanfattning Sedan

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Alla har fått det bättre men inkomstskillnaderna har ökat

Alla har fått det bättre men inkomstskillnaderna har ökat EN ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING januari 2019 Alla har fått det bättre men inkomstskillnaderna har ökat Både hushållen i Skåne och i riket i stort har fått ett betydande inkomstlyft de senaste

Läs mer

Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF)

Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF) PM 1 (5) 2015-12-21 Johan Lindberg Enheten för ekonomisk välfärdsstatistik 019-17 60 64 Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF) Den nya totalräknade inkomstfördelningsstatistiken

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Svar på regeringsuppdrag 1 (8) Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Om denna rapport Indikatorerna i denna rapport är ett urval av de som presenterades i svar på

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. September 2016 Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016 Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista

Närområdesprofil Område: Kista Närområdesprofil Område: Kista Aktuell kommun: Stockholm Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Utländsk Förvärvs- Köpkraft Boendetyp Hushåll/fordon Arbets- Befolkning bakgrund Hushåll arbetande

Läs mer